<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Geogebra%2FC3%2FRadian-Measure%2FKhasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Geogebra%2FC3%2FRadian-Measure%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-10T06:01:03Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi&amp;diff=39652&amp;oldid=prev</id>
		<title>Thaw at 14:14, 5 October 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi&amp;diff=39652&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-05T14:14:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 14:14, 5 October 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 233:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 233:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||11:06&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||11:06&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||Ia ka jingtip ba kham bniah lah ban ioh hangne. La pynkylla iakane ka script da I Ribajanai Wankhar Khublei Shibun .&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||Ia ka jingtip ba kham bniah lah ban ioh hangne. La pynkylla iakane ka script da I Ribajanai Wankhar &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bad nga dei u Thawlad miki &lt;/ins&gt;Khublei Shibun .&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi&amp;diff=38379&amp;oldid=prev</id>
		<title>Thaw: Created page with &quot;{| border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- ||00:01 ||Khublei iaphi baroh . Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin trei shaphang ka '''radians''' bad '''sectors''' da kaba py...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi&amp;diff=38379&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-08-25T10:23:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- ||00:01 ||Khublei iaphi baroh . Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin trei shaphang ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;radians&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; bad &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;sectors&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; da kaba py...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh . Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin trei shaphang ka '''radians''' bad '''sectors''' da kaba pyndonkam da ka '''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||Ka jingthmu jong kane ka jinghikai ka long ban pynithuh iaphi sha ka Geogebra '''Input Bar''' bad ka jingdonkam jong ki '''commands''' hapoh u the input bar lyngba ka lynnong shaphang ka radians.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||Ia kiba dang shu sdang ia ka Geogebra , sngewbha phai sha ka  '''Introduction to Geogebra''' bad '''Angles and Triangles Basics''' ha ka spoken-tutorial.org web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:25&lt;br /&gt;
||Ha kane jinghikai, Nga  trei ha '''Ubuntu version 10.04 LTS''' bad '''Geogebra version 3.2.40.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||Ha kane ka lynnong: ngin sngewthuh kaei ka jingmut jong ka '''radian''' bad kumno ban draw/dro ia ka '''radian''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||sngewthuh ia ka jingiadei hapdeng ka jingjrog jong ka '''arc''' bad ka angle subtends&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
||bad pyndep ia ka assignment ban calculate ia ka area jong ka sector.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki tools harum ha ka Geogebra- '''Circle with Center and Radius''', '''Circular Arc with Centre between Two Points''' bad '''Segment between Two Points'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||Ki  drawing commands  lah ban pyndonkam ha kawei ka lad da kaba type ia ki commands hau '''Input bar''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:11&lt;br /&gt;
||Ha kane ka Geogebra window, mynta ngin draw/dro ia ka circle jong u radius 5 units da kaba pyndonkam da ka '''Circle with Centre and Radius'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:18&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha  '''Circle with Center and Radius''', ngan jied ia ka centre ka ban long ha ka origin, radius 5 units.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Mynta Ngan plot ia artylli ki points '''B''' bad '''C''' ha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Mynta ngin pyndep ia ka arc hapdeng kine ki artylli ki points, Ngan nion ha ka '''Circular Arc with Centre between Two Points''' ban draw/dro ia ka arc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha u '''A''' ka centre, '''B''' bad '''C'''. Kane ka pyndep ia ka arc. Phin iohi ba ka arc length ka dei d=5.83 units.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:00&lt;br /&gt;
||Mynta ngin delete ia kane ka arc bad construct/tei ia ka ha kawei pat ka rukom . Ka arc ka lah ruh ban construct/tei da kaba enter/thoh ia ki command hapoh u '''Input''' bar hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Ka rectangular box, hangne, ka dei ka '''Input''' bar. Ki don  3tylli ki drop down boxes ba bud ia u input bar. Hangne phi lah ban pynithuh ia katto katne ki functions, batai katto katne ki parameters bad kine ki dei ki '''command''' key ha kaba phi lah ban pyndep ia ki drawings hapoh ka Geogebra window hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Mynta ngan sdang ban type ia ka '''arc''' hangne, phin iohi ba ka pyndep ia ki command na bynta jong nga. Nga lah ruh ban peit ia kine ki command na u drop down box hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha '''arc''', phin iohi ba ki command ki paw hangne, bad ki square brackets. Lada nga nion hapdeng jong ki square brackets bad nion '''Enter''', ka syntax na bynta kine ki command kin paw hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Ka syntax kaba ngin pyndonkam na bynta ka '''arc'' mynta ka dei ban batai ia ka circle bad ki artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||Ngi donkam ban batai ia ka kyrteng jong ka circle bad ki artylli ki points hapdeng kina ngi donkam ia ka '''arc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:10&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Algebra View''' ngi lah ban iohi ba ka circle ka pyniadei bad u lower case '''c''' bad ki points hapdeng kiba ngi donkam ban draw/dro ia ka '''arc (B,C)''' baroh artylli hapoh u upper case.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Kumta ngin type ia ki command hangne '''Arc[c,B,C]''' bad nion Enter. Geogebra ka dei ka '''case sensitive'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Mynta to  ngin pynkylla ia ka rong/color bad ka jingrben/thickness jong ka arc kaba ngi lah pyniasoh , na object properties hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:46&lt;br /&gt;
