<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FLogical-Operators%2FGujarati</id>
		<title>BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FLogical-Operators%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-17T16:43:48Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;diff=31001&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 06:41, 23 February 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;diff=31001&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-02-23T06:41:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;amp;diff=31001&amp;amp;oldid=20712&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;diff=20712&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki at 10:21, 4 March 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;diff=20712&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-03-04T10:21:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 10:21, 4 March 2015&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 177:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 177:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:20&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:20&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;કૃપા કરી &lt;/del&gt;નોંધ લો અહીં '''logical AND''' (લોજીકલ એન્ડ) વપરાયું છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/ins&gt;નોંધ લો અહીં '''logical AND''' (લોજીકલ એન્ડ) વપરાયું છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 197:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 197:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:47 &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:47 &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;કૃપા કરી &lt;/del&gt;નોંધ લો અહીં '''logical OR''' (લોજીકલ ઓર) વપરાયું છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| નોંધ લો અહીં '''logical OR''' (લોજીકલ ઓર) વપરાયું છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 309:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 309:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:52&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:52&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| અથવા કે ખુલ્લું ચોરસ કૌંસ સ્પેસ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ઉદ્દગાર ચિન્હ &lt;/del&gt;સ્પેસ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;પદાવલી &lt;/del&gt;સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| અથવા કે ખુલ્લું ચોરસ કૌંસ સ્પેસ &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''Exclamation mark'''&amp;#160; &lt;/ins&gt;સ્પેસ &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''expression''' &lt;/ins&gt;સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;diff=19157&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki: Created page with &quot;'''Title of script''': Logical Operators in Bash '''Author:''' Jyoti Solanki '''Keywords: Video tutorial, Bash Shell, Logical AND, Logical OR, Logical NOT'''  {| border=1  !Ti...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Logical-Operators/Gujarati&amp;diff=19157&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-01-05T10:55:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Title of script&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;: Logical Operators in Bash &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Author:&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Jyoti Solanki &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Keywords: Video tutorial, Bash Shell, Logical AND, Logical OR, Logical NOT&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  {| border=1  !Ti...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;'''Title of script''': Logical Operators in Bash&lt;br /&gt;
'''Author:''' Jyoti Solanki&lt;br /&gt;
'''Keywords: Video tutorial, Bash Shell, Logical AND, Logical OR, Logical NOT'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1 &lt;br /&gt;
!Time &lt;br /&gt;
