<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BOSS-Linux%2FC2%2FGeneral-Purpose-Utilities%2FGujarati</id>
		<title>BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BOSS-Linux%2FC2%2FGeneral-Purpose-Utilities%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T23:16:40Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;diff=19427&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 05:51, 13 January 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;diff=19427&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-01-13T05:51:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 05:51, 13 January 2015&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 202:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 202:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|જો આપણે ફક્ત ફાઈલ નહીં પણ હજી વધુ માહિતી મેળવવા ઈચ્છતા હોઈએ તો -l નો ઉપયોગ કરી શકીએ. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|જો આપણે ફક્ત ફાઈલ નહીં પણ હજી વધુ માહિતી મેળવવા ઈચ્છતા હોઈએ તો -l નો ઉપયોગ કરી શકીએ. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|09:&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;3&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|09:&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;32&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;diff=19224&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki at 10:59, 6 January 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;diff=19224&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-01-06T10:59:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;amp;diff=19224&amp;amp;oldid=19222&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;diff=19222&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki: Created page with &quot;{| border=1 !Time !Narration |- |00:00 |&quot;લિનક્સની સામાન્ય હેતુની ઉપયોગીતા&quot;ના મૌખિક ટ્યુ્ટ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/General-Purpose-Utilities/Gujarati&amp;diff=19222&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-01-06T10:32:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 !Time !Narration |- |00:00 |&amp;quot;લિનક્સની સામાન્ય હેતુની ઉપયોગીતા&amp;quot;ના મૌખિક ટ્યુ્ટ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|&amp;quot;લિનક્સની સામાન્ય હેતુની ઉપયોગીતા&amp;quot;ના મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલમાં તમારું સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|આ ટ્યુ્ટોરીઅલમાં આપણે સર્વ સામાન્ય પરંતુ મહત્વના આદેશોથી પોતાને પરિચિત કરીશું.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|આ ટ્યુ્ટોરીઅલ તમે લિનક્સ સાથે કાર્ય કરો તેની પ્રેરણાત્મક શરૂઆત કરે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
