<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Geogebra%2FC2%2FSpreadsheet-View-Basics%2FKhasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Geogebra%2FC2%2FSpreadsheet-View-Basics%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-10T04:29:50Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi&amp;diff=39646&amp;oldid=prev</id>
		<title>Thaw at 14:09, 5 October 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi&amp;diff=39646&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-05T14:09:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 14:09, 5 October 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 346:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 346:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||09:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||09:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||Khublei Shibun. Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||Khublei Shibun. Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bad nga dei u Thawlad miki&lt;/ins&gt;. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi&amp;diff=37102&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ribajanai: Created page with &quot;{|Border=1 ||'''Time''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 ||Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka Geogebra tutorial halor ka '''Basics of Spreadsheets'''.  |- ||0...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi&amp;diff=37102&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-05-22T06:21:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|Border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- ||00:01 ||Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka Geogebra tutorial halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Basics of Spreadsheets&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;.  |- ||0...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka Geogebra tutorial halor ka '''Basics of Spreadsheets'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||Lada kane ka dei ka sien nyngkong ba phi pyndonkam ia ka Geogebra, sngebha peit ia ka '''Introduction to Geogebra''' tutorial ha ka spoken tutorial website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
||Ban sdang ia ka Geogebra, Nga pyndonkam ka ''GNU/Linux operating system Ubuntu Version 10.04  LTS''' bad ka '''Geogebra Version 3.2.40.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:23&lt;br /&gt;
||Ka jingthmu jong kane ka tutorial ka long ban peit kumno ban pyndonkam ia ka '''Spreadsheet''' ha ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial ngin pyndonkam ia ka spreadsheet ban leh ia ka basic data representation bad calculations&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:36&lt;br /&gt;
||bad pyndonkam ia ka data ban shna ia ka histogram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||Ngin peit ruh kumno ngi lah ban pyndonkam ia ka spreadsheet view ban  thaw ki Geogebra object ba wan barabor kumba shna ki kynhun jong ki lain parallel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong , ngin pyndonkam ia ka marks jong 50 ngut ki khynnah hapoh ka 50 mark test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:53&lt;br /&gt;
||Ka  'From' bad 'To' class boundaries bad 'Frequency' ka don hangne .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:59&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka Frequency sha ka clipboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:05&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka Geogebra window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:09&lt;br /&gt;
||Ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia spreadsheet view  kaba lah ban iohi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:13&lt;br /&gt;
||Jied ia u  menu item View,bad check ia ka Spreadsheet View.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||To ngin pynkynriah ia ka spreadsheet view hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||Ka column ba nyngkong A ka pyni ia ka From class boundary, column B To bad column C Frequency.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Mynta , Nga lah copy ia ka Frequency , te to ngan paste ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
||Mynta na ka bynta ka 'From' bad 'To' values, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Nga khlem paste ia ki hangne namar ngan pyni iaphi sa kawei ka jingling jong ka geogebra spreadsheets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Nyngkong ngan sdang da u &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||0, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||nangta da u 5, 5&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:04&lt;br /&gt;
||bad 10.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:06&lt;br /&gt;
||Mynta , lada nga jied ia artylli ki cells hangne bad nangta nga tan ia kane ka square rong blue shatrai, phin iohi ba ka arithmetic progression ka lah thaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:16&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh , Nga lah ban leh kane ia u 'To' values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||To ngin thaw ia ka class boundary list bad ka frequency list. Ban leh kumta jied ia ka column B hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Right-click bad leit sha Create List. Phin iohi ia u L1 hangne , kaba mut la thaw ia u L_1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:40&lt;br /&gt;
|| Ngi donkam ban pynpher ia kane tang da kaba shu right-click bad check ha ka object properties bad pyntikna ba u value ba nyngkong u nod u paw hangne.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:53&lt;br /&gt;
||bad nion Close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Mynta na bynta ka  'Frequency' list, leh kumjuh . Jied ia ka Frequency, right click ha Create list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||Nga ioh ia u L_2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:09&lt;br /&gt;
||Mynta ban shna ia u histogram ,  leit sha u input bar hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||Phi lah ban jied na ka '''commands''' hangne lane phi lah ban shu type  '''histogram'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:22&lt;br /&gt;
||Mynta , hangne hi, lada phi nion enter hapdeng jong ki square bracket ka iathuh iaphi ia ki options bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:28&lt;br /&gt;
|| Kawei na ki options ka dei ka '''List of Class Boundaries bad List of Raw Data'''. To ngin pyndonkam ia kata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||Nga lah ban ong ba u L _1, geogebra ka dei ka case sensitive, bad na bynta ka class boundaries bad  L_2 na bynta ka frequencies bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:47&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba la thaw ia ka histogram hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
