<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FConditional-Loops%2FKhasi</id>
		<title>BASH/C2/Conditional-Loops/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FConditional-Loops%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Conditional-Loops/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-13T20:17:08Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Conditional-Loops/Khasi&amp;diff=37417&amp;oldid=prev</id>
		<title>Meboreen Mary: Created page with &quot;{| border=1  |'''Time'''  |'''Narration'''  |- | 00:01 |Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “loops” ha ka “BASH”. |- | 00:0...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Conditional-Loops/Khasi&amp;diff=37417&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-06-13T12:49:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1  |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 |Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “loops” ha ka “BASH”. |- | 00:0...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1 &lt;br /&gt;
|'''Time''' &lt;br /&gt;
|'''Narration''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “loops” ha ka “BASH”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07  &lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ia ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09  &lt;br /&gt;
|'''for loop''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11  &lt;br /&gt;
|'''while loop'''&amp;lt;br/&amp;gt; bad katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux''' 12.04 '''Operating System '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|'''GNU BASH''' version 4.1.10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, ka '''GNU bash''' version 4 lane kaba kham shajrong lah ai jingmut na ka bynta kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34 &lt;br /&gt;
| To ngin ia sdang ia kane da ka lamphrang sha ki “loops”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37 &lt;br /&gt;
| “Loops” la pyndonkam ban “execute” ia ka group jong ki “statements” bun sien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka syntax.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| '''for expression 1, 2, 3'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| '''statement 1, 2, 3'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Bad kane kadei kaba kut jong ka “for loop”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|  Kawei pat ka syntax jong ka “for loop” kadei:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| '''for variable in sequence/range'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| '''statement 1, 2, 3'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Bad kaba kut jong ka “for loop”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka nuksa jong ka “for loop” da kaba pyndonkam ia ka syntax ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngin ia kheinlang ia ka sum jong ki “n” numbers ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20 &lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka filename jong ngi kadei ka '''for.sh'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25 &lt;br /&gt;
| Kane kadei ka “shebang line” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  Ka variable “number” kan buh ia ki “value” ba la ai da ki nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:34&lt;br /&gt;
| Hangne ka value kadei ka integer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|Mynta, ngi initialise  ia ka “variable” “sum” kum zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42 &lt;br /&gt;
| Kane kadei ha kaba ngi initialise ia ka “for loop.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45 &lt;br /&gt;
|Nyngkong, ngi initialize  ‘i’ sha 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 &lt;br /&gt;
|Nangta ngi check lada u ‘i’ u duna lane ia ryngkat ia u “number”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
|Mynta hangne, ngi khein ia ka “sum” kum “sum plus i”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
|Bad nangta ngi print ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03  &lt;br /&gt;
|  Hadien kane, ngi pynkiew ia ka “value” jong u ‘i’ da 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|Bad nangta ngi check ia ka “condition” haduh ba kane ka “condition” kan dei “False”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
| Ha kapor ba ngi mih na ka “for loop.” Kane ka khubor kan sa print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:19&lt;br /&gt;
| To ngin “execute” ia ka program bad ngin peit kaei ka ban jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24  &lt;br /&gt;
| Ha ka “terminal”, type - '''chmod +x for.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31  &lt;br /&gt;
| Nangta type: '''./for.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:36  &lt;br /&gt;
| Ngan pyndap “5” kum u “input” number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:40  &lt;br /&gt;
|Ka “sum” kaba khein lang ia man ki value jong u ‘i’ ka lah paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:46  &lt;br /&gt;
| Hadien kata, ka lain kaba khatduh jong ka “output” ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:50&lt;br /&gt;
| '''&amp;quot;Sum of first n numbers is 15&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia peit ia ka jingiaid jong ka program.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
|To ngan resize ia ka “windows”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngi don ia u value jong ‘i’ kum 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04 &lt;br /&gt;
|  Nangta ngi check lada u “1” u  rit ne ia ryngkat bad u “5”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
| Namar ba ka condition kadei “True,” ngi khein ia ka “sum” kum “0 + 1.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
|Mynta ngi don ia ka “sum” kum “1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
| Nangta ngi print ia ka “sum” kata “1.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:24 &lt;br /&gt;
| Hadien kane, ‘i’ lah pynkiew da “1” bad ka value kaba thymmai jong u ‘i’ kadei “2.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31 &lt;br /&gt;
| Nangta ngin check lada u “2” u rit ne ia ryngkat bad u “5”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36 &lt;br /&gt;
| Ka “condition” kadei “True” bad mynta ka “sum” kan sa long “1 + 2” kata “3.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
|   U ‘i’ u lah shah pynkiew da “1” bad nangta u value uba thymmai jong u ‘i’ udei “3.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
|Bad ngi ioh ia ka “sum” kum “6.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 &lt;br /&gt;
| Ka “script” kan sa bteng ban pyndap ia u value uba bud jong u ‘i’ bad ka “sum” jong u value ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02 &lt;br /&gt;
| Kane kan iai bteng haduh ba u '''&amp;lt;nowiki&amp;gt;i&amp;lt;=5&amp;lt;/nowiki&amp;gt;''' un dei '''False.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09 &lt;br /&gt;
|Ha kapor ba ngi mih na ka “for loop,” ka khubor kaba khatduh kan sa print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14  &lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia kawei pat ka nuksa jong ka “for loop” da kaba pyndonkam da ka syntax kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20  &lt;br /&gt;
|Nga lah thoh ia u “code” ha kane ka file bad nga lah jer kyrteng ia ka kum '''for-loop.sh'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27  &lt;br /&gt;
