<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Thaw</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Thaw"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Thaw"/>
		<updated>2026-04-10T04:26:43Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advanced-Cpp/C2/Constructor-And-Destructor/Khasi</id>
		<title>Advanced-Cpp/C2/Constructor-And-Destructor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advanced-Cpp/C2/Constructor-And-Destructor/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T08:23:57Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border = 1  |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial'''  halor ki '''Constructors and Destructors''' ha ka '''C++'''.  |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial'''  halor ki '''Constructors and Destructors''' ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, Ngin sa pule ia ki:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
|* '''Constructors'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|* Ki jait jong ki '''constructors'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|* '''Destructors.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane da ka jingiarap jong ki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, Nga pyndonkam:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
|* '''Ubuntu Operating System''' version '''11.10''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|* '''g++''' '''Compiler''' version '''4.6.1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jingpynithuh sha ka '''Constructor. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ka '''constructor''' ka dei ka dkhot '''function''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|Ka don ia ka juh ka kyrteng kum ka '''class name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| '''Constructors''' kim lah ban pynphai ia ki value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Ia ka la khot hi automatic ha ka por ba thaw ia ka  '''object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| Ki jait jong ki '''Constructors''' :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
|* '''Parameterized Constructors'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|* '''Copy Constructors''' bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
|* '''Default Constructors.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| To ngin iaid sha ki '''Destructors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| | Ia ki '''Destructors''' la pyndonkam ban pynkhuid ia ka memory ba la dep ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| La khot ia kine ha ka por ba pynpait ia ka '''object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| U '''destructor''' u khlem shim arguments bad u khlem don ia ka '''return types'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07 &lt;br /&gt;
| To  ngin peit ia ka nuksa halor ki '''Constructors''' bad ki '''Destructors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Nga la dep type lypa ia ka code ha ka '''editor''',  ngan plie ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Buh kynmaw ba ka filename jong ngi ka dei ka '''cons hyphen dest dot cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, Ngin leh ia ka jingkheinlang jong artylli ki nombar da kaba pyndonkam da ka '''constructor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Ai ngan batai ia ka  code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka '''header file'''  jong ngi kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Hangne ngi la  pyndonkam '''std namespace.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Nangta ngi don ia ka class '''Addition'''. '''a''' bad '''b''' ki dei '''integer variables'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Kine ki dei ki dkhot  '''private'''  jong ka class '''Addition.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ia ka''' Public''' '''specifier.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Nangta ngi don ia u '''construtor''' '''Addition'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| U '''constructor''' u don ia kajuh ka kyrteng kum ka kyrteng  ka  '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Ngi la dep ai ar tylli ki '''arguments''' hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Mynta ngi la dep thaw ia u '''Destructor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ngi pyndonkam ia ka '''tilde''' sign bud da ka kyrteng ki'''destructors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''public''' function '''add.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Ka pynphai ia ka jingkhien lang jong '''a''' bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi ioh pyndonkam ia u '''constructor''' da kaba pyndonkam ia u '''scope resolution operator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
| '''a''' bad '''b''' ki dei ki dkhot '''private'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| ban ioh pyndonkam ia ki  dkhot private, ngi pyndonkam '''x''' bad '''y'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
| Nangta ngi pyndonkam ia u '''destructor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| ha kane , ngi print''' &amp;quot;Memory Deallocation&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka '''main function.''' Jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi thaw ia ka  object '''obj''' jong '''class''' '''Addition'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| nangta ngi ai ar '''argument'''s kum '''3''' bad '''4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| '''3''' yn sa buh ha u '''x''' bad '''4''' yn sa buh ha u '''y'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Kane ka mut ba ka jingdon u '''a''' ka dei '''3 '''bad ‘’'b'’’ ka dei '''4.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|  U '''constructor''' ba don '''argument'''s la khot '''parameterized constructor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Dei na kata ba une uwei u dei u '''prameterized constructor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi khot ia u function '''add '''da kaba pyndonkam ia ka''' obj'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|bad ngi '''print''' ia ka jingkheinlang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ryngkatlang ha ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Ban compile, type: '''g++ space cons hyphen dest dot cpp space hyphen o space cons'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| '''Press Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash cons'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| La pyni ia ka output kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| '''Sum is 7''' bad '''Memory Deallocation'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka nuksa halor ka '''Default constructors.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Wanphai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Nga la dep type lypa ia ka code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Buh kynmaw ba ka kyrteng jong ka file jong ngi ka dei '''default dot cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Lada  ia u '''constructor''' la khlem pynbna ne declare ha ka '''class '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| nangta ka  '''compiler''' kan shu thaw  ia u '''default constructor''' na bynta ka  '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Ai ngan batai ia ka  code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka  '''header file''' jong ngi kum '''iostream.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:58&lt;br /&gt;
| Hangne ngi la dep pyndonkam '''std namespace.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Nangta ngi don ia ka '''class Subtraction.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Nangta ngi don ia u '''a''' bad '''b''' ba la pynbna  kum''' public.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi don '''sub''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Ngi la ai ar tylli ki '''arguments int a '''bad''' int b.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Kane ka pynphai ia ka jingshimnoh jong artylli ki number '''a''' bad '''b.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''default constructor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi ioh pyndonkam ia u default '''constructor''' da ka ba pyndonkam da u''' scope resolution operator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka '''main''' function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Ha kane, ngi la dep define ia u variable '''x'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Hangne ngi thaw ia ka '''object''' 's' jong ka class '''subtraction.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| nangta ngi khot ia ka function '''sub '''da kaba pyndonkam da ka''' object s.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| Bad ai ar tylli ki''' arguments '''Kum''' 8 '''bad''' 4.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|  Ia ka result la buh ha u variable''' x.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi '''print''' ia ka jingiapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''return statement''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| Wanphai  biang sha ka '''terminal''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| To ngin compile, type: '''g++ space default dot cpp space hyphen o space def'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| '''Press Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Type: '''dot slash def'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| '''Press Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Ka output ka la wanphai kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
| '''Difference is 4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Hangne phi lah ban iohi ba ngi la ai ia ki '''argument'''s  hapoh jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Bad ha ka nuksa jong ngi ba hashwa kane, ngi la ai ia ki arguments hapoh jong ka '''Object.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi la dep ai ia ki arguments da kaba pyndonkam da ka '''Object.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin leit biang sha ki '''slide'''s jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang ki:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|* '''Constructor.''' eg,  '''Addition'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
|* '''Parameterized Constructor.''' eg. '''Addition obj (3, 4);'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|* '''Destructor.''' eg.''' ~Addition'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|* '''Default Constructor.''' eg. '''Subtraction'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thaw ia ka '''class''' ba kyrteng '''Division.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Thaw ia u '''constructor''' na bynta ka '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|Bad thaw ia ka  function '''divide''' ba phiah ia ar tylli ki nombar ba la ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
|Peit ia ka  video badon ha ka '''link''' ba pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka internet basted, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong ia ki workshop da ka ba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|Ai certificates ia kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|Na ka bynta jingtip ba khambniah, sngewbha  thoh sha: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka &amp;quot;Talk to a Teacher&amp;quot; project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Sorkar jong ka ri India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Ki jingtip kiba kham bun halor kane ka mission lah ban ioh na kane ka  link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Nga dei u Thawlad miki bad la pynkylla ia kane ka script da I Arkijuh Dkhar, ngan pynkut noh.. &lt;br /&gt;
Khublei ba phi la iashim bynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/JChemPaint/C3/Features-of-JChemPaint/Khasi</id>
		<title>JChemPaint/C3/Features-of-JChemPaint/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/JChemPaint/C3/Features-of-JChemPaint/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T08:10:26Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:01 |Khublei iaphi baroh. Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka jinghikai halor &amp;quot; ka '''Features of JChemPaint'' |- | 00:07 |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh. Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka jinghikai halor &amp;quot; ka '''Features of JChemPaint''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ka jingpynkylla:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| * Ia ka background color jong ka &amp;quot;Panel&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| * Ia dur ka dar jong ka window &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| * ka User interface language&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule ruh  ban:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| * Pynrung ia ki &amp;quot;Templates&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| * Ban pynmih ia ki keys &amp;quot;'SMILES &amp;quot;' bad &amp;quot;' Inchi&amp;quot;' na ka bynta ki jingshna ba la ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| * Ban pynrung ia ki keys &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' bad &amp;quot;'InChi&amp;quot;' ban pynmih ia ki jingshna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Ban rikod ia kane ka jinghikai nga pyndonkam da:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| * &amp;quot;Ubuntu Linux&amp;quot; OS version 12.04&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| * '''JChemPaint''' version 3.3-1210 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| * '''Java''' version 7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ki jingtip shaphang ka &amp;quot;'JChemPaint' chemical structure editor &amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Lada em.Ia ki jinghikai baiadei, sngewbha ban leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka &amp;quot;'JChemPaint&amp;quot;' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi la save iaka &amp;quot;'.jar&amp;quot;' file jong ngi ha ka &amp;quot;'Desktop&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Nion &amp;quot;Ctrl+ALt&amp;quot;' bad  'T' keys ha kajuh ka por ban plie ia ka &amp;quot;'Terminal &amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;&amp;quot;cd space Desktop&amp;quot;' bad nion &amp;quot;'Enter&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;' java space - jar space. /jchempaint -3.3-1210.jar&amp;quot; bad nion &amp;quot;'Enter&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| &amp;quot;'JChemPaint&amp;quot;'  window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit  kumno ban pynkylla ia ka rong ba nadien  jong ka &amp;quot;Panel&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka &amp;quot;Edit&amp;quot; menu, hiar ne jied ia ka &amp;quot;preferences&amp;quot;' bad click ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| 'Ka &amp;quot;'JChemPaint Preferences&amp;quot;' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
