<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Winz</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Winz"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Winz"/>
		<updated>2026-04-12T11:35:07Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi"/>
				<updated>2017-05-15T06:42:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
|Time&lt;br /&gt;
|Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|khublei bad ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “command line arguments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphangka rukom treikam jong ka “main()” bad ki “argument” ryngkat ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka “Ubuntu Operating system” bersion “11.10” bad “gcc Compiler” bersion “4.6.1” ha Ubuntu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|   ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi hap ban nang ia ka Jinghikai“C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| lada ym dei, ia ka jinghikai ba syriem, sngwebha ban leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|To ngin sdang ia ka prokram jong ngi. Nga don ka code phail. Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng ka phail ka dei “main hyphen with hyphen args.c”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To Ngan batai ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Kine ki dei ki “Header”(Khlieh) phail. “stdio.h” ka batai ia “core input”bad “output”functions (jingtreikam). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| '''stdlib.h header file''' ka batai ia-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Ka jingtreikam ban Pynkylla sha ki nombar '''&lt;br /&gt;
'''Ki number ba lymbrum jong ka pseudo'''&lt;br /&gt;
'''Ka jingtreikam ban pynmih'''&lt;br /&gt;
'''Ka jingbuh jaka ha ka memory'''&lt;br /&gt;
'''Ban pyntreikam ia ki control'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “main ()” function. Hapoh jongka, ngi la ai artylli ki arguments-&lt;br /&gt;
'''int argc,  char  asterisk asterisk argv''' (**argv).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  “argc” ka batai ia ka number jong KA “command line arguments” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Kane ka kynthup ia ka kyrteng bashisha jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| “argv”ka don ia ka “argument” bashisha ba sdang na ka “index 0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| “Index 0” ka dei ka kyrteng jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| “Index 1” kan dei ka ba nyngkong ka “argument” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| “Index 2”kan dei ka ba ar ka “argument” ba ai sha ka prokram bad ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Kane ka jingiathuh kan pyni ia ki number ba kyllum jong ki“arguments”ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Kane kan pyni ia ka argument ba nyngkong ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| “1” u ieng naka bynta  ka “argument” ha ka “index 1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| “While” “Condition” kan pynduna ia ka number jong ka nia-sot (arguments).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane ka jingiathuh kan pynmih lane print  ia baroh ki '''arguments (Nia-sot)''' kaba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ha ba kut, ngi ioh ia ka jingiathuh ''' return 0 ‘’’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka “ terminal” da ba ňion “ctrl+alt” bad “T”ha ka juh ka por na ka keyboard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Type:''' gcc space main hyphen with hyphen args.c space hyphen o space args'''. ňion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|Type:''' dot slash args'''. ňion ''' Enter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka jingmih kumne:&lt;br /&gt;
&amp;quot;Total number of arguments are 1&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;The first argument is null&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;arguments are ./args&amp;quot; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|'''Command line arguments ''' la ai ha ka por ba pyndep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|'''Total number of arguments are 1''' katba ka zeroth argument ka dei ka kyrteng jong ka phail dalade ba lah ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|'''The first argument is null ''' namar ba ngi khlem pat ioh ai ia kano kano ka argument sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|'''Argument''' ka dei kawei, kata kadei'''dot slash args'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia execute (pyndep) sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Ňion ia u up-arrow key '''space(jaka suda)''' type: '''Sunday space Monday space Tuesday'''. Ňion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka jingmih:&lt;br /&gt;
'''Total number of arguments are 4 '''&lt;br /&gt;
'''The first argument is Sunday '''&lt;br /&gt;
“’Ki Argument ki dei ./args ''' '''Sunday Monday ''' bad '''Tuesday '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
|Baroh ki arguments ki don 4 tylli'''./args, Sunday, Monday''' bad '''Tuesday.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Ka argument ba nyngkong ka dei “Sunday”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Ka zeroth argument barabor ka ai ia ka kyrteng ka phail ba lah ban execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Sunday&amp;quot; la buh ha ka argument ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Monday&amp;quot; la buh ha ka argument ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tuesday&amp;quot; la buh ha ka argument ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
|Mynta ngi la poi sha ba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang ia ki:&lt;br /&gt;
'''Command line arguments'''&lt;br /&gt;
'''argc'''&lt;br /&gt;
'''argv'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Kum ka jingaibynta, execute lane pyndep ia ka prokram da kiwei ki '''argument (nia-sot)'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba  lah ban ioh na ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia kane ka project ka SpokenTutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, phi lah ban shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|Ka team Spoken Tutorial Project:* ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Heribert Nongkynrih &lt;br /&gt;
Khublei shibun ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi"/>
				<updated>2017-05-15T06:23:20Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
|Time&lt;br /&gt;
|Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|khublei bad ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “command line arguments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphangka rukom treikam jong ka “main()” bad ki “argument” ryngkat ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka “Ubuntu Operating system” bersion “11.10” bad “gcc Compiler” bersion “4.6.1” ha Ubuntu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|   ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi hap ban nang ia ka Jinghikai“C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| lada ym dei, ia ka jinghikai ba syriem, sngwebha ban leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|To ngin sdang ia ka prokram jong ngi. Nga don ka code phail. Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng ka phail ka dei “main hyphen with hyphen args.c”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To Ngan batai ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Kine ki dei ki “Header”(Khlieh) phail. “stdio.h” ka batai ia “core input”bad “output”functions (jingtreikam). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| '''stdlib.h header file''' KA BATAI IA-&lt;br /&gt;
'''KA jingtreikam ban PYNKYLLA sha ki nombar '''&lt;br /&gt;
'''KI NUMBER BA LYMBRUM JONG KA Pseudo'''&lt;br /&gt;
'''KA JINGTREIKAM BAN PYNMIH'''&lt;br /&gt;
'''KA JINGBUH JAKA HA KA MEMORY'''&lt;br /&gt;
'''BAN PYNTREIKAM IA KI CONTROL'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “main ()” function. Hapoh jongka, ngi la ai artylli ki arguments-&lt;br /&gt;
'''int argc,  char  asterisk asterisk argv''' (**argv).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  “argc” ka batai ia ka number jong KA “command line arguments” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Kane ka kynthup ia ka kyrteng bashisha jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| “argv”ka don ia ka “argument” bashisha ba sdang na ka “index 0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| “Index 0” ka dei ka kyrteng jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| “Index 1” kan dei ka ba nyngkong ka “argument” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| “Index 2”kan dei ka ba ar ka “argument” ba ai sha ka prokram bad ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Kane ka jingiathuh kan pyni ia ki number ba kyllum jong ki“arguments”ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Kane kan pyni ia ka argument ba nyngkong ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| “1” u ieng naka bynta  ka “argument” ha ka “index 1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| “While” “Condition” kan pynduna ia ka number jong ka nia-sot (arguments).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane ka jingiathuh kan pynmih lane print  ia baroh ki '''arguments (Nia-sot)''' kaba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ha ba kut, ngi ioh ia ka jingiathuh ''' return 0 ‘’’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka “ terminal” da ba ňion “ctrl+alt” bad “T”ha ka juh ka por na ka keyboard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Type:''' gcc space main hyphen with hyphen args.c space hyphen o space args'''. ňion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|Type:''' dot slash args'''. ňion ''' Enter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka jingmih kumne:&lt;br /&gt;
&amp;quot;Total number of arguments are 1&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;The first argument is null&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;arguments are ./args&amp;quot; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|'''Command line arguments ''' la ai ha ka por ba pyndep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|'''Total number of arguments are 1''' katba ka zeroth argument ka dei ka kyrteng jong ka phail dalade ba lah ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|'''The first argument is null ''' namar ba ngi khlem pat ioh ai ia kano kano ka argument sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|'''Argument''' ka dei kawei, kata kadei'''dot slash args'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia execute (pyndep) sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Ňion ia u up-arrow key '''space(jaka suda)''' type: '''Sunday space Monday space Tuesday'''. Ňion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka jingmih:&lt;br /&gt;
'''Total number of arguments are 4 '''&lt;br /&gt;
'''The first argument is Sunday '''&lt;br /&gt;
“’Ki Argument ki dei ./args ''' '''Sunday Monday ''' bad '''Tuesday '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
|Baroh ki arguments ki don 4 tylli'''./args, Sunday, Monday''' bad '''Tuesday.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Ka argument ba nyngkong ka dei “Sunday”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Ka zeroth argument barabor ka ai ia ka kyrteng ka phail ba lah ban execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Sunday&amp;quot; la buh ha ka argument ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Monday&amp;quot; la buh ha ka argument ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tuesday&amp;quot; la buh ha ka argument ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
|Mynta ngi la poi sha ba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang ia ki:&lt;br /&gt;
'''Command line arguments'''&lt;br /&gt;
'''argc'''&lt;br /&gt;
'''argv'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Kum ka jingaibynta, execute lane pyndep ia ka prokram da kiwei ki '''argument (nia-sot)'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba  lah ban ioh na ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia kane ka project ka SpokenTutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, phi lah ban shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|Ka team Spoken Tutorial Project:* ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Heribert Nongkynrih &lt;br /&gt;
Khublei shibun ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi"/>
				<updated>2017-05-15T06:22:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
|Time&lt;br /&gt;
|Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|khublei bad ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “command line arguments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphangka rukom treikam jong ka “main()” bad ki “argument” ryngkat ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka “Ubuntu Operating system” bersion “11.10” bad “gcc Compiler” bersion “4.6.1” ha Ubuntu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|   ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi hap ban nang ia ka Jinghikai“C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| lada ym dei, ia ka jinghikai ba syriem, sngwebha ban leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|To ngin sdang ia ka prokram jong ngi. Nga don ka code phail. Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ka KYRTENG  ka phail KA DEI “main hyphen with hyphen args.c”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To Ngan batai ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Kine ki dei ki “Header”(Khlieh) phail. “stdio.h” ka batai ia “core input”bad “output”functions (jingtreikam). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| '''stdlib.h header file''' KA BATAI IA-&lt;br /&gt;
'''KA jingtreikam ban PYNKYLLA sha ki nombar '''&lt;br /&gt;
'''KI NUMBER BA LYMBRUM JONG KA Pseudo'''&lt;br /&gt;
'''KA JINGTREIKAM BAN PYNMIH'''&lt;br /&gt;
'''KA JINGBUH JAKA HA KA MEMORY'''&lt;br /&gt;
'''BAN PYNTREIKAM IA KI CONTROL'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “main ()” function. Hapoh jongka, ngi la ai artylli ki arguments-&lt;br /&gt;
'''int argc,  char  asterisk asterisk argv''' (**argv).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  “argc” ka batai ia ka number jong KA “command line arguments” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Kane ka kynthup ia ka kyrteng bashisha jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| “argv”ka don ia ka “argument” bashisha ba sdang na ka “index 0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| “Index 0” ka dei ka kyrteng jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| “Index 1” kan dei ka ba nyngkong ka “argument” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| “Index 2”kan dei ka ba ar ka “argument” ba ai sha ka prokram bad ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Kane ka jingiathuh kan pyni ia ki number ba kyllum jong ki“arguments”ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Kane kan pyni ia ka argument ba nyngkong ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| “1” u ieng naka bynta  ka “argument” ha ka “index 1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| “While” “Condition” kan pynduna ia ka number jong ka nia-sot (arguments).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane ka jingiathuh kan pynmih lane print  ia baroh ki '''arguments (Nia-sot)''' kaba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ha ba kut, ngi ioh ia ka jingiathuh ''' return 0 ‘’’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka “ terminal” da ba ňion “ctrl+alt” bad “T”ha ka juh ka por na ka keyboard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Type:''' gcc space main hyphen with hyphen args.c space hyphen o space args'''. ňion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|Type:''' dot slash args'''. ňion ''' Enter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka jingmih kumne:&lt;br /&gt;
&amp;quot;Total number of arguments are 1&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;The first argument is null&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;arguments are ./args&amp;quot; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|'''Command line arguments ''' la ai ha ka por ba pyndep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|'''Total number of arguments are 1''' katba ka zeroth argument ka dei ka kyrteng jong ka phail dalade ba lah ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|'''The first argument is null ''' namar ba ngi khlem pat ioh ai ia kano kano ka argument sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|'''Argument''' ka dei kawei, kata kadei'''dot slash args'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia execute (pyndep) sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Ňion ia u up-arrow key '''space(jaka suda)''' type: '''Sunday space Monday space Tuesday'''. Ňion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka jingmih:&lt;br /&gt;
'''Total number of arguments are 4 '''&lt;br /&gt;
'''The first argument is Sunday '''&lt;br /&gt;
“’Ki Argument ki dei ./args ''' '''Sunday Monday ''' bad '''Tuesday '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
|Baroh ki arguments ki don 4 tylli'''./args, Sunday, Monday''' bad '''Tuesday.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Ka argument ba nyngkong ka dei “Sunday”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Ka zeroth argument barabor ka ai ia ka kyrteng ka phail ba lah ban execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Sunday&amp;quot; la buh ha ka argument ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Monday&amp;quot; la buh ha ka argument ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tuesday&amp;quot; la buh ha ka argument ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
|Mynta ngi la poi sha ba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang ia ki:&lt;br /&gt;
'''Command line arguments'''&lt;br /&gt;
'''argc'''&lt;br /&gt;
'''argv'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Kum ka jingaibynta, execute lane pyndep ia ka prokram da kiwei ki '''argument (nia-sot)'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba  lah ban ioh na ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia kane ka project ka SpokenTutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, phi lah ban shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|Ka team Spoken Tutorial Project:* ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Heribert Nongkynrih &lt;br /&gt;
Khublei shibun ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Scope-Of-Variables/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Scope-Of-Variables/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Scope-Of-Variables/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T11:57:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “Scope of variables in C and C++”. |- | 00:08 |Ha kane ka jinghikai, ngin pule...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “Scope of variables in C and C++”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Kaei ka Scope jong u variable?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|Kaei ka Global variable?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|Kaei ka Local variable?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|Katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|Ngin peit ruh katto katne ki jingbakla bad ki solutions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka ne ka jinghikai, Nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Operating System''' version 11.04, '''gcc''' and '''g++ Compiler''' version 4.6.1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:41&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da tien sdang jong ka scope of variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Ka dei ka bynta jong u code hapoh ha kaba u variable un lah ban accessed.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
|Ka shong ha ka jait bad jaka jong ka declaration la phiah ha ki ar bynta:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