||Mynta , ban pynlong ia ka histogram kaba lah ban iohi lane pule , Nga pyndonkam da u''Move Drawing Pad'''. Bad nangat right click ha u '''Drawing pad properties''' hangne bad pynkylla ia kane ka '''Distance''' sha 5 kaba dei ka width jong uwei pa uwei u bar bad ong Close.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:15&lt;br /&gt;
||Nangta nga lah ban '''Zoom Out'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Bad sa shisien  '''Move the Drawing pad'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Phin iohi haba nga shna ia ka histogram, ka shna rah ia u value a=250.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:34&lt;br /&gt;
||'''a''' udei ka sum jong ka product jong ka length bad ka width jong uwei pa uwei u bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:41&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pynkynriah ia u '''a''' value hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:49&lt;br /&gt;
||Ka syn jam kaba bud ka dei ban shna ia ki points bad lain hapoh ka spreadsheet view ban ioh ia ka set jong ki parallel lines sha u Y axis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:56&lt;br /&gt;
||Ngan shim ia ka Geogebra window kaba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:02&lt;br /&gt;
||Mynta , kano kano ka command na ka Geogebra ka lah ban type hapoh ki cell hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:07&lt;br /&gt;
||Nyngkong , ban shna ia u point, phi dei ban ai ia u point kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:19&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u point u paw hangne da ka kyrteng A1, kaba dei ka column A, row 1, ka cell address bad u coordinates 1,2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:34&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh , Nga lah ban type hangne hapoh u 2,2 bad nion enter. Nga ioh A2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:45&lt;br /&gt;
||Mynta, lada nga jied ia kine ki artylli ki cells bad nangta tan ia u blue square shatrai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:54&lt;br /&gt;
||To ngan pynkynriah ia  kane hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||Na ka bynta kane ka tutorial, ngan khang ia ka '''Algebra view'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:02&lt;br /&gt;
||Phin iohi nga ioh 10 tylli ki points hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:08&lt;br /&gt;
||Bad kumjuh ruh ha ka column B, ngan type &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||1,4  kum u point. Nga ioh ia une u point hangne. Nga lah ban right click bad ong  '''Show Label''',ka pyni  B1- ka cell address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:28&lt;br /&gt;
||type sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||2,4 bad nga ioh  B2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:41&lt;br /&gt;
||Sa shisien nga lah ban tan ia kine bad nga ioh 10 tylli ki points hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:48&lt;br /&gt;
||Mynta ha ka column kaba lai, lada nga kwah ban shna ia u line segment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:56&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pyndonkam da ka  geogebra command '''Segment''' bad ha ka value nga lah ban ai ia ka cell address A1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:08&lt;br /&gt;
||To ngan pynkynriah ia kane hangne, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:12&lt;br /&gt;
||,(comma) B1 bad ong Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:17&lt;br /&gt;
||Kane ka dei ka length jong u lain/line uba hapdeng jong u A1 bad B1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:23&lt;br /&gt;
||Mynta nga lah ban shu jied ia kane ka cell bad tan ia ka shatrai duh, Nga ioh ia ka set jong ki  10 parallel lines.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||Sa kawei ban pynkynmaw kadei lada phi leit sha u '''Options''' bad '''Algebra''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:40&lt;br /&gt;
||mynta ka don ha u '''Value'''.  Kumta phin iohi ia ka length jong u lain/line hapoh ka column C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:44&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pynkylla sha ka  '''Command''' bad kan pyni ia nga ia ka command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||Mynta ban leh ki assignments , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||H ka assignment ba nyngkong , shna ia u histogram da kaba pyndonkam ki data ba harum jong ka Distance hapdeng ka home bad school na bynta ka class jong 35 ngut ki khynnah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04&lt;br /&gt;
||Nga don ia ka class boundaries bad frequencies hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka spreadsheet view  ban pyni ia ki data * Shna ia ki class boundary bad Frequency lists. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da u input bar ban shna ia ka histogram ba don ki lists. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:18&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka frequency bad khmih thuh ia ka jingkylla ha ka histogram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:22&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna lypa ia kane ka tutorial hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:26&lt;br /&gt;
||Peit thuh ia ka  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:31&lt;br /&gt;
||histogram hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:33&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka assignment ba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
|| Ha ka assignment ba ar,ngin shna ia ka concentric circles pyndonkam da ka spreadsheet view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:43&lt;br /&gt;
||Draw/Dro ia u point A ha u drawing pad ban buh dak ia ka centre jong ka  circle. * Pyndonkam da ka spread sheet ban shna ia ka column A jong ka Radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka column B jong ka spreadsheet ban shna ia ki circles bad ka  centre A  bad u radius na Column A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:58&lt;br /&gt;
||Pynkynriah ia u centre point bad khmih thuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ia ka  assignment hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||Pynkynriah ia u enter point bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:10&lt;br /&gt;
||khmih thuh ia ki circles. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:12&lt;br /&gt;
||Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project ka dei shi bynta jong katalk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:18&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education  lyngba ka ICT, MHRD Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:23&lt;br /&gt;
||Phin iohi kham bun ki jingtip shaphang kane ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:27&lt;br /&gt;
||Khublei Shibun. Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	</feed>