<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=ExpEYES%2FC2%2FPanel-connections-and-software-interface%2FKhasi</id>
		<title>ExpEYES/C2/Panel-connections-and-software-interface/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=ExpEYES%2FC2%2FPanel-connections-and-software-interface%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=ExpEYES/C2/Panel-connections-and-software-interface/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T02:02:14Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=ExpEYES/C2/Panel-connections-and-software-interface/Khasi&amp;diff=40521&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pdiangburom: Created page with &quot;{| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- |00:01 |Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Panel connections and Software interface'''. |- |00:07 |Ha...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=ExpEYES/C2/Panel-connections-and-software-interface/Khasi&amp;diff=40521&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-11-06T16:23:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- |00:01 |Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Panel connections and Software interface&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. |- |00:07 |Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Panel connections and Software interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
Bun jait ki '''terminal'''s ha ka Panel&lt;br /&gt;
Ki accessory set bad ka '''Software interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngin ia pule ruh kumno ban batai ia ka:&lt;br /&gt;
Ohm's law  &lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka '''series''' combination&lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka '''parallel''' combination bad&lt;br /&gt;
Ban pyni ia ka '''circuit diagrams''' jong ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Hangne nga pyndonkam da ka,&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.04&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don jingtip shaphang ka '''ExpEYES Junior'''  interface. Lada phim don, na ka bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|To ngin ia kren shaphang ki jingdonkam jong ka '''ExpEYES Junior device'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|U device lah ban pyndonkam ha ka ban leh ia ka experiment ha ki:&lt;br /&gt;
Higher Secondary&lt;br /&gt;
Undergraduates&lt;br /&gt;
Electrical bad&lt;br /&gt;
Electronics Engineering courses.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|Lah ban pyndonkam ha ki fields kum- Electricity, Sound, Magnetism, Light, Diode, Transistors bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang da ki terminals ha ka '''Panel''' ba ha jrong. '''Panel''' kadon saw tylli ki ground ('''GND''') terminals. Ha kine ki terminal, ka voltage kalong zero volt (0 V).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Voltage ba lah thew ha kiwei ki input terminal kalong katkum ki ground('''GND''') terminals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Input terminals '''A1''' bad '''A2'''  lah ban thew ia ka voltage hapdeng u -5V haduh u +5V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|Ha kaliang kadiang, '''IN1''' bad '''IN2''' terminals lah ban thew ia ka voltage hapdeng u 0 haduh 5V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|'''IN1''' ruh lah ban thew ia ka '''capacitance''' haduh 5000 pF(pico farads), ryngkat ka jingkhein kaba biang thik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|'''PVS''' kadei ka '''Programmable voltage source'''. Lah pyndonkam ban ai ia ki voltages ha ki 0-5 Volts range ryngkat bad ka minimum step jong u 1.25 mV (milli volts) bad ka lah ban ai haduh 5 mA (milli amps).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|'''SINE''' ka ai ia ka constant frequency kumba 150 Hz, ha ka amplitude kumba 4 volts.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|'''SEN''' lah kham pyndonkam bha na ka bynta ka connective sensor elements kum ki &lt;br /&gt;
'''photo-transistors''', &lt;br /&gt;
'''Light Dependent Resistors''', &lt;br /&gt;
'''Thermistors''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Kadei ka voltage measuring terminal ryngkat bad ka internal 5.1K resistor ba lah pyniasnoh sha u 5 volts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|'''SQR1''' bad '''SQR2'''  terminals ki lah ban sei &lt;br /&gt;
'''Square waves''' jong u  “0” haduh “5V” ryngkat ka frequency na u  '''0.7 Hertz''' haduh '''100 Kilo Hertz'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|'''OD1''' ka pynmih ia ka digital output kum '''0V''' lane '''5V''',  hapoh ka Software control.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13&lt;br /&gt;
|'''MIC''' ka kem ia ka sound na ka external sound source.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18&lt;br /&gt;
|'''CCS''' kamut '''Constant Current Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Ka ai '''1 mA'''(one '''milli Amp''') current ryngkat bad u load resistor jong u '''3 kΩ'''(kilo ohms), namar ba ka voltage kadei ban don hapoh jong u '''4 volts'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|'''Inverting amplifier'''  lah pyndonkam ban amplify ia ka external voltages. Ka lah ban pyndonkam ban  amplify  ia ka external '''condenser''' lane '''mic''' output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Ryngkat bad u device, katto katne ki accessories lah ai lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:47&lt;br /&gt;