|પ્રથમ આદેશ આપણે જોઈશું તે &amp;quot;echo&amp;quot; છે.નોંધ રાખો કે લિનક્સ આદેશો અક્ષર-પ્રકાર(સાદા કે કેપિટલ)ને સંવેદનશીલ છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|જ્યાં સુધી કઈ ઉલ્લેખેલ ન હોય ત્યાં સુધી બધા આદેશો અને તેના વિકલ્પો સાદા અક્ષરોમાં જ લેવાય છે .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|આ આદેશનો ઉપયોગ પડદા ઉપર કોઈ સંદેશ પ્રદર્શિત કરવા થાય છે.ટર્મિનલ ઉપર જઈએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Ctrl+Alt+t&amp;quot; ઉબુન્ટુમાં ટર્મિનલ શરુ કરવા મદદ કરે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|જોકે આ આદેશ બધી યુનિક્સ સિસ્ટમ ઉપર કાર્ય કરતો નથી.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|ટર્મિનલ શરુ કરવાની સામાન્ય પ્રક્રિયા અન્ય મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલમાં સમજાવેલ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;echo  ખાલી જગ્યા Hello World&amp;quot; લખો અને એન્ટર કળ દબાવો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|આ આદેશ આપણે લખેલો સંદેશ&amp;quot;Hello World&amp;quot; પ્રદર્શિત કરે  છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|&amp;quot;echo&amp;quot; આદેશનો ઉપયોગ ચલ સંખ્યા(variable)ની કિંમત પ્રદર્શિત કરવા પણ થાય છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
|પ્રોમ્પ્ટ ઉપર આદેશ &amp;quot;echo ખાલી જગ્યા $ મોટા અક્ષરમાં SHELL&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
|આ વપરાય રહેલા વર્તમાન શેલને બતાવે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|આપણે &amp;quot;echo&amp;quot; આદેશ સાથે &amp;quot;એસ્કેપ સીક્વન્સીસ&amp;quot; પણ વાપરી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|તે માટે આપણને લિનક્સમાં &amp;quot;-e&amp;quot;(સંયોગ ચિહ્ન ઈ )નો ઉપયોગ કરવો પડશે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
|સામાન્ય એસ્કેપ સીક્વન્સીસમાં  ટેબ માટે &amp;quot;\t&amp;quot;,નવી લીટી માટે &amp;quot;\n&amp;quot; તથા &amp;quot;\c&amp;quot; એક એસ્કેપ સિક્વન્સ છે જેનો જયારે ઉપયોગ કરીએ ત્યારે તે પ્રોમ્પ્ટને તે જ લીટીમાં પ્રદર્શિત કરે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|જો આપણે કઈ દાખલ કરતા પહેલા પ્રોમ્પ્ટ ઉપર કોઈ સંદેશ મુકવા માંગતા હોઈએ ત્યારે આ ઉપયોગી છે.પ્રોમ્પ્ટ ઉપર આદેશ લખીએ : &lt;br /&gt;
echo ખાલી જગ્યા -e ખાલી જગ્યા 'Enter a command\c' અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
|આપણે જોઈશું કે 'એન્ટર કમાંડ' લખાયા પછી પ્રોમ્પ્ટ એ જ લીટીમાં પ્રદર્શિત થશે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|તમે જાણવા ઇચ્છતા હશો કે તમે લિનક્સ કેર્નેલની કઈ આવૃત્તિ ઉપર કાર્ય કરી રહ્યા છો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|આ જાણવા અને આપણા કમ્પ્યુટરના અન્ય લક્ષણો જાણવા આપણી પાસે &amp;quot;uname&amp;quot; આદેશ છે.પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;uname ખાલી જગ્યા -r&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|તમારું ઉપયોગકર્તાનું નામ જાણવા,પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;who ખાલી જગ્યા am ખાલી જગ્યા I&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|જો સીસ્ટમ &amp;quot;વિવિધ-ઉપયોગકર્તા(મલ્ટીયુઝર)&amp;quot; ધરાવતા લક્ષણવાળું હોય તો &amp;quot;who&amp;quot; આદેશ સિસ્ટમમાં દાખલ થયેલા ઉપયોગકર્તાઓની સૂચી દર્શાવે છે .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|ઘણી વાર તમારો લોગીન પાસવર્ડ ગુપ્ત ન રહ્યો હોય અને તમે તેને બદલવા માંગતા હોવ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
