<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Welbertmarwet</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Welbertmarwet"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Welbertmarwet"/>
		<updated>2026-04-13T01:15:12Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Compose-Options-for-Email/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Compose-Options-for-Email/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Compose-Options-for-Email/Khasi"/>
				<updated>2017-03-17T05:48:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Welbertmarwet: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha ia phi sha ka”’Spoken Tutorial”’ halor ka “Compose Options for Emails''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, Ngin sa pule:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
|shaphang ki nongpdiang jong ka email, ba kyrteng- “'''To, Cc, Bcc'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|Ka rukom pynshna ia ki dak jong ka email&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:19&lt;br /&gt;
|Pyndait ia ki files sha ki emails&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|Sam ia ki files lyngba u “Google Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
|Pynrung ia ka dur lane “link” hapoh jong ka email&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|bad shaphang ka “Compose window” options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, phin donkam ia ka internet connection kaba biang bad u web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|Na kabynta ban pyni kumno ban leh, ngan pyndonkam da u“Firefox” web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|Plie ia  u web browser jong phi bad type: '''http://gmail.com'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|Ka “Login “ page ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|pynrung ia ka “username bad “password” ha la ki jong ki jong  ki “text boxes”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
|Lada ka “Login page” ka plie bad ka “username” ka  mut ba phi la dep plié ia kane ka  “account” naka machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|Pynrung ia ka password&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|bad klik ha “sign in “ button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Ngi lah don ha ka “Gmail page” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ki option ba don n aka bynta ban thoh ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
| Te, Nyngkong,  to ngin ia klik  ha ka “compose” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
| Ka “compose window” ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
| Ka  “To”  ka dei ka bynta ha kaba ngi jied ia ki  nongpdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:38&lt;br /&gt;
|Ka don 3 bynta, '''To, Cc and Bcc'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|“Cc” ka ieng na ka bynta ka “'''Carbon Copy'''  bad   “Bcc” ka ieng na ka bynta ka '''Blind Carbon Copy''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|Ngi hap ban pynrung ia ka email address jong ki briew kiba iano ngin  phah ia ka email ha  ka jaka  “To” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka '''screenshot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban phah ia kajuh ka email palat ban ia uwei /kawei ka briew, shu pynrung hapoh ia ki  '''email-ids''' ha ka jaka “To”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka '''screenshot'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka “Cc” option ban phah ia ka copy jong  ka email sha  kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|Baroh ki nongpdiang kiba la jied ha ka bynta “To” bad “Cc”  ki lah ban iohi ia kiwei ki nongpdiang ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka  '''screenshot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
|Ngin lah  ruh  ban pyndonkam ia ka “Bcc” option  ban  phah ia ka blind copy jong ka email sha kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Ha kane ka option, ki nongpdiang ha ka “To” bad “Cc” kim lah ban iohi  ia ki nongpdiang kiba la pynrung hapoh ka “Bcc”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42&lt;br /&gt;
|Ki nongpdiang ha ka “Bcc” ki lah ban iohi ia ki nongpdiang jong ki “To” bad “Cc”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
|tangba kim lah ban iohi ia kiwei pat ki nongpdiang jong ki“Bcc”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|Ki nongphah jong ka mail ki lah ban iohi ia ka list jong baroh ki nongpdiang . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Hangne kdei ka  '''screenshot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Kiba donkam ban kynmaw:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ngin lah ban pynrung hapoh ia kano kano ka jingbun jong ki '''email-ids''' ha ka bynta jong ki nongpdiang -'''To, Cc''' bad '''Bcc'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08 &lt;br /&gt;
|Tangba ka limit jong ka jingbun kadei 500 ngut ki nongpdiang haka shisngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13&lt;br /&gt;
|Kawei –pa- kawei  ka mail-id la dei ban pyniakhlad da ka space lane comma lane colon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|To  mynta  ngin ia phai dien biang sha ka'''Gmail Compose window” Jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Da ka default, u “cursor” u don ha ka jaka “To” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
|To ngin pynrung ia ki addresses jong ki nongpdiang kumba bud-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka “To”, to ngin ai ia ka email-id kum &amp;quot;ray.becky.0808@gmail.com&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka“Cc “ , &amp;quot;0808iambecky@gmail.com&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka “Bcc” . &amp;quot;stlibreoffice@gmail.com&amp;quot; bad &amp;quot;info@spoken-tutorial.org&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Subject” line bad pynrung ia I jingbatai ba lyngkot  naka bynta ka email jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Nga ngan type: '''Partner with us&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Ha kane ka  contents area, to ngin type ia ka message:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial Project is helping to bridge the digital divide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|“ Gmail” ka ailad  ia ngi ban leh ia ka basic formatting ia ki dak hapoh ka bynta jong ka email jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35&lt;br /&gt;
|La pyni ia ka, da ka default, sha trai jong ka “Compose window” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
|lada em, ban leit sha ka '''formatting toolbar''', klik  ha ka '''Formatting options'''  button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi don ia ki option ba pher kum ki  '''Font, Size, Bold, Italic, Underline, Text color, Align, Numbered''' bad '''Bulleted lists''' bad '''Indentation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Kine ki  option ki long thik kum  ka wei na kiba don ha kino kino ki '''word processor application'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|phi lah ban wad ia kine ki option dalade hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
|Dei kumne ba nga  leh ne pynshna ia ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
|Ban burieh ia ka '''formatting toolbar''', klik ha ka '''Formatting options''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Ha ka “Compose Window”, ki don ki option ban pyndait ia ki '''files, photos, links''' bad '''emoticons'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
|Ban sam ia ki “files” lane “ documents” bad kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam da ki “Attach files” lane “Insert files using Drive&amp;quot; options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41 &lt;br /&gt;
|Baroh ki nongai ia ka“ Mail” ki ailad ban phah ia ki file kum ki “attachment”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
|phi lah ban pyniasnoh haduh 25 megabytes (MB) haka jingheh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|Ban phah ia ki files kiba kham heh ban ia kane, phi lah ban pyndonkam da ka '''Insert files using Drive''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|To ngin ia pyndait  nyngkong ia ka “pdf file” kaba rit ban ia ka 1Mb haka jingheh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Attach file''' '''icon''' kaba long kum ka paper clip lane i clip kot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''file browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Wad bad jied ia ka file ba phi kwah ban phah lyngba ka mail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Na ka Desktop, ngan jied “myscript.pdf&amp;quot; bad klik ha ka '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka file jong ngi ba ka la shah pyndait sha mail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|Bun tylli ki files lah ruh ban pyndait sha kajuh ka mail da kaba pyndonkam da ka'''Attach files''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ban  weng ia ka file ba phi la pyndait sha ka message, klik ha u  “x” mark  sha ka mon jong ka kyrteng ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pyndait  ia ka file kaba don kumba 30Mb.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46&lt;br /&gt;
|Nga don ia ka “zip file” ha ka “Desktop” jong nga kaba don kumba 30Mb ka size jong ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52&lt;br /&gt;
|Klik ia ka “Attach files” icon sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|Wad bad jied ia ka 30Mb zip file bad klik ha ka “Open”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:02&lt;br /&gt;
|Ngin sa ioh ia ka popup message:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|''' &amp;quot;The file you are trying to send exceeds the 25mb attachment limit&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|Bad kan ai ia ngi ia ka option ban phah da kaba pyndonkam da u Google drive'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Send using google drive'''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18&lt;br /&gt;
|To ngan khang ia kane ia mynta shiphang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Da kaba klik ha ka '''Insert files using Drive'''  option ruhka ialam ia ngi sha kajuh ka “window” kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi lah ban iohi 3 tylli ki '''tabs''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|“My Drive , Shared with me” bad “Upload”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|Da ka default, ki files kiba la dep uploaded , kin don hapoh ka '''My Drive''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
|Hangne phi lah ban iohi ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Ia kane la dep sam da ka Google Team ha ka por ba  shna ia ka account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
|To ngin  klik ha ka'''Shared with me''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Hangne ngi iohi ia ka message ne jingthoh - “No one's shared any files with you yet!&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Lada kino kino ki sam ia ka file bad phi, kan don hapoh jong ka “shared with Me tab”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Mynta, klik ha ka “Upload” tab ban upload ia ka file bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Select files from your computer''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Wad bad jied ia ka file, na ka machine jong phi, kaba phi kwah ban upload bad klik ha ka “Open” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Add More files” button, lada phi kwah ban pynrung khambun ia ki files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