!Narration &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| નમસ્તે મિત્રો, '''Bash''' (બેશ) માં '''Logical Operators''' (લોજીકલ ઓપરેટરો) પરનાં સ્પોકન ટ્યુટોરીયલમાં સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં, આપણે અમુક ઉદાહરણોનાં ઉપયોગથી&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| * '''Logical AND''' (લોજીકલ એન્ડ)&lt;br /&gt;
* '''Logical OR''' (લોજીકલ ઓર)&lt;br /&gt;
* '''Logical NOT''' (લોજીકલ નોટ)&lt;br /&gt;
નો ઉપયોગ કરવાનું શીખીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલનાં અનુસરણ માટે તમને '''BASH''' માનાં&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| * '''if-else statement''' (ઈફ-એલ્સ સ્ટેટમેંટ)&lt;br /&gt;
* '''command line arguments''' (કમાંડ લાઈન આર્ગ્યુંમેંટો) અને&lt;br /&gt;
* '''quoting''' (ક્વોટીંગ) નું જ્ઞાન હોવું અનિવાર્ય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| જો નથી, તો સંદર્ભિત ટ્યુટોરીયલો માટે, કૃપા કરી દર્શાવેલ અમારી વેબસાઈટનો સંદર્ભ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલ માટે હું વાપરી રહ્યી છું&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| * ઉબુન્ટુ લીનક્સ '''12.04''' ઓએસ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| * '''GNU Bash''' આવૃત્તિ '''4.1.10'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| અભ્યાસ માટે '''GNU Bash''' આવૃત્તિ '''4''' કે તેથી વધુ આગ્રહ કરીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| ચાલો '''Logical operators''' (લોજીકલ ઓપરેટરો) નો ઉપયોગ સમજીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| * લોજીકલ ઓપરેટરોનો ઉપયોગ મુખ્યત્વે પ્રોગ્રામનાં પ્રવાહને નિયંત્રિત કરવા માટે થાય છે&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| * લોજીકલ ઓપરેટરો બે સમીકરણોનાં અથવા કંડીશનોનાં જોડાણમાં મદદ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| * આ '''if, while''', અથવા બીજા કેટલાક '''control statements''' (નિયંત્રણ સ્ટેટમેંટો) નો ભાગ હોઈ શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| ચાલો '''logical AND''' (લોજીકલ એન્ડ) નું સિન્ટેક્સ જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| * ખુલ્લો ચોરસ કૌંસ સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition1''' સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ સ્પેસ એમ્પરસંડ એમ્પરસંડ સ્પેસ ખુલ્લો ચોરસ કૌંસ સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition2''' સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| * અથવા તો આપણે આ સિન્ટેક્સ વાપરી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| * ખુલ્લો ચોરસ કૌંસ સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition1''' સ્પેસ હાઈફન '''a''' સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition2''' સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| * '''condition1''' અને '''condition2''' આ બંને '''true''' (ટ્રુ) હોવા પર '''Logical AND''' આ '''true''' પાછું આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| ચાલો '''Logical OR''' (લોજીકલ ઓર) નું સિન્ટેક્સ જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
| * ખુલ્લો ચોરસ કૌંસ સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition1''' સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ સ્પેસ ઊભી પટ્ટી ફરીથી ઊભી પટ્ટી સ્પેસ ખુલ્લો ચોરસ કૌંસ સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition2''' સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| * અથવા તો આપણે આ સિન્ટેક્સ વાપરી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| * ખુલ્લો ચોરસ કૌંસ સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition1''' સ્પેસ હાઈફન '''o''' સ્પેસ ડોલર ચિન્હ '''condition2''' સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| * '''condition1''' અને '''condition2''' આ બંનેમાની કોઈપણ એક કંડીશન '''true''' (ટ્રુ) હોવા પર '''Logical OR''' આ '''true''' પાછું આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43  &lt;br /&gt;
| ચાલો ઉદાહરણનાં મદદથી '''Logical OR''' અને '''Logical AND''' નો ઉપયોગ કરતા શીખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50   &lt;br /&gt;
| '''logical.sh''' નામની ફાઈલમાં મેં કોડ પહેલાથી જ ટાઈપ કરી દીધો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55   &lt;br /&gt;
| તમારા કીબોર્ડ પર '''ctrl+alt''' અને '''t''' કી એકસાથે દાબીને ટર્મિનલ ખોલો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04   &lt;br /&gt;
