<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC3%2FRecursive-function%2FKhasi</id>
		<title>BASH/C3/Recursive-function/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC3%2FRecursive-function%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C3/Recursive-function/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-15T00:01:11Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C3/Recursive-function/Khasi&amp;diff=37264&amp;oldid=prev</id>
		<title>Meboreen Mary: Created page with &quot;{| border= 1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- | 00:01 | Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka “spoken tutorial” halor ka “Recursive function.” |- | 00:07 |...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C3/Recursive-function/Khasi&amp;diff=37264&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-06-04T16:00:08Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border= 1 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 | Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka “spoken tutorial” halor ka “Recursive function.” |- | 00:07 |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border= 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka “spoken tutorial” halor ka “Recursive function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| ‘Kaei ka Recursive’ function&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Da ka jingiarap jong ki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip jong ka “Shell Scripting” ha ka “BASH.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
|Lada phim tip, na ka bynta ki jinghikai kiba iadei, sngewbha leit sha ka website kumba la pyni. '''http://www.spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| '''Ubuntu Linux''' 12.04''' '''Operating System &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|Bad ka '''GNU BASH''' version 4.2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, “GNU Bash” version 4” lane kaba kham shajrong lah ai jingmut na ka bynta kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit kaei ka “recursive function”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Ka “recursive function” kadei kata kaba khot hi dalade ialade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|  “Recursion” kadei ka buit kaba iarap ban pynsuk ia ki “algorithm”s kiba eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:59&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia ka file kaba kyrteng ka “factorial.sh”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|  Nga la type ia u “code” ha kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka “shebang line.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
|'''factorial() ''' kadei ka kyrteng jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|  Hapoh jong kane, ngi print ia ka khubor “inside factorial function”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|  Kane ka statement ka pule ia ka “input” jong u nongpyndonkam bad ka buh ia ka “value” ha ka variable ‘n’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|  Hangne, ngi don ia u “if-else’ condition.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| “If” condition ka check lada ka value jong u ‘n’ ka ia ryngkat bad u zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
|Lada “True,” kan sa pyni ia ka khubor '''&amp;quot;factorial value of n is 1&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|  Hangne kadei ka “else” ka bynta jong ka “if” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
|Ka call ia ka “factorial’ function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
|Bad ka “fi” kadei kaba kut jong ka “if-else” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|To ngin ia “run” ia ka file “factorial.sh”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Plie ia ka “terminal” da ka pyndonkam “CTRL+ALT” bad “T” keys ha kajuh kapor na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|  Type: '''chmod space plus x space factorial dot sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| Nion “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash factorial.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
|Nion “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka '''&amp;quot;Enter the number:&amp;quot; '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|Ngan pyndap 0.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|Ka “output” ka pyni kum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31&lt;br /&gt;
| '''&amp;quot;factorial value of 0 is 1&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Mynta nion ia u “up-arrow key.  Kynmaw ia ka “command” kaba hashwa. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Nion “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Ha kane kapor, ngan pyndap 5. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|Mynta ka “output” ka pyni kum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| '''&amp;quot;Inside factorial function&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap shuh shuh kham bun ka logic ha ka “factorial function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Ngin ia khein ia ka “factorial” jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka “code” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia bujli ia u “echo” statement &amp;quot;Inside the factorial function&amp;quot; da ka “code block”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| Nion ha “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| “temp” kadei ka “variable” ban buh ia ka “value” ba lah pyndap da u nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|  “If” condition ka check lada u varible value u ia ryngkat bad u 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Lada “True”, te kan print “1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka “else” ka bynta jong ka “if” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Kane ka pynduna uwei na ka “temp” variable value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|Bad ka buh ia ka result ha u variable ‘f’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Variable ‘f’ ka buh ia ka “output” jong u “factorial’ function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka “recursive call.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| U value jong u varibale ‘f’ bad “temp” la multiply bad buh ha u ‘f’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
|Nangta ngi “print” ia u value jong u ‘f’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Uba dei uba kut jong ka “if-else” statement bad ka “function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:05&lt;br /&gt;
|Mynta, phai biang sha ki “slides” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
|To ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka jingiaid jong ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Ka value jong u ‘n’ la shim na u nongpyndonkam kata ‘n’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
| Lada ka value ba la pyndap ka ia ryngkat bad u zero te kan print ia ka khubor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24&lt;br /&gt;
| Lymda kumta kan leit sha ka “function” “factorial”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:29&lt;br /&gt;
| Hangne, lada u value u ‘equal to one’ te kan print ia u value kum ‘one’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:36&lt;br /&gt;
| Lada kam dei kumta, kan sa pynlong ia ka “recursive call” haduh ba u value un da ia ryngkat bad u one.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44  &lt;br /&gt;
| Nangta, baroh ki value la multiply bad la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai biang sha ka “terminal” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:52&lt;br /&gt;
|Nion ia u “up-arrow” key.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54&lt;br /&gt;
| Kynmaw ia ka command kaba hashwa '''./factorial.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
| Nion “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyndap “5” kum ka “input value”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia u “factorial” jong u number 5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
|Uba dei “120.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ia ka jingiaid jong ka program ha ka “terminal”. Khmih bad peit thuh ia ka jingiaid jong ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:18&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ki “slides”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi la pule ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
|  '''Recursive''' function&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:25&lt;br /&gt;
| Da ka jingiarap jong katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| Kum ka kam na ka bynta jong phi, thoh ia ka program ha kaba ka “recursive function” ka khein ia ka sum jong  ‘N’ numbers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video kaba don ha ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
| Ka kyllum lang ia ka Spoken-Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
|  Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project: *Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53&lt;br /&gt;
| Ka ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:58&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' project kadei shi bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor ka mission kidon ha ka link ba la ai harum. '''http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la noh synniang da ka FOSSEE bad ka kynhun jong ka Spoken-Tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29 &lt;br /&gt;
| Ma nga i Meboreen na Shillong, nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
| Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Meboreen Mary</name></author>	</entry>

	</feed>