<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=CellDesigner%2FC3%2FBuild-and-Modify-Process-Diagram%2FGujarati</id>
		<title>CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=CellDesigner%2FC3%2FBuild-and-Modify-Process-Diagram%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T01:07:49Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati&amp;diff=41796&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pratik kamble at 10:49, 15 January 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati&amp;diff=41796&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-01-15T10:49:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 10:49, 15 January 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;'''Title of the Script''' : ‘’’Build and Modify Process Diagram’’’&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;'''Author''' : બેલા ટોની&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;'''Keywords''' : Process Diagram, Macros, Alanine Biosythesis,&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Generic Protein, Aminotransferase&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| '''Time'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| '''Time'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pratik kamble</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati&amp;diff=40389&amp;oldid=prev</id>
		<title>Shivanigada at 13:31, 3 November 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati&amp;diff=40389&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-11-03T13:31:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 13:31, 3 November 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 39:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 39:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; 00&lt;/del&gt;:53  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;00&lt;/ins&gt;:53  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| તમે અહીં જે જોઈ રહ્યા છો તે '''Alanine Biosynthesis ''' માટેનું એક કન્વેનશનલ (પ્રણાલીગત) ડાયાગ્રામ(આકૃતિ) છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| તમે અહીં જે જોઈ રહ્યા છો તે '''Alanine Biosynthesis '''માટેનું એક કન્વેનશનલ (પ્રણાલીગત) ડાયાગ્રામ(આકૃતિ) છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Shivanigada</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati&amp;diff=40388&amp;oldid=prev</id>
		<title>Shivanigada: Created page with &quot;'''Title of the Script''' : ‘’’Build and Modify Process Diagram’’’  '''Author''' : બેલા ટોની  '''Keywords''' : Process Diagram, Macros, Alanine Bio...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=CellDesigner/C3/Build-and-Modify-Process-Diagram/Gujarati&amp;diff=40388&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-11-03T13:31:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Title of the Script&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; : ‘’’Build and Modify Process Diagram’’’  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Author&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; : બેલા ટોની  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Keywords&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; : Process Diagram, Macros, Alanine Bio...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;'''Title of the Script''' : ‘’’Build and Modify Process Diagram’’’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Author''' : બેલા ટોની&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Keywords''' : Process Diagram, Macros, Alanine Biosythesis,&lt;br /&gt;
Generic Protein, Aminotransferase&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| નમસ્તે મિત્રો.''' CellDesigner’'''ના આ સ્પોકન ટ્યૂટોરિઅલ ''''Build and Modify Process Diagram''''માં તમારું સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| આ ટ્યૂટોરિઅલમાં , આપણે શીખીશું : '''Macros'''નો ઉપયોગ, '''Draw''' વિસ્તારમાં '''Components'''ને move કરવું, '''species'''ની ફરતે '''reaction line''' જોડવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
| '''reaction line'''ને સંરેખિત(Align) અને વિસ્તૃત(extend) કરવી, '''Product''' અને '''Reactant''' ને ઉમેરવા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:23&lt;br /&gt;
| આ ટ્યૂટોરિઅલ માટે , હું '''Ubuntu Linux OS version 14.04''' , '''CellDesigner version 4.3''' અને '''Java version 1.7''' વાપરી રહી છું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| આ ટ્યૂટોરિઅલને સમજવા તમે undergraduate ''' Biochemistry'''ના અને '''CellDesigner ''' ઇન્ટરફેઝના પરિચિત હોવા જરૂરી છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| જો તમે ન જાણતા હોવ,તો તેને સંબંધિત ''' CellDesigner tutorials''' અમારી વેબસાઈટ ઉપર ઉપલબ્ધ છે. ‘’’www.spoken-tutorial.org’’’ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| ચાલો તો શરુ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53  &lt;br /&gt;