| ટાઈપ કરો: '''gedit''' સ્પેસ '''logical.sh''' સ્પેસ ''&amp;amp;''' ચિન્હ અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12   &lt;br /&gt;
| હવે અહીં દર્શાવેલ કોડ તમારી '''logical.sh''' ફાઈલમાં ટાઈપ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18    &lt;br /&gt;
| ચાલો અત્યારે હું કોડ સમજાઉં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21  &lt;br /&gt;
| આ '''shebang line''' (શીબેંગ લાઈન) છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25   &lt;br /&gt;
| '''read''' કમાંડ '''standard input''' (સ્ટેનડર્ડ ઈનપુટ) માંથી ડેટાની એક લાઈન વાંચે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29   &lt;br /&gt;
| '''- (hyphen) p''' (- (હાઈફન) P) પ્રોમ્પ્ટ દર્શાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33  &lt;br /&gt;
| '''string''' (સ્ટ્રીંગ) એક વેરીએબલ છે, જે એક્ઝીક્યુટ પ્રક્રીયા દરમ્યાન યુઝર દ્વારા દાખલ કરેલ ટેક્સ્ટને સંગ્રહે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39 &lt;br /&gt;
| '''if''' સ્ટેટમેંટ તપાસ કરે છે કે દાખલ કરેલ સ્ટ્રીંગ '''empty''' (ખાલી) છે કે નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45 &lt;br /&gt;
| '''- (hyphen) z''' (- (હાઈફન) z) તપાસ કરે છે કે સ્ટ્રીંગની લંબાઈ '''zero''' (શૂન્ય) છે કે નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50  &lt;br /&gt;
| બીજી વિભિન્ન '''string comparisons''' (સ્ટ્રીંગ સરખામણીઓ) નું અન્વેષણ કરવા માટે ટર્મિનલ પર '''man''' સ્પેસ '''test''' ટાઈપ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57    &lt;br /&gt;
| જો કંઈપણ દાખલ ન કરાયું તો '''echo''' સ્ટેટમેંટ એક મેસેજ પ્રીંટ કરશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02  &lt;br /&gt;
| જો '''string''' ખાલી ન હોય તો, પ્રોગ્રામ પહેલા '''elif''' સ્ટેટમેંટ પર જતું રહેશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  &lt;br /&gt;
| અહીં તે તપાસ કરે છે કે દાખલ કરેલ સ્ટ્રીંગ '''''raj''''' અને '''''jit''''' આ બંને શબ્દો ધરાવે છે કે નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16  &lt;br /&gt;
| જો હોય, તો તે એક મેસેજ '''echo''' (એકો) કરશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| કૃપા કરી નોંધ લો અહીં '''logical AND''' (લોજીકલ એન્ડ) વપરાયું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| તેથી, મેસેજ ફક્ત ત્યારે જ દેખાશે જ્યારે બંને કંડીશનો પૂર્ણ થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31 &lt;br /&gt;
| અને જો તેવું ન થાય, તો પ્રોગ્રામ બીજા '''elif''' સ્ટેટમેંટ પર ખસી જશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37 &lt;br /&gt;
| અહીં તે તપાસ કરે છે કે દાખલ કરેલી સ્ટ્રીંગ '''raj''' અથવા '''jit''' આમાંનું કોઈ એક શબ્દ ધરાવે છે કે નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43 &lt;br /&gt;
| જો હા, તો તે મેસેજ દર્શાવશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47 &lt;br /&gt;
| કૃપા કરી નોંધ લો અહીં '''logical OR''' (લોજીકલ ઓર) વપરાયું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52 &lt;br /&gt;
| મેસેજ ફક્ત ત્યારે જ દેખાશે જ્યારે કંડીશનોમાંની કોઈપણ એક કંડીશન પૂર્ણ થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59  &lt;br /&gt;
| છેલ્લે, આપણી પાસે મૂળ '''else''' સ્ટેટમેંટ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| જ્યારે ઉપરનાં તમામ સ્ટેટમેંટો '''false''' (ફોલ્સ) થાય, ત્યારે આ સ્ટેટમેંટ એક્ઝીક્યુટ થશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08   &lt;br /&gt;
| '''multilevel if-else''' લૂપનું અંત '''fi''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12   &lt;br /&gt;
| ચાલો પ્રોગ્રામ એક્ઝીક્યુટ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15 &lt;br /&gt;
| ટર્મિનલ પર પાછા આવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17 &lt;br /&gt;
| પહેલા ફાઈલને એક્ઝીક્યુટ કરવા યોગ્ય બનાવીએ તે માટે ટાઈપ કરો - '''chmod''' સ્પેસ પ્લસ '''x''' સ્પેસ '''logical''' ડોટ '''sh''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30 &lt;br /&gt;
| હવે ટાઈપ કરો ડોટ સ્લેશ '''logical.sh''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36   &lt;br /&gt;
| પ્રોમ્પ્ટ દર્શાવે છે '''Enter a word:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38   &lt;br /&gt;