|  Click ha ka &amp;quot;Choose Background color &amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;' Choose Background color&amp;quot;' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Kane ka window ka don lai tylli ki tab, kata -&amp;quot;'Swatches,HSB&amp;quot;' bad ka &amp;quot;'RGB&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|  Ka shong katkum ka &amp;quot;'operating System&amp;quot;' jongphi kane ka window ka lah ban pher khyndiat. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'HSB&amp;quot;' ka lah ban long ka &amp;quot;'HSV&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Phi lah ban nym iohi ia ka &amp;quot;'swatches&amp;quot;' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'Windows Operating system&amp;quot;' ka don  ar tylli ki tabs, kita ki dei &amp;quot;' HSL&amp;quot;' bad ka &amp;quot;'CMYK&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|Phi lah ban jied ia ka rong ba nadien katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Ngan sa click ha ka rong lam jyrngam &amp;quot;'Swatch&amp;quot;' ban pynkylla ia ka rong ba nadien sha ka rong lam jyrngam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Click ha u &amp;quot;'OK&amp;quot;' ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Click  ha u &amp;quot;' OK&amp;quot;' ban khang ia ka &amp;quot;'Preferences&amp;quot;' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| Pyrshang ia kiwei ki jingkhleh rong da kaba pyndonkam da ka  &amp;quot;' Choose Background color&amp;quot;' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|  Hadien kata, shaphang  ka &amp;quot;' Other Preferences&amp;quot;' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| Leit sha ka &amp;quot;'Edit&amp;quot;' menu bad click ha ka &amp;quot;'Preferences&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'Preferences&amp;quot;' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Other Preferences&amp;quot;' tab. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Leit sha ka bynta &amp;quot;'Look and feel&amp;quot;' . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Kane ka thup ne bynta  ka don ia ka drop down list. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Ka list ka don iaki &amp;quot;' System, Metal, Nimbus, Motif, GTK&amp;quot;' bad &amp;quot;' Windows&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Ngan click ha ka &amp;quot;'Nimbus&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Nangta click ha u    &amp;quot;'OK&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Peitbha ia ka jingkylla ha ka dur ka dar jong ka window.&lt;br /&gt;
|-9&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|  Click ha ka &amp;quot;'Edit&amp;quot;' menu nangta sa click haka &amp;quot;'Preferences&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Click haka &amp;quot;' Other Preferences&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Leit sha ka &amp;quot;'User Interface Language'field&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Kane ka thup ka don iaka drop-down list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Ka list ka don iaka &amp;quot;'American English&amp;quot;' bad kiwei pat ki ktien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Da ka default ka &amp;quot;'American English&amp;quot;' la dep jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Ngan sa Click haka &amp;quot;'Spanish&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Click ha u &amp;quot;'OK&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Peitbha ia ka jingkylla ha ka ktien ha ka &amp;quot;'Menu bar&amp;quot;' bad ha ka &amp;quot;'Status bar &amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ngan sa &amp;quot;'undo&amp;quot;' ia ki jingkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin pynrung ia ki &amp;quot;' Templates&amp;quot;' sha ka &amp;quot;panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|  Click haka &amp;quot;' Templates&amp;quot;' menu. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'Templates&amp;quot;' drop-down ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Da kawei pat ka rukom  phi lah ban plie ia ka &amp;quot;'Templates&amp;quot;' menu na ka liang jong ka tool -bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Hangne, phi lah ban iohi bun tylli ki &amp;quot;'Templates&amp;quot;' tabs. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Click haka &amp;quot;'All Templates&amp;quot;' tab. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;' Structure Templates&amp;quot;' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Ka Window ka pyni ia ka list jong ki &amp;quot;'Templates&amp;quot;' ryngkat bad ki jingshna jong Ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Ngan sa scroll shapoh jong ka window ban peit ia ki ba bunjait ki jingshna. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| I will click on a few '''Template''' tabs to display structures.&lt;br /&gt;
Ngan sa click ha ki katto katne ki &amp;quot;'Template&amp;quot;' tabs ban pyni ia ki  jingshna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Click haka &amp;quot;' Beta Lactums&amp;quot;' tab. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Click haka &amp;quot;' Penicillin&amp;quot;' structure ban pyni iaka ha ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|Nion &amp;quot;' Ctrl+Z&amp;quot;' ban &amp;quot;'undo&amp;quot;' ia ki jingkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|  Click haka &amp;quot;' Templates&amp;quot;' tab, Click  ha ka &amp;quot;' Miscellaneous &amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Nangta click haka &amp;quot;' C60 Fullerene&amp;quot;' ban pyni iaka ha ka &amp;quot;' Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Phi lah ban thep ia kiwei pat ki &amp;quot;'Templates&amp;quot;' katkum ka jingkwah jong phi sha ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Mynta pat ngin ia pule  shaphang ki &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' bad &amp;quot;'InChi keys&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Kiei ki &amp;quot;' SMILES&amp;quot;' bad &amp;quot;'InChi Keys&amp;quot;'?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| * &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' ka dei ka '''simplified molecular input line entry system'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| * Ka batai ia ki kynja jingshna chemical  da kaba pyndonkam  iaka &amp;quot;' ASCII&amp;quot;'string ba lyngkot. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| * Ka Molecular Editors ka wanlam ia ki &amp;quot;'SMILES strings&amp;quot;' ban pynkylla ia ki jingshna sha ki jingdro 2D. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, &amp;quot;' CCCCCC&amp;quot;' kadei ka &amp;quot;'Canonical SMILES&amp;quot;' jong ka &amp;quot;'Hexane&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'InChi&amp;quot;' ka dei ka &amp;quot;'International Chemical Identifier&amp;quot;' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| * Ka batai ia ka chemical ha ki rukom ki syrtap jong ka jingtip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
| * Ki Atoms bad ki jingiadei ba la teh jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| * Ka jingtip shaphang ka &amp;quot;'Isotopic, stereochemical&amp;quot;' bad &amp;quot;'electronic charge&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, une u dei u &amp;quot;' InChi&amp;quot;' Key jong u &amp;quot;'Propane&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Ngan pynkhuid noh ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Nion &amp;quot;'Delete&amp;quot;' ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Ban pynmih iaki &amp;quot;'SMILES&amp;quot;', ngan sa load iaka, &amp;quot;'Alkaloid Morhphine&amp;quot;' na ka &amp;quot;'Templates&amp;quot;' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Tools&amp;quot;' Menu, nangta click ha ka &amp;quot;'Create SMILES&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' dialog-box ka plie bad ki &amp;quot;'Generated SMILES&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Ka Dialog-box ka don ia ki &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' bad ki &amp;quot;' Chiral SMILES&amp;quot;'. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|Click &amp;quot;' OK&amp;quot;' ban khang ia ka dialog-box. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Nion &amp;quot;'CTRL+A&amp;quot;&amp;quot; ban jied ia ka jingshna, lada khlem pat jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Ban pynmih ia u &amp;quot;'InChi&amp;quot;' key jong u &amp;quot;'Morphine&amp;quot;', leit sha ka &amp;quot;'Tools&amp;quot;' menu. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|Click ha ka &amp;quot;'Create InChi&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'InChi&amp;quot;' dialog-box ka plie bad ka &amp;quot;'InChi generation&amp;quot;' jong U &amp;quot;'Morphine&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| Click &amp;quot;'OK&amp;quot;' ban khang ia ka dialog-box. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Nion &amp;quot;'Delete&amp;quot;' ha ka keyboard ban delete ia ka jingshna jong u &amp;quot;'Morphine&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin pule ban ioh ia ka jingshna na ki &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' ba la pynrung.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| Harum jong ka &amp;quot;'Formatting&amp;quot;' toolbar, ngi don ia ka &amp;quot;'Insert bar&amp;quot;' bad u &amp;quot;'Insert&amp;quot;' button hakhmat jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Click ia ka &amp;quot;'Insert bar &amp;quot;' bad nion &amp;quot;'c1ccc1&amp;quot; bad click ha U &amp;quot;'Insert&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Ka jingshna &amp;quot;'Cyclobutene&amp;quot;' la pynmih ha ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|Nion &amp;quot;'CTRL+Z&amp;quot;&amp;quot; ban &amp;quot;'undo&amp;quot;' ia ki jingkylla&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| Nga la dep save lypa khyndiat ki  '''SMILES'''  bad ki '''InChi''' keys naka '''PubChem Page''' sha ka  &amp;quot;Text Editor&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Ngan copy ia ka &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' na ka &amp;quot;'Text Editor&amp;quot;' bad paste(tah) ia ka ha ka &amp;quot;'Insert bar&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
|bad click ha u &amp;quot;'Insert&amp;quot;' button. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Ki &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' ba la pynrung ki pyni ia ka jingshna &amp;quot;'Aspartic acid&amp;quot;' ha ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|Nion &amp;quot;'CTRL+Z&amp;quot;' ban &amp;quot;'undo&amp;quot;' ia ki jingkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Ngan copy ia ka &amp;quot;'Inchi Key&amp;quot;' na ka &amp;quot;'Text Editor&amp;quot;' bad paste(tah) ia ka ha ka &amp;quot;'Insert bar&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:57&lt;br /&gt;
|Nangta click ha u &amp;quot;'Insert&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| Ki &amp;quot;'Inchi Key&amp;quot;' ba la pynrung ki pyni ia ka jingshna &amp;quot;' Benzene&amp;quot;' ha ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, pynrung ia ki &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' bad &amp;quot;'InChi keys&amp;quot;' ba la ai ban ioh ia ki jingshna ba bunjait. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la dep pule ban pynkylla :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| * Ia ka background color jong ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| * Iaka dur ka dar jong ka window &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
| * Ka User interface language&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| *Ban pynrung ia ki &amp;quot;'Templates&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| *Ban pynmih &amp;quot;'Smiles&amp;quot;' bad &amp;quot;'Inchi keys&amp;quot;' na ka bynta ki jingshna ba la ai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| * Ban pynrung ia ki &amp;quot;'SMILES&amp;quot;' bad &amp;quot;'InChi keys&amp;quot;' ban pynmih ia ki jingshna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka batai lyngkot ia ka &amp;quot;'Spoken Tutorial &amp;quot;' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jongka Spoken Tutorial&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| * Ka pynlong ia ki workshop da Kaba pyndonkam ia ki Spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
| * Ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
 &amp;quot;' contact@spoken-tutorial. Org&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'Spoken Tutorial&amp;quot;' project ka dei shibynta jong ka &amp;quot;'Talk to a Teacher'&amp;quot; project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, ka sorkar  India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da I  Wilbert Marbaniang bad nga dei u Thawlad miki, ngan pynkut noh. Khublei shibun naka bynta ba iasnohlang .&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/JChemPaint/C2/Introduction-to-JChemPaint/Khasi</id>
		<title>JChemPaint/C2/Introduction-to-JChemPaint/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/JChemPaint/C2/Introduction-to-JChemPaint/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T07:32:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || Time || Narration  |- | 00:00 | Khublei ia phi baroh. Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka jinghikai halor ka &amp;quot;' '''Introduction to JChemPaint &amp;quot;'. |- | 00:06 | Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| Time&lt;br /&gt;
|| Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Khublei ia phi baroh. Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka jinghikai halor ka &amp;quot;' '''Introduction to JChemPaint &amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Shaphang ka &amp;quot;' JChemPaint&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Install ia ka &amp;quot;' JChemPaint&amp;quot;' ha ka &amp;quot;'Windows Operating system&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| * Install ia ka &amp;quot;'JChemPaint&amp;quot;' ha ka &amp;quot;'Ubuntu OS&amp;quot;' 12.04.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| &amp;quot;'Ngin sa pule ruh ia ki :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| * &amp;quot;'Menu bar, Tool bars&amp;quot;' bad &amp;quot;'Panel&amp;quot;' jong ka &amp;quot;'JChemPaint interface&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| * Ka &amp;quot;'Preferences&amp;quot;' window &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| * Ban dro ia ki jingshna da kaba pyndonkam ia ki tools bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|  * Save ia ka jingdro  ha ka &amp;quot;'.mol&amp;quot;' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban rekod ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka &amp;quot;'Ubuntu Linux OS&amp;quot;' ka version ba &amp;quot;'12.04&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| * &amp;quot;' Windows&amp;quot;' version  &amp;quot;'7&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| * Ka &amp;quot;'JChemPaint&amp;quot;'  version &amp;quot;'3.3-1210&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| * Ka &amp;quot;'FireFox Browser&amp;quot;'  &amp;quot;'31.0&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| * Ka &amp;quot;'Java&amp;quot;' version  &amp;quot;'7&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ka &amp;quot;'Internet connection &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| * &amp;quot;'Synaptic Package Manager&amp;quot;' ba la install ha ka system jong phi &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| * Jingtip shaphang ka '''Terminal''' ha ka '''Ubuntu'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| * Jingtip shaphang ka ''' Command Prompt''' ha ka '''Windows'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, ban run ia ka  ''' JChemPaint''', phi dei ban don ia ka '''Java''' kaba la install ha ka system jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Lah ban install ia ka '''Java''' ha ka '''Ubuntu''' da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa: '''openjdk-7-jre'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| To ngin ia pule shaphang ka '''JChemPaint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| * Ka '''JChemPaint''' ka dei ka '''2D chemical structures editor''' bad ka '''viewer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| *Ka dei ka ba ioh ei bad lah ban ioh naei naei ka cross platform application ba la shna ha ka '''Java'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| * Ka shah ban '''import''' bad '''export''' '''structure data''' ha ki plain-text format kum-'''SMILES, Molfile, CML''' bad '''InChi keys'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| To ngin sdang  da kaba install ia ka '''JChemPaint''' ha ka '''Ubuntu''' 12.04 OS.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''Firefox''' web-browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Ha ka address bar, type ia ka URL:  http://jchempaint.github.io/ ban install ia ka '''JChemPaint''' ha ka '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Phin sa shah ialam sha ka ''' download page''' jong ka '''JChemPaint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Ha ka webpage, Wad ia ka '''download a recent jar file from github (current is 3.3-1210):&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Click ha '''''the desktop application (6.8 MB)&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Ka Save file dialog-box ka plie. Click ha ka '''Save File''' bad click ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| To ngin  pynkynriah ia ka file ba la save na ka '''Downloads''' folder sha ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Right click ha ka file ba phi la save bad  jied '''Move to Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Ban plie ia ka '''JChemPaint''' window ba thymmai, ngi donkam ia ka '''Terminal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Nion '''CTRI+AIt''' bad '''T''' keys ha ka juh ka por ban plie ia ka '''Terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Type:'''&amp;quot;cd space Desktop&amp;quot;''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Type: '''java space -jar space ./jchempaint-3.3-1210.jar''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:32&lt;br /&gt;
| '''JChemPaint''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw,  '''JChemPaint''' lah ban plié tang lyngba ka '''Terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka rukom ban install ha ka  '''Windows''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| To ngin install  ia ka '''Java''' ha ka '''Windows OS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|Plie ia u '''Firefox''' web browser ha ka '''Windows''' machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Ha ka address bar, type:  '''jre-7-downloads''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Ka webpage ba thymmai ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Click ha ka link '''&amp;quot;Java SE Runtime Environment 7 Downloads-Oracle&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| Ka Download page ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Ha ka webpage, accept  ia ka '''License agreement'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Jied ia ka link '''jre-7-windows-i586.exe''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| '''Save File''' dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Save File''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Ka file kan sa download hapoh jong ka '''Downloads''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| Click ha ka file ba la download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Bud ia ka rukom ban install ia ka '''Java'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Click ha '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| '''Jre-7''' kan sa shah install ha ka system jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| To ngin ia install ia ka '''JChemPaint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''Firefox''' web browser ha ka '''Windows''' machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
|Ha ka address bar, type ia ka URL:&lt;br /&gt;
http://jchempaint.github.io/ ban install ia ka '''JChemPaint''' ha ka '''Windows'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| Phin sa shah ialam sha ka download page jong ka '''JChemPaint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
| Ha ka webpage, wad ia ka '''&amp;quot;download a recent jar file from github (current is 3.3-1210):&amp;quot;'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''&amp;quot;the desktop application (6.8 MB)&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| '''Save file''' dialog-box ka  plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Save File''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Ka ''''.jar'''' file yn sa download ha ka '''Downloads''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''Downloads''' folder bad jied ia ka file '''jchempaint-3.3-1210.jar.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Phi lah ban download ia ka version ba thymmai kaba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Right-click ha ka executable file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| Jied ia ka '''Open''' ban plie ia ka '''JChemPaint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| Da kawei pat ka rukom , phi lah ban plié ia ka '''JChemPaint''' da kaba pyndonkam da ka '''Command prompt.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Ban plie ia ka '''Command prompt''', nion ha ka '''Windows''' bad '''R''' keys ha ka juh ka por ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Ka '''Run prompt''' box Ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Open box''', type : '''&amp;quot;cmd&amp;quot;''' bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Ka '''Command prompt''' Ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| To ngin ia leit sha ka '''Downloads''' folder ha kaba ngi la save ia ka  ''''.jar'''' file ba la download jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| Type ha ka prompt: '''cd space Downloads''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|Type : '''java space-jar space jchempaint-3.3-1210.jar''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
| Ka '''JChemPaint''' window Ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Lada ka jingbakla(error) ka paw ha ka '''command prompt''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka '''Program files''', wad ia ka '''java''' folder bad click ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Wad ia ka '''bin''' folder bad right-click haka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| Iaid sha ka '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Copy  ia ka address '''C:\Program Files''' hapoh ki brackets '''(x86)\Java\jre7.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Ban buh ia ka lynti, bud ia ki rukom ban leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| Right-click ha ka '''My Computer''', bad jied ia ka option '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Advanced System settings''' bad nangta click ha ka '''Environment Variables.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| Ha ka '''System Variables''', wad ia ka '''Path'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Edit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|Ka '''Edit system Variable''' dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| '''Paste''' ia ka address  '''C:\Program Files''' hapoh ki brackets '''(x86)\Java\jre7.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''OK''' bad khang ia ka windows.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| Ka '''JChemPaint''' window ka long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''Menu bar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| '''Menu bar''' ka kynthup ia ki menu items kum ka: '''File, Edit, View, Atom, Bond, Tools, R-groups, Templates''' bad '''Help'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
| '''Tool bar''' ka kynthup ia baroh ki tiar ba donkam ha ka por ba phi trei bad ka JChemPaint.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
|Ka '''JChemPaint''' window ka don-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| * Ki Formatting tools ha jrong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| *'''Bond''' tools ha ka liang ka diang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
| * '''Ring''' tools ha ka liang ka mon bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| * Element tools ha kaba sharum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Ka '''Panel''' ka pyni ia ki jingdro jong ki jingshna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
| Mynta sha ka '''JChemPaint Preferences''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Draw a chain''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| Click bad tan ia ka '''chain'''  sha ka 6 Carbon atoms ha ka '''Panel'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka'''Carbon chain''' kam don kino kino ki atoms.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''Edit''' menu, iaid sha ka '''Preferences''' bad click ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| Ka '''Preferences''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
| Ka '''Preferences''' window ka don ar tylli ki tabs- '''Display Preferences''' bad ka '''Other Preferences'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
| Da ka default, la jied ia ka '''Display Preferences''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ym don kawei na ki check-boxes la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
| To ngin ia click ha ki khyndiat tylli ki check-boxes bad peit kumno ki long kiba iarap .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
