<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C-and-Cpp%2FC2%2FLogical-Operators%2FKhasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=C-and-Cpp%2FC2%2FLogical-Operators%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T19:50:11Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;diff=40079&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123 at 15:53, 17 October 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;diff=40079&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-17T15:53:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 15:53, 17 October 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 307:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 307:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:04&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:04&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|Click&amp;#160; '''Save'''.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|Click&amp;#160; '''Save'''.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;diff=40078&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123: Created page with &quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:02 | |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Logical operators in C and C++.'''  |- | 00:08 | Ha...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;diff=40078&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-17T15:52:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:02 | |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Logical operators in C and C++.&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:08 | Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Logical operators in C and C++.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ki Logical operators kum:  '''Logical AND''' e.g. expression1 &amp;amp;&amp;amp; expression2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| '''Logical OR''' eg. expression1 OR  expression2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
|'''Logical NOT''' eg. not (Expression1)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28 &lt;br /&gt;
|   Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler '''version '''4.6.1 '''on '''Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jing lamphrang jong ka '''logical operators'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''C '''bad '''C++,''' '''true''' ka long ia uno uno u value lait na u '''0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| U Bym dei u zero kamut '''true'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| Bad zero kamut '''false'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
|Ka jingiathuh da kaba pyndonkam ia ki logical operators return 1 na kabynta '''true''' bad 0 na kabynta '''false'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai ia ki logical operators da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka prokram jong ka '''logical operators''' ha ka '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main block,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| kane ka statement ka declares ia ki variables '''a''','''b''' bad '''c''' kum ki integers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement ka prompts ia u nongpyndonkam ban enter ia ki values jong u '''a''','''b''' bad '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
| Ka  '''scanf''' statement ka shim ia ka input na u nongpyndonkam ia ki variables '''a''', '''b''' bad''' c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi ianujor ia ki values jong u '''a''' with '''b''' bad '''c''' ban wad ia u baheh duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Ban ia nujor ha kajuh ka por, ngi pyndonkam da ka '''logical''' '''AND '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Hangne, baroh ki conditions ki hap ban dei na kabynta ka '''logical AND ''' ban return ia ka '''true''' value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka jing pynpaw kam evaluated shuh shuh halor ba ka encounter ia ka false condition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Kumta, ka expression '''(a&amp;gt;c) ''' la evaluated tang lada ka '''(a&amp;gt;b)''' ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Lada u a u duna ia u b, te ka expression yn ym evaluate shuh shuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Kane ka statement la evaluate lada ka condition kaba ha shuwa ka dei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Next '''(b&amp;gt;c) ''' la evaluated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka dei, kumta '''b is greatest'''  la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| lymkumta '''c is greatest ''' la pyni ha ka screen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai sha ka '''logical OR '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| Hangne, kawei na ki condition kan dei ban dei namar ka '''logical OR '''kan return ia ka true value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Ia Ka expression khlem evaluate shuh shuh halor ban encounter ia ka true condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Te, lada u '''a''' == zero,  nangta ka basah jong ki ar tylli ki expressions yn ym evaluate shuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Kane ka '''printf''' statement la executed  lada u wei na kine ki '''a''', '''b''' or '''c''' ki long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Ha kaba kut jong ka prokram. '''return 0''' bad ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| Mynta save ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|'''Save''' it with extension '''.c''' (dot c).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''logical.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|  Ban compile ia ka code type '''gcc space logical dot c space minus o space  log'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Ban execute,  type '''./log''' (dot slash log)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values kum: 0, 34, 567 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|'''c is greatest'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Ka product jong u a, b bad c ka long zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Phi dei ban pyrshang ban execute ia kane ka prokram lyngba ki wei pat ki jait input.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin thoh ia ka juh ka prokram ha ka C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka prokram bad yn ia peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Kane ka long ka code ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Mynta shna ia ka juh ka prokram ha ka C++, ngin pynkylla katto katne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Kan don ka jingkylla ha ka header phail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|'''using''' statement lah pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Bad ruh kan don ka jing iapher ha ka output bad input statements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Ki operators ki behave kumjuh kumba long ha ka C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Kynmaw bha ba ia ka phail yn save da ka extension '''.cpp''' (dot cpp).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminial da kaba nion ia u '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
| Ban compile ia ka prokram type '''g++ logical.cpp space minus o space log1'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ban execute,  type '''./log1''' (dot slash log1).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values kum: 0, 34, 567 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Kumta ngi iohi ba ka output ka iasryiem ia ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05 &lt;br /&gt;
|Phi dei ban pyrshang ban execute ia ka prokram da ki wei ki jait input ruh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10 &lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ki jingbakla ba ngi shait shem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|To ngin switch sha ka editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|  Tharai hangne ngi klet ia ki brackets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Pyndam kane bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
| To ngin peit kaei kaban jia, save ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|Compile bad execute kumba hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka jingbakla:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|'''Expected identifier before '(' token'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namarba hangne ngi don tang ar tylli ki jingiapher ha ka expression.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| Ngi hap ban evaluate iaki kum kawei ka expression, da kaba pyndonkam ia ka AND operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin phai biang sha ka prokram jong ngi bad ban pynbeit ia ki jing bakla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|   To ngin sdang ban thep ia ki brackets hangne bad hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
| Compile bad execute kum ha shuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Te kala treikam mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot ia ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi lah tip shaphang * Logical AND, eg. ((a &amp;gt; b) &amp;amp;&amp;amp; (a &amp;gt; c)) &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Logical OR&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
eg. (a == 0 || b == 0 || c == 0) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Kum ka Assignment-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka prokram ba shim ia ar tylli ki number kum ki ka input na u nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|Check la ki ar tylli ki number ki iaryngkat ne em da kaba pyndonkam ia ka '''NOT''' operator. Hint: (a != b)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
|   Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>