<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FBreast-crawl%2FOriya</id>
		<title>Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FBreast-crawl%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-06T20:54:04Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;diff=53403&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 07:32, 4 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;diff=53403&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-04T07:32:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:32, 4 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 344:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 344:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଏହା ସହିତ ଆମେ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ଉପରେ ଥିବା ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲର ସମାପ୍ତିକୁ ଆସିଯାଇଛେ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଏହା ସହିତ ଆମେ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ଉପରେ ଥିବା ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲର ସମାପ୍ତିକୁ ଆସିଯାଇଛେ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋଇଥିବାରୁ&lt;/ins&gt;, &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ଧନ୍ୟବାଦ&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:26&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ ଆମେ: ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ କ’ଣ&lt;/del&gt;, &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;09:30&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;}&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ପାଇଁ ଥିବା କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ ପ୍ରକ୍ରିୟା ଏବଂ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ର ଗୁରୁତ୍ଵ ବିଷୟରେ ଜାଣିଲେ&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:37&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍, ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ, ଆଇଆଇଟି ବମ୍ବେ ଦ୍ଵାରା ପ୍ରସ୍ତୁତ କରାଯାଇଛି &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:43&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ, ଭାରତ ସରକାରଙ୍କ MHRDର NMEICT ଦ୍ଵାରା ଅନୁଦାନ ପ୍ରାପ୍ତ&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:49&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|ଏହି ମିଶନ୍ ଉପରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କରେ ଉପଲବ୍ଧ&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:54&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ଆଂଶିକ ଭାବରେ WHEELS Global Foundation ଦ୍ଵାରା ନିରପେକ୍ଷ ଅନୁଦାନ ପ୍ରାପ୍ତ&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 