<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BOSS-Linux%2FC2%2FFile-Attributes%2FGujarati</id>
		<title>BOSS-Linux/C2/File-Attributes/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BOSS-Linux%2FC2%2FFile-Attributes%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/File-Attributes/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T23:15:18Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/File-Attributes/Gujarati&amp;diff=31059&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 09:09, 23 February 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/File-Attributes/Gujarati&amp;diff=31059&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-02-23T09:09:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/File-Attributes/Gujarati&amp;amp;diff=31059&amp;amp;oldid=19276&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/File-Attributes/Gujarati&amp;diff=19276&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki: Created page with &quot;{| border=1 !Time !Narration |- | 0:00 |લિનક્સના &quot;ફાઈલ એટ્રીબ્યુટ&quot; મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલમાં સ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BOSS-Linux/C2/File-Attributes/Gujarati&amp;diff=19276&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-01-07T10:14:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 !Time !Narration |- | 0:00 |લિનક્સના &amp;quot;ફાઈલ એટ્રીબ્યુટ&amp;quot; મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલમાં સ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:00&lt;br /&gt;
|લિનક્સના &amp;quot;ફાઈલ એટ્રીબ્યુટ&amp;quot; મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલમાં સ્વાગત છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:05&lt;br /&gt;
|આ ટ્યુ્ટોરીઅલ માટે પૂર્વજરૂરીયાતો છે : ખાલી ફાઈલો example1, example2, example3, example4, example5 અને testchown બનાવવી.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:18&lt;br /&gt;
|વળી ખાલી ડિરેક્ટરીઓ test_chown  અને directoty1  પણ બનાવો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:25&lt;br /&gt;
|ફાઈલ એટ્રીબ્યુટ ફાઈલનું વર્ણન કરતી અથવા ફાઈલ સાથે સંકળાયેલ નાની માહિતી છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:33&lt;br /&gt;
|ફાઈલ એટ્રીબ્યુટ લક્ષણો છે જે ફાઈલનું વર્ણન કરે છે જેમકે ફાઈલ બનાવનાર,ફાઈલનો પ્રકાર,તેને ખોલવાની પરવાનગી,વગેરે.. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:45&lt;br /&gt;
|&amp;quot;ch-own&amp;quot; આદેશનો ઉપયોગ ફાઈલ અથવા ડિરેક્ટરીની માલિકી બદલવા થાય છે.આ એક સંચાલક એટલે કે એડમીન આદેશ છે,માત્ર મૂળ ઉપયોગકર્તા જ ફાઈલ કે ડિરેક્ટરીની માલિકી બદલી શકે છે.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:00&lt;br /&gt;
|&amp;quot;chown&amp;quot; આદેશની વાક્યરચના આ પ્રમાણે છે : &amp;quot;chown ખાલી જગ્યા [વિકલ્પો] ખાલી જગ્યા માલિકનામ ખાલી જગ્યા ફાઈલનામ અથવા ડિરેક્ટરીનામ&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:13&lt;br /&gt;
|આપણે chown આદેશ સાથે નીચે પ્રમાણેના વિકલ્પો આપી શકીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:18&lt;br /&gt;
|&amp;quot;-R&amp;quot; : તમારી વર્તમાન ડિરેક્ટરીની સબ-ડિરેક્ટરીઓમાં રહેલ ફાઈલોની પરવાનગી બદલે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:28&lt;br /&gt;
|&amp;quot;-c&amp;quot; : દરેક ફાઈલની પરવાનગી બદલે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:33&lt;br /&gt;
|&amp;quot;-f&amp;quot; : chownને એરર સંદેશ પ્રદર્શિત કરતા રોકે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:37&lt;br /&gt;
|હવે આપણે થોડા ઉદાહરણો જોઈએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:40&lt;br /&gt;
