<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C-and-Cpp%2FC2%2FTokens%2FKhasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Tokens/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C-and-Cpp%2FC2%2FTokens%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Tokens/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T13:23:01Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Tokens/Khasi&amp;diff=36307&amp;oldid=prev</id>
		<title>Winz: Created page with &quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- | 00:01  | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Tokens''' in '''C and C Plus Plus'''. |- |00:06 |Ha kan...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Tokens/Khasi&amp;diff=36307&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-20T11:53:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- | 00:01  | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Tokens&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; in &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;C and C Plus Plus&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. |- |00:06 |Ha kan...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01 &lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Tokens''' in '''C and C Plus Plus'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngan batai shaphang,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|Kumno ban define bad pyndonkam ia ka “tokens.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ka jingiarap jong ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Ngin peit ruh katto katne ki jingbakla bad ki functions jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
| Ngan pyndonkam da ka “Ubuntu Operating system version 11.10”,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
| '''gcc and g++ Compiler version 4.6.1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
| To ngin sdang lyngba ki tien sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
| Token ka dei ka generic word na kabynta ki “data types”, “variables” constants”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ki prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| Nga la dep type ia ka code ha ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka phail jong ngi kadei “tokens.c’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
| Ha kane ka prokram ngin initialize ia ki variables bad print ia ki values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
| To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka header phail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka main function jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|Hangne, “int” kadei ka “keyword”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
| Ka “compiler” ka tip ia ka jing mut jong ka “keyword”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| “a” kadei ka integer “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah assigned ia ka value jong u “2” ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
| La khot ia ka kum ka initialization.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Lada ia u value ym pat assign sha u variable nangta lah khot kum ka declaration jong u variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
| Hangne, “b” kadei ka “constant”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Ngi lah initialized ia u “b” da kaba assign ia u value jong u 4 ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
| “const” keyword la juh shna kum “read only” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| To ngin switch biang sha ki slides jong ngi ban tip shuh shuh shaphang ki keywords bad constant.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| “Keywords” kadon ka meaning kaba biang kaba ymlah ban pynkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Ki“keywords” ym lah ban pyndonkam kum ka kyrteng“variable” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
| Don kumba 32 tylli ki “keywords” ha ka C.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Ban jer kyrteng katto katne, “auto”, “break”, “case”, “char”, “enum”, “extern”, etc.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|Constants: constants kidei ki fixed values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
| Kin ym lah ban kylla ha ka por ba execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Ka don ar jait ki constants, Numeric constants bad Character constants.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
|Hangne, “float” ka dei ka data type jong u variable “c”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
| Ngi lah assigned ia ka u value jong “1.5”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
| '“Data type” kadei ka finite set jong ki values ryngkat bad ki set of rules.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Hangne, “d” u dei u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
| “char” bad single quotes ki batai ba ngi lah ia deal bad ki “character”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
| Ha kaba kut, “d” u dei u “character variable” ba buh ha u value “A”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Ka kham suk ban peit ba “int, double, float” bad “char” ki dei ki data types.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
| “a,” “c” bad “d” ki dei ki “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Mynta ngin phai biang ka ki slides jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|Ngin tip shuh shuh shaphang ki data types bad variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Data types: To ngin sdang da u integer data type.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50&lt;br /&gt;
|Lah declared ia ka kum “int”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban print ia u integer data type, ngin pyndonkam “%d” kum ka format specifier.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Kumjuh, ngin pyndonkam “float” bad “%f”na ka bynta ka floating point numbers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|Na kabynta ka character data type, ngin pyndonkam “char” bad “%c”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
| Bad nakabynta ka double data type, ngin pyndonkam “double” bad “%lf” kum ka format specifier.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ka range jong ki data types.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|“Integer” data type ka don ka range jong kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
| “Floating point” ka don ka range jong kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
| “Character” ka don ka range ha kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
| Bad “Double” ka don ka range ha kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|Ki values ba buh ha ka variable kim dei ban heh ne duna na kane ka range.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
| Variable ki dei ki kyrteng jong ki data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Ka lah ban pyndonkam ha kaba buh ia u data value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
|Ki values lah ban kylla haba dang iaid ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
|Shuwa ban pyndonkam ia u variable, ka dei ban declare.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
| Ngi dei ban pyrshang ban ai ia ka jingmut jong ki kyrteng ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Nuksa '''john''', '''marks''', '''sum''' etc. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| Hangne, “printf” ka dei ka kyrteng jong ka“identifier”nakabynta kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ka slide jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| To ngin tip shaphang ki identifiers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| “identifiers” ki dei ki user defined names.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
| Ka “identifier”ka kynthup ia ki letters bad digits.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
| Baroh ki uppercase bad lowercase letters lah shah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
| U character banyngkong un dei u alphabet ne underscore.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|Mynta ngin phai sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah initialized ia ki variables bad constants.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Hangne ngin print ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka return statement jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
