<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FCase-statement%2FNepali</id>
		<title>BASH/C2/Case-statement/Nepali - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FCase-statement%2FNepali"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Nepali&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T12:09:17Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Nepali&amp;diff=33179&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 11:41, 10 March 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Nepali&amp;diff=33179&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-03-10T11:41:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:41, 10 March 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 34:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 34:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|सिनट्याक्स हेरौं&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|सिनट्याक्स हेरौं '''case स्पेस $(डलर)VARIABLE स्पेस in''' '''match_1''' बन्द हुने ब्राकेट स्पेस '''कमाण्डहरु''' र सेमिकोलन दुईपटक&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|01:15&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&lt;/del&gt;'''case स्पेस $(डलर)VARIABLE स्पेस in''' '''match_1''' बन्द हुने ब्राकेट स्पेस '''कमाण्डहरु''' र सेमिकोलन दुईपटक&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 157:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 154:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:41&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:41&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|कार्यको रुपमा &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|कार्यको रुपमा गणितीय हिसाबको लागि एउटा मेनु सहितको प्रोग्राम लेख्नुहोस्&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|05:42&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&lt;/del&gt;गणितीय हिसाबको लागि एउटा मेनु सहितको प्रोग्राम लेख्नुहोस्&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|05:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|05:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Nepali&amp;diff=19062&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira: Created page with &quot;{| border=1 |'''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 |प्यारा साथीहरु, '''Case स्टेटमेन्ट in Bash''' स्पोकन ट्य...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Nepali&amp;diff=19062&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-01-02T07:09:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- | 00:01 |प्यारा साथीहरु, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Case स्टेटमेन्ट in Bash&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; स्पोकन ट्य...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|प्यारा साथीहरु, '''Case स्टेटमेन्ट in Bash''' स्पोकन ट्युटोरियलमा स्वागत छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियलमा हामी सिक्ने छौं,'''case स्टेटमेन्ट''' को महत्व, '''case स्टेटमेन्ट''' को सिनट्याक्स साथै एउटा उदाहरण&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियल अनुसरण गर्न तपाईसँग '''Shell Scripting''' को आधारभूत ज्ञान हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
|यदि छैन भने सान्दर्भिक ट्युटोरियलहरुको लागि कृपया हाम्रो वेबसाइटमा जानुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियलको लागि म '''उबुन्टु लिनक्स''' १२.०४''' अपरेटिंग सिस्टम''' र '''GNU BASH''' संस्करण ४.१.१० गर्दैछुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|कृपया याद गरौँ, यो ट्युटोरियल अभ्यास गर्न '''GNU Bash''' संस्करण ४ वा माथिको सिफारिस गरिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|'''Bash ''' शेलमा दुई प्रकारका कन्डिसनल स्टेटमेन्टहरु रहेका छन्,'''if स्टेटमेन्ट''' र '''case स्टेटमेन्ट'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|'''Case स्टेटमेन्ट''' वैकल्पिक रुपमा '''if-else स्टेटमेन्ट''' को स्थानमा प्रयोग गर्न सकिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
|धेरै बस्तुहरु छान्नुपर्ने अवस्थामा '''case स्टेटमेन्ट''' बढि रुचाइन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|यो एउटा स्क्रिप्टमा '''मेनुहरु''' लागु गर्न प्रयोग गरिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|सिनट्याक्स हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|'''case स्पेस $(डलर)VARIABLE स्पेस in''' '''match_1''' बन्द हुने ब्राकेट स्पेस '''कमाण्डहरु''' र सेमिकोलन दुईपटक&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|'''match_n''' बन्द हुने ब्राकेट स्पेस '''कमाण्डहरु''' र सेमिलोलन दुईपटक '''एस्टरिस्क''' बन्द हुने ब्राकेट स्पेस '''डिफल्टमा एक्जिक्युट हुने कमाण्ड''' र सेमिकोलन दुईपटक '''esac'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| '''VARIABLE ''' '''match_1''' सँग तुलना गरिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|यदि यो मिलेन भने, यो अर्को केसमा जानेछ  जुन '''match_n''' हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|यसले यी स्ट्रिंगहरु मध्ये कुनै '''VARIABLE''' मिल्छ कि जाच्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|यदि मिल्छ भने दुई '''सेमिकोलन(;;)''' सम्मका सम्पूर्ण  कमाण्डहरु एक्जिक्युट हुनेछन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|यदि कुनै पनि मान '''VARIABLE''' सँग मिलेन भने '''एस्टरिस्क''' सम्बन्धित कमाण्डहरु एक्जिक्युट हुनेछन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|यो डिफल्ट '''केस''' कन्डिसन हो किनभने '''एस्टरिस्क''' सबै स्ट्रिंगहरु सँग मिल्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