|તો હવે ટર્મિનલ ઉપર જઈએ.આપણે જ્યાં ખાલી ફાઈલો અને ફોલ્ડરો બનાવ્યા છે તે ડિરેક્ટરી ઉપર જઈએ.તેના માટે &amp;quot;cd ખાલી જગ્યા Desktop સ્લેશ file attribute&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:56&lt;br /&gt;
|હવે આદેશ આપીએ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા t-e-s-t-c-h-o-w-n &amp;quot; (testchown) અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:11&lt;br /&gt;
|અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે ફાઈલ 'testchown'નો માલિક શાહિદ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:18&lt;br /&gt;
|ફાઈલના માલિકને બદલવા આદેશ લખીએ &amp;quot;sudo ખાલી જગ્યા c-h own ખાલી જગ્યા a-n-u-s-h-a (anusha) ખાલી જગ્યા t-e-s-t-c-h-o-w-n &amp;quot;(testchown) અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:36&lt;br /&gt;
|સુડો પાસવર્ડ આપીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:44&lt;br /&gt;
|લખીએ હવે &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા t-e-s-t-c-h-o-w-n &amp;quot; એન્ટર દબાવીએ.અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે ફાઈલની નવી માલિક &amp;quot;અનુષા&amp;quot; છે&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:03&lt;br /&gt;
|હવે આપણે જોઈશું કે ડિરેક્ટરીના માલિકને કેવી રીતે બદલી શકાય.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:07&lt;br /&gt;
|આદેશ &amp;quot;ls -l&amp;quot; આપીએ અને એન્ટર દબાવીએ.અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે ડિરેક્ટરી 'test_chown'નો માલિક શાહિદ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:21&lt;br /&gt;
|ડિરેક્ટરીના માલિકને બદલવા આદેશ લખીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:26&lt;br /&gt;
|&amp;quot;$ sudo ખાલી જગ્યા chown ખાલી જગ્યા -(કેપિટલમાં)R ખાલી જગ્યા a-n-u-s-h-a ખાલી જગ્યા test_chown&amp;quot; જે ડિરેક્ટરી નામ છે અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:44&lt;br /&gt;
|જો જરૂર હોય તો સુડો પાસવર્ડ આપો અને ફરી એન્ટર દબાવો.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:49&lt;br /&gt;
|આપણી સુવિધા માટે કમ્પ્યુટર પડદાને સાફ કરવા &amp;quot;Ctrl+L&amp;quot; દબાવીએ.હવે લખીએ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l&amp;quot;.એન્ટર દબાવીએ.અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે ડિરેક્ટરીની નવી માલિક &amp;quot;અનુષા&amp;quot; છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:06&lt;br /&gt;
|&amp;quot;chmod&amp;quot; આદેશનો ઉપયોગ એક અથવા તેથી વધારે ફાઈલોની વપરાશ(access) સ્થિતિ(mode) એટલે કે એક્સેસ મોડ અથવા પરવાનગી બદલવા થાય છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:13&lt;br /&gt;
|chmod આદેશની વાક્યરચના આ પ્રમાણે છે : &amp;quot;chmod ખાલી જગ્યા [વિકલ્પો] ખાલી જગ્યા mode ખાલી જગ્યા ફાઈલનામ&amp;quot;&lt;br /&gt;
આપણે chmod સાથે આ વિકલ્પો આપી શકીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:29&lt;br /&gt;
| &amp;quot;-c&amp;quot; : જે ફાઈલો બદલાઈ ગયી છે તેની માહિતી પ્રદર્શિત કરે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:34&lt;br /&gt;
| &amp;quot;-f&amp;quot; : જે ફાઈલોને chmod નથી બદલી શકતો તેની જાણ ઉપયોગકર્તાને નથી કરતુ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:41&lt;br /&gt;
|વપરાશ કે પરવાનગીઓના પ્રકાર આ પ્રમાણે છે : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:44&lt;br /&gt;
|r : read એટલે કે વાચવા માટે &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
w : write એટલે કે લખવા માટે  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
x : execute એટલે કે પ્રદર્શિત કરવા માટે &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s : set user એટલે કે ઉપયોગકર્તા કે સમૂહ માટે આઈડી બનાવવા&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:54 &lt;br /&gt;