10:01&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ମା’ ଓ ଶିଶୁ ପୋଷଣ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟର ଅଂଶ. ଏହାର ଡୋମେନ୍ ସମୀକ୍ଷକ ଭାବେ ଡାକ୍ତର ରୂପଲ ଦଲାଲ, MD, ଶିଶୁ ଚିକିତ୍ସା ଉପସ୍ଥିତ ଅଛନ୍ତି&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 10:12&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ଅମିତ କୁମାରଙ୍କ ଦ୍ୱାରା ଅନୁବାଦିତ ହୋଇଛି. ଆଇଆଇଟି ବମ୍ବେ ତରଫରୁ ମୁଁ ରଶ୍ମିତା ମହାପାତ୍ର ଆପଣଙ୍କଠାରୁ ବିଦୟ ନେଉଛି. ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋଇଥିବାରୁ, ଧନ୍ୟବାଦ&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;diff=48700&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 11:53, 9 August 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;diff=48700&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-08-09T11:53:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;amp;diff=48700&amp;amp;oldid=48285&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;diff=48285&amp;oldid=prev</id>
		<title>Indiantranslators2012: Created page with &quot; {| border = 1 |  ''' Time '''  |  '''Narration'''   |-  | 00:00 | ବନ୍ଧୁଗଣ, ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍ ଉପରେ ଥିବା ସ୍ପୋକନ୍...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Oriya&amp;diff=48285&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-07-19T17:48:04Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot; {| border = 1 |  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;   |-  | 00:00 | ବନ୍ଧୁଗଣ, ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍ ଉପରେ ଥିବା ସ୍ପୋକନ୍...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border = 1&lt;br /&gt;
|  ''' Time ''' &lt;br /&gt;
|  '''Narration''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| ବନ୍ଧୁଗଣ, ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍ ଉପରେ ଥିବା ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍‍କୁ ସ୍ଵାଗତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍‍ରେ ଆମେ ଶିଖିବା: ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍ କ’ଣ, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:10 &lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍ ପାଇଁ ଥିବା ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ପ୍ରକ୍ରିୟା ଏବଂ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ର ଗୁରୁତ୍ଵ ବିଷୟରେ ଜାଣିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ ପ୍ରଥମେ, ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ କ’ଣ ଜାଣିବା? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଶିଶୁ ଜନ୍ମ ସମୟରୁ ହିଁ ପ୍ରାକୃତିକ ରୂପେ ସ୍ତନ୍ୟପାନ କରିବା ଜାଣିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| ପ୍ରସବର ଠିକ୍ ପରେ, ଶିଶୁକୁ ମା’ର ଶୁନ୍ୟଥିବା ତଳିପେଟ ଉପରେ ରଖିବା ଦ୍ଵାରା ସେ ମା’ର ସ୍ତନକୁ ଖୋଜିପାରେ ଏବଂ ସ୍ତନ୍ୟପାନ ଆରମ୍ଭ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| ଏହି ସମସ୍ତ ପ୍ରକ୍ରିୟାକୁ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ କୁହାଯାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| ଏହା ଧ୍ୟାନ ଦେବା କଥା ଯେ ଠିକ୍ ସମୟରେ ଜନ୍ମିତ ତଥା ସୁସ୍ଥ ଶିଶୁମାନଙ୍କ ପାଇଁ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ପ୍ରକ୍ରିୟା ପ୍ରୟୋଗ କରାଯାଇପାରେ ଯେଉଁମାନଙ୍କର ପ୍ରାକୃତିକ ଉପାୟରେ କିମ୍ବା ଅସ୍ତ୍ରୋପଚାର ଦ୍ଵାରା ପ୍ରସବ ହୋ‍ଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| ଏବଂ ଯେଉଁମାନେ ଜନ୍ମ ପରେ ଭଲ ଭାବେ କାନ୍ଦି ଥାଆନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| ଜନ୍ମ ସମୟରେ କମ୍ ଓଜନ ଥିବା ଅସୁସ୍ଥ ଶିଶୁମାନଙ୍କ କ୍ଷେତ୍ରରେ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ପ୍ରକ୍ରିୟା କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରାଯାଏ ନାହିଁ ଯେହେତୁ ସେମାନଙ୍କ ଠାରେ ଶ୍ଵାସ ପ୍ରଶ୍ଵାସ ସମ୍ବନ୍ଧୀୟ ସମସ୍ୟା ଦେଖାଦେଇ ଥାଏ ଯେପରି ଶ୍ଵାସରୁଦ୍ଧ ହୋ‍ଇଯିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଆମେ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ର କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ ପ୍ରକ୍ରିୟା ବିଷୟରେ ଶିଖିବା ଏବଂ ତା’ପରେ ଏହାର ଗୁରୁତ୍ଵ ବିଷୟରେ ଜାଣିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମେ, ପ୍ରସବ କୋଠରୀର ତାପମାତ୍ରା ପାଖାପାଖି 26 ଡିଗ୍ରୀ ସେଲସିୟସ୍ ରହିଥିବା ସୁନିଶ୍ଚିତ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:29 &lt;br /&gt;
| ତା’ପର କାର୍ଯ୍ୟ ହେଉଛି, ମା’ର ଶୁନ୍ୟଥିବା ତଳିପେଟ ଉପରେ ଶିଶୁକୁ ରଖି ସଫା କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ଶରୀରକୁ ଭଲ ଭାବେ ସଫା କରିବେ, କେବଳ ହାତଗୁଡ଼ିକୁ ଗୋଟିଏ ସଫା ଓ ଶୁଖିଲା କପଡ଼ା ଦ୍ଵାରା ସଫା କରିବେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| ମନେରଖନ୍ତୁ ଶିଶୁର ହାତଗୁଡ଼ିକ ଓଦା ରହିବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| ସଫା କରିବା ସମୟରେ ଶିଶୁର ତ୍ଵଚା ଉପରେ ଥିବା ସୁରକ୍ଷାତ୍ମକ ଧଳା ଆବରଣକୁ କଦାପି କାଢ଼ିବେ ନାହିଁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| ଏହା ଶିଶୁକୁ ଥଣ୍ଡା ଜଳବାୟୁରୁ ସୁରକ୍ଷା ପ୍ରଦାନ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁକୁ ସଫା କରିସାରିବା ପରେ ଓଦା କପଡ଼ାକୁ କାଢ଼ିଦିଅନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁକୁ ଶୁଖାଇସାରିବା ପରେ, ଧାଇ ଫୁଲ ନାଡ଼ରେ ହେଉଥିବା ସ୍ପନ୍ଦନକୁ ଅନୁଭବ କରିବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| ଏଥିରେ ସ୍ପନ୍ଦନ ବନ୍ଦ ହୋ‍ଇଗଲେ, ସେ ଫୁଲ ନାଡ଼ଟିକୁ କାଟିଦେବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| ତା’ପରେ ଶିଶୁକୁ ନିଜ ମା’ର ଖିଲିଥିବା ତଳିପେଟ ଉପରେ ପୁଣି ଏପରି ଭାବରେ କରନ୍ତୁ ଯେପରି ଶିଶୁର ପେଟ, ମା’ର ପେଟକୁ ଛୁଇଁବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁର ମୁଣ୍ଡକୁ, ମା’ର ସଫା ହୋ‍ଇ ନ ଥିବା ସ୍ତନଯୁଗଳ ମଧ୍ୟରେ ରଖିବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁର ପାଟି ତା’ର