| Ban pyni ia ka '''Methyl groups''' ha ka '''chain''', click ha ka '''Show explicit methyl groups.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
| Ban pyni ia ka '''hydrogens''', click ha ka '''Show implicit hydrogens.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Apply''' bad '''OK''' buttons ban pyntreikam ia ki jingkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, to ngin ia dro ia ka '''Phosphoric acid(H3PO4)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
| Ban dro, click ha ka '''Phosphorous(P) tool''' bad nangta click ha ka '''Panel'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:42&lt;br /&gt;
| Yn sa pyni ia ka '''Phosphine(PHi)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:46&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Oxygen(O) tool''' bad nangta click  ha ka '''Single bond tool.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:51&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor halor u 'P';  i pyllun ba rit ba rong 'blue' i paw halor jong u. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
| Click ha u 'P' bad tan ban dro saw tylli ki '''Hydroxy bonds'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:02&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ia u lain ba rong saw, harum u '''Phosphrous''' atom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
| Kane ka pyni ba ka '''valency''' kam pat dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:11&lt;br /&gt;
| Ban pyndep ia ka '''valency''', to ngin shna  ia ka '''Phosphrous-hydroxy bond'''  kaba halor kum ka '''double bond'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:19&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''double bond tool'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
| Click halor ka '''Phosphrous-hydroxy bond'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
| Ka jingshna ba ioh ka dei ka '''Phosphoric acid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba baroh ki atoms ha ka jingshna ne structure ki dei rong iong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36&lt;br /&gt;
| Ban pyni ia ka rong '''Rasmol''' jong ka element-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:39&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''Edit''' menu bad iaid sha ka '''Preferences'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
| Ha ka window, click ha ka '&amp;quot;Color atoms by element''' check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:50&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ka rong '''Rasmol''' jong ka element.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Apply''' bad '''OK''' buttons ban pyntreikam ia ki jingkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:00&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ki elements ka paw bad ki rong '''Rasmol''' jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
| To ngin ia save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:07&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''File''' menu bad jied '''Save as.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
| '''Save as''' dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:15&lt;br /&gt;
| Jied  '''Desktop''' folder ban save ia ka file ha ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:21&lt;br /&gt;
|Type ia ka kyrteng jong ka file kum ''Phosphoric acid'' bad click ha ka '''Save''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:27&lt;br /&gt;
|Ia ka file yn sa buh ne save ha ka''''.mol''' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:31&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:33&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la dep pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:36&lt;br /&gt;
| * Shaphang ka '''JChemPaint'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:38&lt;br /&gt;
| * Install ia ka '''JChemPaint''' ha ka '''Windows Operating System'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:42&lt;br /&gt;
| * Install ia ka '''JChemPaint''' ha ka '''Ubuntu Operating System''' 12.04&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:47&lt;br /&gt;
| * '''Menu bar, Tool bar''' bad ka '''Panel''' jong ka '''JChemPaint''' interface&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:52&lt;br /&gt;
| * Ka '''Preferences''' window&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:55&lt;br /&gt;
| * Dro ia ki jingshna da kaba pyndonkam da ki tiar bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:58&lt;br /&gt;
| * Save ia ka drawing ha ka ''''.mol'''' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:02&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:04&lt;br /&gt;
| * Install ia ka '''JChemPaint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:06&lt;br /&gt;
| * Peitbniah ia kiba bun ki '''menu''' items.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:09&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:12&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia kaba bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:18&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:22&lt;br /&gt;
|* Ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:27&lt;br /&gt;
| Ia ka jingtip ka ba kham bniah , sngewbha thoh sha: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:34&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' project ka dei shi bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:39&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:46&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link: http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:52&lt;br /&gt;
| La pynkylla ia kane ka script da I  Wilbert Marbaniang bad nga dei u Thawlad miki , ngan pynkut hangne. Khublei shibun na ka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|- |}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/JChemPaint/C3/Properties-of-JChemPaint/Khasi</id>
		<title>JChemPaint/C3/Properties-of-JChemPaint/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/JChemPaint/C3/Properties-of-JChemPaint/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T05:53:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{|border=1 ||'''Time'''  ||'''Narration'''  |- | 00:01 | Khublei iaphi baroh. Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka  jinghikai halor ka &amp;quot;' Properties of JchemPaint&amp;quot;' |- | 00:07 |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
||'''Time''' &lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh. Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka  jinghikai halor ka &amp;quot;' Properties of JchemPaint&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Ia ki &amp;quot;'Periodic table &amp;quot;' trends &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Dro ia ka reaction bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|  Pynshna iaka &amp;quot;'R-Group query&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|  &amp;quot;'Ubuntu Linux &amp;quot;'OS version &amp;quot;'12.04&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|&amp;quot;'JchemPaint&amp;quot;' version &amp;quot;'3.3-1210&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| &amp;quot;'Java &amp;quot;' version &amp;quot;'7&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ki jingtip shaphang ka &amp;quot;'JchemPaint'chemical structures editor&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|Lada phim don, iaki jinghikai kaba iadei, sngewbha ban leit shaka website jongngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai sha ka &amp;quot;'JchemPaint&amp;quot;' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi la save ia ka &amp;quot;'.jar&amp;quot;'file jong ngi ha ka Desktop&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
|Ñion &amp;quot;'Ctrl+ALt&amp;quot;' bad 'T' keys ha kajuh ka por ban plie iaka &amp;quot;'Terminal&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| Type:&amp;quot;'CD space Desktop&amp;quot;' bad Ñion &amp;quot;'Enter&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|Type : '''java space -jar space. /jchempaint-3.3-1210.jar&amp;quot;' bad ñion &amp;quot;'Enter&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'JchemPaint&amp;quot;' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|  To ngin sdang da ka &amp;quot;'Periodic Table&amp;quot;' trends. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'tool bar&amp;quot;' ba ha trai ka pyni iaki button jong ki katto katne ki elements ba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Ka tool-bar ka don ar tylli ki extra button shaphang ka mon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| &amp;quot;'Enter an element symbol via keyboard&amp;quot;' bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
|&amp;quot;'Select new drawing symbol from periodic table&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|  Click ha ka &amp;quot;'Select new drawing symbol from periodic table&amp;quot;' button &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| &amp;quot;'Choose an element&amp;quot;' window ka plie ryngkat bad ka inbuilt &amp;quot;'Periodic Table &amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah ban iohi ia ka box bad ki jingthoh &amp;quot;'Periodic Table of elements &amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka &amp;quot;'information -box&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'information box &amp;quot;' ka pyni iaki jingbatai bniah jong ki Element bala jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa : Ngan sa buh ia u cursor ha ka &amp;quot;'Oxygen&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Ki jingbatai bniah shaphang ka &amp;quot;'Oxygen &amp;quot;' la pyni haka &amp;quot;'information box&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban iohi ia ki jingbatai bniah jong kiba bun ki elements ha ka information box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Close&amp;quot;' ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Enter an element symbol via keyboard&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Click haka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|  &amp;quot;'Enter element&amp;quot;' text box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban type ia u symbol jong ka Element ha ka text-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa: Ngan sa type &amp;quot;Xe&amp;quot; naka bynta ka &amp;quot;Xenon&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Click ha u &amp;quot;'OK&amp;quot;' button. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ka symbol jong ka &amp;quot;'Xenon&amp;quot;' (Xe) la pyni  ha ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia dro ia ka jingshna jong ka &amp;quot;'Xenondifluoride (XeF2)&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Leit ha ka &amp;quot;'Edit&amp;quot;' menu, iaid sha ka &amp;quot;'Preferences &amp;quot;' bad click ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'Preferences&amp;quot;' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Uncheck ia ka &amp;quot;'Show Implicit hydrogens&amp;quot;' check -box, lada la dep check ne buh dak ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
|Click &amp;quot;'OK&amp;quot;' ban khang iaka &amp;quot;'Preferences&amp;quot;' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Fluorine(F)&amp;quot;' button bad nangta click ha ka &amp;quot;'Single bond&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Pynkhih ia u cursor halor ka &amp;quot;'Xenon&amp;quot;' atom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|Phin iohi, i pyllun rong blu barit i paw halor jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Click bad bat ia u &amp;quot;'left mouse button &amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Bad nangta tan ban dro ar tylli ki &amp;quot;'Xenon-Fluoride&amp;quot;' bonds. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Mynta, ngan batai shaphang ka &amp;quot;'Xenon&amp;quot;'s&amp;quot;'Atom Popup Menu&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Move the cursor over to '''Xenon''' atom,  right-click on it.&lt;br /&gt;
Pynkynriah ia u cursor sha ka &amp;quot;'Xenon&amp;quot;' atom, right click ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Xenon&amp;quot;'s&amp;quot;'Atom Popup Menu&amp;quot;' ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Hangne, ngan batai shaphang ki &amp;quot;'Isotopes, change Element&amp;quot;' bad &amp;quot;'Molecular Properties&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| To ngin leit nyngkong sha ki &amp;quot;'Isotopes&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Ka sub-menu ka plie bad ka list jong ki isotopes jong ka Xenon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| Babud, ngan pynkynriah ia u cursor sha ka &amp;quot;'Change Element&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ka sub-menu ka plie bad kiba bun tylli ki bynta jong ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|Ngan sa scroll shapoh sha kiba bun ki bynta.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
|Ngan sa jied ia ka &amp;quot;'Alkali Earth Metals&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'Alkali Earth Metals&amp;quot;' list ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Jied iaka &amp;quot;'Calcium (Ca&amp;quot;' na ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka element &amp;quot;'Xenon&amp;quot;' ka la shah bujli da ka &amp;quot;'Calcium&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Mynta ngin peit ia ka &amp;quot;'Molecular Properties&amp;quot;' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|Right click ha ka &amp;quot;'Calcium&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Calcium&amp;quot;'s&amp;quot;'Atom popup Menu&amp;quot;' ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Click ha ka &amp;quot;'Molecular Properties&amp;quot;' option &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