|Ngan ieh shuwa ia kane ia mynta bad iaid shakhmat da kaba upload ne pynrung tang ia kawei ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|hadein ba la dep buh ia ka file , ngi hap ban iathuh kumno hap ban pynrung ia ka ha ka mail jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|Phin iohi 2 tylli ki button ha trai jong ka mon kiba ong-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|'''Insert as Drive link''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
|'''Attachment'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
|Da ka default, ia ka '''Insert as Drive link''' la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
|lada ngi jied '''Attachment''' nangta ka file kan sa shah pynrung kum ka “attachment”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Ngin sa ieh ia ka kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Upload” button ha trai jong kadiang na kyndong jong ka srceen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05&lt;br /&gt;
|Kan sa sdang ban rung ne upload, tangba kane ka lah ban shim por ka shong ha ka jingstet ka internet jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11&lt;br /&gt;
|shisien ba la dep,  hangne, ha ka jaka ka content , ngi lah ban  iohi ia ka “link” sha ka file ba la dep upload .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin ia klik ha ka “Insert Photo” option ban pynrung ia ki dur ha ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
|Ka “Upload Photos” Windows ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban “Upload” ia ki dur naka ka computer jong ngi lane da kaba ai ia ka  '''website address''' jong ka dur&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
|Ia mynta, ngam kwah ban “upload” ia kano- kano ka dur. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
|Te, ngan klik ha ka “Cancel” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41&lt;br /&gt;
|Phi lah ban wad ia kane ka option da ialade hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka  Option babud ka dei “Insert Link”. To ngin ia klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Ka “Edit Link” dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka “Text to display''' , type ia ki dak ba phi kwah kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Ngan type '''Spoken Tutorial'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
|Ha ka “Link to” bynta, da ka default, ia ka '''Web address''' option la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong ki dak, type ia  ka Url kum '''http://spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|bad klik ha u “OK” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|mynta, ha ka jaka ka content, phi lah ban iohi ia ki dak  '''Spoken Tutorial''' bad ia ka la hyperlinked&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:29&lt;br /&gt;
|To ngan klik ha ka dak ba la hyperlinked &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ka '''pop window''' barit ka plie harum jong ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|ka ong-'''Go to link:'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
|Da kaba klik ha ka URL ba la pyni, kan ialam ia phi sha ka Spoken Tutorial website’s '''Homepage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ka URL lane ban weng ia ka “link”,ngi lah ban klik ha ka “change” lane “remove” option ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:53&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban pynrung bunjait ki rukom pyni ia ki dur da ka jingiarap jong kane ka “emoticon” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Pyndonkam  ia kane ka feature  ha ka jingphah ia ki email jong phi kat haba donkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka dak “Saved” hashuwa  ka” Trash” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:08&lt;br /&gt;
|Man ba ngi pynrung lane weng ia ka content, ka email jong ngi kan sa shah save hi ha ka “Draft folder” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:16&lt;br /&gt;
|Kane kalong kaba iarap ban pynioh ia ka message kaba ngi la type  , lada jia ba ka lip ka bording lane  shah disconnect ka Internet. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:24&lt;br /&gt;
|lada ngi kwah ban weng ia kane ka  message, klik ha ka “Trash” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28&lt;br /&gt;
 |Kane ka rukom leh kan weng ia ka email naka “Draft folder”  ruh kumjuh .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:34&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “More options” button kaba don ha babud jong ka “Trash” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:39&lt;br /&gt;
|'''Default to full-screen''' option kan pynlong ia ka “Compose window” ban kham heh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:44&lt;br /&gt;
|“Label” Ngin sa pule shaphang kane ka feature  ha ki jinghikai ki ban sa wan. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:49&lt;br /&gt;
|'''Plain text mode'''  option kan pynkhuid ia baroh  ki formatting kiba ngi la leh ha shuwa bad pynkylla ia ki mail sha ki plain text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:57&lt;br /&gt;
|“print” option kan phah ia ka mail ba dep type sha ka default configured printer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|“Check Spelling” kan leh spell-check ia ki content ba la type.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:07&lt;br /&gt;
|Mynta ka la biang ia ngi ban phah ia ka mail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:09&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Send” button”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:12&lt;br /&gt;
|Ngin ioh ia kane ka message ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:15&lt;br /&gt;
|'''This Drive file isn't shared with all recipients'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:19&lt;br /&gt;
|Kane ka dei namar ba ngi khlem sam ia ki file bad ki briew kiba la mark ha kane ka email. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Share &amp;amp; Send” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29 &lt;br /&gt;
|Ha ka Screen, ngin sa iohi ia kawei na ki ar tylli ki message.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32&lt;br /&gt;
| Ka message jong phi kadei “sending” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:34&lt;br /&gt;
|Lane &amp;quot;Your message has been sent&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:38&lt;br /&gt;
|Ban peit ia ka mail ba la phah, klik ha ka “View Message” link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:43&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka content jong ka email kaba ngi la phah hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''cross-check''' iwei pa iwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|Hangne ki don ki “attachments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:52&lt;br /&gt;
|bad hangne ka don ka “URL link”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:55&lt;br /&gt;
|Harum jong ka mail address, ka don ka triangle ba khongpong kaba pyni bniah ia ka header.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:00&lt;br /&gt;
|To ngan klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ki “email-ids” jong baroh ki nongpdiang ha ka '''To, Cc''' bad '''Bcc''' '''fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:11&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit kumno ka email kan paw sha ka nongpdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:16&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “mail-id” jong ki nongpdiang ba la mark ha “Cc”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:21&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka message kaba phah mynta. To ngan plie ban ia pule ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:27&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Show Details”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:29&lt;br /&gt;
|Ka pyni ia ka  “To” bad “Cc” tangba ka khlem pyni ia ki nongpdiang ka “Bcc” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka mail-id jong iwei na i nongpdiang ba la mark ha “Bcc”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:41&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi  ia ka message kaba la phah mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:43&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia kane ban pule.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:46&lt;br /&gt;
|Klik ha “Show Details”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:49&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ki jingtip ba bniah jong ki nongpdiang “To,Cc bad Bcc” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:55&lt;br /&gt;
|To ngan wanphai biang sha gmail account jong ki nongphah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:59&lt;br /&gt;
|Peit hangne, ngi la ong ne pynrung 2 ngut ki nongpdiang ha ka”Bcc”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:04&lt;br /&gt;
|Tangba, hangne ngi lah ban iohi tang kawei ka “Email id”. Kawei pat ngim lah ban iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:10&lt;br /&gt;
|Dei kumne  ka ”Bcc” feature ka trei kam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:13&lt;br /&gt;
|Kyrmen ba phi lah ban sngewthuh shai bha ia ki jingiapher. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:17&lt;br /&gt;
|Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:20&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:22&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:25&lt;br /&gt;
| Ki nongpdiang jong ki email ba kyrteng, '''To, Cc, Bcc'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:30&lt;br /&gt;
|Ban leh format ia ki dak jong ki emails.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:33&lt;br /&gt;
|Pynrung hapoh ia ki file sha ki emails.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:36&lt;br /&gt;
|Sam ia ki files lyngba “Google Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:39&lt;br /&gt;
|Pynrung ia ka dur lane “Link” hapoh ka email bad shaphang ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:43&lt;br /&gt;
|'''Compose window''' options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Ka video ha ka link kaba la ai ka batai lyngkot ia  ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:52&lt;br /&gt;
| Sngewbha ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:55&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops bad ai cerficates ia kito kiba pass ha ka online test jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:01&lt;br /&gt;
| Naka bynta ban tip bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:04&lt;br /&gt;
| Iaka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:11&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:16&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la pynkylla da I Webert  Marwet. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:21&lt;br /&gt;
|Bad nga dei u Thawladmiki na Meghalaya, ngan pynkut noh.&lt;br /&gt;
Khublei shibun naka bynta ba phi la ia peit.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Welbertmarwet</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Getting-to-know-computers/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Getting-to-know-computers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Getting-to-know-computers/Khasi"/>
				<updated>2017-03-17T05:47:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Welbertmarwet: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha ia phi sha ka  '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Getting to know Computers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai , ngin ia pule shaphang  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| kiba bun jait ki tiar ne components jong ka  '''computer. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Ngin ia pule ruh ban connect  ia kiba bunjait ki tiar jong ka ‘’’computer’’’. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Barabor, ki don ar jait ki computer- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