ମା’ର ସ୍ତନ ତଳେ ରହିବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଶିଶୁଟି ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ପାଇଁ ସଠିକ୍ ଅବସ୍ଥାରେ ରହିଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| ଯେହେତୁ ଗୋଟିଏ ନବଜାତ ଶିଶୁ ପାଇଁ ଆଗକୁ ବଢ଼ିବା ଗୋଟିଏ ପ୍ରାକୃତିକ ପ୍ରବୃତ୍ତି ଅଟେ ତେଣୁ, ସେ ସହଜରେ ମା’ର ସ୍ତନ ଆଡ଼କୁ ସହଜରେ ଗୁରୁଣ୍ଡି କରି ଯିବା ଆରମ୍ଭ କରିଦେବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:46 &lt;br /&gt;
| ପରବର୍ତ୍ତି କାମ ହେଉଛି, ମା’ ଓ ଶିଶୁକୁ ଉଷୁମ୍ ରଖିବା ପାଇଁ ଉଭୟଙ୍କୁ ଏକାଠି ଗୋଟିଏ ଶୁଖିଲା କପଡ଼ା ଦ୍ଵାରା ଘୋଡ଼ାଇ ଦେବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁଟିକୁ ଗୋଟିଏ ଟୋପି ପିନ୍ଧାନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| ଦୟାକରି ଧ୍ୟାନ ଦିଅନ୍ତୁ ଯେ, ଆମେ ପରବର୍ତ୍ତି ଛବିଗୁଡ଼ିକରେ ଟୋପି ଓ କପଡ଼ାକୁ ପ୍ରଦର୍ଶିତ କରିନାହୁଁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| ଯାହା ଦ୍ଵାରା ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ସମୟରେ ଶିଶୁର ଅବସ୍ଥିତିକୁ ସଠିକତାର ସହ ନିରୀକ୍ଷଣ କରିବାରେ ସାହାଯ୍ୟ ମିଳିବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁଟିକୁ ଗୋଟିଏ କପଡ଼ା ଦ୍ଵାରା ଘୋଡ଼ାଇ ଦେବା ପରେ, ମା’ ନିଜ ହାତ ସାହାଯ୍ୟରେ ତାକୁ ପଛପଟୁ ସପୋର୍ଟ ଦେବା ପାଇଁ କୁହନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ ଶିଶୁର କ୍ଷମତାଗୁଡ଼ିକୁ ଆଲୋଚନା କରିବା ଯାହା ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ପାଇଁ ସାହାଯ୍ୟକାରୀ ହୋ‍ଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| ପ୍ରସବ ପରେ ଶିଶୁଟି ଅତ୍ୟନ୍ତ ସତର୍କ ଏବଂ ସ୍ତନ୍ୟପାନ କରିବା ଜାଣିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| ତା’ର ସଫା ହୋ‍ଇ ନ ଥିବା ହାତର ଗନ୍ଧ, ତାକୁ ଲାଳ ଗଡ଼ାଇବା ପାଇଁ ଉତ୍ତେଜିତ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁଟିର ଦୃଷ୍ଟିଶକ୍ତି କ୍ଷୀଣ ହୋ‍ଇଥିଲେ ମଧ୍ୟ, ସେ ନିଜ ମା’ର ମୁହଁ ଓ ଆରିଓଲାକୁ ଦେଖିପାରେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| ଆରିଓଲା ହେଉଛି ସ୍ତନର ଅଗ୍ରଭାଗର ଚାରିପଟେ ଥିବା ଗାଢ଼ କଳା ଅଂଶ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| ପରିଣାମ ସ୍ଵରୂପ, ଶିଶୁଟି ନିଜର ହାତ ଓ ଗୋଡ଼କୁ ବ୍ୟବହାର କରି ଗତି କରିବା ଆରମ୍ଭ କରେ. ସେ ଧୀରେ ଧୀରେ ନିଜ ମା’ର ସ୍ତନ ଆଡ଼କୁ ଗୁରୁଣ୍ଡି କରି ଗତି କରିବା ଆରମ୍ଭ କରେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| ହେଲେ, କିଛି ଶିଶୁ ତୁରନ୍ତ ଗୁରୁଣ୍ଡିବା ଆରମ୍ଭ କରିଦିଅନ୍ତି ଏବଂ କେତେକଙ୍କୁ ସମୟ ଲାଗିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| ସ୍ତନ ନିକଟରେ ପହଞ୍ଚିବା ପରେ, ଶିଶୁଟି ପ୍ରଥମେ ସ୍ତନକୁ ନିଜ ହାତରେ ଜାବୁଡ଼ି ଧରିବା ପାଇଁ ଚେଷ୍ଟା କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| ଏହି ସମୟରେ ସେ ପ୍ରଥମ କରି ସ୍ତନ୍ୟପାନ ଆରମ୍ଭ ନ କରିବା ପାର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ମା’ ଓ ଶିଶୁକୁ ସେମାନଙ୍କ କାମରେ ବାଧା ଦିଅନ୍ତୁ ନାହିଁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| ଉଭୟ ଧାଇ ଓ ମା’କୁ ଏହି ପ୍ରକ୍ରିୟା ସମୟରେ ଧୈର୍ଯ୍ୟ ଧରିବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମ ଥର ପାଇଁ ସ୍ତନ୍ୟପାନ କରିବା ସକାଶେ ଗୋଟିଏ ଶିଶୁକୁ ମା’ର ସ୍ତନ ନିକଟରେ ପହଞ୍ଚିବା ପାଇଁ ପାଖାପାଖି 30-60 ମିନିଟ୍ ସମୟ ଲାଗିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| ସ୍ତନ୍ୟପାନର ପ୍ରାରମ୍ଭିକ ଅବସ୍ଥାରେ ଶିଶୁଟି ନିଜର ମୁଖକୁ ପୂରାପୂରି ଖୋଲିବା ସହିତ ମା’ର ସ୍ତନ ସହିତ ନିବିଡ଼ ଭାବେ ସଂଯୁକ୍ତ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| ସ୍ତନ୍ୟପାନ ସରିବା ପରେ ଶିଶୁଟିକୁ ଗୋଟିଏ ଘଣ୍ଟା କିମ୍ବା କିଛି ଅଧିକ ସମୟ ପୂର୍ବାବସ୍ଥାରେ ରଖନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| ଏହା କରିବା ଦ୍ଵାରା ମା’ ଓ ଶିଶୁ ମଧ୍ୟରେ ଆକର୍ଷଣ ବୃଦ୍ଧି ହୋ‍ଇଥାଏ  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| ହେଲେ, ଯଦି ମା’ କୌଣସି ଔଷଧ ସେବନ କରି ଥାଆନ୍ତି ତେବେ, ଦୟାକରି ଡାକ୍ତରଙ୍କ ସହିତ ପରାମର୍ଶ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| ବେଳେ ବେଳେ ପ୍ରସବ ପରେ ଏପରି ହୋ‍ଇଥାଏ ଯେ, ପ୍ରସବ ପରେ ମା’ଙ୍କୁ ପ୍ରସବ କୋଠରୀରୁ ଅନ୍ୟ ଏକ କୋଠରୀକୁ ସ୍ଥାନାନ୍ତର କରାଯାଇଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|05:13&lt;br /&gt;
| ଏପରି କ୍ଷେତ୍ରରେ, ମା’ଙ୍କୁ ଅନ୍ୟ ଏକ କୋଠରୀକୁ ସ୍ଥାନାନ୍ତର କରିବା ପରେ, ପୂର୍ବରୁ ଆଲୋଚନା କରାଯାଇଥିବା ଭଳି ତୁରନ୍ତ ଶିଶୁକୁ ମା’ର ତଳିପେଟରେ ରଖି ମା’ ଓ ଶିଶୁର ଚର୍ମ ସହିତ ଚର୍ମର ସ୍ପର୍ଶ କରାନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଚାଲନ୍ତୁ ଅପରେସନ୍ ଦ୍ଵାରା ଜନ୍ମ ହୋ‍ଇଥିବା ଶିଶୁମାନଙ୍କର ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ବିଷୟରେ ଆଲୋଚନା କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| ଏହା କରିବା ପାଇଁ ଶିଶୁମାନଙ୍କୁ ମା’ମାନଙ୍କର ତଳିପେଟ ବ୍ୟତିତ ଛାତି ଉପରେ ରଖାଯିବା ଉଚିତ୍ ଯେପରି ଶିଶୁର ଗୋଡ଼ଗୁଡ଼ିକ ମା’ର ମୁଣ୍ଡ ଦିଗରେ ରହିବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| ଛାତି ଓ ପେଟ ମା’ର କାନ୍ଧ ଉପରେ ଏବଂ ପାଟି ସ୍ତନ ଉପରେ ରହିବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| ଅପରେଶନ୍ ଥିଏଟର୍‍ରେ ଶିଶୁଟି ଯେତେ ସମୟ ସ୍ତନ୍ୟପାନ କରିପାରିବ ସେତେ ସମୟ ତାକୁ ଛାଡ଼ିଦିଅନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| ମନେରଖନ୍ତୁ ପ୍ରସବର ତୁରନ୍ତ ପରେ ନବଜାତକ ପାଇଁ ଥିବା ଯେକୌଣସି ଯତ୍ନ ମଧ୍ୟରୁ ଚର୍ମ ସହିତ ଚର୍ମର ସ୍ପର୍ଶ ହେବା ସବୁଠାରୁ ଗୁରୁତ୍ଵପୂର୍ଣ୍ଣ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନ ଦିଅନ୍ତୁ ଯେ, ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ହେବା ପରେ ହିଁ ନବଜାତ ପାଇଁ ଥିବା ପ୍ରସବ ପରବର୍ତ୍ତି ଯତ୍ନ ପ୍ରଦାନ କରିବା ଉଚିତ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଚାଲନ୍ତୁ ନବଜାତ ଶିଶୁ ପାଇଁ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ର ଗୁରୁତ୍ଵ ଉପରେ ଆଲୋଚନା କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌, ଶିଶୁକୁ ମା’ର ପ୍ରଥମ କ୍ଷୀର ଖାଇବା ପାଇଁ ସକ୍ଷମ କରିଥାଏ, ଯାହାକୁ କୋଲଷ୍ଟ୍ରମ୍ କୁହାଯାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| ଏହା ସାମାନ୍ୟ ହଳଦିଆ ଓ ବହଳିଆ ହୋ‍ଇଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନ ଦିଅନ୍ତୁ ଯେ, ପ୍ରସବ ପରେ ପ୍ରତ୍ୟେକ ସ୍ତନ୍ୟପାନ ପରେ କୋଲଷ୍ଟ୍ରମ୍‌ର ପରିମାଣ ଧୀରେ ଧୀରେ ବୃଦ୍ଧି ପାଇଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁ ପ୍ରଥମ ଦିନରେ 5 ମିଲିଲିଟର୍ ପାନ କରିଥାଏ, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| ଦ୍ଵିତୀୟ ଦିନରେ 10 ମିଲିଲିଟର୍, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| ତୃତୀୟ ଦିନରେ 25 ମିଲିଲିଟର୍, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| ଚତୁର୍ଥ ଦିନରେ 40 ମିଲିଲିଟର୍ ଏବଂ ପଞ୍ଚମ ଦିନରେ 55 ମିଲିଲିଟର୍, ଏହିପରି ପ୍ରତ୍ୟେକ ସ୍ତନରୁ ପ୍ରତ୍ୟେକ ଥର ସ୍ତନ୍ୟପାନ ସମୟରେ ପାନ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ନବଜାତ ଶିଶୁ ପାଇଁ ଏହା ଯଥେଷ୍ଟ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ, ଶିଶୁଟିକୁ କୋଲଷ୍ଟ୍ରମ୍ ବ୍ୟତିତ ଅନ୍ୟ କୌଣସି ଖାଦ୍ୟ ଖୁଆଇବା ଉଚିତ୍ ନୁହେଁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| କୋଲଷ୍ଟ୍ରମ୍‌କୁ ଗୋଟିଏ ଶିଶୁ ପାଇଁ ପ୍ରଥମ ଟିକାକରଣ ଭାବେ ଗ୍ରହଣ କରାଯାଏ ଏବଂ ସଂକ୍ରମଣ ପ୍ରତିହତକାରୀ ପ୍ରୋଟିନ୍‍କୁ ଧାରଣ କରିଥାଏ ଯାହା ଗୋଟିଏ ଶିଶୁର ରୋଗ ପ୍ରତିରୋଧକାରୀ ବ୍ୟବସ୍ଥାକୁ ସୁଦୃଢ଼ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| ପ୍ରସବ ପରେ ଗୋଟିଏ ଶିଶୁ ପାଇଁ ଏହା ପ୍ରଥମ ଶକ୍ତିର ଉତ୍ସ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| କୋଲଷ୍ଟ୍ରମ୍, ଶିଶୁର ରକ୍ତରେ ଗ୍ଲୁକୋଜ୍‌ର ସ୍ତରକୁ କମ୍ ହେବାକୁ ଦିଏ ନାହିଁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଶିଶୁର ଶରୀରରେ ଅନ୍ୟ ଶାରୀରିକ ପ୍ରକ୍ରିୟାକୁ କାର୍ଯ୍ୟକ୍ଷମ କରିବା ପାଇଁ ଏହା ସାହାଯ୍ୟ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| ଏହା ମାନସିକ ବିକାଶରେ ମଧ୍ୟ ସାହାଯ୍ୟ କରିଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
| ଏହା ଶିଶୁକୁ ତା’ର ପ୍ରଥମ ମଳତ୍ୟାଗରେ ସାହାଯ୍ୟ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ପ୍ରକ୍ରିୟାରେ ମା’ ସହିତ ଚର୍ମ ସହିତ ଚର୍ମର ସ୍ପର୍ଶ ହେଉଥିବାରୁ ଶିଶୁଟି ଉଷୁମ୍ ମଧ୍ୟ ରହିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁଟି ନିଜ ମା’ର ସ୍ତନ ସହିତ ନିବିଡ଼ତାର ସହ ଲାଗିରହିବା ନିଜକୁ ନିଜେ ଶିଖିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ଦ୍ଵାରା ମା’ଙ୍କର ସୁସ୍ଥ ବ୍ୟାକ୍ଟେରିଆ ଶିଶୁଟିକୁ ସଂକ୍ରମିତ ହୋ‍ଇଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
| ଏହି ବ୍ୟାକ୍ଟେରିଆଗୁଡ଼ିକ ଶିଶୁଟିର ଗଳା ମଧ୍ୟଦେଇ ପ୍ରବେଶ କରନ୍ତି ଏବଂ ସଂକ୍ରମଣରୁ ରକ୍ଷା କରନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| ପରିଶେଷରେ ଏହା ଶିଶୁର ରୋଗ ପ୍ରତିରୋଧକାରୀ ବ୍ୟବସ୍ଥାକୁ ସୁଦୃଢ଼ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ମଧ୍ୟ ଗୋଟିଏ ଶିଶୁକୁ ସ୍ନେହ ଓ ସୁରକ୍ଷା ପ୍ରଦାନ କରିଥାଏ ଏବଂ ମା’ ଓ ଶିଶୁ ମଧ୍ୟରେ ଆକର୍ଷଣ ସୃଷ୍ଟି କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ଦ୍ଵାରା ମା’ ମଧ୍ୟ ଉପକୃତ ହୁଅନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| ଶିଶୁଟି ଗୋଡ଼ ଚାଳନା କରିବା ଦ୍ଵାରା ମା’ଙ୍କର ଗର୍ଭାଶୟ ଉପରେ ଚାପ ପଡ଼ିଥାଏ. ଏହି ଚାପ ୟୁଟେରାଇନ୍ ସଂକୁଚନ ଏବଂ ପ୍ଲାସେଣ୍ଟା ନିଶ୍କାସନରେ ସାହାଯ୍ୟ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| ସ୍ତନ୍ୟପାନ କରାଇବା ଦ୍ଵାରା ମା’ଙ୍କ ଶରୀରରେ ଅକ୍ସିଟୋସିନ୍‌ର ପରିମାଣରେ ବୃଦ୍ଧି ହୋ‍ଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