|Global Variable bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Local Variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|Nga lah dep type ia ka prokram halor ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jong ngi ka dei “scope.c.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|To ngan batai ia ka code mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “header phail” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah declared ar tylli ki global variables “a bad b.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|Bad ngi lah “initialized” ia ki da kaba assign ia ki values kum “5 bad 2.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|Ka global variable ka don ha baroh ki functions hapoh ki prokram jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
|Ia kine la declared shabar jong kino kino ki functions, hajrong ka main() function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
|Kine ki don ka “global scope.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah declared ia ka “function” “add” “without” “arguments.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59 &lt;br /&gt;
|Hangne “sum” ka dei ka local variable, la declared ia ka hapoh ka function “add”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Ka local variable ka don tang ha ka function hapoh ha kaba la declared.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|Kine ki variables la declared hapoh ka block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
|Kine ki don ha “local scope”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
|Nangta ka sum jong u a bad b yn buh hapoh ka variable ‘sum’. Hangne ngin print ia ka sum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “main()” function jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Ka “add” function la shim bad hadien sa execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Bad kane kadei ka “return” statement jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Mynta click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba press “Ctrl, Alt” bad “T” keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| Ban compile, type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|'gcc space scope.c space hyphen o space sco” bad press Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|Ban execute,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Type “./sco” (dot slash sco), nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Ka output la pyni kum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|'''Sum of a and b is 7'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ban execute ia ka juh ka prokram ha ka C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka prokram jong ngi. Nyngkon nion “Shift, Ctrl” bad “S” keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|Mynta save ia ka phail kaba don ka extension “.cpp”(dot cpp) bad click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:41&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla ia ka header phail kum “iostream”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Mynta kynthup lang ia ka “using” statement. Click save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Ka declaration jong ka global variable bad ka local variable ka long kum juh ha ka C++&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|Namar kata, ym donkam ban pynkylla ei ei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| Mynta bujli ia ka “printf” statement da ka “cout” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
| Pyndam ia ka “format specifier” bad '\n'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Mynta pyndam noh ia u comma.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:19&lt;br /&gt;
| Type ar tylli ki opening angle brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|Pyndam noh ia u closing bracket, type biang sa ar tylli ki opening angle brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|Bad hapoh ki double quotes type backslash n. Mynta clock Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| Ban compile, type “g++ space scope dot cpp space –o space scol”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| Here we have '''sco1''' because we don't want to overwrite output parameter '''sco''' for the file 'scope.c'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Mynta nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Ban execute type “./scol” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
|Ia Ka output la pyni kum “Sum of a and b is 7”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:19&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ba ka iasriem ia u C code jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi katto katne ki jingbakla ba ngi ju shem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka pokram jong ngi. Tharai hangne ngan declare biang sa shisien ia u variable “a”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|Type “int a” bad u semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| Click Save. Ngi lah declared ia u variable ‘a’ halor ka main() function bad ha dien ka “add” function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
| To ngin peit jia aiu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
| Mynta compile biang kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Ngin iohi ia ki jingbakla, “redefinition jong “int a” “,” ‘int a’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
|'“a” u dei u global variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Ka don ka “global scope.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22&lt;br /&gt;
|Ngim lah ban declare ia ka variable arsien namar lah dep declare ia ka globally.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|Ngin lah ban declare ia ka “variable a” kum ka local variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|To ngin pynbeit ia ka jingbakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:36&lt;br /&gt;
| Pyndam ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:39&lt;br /&gt;
| Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:41&lt;br /&gt;
| To ngin execute biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:45&lt;br /&gt;
| Mynta compile biang kumba mynshuwa, execute kum mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Hoid, ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52&lt;br /&gt;
|Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi lah tip,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00 &lt;br /&gt;
| Ka Scope of variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
| Global variable, e.g: int a=5 &amp;amp;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
| Bad local variable , e.g: int sum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:12&lt;br /&gt;
|  Lyngba ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka prokram ban print ia ka jingiapher jong artylli ki number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:25&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35&lt;br /&gt;
|Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka '''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04 &lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Functions/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Functions/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Functions/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T11:57:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka“'''Functions in C and C++ '''.  |- | 00:06 |Ha kane ka jin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka“'''Functions in C and C++ '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngan batai shaphang,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
|kaei ka “function”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Syntax jong ka “function”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|Jingdonkam jong ka “return statement”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ngin leh lyngba kine ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|Ngin peit ruh katto katne ki common errors bad ki solutions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jingpule, Nga pyndonkam da,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Operating System''' version 11.10,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|“gcc” bad “g++ compiler” version 4.6.1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|To ngin sdang da ka jinglamphrang jong ki “functions”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Ka “function” ka dei ka self-contained program kaba pyndep ia ka kam ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|Manla ka program ka kynthup ia kawei ne bun ki “functions.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Haba lah pyndep shisien, ka control kan wanphai biang na kaba la access.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ka syntax jong ka “function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
|“trt-type” ka batai ia ka type jong ka data kata ka “function returns.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|'“fun_name” ka batai ia ka kyrteng jong ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|'“parameters” ka dei ka list jong ki “variable” kyrteng bad ki jait.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban kdew ia ka “empty parameter list”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
|Ia kane la khot ka “functions without arguments.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Bad ia kane la khot “functions with arguments.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ka program da kaba pyndonkam ka “void.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Nga lah dep type ka program ha ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|Te ngan plie iaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng jong ka phail kadei ka “function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Bad nga lah save ia ka phail lyngba ka extension “.c”(dot c).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
|To ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “header file” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|Shuwa ban pyndonkam kano kano ka “function”, dei ban batai bniah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah batai ba ka “function”la khot “add.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka “add function” kamdei kano kano ka “arguments.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Bad ka return type ka dei ka “void.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|Don ar tylli kijait functions-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| “User-defined” kaba dei ka “add function” jong ngi bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| “Pre-defined” kaba dei ka “printf” bad “main function”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah initialized “a” bad “b” da kaba assign ia ki values kum 2 bad 3.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah declared ia u variable “c.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
|Nangta ngi khein lang ia ki values jong u a bad b.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|Ka result la thep ha ka c.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Nangta ngi print ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka “main function” jong ngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
|Hangne ngi leit biang sha ka “add”function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|Ka addition operation kanlong ban pyntreikam bad ka result yn print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Mynta click “save.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba nion “Ctrl, Alt” bad “T” keys ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|Ban compile, type “gcc function dot c hyphen o fun”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
|Ban execute, type “./fun” (dot slash fun).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba ka output la pyni kum “Sum of a and b is 5”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Mynta ngin phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Ki Functions ki don ki special identifiers ba khot kum ki “parameters” ne “arguments.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|To ngin peit da ki juh ki nuksa lyngba ki arguments.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Ngan pynkylla ia ki katto katne hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Type “int add (int a, int b)”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah pynpaw ia ka “function add.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
|'“int a” bad “int b” ki dei ki “arguments” jong ka function “add.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|To ngin pyndam noh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|Ym donkam ban initialize ia u a bad b hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
|Pyndam ia ka “printf” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Type “int main ()”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| To ngin pynpaw ia u variable “sum” hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Type “int sum;”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
|Nangta type “sum = add (5, 4);”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|Hangne ngin leit biang sha ka “add function.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Nangta ngin iaid sha ka prarameters kum 5 bad 4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Yn buh ia u 5 ha “a” bad 4 yn buh ha “b.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Ka addition operation la lah ban pyndep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|To ngin print ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
|Namarkata type hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|'“printf(“Sum is %d\n”, sum);'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Pyndam ia kane, ha kaba ngi lah dep khot ia ka function halor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
|Type “return0;”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|U “non-void function” u dei ban pyndonkam ha ka “return” statement ka ba return ia u value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|Click “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka terminal jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
|Mynta compile ia ka program kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|To ngin execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|Ia Ka output la pyni kum “sum is 9”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit kumno ban execute ia ka juh ka program ha ka C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ki katto katne hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|Nyngkon nion “Shift, Ctrl bad S” keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Mynta save ia ka phail ha ka “.cpp” extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|Click “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
|Nyngkong eh ngin pynkylla ia ka header phail kum &amp;lt;iostream&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|Ngin kynthup ia ka “using” statement hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|Ka “function declaration” ka long ka juh ha ka C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|Te yn ym donkam ban pynkylla ei ei hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Mynta buh pat ka “printf” statement da ka “cout” statement, kumba ngi pyndonkam ia ka cout&amp;lt;&amp;lt;function ban print ia ka lain ha ka C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|Ngim donkam ia ka “format specifier” bad '''\n''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|Pyndam ka “comma.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|Mynta, type artylli ki opening “angle brackets”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|Hadien ka sum, sa shisien pat type artylli ki opening “angle brackets”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
|Hapoh ki double quotes, type “backslash n”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|Pyndam noh ki closing bracket.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|Mynta click “Save.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
|To ngin compile ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka terminal jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|Type “g++ function dot cpp hyphen o fun1”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|Hangne ngi don “fun1”, ka long namar ngim kwah ban overwrite ia ka output phail “fun”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
|Nion “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Type “./fun1”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Ka output kan pyni kum: sum is 9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Mynta ngin peit ia ka common errors kaba ngi shait shem barabor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
|Tharai hangne, ngi type x ha ka jaka jong u 4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
|Ngan pynsah ia kiwei pat ki code kumba long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
|Click “Save.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|To ngin compile ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia ka error ha ka lain no. 10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
|'Ia u “x”khlem pynpaw ha ka scope”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
|Kane ka long namar u “x” u dei u “character” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|Ka khlem pynpaw shano shano.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
|Bad ka “add” function jong ngi ka don u “integer” variable kum u “argument”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
|Nangta, kan don ka jingbymiadei ha ka “return type” bad “return value”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
|Mynta phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|To ngin pynbeit ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
|Type 4 ha ka lain no. 10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|Click “Save.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|To ngin execute sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|To ngin pyndam ia ka prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|Compile ia ka program kum mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Hoid! Ka la long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi sa ka wei ka common error kaba ngi shait shem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Tharai hangne ngi iaid tang one parameter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Pyndam u 4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|Click “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|Switch sha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| To ngin compile.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|Ngin iohi ia ka error ha ka lain no. 10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|'too few arguments to function ‘int add (int, int)’”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|Switch biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|Phin ioh hangnce ba ngi don artylli ki parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|“int a” bad “int b.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|Bad hangne ngi iaid lyngba tang kawei ka parameter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|Namarkata ka sa ai ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|To ngin pynbeit ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|Type 4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|Click “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
|Switch sha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|To ngin execute sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|Hoid! Ka la long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ki slides jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|Ban iathuh lyngkot, ha kane ka jinghikai ngi lah tip-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
| “function”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|Syntax of” function&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|“Function without arguments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|Eg- void add() &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
|Function with arguments &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:57&lt;br /&gt;
|Eg- Int add (int a, int b)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka program ban calculate ia ka square jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
|ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
|Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka '''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
|Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
|Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Tokens/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Tokens/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Tokens/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T11:53:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- | 00:01  | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Tokens''' in '''C and C Plus Plus'''. |- |00:06 |Ha kan...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01 &lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Tokens''' in '''C and C Plus Plus'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngan batai shaphang,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|Kumno ban define bad pyndonkam ia ka “tokens.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ka jingiarap jong ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Ngin peit ruh katto katne ki jingbakla bad ki functions jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
| Ngan pyndonkam da ka “Ubuntu Operating system version 11.10”,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
| '''gcc and g++ Compiler version 4.6.1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
| To ngin sdang lyngba ki tien sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
| Token ka dei ka generic word na kabynta ki “data types”, “variables” constants”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ki prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| Nga la dep type ia ka code ha ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka phail jong ngi kadei “tokens.c’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
| Ha kane ka prokram ngin initialize ia ki variables bad print ia ki values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
| To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka header phail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka main function jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|Hangne, “int” kadei ka “keyword”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
| Ka “compiler” ka tip ia ka jing mut jong ka “keyword”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| “a” kadei ka integer “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah assigned ia ka value jong u “2” ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
| La khot ia ka kum ka initialization.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Lada ia u value ym pat assign sha u variable nangta lah khot kum ka declaration jong u variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
| Hangne, “b” kadei ka “constant”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Ngi lah initialized ia u “b” da kaba assign ia u value jong u 4 ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
| “const” keyword la juh shna kum “read only” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| To ngin switch biang sha ki slides jong ngi ban tip shuh shuh shaphang ki keywords bad constant.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| “Keywords” kadon ka meaning kaba biang kaba ymlah ban pynkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Ki“keywords” ym lah ban pyndonkam kum ka kyrteng“variable” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
| Don kumba 32 tylli ki “keywords” ha ka C.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Ban jer kyrteng katto katne, “auto”, “break”, “case”, “char”, “enum”, “extern”, etc.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|Constants: constants kidei ki fixed values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
| Kin ym lah ban kylla ha ka por ba execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Ka don ar jait ki constants, Numeric constants bad Character constants.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
|Hangne, “float” ka dei ka data type jong u variable “c”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
| Ngi lah assigned ia ka u value jong “1.5”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
| '“Data type” kadei ka finite set jong ki values ryngkat bad ki set of rules.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Hangne, “d” u dei u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
| “char” bad single quotes ki batai ba ngi lah ia deal bad ki “character”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
| Ha kaba kut, “d” u dei u “character variable” ba buh ha u value “A”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Ka kham suk ban peit ba “int, double, float” bad “char” ki dei ki data types.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
| “a,” “c” bad “d” ki dei ki “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Mynta ngin phai biang ka ki slides jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|Ngin tip shuh shuh shaphang ki data types bad variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Data types: To ngin sdang da u integer data type.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50&lt;br /&gt;
|Lah declared ia ka kum “int”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban print ia u integer data type, ngin pyndonkam “%d” kum ka format specifier.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Kumjuh, ngin pyndonkam “float” bad “%f”na ka bynta ka floating point numbers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|Na kabynta ka character data type, ngin pyndonkam “char” bad “%c”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
| Bad nakabynta ka double data type, ngin pyndonkam “double” bad “%lf” kum ka format specifier.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ka range jong ki data types.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|“Integer” data type ka don ka range jong kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
| “Floating point” ka don ka range jong kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
| “Character” ka don ka range ha kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
| Bad “Double” ka don ka range ha kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|Ki values ba buh ha ka variable kim dei ban heh ne duna na kane ka range.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
| Variable ki dei ki kyrteng jong ki data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Ka lah ban pyndonkam ha kaba buh ia u data value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
|Ki values lah ban kylla haba dang iaid ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
|Shuwa ban pyndonkam ia u variable, ka dei ban declare.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
| Ngi dei ban pyrshang ban ai ia ka jingmut jong ki kyrteng ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Nuksa '''john''', '''marks''', '''sum''' etc. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| Hangne, “printf” ka dei ka kyrteng jong ka“identifier”nakabynta kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ka slide jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| To ngin tip shaphang ki identifiers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| “identifiers” ki dei ki user defined names.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
| Ka “identifier”ka kynthup ia ki letters bad digits.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
| Baroh ki uppercase bad lowercase letters lah shah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
| U character banyngkong un dei u alphabet ne underscore.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|Mynta ngin phai sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah initialized ia ki variables bad constants.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Hangne ngin print ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka return statement jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
|Mynta click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
| Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba nion “Ctrl,” “Alt” bad “T”keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21 &lt;br /&gt;
| Ban compile, type “gcc space tokens dot c space hyphen o tok”. Nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ban execute, type “./tok” (dot slash tok).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Ia ka jingmih lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
| Ngin peit ba hangne ngi don hynriew tylli ki values hadien u decimal point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi don ar tylli ki values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin wad kumno kane kan jia. Ngin phai biang sha ka ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba ngi don “% point 2f” hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Ka pyni ba ngi lah ban print tang ar tylli ki values hadien u decimal point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|  Tharai hangne nga kwah ia ka output da lai tylli ki decimal places.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| To ngin bujli % point 2f da % pint 3f.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
| Mynta click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ka terminal jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|  Compile kumba mynshuwa, execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
|Ngin peit hangne ba lai tylli ki value hadien u decimal point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:33&lt;br /&gt;
|Mynta ngin execute ia ka juh ka prokram ha C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Ngan pynkylla khyndiat hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Nyngkong nion “Shift+Ctrl+s” keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Mynta save ia ka phail ba don extension “.cpp” bad click save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka header phail kum “iostream”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| Mynta kynthup lang ka “using” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
| Bad click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|Mynta bujli ka “printf” statement da ka “cout” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
| Namar ngi pyndonkam ka “cout&amp;lt;&amp;lt;”function ban print ia u line ha ka C++.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Click ia ka Search for bad replace text option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Type hangne printf opening bracket “(“&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Bad ha ka column hangne type, cout bad ar tylli ki opening angle brackets “&amp;lt;&amp;lt;”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Mynta click Replace All bad click close.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Ngim donkam ia ka “format specifier” bad '\n'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| To ngin pyndam ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
| Mynta pyndam ia u comma bad type ar tylli ki opening angle brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
|Click Save. Mynat pyndam noh u closing bracket.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
| Type biang ar tylli ki opening angle brackets &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
| Bad hapoh ki double quotes type \n.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
| Mynta click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka prokram. Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|Ban compile, type “g++ space tokens dot cpp space hyphen o space tokl”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
| Hangne ngi buh “tokl” namarba ngim kwah ban overwrite ia ka output parameter tok halor ka phail tokens.c.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:46&lt;br /&gt;
| Mynta nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
| Ban execute, type “./tokl”. Nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
| Ia ka output lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:59&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai sha ki katto katne ki jing bakla ba shait jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngan reassign thymmai ia u value sha u b kum 8.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
| Mynta click Save. To ngin peit jia aiu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| To ngin pyndam ia ka prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
| Mynta compile biang kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:26&lt;br /&gt;
| Ngin peit ia ka jingbakla ha ka lain ba 7 ha ka tokens jong ngi. cpp file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
| “Assignment of read only variable ‘b’”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba u ‘b’ u dei u constant. Constants kidei ki fixed values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|Kim ju kylla ha kapor ba execute ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| Namarkata ka pyni ia ka jingbakla. To ngin pynbeit ia ka jingbakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
|Pyndam ia kane. Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
| To ngin execute biang. Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:01&lt;br /&gt;
|Compile biang kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
|Execute kumba mynshuwa. Hoid, ka la long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit sa kawei pat ka jingbakla ba ju shem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
|Switch biang ia ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:15&lt;br /&gt;
| Tharai hangne nga lah klet noh ia ki single quotes. Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
| To ngin execute. Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:25&lt;br /&gt;
|Compile biang kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka jingbakla ha ka lain ba 9 jong ka tokens jong ngi dot cpp file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:34&lt;br /&gt;
|“ ‘A’was not declared in the scope”. Ngin phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:40&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar kano kano badon hapoh ki single quotes la khein ia ki kum ki character value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:47&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi lah declared ia u ‘d’ kum u character variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:53&lt;br /&gt;
|To ngin pynbeit ia ki jing bakla. Type hangne ki single quotes ha ka lain ba 9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:59&lt;br /&gt;
|Mynta click Save. To ngin execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:02&lt;br /&gt;
|Ngin phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:04&lt;br /&gt;
|Mynta ngin compile kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:06&lt;br /&gt;
|Ngin execute kumba mynshuwa. Hoid ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|Mynta switch biang sha ka slide jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:15&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:16&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi lah tip,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:18&lt;br /&gt;
|Data types eg. Int, double, float etc.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:24&lt;br /&gt;
|Variables eg. Int a=2;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|Identifiers eg. Printf() bad&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|12:34&lt;br /&gt;
|Constant eg. double const b=4;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:40&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:41&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka prokram ban calculate ia ka simple interest.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:45&lt;br /&gt;
| Hint: principal*rate*time upon 100,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:54&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:01&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:07&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:10&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka '''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:19&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:24&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:30&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot, Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/First-Cpp-Program/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/First-Cpp-Program/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/First-Cpp-Program/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T11:52:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||'''Time''' || '''Narration''' |- | 00:02 | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka “Spoken Tutorial” jong ka “'''First C++ program'''. |- | 00:07 |  Ha kane ka j...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka “Spoken Tutorial” jong ka “'''First C++ program'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngan batai shaphang,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Kumno ban thoh ia ka C++ program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Kumno ban compile ia ka&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Kumno ban execute ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ngin hap batai ruh shaphang katto katne ki jingbakla bad ki solutions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka Ubuntu operating system version 11.10 bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| G++ Compiler version 4.5.2 jong Ubuntu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Ban practice ia ka ne ka jinghikai,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Phi dei ban nang ia ka Ubuntu Operating system bad ka Editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|Katto katne ki editors ki long “vim” bad “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Ngan pyndonkam da “gedit” ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| Ia ka jingtip ba kham bniah halor ka jinghikai sngewbha leit sha ka website kumba la pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| To ngan batai iaphi kumno ban thoh ia ka C++ program lyngba ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal window da kaba press “Ctrl, Alt bad T”keys ha kajuh ka por na ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin plie ia ka text editor. Type hajrong ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|  '''“gedit”''' space '''“talk”''' dot '''“.cpp”''' space ampersand '''“&amp;amp;”''' sign.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| Ngi pyndonkam u “&amp;amp;” ban ban pyllait ia ka prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba baroh ki C++ phail kin don ka extension “.cpp”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Mynta Nion “Enter”,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Ka text editor kan plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| To ngin sdang ban thoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Type double slash “//” space “My first C++ program”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Hangne, u double slash la pyndonkam ha kaba batai ia ka lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Ia ka jingbatai la pyndonkam ban sngewthuh ia ka jing iaid ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Ka long ka ba myntoi naka bynta ka documentation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| Ka ai iangi ka jingtip shaphang ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| U double slash la khot u single line comment. Mynta nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Type (hash) “#include”, space, opening angle bracket, closing angle bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|Ka long ka ba bha ban pyrshang ban pyndep ia ki bracket shuwa, bad sa sdang ban thoh hapoh jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh ki bracket, type “iostream”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| Hangne “iostream” ka dei ka “header file”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Kane ka phail ka kynthup ia ka declaration jong ka standard input output functions hapoh ka “C++.”Mynta nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|  Type “using” space “namespace” space “std” bad u semicolon “;”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|  Ka “using” statement ka iathuh ha ka compiler ba phi kwah ban pyndonkam u “std namespace”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| Ka jingmut jong “namespace” ka long ban kiar na ka jingiatyngkhuh ki kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| La pyndep da ka ba buh shijak ia ki kyrteng jong ki identifiers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