|Mynta click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
| Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba nion “Ctrl,” “Alt” bad “T”keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21 &lt;br /&gt;
| Ban compile, type “gcc space tokens dot c space hyphen o tok”. Nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ban execute, type “./tok” (dot slash tok).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Ia ka jingmih lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
| Ngin peit ba hangne ngi don hynriew tylli ki values hadien u decimal point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi don ar tylli ki values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin wad kumno kane kan jia. Ngin phai biang sha ka ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba ngi don “% point 2f” hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Ka pyni ba ngi lah ban print tang ar tylli ki values hadien u decimal point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|  Tharai hangne nga kwah ia ka output da lai tylli ki decimal places.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| To ngin bujli % point 2f da % pint 3f.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
| Mynta click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ka terminal jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|  Compile kumba mynshuwa, execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
|Ngin peit hangne ba lai tylli ki value hadien u decimal point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:33&lt;br /&gt;
|Mynta ngin execute ia ka juh ka prokram ha C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Ngan pynkylla khyndiat hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Nyngkong nion “Shift+Ctrl+s” keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Mynta save ia ka phail ba don extension “.cpp” bad click save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka header phail kum “iostream”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| Mynta kynthup lang ka “using” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
| Bad click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|Mynta bujli ka “printf” statement da ka “cout” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
| Namar ngi pyndonkam ka “cout&amp;lt;&amp;lt;”function ban print ia u line ha ka C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Click ia ka Search for bad replace text option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Type hangne printf opening bracket “(“&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Bad ha ka column hangne type, cout bad ar tylli ki opening angle brackets “&amp;lt;&amp;lt;”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Mynta click Replace All bad click close.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Ngim donkam ia ka “format specifier” bad '\n'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| To ngin pyndam ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
| Mynta pyndam ia u comma bad type ar tylli ki opening angle brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
|Click Save. Mynat pyndam noh u closing bracket.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
| Type biang ar tylli ki opening angle brackets &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
| Bad hapoh ki double quotes type \n.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
| Mynta click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka prokram. Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|Ban compile, type “g++ space tokens dot cpp space hyphen o space tokl”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
| Hangne ngi buh “tokl” namarba ngim kwah ban overwrite ia ka output parameter tok halor ka phail tokens.c.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:46&lt;br /&gt;
| Mynta nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
| Ban execute, type “./tokl”. Nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
| Ia ka output lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:59&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai sha ki katto katne ki jing bakla ba shait jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngan reassign thymmai ia u value sha u b kum 8.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
| Mynta click Save. To ngin peit jia aiu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| To ngin pyndam ia ka prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
| Mynta compile biang kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:26&lt;br /&gt;
| Ngin peit ia ka jingbakla ha ka lain ba 7 ha ka tokens jong ngi. cpp file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
| “Assignment of read only variable ‘b’”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba u ‘b’ u dei u constant. Constants kidei ki fixed values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|Kim ju kylla ha kapor ba execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| Namarkata ka pyni ia ka jingbakla. To ngin pynbeit ia ka jingbakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
|Pyndam ia kane. Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
| To ngin execute biang. Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:01&lt;br /&gt;
|Compile biang kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
|Execute kumba mynshuwa. Hoid, ka la long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit sa kawei pat ka jingbakla ba ju shem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
|Switch biang ia ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:15&lt;br /&gt;
| Tharai hangne nga lah klet noh ia ki single quotes. Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
| To ngin execute. Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:25&lt;br /&gt;
|Compile biang kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka jingbakla ha ka lain ba 9 jong ka tokens jong ngi dot cpp file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:34&lt;br /&gt;
|“ ‘A’was not declared in the scope”. Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:40&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar kano kano badon hapoh ki single quotes la khein ia ki kum ki character value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:47&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi lah declared ia u ‘d’ kum u character variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:53&lt;br /&gt;
|To ngin pynbeit ia ki jing bakla. Type hangne ki single quotes ha ka lain ba 9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:59&lt;br /&gt;
|Mynta click Save. To ngin execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:02&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:04&lt;br /&gt;
|Mynta ngin compile kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:06&lt;br /&gt;
|Ngin execute kumba mynshuwa. Hoid ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|Mynta switch biang sha ka slide jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:15&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:16&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi lah tip,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:18&lt;br /&gt;
|Data types eg. Int, double, float etc.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:24&lt;br /&gt;
|Variables eg. Int a=2;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|Identifiers eg. Printf() bad&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|12:34&lt;br /&gt;
|Constant eg. double const b=4;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:40&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:41&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka prokram ban calculate ia ka simple interest.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:45&lt;br /&gt;
| Hint: principal*rate*time upon 100,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:54&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:01&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:07&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:10&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka '''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:19&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:24&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:30&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot, Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	</feed>