| ଅକ୍ସିଟୋସିନ୍‌ର ପରିମାଣ ବୃଦ୍ଧି ହେବା ଦ୍ଵାରା ପ୍ଲାସେଣ୍ଟା ନିଷ୍କାସନରେ ମଧ୍ୟ ସାହାଯ୍ୟ ମିଳିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| ଅତଏବ, ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ରକ୍ତହୀନତାକୁ ହ୍ରାସ କରିଥାଏ ଏବଂ ମା’ମାନଙ୍କ ଠାରେ ଦେଖାଦେଉଥିବା ଆନେମିଆକୁ ପ୍ରତିହତ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| ଆନେମିଆ ହେଉଛି ଗୋଟିଏ ଅବସ୍ଥା, ଯେଉଁଥିରେ ଲୋହିତ ରକ୍ତ କଣିକାର ପରିମାଣ ହ୍ରାସ ହେବାକୁ ଲାଗିଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| ଏହା ହେବା ଦ୍ଵାରା ମା’ମାନେ ହାଲିଆ ଓ ଦୁର୍ବଳତା ଅନୁଭବ କରନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ, ଉଭୟ ମା’ ଓ ଶିଶୁ ପାଇଁ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ଗୋଟିଏ ଉଚ୍ଚକୋଟୀର ପ୍ରାକୃତିକ ପ୍ରକ୍ରିୟା ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| ଏହା ସହିତ ଆମେ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ଉପରେ ଥିବା ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍‍ର ସମାପ୍ତିକୁ ଆସିଯାଇଛେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:26&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍‌ରେ ଆମେ ଶିଖିଲେ: ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ କ’ଣ, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ ପାଇଁ ଥିବା କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ ପ୍ରକ୍ରିୟାକୁ ଜାଣିବା ଏବଂ ବ୍ରେଷ୍ଟ କ୍ରଲ୍‌ର ଗୁରୁତ୍ଵ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
|ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍, ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ, ଆଇଆଇଟି ବମ୍ବେ ଦ୍ଵାରା ପ୍ରସ୍ତୁତ କରାଯାଇଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ, ଭାରତ ସରକାରଙ୍କର NMEICT, MHRD ଦ୍ଵାରା ଅନୁଦାନ ପ୍ରାପ୍ତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
|ଏହି ମିସନ୍ ଉପରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ଏହି ଲିଙ୍କରେ ଉପଲବ୍ଧ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
|ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କୃତଜ୍ଞତା ପୂର୍ବକ WHEELS Global Foundation ଦ୍ଵାରା ଆଂଶିକ ରୂପେ ଅନୁଦାନ ପ୍ରାପ୍ତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
|ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ମା’ ଓ ଶିଶୁ ପୋଷଣ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟର ଅଂଶ ବିଶେଷ ଅଟେ. ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍‍ର ଡୋମେନ ସମୀକ୍ଷକ ଭାବେ Dr. Rupal Dalal, MD Pediatrics ଉପସ୍ଥିତ ଅଛନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
|ଆଇଆଇଟି ବମ୍ବେ ତରଫରୁ ଆନିମେଟର୍ ଆର୍ଥି ଆନବାଲାଗନ୍ ସହିତ ମୁଁ ପୋଷଣ ବିଶେଷଜ୍ଞ ରଜନି ସାୱନ୍ତ, ଆପଣଙ୍କଠାରୁ ବିଦୟ ନେଉଛୁ. ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋ‍ଇଥିବାରୁ, ଧନ୍ୟବାଦ&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Indiantranslators2012</name></author>	</entry>

	</feed>