| ''' Desktop'''  lane '''Personal Computer''' bad '''Laptop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Mynta ki sngi  '''tablet PCs''' lane '''tabs''' ba khot lyngkot, ki long ruh kiba pawnam bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
| Ki kam jong ka  computer- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| Ka '''computer''' ka trei ia ki san tylli ki kam ba kongsan khlem da niew ia ki jingheh jong ki:  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|ka pdiang ia ki  '''data''' lane ''' instructions''' ha ka rukom jong ka '''input '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
|ka pyntreikam ia ki  '''data''' katkum ka jingkwah da ki nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
|ka buh ne store ia ki  '''data''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|ka ai ia ki results ha ka rukom jong ki  '''output '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
|ka pyniaid ia baroh ki jingtreikam hapoh ka computer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
| Ki jingsdang bad ka rukom treikam jong ka computer ka long kumba la pyni ha kane ka dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:08&lt;br /&gt;
| '''Input unit ''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:09&lt;br /&gt;
| '''Central Processing unit ''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:11&lt;br /&gt;
| '''' Output unit '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Ka '''Input unit''' ka iarap ban  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Pynrung ia ki '''data''' bad ki  '''programs''' ha ka computer system ha ka rukom ba ia ryntih. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:23&lt;br /&gt;
| ''' Keyboard, mouse, camera''' bad '''scanner''' ki dei ki katto katne ki tiar '''input'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Ka ''' Central Processing unit '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| ka pyntrei ia ki jingtreikam kum ki arithmetic and logical operations bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| ka stores ne buh ia ki  '''data''' bad '''instructions. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Kumba ju long, ka ''' Central Processing unit''' lane '''CPU''' ka long kumne.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Ka don bun tylli  ki ''' ports''' na khmat bad shadien jong  '''unit. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule shaphang kine hadien katto katne por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| Ki shim iaki '''data''' bad '''instructions''', pyntreikam ia ki bad  ai ia  ki '''output''' lane  ki results. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
| Ka kamram ban pyndep ia ki  jingpyntreikam ne '''operations'''  ki khot ka '''processing. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:11&lt;br /&gt;
| Ka '''output''' pat hadien la buh ia ka ryngkat bad ki '''data''' bad ''' instructions''' ha ka '''storage unit. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| Ka Unit kaba kyrshan ia ka rukom ban pynmih ia ki result na ki data, ka dei ka '''output unit.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
| '''Monitor''' bad '''printer''' ki dei katto katne  Ki '''output''' devices. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
| Barabor , ka '''desktop computer'''  ka don ki 4 bynta ki bakongsan: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| '''Monitor'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| '''CPU'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| '''Keyboard''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| '''Mouse '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43&lt;br /&gt;
| Ka ''' camera, printer''' lane '''scanner''' lah ruh ban connect ia ki ha ka computer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:50&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''monitor''' lane ka '''computer screen''' Kumba ngi khot ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
|Ka long kum ka '''TV screen.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
|Ka dei ka '''visual display unit''' jong ka '''computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ka  '''user interface ''' jong ka computer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:05&lt;br /&gt;
| Iwei I lah ban plie ia kiba bunjait ki '''programs''' bad treikam bad ka '''computer''' da kaba pyndonkam ia ka '''keyboard''' bad u '''mouse'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
|Ia ka ''' keyboard''' la shna ban pynrung ia ki kyntien, ki dak bad kiwei ki '''commands''' hapoh jong ka '''computer.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:21&lt;br /&gt;
| Une u dei u '''computer mouse.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Kumba ju long, U don 2 tylli Ki button  kiba lah ban klik bad u '''scroll'''button  hapdeng. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31&lt;br /&gt;
| Da kaba nion ia u ''' left mouse button''', ka pyntrei ia kiba bun ki jingtreikam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| Da kaba nion ia u ''' right mouse button''', ka pyntrei ia kiba bun ki jingtreikam jong ki non-standard kum ki '''shortcuts'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
|U '''mouse wheel''' la pyndonkam ha kaba scroll shaneng bad sharum da kaba pyntyllun ia u '''scroll button. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| U ''' computer mouse''' u  dei uwei pat ka lad  ia kren ne (interact) bad '''computer''' nalor ka ''' keyboard. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ki bynta ba bunjait jong ka '''CPU.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:02&lt;br /&gt;
| U don u button uba ngi iohi ha ka bynta ba shakhmat jong ka '''CPU''' uba dei u ''' POWER ON''' switch. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Ban pynmeh ia ka '''computer''', wei donkam ban nion ia une u switch. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| U don u '''reset''' button ruh u ba iarap ia ngi ban '''restart''' Ia ka '''computer''', lada donkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Bad ruh, ha ka liang ba shakhmat, phin iohi ia 2 lane khambun ki ''' USB ports''' bad ka ''' DVD/CD-ROM reader-writer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
|Ki ''' USB ports''' la pyndonkam ban  connect ia ki ''' pen-drives''' sha ka ''' computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
| Bad ka ''' DVD/CD-ROM reader-writer''' la pyndonkam ban pule lane thoh ia ka ''' CD''' lane ka '''DVD.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ki ba shadien jong ka ''' computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:48&lt;br /&gt;
|Ki '''ports''' ba shadien, la pyndonkam n aka bynta ban connect ia ka '''CPU''' sha kiwei ki pat ki tiar jong ka '''computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:55&lt;br /&gt;
|Ia kane la leh da kaba pyndonkam da ki '''cables.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
|Ki don bun ki tiar hapoh jong ka 'CPU'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
|Haba ka computer ka meh ne ON, baroh kine ki tiar ki treikam bad pynmih ia ka jingkhluit. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
|'''Fans''' ba nadien, ka ai  ia ka lyer ba donkam ban pyndaithah ia ki tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:14&lt;br /&gt;
| Lymda kumta, ka jingkhluit palat ka lah ban wanrah ia ka jingsniew sha ka 'CPU', bashait ialam sha ka jinduh ia ki data. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''case cooling fan. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
|Ka buh ia ka jingshit jong ka  '''CPU''' katkum ba dei ban long bad iada na ka jingkhluit palat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
|''' Power Supply Unit,''' ba khot ruh '''PSU''', ka ai bording ia ka computer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pule kumno ban connect ia kiba bunjait ki tiar sha ka '''CPU.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
| Buh ia baroh ki tiar  halor ka miej, kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
|Buh ia baroh ki '''cables''' ha ka miej, kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| Nyngkong, to ngin ia connect  ia ka '''monitor''' sha ka '''CPU. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
| Connect ia u '''power cable''' sha ka ''' monitor''' kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:00&lt;br /&gt;
|Mynta, connect ia kawei pat ka bynta bakut sha u '''power supply socket'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
|Une u dei u '''power cable''' jong ka CPU. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
|Connect ia u sha ka '''CPU''' kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
|Nangta, connect  ia u sha u '''power supply socket'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|Ka babud connect ia u ''' keyboard cable''' sha ka '''CPU''' kumba la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:19&lt;br /&gt;
|U  '''port ''' na ka bynta ka ''' keyboard''' u dei barabor uba “purple” ha ka rong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
|Phi lah ban connect ia u '''mouse''' sha u '''port''' uba dei ha ka rong jyrngam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|Ha kawei pat ka rukom, phi lah ban connect ia ka ''' USB keyboard''' bad u '''mouse''' ha uno uno na ki '''USB ports. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|Ki  ''' USB ports''' ba dangsah lah ban pyndonkam ha ka ban connect ia ki ''' pen drive, hard disk''' bad kiwei de. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
|Une u dei u ''' LAN cable'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|Bad une u dei u '''LAN port.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:46&lt;br /&gt;
|U dei u ''' wired connection''' ba ailad ia ka '''computer''' ban connect sha ka '''network'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|Kawei pat ka bynta bakut jong u ''' LAN cable''' la connect  sha u  ''' modem lane u wi-fi router. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
|Phin sa pule shaphang ka rukom pynshna/pynbeit ia ki ''' wi-fi connections''' ha kawei pat ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
|Ka ''' LED light''' kan iai meh bad lip haba u ''' LAN port''' u treikam bad  iohpdiang ia ki kam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ki don kiwei pat ki '''serial ports''' ha ka '''CPU. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Ia kine la pyndonkam  ha ka ban connect ia ki ''' PDAs, modem''' lane kiwei pat ki '''serial devices.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:21&lt;br /&gt;
| Phin lah ruh ban iohi ruh ba ki don katto katne  ki '''parallel ports''' ha ka '''CPU.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:25&lt;br /&gt;
| Ia kine la pyndonkam naka bynta ban connect ia ki tiar kum ki ''' printer, scanner''' etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ki '''audio jacks.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
|U '''port''' u ba  “pink” la pyndonkam na ka bynta ban connect  ia u '''microphone.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
|U  '''port''' u ba “blue” la pyndonkam n aka bynta ban connect ia u '''line in,''' Kum ka nuksa- na ka radio lane tape player. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:45&lt;br /&gt;
|U ''' port'''uba “green” ne jyrngam la pyndonkam naka bynta ban connect ia u '''headphone/speaker''' lane '''line out.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
| Mynta ba ngi la dep ban connect ia baroh ki tiar  jong ngi to ngin pynmeh  ia ka'''computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