||Ngin leit sha ka Color, ngin batai ia ka da kaba saw/red . Na Style, ngin pynbun ia ka jingrben/thickness.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka arc mynta ka paw ha ka bold, ba saw ba rben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Mynta ngin draw/dro artylli ki line segments AB bad AC. Sa shisien ngin leh ia kane ha artylli ki rukom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:17&lt;br /&gt;
||Ngin click ha ka '''Segments between Two Points''' tool hangne bad nion ha u  '''A''' bad '''B'''. Kane ka pyndep ia u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban thoh ia ki command na bynta u segment na u input bar. Ngin leh da u '''Segment[A,C]''' ban pyndep ia u segment '''AC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||Mynta ngi lah pyndep ia ka '''arc BC''', la drawn ia ki segments '''AB''' bad '''AC''' bad ka sector '''BAC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:47&lt;br /&gt;
||Mynta ngin batai ba ka angle ka subtended ha u '''A''' da ka '''arc BC'''. Ngin khot ia kane ka angle ka '''α'''. Ngin jied ia ka na u drop down box hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
||Ka Angle command ka dei ka '''angle[B,A,C]'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||Ngin bud ia ka standard angle naming convention haba ngi batai ia ki angles hapoh ka Geogebra ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:18&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba u value jong u '''α''' hangne, uba subtended ha ka center, u dei  66.78 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Mynta, &amp;quot;one radian is defined to be the angle subtended at the center when the length of the arc subtending the angle is equal to the radius of the circle&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:40&lt;br /&gt;
||Lada ngi batai ia ka angle unit kaba hapoh radians, da kaba leit sha u '''Options''' hangne bad batai  ia u '''Angle Units''' yn long u '''Radians'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:49&lt;br /&gt;
||Ngin lap ba u value jong u α mynta u dei 1.17 rad. Mynta ngin pynkylla ia ka '''arc''' length ban wanrah ia ka shajan u 1 rad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:04&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka '''arc''' length ka dei d=5 units bad u value jong u '''α''', ka angle subtended ha ka center, ka dei 1 rad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:17&lt;br /&gt;
||Ngin batai 1 rad, ngi iohi ruh ba kane ka dei ka angle kaba subtended haba ka arc length ka equal bad ka radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Uei u value jong u 1 rad hapoh degrees? Ngan shu zoomed ia u tang khyndiat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:41&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan pynkylla ia ka length jong kane ka arc sha ka semi circle, kumta ka arc length ka dei  [π a] ha kaba u '''a''' u dei u radius jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||Hashwa kata , Ngan batai biang ia ka angle unit ba kan long ka '''Degrees''' namar ngi kwha ban wad ia u value jong u 1 rad. ha ka degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:03&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba haba ka '''arc''' length ka dei [π a] ka dei ka semi circle, u value jong u α u long 180.21 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:13&lt;br /&gt;
||Bad , lada nga pyndep ia kane ka circle ngi iohi ba ka angle jong u α un long 360 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Te, ngi iohi na kine artylli ba u value jong u 1 rad un long 57.32 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||Mynta ngin sngewthuh ia ka jingiadei hapdeng ka '''arc''' length, radius bad ka angle subtended. Na bynta kata, ngin batai ia kawei pat ka angle  value '''θ''' hapoh ka radian da kaba divde ia u value jong u α/57.32.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:03&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u value jong u '''θ''' ha ka jingshisha u dei u value jong ka angle hapoh radians. La kumta ruh, ka paw bad ka degree symbol hangne namar jong ka jingeh ha ka formatting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Ngin bteng ban pyndonkam da u '''θ''' kumne bad ban nym pynkylla ia ka angle unit sha ka radians, namar ngi kwah ban batai ia ka formula da kaba pyndonkam da ka arc length bad angle subtended.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||Namar jong ka jingeh ha kaban format ia kane ka formula lah ban batai tang ha kane ka rukom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Mynta ngin insert text hapoh ka Geogebra window ban pynithuh ia ka formula kaba iadei bad ka arc length sha ka angle subtended.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||Na bynta ka jingpynithuh kumno ban thoh/write ia ki text , sngewbha leit sha ka jinghikai '''Angles and Triangles Basics'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:34&lt;br /&gt;
||Mynta , phin iohi ba haba nga pynkylla ia ka arc length, phin iohi ba u value jong u '''θ''' u kylla bad jingiadei hapdeng ka arc length bad ka angle subtended ka long d=r.θ ha kaba u  'd' u dei u arc length, 'r' u dei u radius jong ka circle bad  'θ' u dei u angle subtended ha ka center, hapoh radians. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:58&lt;br /&gt;
||Mynta ngin peit ia ka assignment ban kyrshan ia ka jingsngewthuh jong ngi ia kaei kaba ngi lah pule .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:10&lt;br /&gt;
||Da kaba ngi pyndonkam ia kaei kaba lah pule , pyni kumno ka area jong ka sector kan long '''Area = ½ a^2 θ''' area is =to half into asquare into theta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:18&lt;br /&gt;
||ha kaba u'''a''' u dei u  radius,'''θ''' u dei u angle subtended ha ka center hapoh radians bad ka  formula ka long '''Area''' = ½ '''a^2''' '''θ'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:30&lt;br /&gt;
||Ka jingkdew kaba rit ban pyndep ia kane ka assignment ka long ban ia nujor ia ka area jong ka sector sha ka quadrant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:40&lt;br /&gt;
||Ka assignment haba draw/dro, kan long kumne. Ngi kwah ban calculate/khein ia ka area jong ka sector hangne da kaba pynianujor ia ka bad ka quadrant hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:55&lt;br /&gt;
||Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project kaba dei ka Talk to a teacher project , ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:06&lt;br /&gt;
||Ia ka jingtip ba kham bniah lah ban ioh hangne. La pynkylla iakane ka script da I Ribajanai Wankhar Khublei Shibun .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	</feed>