|&amp;quot;'Properties&amp;quot;' text-box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Type ia ka kyrteng jong ka compound kum  &amp;quot;'Calcium Fluoride&amp;quot;' bad click ha u &amp;quot;'OK&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|Ka kyrteng jong ka compound la pyni harum jong ka jingshna (structure)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|To ngin save ia ka file mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
| Click ha u &amp;quot;'Save&amp;quot;' button ha ka tool bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Save&amp;quot;' dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Type ia ka kyrteng jong ka file kum  &amp;quot;' Calcium-flouride&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Click ha u &amp;quot;'Save&amp;quot;' button. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Babud, ngin sa pule kumno ban shna ia ka reaction.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|Ban dro ia ka reaction, ngi donkam ban dro ia ki jingshna (structures) ba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|Nga la plie ia ka window bathymmai bad ki jingshna (structures)ba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Hangne ki reactants ki dei &amp;quot;'Propene&amp;quot;' bad &amp;quot;'Chlorine&amp;quot;' molecules bad ka jingmih ka dei &amp;quot;'1,2-dicholoropropane&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|Ha ka liang ka diang jong ka tool bar, click ha ka &amp;quot;'Reaction Arrow&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Click hapdeng ki reactants bad ki jingmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Ia ka reaction la shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin pynbeit  ia ki jingshna ha ka rukom ba biang ha ka reaction.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Relayout the structures&amp;quot;' button  ha ka tool bar ba hajrong. Ki jingshna la beit bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai shaphang kumno ban pynshna ia ka &amp;quot;'R-group query&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Kaei ka &amp;quot;'R-group query &amp;quot;'?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;' R-group query&amp;quot;' ka kynthup ia ka &amp;quot;'Root structure&amp;quot;' bad ki &amp;quot;'substituents&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Ka mih khmat ia ka subsitution ha kajuh ka &amp;quot;'Root structure &amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Ka lah ban kynthup ia ki derivatives kiba iapher da iwei lane khambun ki constituents.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|Click ha ka &amp;quot;' Create a new file&amp;quot;' icon ban plie ia ka window ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Draw a chain&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03 &lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Panel&amp;quot;' ban draw ia u carbon chain bad ki lai tylli ki carbon atoms. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| To ngin shna ia ka substituent ia kaba hap ban pyndait sha ka &amp;quot;'Carbon&amp;quot;' chain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa &amp;quot;'Benzene&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Benzene ring&amp;quot;' ha ka toolbar ba naka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Click ha ka panel.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|  To ngin label ia ka terminal &amp;quot;'carbon &amp;quot;' atom kum 'R1' ha ka &amp;quot;'carbon&amp;quot;' chain. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|Right click ha ka terminal &amp;quot;'Carbon&amp;quot;' atom. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Ka&amp;quot;'Atom Popup menu&amp;quot;' ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh sha ka &amp;quot;'Pseudo Atoms &amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Ka sub menu ka plie, jied 'R1'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin batai ia ka “carbon” chain kum ka &amp;quot;'root structure&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Selection&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| Jied ia ka &amp;quot;'Root Structure &amp;quot;' da kaba tan nalor jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka &amp;quot;'R-groups &amp;quot;' menu bad jied &amp;quot;' Define as Root Structure&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| Ka substituent structure yn sa kheinlang kum &amp;quot;' Not in R-Group &amp;quot;'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;' Selection button. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| Jied ia ka &amp;quot;'Substituent&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| Leit sha ka &amp;quot;' R-Groups&amp;quot;' menu bad jied &amp;quot;'Define as substituent&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|  Ka &amp;quot;' input box&amp;quot;' ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Hangne pynrung ia ka &amp;quot;'R-group &amp;quot;' number kum '1' bad click ha u OK button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Ia ka substituent yn sa ai da u number  'R1'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
|  Ha ka &amp;quot;'Root Structure &amp;quot;' ka substituent 'R1' yn sa buh dak da u asterisk (*)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;'Carbon&amp;quot;' atom jong ka substituent 'R1' ba la pyndait yn sa buh dak ruh da u asterisk(*).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Selection&amp;quot;' button, jied ia ka &amp;quot;'Root Structure &amp;quot;' bad &amp;quot;'substituent&amp;quot;'(R1).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| Leit sha ka &amp;quot;'R-Groups&amp;quot;' menu, jied &amp;quot;'General Possible configuration (sdf) &amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Ka save dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|Type iaka kyrteng jong ka file &amp;quot;'r-group &amp;quot;', jied iaka jaka kum desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Click ha ka &amp;quot;'Save&amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;' open&amp;quot;' icon ha ka tool bar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Open&amp;quot;' dialogue -box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Ha ka &amp;quot;'Files of Type &amp;quot;', jied  &amp;quot;'All Files&amp;quot;'. Click haka &amp;quot;'Desktop&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| Click &amp;quot;'open&amp;quot;' nangta jied iaka &amp;quot;r-group &amp;quot; file bala save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Click ha ka &amp;quot;'Open &amp;quot;' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
|Ka message ka paw. Click &amp;quot;'OK&amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Ka file bathymmai ka plie bad ka &amp;quot;'r-group query &amp;quot;' structure&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:46&lt;br /&gt;
| Ban pynbeit bha iaki jingshna, click ha ka &amp;quot;'Relayout the structure&amp;quot;' button ha ka tool bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
| Ka jingshna ba la pyni ka dei ka &amp;quot;'root structure&amp;quot;' ryngkat bad ka &amp;quot;'R-Group substituent Benzene &amp;quot;' ba la pyndait.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la pule  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
| Ia ki &amp;quot;'Periodic table &amp;quot;' trends.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| Dro ia ka reaction &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
| Pynshna ia ka &amp;quot;'R-Group query &amp;quot;'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
|Peitbniah ia ki ba bun ki periodic table trends bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
| Dro ia ki reaction katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai kyllum  ia ka spoken tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial team ka pynlong iaki workshop da kaba pyndonkam da ki &amp;quot;'Spoken Tutorials&amp;quot;' bad ai ia ki certificate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| Sngewbha ban contact ia ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:42&lt;br /&gt;
| Ia ka spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
|  Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:55&lt;br /&gt;
| La pynkylla ia kane ka script da i Wilbert Marbaniang bad nga dei u Thawladmiki. Khublei shibun ba phi la iashim bynta lang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advanced-Cpp/C2/Classes-And-Objects/Khasi</id>
		<title>Advanced-Cpp/C2/Classes-And-Objects/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advanced-Cpp/C2/Classes-And-Objects/Khasi"/>
				<updated>2017-11-15T09:53:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Classes and Objects''' ha ka '''C++.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule ia ki:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
|* '''Classes'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|* '''Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|* '''Encapsulation''' bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|* '''Data abstraction.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ngin sa leh ia kane da ka jingiarap jong ka nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, Nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|*'''Ubuntu OS '''version '''11.10'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
|*'''g++ compiler '''version '''4.6.1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jingpynithuh ia ki  '''class'''es&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
|Ia ka '''Class''' la thaw da ka ba pyndonkam  ia ka '''keyword class'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|Ka bat ia ki ''' data '''bad''' functions.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| '''Class''' ka pyniasoh ia ki '''code''' bad '''data'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|Ki '''data''' bad ki '''functions''' jong ka '''class''' la khot kum ki dkhot jong ka class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|  To ngin iaid shakhmat sha ki '''object'''s.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
|  '''Objects''' ki dei ki variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|   Ki dei ki copy jong ka '''class.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Kawei pa kawei na kine ki don ia ka '''properties''' bad '''behavior.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| Ia ki  '''Properties''' la batai lyngba ka '''data''' elements bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Ia ka '''behavior''' la batai lyngba ki dkhot jong ki functions ba khot '''methods'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin ia peit ia ka '''syntax''' Na ka bynta ka class.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|Hangne, '''class''' Ka dei ka kyntien ba pyndonkam ban batai ia ka '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18s.&lt;br /&gt;
|'''Class-name''' ka dei ka kyrteng jong ka class.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
|'''public, private''' bad '''protected''' Ki dei ki '''access specifier'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi la dep batai ia ki dkhot ki data bad ki function jong ki dkhot kum '''public, private''' bad '''protected'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|Dei kumne ba ngi khang ia ka “’class”’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin peit ia ka nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
|Nga la dep type lypa ia ka code ha ka '''editor'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| Ngan sa plie ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
|  Kynmaw ba ka filename jong ngi ka dei '''class hyphen obj dot cpp'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ha kane ka nuksa, ngin wad ia ka area ne jingheh jong ka square da ka ba pyndonkam ia ka '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:56&lt;br /&gt;
|Ngan batai ia ka code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei ka '''header file ''' jong ngi kum ''' iostream.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02 &lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam ia ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka jingpynithuh na ka bynta ka '''class''' ba kyrteng '''square.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|Hangne, ngam pat ai '''access specifier''' ei ei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|Te, dalade hi ka la long '''private.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|Namarkata, u variable '''x''' u dei  u '''private''' u dkhot jong ka ''' class square.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22 &lt;br /&gt;
| kane ka dei ka '''public specifier'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Function '''area''' ka dei ka  '''public''' '''function'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|Bad da kumne ngi khang ia ka class.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin iaid biang sha ka '''slide'''s  jong ngi ban tip khambun shaphang ki  '''access specifiers'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| '''Public specifier'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:39&lt;br /&gt;
|:  ka '''public''' specifier ka ailad ia ka '''data''' ban pyndonkam na shabar ka '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
|: Ia ka Dkhot jong ka '''public''' lah ban pyndonkam hangno hangno ha ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49 &lt;br /&gt;