|Ka ba nyngkong eh, pynmeh ia u '''power supply''' button jong ka '''monitor''' bad ka '''CPU.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
|Mynta, nion ha u ''' POWER ON''' button ha ka '''monitor.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Bad nangta nion ia u switch ''' POWER ON''' , ba na khmat jong ka '''CPU.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:12&lt;br /&gt;
| Barabor, phin iohi ia u '''string''' jong ki kyntien ha ka screen baiong ha ka por ba pynmeh nyngkong ia ka  '''computer'''  jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:18&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''BIOS system''' ka pyni ia ka jingtip shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
|Ka  '''central processing unit ''' jong ka computer,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:25&lt;br /&gt;
|ka jingtip shaphang katno ka memory ka '''computer''' ka don, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
|bad ka jingtip shaphang ki '''hard disk drives''' bad '''floppy disk drives'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:33&lt;br /&gt;
|'''BIOS''' ka dei ka software ka ba ai ia ka '''CPU''' ia ka jingbthah banyngkong jong ka ha ka por ba pynmeh ia ka '''computer'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
| Baroh ki rukom ha ka ban load ia ka '''operating system''' la khot '''booting''' ia ka '''computer. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
| Ynda la dep baroh ki  jingkhmih ba donkam, phin iohi ia ka operating system '''interface. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:54&lt;br /&gt;
| Lada phi  dei ki nongpyndonkam jong ka '''Ubuntu Linux''' , phin iohi ia kane ka screen. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:58&lt;br /&gt;
| Bad lada phi dei ki nongpyndonkam jong ka '''Windows''' , phin iohi ia kane ka screen. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:02&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit lyngkot ia ka '''laptop.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:06&lt;br /&gt;
|Ki '''Laptops''' ki dei ki '''computers ''' kiba la pyndaitlang bad kiba lah ban rah shane shatai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:09&lt;br /&gt;
|Ka '''laptop''' ka long kaba rit bad ba sting palat kaba lah ban pynshong halor ka lbong (lap) ha ka por ba pyndonkam ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:16&lt;br /&gt;
| Namarkata, la khot ia ka ka ''''laptop. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:18&lt;br /&gt;
| Ka don ia ki ba bun ki juh ki tiar kumba ka don ka ''' desktop computer''' kaba kynthup ia- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:23&lt;br /&gt;
|ka '''display, '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:24&lt;br /&gt;
|ka '''keyboard, '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
|Ka ''' touchpad''' kaba dei ka tiar ban kdew bad ban pyniaid, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:29&lt;br /&gt;
|Ka ''' CD/DVD reader-writer''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|ka '''mic'''  bad ''' speakers''' ba shna kum kawei ka bynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
| Ka don ruh ia u '''lan port'''  bad ki ''' USB ports.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:40&lt;br /&gt;
|Ka don ia u ''' video port''' da kaba pyndonkam u/ka wei ki lah ban connect ia u ''' projector''' sha ka '''laptop. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:46&lt;br /&gt;
|Ki '''audio jacks''' ki dei ki basuk ban ithuh bad la ki jong ki '''icons''' na ka bynta u '''mic''' bad '''headphones'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:53&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''cooling fan''' kaba la don lypa ha ka '''laptop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:57&lt;br /&gt;
| Kane ka iarap ban iada ia ka  '''laptop'''  na ka jingkhluit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:01&lt;br /&gt;
|Ia ka ''' laptop''' la pynmeh da ka bording lyngba u ''' AC adapter''' bad ka don  ia u battery ba lah ban charge. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:09&lt;br /&gt;
|Na kata ka daw, ka dei kaba ngi lah ban rah shane shatai bad lah ban pyndonkam sha jngai na ka bording. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai , ngi la dep pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:20&lt;br /&gt;
| Shaphang ki tiar ba bunjait jong ka ''' desktop''' bad ''' laptop '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
| Bad kumno ban connect ia ki tiar ba bunjait jong ka '''desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba don ha kane ka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:31&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:34&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka internet kaba biang phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:37&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: Ka ai jinghikai da ka ba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:42&lt;br /&gt;
| Ai certificates ia kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:46&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip kiba kham bniah sngewbha thoh sha: contact@spoken-tutorial.org &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
|Ka  Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka &amp;quot;Talk to a Teacher&amp;quot; project,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:56&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:01&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka  link harum &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
|Ka'''animation''' bad '''3D modeling''' na ka bynta kane ka jinghikai la leh da i Arthi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:11&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da I Welbert Marwet bad nga dei u Thawlad miki,signing off.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:16&lt;br /&gt;
|Khublei shibun n aka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Welbertmarwet</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Introduction-to-Gmail/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Introduction-to-Gmail/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Introduction-to-Gmail/Khasi"/>
				<updated>2017-03-16T07:10:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Welbertmarwet: Created page with &amp;quot; {| border = 1 | &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 |  Pdiang sngewbha ia phi sha ka”’Spoken Tutorial”’ halor ka '''Introduction to Gmail''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border = 1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha ia phi sha ka”’Spoken Tutorial”’ halor ka '''Introduction to Gmail'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, Ngin sa pule shaphang ban-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Shna ia ka “google” account ba thymmai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Login sha ka ”gmail” da kaba pyndonkam da ka “google” account&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| phah ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| plie ia ka”email” bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| logout  na ka”gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|  Ngin sa pule ruh shaphang ki katto katne kiba   kongsan jong ka “mailboxes” kum ka “inbox” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|  For this tutorial, you will need -  a working '''Internet''' connection &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-Naka Bynta kane ka jinghikai, phin donkam ia ka “Internet” Connection ba biang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| and a '''web browser'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- bad u “web brower”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| For demonstration, I will be using '''Firefox web browser'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-Na ka bynta ban pyni kumno ban leh , ngan pyndonkam da u '''Firefox web browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|  Pat ym da slem, ka “Google” ka la ai ia kawei ka account naka bynta baroh ki products ne ki tiar ka  “Google” kum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| “Gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| “You  Tube”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| '''Google Play'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| '''Google Docs/Drive'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| '''Google Calendar'''... bad kiwei de.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Te da kajuh ka”login:, phi lah ban pyndonkam da kano kano na kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|  To ngin ia sdang da kaba shna ia ka ”google” account bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| plie ia u web browser jong phi bad type:http colon slash slash gmail dot com(http:gmail.com).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|   kan ialam ia ngi sha  ka “page” ha kaba ngi lah ban iohi artylli ki option  shalor na kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22 &lt;br /&gt;
| “create account” bad “sign in”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| lada kane ka dei ka sien ba nyngkong ba la plie ia  kane ka ka “page” na ka machine jongphi, kan sa long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|  lada kane ka “page” la ju pyndonkam teng na ka machine jongphi, te kane ka “page” kan sa long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|  Te, phin sa iohi ia ka text-box ban pynrung ia ka “username” bad “password” jongphi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| bad u  button ba heh uba ong  “signin”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Harum jong kane ,phin sa iohi ia ka “link” kaba ong “create an account”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| to ngin klik ha u “create an account” link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|  Ngi la don mynta ha ka “page” ban shna ia ka  “google account”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka “form” sha kamon, ha kaba ngi hap ban pyndap ia ka account  bad ki kyrteng jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|  To ngin pynrung  ia ki kyrteng bad jait jong ngi ha ki text-boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Ngan ai ia ka kyrteng jong nga kum '''Rebecca Raymond.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|  Babud, ngi hap ban jied ia ka “username” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
| ka “username” ka dei ban long kaba khampher na kiwei bad kaba lah ban don lang ia ki dak lane ki dak jingkhein ryngkat ki bad ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|  to ngin ai ia ka “username” kum &amp;quot;becky0808&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| lada ka “username” la don lypa ba pyndonkam, ngin iohi ia ka message kumne harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| “'''Someone already has that user name, Try another'''”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| ka “google” kan sa ai nuksa katto katne ki “usernames” katkum ka kyrteng bad ka jait ba ngi la ai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|  ngi lah ban ai kano kano ka “username” kaba ngi mon bad peit ia kiba lah ban pyndonkam .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|  mynta, ngan ai ia ka “username” kum '''ray.becky.0808'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|  Kane ka iaid lyngba kaba pyni ba kane ka “username” ka don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngi hap ban shna  ia ka “password” na ka bynta kane ka account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|  Ka information box ba sha kadiang ka iathuh ia ngi katno ka jingjrong jong ka password kadei ban long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