| તમે અહીં જે જોઈ રહ્યા છો તે '''Alanine Biosynthesis ''' માટેનું એક કન્વેનશનલ (પ્રણાલીગત) ડાયાગ્રામ(આકૃતિ) છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| હવે આપણે '''CellDesigner'''ની મદદથી આ પ્રોસેસ ડાયાગ્રામને બનાવીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| '''Ctrl+Alt+T''' કીઝ એકસાથે દબાવી '''terminal''' ને ખોલીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| હવે ટાઈપ કરીએ '''./runCellDesigner4.3''' અને '''Enter''' દબાવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| '''CellDesigner ''' વીન્ડો તમારા કોમ્પ્યુટર સ્ક્રીન ઉપર ખુલે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| હવે નવી ફાઈલ ''' CTRL+N''' દબાવી ખોલીએ અને તેને  '''Build and Modify Process Diagram'''નામ આપીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| '''width''' અને '''length''' જે ડિફોલ્ટ છે તે જ રાખીશું અને '''Ok''' બટન ઉપર ક્લિક કરીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| હવે આપણે જોઈએ કે ‘'''Macros’''' શું છે!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| '''Macros''' એ વારંવાર વપરાતા ''' Components sets''' છે જે ડાયાગ્રામને સરળતાપૂર્વક બનાવવા ઉપયોગી નીવડે છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| ટૂલબાર ઉપર, '''Catalysis ''' માટે '''Macros''' આઇકોન ઉપર ક્લિક કરીએ અને પછી '''Draw''' વિસ્તાર ઉપર ક્લિક કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| હવે આપણી પાસે '''draw''' વિસ્તારમાં '''Macros-Catalysis reaction ''' આવી ગયું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
| ચાલો હવે બધા કમ્પોનંટ્સને '''Draw''' વિસ્તારની બીજી બાજુએ ખસેડતા શીખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| તે માટે ''''Edit'''' menu ઉપર ક્લિક કરો અને પછી ''' 'Select All' ''' ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| વિલ્કપ વૈકલ્પિક રીતે ''Ctrl + A ''' કીઝ પણ ક્લિક કરી શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| બધા '''Components''' હવે પ્રકાશિત  છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| હવે પ્રકાશિત થયેલા '''Components''' ઉપર કશે પણ ક્લિક કરીએ અને યોગ્ય સ્થાન ઉપર ડ્રેગ કરીએ .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| ચાલો આગળ વધીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| '''Draw''' વિસ્તાર ઉપર કશે પણ ક્લિક કરી પ્રકાશિત કમ્પોનંટ્સને અનચેક કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| પાછા Draw વિસ્તારમાં  ,''' Generic Protein S1''' ઉપર રાઈટ-ક્લિક કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| પછી ''''Change Identity'''' વિકલ્પ ઉપર ક્લિક કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| ''''class'''' બોક્સમાં , '''Protein''' ને ''' Simple Molecule'''માં બદલીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| ''' Name '''માં ટાઇપ કરો : '''2-keto-isovalerate'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| ત્યાર બાદ '''‘Apply’''' બટન ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| ડાયલોગ બોક્સમાં ‘'''The Same Species Exists'''’ માટે  '''‘No’''' ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
| જો તમે આ બદલાવને સ્પીશિશના બધા જ કમ્પોનંટ્સ ઉપર જોવા માંગતા હોવ તો ‘'''Yes'''’ ઉપર ક્લિક કરો. અહીં,હું ''' ‘No’''' ક્લિક કરીશ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| નોંધ લો કે ''' Generic Protein S1, ''' એ '''simple molecule ''' બન્યું છે જેનું નામ છે '''2-keto-isovalerate''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| નામનો સમાવેશ કરવા હું મોલેક્યુલને ડ્રેગ કરીશ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
| ''' end-point'''ના કેન્દ્રમાં રાઈટ-ક્લિક કરો , '''Generic protein'''-'''S1 ''' જે એક '''product''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
| '''identity''' ને ''' Simple Molecule '''માં બદલો અને '''name ''' આપો '''Valine.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| '''Apply''' બટન ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| draw વિસ્તારમાં તમારીએ પાસે ''' Valine''' આવી ગયું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| ત્યાર બાદ, catalyst''' S2.'''ને ફરીનામ આપો, તેના ઉપર રાઈટ ક્લિક કરો અને '''Edit Protein'''ને સિલેક્ટ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| '''‘name’''' ક્ષેત્રમાં , ટાઈપ કરો '''Aminotransferase.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| '''Update''' ઉપર ક્લિક કરીએ અને ડાયલોગ બોક્સને બંધ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| નામનો સમાવેશ કરવા મોલેક્યુલના ખૂણાને ડ્રેગ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| ત્યાર બાદ, ચાલો હવે આ જોડાયેલા રિએક્શનનું સ્થાન બદલીએ .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| ''''end-point'''' '''species''' ના કેન્દ્ર ઉપર ક્લિક કરો જે છે ''' Valine ''' અને પસંદ કરેલ યોગ્ય સ્થાન ઉપર ડ્રેગ કરી ત્યાં તેને ડ્રોપ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
