<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FBasics-of-Shell-Scripting%2FMarathi</id>
		<title>BASH/C2/Basics-of-Shell-Scripting/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=BASH%2FC2%2FBasics-of-Shell-Scripting%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Basics-of-Shell-Scripting/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-05T11:59:11Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Basics-of-Shell-Scripting/Marathi&amp;diff=18385&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 12:05, 4 December 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Basics-of-Shell-Scripting/Marathi&amp;diff=18385&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-12-04T12:05:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 12:05, 4 December 2014&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 642:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 642:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 11:40&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 11:40&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ह्या ट्युटोरियलचे भाषांतर मनाली रानडे यांनी केले असून मी &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;------- &lt;/del&gt;आपला निरोप घेते&amp;amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ह्या ट्युटोरियलचे भाषांतर मनाली रानडे यांनी केले असून मी &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;रंजना भांबळे &lt;/ins&gt;आपला निरोप घेते&amp;amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 11:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 11:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Basics-of-Shell-Scripting/Marathi&amp;diff=18031&amp;oldid=prev</id>
		<title>Manali: First Upload</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=BASH/C2/Basics-of-Shell-Scripting/Marathi&amp;diff=18031&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-11-24T11:53:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;First Upload&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Title of script: Basics of Shell scripting&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Author: Manali Ranade &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Keywords:  BASH, Shell, scripting&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| नमस्कार.'''Basics of Shell Scripting.''' वरील पाठात आपले स्वागत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
| या पाठात शिकणार आहोत,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09 &lt;br /&gt;
|* सिस्टीम व्हेरिएबल्स&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|* युजर डिफाईंड व्हेरिएबल्स आणि&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|* कीबोर्डवरून युजर इनपुट स्वीकारणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| ह्या पाठासाठी तुम्हाला लिनक्स ऑपरेटिंग सिस्टीमचे ज्ञान असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|नसल्यास लिनक्सवरील संबंधित पाठांसाठी कृपया आमच्या वेबसाईटला भेट द्या.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| ह्या पाठासाठी आपण वापरू, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|* ''' उबंटु लिनक्स 12.04''' OS आणि&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|* '''GNU Bash''' वर्जन '''4.1.10'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
|सरावासाठी कृपया '''GNU Bash ''' वर्जन '''4''' किंवा त्यावरील वर्जन वापरावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|आता व्हेरिएबल्सचा परिचय करून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| * Bash व्हेरिएबल्समधे माहिती तात्पुरती संचित केली जाते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|*हे व्हेरिएबल्स सदर प्रोग्रॅम चालू असताना कधीही वापरता येतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
|* व्हेरिएबल्सचे दोन प्रकार आहेत &lt;br /&gt;
# सिस्टीम व्हेरिएबल्स&lt;br /&gt;
# युजर डिफाईंड व्हेरिएबल्स &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| सिस्टीम व्हेरिएबल्सची निर्मीती व व्यवस्थापन, '''Linux Bash Shell''' स्वतःच करते&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|ही कॅपिटल अक्षरात घोषित केलेली असतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|सामान्यतः वापरली जाणारी सिस्टीम व्हेरिएबल्स म्हणजे&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|* '''BASH_VERSION, '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|* '''HOSTNAME, '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
|* '''HOME '''इत्यादी.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| तुमच्या कीबोर्डवरील '''Ctrl, Alt आणि T''' एकत्रितपणे दाबून टर्मिनल उघडा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| टाईप करा '''set''' आणि एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|हे सर्व सिस्टीम व्हेरिएबल्स दाखवेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|किंवा सर्व सिस्टीम व्हेरिएबल्स बघण्यासाठी '''env''' किंवा '''printenv''' देखील टाईप करू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|प्रॉम्प्ट क्लियर करून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| टाईप करा '''echo''' space डबल कोटसमधे '''dollar sign''' '''HOSTNAME'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|आता एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
|सिस्टीमचे '''hostname''' दाखवले जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| आता '''home'''डिरेक्टरीचा संपूर्ण पाथ मिळवू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|टाईप करा '''echo''' space डबल कोटस मधे '''dollar sign HOME'''(कॅपिटलमधे) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
|युजरच्या '''home''' डिरेक्टरीचा संपूर्ण पाथ दाखवला जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| टाईप करा&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|'''echo''' space डबल कोटसमधे '''HOME''' (कॅपिटलमधे)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|हे केवळ '''HOME'''असे दाखवेल '''HOME''' ह्या व्हेरिएबलची व्हॅल्यू नाही. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