|તેના માટે આપણી પાસે &amp;quot;passwd&amp;quot; આદેશ છે.પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;p-a-s-s-w-d&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|જયારે તમે આ આદેશ આપો છો તમને વર્તમાન પાસવર્ડ લખવાનું પૂછવામાં આવે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|અહીં,હું મારા સિસ્ટમ માટેનો વર્તમાનનો પાસવર્ડ આપી રહી છું.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|જયારે તે યોગ્ય રીતે દાખલ થાય,તમારે નવો પાસવર્ડ દાખલ કરવો પડશે અને તેની ખાતરી કરવા ફરી એક વાર લખવો પડશે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02 &lt;br /&gt;
|પણ જો આપણે આપણો વર્તમાનનો પાસવર્ડ ભૂલી ગયા હોઈએ તો શું?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|પછી પણ વર્તમાનનો પાસવર્ડ જાણ્યા વગર આ પાસવર્ડ બદલી શકાય.પણ આ કાર્ય માત્ર &amp;quot;મૂળ ઉપયોગકર્તા&amp;quot; જ કરી શકે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|તો હવે જોઈએ કે આ &amp;quot;મૂળ ઉપયોગકર્તા&amp;quot; કોણ છે?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
|તેને વધારાના વિશેષાધિકારો ધરાવતી ખાસ વ્યક્તિ કહી શકાય.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
|સામ્યતા દર્શાવવા આપણે કહી શકીએ કે &amp;quot;મૂળ ઉપયોગકર્તા&amp;quot; એ વિન્ડોવ્ઝમાંના ઉપયોગકર્તા જેવું છે જે સંચાલક સ્થિતિ ધરાવે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|જો સિસ્ટમની તારીખ અને સમય જાણવી હોય તો તે માટે આપણી પાસે &amp;quot;date&amp;quot; આદેશ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|ટર્મિનલમાં &amp;quot;date&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|તે તમને હમણાંનો સમય અને તારીખ પ્રદર્શિત કરશે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે &amp;quot;date&amp;quot; આદેશ તારીખ અને સમય બંને આપે છે.આ ઘણી બહુમુખી ઉપયોગીતા છે અને ઘણા વિકલ્પો પણ ધરાવે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
|પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;date ખાલી જગ્યા +%T&amp;quot; લખી એન્ટર કળ દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|તે &amp;quot;કલાક:મિનીટ:સેકંડ&amp;quot; રૂપમાં માત્ર આપણને સમય દર્શાવે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
|પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;date ખાલી જગ્યા +%h&amp;quot; લખી અને એન્ટર કળ દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
|તે ચાલી રહેલા મહિનાનું નામ આપે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
|પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;date ખાલી જગ્યા +%m&amp;quot; લખી અને એન્ટર કળ દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
|તે વર્ષના ચાલી રહેલા મહિનાનું નામ આંકડાકીય રચના શૈલીમાં આપે છે.અહીં તે ફેબ્રુઆરી મહિના માટે &amp;quot;૦૨&amp;quot; પ્રદર્શિત કરે છે.આને તમને મળી રહેલા પરિણામ સાથે સરખાવો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;date ખાલી જગ્યા +%y&amp;quot; લખી અને એન્ટર કળ દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|તે વર્તમાનમાં ચાલી રહેલા વર્ષના છેલ્લા બે આકડાઓ આપે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|આપણે આ વિકલ્પોને જોડી પણ શકીએ.ઉદાહરણ તરીકે,પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;date ખાલી જગ્યા +&amp;quot;%h%y&amp;quot;&amp;quot; લખી અને એન્ટર કળ દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|અહીં તે ફેબ્રુઆરી ૧૧ દેખાડી રહ્યું છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|આને સંબંધિત અન્ય આદેશ &amp;quot;cal&amp;quot; છે.સમાન ન હોવા છતા આ આદેશ તમને કોઈ પણ મહિના અને વર્ષની તારીખ-વાર સૂચી(કેલેન્ડર) જોવામાં મદદ કરે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|હાલમાં ચાલી રહેલા મહિનાની તારીખ-વાર સૂચી જોવા પ્રોમ્પ્ટ ઉપર 'cal' લખી અને એન્ટર કળ દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|મનમાંગ્યો કોઈ પણ મહિનો,જેમકે ડિસેમ્બર ૨૦૭૦ લઈએ તે જોવા પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;cal ખાલી જગ્યા 12 ખાલી જગ્યા 2070&amp;quot; લખી અને એન્ટર દબાવો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
