<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FBreast-crawl%2FGujarati</id>
		<title>Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FBreast-crawl%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-13T12:05:43Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Gujarati&amp;diff=53646&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 12:41, 25 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Gujarati&amp;diff=53646&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-25T12:41:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 12:41, 25 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 343:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 343:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:26&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:26&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| આ ટ્યુટોરીયલમાં આપણે શીખ્યા, બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ શું છે&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''IIT Bombay''' તરફથી ભાષાંતર અને રેકોર્ડીંગ કરનાર હું, જ્યોતિ સોલંકી વિદાય લઉં છું.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:30&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ માટે રીત અને બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લનું મહત્વ&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:37&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| આ ટ્યુટોરીયલનું યોગદાન સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ, આઈઆઈટી બોમ્બે દ્વારા કરવામાં આવ્યું છે.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:43&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''Spoken Tutorial Project ''' ને ફાળો '''NMEICT, MHRD, Government of India''' દ્વારા આપવામાં આવ્યો છે.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:49&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| આ મિશન પર વધુ માહિતી આ લીંક પર ઉપલબ્ધ છે.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 09:54&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| વ્હીલ્સ ગ્લોબલ ફાઉન્ડેશન તરફથી ઉદાર યોગદાન દ્વારા આ ટ્યુટોરીયલને આંશિક ફાળો અપાયો છે.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 10:01&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| આ ટ્યુટોરીયલ માં ઔર શિશુ પોષણ પ્રોજેક્ટનો એક ભાગ છે.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;આ ટ્યુટોરીયલ માટે ડોમેઈન રીવ્યુઅર છે ડોક્ટર રૂપલ દલાલ, અને એમડી બાળરોગતજ્ઞ તરૂણ જિંદાલ પ્રસૂતિતજ્ઞ અને સ્ત્રીરોગતજ્ઞ.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 10:12&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| આહારશાસ્ત્રી રજની સાવંત સહીત એનિમેશન બનાવનાર આરથી અંબલગન અને &lt;/del&gt;'''IIT Bombay''' તરફથી ભાષાંતર અને રેકોર્ડીંગ કરનાર હું, જ્યોતિ સોલંકી વિદાય લઉં છું.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;જોડાવાબદ્દલ આભાર.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;જોડાવાબદ્દલ આભાર.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Gujarati&amp;diff=43542&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki: Created page with &quot; {| border = 1 |  ''' Time '''  |  '''Narration'''   |-  | 00:00 | '''Breast crawl''' ની રીતના '''spoken tutorial ''' માં સ્વાગત છે.    |-...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Breast-crawl/Gujarati&amp;diff=43542&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-06-26T08:56:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot; {| border = 1 |  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;   |-  | 00:00 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Breast crawl&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ની રીતના &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;spoken tutorial &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; માં સ્વાગત છે.    |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border = 1&lt;br /&gt;
|  ''' Time ''' &lt;br /&gt;