|અન્ય રીતે,આ પરવાનગીઓ ત્રણ-અંકવાળી ઓક્ટલ સંખ્યા વડે પણ સ્પષ્ટ કરી શકાય.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:00&lt;br /&gt;
|પ્રથમ અંક માલિકી પરવાનગી માટે,દ્વિતીય અંક સમૂહ પરવાનગી માટે અને ત્વીતીય અંક આના સિવાયના અન્યની પરવાનગી માટે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:09&lt;br /&gt;
| પરવાનગીઓ આ ઓક્ટલ સંખ્યાઓનો સરવાળો કરી મેળવવામાં આવે છે:&lt;br /&gt;
 ૪ - વાંચવાની પરવાનગી &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 ૨ - લખવાની પરવાનગી &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 ૧ - પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:20&lt;br /&gt;
|હવે આપણે chmodના થોડા ઉદાહરણો જોઈએ.ટર્મિનલ ઉપર જઈએ અને example1ને ઉપયોગકર્તા વડે પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી ઉમેરવા આદેશ લખીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:30&lt;br /&gt;
|આના પહેલા હું કમ્પ્યુટર પડદાને સાફ કરવા Ctrl+L દબાવીશ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:36&lt;br /&gt;
|ચાલો હવે લખીએ &amp;quot;$ chmod ખાલી જગ્યા u+x ખાલી જગ્યા example1&amp;quot; અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:49&lt;br /&gt;
|હવે &amp;quot;$ ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example1&amp;quot; લખીએ અને બદલાવ જોવા એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:01&lt;br /&gt;
|અહીં ફાઈલ example1 માટે માલિકને વાંચવાની/લખવાની/પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી,સમૂહને વાંચવાની/પ્રદર્શિત કરવાની અને અન્ય બીજાને માત્ર પ્રદશિત કરવાની પરવાનગી નિર્દેશિત કરી શકાય.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:15&lt;br /&gt;
|હવે આદેશ &amp;quot;chmod ખાલી જગ્યા 751 ખાલી જગ્યા example1&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:26&lt;br /&gt;
| હવે &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example1&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:35&lt;br /&gt;
|હવે તમે જોઈ શકો છો કે આ આદેશ દ્વારા ફાઈલ example1 માટે માલિકને વાંચવાની/લખવાની/પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી,સમૂહને વાંચવાની/પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી અને અન્ય બીજાને માત્ર પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી નિર્દેશિત થઇ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:52&lt;br /&gt;
|જો બધાને ફાઈલ example1 માટે માત્ર વાંચવાની પરવાનગી નિર્દેશિત કરવી હોય તો આદેશ આપીએ  &amp;quot;chmod ખાલી જગ્યા =r ખાલી જગ્યા example1&amp;quot; અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:08&lt;br /&gt;
|હવે આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example1&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:19&lt;br /&gt;
|અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે દરેકને ફાઈલ example1 માટે માત્ર વાંચવાની પરવાનગી નિર્દેશિત થઇ ગઈ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:30&lt;br /&gt;
|પરવાનગીને વારંવાર બદલવા અને ડિરેક્ટરી directory1 માટે દરેકને વાંચવાની-પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી,તેના ઉપરાંત માલિકને લખવાની  પરવાનગી આપવા માટે આદેશ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:44&lt;br /&gt;
|&amp;quot;chmod ખાલી જગ્યા -(કેપિટલમાં)R ખાલી જગ્યા 755 ખાલી જગ્યા directory1&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:00&lt;br /&gt;
|હવે &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l&amp;quot; લખી બદલાવ જોવા એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:09&lt;br /&gt;
|ફાઈલ example2ની ઉપયોગકર્તાને પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી આપવા માટે આદેશ &amp;quot;chmod ખાલી જગ્યા u+x ખાલી જગ્યા example2&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:27&lt;br /&gt;