| હું દાખલ કરીશ '''jitinraj'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42   &lt;br /&gt;
| આઉટપૂટ છે: '''jitinraj contains both the words raj and jit'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48   &lt;br /&gt;
| આનો અર્થ એ છે કે નિયંત્રણ બીજા સ્ટેટમેંટને જતું રહ્યું હતું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52   &lt;br /&gt;
| અને જો કે બંને કંડીશનો પૂર્ણ થાય છે, તો તે મેસેજ દર્શાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| હવે ચાલો ફરીથી સ્ક્રીપ્ટ એક્ઝીક્યુટ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| '''up arrow''' (અપ એરો) કી દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| .'''/logical.sh''' પર જાવ અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07   &lt;br /&gt;
| પ્રોમ્પ્ટ દર્શાવે છે '''Enter a word:'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09   &lt;br /&gt;
| આ વખતે હું '''abhijit''' દાખલ કરીશ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13   &lt;br /&gt;
| આઉટપૂટ આ પ્રમાણે દ્રશ્યમાન થાય છે: '''abhijit contains word 'raj' or 'jit''''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19 &lt;br /&gt;
| વિભિન્ન ઈનપુટો સાથે પ્રોગ્રામ એક્ઝીક્યુટ કરવાનો પ્રયાસ કરો અને આઉટપૂટનું અવલોકન કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25 &lt;br /&gt;
| ચાલો આપણી સ્લાઈડ પર પાછા ફરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| ચાલો '''logical NOT''' (લોજીકલ નોટ) ઓપરેટર પર એક નજર ફેરવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| * તે પદાવલીની '''boolean'' (બૂલીયન) વેલ્યુ ઉલટાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| * જેનો અર્થ એ છે કે, પદાવલી જો '''false''' (ફોલ્સ) હોય, તો તે '''true''' (ટ્રુ) પર્તાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| * અને પદાવલી જો '''true''' (ટ્રુ) હોય, તો તે '''false''' (ફોલ્સ) પર્તાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| '''logical NOT''' (લોજીકલ નોટ) ઓપરેટરનું સિન્ટેક્સ આ પ્રમાણે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| * '''Exclamation mark''' (ઉદ્દગાર ચિન્હ) સ્પેસ '''expression''' (પદાવલી)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| અથવા કે ખુલ્લું ચોરસ કૌંસ સ્પેસ ઉદ્દગાર ચિન્હ સ્પેસ પદાવલી સ્પેસ ચોરસ કૌંસ બંધ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00 &lt;br /&gt;
| ચાલો એક ઉદાહરણ જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| ફાઈલમાં મેં પહેલાથી જ કોડ ટાઈપ કરી દીધો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| તો, હું ટર્મિનલ પર જઈશ અને ટાઈપ કરીશ '''gedit''' સ્પેસ લોજીકલ નોટ ડોટ '''sh''' સ્પેસ એમ્પરસંડ ચિન્હ અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| હવે તમારી '''logicalNOT''' ડોટ '''sh''' ફાઈલમાં અહીં દર્શાવ્યા પ્રમાણે કોડ ટાઈપ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24 &lt;br /&gt;
| જેવું કે આપણે પહેલાથી જ જાણીએ છીએ આ '''shebang line''' (શીબેંગ લાઈન) છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| '''$1''' આ સ્ક્રીપ્ટમાં પસાર કરેલ પહેલી '''command line argument''' (કમાંડ લાઈન આર્ગ્યુંમેંટ) છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| '''- (hyphen) f''' (- (હાઈફન) f) તપાસ કરે છે કે ફાઈલ આર્ગ્યુંમેંટ તરીકે પસાર કરેલ સમાન નામથી ઉપલબ્ધ છે કે નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| આમ, ફાઈલનાં ઉપલબ્ધ હોવા પર તે '''true''' (ટ્રુ) પર્તાવશે અને ઉપલબ્ધ ન હોવા પર '''false''' (ફોલ્સ) પર્તાવશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| અહીં આ '''NOT operator''' (નોટ ઓપરેટર) પાછી મળેલી વેલ્યુને ઉલટાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| એટલે કે, જો એ નામની ફાઈલ ઉપલબ્ધ હોય તો, કંડીશન '''true''' (ટ્રુ) રહેશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| પરંતુ '''NOT operator''' (નોટ ઓપરેટર) તેની વેલ્યુને '''false''' (ફોલ્સ) માં ઉલટાવશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| અને તે આવું મેસેજ દર્શાવશે '''FILE does not exist'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07  &lt;br /&gt;
