<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FFeeding-expressed-breastmilk-to-babies%2FMarathi</id>
		<title>Health-and-Nutrition/C2/Feeding-expressed-breastmilk-to-babies/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FFeeding-expressed-breastmilk-to-babies%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Feeding-expressed-breastmilk-to-babies/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-14T22:23:23Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Feeding-expressed-breastmilk-to-babies/Marathi&amp;diff=53578&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 07:55, 14 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Feeding-expressed-breastmilk-to-babies/Marathi&amp;diff=53578&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-14T07:55:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:55, 14 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 270:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 270:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:32&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:32&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| लक्षात ठेवा,&amp;#160; स्तनदूध हे - हात, कंटेनर आणि भांडी धुवून, आवश्यक तितक्या लवकर दूध पाजून किंवा सुरक्षितपणे साठवून करून सुरक्षित ठेवा.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| लक्षात ठेवा,&amp;#160; स्तनदूध हे - हात, कंटेनर आणि भांडी धुवून, आवश्यक तितक्या लवकर दूध पाजून किंवा सुरक्षितपणे साठवून करून सुरक्षित ठेवा.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ह्यासह आपण ट्युटोरिअलच्या समाप्तीकडे आलो आहोत. हे स्क्रिप्ट लता पोपळे ह्यांनी अनुवाद केले असून ह्यासाठी आवाज क्राईस्ट ग्लोरी सर्व्हिसेस ह्यांनी दिला आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ह्यासह आपण ट्युटोरिअलच्या समाप्तीकडे आलो आहोत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 08:47&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&lt;/ins&gt;हे स्क्रिप्ट लता पोपळे ह्यांनी अनुवाद केले असून ह्यासाठी आवाज क्राईस्ट ग्लोरी सर्व्हिसेस ह्यांनी दिला आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|}&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Feeding-expressed-breastmilk-to-babies/Marathi&amp;diff=50904&amp;oldid=prev</id>
		<title>Latapopale: Created page with &quot; {|border=1  | &lt;center&gt;Time&lt;/center&gt;  |&lt;center&gt;Narration&lt;/center&gt;   |-  |00:01 | हाताने काढलेले स्तनदूध बाळांना पाज...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Feeding-expressed-breastmilk-to-babies/Marathi&amp;diff=50904&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-01-29T12:16:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot; {|border=1  | &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;  |&amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;   |-  |00:01 | हाताने काढलेले स्तनदूध बाळांना पाज...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{|border=1 &lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; &lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| हाताने काढलेले स्तनदूध बाळांना पाजणे ह्यावरील स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये आपले स्वागत आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकणार आहोत - साठवलेले दूध बाळाला पाजण्यासाठी कसे तयार करावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| आणि बाळाला काढलेले स्तनदूध कसे पाजावे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| सुरूवात करू. काढलेल्या स्तनदूधाचे बाळ आणि आईसाठी बरेच फायदे आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| हाताने स्तनदूध काढणे आणि ते सुरक्षितपणे साठवणे हे इतर ट्युटोरिअलमध्ये स्पष्ट केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| आता आपण साठवलेले स्तनदूध बाळासाठी पिण्यास कसे तयार करावे ते शिकू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| स्तनदूध हाताळण्यापूर्वी बाळाची काळजी घेणाऱ्याने - आपले हात साबणाने आणि पाण्याने धुवावेत आणि हात व्यवस्थित कोरडे करून घ्यावे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, सर्वात आधीचे साठवलेले स्तनदूध नेहमी आधी वापरावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| गोठवलेले स्तनदूध वापरताना, फ्रीजच्या सर्वात खालच्या शेल्फवर रात्रभर ठेवून वितळवा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:08 &lt;br /&gt;
