<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FCase-statement%2FKhasi</id>
		<title>BASH/C2/Case-statement/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FCase-statement%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T13:42:07Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Khasi&amp;diff=37253&amp;oldid=prev</id>
		<title>Meboreen Mary: Created page with &quot; {| border=1 |'''Time''' | '''Narration'''  |- | 00:01 |Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “Case statement” ha “Bash.” |-...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Case-statement/Khasi&amp;diff=37253&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-06-03T04:01:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot; {| border=1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 |Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “Case statement” ha “Bash.” |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Paralok baieid, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “Case statement” ha “Bash.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ia : ka jingdonkam jong ka “case statement”, Syntax jong ka “case statement” bad ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip halor ka “Shell” scripting.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
| Lada phim don, te na ka bynta ki jingtip ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam: ''' Ubuntu Linux''' 12.04''' Operating System''' bad ka '''GNU BASH''' version 4.1.10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, ka “GNU Bash” version 4 lane kaba kham shajrong lah ai jingmut na ka bynta kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ka '''Bash''' '''shell''' kadon ar jait ki '''conditional statements'''-''' 'if' statement''' bad  ka''' 'case' statement.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Ka “Case” statement lah ban pyndonkam bujli ha ka jaka jong ka “if-else” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Ka “case” statement kalong kaba la shim nyngkong ynda don bun tylli ki item kiba dei ban jied. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
| La kham pyndonkam ia ka ha ka ban pyntreikam ia ki “menu”s ha ka script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka syntax. '''case space $(dollar) VARIABLE space in match_1 close round-bracket space commands''' bad ar tylli ki semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|'''match_n close round-bracket space commands''' bad ar tylli ki semicolon asterisk close round=bracket space '''command_to_execute_by_default''' bad ar tylli ki semicolon '''esac'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|Ia u “VARIABLE” la pynianujor bad '''match_1.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|Lada kam iadei bad iahap, ka leit noh sha ka kawei ka case kaba dei ka '''match_n.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|Kan check lada iwei napdeng kine ki '''strings''' ki iadei bad iahap bad u '''VARIABLE.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Lada 'yes' te baroh ki '''commands''' haduh ki double semicolon (;;) kin sa shah execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Lada kam iadei bad iahap hangne ruh bad u ''' VARIABLE''', ki command kiba don jingiadei bad u '''asterisk ''' kin sa shah execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Kadei ka '''case ''' condition kaba long hi namar u '''asterisk ''' un iahap bad iadei bad baroh ki strings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
|'''esac''' ka kdew ia ka jingkut jong ka '''case block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang ban pynsngewthuh ia ka “case statement” bad ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Nga lah type lypa ia ka program. Te, ngan plie ia ka file “case.sh”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Ka program ka print ia ka khubor kaba maham lada ka disk space ka jan kot sha ka limit ba la buh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka “shebang line.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
| Ka jaka jong ka '''bash ''' ka iapher ha kiwei ki jait '''Linux''' kum ki '''CentOS, RedHat''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
| Ka '''/bin/bash''' kaba la pyndonkam hashwa ka kdew beit ia ka''' binary file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|La pyndonkam ia ka “env” hangne, kaba batai thikna ia ka jaka ba ka “bash” kadon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
| Kane ka '''shebang line''' ka iarap ia ka jingsuk ban pyndonkam jong ka script ha ka '''GNU/Linux''' system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
|'''df -(hyphen)h''' ka pyni ia ka '''disk space''' kaba la pyndonkam ha ka rukom ban suk ban pule ki briew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
| Ka '''output''' ka lah iasnoh bad ka '''sort -rk5''' kaba pynbeit ryntih ia ka column kaba san ha ka order kaba da dien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
| Nangta ka output ka pass sha ka '''awk 'FNR == 2 {print $5}' '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
| Kaba sei ia ka “field” kaba san jong ka lain kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|Da kumne, ka output ka la pass sha ka '''cut -(hyphen)d “% -(hyphen)f1” ''' ban weng ia u '''%''' sign.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka line ba nyngkong jong ka “case statement.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pynianujor ia ka “space” hapdeng u 0 bad 69.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
| Lada ka jingiadei kadon, kan print “Everything is OK”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Hadien kane, ka ia nujor ia ka “space” hapdeng u 70 bad 89 lane na u 91 sha 98.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
| Lada ka jingiadei kadon, kan print '''“Clean out. There's a partition that is $(dollar)space % full.”'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Hangne, ka ia nujor ia ka “space” bad u 99.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| Lada ka jingiadei kadon, kan print '''“Hurry. There's a partition at $(Dollar) space %!”'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka “case” condition kaba long hi namar u asterisk un ia pyniadei bad baroh ki “strings”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Bad kane kadei kaba kut jong ka “case statement.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Mynta, leit sha ka “terminal” ban pynlong ia ka file executable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:52&lt;br /&gt;
|Type: ''' chmod  plus x case dot sh '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|Type: '''dot slash case dot sh'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|''' &amp;quot;Everything is OK&amp;quot;.''' Kynmaw ba ka output kan iapher katkum ha ka disk space jong ka system jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Ha ka machine jong nga, kumba ka lap ba kadon ka jingiadei hapdeng u 0 bad 69, kan print “Everything is OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
| Check ia ka khubor kaba la print ha ka machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Phin sa lah ban sngewthuh kaei ka “case” statement kaba la shah execute. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi la pule: Ka jingdonkam jong ka “case” statement, Syntax jong ka “case” statement bad ka nuksa jong ka “disc-space”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Kum ka kam na ka bynta jong phi. Thoh ia ka menu driven program na ka bynta ka mathematical calculation-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
| Kadei ban shim ia ka inputs jong u nongpyndonkam ‘a’ bad ‘b’.s&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|Kadei ban kylli ia u mathematical opetator (plus +, minus -, division / bad multiplication *). * Leh ia ka calculation * print ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link ba la ai harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
| Ka kyllum lang ia ka Spoken-Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials; ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kham bun ki jingtip, sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
| “Spoken Tutorial” project kadei shi bynta jong ka “Talk to a Teacher” project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India. Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha ka: http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la noh synniang da ka FOSSEE bad ka kynhun jong ka spoken-tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Ma nga i Meboreen na Shillong nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Meboreen Mary</name></author>	</entry>

	</feed>