|  '''Narration''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| '''Breast crawl''' ની રીતના '''spoken tutorial ''' માં સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં આપણે આપેલ વિશે શીખીશું, બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ શું છે&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:10 &lt;br /&gt;
| બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ માટેની રીત અને&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લનું મહત્વ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| ચાલો પહેલા સમજીએ, કે '''breast crawl''' શું છે?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| બાળક સાહજિક આહાર લેવાનાં વર્તન સાથે જન્મ લે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| પ્રસુતિનાં તુરત બાદ, માતાનાં ખુલ્લા પેટ પર બાળકને મુકવાથી તે તેનાં માતાની છાતી શોધી શકે છે અને ધાવણની શરુઆત કરી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| આ સમગ્ર પ્રક્રિયાને ''''Breast Crawl'''’ કહેવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| આ વાતની નોંધ લો કે, '''Breast crawl ''' પ્રાકૃતિક અથવા સિઝેરિયન બંનેમાંથી કોઈપણ  પ્રસુતિ દ્વારા પુરા માસે જન્મ લીધેલ સ્થિર બાળકો માટે કરી શકાવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| અને જે જન્મનાં તુરત પછી ખુબ રડ્યા હોય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| ઓછા વજન ધરાવતા અસ્થિર બાળકોને બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ કરવામાં આવતું નથી, કારણ કે તે શ્વસન સંબંધી સમસ્યાથી પીડાતા હોઈ શકે છે જેમ કે શ્વાસોચ્છવાસની અડચણ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| હવે, આપણે પ્રક્રિયા શીખીશું અને પછીથી બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ માટે મહત્વ જાણીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| પહેલા, ખાતરી કરી લો કે- પ્રસુતિ ગૃહનું તાપમાન લગભગ ૨૬ અંશ સેલ્સીઅસ હોય.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:29 &lt;br /&gt;
| આગળ આવે છે બાળકને તેની માતાનાં ખુલ્લા પેટ પર મુકીને સ્વચ્છ કરવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| ચોખ્ખા સુકા કપડા વડે બાળકનાં હાથને છોડીને સંપૂર્ણ શરીરને સાફ કરવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| યાદ રાખો- બાળકનાં હાથ ભિના રાખવા જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| સાફ કરતી વખતે બાળકની ચામડી પરથી રક્ષણાત્મક સફેદ આવરણને નીકાળવું નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| તાપમાન ઠંડુ હોવા પર તે બાળકને રક્ષણ આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| બાળકને સાફ કર્યા બાદ ભિનું કપડું કાઢી દો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| બાળકને સુકાવ્યા બાદ જન્મ પરિચારકને નાળનાં ધબકારાનો અનુભવ થવો જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| ધબકારા બંધ થયા પછીથી, તેણે નાળ કાપવી જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| આગળ, બાળકને તેની માતાનાં ખુલ્લા પેટ પર એ રીતે મુકો કે બાળકનું પેટ માતાનાં પેટ સાથે અડેલું હોય.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| તેનું માથું માતાની વણધોવાયેલી છાતી વચ્ચે મુકવું જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| તેનું મોઢું તેની માતાની છાતી નીચે હોવું જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| હવે બાળક '''breast crawl''' માટે યોગ્ય રીતે ગોઠવાયું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| જો કે નવજાત બાળક માટે આગળ વધવું એ અત્યંત પ્રાકૃતિક છે તેથી, તે સરળતાથી માતાની છાતી તરફ આગળ સરકી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:46 &lt;br /&gt;
| આગળ જે વસ્તુ કરવી છે તે- બાળક અને માતાને ચોખ્ખું સુકું કપડું ઓઢાવવું જેથી તેમને હુંફ મળે,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| બાળકનાં માથે ટોપી નાખવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| કૃપા કરી નોંધ લો- આગળ આવનાર ચિત્રોમાં અમે ટોપી અને કપડા દર્શાવ્યા નથી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| આનાથી અમને '''breast crawl''' દરમ્યાન બાળકની સ્થિતીનું સ્પષ્ટપણે અવલોકન કરવામાં મદદ મળશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| બાળકને કપડા વડે સુકવ્યા બાદ- માતાએ બાળકની પીઠને તેના હાથ વડે આધાર આપવો જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| ચાલો બાળકની ક્ષમતાઓની ચર્ચા કરીએ જે બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લમાં મદદ કરે છે,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| પ્રસુતિ બાદ બાળક અત્યંત સચેત તથા નાજુક હોય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| તેનાં અસ્વચ્છ હાથનાં ગંધથી તેની લાળ પડે એટલું તે ઉત્તેજિત થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| સાથે જ એ બાળક, જેની દૃષ્ટિ મર્યાદિત હોય છે, છતાં પણ તેની માતાનો ચહેરો અને એરીઓલા જોઈ શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| એરીઓલા એ ડીંટડી ફરતે આવેલ ઘટ્ટ ભાગ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| આખરે, બાળક ખસવાનું શરુ કરે છે- તેનાં હાથ અને પગનો ઉપયોગ કરીને, તે ધીમે ધીમે તેની માતાની છાતી તરફે સરકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| જો કે, કેટલાક બાળકો ક્રોવ્લ કરવાનું તુરત ચાલુ કરી દે છે અને કેટલાક સમય લે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| છાતી પર પહોંચ્યા બાદ, બાળક પહેલા તેનાં હાથ વડે છાતીને પકડવાનો પ્રયાસ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|જ્યાં સુધી બાળક તેનું પહેલું ધાવણ ના કરે ત્યાં સુધી તેને અને માતાને ખલેલ ન પહોંચાડો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| જન્મ પરિચારક અને માતા, બંનેએ આ પ્રક્રિયા દરમ્યાન ધીરજ રાખવવી જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| બાળક તેનાં પહેલા ધાવણ માટે માતાની છાતી સુધી પહોંચવા માટે ૩૦-૬૦ મિનીટનો સમય લઇ શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| ધવડાવવાની શરૂઆત કરતી વખતે- બાળક તેનું મોઢું મોટુ ખોલશે અને તેની માતાની છાતી સાથે ઊંડાણપૂર્વક જોડાશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| ધાવણ પૂર્ણ કર્યા બાદ, બાળકને એ સ્થિતીમાં એક કલાક જેટલું રહેવા દો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| આવું કરવાથી, બાળક અને માતા વચ્ચેનાં સંબંધમાં સુધારો કરવામાં મદદ મળે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| જો કે માતાએ જો કોઈપણ દવાઓ લીધી હોય તો કૃપા કરી તેનાં દાકતરની સલાહ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| કેટલીકવાર કદાચિત એવું થઇ શકે છે કે પ્રસુતિ પછી, માતાને પ્રસુતિ ગૃહમાંથી અન્ય ગૃહમાં ખસેડવામાં આવી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| આવા કિસ્સામાં, માતાને બીજા ગૃહમાં ખસેડ્યા પછીથી- માતા અને બાળકને ચામડીથી ચામડી તુરત સંપર્ક કરવો, જે માટે અગાઉ ચર્ચા કર્યા પ્રમાણે બાળકને માતાનાં ખુલ્લા પેટ પર મુકો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| હવે ચાલો સિઝેરિયન વિભાગ દ્વારા જન્મ લીધેલ બાળકો માટે '''breast crawl ''' ચર્ચા કરીએ-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| આવું કરવા માટે: બાળકને તેની માતાના પેટની બદલે છાતી પર એ રીતે મુકવું  જોઈએ કે- બાળકનાં પગ માતાનાં માથાની તરફે હોવા જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| છાતી અને પેટ માથાનાં ખભા પર હોવા જોઈએ અને મોઢું છાતી પર હોવું જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| ઓપરેશન થિયેટરમાં બાળકને શક્ય તેટલા લાંબા સમય સુધી છાતીથી દૂધ પીવા દો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| યાદ રાખો- પ્રસુતિ બાદ ચામડીથી ચામડીનો સંપર્ક ખુબ મહત્વનો છે ત્યારબાદ બીજી અન્ય નવજાત સંભાળ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| નોંધ લો- '''breast crawl''' નાં પૂર્ણ થયા પછીથી જ, પ્રસુતિ પછીની નવજાત સંભાળ આપવી જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો નવજાત બાળક માટે '''breast crawl ''' ના મહત્વની ચર્ચા કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ બાળકને માતાનું પહેલું દૂધ જેને '''colostrum''' કહેવાય છે તે મેળવવામાં સક્રિય કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| તેનો રંગ પીળાશ પડતો હોય છે અને ઘટ્ટ હોય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| નોંધ લો, પ્રસુતિ પછી- જેમ જેમ બાળક કોલોસ્ટ્રમ્પ ધાવશે તેમ તેમ તેની માત્રા વધશે.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| બાળક આ પ્રમાણે ઉપભોગ ધાવશે પહેલા દિવશે 5 મિલીલીટર,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| બીજા દિવશે ૧૦ મિલીલીટર,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| ત્રીજા દિવશે ૨૫ મિલીલીટર,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| ચોથા દિવશે ૪૦ મિલીલીટર અને પાંચમાં દિવશે ૫૫ મિલીલીટર, જે દરેક ધાવણ વખતે દરેક છાતીમાંથી આવશે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| નવજાત બાળક માટે આ પુરતું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| તેથી બાળકને કોલોસ્ટ્રમ્પ સિવાય અતિરિક્ત કંઈપણ આપવું ન જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| કોલોસ્ટ્રમ્પ એ બાળક માટે પહેલી રસી સમાન છે, અને ચેપ સામે લડત આપનાર પ્રોટીન ધરાવે છે જે બાળકની રોગ પ્રતિકારક શક્તિ વધારે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| માતાની પ્રસુતિ બાદ બાળક માટે તે ઉર્જાનો પ્રથમ સ્ત્રોત છે,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| સાથે જ '''Colostrum ''' લોહીનાં નીચા '''glucose ''' સ્તરથી બચાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| તે બાળકની અન્ય શરીર પ્રક્રિયાઓને જાળવી રાખવામાં મદદ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| તે સ્વસ્થ બુદ્ધિના વિકાસને આધાર આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| તે બાળકને તેનાં પ્રથમ મળત્યાગ માટે મદદ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| '''Breast crawl ''' સાથે જ બાળકને તેની માતા સાથેનાં ચામડીથી ચામડીના સંપર્ક લીધે હુંફ આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| માતાની છાતીથી ઊંડાણપૂર્વક જોડાવાનું બાળક પોતેથી શીખી લે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| '''Breast crawl ''' વડે માતાનાં સ્વસ્થ સૂક્ષ્મજીવાણું તેનાં બાળકમાં પસાર થાય છે,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
| આ સૂક્ષ્મજીવાણું બાળકનાં આંતરડામાં પ્રવેશે છે અને ચેપ સામે લડત આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|જેથી બાળકની રોગ પ્રતિકારક શક્તિ વધે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| '''Breast crawl ''' સાથે જ પ્રેમની અનુભૂતિ અને બાળકની સુરક્ષા પ્રદાન કરે છે અને માતા અને તેનાં બાળક વચ્ચે તેમનાં સંબંધનું બંધાણ પ્રારંભ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| '''breast crawl ''' નાં ફાયદાઓ માતાને પણ થાય છે&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| બાળકનાં પગનાં હલનચલન વડે માતાનાં ગર્ભાશય પર દબાણ પડે છે, આ દબાણ વડે ગર્ભાશયનાં સંકોચનમાં અને પ્લાસેંટાનાં નિકાલમાં મદદ મળે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| ધાવણની શરૂઆતથી માતાનાં શરીરમાં '''oxytocin ''' વધે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
| '''oxytocin ''' માં વધારો થવાથી પણ પ્લાસેંટાનાં નિકાલમાં મદદ મળે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| આમ, '''breast crawl ''' લોહી નો પ્રવાહ ઓછો કરે છે અને માતામાં '''anaemia ''' થતો અટકાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| '''Anaemia ''' એક એવી સ્થિતી છે જેમાં લોહીના લાલ કણોની સંખ્યા ઓછી થઇ જાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| આનાથી માતાને થાક અને અશક્તિનો અનુભવ થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| તેથી, '''breast crawl ''' એ ઉચ્ચ ફાયદાકારક પ્રાકૃતિક પ્રક્રિયા છે જે માતા અને તેનાં બાળક બંને માટે છે, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| '''breast crawl''' પરનું આ ટ્યુટોરીયલ અહીં સમાપ્ત થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:26&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં આપણે શીખ્યા, બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ શું છે&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લ માટે રીત અને બ્રેસ્ટ ક્રોવ્લનું મહત્વ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલનું યોગદાન સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ, આઈઆઈટી બોમ્બે દ્વારા કરવામાં આવ્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial Project ''' ને ફાળો '''NMEICT, MHRD, Government of India''' દ્વારા આપવામાં આવ્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| આ મિશન પર વધુ માહિતી આ લીંક પર ઉપલબ્ધ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
| વ્હીલ્સ ગ્લોબલ ફાઉન્ડેશન તરફથી ઉદાર યોગદાન દ્વારા આ ટ્યુટોરીયલને આંશિક ફાળો અપાયો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલ માં ઔર શિશુ પોષણ પ્રોજેક્ટનો એક ભાગ છે.&lt;br /&gt;
આ ટ્યુટોરીયલ માટે ડોમેઈન રીવ્યુઅર છે ડોક્ટર રૂપલ દલાલ, અને એમડી બાળરોગતજ્ઞ તરૂણ જિંદાલ પ્રસૂતિતજ્ઞ અને સ્ત્રીરોગતજ્ઞ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
| આહારશાસ્ત્રી રજની સાવંત સહીત એનિમેશન બનાવનાર આરથી અંબલગન અને '''IIT Bombay''' તરફથી ભાષાંતર અને રેકોર્ડીંગ કરનાર હું, જ્યોતિ સોલંકી વિદાય લઉં છું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
જોડાવાબદ્દલ આભાર.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	</feed>