| '''Aminotransferase''' સાથે પણ તે પુનરાવર્તિત કરો. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| નોંધ લો કે ‘'''end-point’ Species ''' જ્યાં પણ જાય છે તેની સાથે જોડાયેલ રિએક્શન તેને '''અનુસરે''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| હવે આપણે શીખીશું કે '''species'''ની ફરતે '''reaction line''' કેવી રીતે જોડવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| '''Reaction line ''' એ   '''Species'''ની ફરતે કોઈ પણ '''16 કનેક્શન પોઈન્ટ્સ''' ને જોડાઈ શકે છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| હું તમને બતાઉં તે કેવી રીતે કરવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| ''' CTRL+N''' દબાવી નવી વીન્ડોવ ખોલીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| આ ક્ષેત્રને નામ આપીએ : ''' Connection points '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| '''width''' and '''height''' જે ડિફોલ્ટ છે તે જ રાખો અને '''Ok''' ઉપર ક્લિક કરો .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| '''Draw''' વિસ્તાર ઉપર , બે '''generic proteins ''' ડ્રો કરો અને તેમને નામ આપો '''Protein 1 ''' અને '''Protein 2.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| '''main menu'''માં ,'''State Transition''' આઇકોન ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| પછી '''Draw''' વિસ્તાર ઉપર , ‘'''start-point'''' '''Species,Protein 1''' ઉપર માઉસ ફેરવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| હવે નોંધ લો કે બધા '''16 કનેક્શન પોઈન્ટ્સ''' તમને ભૂખરા રંગમાં પ્રકાશિત થતા દેખાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| નોંધ લો કે આ કનેક્શન પોઈન્ટ્સમાંથી કોઈ પણ એક પોઇન્ટ ઉપર જ્યારે કર્સર આવે છે, ત્યારે તે પોઇન્ટ ભૂરા રંગમાં ફેરવાઈ જશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:49&lt;br /&gt;
| ચાલો હવે કોઈ એક કનેક્શન પોઇન્ટ ઉપર ક્લિક કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| આ જ પ્રમાણે , ‘'''end-point'''' '''Species ''' જે '''Protein 2''' છે તેના ઉપર માઉસ ફેરવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| ફરી,જેમ અગાઉ સમજાવ્યું તે મુજબ, તમને યોગ્ય લાગતા કનેક્શન પોઇન્ટ ઉપર ક્લિક કરો.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| તમારા પસંદ કરેલ કનેક્શન પોઈન્ટ્સ વચ્ચે એક '''State Transition ''' રિએક્શન લાઈન સર્જાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| ત્યાર બાદ, આપણે ચાલો  '''Reaction line'''ને સંરેખિત(align) કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
| '''Protein 1 '''and '''Protein 2''' વચ્ચે રહેલ '''State transition reaction line ''' ઉપર ક્લિક કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| નોંધ લો '''reaction line''' ઉપરના બે '''process nodes''' પ્રકાશિત થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| જો આપણે આ બંને '''process nodes'''માંથી એક ઉપર માઉસ ફેરવીએ છીએ, તો એક ‘'''plus’''' ચિહન દૃશ્યમાન થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| કોઈ એક '''process nodes''' ઉપર ક્લિક કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| હવે પોઇન્ટર ને પસંદિત '''connection point''' ઉપર ડ્રેગ કરી સ્થાપિત કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| પ્રકાશિત કમ્પોનંટ્સને અનચેક કરવા ડ્રો વિસ્તારમાં ગમે ત્યાં ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| '''reaction line'''ને વિસ્તારવા કે લંબાવવા ,  ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| હવે '''start-point''' અથવા '''end-point Species''' ઉપર રહેલા બંને માંથી એક '''process nodes ''' ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| હવે '''reaction line '''ને, પસંદ કરેલા યોગ્ય કનેક્શન પોઇન્ટ સુધી લંબાવવા માઉસને ડ્રેગ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| અહીંથી આપણે , આપણે '''Process diagram''' સાથે આગળ વધીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| ચાલો આપણે '''Build and Modify Process Diagram''' વીન્ડો ઉપર પાછા જઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| ચાલો આ અહીં દેખાતા(વર્તમાન) રિએક્શન ઉપર એક '''Reactant '''અને એક '''Product''' ઉમેરીએ .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| ટૂલ બારમાંથી બે  '''simple molecules''' ક્લિક કરી તેને '''draw''' વિસ્તાર ઉપર સ્થાપિત કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| તેઓને નામ આપીએ : '''Glutamate''' અને ''' 2-Oxoglutarate'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| હવે તેને ડ્રેગ કરીને '''Simple molecules:''' '''2-keto-isovalerate ''' અને '''Valine'''ને અડીને સ્થાપિત કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| અગાઉ સમજાવ્યું એ મુજબ , draw વિસ્તાર ઉપર આ કમ્પોનંટ્સને સંરેખિત(align) કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:49&lt;br /&gt;