| आणि  हे वितळवलेले दूध पुढील 24 तासात वापरा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| परंतू गोठवलेले स्तनदूध त्वरीत हवे असल्यास, फ्रीजच्या बाहेर प्रथम थंड पाण्याच्या भांड्यात ठेवून.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| आणि नंतर ते कोमट पाण्याच्या भांड्यात ठेवून वितळवा&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| कोमट पाण्यात वितळवताना - स्तनदूधाचे भांडे अधूनमधून हलके हलवा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| ते जोरात आणि सतत हलवू नका.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
| वापरण्यापूर्वी भांडे बाहेरील बाजूने स्वच्छ कपड्याने कोरडे करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| हे वितळवलेल्या स्तनदूधाचा वापर २ तासांच्या आत करा आणि न वापरलेले दूध फेकून द्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| वितळवलेल्या स्तनदूधाचा वास आणि चव ही ताज्या स्तनदूधापेक्षा वेगळी असू शकते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| बाळ जर ते पित आहे तर ते दूध चांगले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| काळजी घेणाऱ्याने नेहमी स्तनदुधाचा वास घेऊनच बाळाला दूध पाजावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| जर दुधाला आंबट वास येत असेल तर ते वापरू नका.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| कृपया लक्षात ठेवा- साठवलेल्या स्तनदूधाच्या वरच्या भागावर साय येते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| हे सामान्य आहे. वापरण्यापूर्वी दुधामध्ये साय पुन्हा मिसळण्यासाठी हलक्या हाताने हलवा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| बाळाला स्तनदूध पाजण्यापूर्वी ते हल्के गरम करण्यासाठी - स्तनदूधाचे भांडे कोमट पाण्याच्या वाडग्यात 20  ते 30  मिनिटे ठेवा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| दूध किती उबदार आहे हे पाहण्यासाठी मनगटाच्या आतील भागावर थोडेसे थेंब टाका. हल्के गरम वाटल्यास ते पाजण्यास योग्य आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| गरम पाण्यात स्तनदूध गरम करू नका. साठवलेले स्तनदूध फ्रीजमधून सरळ बाळाला पाजण्याचा प्रयत्न करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| ह्यामुळे दूध अति तापणे आणि भाजण्यापासून वाचाल.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
| स्तनदूध थेट स्टोव्हवर किंवा मायक्रोवेव्हमध्ये ठेवून गरम करू नका.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| थेट उष्णतेने स्तनदूधातील संसर्गाशी लढणाऱ्या अनेक घटकांचा नाश होईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| जेव्हा स्तनदूध तयार होईल तेव्हा ते बाळाला द्या.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| असे करण्यासाठी खालील भांडी वापरा : बोंडलं, छोटा कप, चमचा किंवा निफ्टी कप.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| यांपैकी, बाळाला पाजण्यासाठी चमचा किंवा कप वापरणे अधिक सोयीचे आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| प्रथम, काळजी घेणाऱ्याने निवडलेले भांडे साबण आणि पाण्याने धुवावे आणि नंतर हवेने पूर्णपणे वाळवा किंवा स्वच्छ न वापरलेल्या कपड्याने कोरडे करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| मग काळजी घेणाऱ्याने आपले हात व्यवस्थित धुवावेत आणि कोरडे करणे आवश्यक आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| त्यांनी निवडलेले भांडे अर्धे किंवा दोन तृतीयांश स्तनदूधाने भरावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| मग त्यांनी बाळाला त्यांच्या मांडीवर वरच्या दिशेने उभे करावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| त्यांनी हाताने बाळाच्या डोक्यावर आणि मानेला आधार द्यावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| जर ते बाळाला पाजण्यासाठी बोंडलं वापरत असतील तर त्यांनी बाळाच्या तोंडाच्या आतील कोपऱ्यात बोंडल्याचे टोक ठेवावे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| हे बाळाच्या ओठांमधे हलकेच धरले पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| बोंडल्याच्या निमुळत्या टोकाचा बाळाच्या वरच्या ओठांना हलका स्पर्श करावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| ह्या स्थितीत, दूध बोंडल्याच्या टोकावर असले पाहिजे&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| जसे बाळ दूध गिळते तसे पाजणाऱ्याने दूध टोकावर येण्यासाठी बोंडलं किंचित झुकवावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| जर बाळाला पाजण्यासाठी छोटासा कप वापरत असेल तर त्यांनी बाळाच्या ओठांच्या दरम्यान हा कप हलका ठेवावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| कपाच्या काठाचा बाळाच्या वरच्या ओठांना हलकाच स्पर्श झाला पाहिजे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| दूध कपाच्या काठावर येईपर्यंत तो कप किंचित तिरपा करावा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| यामुळे बाळाला कपाच्या काठाने दूध पिता येईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