| અહીં '''else''' સ્ટેટમેંટમાં, તે આવું મેસેજ દર્શાવે છે '''FILE exists'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| '''fi''' આ '''if''' લૂપનો અંત દર્શાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| હવે, ટર્મિનલ પર જાવ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| ચાલો હું પ્રોમ્પ્ટ સાફ કરું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| ચાલો '''test.txt''' નામથી એક ખાલી ફાઈલ બનાવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| ટાઈપ કરો : '''touch''' સ્પેસ '''test''' ડોટ '''txt''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32 &lt;br /&gt;
| આગળ, આપેલ ટાઈપ કરીને સ્ક્રીપ્ટને એક્ઝીક્યુટ કરવા યોગ્ય બનાવો:&lt;br /&gt;
'''chmod''' સ્પેસ પ્લસ '''x''' સ્પેસ લોજીકલ નોટ ડોટ '''sh''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45 &lt;br /&gt;
| હવે ટાઈપ કરો ડોટ સ્લેશ '''logicalNOT''' ડોટ '''sh''' સ્પેસ '''test''' ડોટ '''txt''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55   &lt;br /&gt;
| આપણી શેલ સ્ક્રીપ્ટ તપાસ કરશે કે ફાઈલ ઉપલબ્ધ છે કે નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00   &lt;br /&gt;
| આપણી ફાઈલ '''test''' ડોટ '''txt''' ઉપલબ્ધ છે એટલા માટે વેલ્યુ '''true''' રહેશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07   &lt;br /&gt;
| ત્યારબાદ '''logical NOT''' (લોજીકલ નોટ) તે વેલ્યુને ઉલટાવશે અને '''false''' (ફોલ્સ) પર્તાવશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12  &lt;br /&gt;
| ઉકેલ '''false''' (ફોલ્સ) છે એ કારણે, '''else''' સ્ટેટમેંટ ઉકેલાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18 &lt;br /&gt;
| અને આ પ્રમાણે મેસેજ દ્રશ્યમાન થાય છે - '''File 'test.txt' exists'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| '''test1.txt''' આર્ગ્યુંમેંટ સાથે પ્રોગ્રામને ફરીથી એક્ઝીક્યુટ કરવાનો પ્રયાસ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| અને પહેલા સમજાવ્યા અનુસાર, નિયંત્રણ પ્રવાહનું અવલોકન કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
| આપણી સ્લાઈડ પર પાછા આવીએ. ચાલો સારાંશ લઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં આપણે આપેલનો ઉપયોગ કરતા શીખ્યા,&lt;br /&gt;
* '''logical AND''' (લોજીકલ એન્ડ)&lt;br /&gt;
* '''logical OR''' (લોજીકલ ઓર) અને&lt;br /&gt;
* '''logical NOT''' (લોજીકલ નોટ)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
| એસાઈનમેંટ તરીકે,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
| ફાઈલ ઉપલબ્ધ છે કે&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| અને એક્ઝીક્યુટ કરવા યોગ્ય છે કે નહી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|* તે આ ટ્યુટોરીયલમાં સમજાવ્યા પ્રમાણે '''logical operators''' (લોજીકલ ઓપરેટરો) નાં ઉપયોગ વડે તપાસો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
| * (મદત તરીકે: '''man''' સ્પેસ '''test''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| નીચે દર્શાવેલ લીંક પર ઉપલબ્ધ વિડીયો નિહાળો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
| તે સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટનો સારાંશ આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
| જો તમારી પાસે સારી બેન્ડવિડ્થ ન હોય તો, તમે વિડીયો ડાઉનલોડ કરીને જોઈ શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ ટીમ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલોનાં ઉપયોગથી વર્કશોપોનું આયોજન કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| જેઓ ઓનલાઈન પરીક્ષા પાસ કરે છે તેઓને પ્રમાણપત્રો આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
| વધુ વિગતો માટે, કૃપા કરી, '''contact@spoken-tutorial.org''' પર લખો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ ટોક ટુ અ ટીચર પ્રોજેક્ટનો એક ભાગ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
| જેને આઈસીટી, એમએચઆરડી, ભારત સરકાર મારફતે શિક્ષણ પર નેશનલ મિશન દ્વારા આધાર અપાયેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:37&lt;br /&gt;
| આ મિશન પર વધુ માહિતી નીચે દર્શાવેલ લીંક પર ઉપલબ્ધ છે.&lt;br /&gt;
'''http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:42 &lt;br /&gt;
| આ સ્ક્રીપ્ટ માટે ફાળો '''FOSSEE''' અને સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ ટીમ દ્વારા અપાયેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:47 &lt;br /&gt;
| '''IIT Bombay''' તરફથી હું, જ્યોતી સોલંકી વિદાય લઉં છું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:51 &lt;br /&gt;
| જોડાવાબદ્દલ આભાર.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	</feed>