| '''Private specifier'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|: Ym lah ban pyndonkam ia ki dkhot jong ka “ private” na shabar ka '''class' ''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|: Ia ki dkhot jong ka ''private''' lah ban pyndonkam tang ia kiba long dkhot jong ka  '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| '''Protected specifier'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|Ymlah ban pyndonkam ia ki dkhot balong * '''protected''' na shabar ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|* Ia ki, lah ban pyndonkam da ka '''derived''' '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Hangne,  ha kane ka jingthoh ngi don ka ''' class''' name,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|ka''' scope resolution operator''' bad ka kyrteng jong ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Ngi hap ban pyndonkam ia kane ka operator&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Ka iathuh ba ka function '''area''' kam dei ka '''global''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|    Ka dei ka function dkhot jong ka class '''square.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la ai ia ka '''argument''' kum '''int a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Mynta ia ngin phai biang sha ki '''slide'''s  jong ngi ban tip khambun shaphang ka  '''scope resolution operator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Ia kane la pyndonkam ban peit ia ki '''data.''' kiba buhrieh &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Ban lah ban pyndonkam ia ka '''variable''' lane '''function''' da kajuh ka kyrteng, ngi pyndonkam da ka scope resolution  operator '''::'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
|Shu buh u '''local''' variable bad u '''global''' variable ki don kajuh ka kyrteng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|U '''local''' variable un ioh lad shwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam ia u '''global''' variable da ka ba pyndonkam  da u '''::'''(scope resolution operator.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin phai sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|  Hangne ia ka jingdon jong u '''a''' la buh ha u '''x'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Nangta ngi ai ia ka '''area''' jong ka square.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Hangne u  '''x''' u dei u dkhot jong ka '''private'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|Ban ioh pyndonkam ia u  '''private parameter''', Ngi pyndonkam ia u '''public''' member '''a.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Barabor u dkhot jong ka'''private'''u long burieh beit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Kane ka kadei ka  '''main function.''' Jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Hangne, '''sqr'''  ka dei ka  object jong ka '''class square.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Da kumne  ngi thaw ia ka  '''object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
|'''class-name ''' bud sa ka '''object-name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|  Hangne, ngi khot ia ka '''function''' '''area ''' da ka ba pyndonkam ia ka ''' object sqr ''' bad u '''.(dot) operator'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|Nangta ngin sa ai ia ka '''argument''' kum 4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|Ngi buh ia ka jingdon jong u '''x''' kum 4. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| | Kane kadei ka '''return statement''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Mynta klik ha ka '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| To ngin '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:03&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal window da ka ba ñion '''Ctrl, Alt and T''' '''key'''s ryngkat lang na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| Ban compile, type: '''g++ space class hyphen obj dot cpp space hyphen o space class'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|Ñion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Type'''./class'''(dot slash class).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|Ñion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
| Ka output kan long kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|'''Area of the square is 16'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Haduh mynta ngi lah dep peit,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|ba ki '''data''' bad '''functions''' la buhlang hapoh ka '''class.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|'''class''' ka dei ka unit ba marwei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Ha kaba ka '''data''' bad  ka '''function''' ba pyndonkam la pyniasoh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
|Kane ka rukom leh la khot kumka ''' Encapsulation.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|Nangta ngi la dep peit ia ka class bad ki dkhot kum ki ''' private '' bad'' public '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|La buhrieh ia ki data jong ka ''' private '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Ym lah ban pyndonkam na shabar ka '''class.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Kane ka rukom leh la khot kum ka '''Data abstraction.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|Ka rukom long ba shabar ne ka'''interface''' la lah ban iohi hynrei ia ka rukom pyntreikam la buhrieh &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka '''slide'''s jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la dep peit:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|* Encapsulation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
|* Data Abstraction&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|* Ki dkhot jong ka'''Private'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|''' int x;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|*Ki  '''Public''' function&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|''' int area(int);'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|* '''classes'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
|'''class square'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|* Ban thaw ia ki object, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|'''square sqr;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|* Ban khot ia u '''function''' da ka ba pyndonkam '''object sqr dot area();''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka program ban wad ia u  perimeter  jong ka circle ba lah ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Peit ia ka  video badon ha kane ka '''link''' ba pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka internet bastet, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|Ka pynlong ia ki workshop da ka ba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05 &lt;br /&gt;
|Ka Ai certificates ia kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba khambniah, sngewbha thoh sha: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project ka dei bynta jong ka &amp;quot;Talk to a Teacher&amp;quot; project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka ri India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
|Ki Jingtip ba khambun halor kane ka mission kidon ha ka link ba pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
| La pynkylla ia kane ka script da I Arkijuh Dkhar bad nga dei u Thawladmiki, signing off&lt;br /&gt;
Thank You for joining.&lt;br /&gt;
Khublei Shibun ba phi la iashim bynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Account-settings-and-configuring/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/Account-settings-and-configuring/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Account-settings-and-configuring/Khasi"/>
				<updated>2017-11-07T10:23:54Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Account Settings bad Configuring Gmail Account'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|* kumno ban add ia ka '''folder'''s  thymmai sha ka email account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|* Buh ia ki advanced '''filter'''s ban wad ia ki '''message'''s. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|* Manage ne pyniaid ia ki message filters.. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|ngin sa nang ruh ban: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|* Configure ia ka Yahoo account dalade. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25 &lt;br /&gt;
|* pyniaid ki email accounts ba bun tylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:28&lt;br /&gt;
|* Pynkylla ia ki '''account settings''' na bynta ka mail account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|* Delete ne weng ia ka email account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Hangne , ngi pyndonkam  da ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1''' ha ka '''Ubuntu 12.04'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Thunderbird''' icon ha ka '''Launcher'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird window''' ka plie . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|To ngin  add sa kawei ka  folder sha kane ka account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Na ka  bynta ba sha kadiang , select ia ka account '''STUSERONE at GMAIL dot COM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|Right click ha ka account '''STUSERONE at gmail dot com''' bad jied '''New Folder'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|Ka '''New Folder''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|ha ka '''Name''' field, thoh  &amp;quot;Important Mails&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|klik '''Create Folder'''. Ia ka  folder la  shna ! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Mynta, phi lah ban  pynkynriah ki mails ba donkam na ka'''Inbox''' sha kane ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23 &lt;br /&gt;
|To ngin select, drag bad drop ia kane ka mail na ka '''Inbox''' sha ka '''Important Mails''' folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30 &lt;br /&gt;
| Phi lah ban wad ia ki  messages da kaba pyndonkam da ki '''filter''' options.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|01:36  &lt;br /&gt;
|Mynta, na ka panel ba na kadiang, jied ia ka account '''STUSERONE@gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43 &lt;br /&gt;
|Ha ka panel ba sha kamon , hapoh jong ka  '''Advanced Features''', klik '''Search Messages'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|ka '''Search Messages''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52 &lt;br /&gt;
| to mynta ngin pyndonkam daka default settings ban wad ia ki messages. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57  &lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;Match all of the following&amp;quot; option la dep jied  da ka default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Subject&amp;quot; bad &amp;quot;Contains&amp;quot; ruh la dep jied , da ka default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08  &lt;br /&gt;
|Ha ka next '''field''', type: &amp;quot;Ten interesting&amp;quot;. Klik '''Search'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Ki mails kiba ia dei bad ki kyrteng ki subject ki paw.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|phi lah ban '''save''' ruh ia kine ki  searches ha ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Pynsangeh ia ka jinghikai bad leh kane ka assignment. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Wad  ia ka mail da ka tarik bad save ia ki ha ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|to ngin khang ia kane ka dialog -box. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:35&lt;br /&gt;
|to, ngin  thaw da ka '''filter''' ba thymmai  na bynta kane ka '''mail account'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
|Ka '''filter''' ka dei ka  rule kaba phi lah ban apply ban pynbeit  ia ki messages hapoh ka mail-box jong phi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Hangne, ngin pykynriah baroh ki mails bad ka '''subject 'Thunderbird'''' sha ka '''Important Mails''' folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Na ka  panel ba na kadiang, select ka account '''STUSERONE@gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:58&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Advanced Features''', klik '''Manage message filters'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|ka '''Message Filters''' dialog-box ka paw. Klik ha ka tab '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Ka '''Filter Rules''' dialog-box ka paw. `&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta ka '''Filter name''', thoh  ia ka subject &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16&lt;br /&gt;
|Sa shisien, to ngin pyndonkam da ka settings ba la don lypa  ban set ia ka filter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|Ka'''Match all of the following''' option la jied da ka default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|'''Subject''' bad '''Contains'''  ruh la jied  da ka  default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|ha ka  bynta kaba bud, type: &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33  &lt;br /&gt;
|kaba bud, hapoh ka bynta ka'''Perform these actions''' , to ngin pynkylla ka option ban '''Move Message to'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|Klik  ha ka drop-down kaba bud, browse bad jied ka folder '''Important Mails'''. Klik '''OK'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|Ka '''Filter''' la displayed ha ka '''Message Filters''' dialog-box. Klik '''Run Now'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:58&lt;br /&gt;