| Kan shna ia ka declarative region bad batai ia ka jingthmu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| Kano kano kaba batai hapoh ka “namespace” kan dei ha ka jingthmu jong ka namespace.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|Hangne “std” kadei ka “namespace” ha kaba baroh ki standard C++ library ba declared. Mynta nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Type “int” space “main” opening bracket, closing bracket.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| “main” ka dei ka “function” ba kyrpang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Ka pyni ba ka execution jong ka program ka sdang na une u lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Ka jingplie bad khang ia ki bracket la khot “Parenthesis”.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Parenthesis ka bud sa ka “main” ka batai ia ka user ba ka “main” ka dei ka “function”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Hangne, ka “int” “main()” function kam shim ia ka “arguments” bad returns ia u value jong u jait integer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|  Ngin pule shaphang ki data types ha kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
|Mynta ngin phai pat sha ki slides ban tip shuh shuh shaphang ka main function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Man la ki “program” dei ban don kawei ka main function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Yn ym dei ban don palat ia ka wei ka “main” function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Lym kumta ka compiler kam lah ban wad ia ka jingsdang jong ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Ka jingthylli jong ka parentheses ka pyni ba ka main kamdon “arguments”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ia Ka jingmut jong ka “arguments”yn sa batai ha kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai sha ka program jongngi. Nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Type opening curly bracket “{“.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Ka opening curly bracket ka pyni ia ka jingsdang jong ka function “main()”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Nangta type u closing curly bracket “}”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Ka closing bracket ka pyni ia ka jingkut jong ka function “main()”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Mynta, hapoh ki bracket nion enter arsien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| Pyniaid ia u cursor shi lain shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
|Indentation ka pynlong ia u code ban suk ban pule.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Ka iarap ruh ban wad kham kloi ia ki jingbakla &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
|To ngin ai space hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|Bad type “cout” “space two opening angle bracket”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Hangne “cout” ka dei ka standard “C++ function” ban print ia ka output jong ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
|Mynta hadien ki bracket, type hapoh ki double quotes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|Kano kano kaba hapoh jong ki double quotes, ha ka “cout” functions, yn print. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|Mynta hapoh ka quote type “Talk to a teacher backslash n” (\n). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Hangne “\n” ka pyni ia ka lain bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Ka jingmih kalong, hadien ka execution jong ka “cout” function, u cursor un iaid sha ka lain bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Manla ka C++statement dei ban kut da kabuh u “semicolon”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Nangta type ia ka ha kaba khatduh jong une u lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| U semicolon u act kum ka statement terminator. Mynta nion “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Ai space hangne bad type “return” “space” “0” bad u semicolon “;” “.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka pynphai pat ia ka integer zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| U integer un hap phai na ka bynta kane ka “function” namar ka “function” type ka dei “int”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Ka “return” statement ka dei ka dak jong ka jingkut jong ka executable statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Ngin pule kham bun shaphang ka returned values ha kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| Mynta click “Save” button ban save ia phail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Kalong kaba bha ban save ia ki phail man ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Kane kan iada ia phi na ka jing duh ka bor ding.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Kan long ruh ka jingmyntoi ba ioh ki applications kin lah ban duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| To ngin compile ia ka program mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ka terminal jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Type “g++” space “talk.cpp” space hyphen “-o” space “output”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Hangne “g++” ka dei ka compiler kaba shait compile ia ka“C++” programs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| “talk.cpp” ka dei ka kyrteng jong ka phail jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| “hyphen-o output” ka ong ba ka executable ka dei ban leit sha ka phail “output”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Mynta nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|Ngin iohi ba ia ka program la compiled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Da kaba type “ls space hyphen lrt”, ngin iohi ba ka “output” ka long ka phail ba khatduh ban shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| To ngin execute ka program, type “./output” (dot slash output).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|Bad nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Hangne ka output yn pyni kum “Talk to a teacher”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ki common errors ba ngi shait lap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35   &lt;br /&gt;
| Switch biang sha ka text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngi klet u “}” (closing curly bracket)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Mynta save ia ka phail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| To ngin execute. Phai biang sha ka terminal jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Mynta compile bad run ia ka program da ka ba pyndonkam ki command ba ngi lah leh mynshuwa. Ngin iohi ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka don ka error ha ka lain no.7 ha ka “talk.cpp” phail jong ngi ba pyni kumne “expected curly bracket at the end of input”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|Mynta phai biang sha ka text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Kumba nag lah ong mynshuwa, ka closing curly bracket ka buh ia ka jing kut jong ka function main.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Namarkata pyrshang thep biang u bracket hangne. Mynta save ia ka phail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|  To ngin execute sa shisien ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Phi lah ban recall biang ia ki command ba lah dep enter da kaba pyndonkam u up arrow key. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
| Dei Kumne kumba nga lah leh mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
|  Hoid, ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
| Ngan pyni ia phi sa kawei pat ka common error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| To ngin switch biang sha ka text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
| Mynta, tharai hangne ngin klet ban buh “std.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| To ngin save ia ka phail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| To ngin compile.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ba ka don error ha ka lain no.3 bad lain no.6 ha ka “talk.cpp”phail jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| Ka long “expected identifier before ‘semicolon’”and” ‘cout’ was not declared in this scope”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05&lt;br /&gt;
| Ka “cout” ka dei ka standard “C++ library function”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
| Bad baroh ka “C++ library function”ka batai hapoh ka “std namespace”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Namarkata ka ai ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:18&lt;br /&gt;
| To ngin pynbeit ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka text editor jong ngi. Type “std” hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| To ngin save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| To ngin compile biang ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| Hoid, ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka program ban print ia ka kyrteng jong phi bad ka city.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam ka “single lain comment” ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
| Mynta pyrshang ban ai ka “multiline comment”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:46&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka ''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:14&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/First-C-Program/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/First-C-Program/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/First-C-Program/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T11:51:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “Spoken Tutorial” jong ka “First C program” |- | 00:05 |  Ha kane ka jinghik...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “Spoken Tutorial” jong ka “First C program”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Kumno ban thoh ka simple C program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Kumno ban compile ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Kumno ban execute ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|Ngin sa batai ruh shaphang katto katne ki jingbakla bad ki solutions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, Ngan pyndonkam da&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
|Ubuntu operating system version 11,10 bad gcc Compiler version 4.6.1 ha Ubuntu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|  Ban leh practical ia kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| Phi dei ban nang ia ka Ubuntu Operating system bad ka Editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
|Katto katne ki editors ki long “vim” bad “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam da “gedit” ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|Ia ka jingtip ba kham bniah halor ka jinghikai sngewbha leit sha ka website kumba la pyni harum.&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
| To ngan batai iaphi kumno ban thoh ia ka C program lyngba ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal window da kaba press “Ctrl, Alt bad T”keys ha kajuh ka por na ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin plie ia ka text editor. Nangta, ha ka prompt, type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|' “gedit” space “talk” dot “c” space “&amp;amp;” sign.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|' “Ngi pyndonkam da u ampersand (&amp;amp;) ban pyllait ia ka prompt.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba baroh ki “C” Phail kin don u extension “.c”(dot C)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
|  Mynta Nion “Enter”,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|  Ka text editor ka lah plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
|  To ngan sdang ban thoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| Type double slash “//” space&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|'''“My first C program”.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
| Hangne, la pyndonkam da u double slash ban comment ia ka line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Lapyndonkam ia ka Comments ban sngewthuh ia ka jingiaid jong ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Ka long ka ba donkam na ka bynta ka documentation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58 &lt;br /&gt;
|Kan ai iangi ia ka information shaphang ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Ia u double slash la khot u single line comment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07 &lt;br /&gt;
|  Mynta nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Type (hash) '''“#include”''' space opening bracket , closing bracket. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Barabor ka long ka ba bha ban practice ban pyndep shuwa ia ki brackets, nangta sdang ban thoh hapoh jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| Mynta, hapoh bracket, type “stdio” “(dot).” “h”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
|  '''stdio.h''' ka dei ka '''header file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|Ka “program”ka donkam ban don ka header phail haba pyndonkam ia ka kum ka standard “input/output functions”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
|Mynta nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Type “int” “space” “main” opening, closing bracket.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| “main”ka dei ka “function” ba kyrpang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
|Ka pyni ba ka execution jong ka program kan sdang na une u line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Ia Ka opening bracket bad closing bracket la khot ka parenthesis.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Parenthesis kaba bud na ka “main” ka batai ia u nongpyndonkam ba ka “main” ka dei ka “function”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Hangne ka “int” “main function”kan ym shim ia ki “arguments”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
|Kan pynphai ia ka value jong u “integer”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Ngin pule shuh shuh shaphang ki “data types” ha kiwei pat ki jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin switch sha ki slides ban tip kham bniah shaphang ka “Main” function. To ngin leit sha ka slide kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Ha man la ki “program” dei ban don kawei ka main() function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|Yn ym dei ban don bun lait tang kawei ka main function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
|Lym kumta ka compiler kam lah ban wad ia ka jingsdang jong ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|Ka jingthylli jong ka shijur ki parentheses ka pyni ba ka main kam don “arguments”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
|Ia ki concept jong ka arguments yn sa batai kham bniah lyngba ki jinghikai ki ban sa leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Mynta To ngin phai biang sha ka program jong ngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Type opening curly bracket '''“{”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
|Ka opening curly bracket ka pyni ia ka jingsdang jong ka “function” “Main”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|Nangta type closing curly bracket “}”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Ka closing curly bracket ka pyni ia ka jingkut jong ka “function” “main”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh ki bracket nion “Enter” arsien,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u cursor shi lain sha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Ka indentation ka pynlong ia ka code ban suk ban pule.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|Ka iarap ruh ban wad ia ki jingbakla kham kloi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|To ngin ai space laisien hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Bad type “printf” opening bracket closing bracket “()”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
|'“printf” ka dei ka standard C function ban print ia ka output jong ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Hangne, hapoh ki brackets, ha ki double quotes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Kano kano kaba don hapoh ka double quotes, ha ka printf statement, yn print lyngba ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|Type “Talk to a Teacher” “backslash” “n”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Backslash n “\n” ka pyni ia ka lain bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Ha ka ba kut, hadien ba execute ia ka “printf” function, u cursor un leit sha ka lain bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Man ba don ka “C” statement dei ban kut da u “semicolon” “;”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
|Namar kata, type ia ka haduh bakut jong u lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
|'Semicolon” ka leh kum ka statement terminator.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Mynta nion “Enter” ai space laisien hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
| Bad type “return” “space” “0” bad u “semicolon”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| Kane ka statement kan pynphai ia ka integer zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|Ia ka integer la hap ban pynphai na ka bynta ka function namar ka function type ka dei “int”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|Ka “return” statement ka buh ia ka jingkut jong ka executable statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
|Ngin pule shuh shuh shaphang ka returned values ha kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Mynta click “Save” button ban save ia ka phail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Kan long kaba bha lada save ia ka phail bunsien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
|Kane kan iada ia phi na ka jingduh jong ka bor ding.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Kan long ruh ka jing myntoi ba lada ki applications kin duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
|To ngin compile ia ka program mynta, ngin phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|Type '''“gcc”''' space '''“talk.c”''' space hyphen “-'''o”''' space '''“myoutput”''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| “gcc” ka dei ka compiler,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|' “talk.c” ka dei ka kyrteng jong ka phail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| “-o” “myoutput” ka ong ba ka executable kan dei ban leit sha ka phail “myoutput”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Mynta nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|Ngin iohi ba ka program la compiled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Da kaba type “ls space (hypen) –lrt”, ngi lah ban iohi ba ka “myoutput” ka dei ka phail ba khatduh ban shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
|Ban execute ia ka program, type (dot slash) “./myoutput”, nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
| Hangne ka output kan sa pyni kum “Talk to a Teacher”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
| Kumba nga lah ong mynshuwa, return ka dei ka statement ba khatduh ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|Kumta, hadien ka return statement ym don shuh ban execute. To ngin pyrshang ban leh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Hadien jong ka “return” statement, to ngin kynthup sa kawei pat ka “printf”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Hangne ai space, type printf opening bracket, closing bracket.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Hapoh ki bracket hapoh ki double quotes type Welcome backslash n, ha kaba kut type u semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Mynta click save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|To ngin compile bad execute phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41 &lt;br /&gt;
| Phi lah ban leit biang sha kaba lah dep enter ia ki command da kaba pyndonkam u “up arrow” key.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| Dei kumne kumba nga lah leh myntan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|Ngin iohi ba ka statement ba ar “welcome”ka khlem execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| Mynta wan phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|To ngin thoh ia ka “Welcome” statement halor jong ka return statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Click “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