|  Type ia ka ‘password”  katkum ka jingkwah jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| nangta type biang ia ka “password” ban pyntikna ia ka   .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| hadien kane kan wan ka “birthday”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Jied ia u bnai na ka drop-down.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| nangta sa type ia sngi bad snem ha ki textboxes  kiba iadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Mynta jied ia ka gender jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Nga ngan  jied “female”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|  Ka bynta babud kadei ka “mobile phone”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Ngan ieh shwa ia kane mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|  Hadien kane, kadei ka textbox kaba kylli ia ka “current email address” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| lada phi don ia kawei pat ka “email address” nalor  kaba phi  dang shna mynta, type ia ka hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| lada phim don, ieh ia kane ka jaka suda.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23&lt;br /&gt;
|  to ngin pyndap ia ki dang sah mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|  kaba bynta kaba bud '''Prove you're not a robot'''”  ka don artylli ki kyndon ban pyntikna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| ''Phone verification'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| ''Puzzle verification'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iaid sha khmat da kawei na kine ki ar options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
|  Ngan leit bad ka '''puzzle verification'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Type ia ki dak/dakjingkhein kumba la pyni ha ka dur,  hapoh ka '''Type the text''' '''text-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| ka ri ha kaba phi don yn sa pyni, hi  hapoh ka '''Location '''drop-down.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| Nga don ha “india”. Te ha ka pyni “India” ha ka “Location''' drop-down jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, klik ha ka  '''I agree to the Google Terms of service and Privacy Policy''' check-box, ban tik ne check  ia  ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Shisien ba la dep ban pyndap ia baroh ki details ha ka “form” ngi hap ban klik ha ka “next step” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin ym leh kumta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|to ngin peit kumno ban leh, lada ngi jied ia ka “'''Phone Verification'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Klik ha ka “'''Skip this verification (Phone Verification may be required)'''” check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Jied ia ka location kum '''India (भारत)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Nangta klik ha ka '''I agree to the Google Terms and Privacy Policy''' check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| bad khatduh eh, klik ha ka '''Next Step.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| kan kylla ne poi sha ka '''Phone verification''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|Jied ia ka lama jong ka ri na ka dropdown, nga la jied “india”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Pynrung  ia u “mobile number”  jong phi  ha ka '''text box''' ba la ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|  jied ia ka option '''Text message (SMS) '''. bunsien, kan sa shah jied hi kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|  nangta klik ha u '''Continue '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| phin sa ioh ia ka '''SMS '' ha ka phone jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
|  mynta kan ialam ia phi sha kawei pat ka bynta ban pyntikna ba kadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Type ia u verification code ba phi ioh na ''Google ''' lyngba '''SMS '' ha ka '''text box''' ba la ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Klik ha  “continue”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|  mynta ngi la don haka ''''Create your public Google+ profile'''' '''page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|  hangne, phi lah ban iohi ia ka kyrteng jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| harum jong kane, ka don ka option ban '''“Add a photo”. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| phi lah ban klik ha kane ban buh ia ka dur naka bynta ka  '''Google profile''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|  U don ruh u button ba kyrteng  '''“Create your profile”.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ia mynta ka por, ngan ieh shuwa ia kine ki kyndon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka, ngan klik ha ka '''No Thanks ''' button ban iaid shakhmat sha ka “email” account jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngi la don ha ka '''welcome page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Bad ha jaka jong nga, ka ong “welcome Rebecca”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
| La pyni ruh ia ka '''email address''' '''ray.becky.0808@gmail.com''' ba thymmai jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|  Mynta, klik ha ka  '''Continue to Gmail '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Kan sa sdang ban load ia ka mail account jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| Katkum ka jingsted jong ka internet jong phi kane kan shim por shiphang .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
|  Lada ka internet jong ngi ka suki, ngi lah ban klik ha ka '''Load basic HTML.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Kane ka don shatrai naka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| kan sa load ia ka '''gmail''' khlem kino kino ki dur ne rong ba bunjait.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| katto katne ki information box kin paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| pule ia ki lane wat kham pajih da kaba klik ha u “Next” button bad nangta khang ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka default lane ”Standard view” jong ka “gmail” account jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|  Ka bynta ba pyni hapdeng ka dei ka jaka ba ngi la ban iohi ia ki mails jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ba ki don lai tylli ki tabs hangne. Ngin ia pule bniah shaphang jong ki, ha ki jinghikai ki ban sa wan. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Ha kaliang  kadiang, Ngi lah ban ioh-i katno katne ki “menu items”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| '''Inbox, Starred, Sent Mail, Drafts, '''bad '''More ''' ki dei katno katne ki  “mailboxes” ba kongsan jong ka ”gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| Da ka default ne kumba ju long, ia ka “inbox” la jied bad  ia ki contents la pyni ha ka jaka ban pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ba ka “inbox”  ka don ia u nombar “3” ha ki brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| Kane  ka  pyni iaki number jong  ki mail bathymmai kiba phi la ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
|  Haba ngi shna ia ka “google”account bathymmai, ngi ioh katto katne ki mails naka “gmail team”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| phi lah ban pule ia ki naka bynta ki jingtip ba khambun halor kumno ban pyndonkam ia ka “gmail” features.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
|  mynta, to ngin ia pule shaphang kumno ban thoh ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| Klik ha ka “Compose” button ha ka liang ka kti kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|  Ka Window bad ka kyrteng “ New message” ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
|  Ka don ia ki  saw bynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| “To”- ka dei ka jaka ha kaba ngi  type ia ka email address jong ki briew kiba ngi kwah ban phah ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| Hangne, ngan type ia kajuh ka email-id kaba ngi la dep shna myntan, i.e ray.becky.0808@gmail.com&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
| kata ka mut ba nga phah ia ka mail shalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
|  Babud ka bynta kadei ka “subject” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah  ban type ia ka subject ba lyngkot shaphang ka mail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:46&lt;br /&gt;
| To ngin ong “ welcome mail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| Babud  ka dei ka content area.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| Hangne ngin hap ban thoh ia ka message jong ngi ka  ba ngi kwah ban phah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
| To ngin type, “'''Greetings to all from the Spoken Tutorial Project'''”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
| Ha ka bynta ba khatduh , u don u button ba blue ba ong  “Send”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
| Klik ha u ban phah ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ia ki number jong ki mail ha ka”inbox” mynta ki don 4tylli. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
|  Ban pule  bniah ia ka email, shuh klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
| Hangne ka dei ka mail ba nga phah ialade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|  To ngin ia peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
| Klik ha u khnam “ show details” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:29&lt;br /&gt;
|  Hangne ki dei ki email addresses  jong ki nong phah bad ki nongpdiang. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
| Hangne, ka dei ka tarik bad ka por  mynno ba la phah ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| hangne ka dei ka subject line jong ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43 &lt;br /&gt;
| Bad  ka content ka don hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:47&lt;br /&gt;
|  Mynta, Phin iohi ba ki number jong ki emails ki ba ympat dep pule ha ka “Inbox”ki dei 3.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pule shaphang kumno ban “signout” naka “Gmail”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:58&lt;br /&gt;
| Shalor na kamon, phin iohi ia ka”email-id” jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
| lada phi lah uploaded ia ka dur  haka por ba shna ia ka account te phin iohi ia kata, hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| Klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
|   Hangne u dei u “sign Out” button. Shu klik ha u ban  “sign out”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:17&lt;br /&gt;
| Phi la dep mih ne signed out  na ka “gmail”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
| Kane ka  la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:25&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot, Ngi la nang ban -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| shna ia ka “google” account ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
|  Login sha ka ”gmail” da kaba pyndonkam da ka “google” account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:34&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36&lt;br /&gt;
|  phah ia ka “emil”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:37&lt;br /&gt;
|  plie ka “email” bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:39&lt;br /&gt;
|   Logout na ka “gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:41&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kalink  ba la ai la ka kren batai kyllum ia  ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:45&lt;br /&gt;
