<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C-and-Cpp%2FC4%2FFunction-Call%2FKhasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C-and-Cpp%2FC4%2FFunction-Call%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T19:37:02Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi&amp;diff=40224&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123 at 19:09, 26 October 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi&amp;diff=40224&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-26T19:09:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 19:09, 26 October 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 404:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 404:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bad nga I John Nongkynrih.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi&amp;diff=40204&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123: Created page with &quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Function calls in C and C++'''.  |- | 00:07 |Ha kane ka ji...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi&amp;diff=40204&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-26T07:39:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border = 1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 |Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Function calls in C and C++&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;.  |- | 00:07 |Ha kane ka ji...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Function calls in C and C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ki jait function calls ki long-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| call by value call by reference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|Ngin leh iakane lyngba ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|Ban record ia ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka '''Ubuntu Operating system '''version 11.10,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++''' Compiler version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang jong ka '''function call by value'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Kadei ka method ban pass ia ka '''arguments''' sha ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Haba ngi pass ia u variable da u value, ka pynmih sa u wei u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|shuwa ban pass sha ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| Ka jingpynkylla ia ka argument, hapoh ka function, kan don ha ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|Yn ym don jing ktah shabar jong ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ka program halor ka 'function call by value'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Nga lah dep type ia ka program jong ka editor. Ngan plie ia ka.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''callbyval.c. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngin khein ia ka cube jong u numbar. To ngan batai ia ka code mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''header file'''jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ka function '''cube''' kaba donlang ka '''argument''' kum '''int x. '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|Ha kane ka function, ngi khein ia ka cube jong u '''x''' bad return ia ka value jong u '''x.  '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main() function.''' Jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Hangne ngi ai ia ka value jong u '''n''' kum '''8''', 'n' u dei u integer variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Nangta ngi call ia ka function '''cube.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Bad print ia ka value jong u  'n'  bad ia ka cube jong u n.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka '''return''' statement jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|plie ia ka terminal window da kaba nion ''' Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|Ban compile , type '''gcc space callbyval.c space hyphen o space val'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
| Mynta, type '''./val '''(dot slash val). Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
| ka ouput la pyni kum: '''Cube of 8 is 512.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka 'function call by reference'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka slides jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|Ka dei ka wei pat ka method ban pass ia ka '''arguments''' jong ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Kne ka method ka copy ia ka address jong ka argument ha ka jaka jong ka value. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|Ka jingpynkylla lyngba jong ka arguments, hapoh ka function, kan affect ia ki shabar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ngi donkam ban declare ia ki arguments kum pointer type. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa halor ka function call by reference.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jong jong ngi ka long '''callbyref.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header file jongngi kum '''stdio.h'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Nangta ngi ioh ia ka function '''swap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Ka function kan bujli hi ia ki values jong ki variables. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Value jong u 'a' yn buh hapoh ki value jong u 'b' bad ter ter.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ka '''arguments''' ba passed hapoh ka function ka long '''pointer type.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah declared ia u '''integer''' variable '''t.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Nyngkong, u value jong u 'a' la buh hapoh u 't'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|Nangta u value jong u 'b' la buh hapoh u 'a'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Bad nangta u value jong u 't' la buh hapoh u 'b'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Kumne, la iakylliang ia ki values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| hangne ngi lah declared ia ar tylli ki integer variables kum i bad j. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Nangta ngi shim ia ki values jong u i bad j kum u user inputs. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|Ampersand i (&amp;amp;i) bad Ampersand j (&amp;amp;j) kin ai ia ka memory address jong u i bad j.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngi print ia ki values shuwa ban swapping. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Nangta ngin call ia ka function '''swap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Bad nangta ngi print ia ki values hadien ba lah swapping. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ban compile type '''gcc space callbyref dot c space hyphen o space ref'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Mynta type '''dot slash ref'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|Ngi iohi, 'Enter the values'. Ngan enter kum 6 bad 4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni kum: Shuwa ban swapp 6 and 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Hadien  ka swapping 4 and 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ban execute ia ka juh ka program ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Nga don u code, to ngin iaid lyngba jong ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka second program, function call by reference . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jonngi ka long '''callbyref.cpp'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| To ngin iaid lyngba jong ki code. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header phail jongngi kum '''iostream '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
| Ka function declaration kan long kajuh kum ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Da kane ngi pass ia ki arguments kum ampersand x bad ampersand y. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| kane kan ai ia ka memory address jong u x bad y. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|Nangta ngin swap ia ki values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Kiwei pat ki code kin iasyriem ia u C code jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement la bujli da '''cout''' bad  ka '''scanf''' statement la bujli da '''cin'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin execute ia ka program. Phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|Ban compile type, '''g++ space callbyref.cpp space hyphen o space ref1''', nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Mynta, type  '''dot slash ref1'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Hangne kan pyni kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|Enter values of a and b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
|Ngan enter kum 4 bad 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|'''Before swapping a and b 4 and 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|'''After swapping a and b  3 and 4'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|To ngan batai lyngkot, ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|Function call by value. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Bad Function call by reference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thoh ia ka program ba iasyriem ban kehin ia ka cube jong u number.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia ka call by value ha C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>