|To ngin compile bad execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ba ka ba ar jong ka “printf” statement “welcome”lah dep ruh ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ki common errors ba ngi shait lap. To ngin phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29 &lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngan pynjah tang i dot ha ka “stdio.h”, click “Save.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| To ngin compile bad execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
|Ngin iohi ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|Kan pyni ia ka error ha ka lain ka ba 2 jong ka “talk.c” phail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
|Ka compiler kam lah ban wad ia ka “header file” jong ka kyrteng “stdioh”. Na kata ka daw ka pyni ia ka error “no such file or directory”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|Bad ka compilation la terminate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|To ngin pynbeit mynta ia ka error phai biang sha ka program. Thep biang ia u dot “.”, click save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
| To ngin compile bad execute. Hoid, ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Ngan pyni iaphi sa kawei pat ka common error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:22 &lt;br /&gt;
|To ngin leit biang sha ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Mynta, tharai hangne nga klet ban buh “semicolon” ha kaba kut jong u lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| Click “Save”. To ngin compile bad execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ha ka don error ha ka lain ba 6 jong ka talk.c phail jong ngi. Ba dei ban don u “;” (semicolon) ha shwa jong ka “printf”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
|Kumba nga lah ong mynshwa, semicolon ka leh kum ka statement terminator.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:58&lt;br /&gt;
|So it will search for it at the end of the line.5 and at the beginning of the  line.6. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka lain ba 6.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei la jaka ba khatduh ha kaba phi lah ban buh ia u “semicolon”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka compiler ruh ka ai ia ka error message ha ka lain ba 6&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang kan jia aiu lada ngi buh ia u semicolon hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| Click “save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|To ngin compile bad execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
|Hoid, mynta ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
|Mynta ngin phai biang sha ka program jong ngi. To ngin type u “semicolon” hangne ha kaba kut jong u lain&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
| Ha kaba la iakut ban type u “semicolon” ha kaba khatduh jong u lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:46&lt;br /&gt;
| Mynta click “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| To ngin compile bad execute. Hoid ka la treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin phai biang sha ki slides jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
| Da ka assigment&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:59&lt;br /&gt;
|Thoh ka program ban print “Welcome to the world of C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:02&lt;br /&gt;
|Peit jia aiu lada u “\n”yn ym kynthup ha ka “printf” statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha ka bakut jong ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|KA batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:22&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:24&lt;br /&gt;
|ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
|Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
|Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka &amp;quot;contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:42&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
|Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:51&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot. Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi"/>
				<updated>2017-04-06T10:33:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka''' Storage class specifiers.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka:'''Storage class specifiers''', '''auto''' keyword, '''static''' keyword , '''extern''' keyword, “register”keyword, da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai(tutorial), Nga pyndonkam da ka:\ ''' Ubuntu Operating system” “version 11.10” bad ka, ''' gcc Compiler” “Version 4.6.1” ha ka Ubuntu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban bud ia  kane ka jinghikai(tutorial), phi dei ban don ki jingtip shaphang ki jinghikai “C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Lada em, ia ki jinghikai(tutorial) kiba iadei, sngewbha leit sha ka website jongngi kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ngan sdang da ka jingpynithuh sha ka '''storage class specifiers'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka '''Specifiers''' ka ong ia  ka compiler- *haei ban buh ia ka '''variable'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Kumno ban buh ne store  ia ki variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| Kaei ka value basdang jong u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Ka jingjrong ka por  jong u variable.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Ka syntax ka dei ka  : '''storage_specifier data_type variable _name'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ki jait jong ki storage specifiers ki dei:&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
 '''auto '''&lt;br /&gt;
 '''static '''&lt;br /&gt;
 '''extern '''&lt;br /&gt;
 '''register '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka “Auto” keyword.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|  '''auto''' keyword ka pynbna ia ka '''automatic variable'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  Ka don ia ka “local” scope.&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|  '''Keywords''' kim sdang hi dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|  Phi dei ban pynshai ia ka jingsdang jong ka '''keywords''' haba phi pynbna ne declare ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ia ka '''keywords''' ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Nga don ia u code phail; to ngin ia peit ia u .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng jong ka file jongngi ka dei '''auto.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ngi la declare ia ka function kum '''“increment()”.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Ha ka '''main()''' function, '''increment()''' function la khot 4 sien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Te ngi ioh ia ka ''' return 0''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingbatai jong ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la rai ne declare ia u variable 'i' kum ka '''auto int'''. Ka don ia  ka  '''local''' scope.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Nangta  ngi pyni ia ka value jong u 'i' da kaba pyndonkam ia ka '''printf.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Ka value jong u 'i' hangne la pynkiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka '''terminal''' da kaba nion '''Ctrl+Alt+T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Type:''' gcc space auto.c space hyphen o space auto'''. nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Type: ''' dot slash auto'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka dei  zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Mynta phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| To ngin ''' initialize''' ia ka '''auto variable i '''halor jong ka''' main()''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ngan cut ia kine kiba ngi la declare bad ka jingsdang nangne bad paste ia ki hangne.&lt;br /&gt;
Click ha ka '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka '''terminal'''. Nion ia u up-arrow key arsien.&lt;br /&gt;
Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka error: &amp;quot;file-scope declaration of 'i' specifies 'auto'&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ka '''auto''' variable kadei ka '''local''' jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban '''initialize''' ia ka salonsar (globally).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| To ngin pynbeit ia ki jingbakla. Ngin phai biang sha ka prokram jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Pyndam noh iakane; paste ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Click ha ka  '''Save '''bad execute ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nion ia u up-arrow key. Phai biang sha ka command ba hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash auto'''.  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Hooid, ka la long! Ka jingmih ne output ka dei zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ngi la sdang ia ka value jong u ‘i’da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ka '''static''' variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Watla ngi la dep pule shaphang ka '''static variable''', ha ki jinghikai ba la dep, Ngan batai lyngkot biang ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| ''''static'''' variables ki sdang da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Kin ym jah wat hadien ba la khang ia ka program control na ka '''block'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Ka Value jong u variable ka iaineh ne don hapdeng ki'''function call'''s kiba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Ngan pynbeit da u juh u code file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Nion '''Ctrl + Shift + S''' key ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan shu pynkylla ia ka kyrteng ka phail sha ka '''static'''. Click ha ka ''' Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan pynkylla ia ka jingsdang jong u variable 'i' sha ka '''static int i equal to zero'''&lt;br /&gt;
Click ha ka ''' Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| To ngin peit ka jia aiu.  Execute ia ka phail ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space static.c space hyphen o space stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka long kumne: &amp;quot;0, 1, 2, 3&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba ka '''static''' variables ki dei ki  '''global''' variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Ka scope jong ka '''static''' variable dei ka '''local''' sha ka '''function''', kiba la dep batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Kin ym duh ia ki value jong hapdeng ki '''function calls'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule shaphang ka '''extern''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Ka Scope jong ka '''extern''' variable ka dei ha baroh shilynter jong ka main prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ka jing batai naka bynta  ka '''extern''' variable ka lah ban don hangno hangno ha ka 'C' prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| '''extern''' variables ki ia sdang da u zero, da ka default.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Lah ban access  ia ki ia da baroh ki '''functions'''  ha ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Ia kine la buh ha ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| To ngin peit lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Nga don ia ka code phail; To ngin peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng jong ka phail jong ngi ka dei &amp;quot;extern.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Nga la sdang ia u variable kum '''integer variable 'x'''' sha u '''10'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka  '''main()''' function. Ha ka '''main()''' function, nga la declare ia u  '''extern integer variable y.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| Da ka ba pyndonkam da ka '''printf''' statements, ngin pyni ia ka value jong u  'x' bad 'y'.&lt;br /&gt;
Kane ka dei ka '''return''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Ngi ngin sdang ia u 'y' sha u  '''50 '''hadien ba la khang ia ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Mynta, phai  sha ka '''terminal''' bad to ngin peit kaei kan dei ka output ne jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space extern.c space hyphen o space ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Ka output ne jingmih la pyni kum:&lt;br /&gt;
“The value of x is 10”&lt;br /&gt;
“The value of y is 50”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Kumba ngi la pule, ka value jong ka '''extern''' keyword ka dei baroh shilynter jong ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban batai ia ka ha kano kano ka bynta jong program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Baroh ki ar statement ki long kiba la biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin leit pat sha ka '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| ki '''register''' variables yn sa access kham kloi ban ia ki normal variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|La buh ia ki  hapoh ka '''register memory''' ban ia ka ba buh ha ka '''main memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Tang khyndiat eh ki jingbun jong ki  variable lah ban pyndonkam namar ka  '''register size''' ka dei duna palat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|16 bits, 32 bits lane 64 bits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka nuksa mynta. Nga don ia ka code phail. To ngin peit  ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail ka dei  &amp;quot;register.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la declare ia u '''register integer variable'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|Une u '''variable''' yn sa buh beit beit ha ka '''register memory.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka ''''for' loop''' kaba pyni ia ka value jong u 'i' naduh '''1''' haduh '''5.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni ia ka value jong u 'i'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program bad  peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Ha ka '''terminal''', type: '''gcc space register.c space hyphen o space register'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash register'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi, ka output ne jingmih la pyni kum: &amp;quot;Values stored in register memory 1 2 3 4 5&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Da kane ngi lah poi sha ka bakut jong ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ka-&lt;br /&gt;
* '''Storage class specifiers'''&lt;br /&gt;
* '''auto''' keyword&lt;br /&gt;
* '''static''' keyword&lt;br /&gt;
* '''extern''' keyword&lt;br /&gt;
* '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thoh ia ka program ban print ia ka sum ne kheinlang jong ki 5tylli ki nombar  banyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Declare baroh ar ki keywords '''auto''' bad '''static''' ha ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba don ha ka link ba pyni  harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
|* Ka ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
| Kambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot. &lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi"/>
				<updated>2017-04-06T10:33:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka''' Storage class specifiers.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka:'''Storage class specifiers''', '''auto''' keyword, '''static''' keyword , '''extern''' keyword, “register”keyword, da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai(tutorial), Nga pyndonkam da ka:\ ''' Ubuntu Operating system” “version 11.10” bad ka, ''' gcc Compiler” “Version 4.6.1” ha ka Ubuntu.&lt;br /&gt;
   “&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban bud ia  kane ka jinghikai(tutorial), phi dei ban don ki jingtip shaphang ki jinghikai “C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Lada em, ia ki jinghikai(tutorial) kiba iadei, sngewbha leit sha ka website jongngi kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ngan sdang da ka jingpynithuh sha ka '''storage class specifiers'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka '''Specifiers''' ka ong ia  ka compiler- *haei ban buh ia ka '''variable'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Kumno ban buh ne store  ia ki variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| Kaei ka value basdang jong u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Ka jingjrong ka por  jong u variable.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Ka syntax ka dei ka  : '''storage_specifier data_type variable _name'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ki jait jong ki storage specifiers ki dei:&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
 '''auto '''&lt;br /&gt;
 '''static '''&lt;br /&gt;
 '''extern '''&lt;br /&gt;
 '''register '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka “Auto” keyword.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|  '''auto''' keyword ka pynbna ia ka '''automatic variable'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  Ka don ia ka “local” scope.&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|  '''Keywords''' kim sdang hi dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|  Phi dei ban pynshai ia ka jingsdang jong ka '''keywords''' haba phi pynbna ne declare ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ia ka '''keywords''' ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Nga don ia u code phail; to ngin ia peit ia u .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng jong ka file jongngi ka dei '''auto.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ngi la declare ia ka function kum '''“increment()”.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Ha ka '''main()''' function, '''increment()''' function la khot 4 sien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Te ngi ioh ia ka ''' return 0''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingbatai jong ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la rai ne declare ia u variable 'i' kum ka '''auto int'''. Ka don ia  ka  '''local''' scope.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Nangta  ngi pyni ia ka value jong u 'i' da kaba pyndonkam ia ka '''printf.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Ka value jong u 'i' hangne la pynkiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka '''terminal''' da kaba nion '''Ctrl+Alt+T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Type:''' gcc space auto.c space hyphen o space auto'''. nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Type: ''' dot slash auto'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka dei  zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Mynta phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| To ngin ''' initialize''' ia ka '''auto variable i '''halor jong ka''' main()''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ngan cut ia kine kiba ngi la declare bad ka jingsdang nangne bad paste ia ki hangne.&lt;br /&gt;
Click ha ka '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka '''terminal'''. Nion ia u up-arrow key arsien.&lt;br /&gt;
Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka error: &amp;quot;file-scope declaration of 'i' specifies 'auto'&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ka '''auto''' variable kadei ka '''local''' jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban '''initialize''' ia ka salonsar (globally).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| To ngin pynbeit ia ki jingbakla. Ngin phai biang sha ka prokram jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Pyndam noh iakane; paste ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Click ha ka  '''Save '''bad execute ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nion ia u up-arrow key. Phai biang sha ka command ba hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash auto'''.  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Hooid, ka la long! Ka jingmih ne output ka dei zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ngi la sdang ia ka value jong u ‘i’da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ka '''static''' variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Watla ngi la dep pule shaphang ka '''static variable''', ha ki jinghikai ba la dep, Ngan batai lyngkot biang ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| ''''static'''' variables ki sdang da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Kin ym jah wat hadien ba la khang ia ka program control na ka '''block'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Ka Value jong u variable ka iaineh ne don hapdeng ki'''function call'''s kiba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Ngan pynbeit da u juh u code file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Nion '''Ctrl + Shift + S''' key ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan shu pynkylla ia ka kyrteng ka phail sha ka '''static'''. Click ha ka ''' Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan pynkylla ia ka jingsdang jong u variable 'i' sha ka '''static int i equal to zero'''&lt;br /&gt;