| Sngewbha ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:49&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops bad ai cerficates ia kito kiba pass ha ka online test jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Naka bynta ban tip bniah, sngewbha thoh sha ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:58&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| Iaka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:10&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla da I Welbert Marwet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
| Bad nga dei_u Thawladmiki na Meghalaya, signing off. Khublei shibun ba phi la peit.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Welbertmarwet</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Printer-Connection/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Printer-Connection/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Printer-Connection/Khasi"/>
				<updated>2017-03-16T06:40:51Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Welbertmarwet: Created page with &amp;quot;{| border = 1 | '''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 | Khublei bad  Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Printer Connection'''. |- | 00:06 |Ha ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei bad  Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Printer Connection'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban connect  ia ka “Printer” sha ka “Computer.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13 &lt;br /&gt;
| '''Ubuntu Linux 12.10 Operating System''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|bad  '''Cannon printer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
|To ngan pynithuh da kabakloi ia phi sha kiba bunjait ki bynta jong ka computer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka CPU.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| '''Monitor''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| '''Keyboard''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| '''Mouse''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Bad  “Printer”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka CPU.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
|Ha kiba bun jong ki CPUs, ki don katto katne ki “USB ports” ba sha khmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
|bad  katto katne shadien .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ka printer jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
|Barabor, u don u “power switch” ba sha khmat lane  ka bynta ba hajrong jong ka “printer”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Bad  don u “power slot” bad u “USB port”  shadien jong ka printer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
|Ban connect ia ka printer sha ka computer, ngi hap ban pyndonkam ia u “USB cable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|To ngin ia connect ia u “USB cable” sha ka printer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia connect  ia kawei pat ka ba kut jong u cable sha ka  '''USB port''' jong ka CPU.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|Mynta, ka printer jong ngi ka la connect sha ka computer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Pynmeh ia  u “Power button”  ha ka printer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia configure/ pynbeit ia ka printer da kaba pyndonkam da ka computer jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
|To ngin ia leit sha Ka “Desktop”s&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46 &lt;br /&gt;
|Nion ha u “Dash Home” icon, shalor jong ka kti kadiang jong u “launcher” bar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|Ha u “Search bar” type “Printer”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|Ia ka “Printer icon” yn sa pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
|Ha ki version barim jong ka Ubuntu, “Klik ha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| '''System ''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| '''Administration ''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| bad '''Printing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
|Mynta, ka “Printing” dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
|Ka ong “'''There are no printers configured yet.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
|shalor na kyndong jong kadiang, ka don ka button ba kyrteng “Add” bad ka '''Plus''' sign ba rong jyrngam ha ka. Klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
|Kan plie ia ka “New Printer” dialog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|Na ka liang ka kti kadiang, ka list jong ki printer devices ba la connect sha ka computer, la pyni. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Hangne, to ngin jied ia ka printer jong ngi, kata., '''Cannon Printer''' bad klik ha “Forward”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|Te kan sdang ban wad hi dalade na ka bynta ki “Driver”s. Ngan klik ha u “Cancel”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|Mynta, ka dialog box kan kylla sha ka “Choose Driver” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
|Ka “Default” option kan treikam ha kiba bun ki por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|Namarba, nga don ia ka “Canon Printer” hangne ha ka list, ka la shah jied da ka default &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
|Mynta, klik ha “Forward”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|Ha Ka “Model” page. ka printer model jong nga ka la shah jied hi dalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|La pyni ia ka kum “Recommended” ha ki bracket.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|Kumjuh, ha ka bynta ka “Drivers” , ka pyni ba ka “driver” ka iadei na ka bynta  ka printer jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
|Mynta, klik ha “Foward” sha shisien .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|Mynta, ka la phah iangi ban batai iaka printer jong ngi - “Printer name” bad ia ka “Location”jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Ngan buh  ia ka  kum ka “Default” bad klik ha ka “Apply”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|Ia ka printer jong ngi la dep  pynrung da kaba jop sha ka computer jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
|Ka Message ka paw ““Would you like to print a test page?”'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04 &lt;br /&gt;
|To Ngin ia klik ha ka “Print Test Page” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Ka Pop-up kan paw bad ka message:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|'''“Submitted – Test Page submitted as job ...”'''  bad ia ka number jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|Klikn ha u “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
|Sa shisien klik ha u “OK” ha ka “Printer Properties” dialog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
|Hangne ka dei ka test print jong ngi na ka printer jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|Ka printer jong ngi mynta ka la long ready ban print ia ki documents.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia ka “Printer” dialog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Da kaba kloi to ngan pyni kumno ban print ia ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
|To ngin plie  ia ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|Nangta, Nion ia ki key ”Ctrl” bad “P” ryngkat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ka “Print” dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ia ka printer ba la connect la jied da ka default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
|Ha kane ka dialog box, ngi don bun ki option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|“Range” ka ailad ia ngi ban jied ia ki ba bun rukom ki pages kiba ngi kwah ban print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Ki don katto katne ki option balah ba’n ioh hapoh ka “Range”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|”All pages” option ka print ia baroh ki page ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|'''Current page''' option ka prints tang ia ka page ba la jied kaba phi don mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|”Pages” option ka prints ia ki pages katkum ka jingdonkam jong ngi, shu ong kum ka nuksa, 3-4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|Babud, to ngin ia peit sha ki options ba don  hapoh jong ka “Copies”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|“Copies” Option ka dei ha kaba ngi jied ia ki katno tylli ki sla ne copies ki ba ngi kwah ban print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|Lada ngi pynkylla “Copies” sha “2” te “2” copies jong ki page kiba la jied kin sa shah print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
|Bad klik ha ka  “Print” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|Lada phi la pynshna/pynbeit ia ka printer jong phi  da kaba biang, ka document jong phi kan sdang ban print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|kane ka wanrah ia ngi sha ka ba kut jong kane ka jinghikai. Ha kane ka jinghikai ngi la pule ban&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Connect  ia ka  printer sha ka computer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|Pynbeit ia ka printer setting bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
|Print  ia ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Bad ngi la pule ruh shaphang kiba bun jait ki print option kiba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ngi kyrmen ba kane ka jingtip ka long kaba la iarap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
|Peit  ia ka video ba don ha kane ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
 ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki Spoken Tutorial&lt;br /&gt;
 Ai cerficates ia kito kiba pass ha ka online test jong ngi. &lt;br /&gt;
Naka bynta ki jingtip  bniah, sngewbha thoh sha:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
Khambun ki jingtip halor kane ka  Mission ki don ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|Khublei shibun naka bynta ba la ia peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
|Kane ka script la pynkylla da I Welbert Marwet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|Nga dei u Thawladmiki na Meghalaya, ngan pynkut noh.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Welbertmarwet</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Google-Drive-Options/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Google-Drive-Options/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Google-Drive-Options/Khasi"/>
				<updated>2017-03-16T06:32:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Welbertmarwet: Created page with &amp;quot;{| Border =1 | &amp;lt;center&amp;gt;''' Time '''&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 |Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor  ka ''' Google Drive opt...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border =1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;''' Time '''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor  ka ''' Google Drive options'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, Ngin sa pule shaphang ki option ba don ha ka “Google Drive” Kum :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ka “document, ka “Spreadsheet: bad ka “Presentatiom”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ban Upload  ia ki file bad folder bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