|Ka list jong ki accessories ka kynthup:&lt;br /&gt;
Ar tylli ki '''Piezo Electric Discs'''&lt;br /&gt;
Ar tylli ki 3000 turns coils  &lt;br /&gt;
DC Motor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Screwdriver&lt;br /&gt;
Set jong saw tylli ki permanent magnets&lt;br /&gt;
Saw tylli ki '''crocodile clips''' bad ki wires &lt;br /&gt;
'''Transistor''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
| Ar tylli ki '''silicon diodes''' &lt;br /&gt;
'''LDR &amp;amp; Thermistor'''&lt;br /&gt;
'''Capacitors'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
| Saw tylli ki 5mm '''LEDS''' &lt;br /&gt;
Saw tylli ki wires&lt;br /&gt;
'''Resistors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''graphical user interface''' (GUI) jong u '''ExpEYES Junior'''. GUI la tip kum ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:28&lt;br /&gt;
|Ha ka liang kadiang jong ka '''Plot window''', ngi don ia ki input terminals: '''A1, A2, IN1, IN2, SEN, SQ1''' bad '''SQ2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|'''ATR, WHI''' bad kiwei ki '''trigger sources''' lah pyndonkam ban fix ia ka waveform.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Ngin ia kren shaphang ki '''ATR, WHI''' bad kiwei ki '''trigger sources''' ha ki jinghikai kiban dang wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|'''CH1, CH2, CH3, CH4''' kidei ki plotting '''channel'''s ryngkat ki sliders.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
|'''Channel slider'''s ha ka liang kamon lah pyndonkam ban pynkynriah ia ka waveform ha ka '''Plot Window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A1''' bad tan sha u  '''CH1'''. Ngi lah ban iohi ia ka jingtip jong ka connection ha ka box ba hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2''' bad tan sha u '''CH2'''. Ngi lah ban iohi ia ka jingtip jong ka connection kumba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|Tan ia ka channel '''CH2''' sha u '''FIT'''. Ka pyni ia ka voltage bad frequency jong u '''A2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
|Tan ia u '''CH2''' sha u '''NML'''. Ka weng ia ka display ba lah pynpaw da ka '''FIT'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
|'''msec/div'''('''milli second/division''') ka mihkhmat ia ka time axis.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|'''Volt/div''' ka mih khmat ia ka volt axis.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|'''Trig level''' kadei ka '''trigger''' controller.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH2''' bad tan sha u '''DEL'''. Ka weng ia u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH1''' bad tan sha u '''DEL'''. Ka disables ia ka display jong u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|'''FTR''' ka sei ia ka '''Fourier spectrum''' jong ka wave.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Hapoh u '''Setting Squarewaves''', ngi don ia u number jong ka input bad ki check boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Ha kane ka '''input box''', ngi lah ban pynkylla ia ka frequency jong ka wave ha ki '''Hertz'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
|Kane kadei ban pynkylla ia ka '''phase difference- dphi''', ha ka percentage(%).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Ha u '''Set PVS=''' input box, ngi lah ban pyndap ia ka voltage value ba ngi kwah hapdeng u '''0''' haduh u '''5V'''. Shon '''Enter''' ban set ia u value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52&lt;br /&gt;
|'''SQR1, SQR2''' bad '''BOTH''' check boxes  lah pyndonkam ban activate ia ka frequency. Frequency lah ban pynkylla da kaba pyndonkam ia u '''slider'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|'''Set State''' check boxes lah pyndonkam ban control ia u '''OD1''' bad u '''CCS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|'''Measure C on IN1''' button lah pyndonkam ban thew ia ka '''Capacitance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|'''Measure R on SEN''' button  lah pyndonkam ban thew ia ka '''Resistance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Hapoh jong ki buttons, ngi don ia ka '''command window''' ban type ia u '''Python''' code. Ngin sa ia kren shaphang u '''Python''' code ha ki jinghikai kiba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|'''Save Traces to''' button ban '''save''' ia ki traces kum ki &amp;quot;.txt&amp;quot; files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Ngin sa ia kren shaphang ki '''LOOP''' check box, '''SCAN''' bad '''XMG''' buttons ha ki jinghikai kiba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|'''EXPERIMENTS''' button ka pyni ia ki list jong ki experiments. '''Quit''' button lah pyndonkam ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan batai ia ka '''Ohm's''' law da kaba pyndonkam ia u device bad ki interface jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia pyni ia ka dependency jong u voltage sha ki '''resistor''' bad pynshisha ia ka Ohm’s law.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|U device lah pyniasnoh sha ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, '''PVS''' lah pyniasnoh sha ka '''IN1''' lyngba u '''2.2 KΩ''' (kilo ohms) resistance. '''IN1''' lah pyniasnoh sha ka '''ground''' (GND) lyngba u '''1KΩ''' (kilo ohms).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta ka connection.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|Plie ia ka software interface.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