|હવે આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example2&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|8:40&lt;br /&gt;
|અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે ફાઈલ example2 માટે ઉપયોગકર્તાને પ્રદર્શિત કરવાની પરવાનગી નિર્દેશિત થઇ ગઈ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:50&lt;br /&gt;
|example3 માટે સમૂહને write પરવાનગી આપવા આદેશ &amp;quot;chmod ખાલી જગ્યા g+w ખાલી જગ્યા example3&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:10&lt;br /&gt;
|હવે &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example3&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:23&lt;br /&gt;
|આપણે અહીં જોઈ શકીએ છીએ કે સમૂહને લખવાની પરવાનગી અપાઈ ગઈ છે &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:30&lt;br /&gt;
|બધા માટે લખવાની પરવાનગી રદ કરવા માટે આદેશ &amp;quot;chmod ખાલી જગ્યા a-w ખાલી જગ્યા example3 &amp;quot; આપી એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:45&lt;br /&gt;
|હવે &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example3&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:55&lt;br /&gt;
|બધા માટે write પરવાનગી રદ થઇ ચુકી છે તે અહીંયા આપણે જોઈ શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
|આદેશ &amp;quot;chgrp&amp;quot;નો ઉપયોગ એક કે તેથી વધુ ફાઈલોના સમુહને નવા સમૂહમાં બદલવા થાય છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|નવું ગ્રુપ ક્યાંતો આઈડી નંબર હોય અથવા /etc/groupમાં રહેલ સમૂહનામ હોઈ શકે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|ફક્ત ફાઈલનો માલિક અથવા વિશેષ હક ધરાવનાર ઉપયોગકર્તા જ આ સમૂહને બદલી શકે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|chgrp આદેશની વાક્યરચના આ પ્રમાણે છે : chgrp ખાલી જગ્યા [વિકલ્પો] ખાલી જગ્યા નવો સમૂહ ખાલી જગ્યા files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
|ટર્મિનલ ઉપર જઈએ.હવે આપણે chgrp આદેશના થોડાક ઉદાહરણો જોઈએ.આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example4&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
|અહીં આપણે શહીદ નામના ઉપયોગકર્તા માટે સમૂહ પરવાનગી જોઈ શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
|આ સમૂહ પરવાનગી બદલવા,આદેશ &amp;quot;sudo ખાલી જગ્યા chgrp ખાલી જગ્યા rohit ખાલી જગ્યા example4&amp;quot; લખીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:20&lt;br /&gt;
|એન્ટર દબાવીએ.જો જરૂર હોય તો સુડો પાસવર્ડ આપીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:27&lt;br /&gt;
|હવે આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -l ખાલી જગ્યા example4&amp;quot; આપીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
|આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે સમૂહ શાહિદ થી રોહિતમાં બદલાઈ ગયો છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:46&lt;br /&gt;
|આઇનોડ ડિવાઇઝને નિર્દેશિત કરેલ એક અનોખો પૂર્ણાંક આકડો છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:51&lt;br /&gt;
|આઇનોડ સામાન્ય ફાઈલ અને ડિરેક્ટરીની સર્વ સામાન્ય માહિતી સંગ્રહ કરે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:57&lt;br /&gt;
|બધી ફાઈલો આઇનોડ માટે હાર્ડ લિંક્સ છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:00&lt;br /&gt;
|જયારે પ્રોગ્રામ ફાઈલને નામથી સૂચવે છે,સિસ્ટમ આ ફાઈલનામનો ઉપયોગ તેને અનુરૂપ આઇનોડ શોધવા કરે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
|કોઈ ફાઈલનો આઇનોડ આંક જોવા આપણે આદેશ &amp;quot;ls space -i&amp;quot;નો ઉપયોગ કરી શકીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:19&lt;br /&gt;
|આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -i ખાલી જગ્યા example5&amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|ફાઈલની આગળ લખેલ આંક તે ફાઈલનો આઇનોડ આંક સૂચવે છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:35&lt;br /&gt;