|Ki option ban iasam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Na ka bynta  kane ka jinghikai, phin sa donkam ia ka internet connection ba treikam bad uno uno u web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam da u “Firefox” Kum u web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|Kum ki jingdonkam hashuwa ban sdang, phi dei ban don ia ki khyndiat ki jingtip shaphang ka”gmail”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
|lada phim don, sngewbha ban peit ia ki jinghikai ba iadei jong ka“Gmail” na ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|plie ia u web browser bad login sha ka “gmail” account jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Nga la dep leh lypa kumta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Shalor na ka mon, ngi lah ban iohi ia u “grid” “icon” hbabud ia ka kyrteng jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Haba ngi pynkhih ia u “mouse” halor jong u, ka dak jingiarap ka ong  “Apps”&lt;br /&gt;
Klik ha kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni ia ngi ia ki katto katne ki “google apps” kum ki:&lt;br /&gt;
 '''google plus'''&lt;br /&gt;
 '''Search'''&lt;br /&gt;
 '''YouTube'''&lt;br /&gt;
 '''Maps'''&lt;br /&gt;
 '''PlayStore'''&lt;br /&gt;
 '''News'''&lt;br /&gt;
 '''Mail'''&lt;br /&gt;
 '''Drive'''&lt;br /&gt;
 '''Calendar''' and&lt;br /&gt;
 '''More'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
|Lada ngi klik ha ki, ngin sa shah ialam sha kito ki “google app”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban pynbeit biangia kane ka list katkum  ka jingjied jong ngi da kaba tan ia ki  “apps icon” sha kano kano pat ka jaka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule bniah tang shaphang u “Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Te,to ngan klik ha u “Drive”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka page u “Goole Drive “ ha ka “tab”kaba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
|Sha khliehduh jong ka page, ngi lah ban iohi ia u “Search bar”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
|Sha kadiang, ki don katto katne ki “menu’s”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
|Bad shalor na kamon, ki don katto katne ki icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Ha pdeng, ngi lah ban iohi ar tylli ki files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|Kaba nyngkong la dep sam bad ngi ha ka por ba shna ia ka account da ka “google” team.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|Kaba ar ka dei ka file kaba ngi upload hi ma ngi dalade ha shuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ki menu kiba sha ka liang kadiang .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ki menu harum:&lt;br /&gt;
 '''New'''&lt;br /&gt;
 '''My Drive'''&lt;br /&gt;
 '''Shared with me'''&lt;br /&gt;
 '''Google Photos'''&lt;br /&gt;
 '''Recent'''&lt;br /&gt;
 '''Starred''' bad&lt;br /&gt;
  '''Trash'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Da ka default, “My Drive” menu kan sa shah jied bad ki content jong ka yn sa pyni hapdeng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Baroh ki files bad folders yn sa pyni ha ka jaka ba hapdeng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|Kumta, ngi lah ban iohi ia ka “PDF” bad ka “ZIP” file kaba ngi la dep upload ha ka jinghikai ba la dep hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
|Ki files kiba ngi la shna lane upload da ngi, yn sa buh ia ki ruh hapoh ka “My Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|ka  menu babud ka dei “Shared with me”, To ngan klik ha kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Lada kino kino ki sam ia ka file lane document bad nga, yn sa pyni ia ka hapoh jong une u menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Ia mynta, ympat don ba sam ia kano kano file bad nga. Te, kane ka long thylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
|Ympat da slem ka “google” ka la shna ia u “Shortcut link” ban plie ia ki “Google Photos” hapoh jong u “Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
|Ngin ieh  shuwa ia kane ka option na ka bynta kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| U “Recent” menu un pyni ia ka list jong ki file lane ki document kiba dang shu dep plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Un sa pyni ia baroh artylli ki content jong  “ My Drive” bad “Shared with me” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|Te, hangne ngi lah ban iohi ia ki “pdf” bad” zip” file namar ba ngi la plie ia ki hashuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|“Starred” lada ngi la dep mark ia kano kano ka file lane ka document kum “Important,” kata ka file yn sa pyni hapoh jong une u menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|To ngin leit phai sha ka “My Drive” menu bad right-click ha ka “pdf” file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
|Mynta, Jied “Add Star” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|Babud, klik ha ka “Starred” menu. Hangne ka don ka file jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
|To ngan shna ia ka copy jong kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|Te, sa shisien, right-click ha ka file bad  jied “Make a copy” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Mynta ngi la don ar tylli ki file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|To ngin delete ne pyndam ia kawei na kine. Jied ia ka file bad nion ha ka “ Delete” key na ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|Ki files lane ki document ba shah delete  yn sa pyni hapoh ka “Trash” menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|Ka jingpyndam ne delete ka dei tang shipor, la kumta ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban delete ne pyndam tikna ia baroh ki files na ka “Trash” menu da kaba jied ia ka  “Empty Trash” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|Baroh ki flies ha u  “Trash” Menu, kin sa shah delete pyndam  tikna dalade  hi naka “google Server” hadien  30 sngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|Mynta, To ngin ia pule kumno ban shna  bad “upload” ia ki file bad ki folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ki don 4 tylli ki lad ban leh ia kane.&lt;br /&gt;
Ka lad banyngkong ka dei ban klik ha u ” New” button ba rong saw ba sha kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Ka lad kaba ar: Right-click ha ka “My Drive” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin wan phai sha ka “My Drive”.&lt;br /&gt;
Ha ka “My Drive” option, ngi lah ban right-click ha ka jaka ba hapdeng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| Ba khatduh, klik ha ka “My Drive” drop-down menu ba shalor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
|To ngin wad bad peit ia ka “New” option.&lt;br /&gt;
Klik ha ka “New” Button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
|Kan pyni ia ki katto katne ki option kum ki:&lt;br /&gt;
 '''Folder'''&lt;br /&gt;
 '''File Upload'''&lt;br /&gt;
 '''Google Docs, Sheets, Slides''' bad '''More'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|Ngin ia peit ia kawei-pa-kawei ka option, kawei hadien jong kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban shna ia ka folder da kaba pyndonkam da ka “Folder” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
|Klik ha ka. Shisyndon ka mih bad pan na ngi ia ka kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|To Ngin ia ai kyrteng ia ka folder kum “Spoken Tutorial” bad klik ha ka “Create” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|Da ka default, kane ka folder kan paw hapoh u “My drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka hangne, ha ka jaka ba hapdeng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|Folders ki iarap ia ngi ban pynbeit ia ki files jong ngi kham bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Te, ngi lah ban shna ki folder  la kajong. Kum ka nuksa-'''personal, work''' kumta ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|Ban “upload” ia kano kano ka file, nyngkong klik ha ka  “New” button, nangta klik ha ka “File Upload”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka file “browser window”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|Wad bad jied ia ka file kaba phi kwah ban upload.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|Ngan jied “xyz.odt” file naka ka '''Desktop''' bad klik  ha ka  “open” button. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
|sha trai jong ka mon, ngi lah ban iohi ia ka jingiaid jong ka “upload” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|Kane ka lah ban shim katto katne ka por katkum ka size jong ka file bad ka jingsted jong ka internet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|Shisien ba la dep, ia ka file ba la upload yn sa pyni ha ka jaka ba hapdeng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
|Mynta, khang ia ka “progress window” ba sha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, Ngi lah ban upload ia ka folder sha ka “Drive da kaba pyndonkam ia u &lt;br /&gt;
“ Folder Upload” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Kane ka rukom treikam ka lah ban don tang ha ki katto katne ki browser. Kum ka nuksa '''Google Chrome'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
|Kumno ngi lah ban pynkynriah ia ka file ba la upload jong ngi sha ka “Spoken Tutorial “ folder jong ngi.?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|Shu tan bad pynhap ia ka file sha ka folder, kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
|Mynta,ha ka liang kadiang, peit bniah ha ka “My Drive” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka triangle kaba rit sha kadiang jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|Da kaba klik ha ka kan pyni ia ki Sub-folders hapoh ka “ My Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
|Peit, hangne ka dei ka folder jong ngi “'''Spoken Tutorial”''' bad hangne ka dei ka file 'xyz.odt' hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki kam jong ngi na ki sngi sha ki sngi, Ngi pyndonkam ia ki '''documents, spreadsheets''' bad '''presentations'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
|Ka long ne em kaba lah ban shna bad pynbeit ia ki ha ka “Drive”?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
|Hoiod, ka long kaba lah. Ha “Google Drive” Ngi lah ban shna ia ki - documents, spreadsheets bad presentations kum ha kino kino ki “Office Suite”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Te, ngi don ia ka “Google docs” n aka bynta ban shna ia ki documents,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
|“Google Sheet” na ka bynta ban shna ia ki “Spreadsheet”s&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
|bad “Google Slides” n aka bynta ban shna ia ki presentations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ban batai kumno ban leh, Ngan pyni tang kumno ban shna ia ka document da kaba pyndonkam da ka “Google Docs”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|Ban shna ia ka document bathymmai, klik ha ka “New” button bad jied “Googel Docs” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka document ba suda ha u tab bathymmai .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ki menu bad ki option ban format ia ki dak  ki dei kumjuh kum ha ki “Office Suite”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
|Shalor, phin iohi ba ia ka document la ai kyrteng kum “Untitled document”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|Kane ka kyrteng ka dei kaba lah ban pynkylla. Ban “rename” Ia ka title, Klik ha ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
|“Rename document” windows ka plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
|Hangne, Ngi lah ban type ia ka kyrteng ba iadei bad ka document jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