|Kane ka program kaba suk kan sa lis ia ki files ha ka directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32 &lt;br /&gt;
| Kane kadei ka “shebang line.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35 &lt;br /&gt;
| Nangta ngi don ia ka “for” loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37 &lt;br /&gt;
| ''' 'ls' ''' '''command''' ka list ia ka directory jong ki content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41 &lt;br /&gt;
|'''-1 (hyphen one)''' ka lis ia kawei kawei ka file ha kawei kawei ka lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46 &lt;br /&gt;
| Kane kan sa lis ia baroh ki files kiba don ha ka “home directory” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51 &lt;br /&gt;
|Kane kadei kaba kut jong ka “for loop.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|  To ngin ia “execute” ia ka “script” ha ka “terminal” da kaba type-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| '''chmod +x for-loop.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Type: '''./for-loop.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
|  Kane kan pynmih ia baroh ki files kiba don ha ka “Home” directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14  &lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia pule shaphang ka “while loop.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18  &lt;br /&gt;
|To ngin ia pyrshang ban sngewthuh shwa ia ka syntax.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21 &lt;br /&gt;
|   '''while condition'''&lt;br /&gt;
'''statement 1, 2, 3'''&lt;br /&gt;
Bad ka jingkut jong ka '''while loop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| Kane ka mut ba ka “while” loop kan sa execute katba ka “condition” ka dang dei “True.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka nuska jong ka “while loop.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
|Hangne, nga la jer kyrteng ia ka kum ka “while.sh”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngin ia khein lang ia ka sum jong ki even numbers hapoh jong ki range ba la ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
| To ngin ia iaid lyngba ia u “code”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pdiang ia u number na u nongpyndonkam bad buh ia u ha u variable “number”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|   Hadien kane, ngi declare ia ki variables ‘i’ bad “sum” bad ngi initialise ia ki haduh u 0 (zero).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
| Mynta, kane kadei ka “while” “condition”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi check lada u ‘i’ u '''less than or equal''' ia u value jong u '''number''' ba la ai da u nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17  &lt;br /&gt;
|  Nangta ngi khein ia ka “sum” da kaba pyndap ia u value jong ‘i’ sha u value jong ka “sum”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24 &lt;br /&gt;
|Hadien kane, ngi ia pynkiew ia u value jong u ‘i’ da “2”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28 &lt;br /&gt;
| Kane kan pynthikna ba ngi pyndap tang da ki even number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33 &lt;br /&gt;
|Bad ka “while loop” ka bteng shi bteng haduh ba u value jong u ‘i’ u tam ia u value jong u “number.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40 &lt;br /&gt;
| Ynda ngi exit na ka “while loop.” Ngin print ia ka sum jong baroh ki even numbers hapoh jong ka range ba la ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47 &lt;br /&gt;
|To ngin ia “execute” ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50 &lt;br /&gt;
| Type ha ka “terminal”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52 &lt;br /&gt;
| '''chmod +x while.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56 &lt;br /&gt;
| '''./while.sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00  &lt;br /&gt;
|Ngan ai “15” kum  input jong nga. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04 &lt;br /&gt;
|  Ka lain ba khatduh jong ka output kadei:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06 &lt;br /&gt;
| '''&amp;quot;Sum of even numbers within the given range is 56&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11 &lt;br /&gt;
|To ngan resize ia ka “window” bad batai ia ka “output”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14 &lt;br /&gt;
| Nyngkong ngin check lada u ‘i’ uba dei 0, u rit ne ia ryngkat ia u “number” uba dei “15”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24 &lt;br /&gt;
| Ka “condition” kadei “True.” Te kumta ka “sum” kan dei ‘0+0’ kata 0.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| Mynta ‘i’ un sa shah pynkiew da “2” bad u value ba thymmai jong u ‘i’ udei “2.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
| Nangta ngi check lada u “2” u rit ne ia ryngkat ia u “15”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:43 &lt;br /&gt;
|  Sa shisien ka condition kadei “True” te ngi pyndap “0+2.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:49 &lt;br /&gt;
| Mynta ka “sum” kadon ia u value “2.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:52&lt;br /&gt;
|  Sa shisien ka value jong u ‘i’ un sa shah pynkiew da “2”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:56&lt;br /&gt;
|Te, mynta ka value jong u ‘i’ kan dei “2+2” kata “4.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
|Bad ka value kaba bud jong ka “sum” kan dei “4+2” kata “6.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:09&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, ka “script” kan sa bteng ban pyndap “2” ha ka value kaba hashwa jong u ‘i’, haduh ba un da tam ia u “15”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:18&lt;br /&gt;
| Bad ngi ioh ia ka total value ha ka “sum” kum “56.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24  &lt;br /&gt;
|Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27  &lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule ar tylli ki syntax ba iapher jong ka “for loop” bad ruh ngi la pule shaphang ka “while loop.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37  &lt;br /&gt;
| Kum ka kam na ka bynta jong phi – it ia ka sum jong ki prime numbers ba nyngkong jong u “n”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:43 &lt;br /&gt;
| Peit ia ka video kaba don ha ka link ba la ai harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:46 &lt;br /&gt;
| Ka batai kyllum ia ka Spoken-Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:50&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54  &lt;br /&gt;
|Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56  &lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00  &lt;br /&gt;
| Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04  &lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11 &lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' Project kadei shi bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14 &lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22 &lt;br /&gt;
|Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha ka link ba lah ai harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:28 &lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la noh synniang da ka FOSSEE bad ka kynhun jong ka spoken-tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34 &lt;br /&gt;
| Ma nga i Meboreen na Shillong, nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:38 &lt;br /&gt;
| Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Meboreen Mary</name></author>	</entry>

	</feed>