|ती व्हॅल्यू दाखवण्यासाठी प्रत्येक व्हेरिएबलच्या सुरूवातीला ('$')डॉलरचे चिन्ह वापरावे लागते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|स्लाईडसवर परत जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|युजर डिफाईंड व्हेरिएबल्स&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|* ह्या व्हेरिएबल्सची निर्मीती आणि व्यवस्थापन युजर द्वारे होते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|*युजर डिफाईंड व्हेरिएबल्सची नावे अप्परकेसमधे लिहीणे टाळावे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|*त्यामुळे युजर डिफाईंड आणि सिस्टीम व्हेरिएबल्स मधे फरक करणे सोपे होते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर परत जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| टाईप करा '''username equal to sign sunita'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|'''username''', '''equal to sign''' आणि '''sunita'''ह्यामधे कोणतीही ब्लँक स्पेस असणार नाही याची खात्री करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| '''username''' ह्या व्हेरिएबलची व्हॅल्यू दाखवण्यासाठी&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|टाईप करा '''echo''' space डबल कोटसमधे '''dollar sign username''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|हे टर्मिनलवर '''sunita ''' दाखवेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| व्हेरिएबलची व्हॅल्यू काढून टाकता येऊ शकते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50&lt;br /&gt;
|स्लाईडवर जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|व्हेरिएबलला दिलेली व्हॅल्यू '''unset''' कमांडद्वारे काढून टाकता येते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59 &lt;br /&gt;
|'''unset variablename'''असा त्याचा सिंटॅक्स आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|'''username '''हे आपले व्हेरिएबल असलेले उदाहरण वापरू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|टर्मिनल वर जाऊन टाईप करा. '''unset space username''' आणि एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|तपासण्यासाठी टाईप करा '''echo''' space डबल कोटसमधे '''dollar sign username ''' आणि एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
|टर्मिनलवर काहीही दाखवले जाणार नाही. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|ह्याचा अर्थ '''username''' ह्या व्हेरिएबलची व्हॅल्यू काढून टाकली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|स्लाईडवर जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|ग्लोबल आणि लोकल व्हेरिएबल्स.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
| *'''Shell script'''मधे युजर डिफाईंड व्हेरिएबल्स ग्लोबल किंवा लोकल म्हणून घोषित करता येतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|* डिफॉल्ट रूपात सर्व व्हेरिएबल्स ग्लोबल म्हणून घोषित असतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|* म्हणजेच फंक्शनच्या आत आणि बाहेर त्यांची व्हॅल्यू तीच राहते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| आता व्हेरिएबल्स ग्लोबल आणि लोकल म्हणून कसे घोषित करायचे ते पाहू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर जाऊन टाईप करा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|'''gedit''' '''space g_(अंडरस्कोर)variable.sh space &amp;amp;''' (अँपरसँडचे चिन्ह)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
|'''gedit''' हा टेक्स्ट एडिटर आहे. '''g_'''(अंडरस्कोर) '''variable.sh''' हे फाईलचे नाव आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
|आणि &amp;amp; (अँपरसँड)चिन्ह प्रॉम्प्ट मुक्त करण्यासाठी लिहीले जाते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| येथे दाखवलेला कोड ''' g_(अंडरस्कोर)variable.sh''' ह्या फाईलमधे टाईप करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| आता कोड समजून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| पहिली ओळ, ज्यात '''hash '''आणि '''exclamation '''चिन्ह आहे, तिला '''shebang''' किंवा '''bang''' लाईन म्हणतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| '''username=sunita ''' हे युजर डिफाईंड व्हेरिएबल ग्लोबल म्हणून घोषित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| '''echo '''हे फंक्शनच्या बाहेरील स्ट्रींग दाखवेल आणि&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|'''dollar username''' हे '''username''' ह्या व्हेरिएबलची व्हॅल्यू प्रिंट करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|अशाप्रकारे '''BASH''' स्क्रिप्टमधे फंक्शन घोषित केले जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|फंक्शन्सबद्दल अधिक माहिती पुढील काही पाठांमधे जाणून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| ही फंक्शनची बॉडी आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|येथे '''username'''च्या व्हॅल्यूसहित फंक्शनच्या आतील आणखी एक मेसेज दाखवला जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| येथे फंक्शन कॉल करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|हा आपला कोड आहे. कार्यान्वित करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|प्रॉम्प्ट क्लियर करून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|प्रथम फाईल कार्यान्वित करण्यायोग्य बनवणे गरजेचे आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
|टाईप करा '''chmod''' '''space plus x space g_(अंडरस्कोर)variable.sh'''  आणि एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|टाईप करा  '''dot slash g_(अंडरस्कोर)variable.sh'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| आऊटपुट बघा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
|फंक्शनच्या बाहेर '''username''' ला '''sunita''' ही व्हॅल्यू मिळेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|फंक्शनच्या आत देखील '''username''' ला '''sunita''' हीच व्हॅल्यू मिळेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| कारण '''username''' हे फंक्शनच्या बाहेर ग्लोबल म्हणून घोषित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| आता लोकल व्हेरिएबल कसे घोषित करायचे ते पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
| टाईप करा '''gedit''' '''space l_(अंडरस्कोर)variable.sh space &amp;amp;''' (अँपरसँड चिन्ह)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
| दाखवलेला कोड '''l_(अंडरस्कोर)variable.sh ''' ह्या फाईलमधे टाईप करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| कोड समजून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| फंक्शनच्या आतील एका अतिरिक्त ओळीखेरीज उरलेला कोड पूर्वीप्रमाणेच.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