|Ha ka Plot window, nion ha u '''IN1''' ban thew ia ka voltage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:37&lt;br /&gt;
|Na ka bynta u '''PVS=1 Volt''', u value uba bud jong u '''IN1''' udei '''0.309 Volt'''.&lt;br /&gt;
Na ka bynta u '''PVS=2V''', '''IN1''' value udei '''0.619V'''.&lt;br /&gt;
Na ka bynta u '''PVS=3V''', '''IN1''' value udei '''0.928V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment-&lt;br /&gt;
Pynkylla ia ka '''PVS''' values na u 0 sha 5 volts bad check ia u corresponding '''IN1''' values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|To ngin ia leh ia ka experiment ban check ia ka effective resistance ha ka '''series''' combination.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, ngin ia pyni ia ka voltage ynda ki resistor ki lah dep pyniasnoh ha ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment-&lt;br /&gt;
'''IN1''' lah pyniasnoh sha ka '''CCS''', &lt;br /&gt;
'''CCS''' lah pyniasnoh sha ka  ground lyngba u resistor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', jied ia ka '''CCS''' check box. Nion ha u '''IN1''' ban pyni ia ka voltage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta ka connection.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:45&lt;br /&gt;
|Ynda u '''1 KΩ''' (kilo ohms) resistor u lah iasnoh sha ka '''CCS''' bad '''GND''', ka voltage ba lah thew kadei '''0.979V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, na ka bynta u '''560 Ω'''(ohms) resistance, ka voltage ba lah thew kadei '''0.543V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka series combination jong u '''1 KΩ''' (kilo ohms) bad '''560Ω'''(ohms) resistances, ka voltage ba lah thew kadei '''1.524V''''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:14&lt;br /&gt;
|To ngin ia leh ia kane ka experiment ban check ia ka effective resistance ha ka parallel combination.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia pyni ia ka voltage ynda ki resistor ki lah ia snoh ha ka parallel.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:28&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment '''IN1''' ka lah iasnoh sha u '''CCS'''. '''CCS'''lah iasnoh sha u ground('''GND''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta ka jingpyn iasnoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', jied ia ka '''CCS''' check box. Nion ha u '''IN1''' ban pyni ia ka voltage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:49&lt;br /&gt;
|Ka experiment lah leh nyngkong bad u '''1000Ω'''(ohms) resistor nangta bad u parallel combination jong ar tylli ki '''1000 Ω'''(ohms) resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:01&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta u '''1000 Ω'''(ohm) resistance ha ka parallel combination. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei '''0.952V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:11&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram jong u parallel combination jong ar tylli ki '''1000 Ω'''(ohm) resistors. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei  0.474V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:25&lt;br /&gt;
|Sa shisien lah leh ia ka experiment- ryngkat bad u '''2.2K Ω'''(kilo ohms) resistor, nangta bad u parallel combination jong ar tylli ki  '''2.2 KΩ'''(kilo ohms) resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta u '''2.2K Ω'''(kilo ohms), resistance. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei '''2.132V'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta u parallel combination jong ar tylli ki '''2.2KΩ'''(kilo ohms) resistance. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei 1.063V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang:&lt;br /&gt;
Bun jait ki '''terminal'''s ha ka panel&lt;br /&gt;
Ki accessory set bad ka Software interface.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:14&lt;br /&gt;
|Ngi lah pule ruh kumno ban batai ia ka:&lt;br /&gt;
Ohm's law  &lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka series &lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka parallel bad&lt;br /&gt;
Ban pyni ia ka circuit diagrams jong ki experiments ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
Thew ia ka effective resistance da kaba pyndonkam ia ka combination jong ka series bad ka parallel resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:37&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:55&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:02&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da u Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	</feed>