Click ha ka ''' Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| To ngin peit ka jia aiu.  Execute ia ka phail ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space static.c space hyphen o space stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka long kumne: &amp;quot;0, 1, 2, 3&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba ka '''static''' variables ki dei ki  '''global''' variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Ka scope jong ka '''static''' variable dei ka '''local''' sha ka '''function''', kiba la dep batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Kin ym duh ia ki value jong hapdeng ki '''function calls'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule shaphang ka '''extern''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Ka Scope jong ka '''extern''' variable ka dei ha baroh shilynter jong ka main prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ka jing batai naka bynta  ka '''extern''' variable ka lah ban don hangno hangno ha ka 'C' prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| '''extern''' variables ki ia sdang da u zero, da ka default.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Lah ban access  ia ki ia da baroh ki '''functions'''  ha ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Ia kine la buh ha ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| To ngin peit lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Nga don ia ka code phail; To ngin peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng jong ka phail jong ngi ka dei &amp;quot;extern.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Nga la sdang ia u variable kum '''integer variable 'x'''' sha u '''10'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka  '''main()''' function. Ha ka '''main()''' function, nga la declare ia u  '''extern integer variable y.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| Da ka ba pyndonkam da ka '''printf''' statements, ngin pyni ia ka value jong u  'x' bad 'y'.&lt;br /&gt;
Kane ka dei ka '''return''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Ngi ngin sdang ia u 'y' sha u  '''50 '''hadien ba la khang ia ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Mynta, phai  sha ka '''terminal''' bad to ngin peit kaei kan dei ka output ne jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space extern.c space hyphen o space ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Ka output ne jingmih la pyni kum:&lt;br /&gt;
“The value of x is 10”&lt;br /&gt;
“The value of y is 50”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Kumba ngi la pule, ka value jong ka '''extern''' keyword ka dei baroh shilynter jong ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban batai ia ka ha kano kano ka bynta jong program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Baroh ki ar statement ki long kiba la biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin leit pat sha ka '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| ki '''register''' variables yn sa access kham kloi ban ia ki normal variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|La buh ia ki  hapoh ka '''register memory''' ban ia ka ba buh ha ka '''main memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Tang khyndiat eh ki jingbun jong ki  variable lah ban pyndonkam namar ka  '''register size''' ka dei duna palat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|16 bits, 32 bits lane 64 bits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka nuksa mynta. Nga don ia ka code phail. To ngin peit  ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail ka dei  &amp;quot;register.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la declare ia u '''register integer variable'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|Une u '''variable''' yn sa buh beit beit ha ka '''register memory.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka ''''for' loop''' kaba pyni ia ka value jong u 'i' naduh '''1''' haduh '''5.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni ia ka value jong u 'i'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program bad  peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Ha ka '''terminal''', type: '''gcc space register.c space hyphen o space register'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash register'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi, ka output ne jingmih la pyni kum: &amp;quot;Values stored in register memory 1 2 3 4 5&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Da kane ngi lah poi sha ka bakut jong ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ka-&lt;br /&gt;
* '''Storage class specifiers'''&lt;br /&gt;
* '''auto''' keyword&lt;br /&gt;
* '''static''' keyword&lt;br /&gt;
* '''extern''' keyword&lt;br /&gt;
* '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thoh ia ka program ban print ia ka sum ne kheinlang jong ki 5tylli ki nombar  banyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Declare baroh ar ki keywords '''auto''' bad '''static''' ha ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba don ha ka link ba pyni  harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
|* Ka ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
| Kambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot. &lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi"/>
				<updated>2017-04-06T10:28:51Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka''' Storage class specifiers.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka:'''Storage class specifiers''', '''auto''' keyword, '''static''' keyword , '''extern''' keyword, “register”keyword, da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai(tutorial), Nga pyndonkam da ka:\ &lt;br /&gt;
 ''' Ubuntu Operating system” “version 11.10” bad ka&lt;br /&gt;
 ''' gcc Compiler” “Version 4.6.1” ha ka Ubuntu.&lt;br /&gt;
   “&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban bud ia  kane ka jinghikai(tutorial), phi dei ban don ki jingtip shaphang ki jinghikai “C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Lada em, ia ki jinghikai(tutorial) kiba iadei, sngewbha leit sha ka website jongngi kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ngan sdang da ka jingpynithuh sha ka '''storage class specifiers'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka '''Specifiers''' ka ong ia  ka compiler- *haei ban buh ia ka '''variable'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Kumno ban buh ne store  ia ki variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| Kaei ka value basdang jong u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Ka jingjrong ka por  jong u variable.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Ka syntax ka dei ka  : '''storage_specifier data_type variable _name'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ki jait jong ki storage specifiers ki dei:&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
 '''auto '''&lt;br /&gt;
 '''static '''&lt;br /&gt;
 '''extern '''&lt;br /&gt;
 '''register '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka “Auto” keyword.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|  '''auto''' keyword ka pynbna ia ka '''automatic variable'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  Ka don ia ka “local” scope.&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|  '''Keywords''' kim sdang hi dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|  Phi dei ban pynshai ia ka jingsdang jong ka '''keywords''' haba phi pynbna ne declare ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ia ka '''keywords''' ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Nga don ia u code phail; to ngin ia peit ia u .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng jong ka file jongngi ka dei '''auto.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ngi la declare ia ka function kum '''“increment()”.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Ha ka '''main()''' function, '''increment()''' function la khot 4 sien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Te ngi ioh ia ka ''' return 0''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingbatai jong ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la rai ne declare ia u variable 'i' kum ka '''auto int'''. Ka don ia  ka  '''local''' scope.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Nangta  ngi pyni ia ka value jong u 'i' da kaba pyndonkam ia ka '''printf.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Ka value jong u 'i' hangne la pynkiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka '''terminal''' da kaba nion '''Ctrl+Alt+T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Type:''' gcc space auto.c space hyphen o space auto'''. nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Type: ''' dot slash auto'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka dei  zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Mynta phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| To ngin ''' initialize''' ia ka '''auto variable i '''halor jong ka''' main()''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ngan cut ia kine kiba ngi la declare bad ka jingsdang nangne bad paste ia ki hangne.&lt;br /&gt;
Click ha ka '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka '''terminal'''. Nion ia u up-arrow key arsien.&lt;br /&gt;
Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka error: &amp;quot;file-scope declaration of 'i' specifies 'auto'&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ka '''auto''' variable kadei ka '''local''' jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban '''initialize''' ia ka salonsar (globally).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| To ngin pynbeit ia ki jingbakla. Ngin phai biang sha ka prokram jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Pyndam noh iakane; paste ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Click ha ka  '''Save '''bad execute ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nion ia u up-arrow key. Phai biang sha ka command ba hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash auto'''.  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Hooid, ka la long! Ka jingmih ne output ka dei zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ngi la sdang ia ka value jong u ‘i’da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ka '''static''' variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Watla ngi la dep pule shaphang ka '''static variable''', ha ki jinghikai ba la dep, Ngan batai lyngkot biang ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| ''''static'''' variables ki sdang da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Kin ym jah wat hadien ba la khang ia ka program control na ka '''block'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Ka Value jong u variable ka iaineh ne don hapdeng ki'''function call'''s kiba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Ngan pynbeit da u juh u code file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Nion '''Ctrl + Shift + S''' key ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan shu pynkylla ia ka kyrteng ka phail sha ka '''static'''. Click ha ka ''' Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan pynkylla ia ka jingsdang jong u variable 'i' sha ka '''static int i equal to zero'''&lt;br /&gt;
Click ha ka ''' Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| To ngin peit ka jia aiu.  Execute ia ka phail ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space static.c space hyphen o space stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka long kumne: &amp;quot;0, 1, 2, 3&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba ka '''static''' variables ki dei ki  '''global''' variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Ka scope jong ka '''static''' variable dei ka '''local''' sha ka '''function''', kiba la dep batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Kin ym duh ia ki value jong hapdeng ki '''function calls'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule shaphang ka '''extern''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Ka Scope jong ka '''extern''' variable ka dei ha baroh shilynter jong ka main prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ka jing batai naka bynta  ka '''extern''' variable ka lah ban don hangno hangno ha ka 'C' prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| '''extern''' variables ki ia sdang da u zero, da ka default.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Lah ban access  ia ki ia da baroh ki '''functions'''  ha ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Ia kine la buh ha ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| To ngin peit lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Nga don ia ka code phail; To ngin peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng jong ka phail jong ngi ka dei &amp;quot;extern.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Nga la sdang ia u variable kum '''integer variable 'x'''' sha u '''10'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka  '''main()''' function. Ha ka '''main()''' function, nga la declare ia u  '''extern integer variable y.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| Da ka ba pyndonkam da ka '''printf''' statements, ngin pyni ia ka value jong u  'x' bad 'y'.&lt;br /&gt;
Kane ka dei ka '''return''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Ngi ngin sdang ia u 'y' sha u  '''50 '''hadien ba la khang ia ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Mynta, phai  sha ka '''terminal''' bad to ngin peit kaei kan dei ka output ne jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space extern.c space hyphen o space ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Ka output ne jingmih la pyni kum:&lt;br /&gt;
“The value of x is 10”&lt;br /&gt;
“The value of y is 50”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Kumba ngi la pule, ka value jong ka '''extern''' keyword ka dei baroh shilynter jong ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban batai ia ka ha kano kano ka bynta jong program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Baroh ki ar statement ki long kiba la biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin leit pat sha ka '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| ki '''register''' variables yn sa access kham kloi ban ia ki normal variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|La buh ia ki  hapoh ka '''register memory''' ban ia ka ba buh ha ka '''main memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Tang khyndiat eh ki jingbun jong ki  variable lah ban pyndonkam namar ka  '''register size''' ka dei duna palat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|16 bits, 32 bits lane 64 bits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka nuksa mynta. Nga don ia ka code phail. To ngin peit  ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail ka dei  &amp;quot;register.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la declare ia u '''register integer variable'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|Une u '''variable''' yn sa buh beit beit ha ka '''register memory.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka ''''for' loop''' kaba pyni ia ka value jong u 'i' naduh '''1''' haduh '''5.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni ia ka value jong u 'i'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program bad  peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Ha ka '''terminal''', type: '''gcc space register.c space hyphen o space register'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash register'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi, ka output ne jingmih la pyni kum: &amp;quot;Values stored in register memory 1 2 3 4 5&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Da kane ngi lah poi sha ka bakut jong ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ka-&lt;br /&gt;
* '''Storage class specifiers'''&lt;br /&gt;
* '''auto''' keyword&lt;br /&gt;
* '''static''' keyword&lt;br /&gt;
* '''extern''' keyword&lt;br /&gt;
* '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thoh ia ka program ban print ia ka sum ne kheinlang jong ki 5tylli ki nombar  banyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Declare baroh ar ki keywords '''auto''' bad '''static''' ha ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba don ha ka link ba pyni  harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
|* Ka ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
| Kambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot. &lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Storage-class-specifiers/Khasi"/>
				<updated>2017-04-06T10:27:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot;{| Border=1 ! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; ! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka''' Storage class specifiers.'''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka''' Storage class specifiers.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka:'''Storage class specifiers'''&lt;br /&gt;
'''auto''' keyword&lt;br /&gt;
'''static''' keyword &lt;br /&gt;
'''extern''' keyword&lt;br /&gt;
“register”keyword, da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai(tutorial), Nga pyndonkam da ka:\ &lt;br /&gt;
 ''' Ubuntu Operating system” “version 11.10” bad ka&lt;br /&gt;
 ''' gcc Compiler” “Version 4.6.1” ha ka Ubuntu.&lt;br /&gt;
   “&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban bud ia  kane ka jinghikai(tutorial), phi dei ban don ki jingtip shaphang ki jinghikai “C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Lada em, ia ki jinghikai(tutorial) kiba iadei, sngewbha leit sha ka website jongngi kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ngan sdang da ka jingpynithuh sha ka '''storage class specifiers'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka '''Specifiers''' ka ong ia  ka compiler- *haei ban buh ia ka '''variable'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Kumno ban buh ne store  ia ki variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| Kaei ka value basdang jong u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Ka jingjrong ka por  jong u variable.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Ka syntax ka dei ka  : '''storage_specifier data_type variable _name'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ki jait jong ki storage specifiers ki dei:&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
 '''auto '''&lt;br /&gt;
 '''static '''&lt;br /&gt;
 '''extern '''&lt;br /&gt;
 '''register '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka “Auto” keyword.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|  '''auto''' keyword ka pynbna ia ka '''automatic variable'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  Ka don ia ka “local” scope.&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|  '''Keywords''' kim sdang hi dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|  Phi dei ban pynshai ia ka jingsdang jong ka '''keywords''' haba phi pynbna ne declare ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ia ka '''keywords''' ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Nga don ia u code phail; to ngin ia peit ia u .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng jong ka file jongngi ka dei '''auto.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ngi la declare ia ka function kum '''“increment()”.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Ha ka '''main()''' function, '''increment()''' function la khot 4 sien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Te ngi ioh ia ka ''' return 0''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingbatai jong ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la rai ne declare ia u variable 'i' kum ka '''auto int'''. Ka don ia  ka  '''local''' scope.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Nangta  ngi pyni ia ka value jong u 'i' da kaba pyndonkam ia ka '''printf.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Ka value jong u 'i' hangne la pynkiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka '''terminal''' da kaba nion '''Ctrl+Alt+T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Type:''' gcc space auto.c space hyphen o space auto'''. nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Type: ''' dot slash auto'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka dei  zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Mynta phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| To ngin ''' initialize''' ia ka '''auto variable i '''halor jong ka''' main()''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ngan cut ia kine kiba ngi la declare bad ka jingsdang nangne bad paste ia ki hangne.&lt;br /&gt;