|khang ia ka dialog-box. mynta, klik ha ka '''Important Mails''' folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|peit bniah, ba ka mails bad ka  '''Subject''' 'Thunderbird' la dep pynkynriah sha kane ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
|phi lah ban pyniaid bun ki email accounts da ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|kane ka mut , phi lah ban ioh pdiang, phah bad pyniaid ia ki mails ym tang ha ka Gmail jong phi bad kumjuh ruh ha ka Yahoo lane kano kano ka mail account  da kaba pyndonkam da ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|kumba phi tip, ba iaka Gmail accounts la shu configured beit da ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
|Kiwei pat ki accounts hap ban da configured hi dalade. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35&lt;br /&gt;
|Te mynta ngin configure ka Yahoo account- '''STUSERTWO@yahoo dot in''', lyngba ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|nga lah dep pynlong ne enable ka 'POP' ha ka Yahoo account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Kumno ngan leh ia ka? Nyngkong , Nga logged sha ka yahoo account jong nga. &amp;lt;Pause&amp;gt; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
|Kaba  bud, plie ia ka browser ba thymmai bad ha ka  address bar, type: &amp;quot;www.yahoo.in&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Mynta pynrung ia ka user name '''STUSERTWO at  yahoo.in''' bad nangta sa ka password.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Na ka liang ka diang ba shalor na kyndong , klik '''Options''' bad '''Mail Options'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
|Ha ka panel ba sha kadiang, klik '''POP and Forwarding'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Select  '''Access Yahoo Mail via POP'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Klik '''Close the tab'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28&lt;br /&gt;
|Ka dialog-box bad ka message ban save ia ka jingpynkylla ka paw. Klik '''Save'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin log out na ka Yahoo bad khang ia ka '''browser'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Mynta, na ka bynta ba sha kamon , hapoh ka '''Accounts''', klik '''Create New Account'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Ka '''Mail Account Setup''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin enter ne pynrung ka kyrteng da ka &amp;quot;USERTWO&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53&lt;br /&gt;
|ka ba bud, hapoh '''Email address''', to ngin thoh ia ka Yahoo-id: '''STUSERTWO@YAHOO.IN'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|Nangta, type ia ka password. Klik '''Continue'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10&lt;br /&gt;
|Ka '''Mail Account Setup''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:13&lt;br /&gt;
|Ha bynta ka '''Incoming Server Name''' , select '''POP3''' bad enter ka '''server hostname''' kum '''pop dot mail dot yahoo dot com'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| ngi select '''POP3''' kumba ngi kwah ban check ia ki mails offline bad kumta download ia baroh ki mails sha ka  local computer jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Incoming''' field- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
|Nabynta ka '''Port''', thoh ia ka '''port number''' nabynta ka yahoo, kata dei, 110. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Ha ka '''SSL''' drop-down, jied  '''STARTTLS'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Klik ia ka '''Authentication''' drop-down bad jied '''Normal password'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Outgoing''' field- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Server Name''', select '''SMTP''' bad enter ia ka '''Server hostname''' kum: &amp;quot;smtp.mail.yahoo.com&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|Namar ka '''Port''', thoh ia ka '''port number''' na bynta ka  yahoo, kata dei, 465.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
|Ha ka '''SSL''' drop-down, select '''SSL/TLS'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
|Klik ka '''Authentication''' drop-down bad jied  '''Normal password'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Ha ka '''User Name''' field, to  ngin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;STUSERTWO&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Ka '''Create Account''' button la  pynlah ne enable. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Klik '''Create Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:34&lt;br /&gt;
|Ka Yahoo account lah configured. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Ka shong  ha ka Internet connection jong phi, kane ka lah ban shim por da ki minutes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:42&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka  bynta ba sha kamon ha ka Thunderbird '''window''', mynta ka pyni ia ka '''Yahoo account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|To ngin klik ha ka'''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|Baroh ki mails  na ka  Yahoo account  lah download hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ka  Thunderbird mynta ym tang ban view mails kaba ngi ioh na ka Yahoo bad Gmail accounts, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 &lt;br /&gt;
|kumjuh ruh pyniaid ne manage ia ki artylli ki accounts ha kajuh kapor ! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:05  &lt;br /&gt;
|Mynta,To ngin peit ha ka '''preference settings''' kaba don  naka bynta ka email accounts ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:13&lt;br /&gt;
|Phi lah ban kwah ban : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|* Don ia ki copy jong ki mails ba la phah lyngba  ka Thunderbird, stored ne buh ha ka Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|* pyn bynta ne quote ia ki  original messages haba reply &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:24&lt;br /&gt;
|* Ithuh ia ki junk messages lane, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|* khlem da download katto katne ki messages lada ka disk space hapoh computer jong phi ka dap . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha ka diang, to ngin select ka Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:38&lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird Mail''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha  Kamon, hapoh '''Accounts''', klik '''View Settings for this account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:47&lt;br /&gt;
|Ka '''Account Settings''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|Ha ka  panel ba sha ka diang  , kumjuh select ka Gmail account. Mynta, klik ha '''Server Settings'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|Ka'''Server Settings'''  lah  pyni ha ka bynta ba sha kamon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|ha ka check-box ''' Check for new messages every ''', thoh  20. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Thunderbird mynta kan check ia ki messages man ka 20 minutes. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Check-box ia ka '''Empty Trash on Exit'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:15 &lt;br /&gt;
|Baroh ki  messages ha ka '''Trash''' folder kin sa  shah deleted man ka por ba ngi khang ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:22&lt;br /&gt;
|Ha ka juh ka rukom phi lah ban customize  ia ka'''server setting'''s jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
| Ha ka juh ka rukom, ngi lah ban set ia ka options ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30 &lt;br /&gt;
|* shna copies jong ki mails &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|* save '''draft mail'''s &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|* pynkylla ia ka location jong ki mail ba la saved. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Na ka  panel ba sha  kadiang, klik '''Copies and Folders'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka '''Copies and Folders''' dialog-box la pyni ha ka bynta ba sha kamon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia kine ki default options kumba ki long. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka option '''Place a copy in''' bad ''''Sent' Folder on''' la jied lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:00&lt;br /&gt;
|Ban buh lypa ne set ia ki options sha ka save '''disk space''', na ka bynta ba sha kadiang, to ngin select '''Disc Space'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Mynta, na ka bynta ba sha kamon, phin iohi ia ka option '''To save disc space, do not download'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Check ia ka box '''Messages larger than'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Mynta,ha ka '''KB''' field, thoh 60.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Thunderbird kan ym download ia ki messages kiba kham heh ban ia ka 60KB. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:30&lt;br /&gt;
|Sa kawei pat ka Thunderbird feature kaba donkam ka dei '''Identify Junk Messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|Phi lah ban hikai ia ka   Thunderbird ban bniah ia ki junk bad non-junk messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, nyngkong phi hap ban set '''Junk Settings''' bad nangta  sa mark mails kum ka junk bad non-junk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
|Ha kaba sdang, phi dei ban peit thuh ia ki '''Junk mail''' dalade  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|da kaba klik ha ka  '''Junk Mail''' button ia iwei pa iwei i mail. Katba dang iaid ka,  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
|Shong kat kum ka jing jied ka jong phi, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Thunderbird kan sa peit thuh  hi ia ki “junk” mail &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|bad pynkynriah ia ki sha ka '''Junk folder'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Account Settings''' dialog-box, na ka bynta ba sha kadiang , klik '''Junk Settings'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Ka '''Junk Settings''' dialog-box kan paw ha ka bynta ba sha kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:18&lt;br /&gt;
|phin iohi ba katei ka '''Enable adaptive junk mail controls for this account''' box lah checked da ka default. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:27&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Do not mark mail as junk if the sender is in''' list, check ia baroh ki options. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
|Select ia ka  '''&amp;quot;Move new junk message to&amp;quot;'''  bad select '''Junk folder on''' option. Sa Klik '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:44&lt;br /&gt;
|Mynta, klik ha ka '''Inbox''' bad select ka mail ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Ki contents jong ka mail la pyni ha ka bynta ba sha trai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:52&lt;br /&gt;
|Klik ia ka '''Junk''' icon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ia ka '''header''' 'Junk Mail' la pyni . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:58&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, phi lah ban set ia kiwei ki '''preferences''' kumjuh! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|Khatduh, ngi lah ban delete ia ka mail account kaba ngi la configured ha ka Thunderbird? hooid, ngi lah! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:10&lt;br /&gt;
| na ka bynta ba sha kadiang, select ia ka account '''STUSERONE@gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:16&lt;br /&gt;
| na ka bynta ba sha kamon, hapoh ka '''Accounts''', select '''View Settings for this account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:21&lt;br /&gt;
|ka '''Account Settings''' dialog-box ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
| na trai na kyndong ba sha kadiang, klik '''Account Actions''' bad Nangta klik '''Remove Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32&lt;br /&gt;
|ka warning message la paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:35&lt;br /&gt;
|Lada ngi klik ha ka '''OK''', ka account kan sa shah delete. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:39&lt;br /&gt;
|La kumno kumno, namar ka jing thmu jong kane ka jinghikai, ngin ym delete ia kane ka account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:45&lt;br /&gt;
|kumta, ngin sa  klik '''Cancel'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia kane ka dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:51&lt;br /&gt;
|kynmaw, haba ngi delete ia ka email account, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:53&lt;br /&gt;
|Baroh ki '''folder'''s bad ka '''mail'''s &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56&lt;br /&gt;
|ba iadei bad katei ka '''email account''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:58&lt;br /&gt;
|yn sa delete na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:00&lt;br /&gt;
|Ki jingiathuh bniah ki lah ban dang pyni ha ka bynta ba sha kadiang jong ka Mozilla Thunderbird window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:06&lt;br /&gt;
| La kumno kumno,haba phi login biang, yn ym pyni shuh ia ki. &lt;br /&gt;
T&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:12&lt;br /&gt;
|Kane ka pynkut ia kane ka jinghikai halor ka '''Mozilla Thunderbird 10.0.2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:18&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
|* shna ki folders ba thymmai sha ka email account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:24&lt;br /&gt;
|*  set '''advanced filters''' ban wad ia ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:28&lt;br /&gt;