| '''function''' ब्लॉकच्या आत '''local''' '''space username equals to jack'''अशी ओळ आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| ह्यामुळे '''username''' ह्या लोकल व्हेरिएबलला नवी व्हॅल्यू मिळेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| आता टर्मिनलवर जा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|फाईल कार्यान्वित करण्यायोग्य बनवू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
|टाईप करा '''chmod''' '''space plus x space l_variable.sh'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|टाईप करा '''dot slash l_variable.sh'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|आऊटपुट दाखवले जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| '''function'''च्या बाहेर '''username''' '''sunita'''ही व्हॅल्यू घेईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
|तर '''function'''च्या आत '''username''' '''jack''' ही व्हॅल्यू घेईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|कारण फंक्शनमधील '''username''' ह्या लोकल व्हेरिएबलला ही व्हॅल्यू दिलेली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
| आता कीबोर्डवरून युजर इनपुट कसा मिळवायचा ते पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|कीबोर्डवरून इनपुट स्वीकारण्यासाठी '''read''' कमांड वापरली जाते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|ह्याचा उपयोग युजर डिफाईंड व्हेरिएबलला इनपुट व्हॅल्यू देण्यासाठी होतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
|'''read '''कमांडचा सिंटॅक्स असा आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|'''read space hyphen p space डबल कोटसमधे PROMPT '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|'''PROMPT''' ही केवळ स्ट्रिंग आहे जी युजर इनपुटची वाट बघते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
|तुम्ही येथे स्वतःची स्ट्रिंग देखील वापरू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| आता टर्मिनल वर जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|टाईप करा '''gedit''' '''space read.sh space &amp;amp; ''' (अँपरसँडचे चिन्ह)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
|दाखवलेला कोड तुमच्या ''' read.sh ''' ह्या फाईलमधे टाईप करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
| आता कोड समजून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| ह्या उदाहरणात युजर कीबोर्डवरून इनपुट देईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| ही '''bang''' लाईन आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| येथे '''-p '''मुळे नव्या ओळीवर न जाता प्रॉम्प्ट दाखवला जाईल आणि कीबोर्डद्वारे इनपुट घेतले जाईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
|युजर इनपुट '''username''' ह्या व्हेरिएबल मधे संचित केले जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
| '''echo '''कमांड मेसेज दाखवेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:38&lt;br /&gt;
|'''Hello''' आणि युजरने कीबोर्ड द्वारे दिलेले नाव.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43 &lt;br /&gt;
|प्रोग्रॅम कार्यान्वित करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:45&lt;br /&gt;
| टर्मिनलवर परत जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
|टाईप करा '''chmod''' '''space plus x space read.sh'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
| टाईप करा '''dot slash read.sh'''आणि एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
| येथे '''Enter username: '''असे दाखवले जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|'''ashwini''' टाईप करून एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
| ''' Hello ashwini''' असा मेसेज दाखवला जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
|'''ashwini'''ही इनपुट व्हॅल्यू '''username'''या युजर डिफाईंड व्हेरिएबलला दिली गेली. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|स्लाईडसवर परत जाऊ. थोडक्यात,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| आपण शिकलो,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|* '''सिस्टीम व्हेरिएबल्स '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|* '''युजर डिफाईंड व्हेरिएबल्स'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
|* कीबोर्ड वरून युजर इनपुट स्वीकारणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
|  असाईनमेंट म्हणून,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:34&lt;br /&gt;
|पुढील सिस्टीम व्हेरिएबल्स मिळवण्यासाठी साधा '''Bash''' प्रोग्रॅम लिहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|* '''pwd ''' आणि * '''logname'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:41&lt;br /&gt;
| साधा '''Bash'''प्रोग्रॅम लिहा जो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
|* युजरला '''username''' विचारेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:46&lt;br /&gt;
|* जर युजरने 10 सेकंदात काहीही टाईप केले नाही तर तो प्रोग्रॅममधून बाहेर पडेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:51&lt;br /&gt;
|* {मदतः '''read -(Hyphen)t 10 -(Hyphen)p}'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:56&lt;br /&gt;
| स्क्रीनवर दिसत असलेल्या लिंकवर उपलब्ध असलेला व्हिडिओ बघा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:59&lt;br /&gt;
|ज्यामध्ये तुम्हाला प्रॉजेक्टचा सारांश मिळेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:02&lt;br /&gt;
|जर तुमच्याकडे चांगली Bandwidth नसेल तर आपण व्हिडिओ download करूनही पाहू शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट टीम, Spoken Tutorial च्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते. परीक्षा उत्तीर्ण होणा-या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:16&lt;br /&gt;
|अधिक माहितीसाठी कृपया &amp;lt;nowiki&amp;gt;contact [at] spoken hyphen tutorial dot org वर लिहा.&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:23&lt;br /&gt;
| &amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; हे &amp;quot;टॉक टू टीचर&amp;quot; या प्रॉजेक्टचा भाग आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:27&lt;br /&gt;
||यासाठी अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:34&lt;br /&gt;
|यासंबंधी माहिती पुढील साईटवर उपलब्ध आहे.http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:40&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरियलचे भाषांतर मनाली रानडे यांनी केले असून मी ------- आपला निरोप घेते&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
| सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Manali</name></author>	</entry>

	</feed>