|Ngan type  “ My first google doc” bad klik ha u “OK”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka jingkylla ha ka title.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
|Babud , to ngan type ia  katto katne ki contents hangne, shu ong -“Welcome to Google Docs”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| Kino kino ki jingpynrung, jingpynkylla lane jingweng ba leh sha kane ka document kin sa shah save hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
|Peit ia ka message “'''All changes saved in Drive'''”, hadien jong ka “Help” menu shalor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|Lada ngin klik ha kata, ngi lah ban iohi ia ka “Revision History”  sha ka mon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
|Ka don ia katarik bad por ba pynkylla khatduh bad ka pyni ruh mano ba leh ia ki jingpynkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:26&lt;br /&gt;
|Ia mynta, ia kane ka document la khlem pat sam badno badno.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|Te, Ngi lah ban iohi tang iwei i user “ Rebecca Raymond” bad ki tarik kum “ Today” bad ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|Lada kane ka “Google doc” la ia sam bad kiba bun ngut ki briew, ka “Revision history” kan pyni ia baroh ki jingpynkylla ba la leh da iwei pa iwei i user bad ki rong ki ba pher  naka bynta iwei pa iwei i user &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
|Ngin sha iohi kane ka bynta kham hadien ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
|Khang ia ka “Revision History”.	 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
|To ngan khang ia kane ka tab. Ka “Google doc” kan sa shah saved hi dalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
|sha shasien, ngi don ha ka “My Drive” bad ngi lah ban iohi ia ka file jong ngi hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|Klik arsien ha ka ban plie biang ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:10&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin sa “Copy-paste” ia ka line “Welcome to Google Docs” arsien bad nangta khang ia ka tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
|Klik arsien ha ka file sa shisien ban plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
|Sa shisien, copy paste ia ka line “Welcome to Google Docs”  shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|Mynta, klik ha ka “Revision History”. Ngi lah ban iohi ia baroh ki revisions jong ka file ryngkat bad ka tarik ka por, bad ki jingtip jong ki user.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
|Lada ia kiba bun ki revisions ym lah ban iohi te klik ha ka “Show detailed revisions” button ba sha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:44&lt;br /&gt;
|Ki revisions la pynbeit ha ka rukom katkum ka por bad ka revision ba thymmai kaba ha khliehduh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50&lt;br /&gt;
|Klik ha kawei pa kawei ka  revision ban sngewthuh kumno kane ka features  ka treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:55&lt;br /&gt;
|To mynta ngan sam ia kane ka document bad ki ar ngut ki nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:59&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, klik ha ka “Share” button shalor  na ka mon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
|“Share with other” dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
|Ha ka “People” text box, ngi hap ban ai ia ki email-ids jong ki briew bad kiba ngi kwah ban iasam ia kane ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|Te, ngan type: '''0808iambecky@gmail.com'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:23&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka “auto-fill” feature   ka don hangne n aka bynta ki email-ids sha kiba ngi la dep phah ia ki email kham mynne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
|Ki don 3 tylli ki mode ne rukom ha kaba ngi lah ban sam ia ka document bad kiwei pat ki nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36&lt;br /&gt;
|Klik ha ka button hangne ban peit ia kine ki lai mode. &lt;br /&gt;
 '''Can edit'''&lt;br /&gt;
 '''Can comment'''&lt;br /&gt;
 '''Can view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
|“Can edit: option ka ai jingbit ia kiwei ki user, ban leh ia ki jingpynkylla hapoh ka document hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:51&lt;br /&gt;
|“Can comment” option ka ai jingbit  ia kiwei ki user, ban ai jingmut ia ki jingkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:56&lt;br /&gt;
|“Can view” option ka ai jingbit ia kiwei ki user, tang ban peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:00&lt;br /&gt;
|Kim lah ban leh lane ai jingmut ia kino kino ki jingkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:04&lt;br /&gt;
|To ngin ai “Can edit” option ia ka “0808iambecky.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
|Ngan pynrung ruh : “'''stlibreoffice@gmail.com'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:16&lt;br /&gt;
|Kynmaw ban pyndonkam ia ka Comma ban pyniakhlad hapdeng jong ki ar tylli ki email-ids.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:21&lt;br /&gt;
| Hamar ba ngi la dep pynrung ia ki email-ids, ki don ki jingkylla ha kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:25&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ia ka “Add a note”  ka jaka ban thoh ia ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:28&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban phah ia ki katto katne ki jingtip shaphang kane ka document sha kiwei ki user te ngi lah ban type ia ka  hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:36&lt;br /&gt;
| Ngan type  ““Please find attached a document for testing purpose. Kindly modify or suggest as per the permission given to you.&lt;br /&gt;
Thanks&lt;br /&gt;
Ray.Becky” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:47&lt;br /&gt;
|Khatduh eh, klik ha ka “Send” button ban pyndep ia ka rukom ban sam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:52&lt;br /&gt;
|Kane kan phah ia ka jingpynbna jong ka email bad ka message jong ngi bad ka “link” sha ka document ba la sam, sha kiwei ki users.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:59&lt;br /&gt;
|Sha shisien, klik ha ka “ Share” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:02&lt;br /&gt;
|Nangta klik ha ka “Advanced”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:05&lt;br /&gt;
|Mynta, na ka bynta ka user “'stlibreoffice”, ngin pynkylla ia ka rukom ban sam sha ka “Can comment”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:12&lt;br /&gt;
|Khatduh eh, klik ha ka “Saved changes” button bad nangta ha ka “Done”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:18&lt;br /&gt;
|bad khang ia kane ka document. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:21&lt;br /&gt;
|Mynta, mutdur ba baroh ar ngut ki user ki leh katto katne ki jingpynkylla ha ka document ba la dep sam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:27&lt;br /&gt;
|Haba ngi plie biang ia ka document, hadien katto katne  por, ngi lah ban lap ia ki jingpynkylla ba la leh da kiwei ki shared users.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:34&lt;br /&gt;
|Namar baka '''stlibreoffice@gmail.com''' ka don tang ia ka jingbit ban ai jingmut, ngi lah ban iohi ia ki jingai jingmut ba la ai da kita ki user.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:43 &lt;br /&gt;
|Pynkynriah ia u “mouse” jong phi sha ka suggestion box, halor ka “Check” bad ki “Cross” mark.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:49&lt;br /&gt;
|Ka check mark ka ong “Accept suggestion” bad ka cross mark ka ong “Reject suggestion”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:56&lt;br /&gt;
|To ngan pdiang ia kawei ka jingai jingmut bad kyntait ia kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:02&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka jingbatai hangne naka '''0808iambecky.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:07&lt;br /&gt;
|Bad hangne, ngi lah ban iohi ia ka “Resolve” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:11&lt;br /&gt;
|Ki users bad ka “Can edit” option, ki lah ban ai jubab sha katei ka jingbatai ne comment da kaba klik ha ka comment text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:18&lt;br /&gt;
|Ban weng ia ka comment thread, klik ha ka “Resolve” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:22&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban iohi ia kino kino ki jingpynkylla ba leh sha ka document da ka '''0808iambecky.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:29&lt;br /&gt;
|Kynmaw, ba kane ka user ka la don ia ka jingbit ban “edit” ha ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:34&lt;br /&gt;
|Te, kumno ngi lah ban lap ia kiei ki jingkylla kiba la leh da kita ki user? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:39&lt;br /&gt;
|Na ka bynta  kata, ngi lah ban peit ne check ia ka“Revision History” Jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:43&lt;br /&gt;
|Ban plie ia ka, ngin klik ha ka “File” bad nangta ha ka “See revision history.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:50&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi baka “0808iambecky'''  ka pynlong ia katto katne ki jingpynkyllla bad ia kane  lah ban iohi ha ki rong bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:58&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ruh ia ki jingai jingmut ba la ai da '''stlibreoffice@gmail.com''' ha ki rong bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:05&lt;br /&gt;
|Bad hooid, ha ka jinglong trai, ngin sa iohi ia ka kam jong ngi ha ki rong bapher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:11&lt;br /&gt;
|To ngin ia khang ia ka “Revision  History” window mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:14&lt;br /&gt;
|Ka don sa kawei ka lad ban sam ia ka document. Klik ha ka “Share” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:20&lt;br /&gt;
|Ha ka “Share with others'' window, shalor kamon na kyndong , ngi lah ban iohi ia ka dak “Get shareable link'. Klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:29&lt;br /&gt;
|Ka ong ““Anyone with the link can view”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:32&lt;br /&gt;
|Kane kan shna ia ka link sha kane ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:35&lt;br /&gt;
|Mynta, ngi lah ban phah ia kane ka link sha kano kano ka email-id, kaba mut ba kino kino ki briew kiba don ia kane ka link ki lah ban peit ia ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:44&lt;br /&gt;
|Da kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:47&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:49&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la pule ban:&lt;br /&gt;
 rung sha ka  “Google Drive”&lt;br /&gt;
 Shna bad Upload ia ki files&lt;br /&gt;
 Shna ia ki  Google Docs bad&lt;br /&gt;
 Pyndonkam ia ki option ban sam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:00&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link ba la ai ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:07&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops bad ai cerficates ia kito kiba pass ha ka online test jong ngi. &lt;br /&gt;
Naka bynta ki jingtip  kiba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:16&lt;br /&gt;
| I aka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
Ki jingtip kiba kham bun  halor jong kane ka mission lah ban ioh na kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:27&lt;br /&gt;
|Kane ka sripts la pynkylla da I Welbert Marwet bad nga dei u Thawladmiki signing off.&lt;br /&gt;
Khublei shibun n aka bynta ba ia peit.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Welbertmarwet</name></author>	</entry>

	</feed>