| અગાઉ જે સમજાવ્યુ છે તે મુજબ , મેં કમ્પોનંટ્સને સંરેખિત કરી દીધા છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:55&lt;br /&gt;
| ટૂલબાર ઉપરથી, આઇકોન ''' ‘Add Product’''' ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:00&lt;br /&gt;
| હવે માઉસને ''' 2-keto-isovalerate '''અને '''Valine''' વચ્ચે રહેલા ''' State Transition ''' રિએક્શન ઉપર ફેરવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| હવે પ્રકાશિત થયેલા '''process node''' ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| ત્યાર બાદ માઉસને '''2-Oxoglutarate''' ઉપર ફેરવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| 16 પ્રકાશિત થયેલ '''process nodes'''માંથી કોઈ પણ એક ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| નોંધ લો કે'''State Transition ''' અને '''2-Oxoglutarate'''ની વચ્ચે એક '''reaction line ''' દૃશ્યમાન થાય છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| હવે તે જ પ્રમાણે '''‘Add Reactant’''' આઇકોન ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| '''Glutamate''' ઉપર માઉસ ફેરવો અને 16 પ્રકાશિત થયેલ ''' process nodes'''માંથી કોઈ એક ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| ત્યાર બાદ , ''' State Transition '''રિએક્શન ઉપર માઉસ ફેરવો અને '''process node''' ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
| ધ્યાનથી જુઓ ,'''State Transition ''' અને ''' Glutamate'''ની વચ્ચે એક '''reaction line ''' દૃશ્યમાન થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| હવે એક '''Reactant''' અને એક '''Product'''ની સાથેનું એક સંપૂર્ણ '''Catalysis '''રિએક્શન આપણી પાસે આવી ગયું છે .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| હું આ '''reaction'''ને સંરેખિત કરીશ જેથી પ્રોસેસ ડાયાગ્રામમાં બીજા '''components'''નો સમાવેશ થઇ શકે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
| ટૂલબાર માંથી આ આઇકોન્સનો ઉપયોગ કરો : '''State Transition'''  '''Simple Molecule''' '''Generic Protein''' અને '''Catalysis'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
| આ એક સંપૂર્ણ '''Process Diagram ''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| તેને બરાબર જોવા માટે , '''main menu''' બારમાં '''View ''' ઉપર જાઓ અને ''' Zoom Fit''' ઉપર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| હવે તમે આ સંપૂર્ણ  '''Process Diagram''' જુઓ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
| ચાલો હવે સારાંશ જોઈએ. આ ‘’’Build and Modify Process Diagram’’’ ટ્યૂટોરિઅલમાં આપણે આ શીખ્યા : '''Macros'''નો ઉપયોગ,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| '''draw''' વિસ્તારમાં કમ્પોનંટ્સ ને Move કરવું, speciesની ફરતે કેનેક્શન લાઇનને જોડવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:48&lt;br /&gt;
| રિએક્શન લાઈનને સંરેખિત કરવી અને વિસ્તારવી,  '''Product''' અને  '''Reactant''' ઉમેરવા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:54&lt;br /&gt;
| અભ્યાસ માટે : '''CellDesigner'''ના ટૂલ્સનો  ઉપયોગ કરી '''Methionine Biosynthesis''' માટે નો પ્રોસેસ ડાયાગ્રામ બનાવો # '''GTP/GD''' માટે '''Macros''' શોધો # ’Curve’ રિએક્શન લાઈન કેવી રીતે બનાવાય તે શોધો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:11&lt;br /&gt;
| આ સ્પોકન ટ્યૂટોરિઅલ યોજના વિષે જાણવા&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:14&lt;br /&gt;
| આ લિંક :'''www.spoken-tutorial.org''' ઉપરનો વિડીયો નિહાળો તે આ સ્પોકન ટ્યૂટોરિઅલ પ્રોજેક્ટ વિષે માહિતી આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
| જો તમારી પાસે સારી બેન્ડવિથ ન હોય તો તમે તેને ડાઉનલોડ કરીને જોઈ શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:24&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યૂટોરિઅલની ટીમ આ સ્પોકન ટ્યૂટોરિઅલ્સ દ્વારા વર્કશોપ્સનું સંચાલન કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| જેઓ આ ઓનલાઇન પરીક્ષા પાસ કરે છે તેઓને સર્ટિફિકેટ્સ પણ આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
| વધુ માહિતી માટે અમને અહીં લખો : [mail માટે :contact@spoken-tutorial.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:40&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યૂટોરિઅલ યોજના એ ટોક ટુ અ ટીચર પ્રોજેક્ટ એક ભાગ છે. જે આઇસીટી,એમએચઆરડી,ભારત સરકાર દ્વારા શિક્ષણ પર નેશનલ મિશન દ્વારા આધારભૂત છે.  આ ઉપર વધુ માહિતી ’’’’spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro ’’’ ઉપર ઉપલબ્ધ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:54&lt;br /&gt;
| ભાષાંતર કરનાર હું શિવાની ગડા વિદાય લઉં છું. આભાર.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Shivanigada</name></author>	</entry>

	</feed>