|આઇનોડ ચોક્કસ રીતે એક સમયે એક જ ડિરેક્ટરી સાથે સંકળાયેલ હોય છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:41&lt;br /&gt;
|હાર્ડ લિંક્સ એક માત્ર આઇનોડથી એકથી વધુ ડિરેક્ટરીઓની એન્ટ્રી સાથે સંકળાય શકે છે.&amp;quot;ln&amp;quot; આદેશ લિંક બનાવવા માટે છે.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:52&lt;br /&gt;
|હાર્ડ લિંક બનાવવા &amp;quot;ln&amp;quot; આદેશની વાક્યરચના આ પ્રમાણે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:57&lt;br /&gt;
|&amp;quot;ln ખાલી જગ્યા source ખાલી જગ્યા link&amp;quot; જેમાં સોર્સ વર્તમાન ફાઈલ અને લિંક જે ફાઈલ બનાવવી છે તે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:06&lt;br /&gt;
|હવે આપણે હાર્ડ લિંક્સના થોડા ઉદાહરણો જોઈએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:10&lt;br /&gt;
|ચાલો હું પડદાને સાફ કરી દઉં.હવે આદેશ &amp;quot;ln ખાલી જગ્યા example1 ખાલી જગ્યા exampleln&amp;quot; લખી એન્ટર દબાવીએ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:25&lt;br /&gt;
|બંને ફાઈલોના આઇનોડ પ્રદર્શિત કરવા આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -i ખાલી જગ્યા example1 ખાલી જગ્યા exampleln &amp;quot; લખીએ અને એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:41&lt;br /&gt;
|અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે બંને ફાઈલના આઇનોડ સમાન છે.ફાઈલ exampleln એ example1 માટે હાર્ડ લિંક છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:54&lt;br /&gt;
|સોફ્ટ લિંક સિમ્બોલિક લિંક એક ખાસ પ્રકારની ફાઈલ છે જે એબ્સોલ્યુટ કે રીલેટીવ પંથ રૂપે અન્ય ફાઈલ કે ડિરેક્ટરીનો સંદર્ભ ધરાવે છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:07&lt;br /&gt;
|સોફ્ટ લિંક્સ બનાવવા ln આદેશની વાક્યરચના આ પ્રમાણે છે :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:12&lt;br /&gt;
|ln ખાલી જગ્યા -s ખાલી જગ્યા {target-filename} ખાલી જગ્યા {symbolic-filename} &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:19&lt;br /&gt;
|હવે આપણે સોફ્ટ લિંક્સ ના થોડા ઉદાહરણો જોઈશું.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:25&lt;br /&gt;
|સોફ્ટ લિંક બનાવવા આદેશ &amp;quot;ln ખાલી જગ્યા -s ખાલી જગ્યા example1 ખાલી જગ્યા examplesoft&amp;quot; લખીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
|એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:43&lt;br /&gt;
|હવે આઇનોડ આંક અને બંને ફાઈલની યાદી જોવા આદેશ &amp;quot;ls ખાલી જગ્યા -li ખાલી જગ્યા example1 ખાલી જગ્યા examplesoft&amp;quot; લખીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:01&lt;br /&gt;
|એન્ટર દબાવીએ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:03&lt;br /&gt;
|અહીં આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે બંને ફાઈલના આઇનોડ આંક અલગ છે અને examplesoft એ example1 માટે સોફ્ટ લિંક છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:16&lt;br /&gt;
|તો આપણે આ ટ્યુ્ટોરીઅલમાં લિનક્સ ફાઈલ એટ્રીબ્યુટ જેવાકે ફાઈલની પરવાનગી,માલિકી,સમૂહ બદલવા.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:26&lt;br /&gt;
|આપણે આઇનોડ,સોફ્ટ અને હાર્ડ લિંક્સ વિશે પણ શીખ્યા.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:31&lt;br /&gt;
|અહીં આ મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલ સમાપ્ત થાય છે.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:35&lt;br /&gt;
|મૌખિક ટ્યુ્ટોરીઅલ ટોક ટુ અ ટીચર યોજનાનો ભાગ છે.જેને રાષ્ટ્રીય સાક્ષરતા મિશને ICT ના માધ્યમથી સમર્થિત કરેલ છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:44&lt;br /&gt;
|મિશન વિષે વધુ જાણકારી આ લિંક ઉપર ઉપલબ્ધ છે. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:50&lt;br /&gt;
|IIT Bombay તરફથી હું શિવાની ગડા વિદાય લઉં છું.ટ્યુ્ટોરીઅલમાં ભાગ લેવા આભાર. &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	</feed>