| जर बाळाला पाजण्यासाठी चमचा वापरत असेल तर त्यांनी चमचा बाळाच्या ओठांमधे ठेवावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| चमच्याचा काठाचा बाळाच्या वरच्या ओठांना हलकाच स्पर्श झाला पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| नंतर चमचा किंचित तिरपा करावा जेणेकरून दूध चमच्याच्या काठावर येईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| जन्मानंतर चमच्याने पाजणे हे पहिल्या काही दिवसांसाठी चांगले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| कारण या दिवसांमध्ये फक्त थोड्या दुधाची गरज असते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| जर बाळाला दूध पाजण्यासाठी निफ्टी कप वापरत असेल तर - त्यांनी निफ्टी कपाचा लहानसा भाग जिथे दूध एकत्र येते तो भाग बाळाच्या तोंडात राहिल असा ठेवावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| बाळ दूध प्यायल्यावर कप जास्त झुकवावे त्यामुळे कपाचा अर्धा भाग दुधाने पुन्हा भरेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| बाळाला स्तनदूध पाजताना, कधीही बाळाच्या तोंडात दूध ओतू नका.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
| यामुळे बाळाला गुदमरल्यासारखे वाटू शकते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| त्याऐवजी, दूध नेहमी कप किंवा चमच्याच्या काठावर आणून पाजा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
| बाळ पूर्णणे जागे, सतर्क आणि पिण्यास उत्सुक आहे हे नेहमीच सुनिश्चित करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| गरज असल्यास, बाळाला कपड्यात गुंडाळून घ्या जेणेकरून कपाला लाथ लागून पाजणाऱ्याच्या हातून कप पडणार नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| बाळाला नेहमीच त्याच्या स्वत:च्या गतीने दूध पिऊ द्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| बाळाचे पोट भरले आहे ह्याचे संकेत पाहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
| जसे - तिने हात वर करणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| झोपणे किंवा तिने तोंड बंद करणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, बाळाच्या खालच्या ओठांवर जास्त दाब देऊ नका.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| भांड्याच्या काठाचा नेहमीच बाळाच्या वरच्या ओठांना हलकाच स्पर्श होऊ द्या.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|07:34&lt;br /&gt;
| कप, बोंडलं किंवा चमचा बाळाच्या तोंडात खूप आत घालू नका.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| कधीही झोपलेल्या स्थितीत बाळाला पाजू नका.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| बाळाला स्तनदूध पाजण्यासाठी दूधाची बाटली वापरू नका.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| बाळाला पाजल्यानंतर कप, बोंडलं किंवा चमचा साबणाने आणि स्वच्छ पाण्याने चांगले धुवा आणि ते हवेत पूर्णपणे कोरडे होऊ द्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| काही मुलं विशेषत: सुरवातीला नवीन माणसाकडून स्तनदूध पिण्यास नाखूष असतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| जेव्हा एखाद्या दुसऱ्या व्यक्तीने त्यांना दिल्यावर ते जास्त खूष नसतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| जर बाळाने दूध पिले नाही तर काळजी करू नका.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| आई कामावरून परत आल्यावर, बाळ बराच वेळ किंवा बऱ्याचदा स्तनपान करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा,  स्तनदूध हे - हात, कंटेनर आणि भांडी धुवून, आवश्यक तितक्या लवकर दूध पाजून किंवा सुरक्षितपणे साठवून करून सुरक्षित ठेवा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| ह्यासह आपण ट्युटोरिअलच्या समाप्तीकडे आलो आहोत. हे स्क्रिप्ट लता पोपळे ह्यांनी अनुवाद केले असून ह्यासाठी आवाज क्राईस्ट ग्लोरी सर्व्हिसेस ह्यांनी दिला आहे.&lt;br /&gt;
सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Latapopale</name></author>	</entry>

	</feed>