|'''esac''' ले '''case ब्लक''' को अन्त्य जनाउँछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|एउटा उदाहरण सहित '''case स्टेटमेन्ट''' बुझौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
|मैले पहिले नै प्रोग्राम टाइप गरिसकेको छुँ, त्यसैले म फाइल '''case.sh''' खोल्ने छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|प्रोग्रामले डिस्क स्पेसले एउटा निश्चित सिमा पार गरेपछि एउटा चेतावनी संदेश प्रिन्ट गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|यो '''shebang लाइन''' हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
|अन्य '''Linux''' हरु जस्तै '''CentOS, RedHat आदिमा''' '''ब्याश''' को स्थान फरक हुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|अघिल्लो पटक प्रयोग गरिएको '''/bin/bash''' ले सिधै '''बाइनरी फाइल''' लाई जनाउँछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|यहाँ रहेको '''env''' ले '''bash''' रहेको स्थान निकाल्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
|यो '''shebang''' लाइनले कुनै पनि '''GNU/Linux''' सिस्टममा स्क्रिप्टको सहजता सुधार्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| '''df -(हाइफन्)h ले मानिसले पढ्न सक्ने रुपमा डिस्क स्पेस''' देखाउँछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|आउटपुट '''sort -rk5''' मा पठाइएको छ जसले पाँचौं कोलमलाई उल्टो क्रममा राख्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|अनि आउटपुट '''awk 'FNR == 2 {print $5}'''' मा पठाइन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
|जसले दोस्रो लाइनको पाँचौं स्थान निकाल्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|अन्तमा, आउटपुट '''cut -(हाइफन्)d “% -(हाइफन्)f1” ''' '''% चिन्ह''' निकाल्न पठाइन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| यो '''case स्टेटमेन्ट''' को पहिलो लाइन हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|यहाँ, हामी 0 र 69 बिचको '''स्पेस''' तुलना गर्नेछौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|यदि मिल्ने भेटमा, यसले '''&amp;quot;Everything is OK”''' प्रिन्ट गर्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|अर्को, यसले 70 र 89 वा 91 देखि 98 सम्मको '''स्पेस''' तुलना गर्ने छ; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
|यदि मिलेमा यसले '''“Clean out. There's a partition that is $(डलर)स्पेस % full”''' प्रिन्ट गर्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|यहाँ, यसले '''स्पेस''' लाई 99 सँग तुलना गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|यदि मिलेमा यसले '''“Hurry. There's a partition at $(डलर) स्पेस %!”''' प्रिन्ट गर्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
|यो डिफल्ट केस कन्डिसन हो किनभने '''एस्टरिस्क''' सम्पूर्ण स्ट्रिंगहरुसँग मिल्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|र यो '''case स्टेटमेन्ट''' को अन्त्य हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
|अब फाइल एक्जिक्युट गर्न मिल्ने बनाउन '''टर्मिनल''' मा जाऊ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:52&lt;br /&gt;
|टाइप गरौँ,''' chmod plus x case डट sh '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|टाइप गरौँ, '''डट slash case डट sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| '''Everything is OK.''', याद गरौँ, आउटपुट तपाईको सिस्टम अनुसार फरक पर्ने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
|मेरो कम्प्युटरमा, 0 र 69 बिचको मिलेकोले यसले '''Everything is OK''' प्रिन्ट गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|तपाईको कम्प्युटरमा प्रिन्ट भएको संदेश हेर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|तपाई कुन '''case स्टेटमेन्ट''' एक्जिक्युट भएको बुझ्न सक्नुहुनेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
|यसरी हामी यो ट्युटोरियलको अन्त्यमा आएका छौं, संक्षेपमा हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियलमा हामीले सिक्यौं, '''case स्टेटमेन्ट''' को महत्व र '''case स्टेटमेन्ट''' को सिनट्याक्स साथै डिस्क स्पेस उदाहरण&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|कार्यको रुपमा &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42&lt;br /&gt;
|गणितीय हिसाबको लागि एउटा मेनु सहितको प्रोग्राम लेख्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|यसले युजर इन्पुट '''a''' र '''b''' लिनुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|यसले गणितीय अपरेटरहरुको लागि सोध्नुपर्छ (प्लस +, माइनस -, भाग / र गुणा *), हिसाब गर्नुहोस् र आउटपुट प्रिन्ट गर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|तलको लिंकमा उपलब्ध भिडियो हेर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
|यसले स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्टको सार दिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|यदि तपाईसँग राम्रो ब्याण्डविड्थ छैन भने डाउनलोड गरी हेर्न सक्नुहुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
|स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टिमले&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|स्पोकन ट्युटोरियलहरु प्रयोग गरी कार्यशाला संचालन गर्छ, अनलाइन टेस्ट पास गर्नेलाई प्रमाणपत्र प्रदान गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|बिस्तृत जानकारीको लागि कृपया contact@spoken-tutorial.org मा सम्पर्क गर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टक टु अ टिचर प्रोजेक्टको एक भाग हो &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|यसलाई नेशनल मिसन अन एजुकेसन थ्रु आइसीटी, MHRD, भारत सरकारको सहयोग रहेको छ, यो मिसन सम्बन्धि थप जानकारीको लागि तलको लिंकमा हेर्नुहोस्:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियलमा मन्दिरा थापाको योगदान रहेको छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|म मन्दिरा बिदा हुदैछुँ, सहभागिताको लागि धन्यवाद, नमस्कार&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	</feed>