Click ha ka '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka '''terminal'''. Nion ia u up-arrow key arsien.&lt;br /&gt;
Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka error: &amp;quot;file-scope declaration of 'i' specifies 'auto'&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ka '''auto''' variable kadei ka '''local''' jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban '''initialize''' ia ka salonsar (globally).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| To ngin pynbeit ia ki jingbakla. Ngin phai biang sha ka prokram jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Pyndam noh iakane; paste ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Click ha ka  '''Save '''bad execute ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nion ia u up-arrow key. Phai biang sha ka command ba hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash auto'''.  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Hooid, ka la long! Ka jingmih ne output ka dei zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ngi la sdang ia ka value jong u ‘i’da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ka '''static''' variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Watla ngi la dep pule shaphang ka '''static variable''', ha ki jinghikai ba la dep, Ngan batai lyngkot biang ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| ''''static'''' variables ki sdang da u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Kin ym jah wat hadien ba la khang ia ka program control na ka '''block'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Ka Value jong u variable ka iaineh ne don hapdeng ki'''function call'''s kiba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Ka jaka buh ka dei ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa. Ngan pynbeit da u juh u code file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Nion '''Ctrl + Shift + S''' key ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan shu pynkylla ia ka kyrteng ka phail sha ka '''static'''. Click ha ka ''' Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
| Mynta, Ngan pynkylla ia ka jingsdang jong u variable 'i' sha ka '''static int i equal to zero'''&lt;br /&gt;
Click ha ka ''' Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| To ngin peit ka jia aiu.  Execute ia ka phail ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space static.c space hyphen o space stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash stat'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka long kumne: &amp;quot;0, 1, 2, 3&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ba ka '''static''' variables ki dei ki  '''global''' variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Ka scope jong ka '''static''' variable dei ka '''local''' sha ka '''function''', kiba la dep batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Kin ym duh ia ki value jong hapdeng ki '''function calls'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule shaphang ka '''extern''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Ka Scope jong ka '''extern''' variable ka dei ha baroh shilynter jong ka main prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ka jing batai naka bynta  ka '''extern''' variable ka lah ban don hangno hangno ha ka 'C' prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| '''extern''' variables ki ia sdang da u zero, da ka default.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Lah ban access  ia ki ia da baroh ki '''functions'''  ha ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Ia kine la buh ha ka '''CPU memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| To ngin peit lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Nga don ia ka code phail; To ngin peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng jong ka phail jong ngi ka dei &amp;quot;extern.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Nga la sdang ia u variable kum '''integer variable 'x'''' sha u '''10'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka  '''main()''' function. Ha ka '''main()''' function, nga la declare ia u  '''extern integer variable y.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| Da ka ba pyndonkam da ka '''printf''' statements, ngin pyni ia ka value jong u  'x' bad 'y'.&lt;br /&gt;
Kane ka dei ka '''return''' statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Ngi ngin sdang ia u 'y' sha u  '''50 '''hadien ba la khang ia ka '''main()''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Mynta, phai  sha ka '''terminal''' bad to ngin peit kaei kan dei ka output ne jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| Type: '''gcc space extern.c space hyphen o space ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash ext'''. Nion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Ka output ne jingmih la pyni kum:&lt;br /&gt;
“The value of x is 10”&lt;br /&gt;
“The value of y is 50”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Kumba ngi la pule, ka value jong ka '''extern''' keyword ka dei baroh shilynter jong ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban batai ia ka ha kano kano ka bynta jong program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Baroh ki ar statement ki long kiba la biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin leit pat sha ka '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| ki '''register''' variables yn sa access kham kloi ban ia ki normal variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|La buh ia ki  hapoh ka '''register memory''' ban ia ka ba buh ha ka '''main memory'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Tang khyndiat eh ki jingbun jong ki  variable lah ban pyndonkam namar ka  '''register size''' ka dei duna palat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|16 bits, 32 bits lane 64 bits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka nuksa mynta. Nga don ia ka code phail. To ngin peit  ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail ka dei  &amp;quot;register.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la declare ia u '''register integer variable'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|Une u '''variable''' yn sa buh beit beit ha ka '''register memory.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka ''''for' loop''' kaba pyni ia ka value jong u 'i' naduh '''1''' haduh '''5.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni ia ka value jong u 'i'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program bad  peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Ha ka '''terminal''', type: '''gcc space register.c space hyphen o space register'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''. Type: '''dot slash register'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi, ka output ne jingmih la pyni kum: &amp;quot;Values stored in register memory 1 2 3 4 5&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Da kane ngi lah poi sha ka bakut jong ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ka-&lt;br /&gt;
* '''Storage class specifiers'''&lt;br /&gt;
* '''auto''' keyword&lt;br /&gt;
* '''static''' keyword&lt;br /&gt;
* '''extern''' keyword&lt;br /&gt;
* '''register''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thoh ia ka program ban print ia ka sum ne kheinlang jong ki 5tylli ki nombar  banyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Declare baroh ar ki keywords '''auto''' bad '''static''' ha ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba don ha ka link ba pyni  harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
|* Ka ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
| Kambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot. &lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Khasi"/>
				<updated>2017-02-16T07:26:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- ||00:01 ||Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “Spoken Tutorial” halor  ka '''LibreOffice Math''' |- ||00:05 ||Ha kane ka jinghika...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka “Spoken Tutorial” halor  ka '''LibreOffice Math'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin sa nang kumno ban thoh:&lt;br /&gt;
* '''Derivatives''' and '''Differential equations''' &lt;br /&gt;
* '''Integral equations''' bad &lt;br /&gt;
* Formulae with '''Logarithm'''s.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:17&lt;br /&gt;
||Na kabynta kane, to ngin plie nyngkong ia ka nuksa jong ngi '''Writer document''' kaba ngi la shna ha ka jinghikai ba hashuwa &amp;quot;MathExample1.odt&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Hangne, to ngin peit sha page kaba khatduh jong ka document bad nion '''Control, Enter''' ban leit sha ka page kaba thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:37&lt;br /&gt;
||Mynta, type: “Derivatives and Differential Equations: ”bad nion ia u '''Enter''' key arsien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:45&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin phai sha ka '''Math''' da kaba click '''Insert''' menu, nangta '''Object''' bad nangta pat '''Formula'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:54&lt;br /&gt;
||Shuwa ba ngin iaid shakhmat, to ngin pynheh ia ka font-size sha ka '''18 point'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||Pynkylla ia ka ka '''Alignment''' sha ka '''Left'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:03&lt;br /&gt;
||Bad pynrung  '''newline'''s bad ki lain ba suda hapdeng jong kawei pa kawei ka nuksa jong ngi na ka bynta ban lah ban pule bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:11&lt;br /&gt;
||To mynta ngin ia peit kumno ban thoh ia ki '''derivatives''' bad '''differential equations'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||'''Math''' ka ai iaka lad kaba suk ban thoh ia ki formulae lane equations.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||Ngi shu hap ban niew  iaki kum ki fraction bad pyndonkam ia ka '''mark up''' '''over'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa-ban thoh ia ka '''total derivative, df by dx''', ka '''mark up''' ka dei &amp;quot;df over dx&amp;quot;  hapoh ka '''Formula Editor Window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:50&lt;br /&gt;
||Ba bud, na kabynta ka '''partial derivative''',ngi lah ban pyndonkam ia ka kyntien ‘partial’ bad ka '''markup''' ka long kum: '''del f over del x'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
||Ngi hap ban pyndonkam ki curly brackets haba ngi pyndonkam ka mark-up ‘partial’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:08&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia u ‘del’ symbol n aka bynta  ka ‘partial derivatives’ ha ka ‘Writer gray box’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:14&lt;br /&gt;
||Sa kawei pat ka nuksa hangne: Newton’s second law of motion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:21&lt;br /&gt;
||Kaba batai ia ka jingiadei hapdeng ka acceleration bad ka force.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||'''F is equal to m a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Ia kane lah ban thoh kum kiba bun ki differential equation kum: '''F of t is equal to m into d squared x over d t squared'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:45&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ngi la pyndonkam da ki babun ki sets jong ki curly brackets ban iathuh ia ka rukom long ka jingtreikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
||Bad ka equation ka long kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:01&lt;br /&gt;
|| Hangne kadei kawei pat ka nuksa jong ka differential equation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:05&lt;br /&gt;
||Newton’s law of cooling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:08&lt;br /&gt;
||Lada u theta jong u t u dei u temperature jong ka object ha ka time t, te ngi lah ban thoh ia ka differential equation:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||'''d of theta over d of t  is equal to minus k into theta minus S'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Ha kaba u ‘S’ u dei u temperature jong ka mariang sawdong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia ka equation ha ka ‘Writer gray box’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:39&lt;br /&gt;
||To ngin ‘save’ ia ka kam jong ngi mynta. Leit sha ka ‘File’ bad click ha ka ‘save’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:45&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin peit kumno ban thoh ‘Integral equations’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:50&lt;br /&gt;
||To ngin leit sha ka page kaba thymmai da kaba click laisien suki suki, shabar ka ‘Writer gray box’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:58&lt;br /&gt;
|| Bad nangta nion ‘Control, Enter’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||Type: ‘Integral Equations:’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:06&lt;br /&gt;
||Bad nion ‘Enter’ arsien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin leit sha ka ‘Math’ na ka ‘Insert&amp;gt;Object’ menu;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:17&lt;br /&gt;
||Pynheh ia ka ‘Font size’ sha ka ’18 point’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Bad pynkylla ia ka ‘Allignment’ sha ka ‘left’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:25&lt;br /&gt;
||Ban thoh ia ka ‘integral’ symbol, ngi  donkam ban pyndonkam tang ia u mark-up ‘int’ hapoh ka ‘Formula Editor Window’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:35&lt;br /&gt;
||Te, kaba la ai ba u function 'f' jong u variable ba shisha  'x' bad ka interval 'a, b' jong u line bashisha  halor u x-axis, ka '''definite integral''' lathoh ia ka kum '''Integral from a to b f of x dx'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
||Ngi la pyndonkam ia u mark-up ‘int’ ban pyni ia ka ‘integral’ symbol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:04&lt;br /&gt;
||Ban batai shai  ia ka ‘limits’-‘a’ bad ‘b’, ngi la pyndonkam ia u mark-up ‘from bad ‘to’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:13&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia ka formula ha ka ‘Writer gray box’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||Babud, to ngin thoh ia ka nuksa ‘double integral formula’ ban khein ia ka volume jong u cuboid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:26&lt;br /&gt;
||Bad ka phormula ka dei kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Kumba ngi la iohi, u mark up n aka bynta u ‘double integral’ u dei ‘iint’. Kaba suk..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:38&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh, ngi lah ban pyndonkam da u triple integral ban wad ia ka volume ne jingheh jong u cuboid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:46&lt;br /&gt;
||Bad ka ‘mark up’ n aka bynta jong ka triple integral ka dei ‘iiint’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:52&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban pyndonkam da ka ‘subscript mark up’ ban batai shai ia ka ‘Limits’ jong u ‘integral’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:00&lt;br /&gt;
||Da kaba pyndonkam da ka ‘subscript’, ‘math’ ka buh ia ka  jingthoh  shatrai na kamon jong u integral. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:06&lt;br /&gt;
||Te, kine ki dei ki rukom ban thoh ia u integral formulae bad ki equations ha ka Math.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:13&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin peit kumno ban thoh formulae badonlang ka ‘logarithm’s.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:19&lt;br /&gt;
||To ngin thoh  ia kine ha ka ‘Math gray box’ lane ‘Math object’ bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:24&lt;br /&gt;
||Type ‘Logarithms: bad nion ‘Enter’ arsien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||'''Call''' Math sa shisien;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||Bad pynkylla ia ka font sha ka ’18 point’&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:39&lt;br /&gt;
||Bad ‘align’ iaki sha ka ‘Left’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:42&lt;br /&gt;
||Ka formula kaba suk da kaba pyndonkam da ka ‘logarithm’ ka dei ‘log 1000 to the base 10 is equal 3’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:52&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia ka ‘mark up’ hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:55&lt;br /&gt;
||Sa kawei pat ka nuksa hangne: ‘log 64 to the base 2 is equal to 6’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:03&lt;br /&gt;
||To ngin thoh mynta ia ka ‘integral’  representation ne rukom ban thoh  jong u ‘natural logarithm’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:10&lt;br /&gt;
||Ka '''natural logarithm of t is equal to the integral of 1 by x dx from 1 to t'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:20&lt;br /&gt;
||Bad ka ‘mark up’ ka long kumba lapyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:25&lt;br /&gt;
||To ngin ‘save’ ia ki nuksa jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:29&lt;br /&gt;
||Hangne ka dei ka  assignment na kabynta jong phi:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:31&lt;br /&gt;
||Thoh ia kine ki ‘derivative’ formula:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||'''d squared y by d x squared is equal to d by dx of ( dy by dx)'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:47&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ki brackets kiba lah ban pynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||Thoh ia kine ki integral:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:53&lt;br /&gt;
||'''Integral with limits 0 to 1 of {square root of x } dx'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04&lt;br /&gt;
||Ba bud, thoh ia ka ‘double integral’ kumba pyni:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||'''Double integral from T of { 2 Sin x – 3 y cubed + 5 } dx dy'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:23&lt;br /&gt;
||Bad da kaba pyndonkam ia ka formula:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:25&lt;br /&gt;
||'''log x to the power of p to the base b is equal to p into log x to the base b''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:35&lt;br /&gt;
||wad ne khein  '''log 1024 to the base 2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:41&lt;br /&gt;
||'''Format''' ia ka formulae jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:43&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka  jinghikai halor ka rukom thoh ia ki ‘Differential’ bad ‘Integral equations’ bad ‘logarithms’ jong ka ‘Libre Office Math’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||Ban batai lyngkot, ngi la pue kumno ban thoh :* '''Derivatives''' bad '''Differential equations'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:58&lt;br /&gt;
||* '''Integral equations''' bad *Formulae with Logarithms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||“Spoken Tutorial”project ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||Ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:13&lt;br /&gt;
||Ia kane ka project la pyniaid  da ka http://spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:18&lt;br /&gt;
||Khambun ki jingtip halor kane ka juh ki don hakane ka link harum :&lt;br /&gt;
 http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
|| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Heribert Nongkynrih. Ngan pynkut noh. &lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Union-and-Typedef/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Union-and-Typedef/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Union-and-Typedef/Khasi"/>