|આ ડિસેમ્બર ૨૦૭૦ની તારીખ-વાર સૂચી આપે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|આગળ વધતા પહેલા ચાલો ફાઈલો અને ડિરેક્ટરીઓ વિશે થોડી ચર્ચા કરીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|લિનક્સમાં મોટા ભાગે બધું ફાઈલ જ છે.તો હવે પ્રશ્ન એ છે કે ફાઈલ છે શું? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:34&lt;br /&gt;
|ફાઈલ એ છે જ્યાં આપણે આપણા માહિતી પત્રકો(ડોક્યુમેન્ટ્સ) અને પત્રો(પેપર્સ)નો સંગ્રહ કરીએ છીએ.એ જ પ્રમાણે લિનક્સ ફાઈલ એક &amp;quot;માહિતી સંગ્રહક પેટી&amp;quot; છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|હવે ડિરેક્ટરી શું છે?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
|ડિરેક્ટરીને આપણે ફાઈલો અને બીજી અન્ય (સબ)ડિરેક્ટરીઓનો સંગ્રહ માની શકીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58&lt;br /&gt;
|ડિરેક્ટરી આપણી ફાઈલોને વ્યવસ્થિત રીતે આયોજિત(ઓર્ગનાઈઝ) કરવામાં મદદ કરે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|જેને વિન્ડોવ્ઝમાં આપણે ફોલ્ડરો કહીએ છીએ આ એના જેવું છે .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|જયારે આપણે લિનક્સમાં દાખલ થઇએ છીએ ત્યારે સામાન્ય રીતે આપણે હોમ ડિરેક્ટરીમાં હોઈએ છીએ.હોમ ડિરેક્ટરી જોવા પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;echo ખાલી જગ્યા $HOME&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
|હવેનો આદેશ આપણે હમણાં જે ડિરેક્ટરીમાં કામ કરી રહ્યા છીએ તે જોવા માટે મદદરૂપ થાય છે.તે આદેશ &amp;quot;pwd&amp;quot; છે,પૂરું નામ &amp;quot;પ્રેઝન્ટ વર્કિંગ ડિરેક્ટરી&amp;quot; છે.પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;pwd&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|એક વાર આપણને આપણી ડિરેક્ટરી ખબર હોય પછી તે ડિરેક્ટરીમાં કઈ ફાઈલો અને સબ-ડિરેક્ટરીઓ છે તે જાણી શકીએ.તેના માટે આપણી પાસે &amp;quot;ls&amp;quot; આદેશ છે જે કદાચ યુનિક્સ અને લિનક્સમાં સૌથી વધારે વપરાતો આદેશ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56&lt;br /&gt;
|&amp;quot;ls&amp;quot; આદેશ લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|હવે પરિણામનું અવલોકન કરો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
|ફાઈલો અને સબ-ડિરેક્ટરીઓ સામાન્ય રીતે અલગ-અલગ રંગોમાં પ્રદર્શિત થાય છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|&amp;quot;ls&amp;quot; ઘણો બહુમુખી આદેશ છે જે ઘણા વિકલ્પો ધરાવે છે.ચાલો તેમાંના કેટલાક વિકલ્પો જોઈએ,પ્રોમ્પ્ટ ઉપર &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા --all&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
|આ બધી ફાઈલો પ્રદર્શિત કરે છે જેમાં છુપાયેલી ફાઈલો પણ છે.(અહીં છુપાયેલી ફાઈલોના નામ (.)બિંદુ દ્વારા શરુ થયેલ છે) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|જો આપણે ફક્ત ફાઈલ નહીં પણ હજી વધુ માહિતી મેળવવા ઈચ્છતા હોઈએ તો -l નો ઉપયોગ કરી શકીએ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
|આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