				<updated>2017-02-16T07:24:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot; {| Border=1 ! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; ! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | NGI PDIANG sngewbha IA PHI SHA KA “Spoken tutorial” halor KA ''' Typedef and Union in C.'''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| NGI PDIANG sngewbha IA PHI SHA KA “Spoken tutorial” halor KA ''' Typedef and Union in C.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| HA KANE KA JINGHIKAI, NGIN ia PULE SHAPHANG:  &lt;br /&gt;
* ''''typedef' keyword'''&lt;br /&gt;
* ''''union' keyword''' &lt;br /&gt;
Rungkat ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
* '''Ubuntu''' Operating System version '''11.10'''. &lt;br /&gt;
* '''gcc compiler''' version '''4.6.1''' on '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
| Ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi hap ban nang ia ka jinghikai“C”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Lada ym dei, ia ka jinghikai ba iasyriem, sngwebha ban leit sha ka website   jong ngi kumba la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Ngan sdang da ka jinglam phrang  jong ka '''typedef''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|  '''Typedef '''keyword la pyndonkam ha kaba buh ia ki kyrteng jong ki symbol sha ki '''type''' lane '''user-defined datatypes'''ba la don lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
|  Ka dei ka rukom ban batai shaphang ka '''alias''' sha ka command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
|  Ka iarap ban batai shai sha u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Ka iarap ban sngewthuh khambha ia u code bad pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Syntax: '''typedef existing_name alias_name'''. Nuksa: '''typedef unsigned int uint;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa jong u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng jong ka phail ka long &amp;quot;pallindrome.c&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngin check la u number ba la ai u long '''palindrome''' ne em.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Ngi lah buh ka kyrteng '''alias ''' kum ka 'uint' sha ka''' unsigned int datatype ''', da kaba pyndonkam da ka''' typedef''' keyword.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da 'uint' ban '''declare''' ia ka '''variables.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka logic jong ka '''palindrome'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Mynta, To ngin execute ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion '''Ctrl+Alt+T''' keys ha kajuh ka por na ka  keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Type: ''' gcc space pallindrome dot c  space hyphen o space pallindrome'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash pallindrome'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
| Ngin iohi: &amp;quot;Enter any three digit number:&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Ngan pynrung''' 121'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Ka jingmih kalong: &amp;quot;Given number is a palindrome number&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pule shaphang ka '''union''' datatype.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| '''union''' ka dei ka jinglum lang jong ki ba bunjait ki datatypes ba la buhlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| '''union ''' ka sam ia kawei ka common storage-space naka bynta ki pait jong ka baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| ngi lah ban treikam tang u wei u paid(member) jong ka  '''union'''ha kajuh ka por . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Syntax1:&lt;br /&gt;
'''union union_name''' hapoh jong ki curly bracket '''members;''' hadien jong ki curly brackets '''union_variable'''Bad u semicolon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ruh ia kawei pat ka syntax.&lt;br /&gt;
Syntax 2:'''union union_name''' hapoh jong ki curly bracket '''members;''' hadien ki curly bracket semicolon '''union union_name union_variable;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| To ngin peit da ka nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Nga don u code file; to ngin peit ia u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng jong ka phail jong ngi ka long '''union dot c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Ngi lah rai ia ka kyrteng ka '''union''' ka dei &amp;quot;student&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi don lai tylli ki variables- '''english''', '''maths''' bad''' science.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
| Ha ka '''main()''' function, ngi la rai ia ka  '''union''' variable da ka '''stud.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Hangne ngin lah ban rung sha ka '''union''' member da kaba pyndonkam ka '''union''' variable:&lt;br /&gt;
* '''stud dot english'''&lt;br /&gt;
* '''stud dot maths'''&lt;br /&gt;
* '''stud dot science'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
| Nangta ngin niew ia ki marks bad pyni ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| To ngin execute ha ka '''terminal'''. Type: '''gcc space union dot c space hyphen o space union'''&lt;br /&gt;
Type: '''dot slash union'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih ka long: &amp;quot;Total is 228&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingiapher hapdeng ka '''structure '''bad''' union'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| '''union''' ka sam ia ka common storage-space na ka bynta baroh ki member ne paid jong ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| ''''structure'''' ka sam laka jong ka storage-space n aka bynta baroh ki member jong ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| ''''union'''' ka shim duna ia ka '''memory space'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| ''''structure'''' ka shim khambun ia ka memory space ne jaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Nuksa jong ka '''union:''' &lt;br /&gt;
'''union student{int marks;&amp;lt;nowiki&amp;gt;char name[6];&amp;lt;/nowiki&amp;gt;double average;};'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| '''Memory''' allocation na ka bynta ka '''union''' variable kan long 8 bytes kum ka '''double datatype''' kan shim bun ia ka'''memory space'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Nuksa jong ka '''structure:'''struct student{int mark;&amp;lt;nowiki&amp;gt;char name[6];&amp;lt;/nowiki&amp;gt;double average;};'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| '''Memory''' allocation n aka bynta ka '''structure''' variable kan long: 2bytes+6bytes+8bytes =16bytes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| Mynta ngi la poi sha ba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi la nang ia ki:&lt;br /&gt;
* '''typedef '''&lt;br /&gt;
* '''union''' bad &lt;br /&gt;
* jingiapher hapdeng ka '''union''' bad '''structure.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment ne jingaibynta, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| thoh ia ka program ban pyni ia ki kam jong u nongtrei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| kum '''name, address, salary'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
| Batai ia ka '''union''' ba kyrteng '''employee'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Ai ia ka kyrteng jong ka '''alias''' kum &amp;quot;emp&amp;quot; da kaba pyndonkam daka'''typedef.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * ka pynlong ia ki jinghkai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|* ka ai certificate ia kito kiba pass online test. &lt;br /&gt;
Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka : contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga U John Heribert Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi"/>
				<updated>2017-02-16T06:57:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|khublei bad ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka “spoken tutorial” halor ka “command line arguments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphangka rukom treikam jong ka “main()” bad ki “argument” ryngkat ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka “Ubuntu Operating system” bersion “11.10” bad “gcc Compiler” bersion “4.6.1” ha Ubuntu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|   ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi hap ban nang ia ka Jinghikai“C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| lada ym dei, ia ka jinghikai ba syriem, sngwebha ban leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|To ngin sdang ia ka prokram jong ngi. Nga don ka code phail. Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ka KYRTENG  ka phail KA DEI “main hyphen bad hyphen args.c”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To Ngan batai ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Kine ki dei ki “Header”(Khlieh) phail. “stdio.h” ka batai ia “core input”bad “output”functions (jingtreikam). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| '''stdlib.h header file''' KA BATAI IA-&lt;br /&gt;
* '''KA jingtreikam ban PYNKYLLA sha ki nombar '''&lt;br /&gt;
* '''KI NUMBER BA LYMBRUM JONG KA Pseudo'''&lt;br /&gt;
* '''KA JINGTREIKAM BAN PYNMIH'''&lt;br /&gt;
* '''KA JINGBUH JAKA HA KA MEMORY'''&lt;br /&gt;
* '''BAN PYNTREIKAM IA KI CONTROL'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “main ()” function. Hapoh jongka, ngi la ai artylli ki arguments-&lt;br /&gt;
'''int argc,  char  asterisk asterisk argv''' (**argv).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  “argc” ka batai ia ka number jong KA “command line arguments” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Kane ka kynthup ia ka kyrteng bashisha jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| “argv”ka don ia ka “argument” bashisha ba sdang na ka “index 0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| “Index 0” ka dei ka kyrteng jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| “Index 1” kan dei ka ba nyngkong ka “argument” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| “Index 2”kan dei ka ba ar ka “argument” ba ai sha ka prokram bad ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Kane ka jingiathuh kan pyni ia ki number ba kyllum jong ki“arguments”ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Kane kan pyni ia ka argument ba nyngkong ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| “1” u ieng naka bynta  ka “argument” ha ka “index 1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| “While” “Condition” kan pynduna ia ka number jong ka nia-sot (arguments).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane ka jingiathuh kan pynmih lane print  ia baroh ki '''arguments (Nia-sot)''' kaba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ha ba kut, ngi ioh ia ka jingiathuh ''' return 0 ‘’’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka “ terminal” da ba ňion “ctrl+alt” bad “T”ha ka juh ka por na ka keyboard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Type:''' gcc space main hyphen bad hyphen args.c space hyphen o space args'''. ňion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|Type:''' dot slash args'''. ňion ''' Enter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka jingmih kumne:&lt;br /&gt;
&amp;quot;Total number of arguments are 1&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;The first argument is null&amp;quot;&lt;br /&gt;
&amp;quot;arguments are ./args&amp;quot; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|'''Command line arguments ''' la ai ha ka por ba pyndep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|'''Total number of arguments are 1''' katba ka zeroth argument ka dei ka kyrteng jong ka phail dalade ba lah ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|'''The first argument is null ''' namar ba ngi khlem pat ioh ai ia kano kano ka argument sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|'''Argument''' ka dei kawei, kata kadei'''dot slash args'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia execute (pyndep) sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Ňion ia u up-arrow key '''space(jaka suda)''' type: '''Sunday space Monday space Tuesday'''. Ňion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka jingmih:&lt;br /&gt;
'''Total number of arguments are 4 '''&lt;br /&gt;
'''The first argument is Sunday '''&lt;br /&gt;
“’Ki Argument ki dei ./args ''' '''Sunday Monday ''' bad '''Tuesday '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
|Baroh ki arguments ki don 4 tylli'''./args, Sunday, Monday''' bad '''Tuesday.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Ka argument ba nyngkong ka dei “Sunday”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Ka zeroth argument barabor ka ai ia ka kyrteng ka phail ba lah ban execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Sunday&amp;quot; la buh ha ka argument ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Monday&amp;quot; la buh ha ka argument ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tuesday&amp;quot; la buh ha ka argument ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
|Mynta ngi la poi sha ba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang ia ki:&lt;br /&gt;
* '''Command line arguments'''&lt;br /&gt;
* '''argc'''&lt;br /&gt;
* '''argv'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Kum ka jingaibynta, execute lane pyndep ia ka prokram da kiwei ki '''argument (nia-sot)'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba  lah ban ioh na ka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia kane ka project ka SpokenTutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, phi lah ban shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|Ka team Spoken Tutorial Project:* ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|* Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Heribert Nongkynrih &lt;br /&gt;
Khublei shibun ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</id>
		<title>Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advance-C/C2/Command-line-arguments-in-C/Khasi"/>
				<updated>2016-12-28T10:41:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Winz: Created page with &amp;quot; {| Border = 1 ! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; ! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:01 |Khublei bad ngi Pdiang sngewbha IA PHI SHA KA “Spoken tutorial” halor KA “Command Line Ar...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Khublei bad ngi Pdiang sngewbha IA PHI SHA KA “Spoken tutorial” halor KA “Command Line Arguments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule Shaphang rukom treikam jong ki “(main)” bad ki “ARGUMENT” ryngkat ki nuksa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai nga Pyndonkam da ka “Ubuntu Operating system” version '''11.10''' bad  '''gcc Compiler''' version '''4.6.1''' jong ka Ubuntu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|   Ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi hap ban nang ia ka Jinghikai“C”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| Lada ym dei, ia ka jinghikai na syriem, sngwebha ban leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|To ngin sdang ia ka prokram jong ngi. Nga don ka code phail. Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ka KYRTENG  ka phail KA DEI “main hyphen bad hyphen args.c”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To Ngan batai ia ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Kine ki dei ki “Header”(Khlieh) phail. “stdio.h” ka batai ia “core input”bad “output”functions (jingtreikam). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| |'''stdlib.h header file''' KA BATAI IA-&lt;br /&gt;
* '''KA jingtreikam ban PYNKYLLA sha ki nombar '''&lt;br /&gt;
* '''KI NUMBER BA LYMBRUM JONG KA Pseudo'''&lt;br /&gt;
* '''KA JINGTREIKAM BAN PYNMIH'''&lt;br /&gt;
* '''KA JINGBUH JAKA HA KA MEMORY'''&lt;br /&gt;
*  '''BAN PYNTREIKAM IA KI CONTROL'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|'''int argc,  char  asterisk asterisk argv''' (**argv).&lt;br /&gt;
 Kane ka dei ka “main ()” function. Hapoh jongka, ngi la ai artylli ki arguments-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|  “argc” ka batai ia ka number jong KA “command line arguments” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Kane kynthup ia ka kyrteng bashisha jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| “argv”ka don ia ka “argument” bashisha ba sdang na ka “index 0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
|' “Index 0” ka dei ka kyrteng jong ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|' “Index 1” kan dei ka ba nyngkong ka “argument” ba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|' “Index 2”kan dei ka ba ar ka “argument” ba ai sha ka prokram bad ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Kane ka jingiathuh kan pyni ia ki number ba kyllum jong ki“arguments”ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Kane kan pyni ia ka argument ba nyngkong ba la ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| “1” u ieng naka bynta  ka “argument” ha ka “index 1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|' “While” “Condition” kan pynduna ia ka number jong ka nia-sot (arguments).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane ka jingiathuh kan pynmih lane print  ia baroh ki '''arguments (Nia-sot)''' kaba ai sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ha ba kut, ngi ioh ia ka jingiathuh ''' return 0 ‘’’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka “ terminal” da ba ňion “ctrl+alt” bad “T”ha ka juh ka por na ka keyboard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Type:''' gcc space main hyphen bad hyphen args.c space hyphen o space args'''. ňion''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|Type:''' dot slash args'''. ňion ''' Enter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka jingmih kumne:&lt;br /&gt;
&amp;quot;Total number of arguments are 1&amp;quot;&lt;br /&gt;
 &amp;quot;The first argument is null&amp;quot;&lt;br /&gt;
 &amp;quot;arguments are ./args&amp;quot; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|''''Command line arguments ''' la ai ha ka por ba pyndep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|''''Total number of arguments are 1''' katba ka zeroth argument ka dei ka kyrteng jong ka phail dalade ba lah ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|''''The first argument is null ''' namar ba ngi khlem pat ioh ai ia kano kano ka argument sha ka prokram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|''''Argument''' ka dei tang kawei, kata ka dei '''dot slash args'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia execute (pyndep) sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Ňion ia u up-arrow key '''space(jaka suda)''' type: '''Sunday space Monday space Tuesday'''. Ňion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka jingmih:&lt;br /&gt;
'''Total number of arguments are 4 '''&lt;br /&gt;
'''The first argument is Sunday '''&lt;br /&gt;
“’Ki Argument ki dei ./args ''' '''Sunday Monday ''' bad '''Tuesday '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|To ngan batai ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
|Baroh ki arguments ki don 4 tylli'''./args, Sunday, Monday''' bad '''Tuesday.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Ka argument ba nyngkong ka dei “Sunday”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Ka zeroth argument barabor ka ai ia ka kyrteng ka phail ba lah ban execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|&amp;quot;|&amp;quot;Sunday&amp;quot; la buh ha ka argument ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Monday&amp;quot; la buh ha ka argument ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Tuesday&amp;quot; la buh ha ka argument ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
|Mynta ngi la poi sha ba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang ia ki:&lt;br /&gt;
* '''Command line arguments'''&lt;br /&gt;
* '''argc'''&lt;br /&gt;
* '''argv'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Kum ka jingaibynta, execute lane pyndep ia ka prokram da kiwei ki '''argument (nia-sot)'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba lah ban ioh naka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka bor internet ba khlain, phi lah ban shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|Ka team Spoken Tutorial Project:* ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|* Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|'“Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Winz</name></author>	</entry>

	</feed>