|તે આપણને ફાઈલની પરવાનગીઓ,ફાઈલ બનાવનારનું નામ,ફાઈલમાં છેલ્લા થયેલ બદલાવનો સમય,ફાઈલનું માપ બાઈટમાં વગેરે આપે છે.આ વિકલ્પના વિભાગોની સમજુતીનો આ ટ્યુ્ટોરીઅલમાં સમાવેશ થયેલ નથી.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:06&lt;br /&gt;
|પછી આપણે જોઈશું કે ls ઘણા વિકલ્પો ધરાવે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|આ બધી માહિતીઓ પડદા ઉપર માત્ર બતાવવા કરતા,આપણે તેને ફાઈલમાં સંગ્રહિત કરી શકીએ.કોઈ પણ આદેશના પરિણામનો આપણે આ પ્રમાણે ફાઈલમાં સંગ્રહ કરી શકીએ:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|આદેશ લખીએ જેની પાછળ &amp;quot;&amp;gt;&amp;quot; અને &amp;quot;ફાઈલનું નામ&amp;quot; આવે.આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા &amp;gt; ખાલી જગ્યા fileinfo&amp;quot; લખી અને એન્ટર દબાવીએ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:46&lt;br /&gt;
|હવે બધી ફાઈલો અને ડિરેક્ટરીઓની માહિતી ફાઈલ &amp;quot;fileinfo&amp;quot;માં જતી રહેશે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|પણ આ ફાઈલમાં રહેલ માહિતી આપણે કેવી રીતે જોઈ શકીએ?આના માટે &amp;quot;cat&amp;quot; આદેશ વપરાશે.આદેશ લખીએ &amp;quot;cat ખાલી જગ્યા અને ફાઈલનું નામ&amp;quot;,જે અહીં &amp;quot;fileinfo&amp;quot; છે અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|હવે તમે તેમાં રહેલ માહિતી જોઈ શકો છો.વાસ્તવમાં &amp;quot;cat&amp;quot;નો અન્ય મહત્વનો ઉપયોગ છે &amp;quot;ફાઈલનું સર્જન&amp;quot; કરવું.આના માટે પ્રોમ્પ્ટ ઉપર આદેશ &amp;quot;cat ખાલી જગ્યા &amp;gt; ખાલી જગ્યા ફાઈલ નામ&amp;quot; જે આપણે file1 લઈએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:36&lt;br /&gt;
|હવે જયારે આપણે એન્ટર દબાવીએ છીએ ત્યારે આદેશ ઉપયોગકર્તાના ઈનપુટની રાહ જુએ છે.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:42&lt;br /&gt;
|હવે આપણે જે કઈ લખીશું તે આ ફાઈલમાં લખાશે.તો ચાલો કઈ લખીએ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:50&lt;br /&gt;
|હવે ઈનપુટ સમાપ્ત કરવા એન્ટર દબાવીશું.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|હવે એકસાથે &amp;quot;ctrl&amp;quot; અને &amp;quot;D&amp;quot; કળ દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05&lt;br /&gt;
|હવે ફાઈલ નામ જે અહીં file1 છે તે જો પહેલેથી હયાત હશે તો આપણે આપેલ ઈનપુટ આ ફાઈલમાં રહેલ લખાણ ઉપર લખાઈ જશે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|જો તમારે હયાત file1ના અંતે તમારું આપેલ ઈનપુટ જોડવું હોય તો પ્રોમ્પ્ટ ઉપર આદેશ &amp;quot;cat ખાલી જગ્યા &amp;gt; ખાલી જગ્યા file1&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:36&lt;br /&gt;
|હજી ઘણા આદેશો છે જેની આપણે ચર્ચા કરી શકીએ પણ આ ક્ષણે અહીંયા સુધી જ સીમિત રાખીએ.હકીકતમાં આપણે જે આદેશોની ચર્ચા કરી તેઓ ઘણા વિકલ્પો અને શક્યતાઓ ધરાવે છે જે આપણે જોયા નથી.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|અહીં આ ટ્યુ્ટોરીઅલ સમાપ્ત થાય છે.મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલ ટોક ટુ અ ટીચર યોજનાનો ભાગ છે.જેને રાષ્ટ્રીય સાક્ષરતા મિશને ICT ના માધ્યમથી સમર્થિત કરેલ છે.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|13:02&lt;br /&gt;
|મિશન વિષે વધુ જાણકારી આ લિંક ઉપર ઉપલબ્ધ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:10&lt;br /&gt;
|IIT Bombay તરફથી હું શિવાની ગડા વિદાય લઉં છું.ટ્યુ્ટોરીઅલમાં ભાગ લેવા આભાર.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	</feed>