|* pyniaid ne manage ki message filters. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:30&lt;br /&gt;
|ngi la nang ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|* Configure Yahoo account dalade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|* pyniaid ne manage ki email accounts ba bun tylli. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:38&lt;br /&gt;
|* pynkylla ia ki account settings jong ka mail account bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:40&lt;br /&gt;
|*Delete ia ka email account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:44&lt;br /&gt;
|Hangne ka '''assignment''' na ka bynta jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:46&lt;br /&gt;
| Set up ia ki email account dalade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:49&lt;br /&gt;
|pynkylla ia ka settings jong ka account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:52&lt;br /&gt;
|Set ia ka preferences sha ka '''archive messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:56&lt;br /&gt;
|pynkylla ia ka preferences na ka bynta ka Junk settings. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:00&lt;br /&gt;
|Delete ia ka email account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:02&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video badon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:05&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka '''Spoken Tutorial''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:09&lt;br /&gt;
|lada phim don ia ka bandwidth ka ba biang,phi lah ban download bad peit iaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:13&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:15&lt;br /&gt;
|* Ka Pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:18&lt;br /&gt;
|* ai syrnot ne certificates sha kiba pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:22&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba khambun ,sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:29&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project kadei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:33&lt;br /&gt;
| Ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Sorkar jong ka ri India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
| Ki Jingtip ba khambun halor kane ka mission kidon ha ka link ba pyni harum.'''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:51&lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla da I Raymond Nongrum. Nga dei u Thawlad miki na bad ia kane ka Khublei Shibun ba phi la ia shim bynta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/How-to-Use-Thunderbird/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/How-to-Use-Thunderbird/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/How-to-Use-Thunderbird/Khasi"/>
				<updated>2017-11-07T10:23:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor  '''How to Use Thunderbird'''. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai,ngin  sa pule  kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|* pynrung ia ka '''Thunderbird shortcut''' sha ka '''launcher''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
| '''Tag''' messages,  '''Quick Filter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sort''' bad '''Thread''' messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngin sa pule ruh  ban:  '''Save As''' bad '''Print Messages''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
|Attach ne pyndait  ia ka File , '''Archive''' Messages &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|* Peit  ia ka '''Activity Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Hangne ngi  pyndonkam da ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1'''haka '''Ubuntu 12.04'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|namar ba  ngi plie ia ka Thunderbird man ka por, to  ngin shna ia ka shortcut icon naka bynta jong ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|To ngin tan bad pynhap ia ka Thunderbird '''shortcut icon''' sha ka '''Launcher'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
|Nyngkong, click '''Dash Home'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52         &lt;br /&gt;
|Ha ka bynta '''Search'''  kaba  paw, type: &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|ka '''Thunderbird icon''' kan paw hapoh jong ka bynta   '''Search'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Jied ne select  ia ka bad wat ym  pyllait  ia u left '''mouse''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|Mynta, tan bad pynhap ia ka icon sha ka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|bad pyllait ia u left '''mouse-button'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| Click '''Dash home''' ban khang ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Click ha ka Thunderbird icon ha ka '''Launcher'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
| Ka '''Thunderbird''' window ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''STUSERONE at  gmail dot com''' ID, click '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ki katto katne ki messages ki  dei ha ki '''bold'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|kine ki dei ki  messages  bym pat pule. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Get Mail''' icon bad jied  '''Get All New Messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
|ngi la  ioh ia ki  messages na ka '''Gmail account'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|To ngin ong ba ngi kwah ban pynbeit ia kine ki messages da ka  '''Sender'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| click ha ka '''column''' heading '''From'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Ki messages mynta la pynbeit ha ka alphabetical order. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|To ngin click ha ka '''From''' sa shisien pat. &lt;br /&gt;
        &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Mynta kine ki messages la pynbeit  da markhongpong ia  ki alphabetic order! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin sort ne pynbeit  daka'''Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Shu click ha ka '''Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
|Mynta kine ki messages la pynbeit ne sorted da ka '''Subject''' !&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
|pynsangeh shiphang ia kane ka  jinghikai  bad  pyrshang ia kane ka '''assignment'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|Sort ne pynbeit ia ki messages da ka '''Date''' ba ngi ioh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|phi lah ruh ban '''tag''' ia ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|Ha kane ka rukom da kaba suk phi lah ban  ithuh ia ki messages kiba phi kwah ban plie biang &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
|phi lah ruh ban pyndonkam da ki '''tag'''s ban kynthup lang ia ki messages kiba ia syriem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|to ngin ong ba phi kwah ban tag ia ka mail kum  '''Important'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Inbox''', jied ia ka mail ba nyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Tag''' icon na ka toolbar bad jied  '''Important'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ia ka mail la pyni ha ka rong basaw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54&lt;br /&gt;
|Peit ia ka  panel ba sha  traiduh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|Iaka mail la tagged kum ka &amp;quot;Important&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ban weng ia ka tag, nyngkong jied ia ka mail. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Na ka toolbar, click ia ka '''Tag''' icon bad click '''Important''' biang. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|to ngin tag ia ka mail ba nyngkong  ha ka '''Inbox'''kum  '''Important''' bad ka mail kaba ar kum ka '''Work'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|Shu buh ngi kwah ban peit tang ia ki mail kiba  la dep tag, ha ka panel ba sha  kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Lah ne em ban leh ia kane? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|phi lah ban pyn donkam da ka'''Quick Filter''' toolbar ban filter  kloi bad peit ia ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|ban peit ia ki messages kiba la dep tag, na ka '''Quick Filter''' toolbar, click haka icon '''Tagged'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|Tang ki messages kiba ngi la tag la pyni!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|To ngin click biang ha ka icon '''Tagged''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban peit ia baroh ki mail mynta! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|to ngin pule  shaphang ki  '''Message Threads''' mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Kiei ki Message Threads? Ki messages kiba iadei kiba la pyni ha ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57&lt;br /&gt;
|sequence lane kum ka jingiakren ki khot  '''Message Threads'''. &lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam ia ka message threads ban peit ia ki messages kiba iadei kum kawei ka jigiakren  , shisien pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
| to mynta ngin pule kumno ban leh ia kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Click to display message threads''' icon, ha kadiang sha kyndong jong ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|La pyni ia ki mails kum ka  jingiakren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Ban peit ia ki jingiakren ba pura, click ha ka  symbol '''Threading''' ka babud ia ka corresponding thread . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Ka jingiakren baroh la iohi ha ka '''message preview''' panel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|Ban mih shabar jong ka  '''Thread view''', shu click biang ha ka '''Thread''' icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|To ngin pule mynta kumno ban '''save''' ia ka mail sha ka '''folder''' bad nangta  '''print''' ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jingthmu  jong kane ka jinghikai,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka folder ba thymmai ha ka Desktop&lt;br /&gt;
     &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|bad ai kyrteng ia ka '''Saved Mails'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
| to ngin jied  bad save ia ka mail ba nyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
|Double-click ha ka mail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
|Ka plie ha kawei pat ka tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|Na ka toolbar, click '''File &amp;gt;&amp;gt; Save As''' bad '''File'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Ka  '''Save Message As''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:19&lt;br /&gt;
|Browse sha ka Desktop bad jied ia ka folder '''Saved Mails'''. Click '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|La save ia ka message ha ka folder.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|to ngin leit sha ka folder '''Saved Mails''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Double-click ha ka bad  plié ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
|Ka mail ka plie ha ka'''Gedit''' kum ka text file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|to ngin khang bad exit ia kane ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban save ia ka message kum ka '''template'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
|Na ka toolbar, click '''File &amp;gt;&amp;gt; Save as''' bad '''Templates'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
|Ia ka message  la save  ha ka  folder  '''Templates'''  ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha kadiang jong ka Thunderbird , click ia ka '''Templates''' folder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Jied ia ka mail bad double-click. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Ka plie ha la ki jong ki jong ki tab  bad ka '''To''' address field ba la pyndap da ki contact, ba la list ha ka original mail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:13&lt;br /&gt;
|Phi lah ban modify mynta ia ka content ha kane ka mail, pynrung lane  delete ia ki contacts bad phah ia ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Pynrung ia  u number 1 sha ka '''Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Ban khang ia ka template, click ia ka 'X' icon ha ka tab ba sha jrong na kadiang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
|ka '''Save Message''' dialog-box ka paw. Click '''Dont Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|mynta, to ngin print ia ka message. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Inbox''' bad na ka panel ba sha kamon , jied ia ka mail kaba ar bad double-click ha ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46&lt;br /&gt;
| Ka plie ha ka tab kaba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
| na ka Main menu, leit sha ka '''File''' bad nangta select '''Print'''. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|ka '''Print''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:58&lt;br /&gt;
|Ngin  print ia kane ka mail ha ka 'A4' sheet, bad ka '''Orientation''' kum ka '''Portrait''' bad shna ar copy ia kane ka mail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Page Setup''' tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|ha ka bynta '''Paper Size''' , click ha ka drop-down list bad jied  'A4'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|ha ka bynta ka '''Orientation''' , click ha ka drop-down list bad jied  '''Portrait'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|mynta, click ia ka  '''General''' tab ha ka bynta  '''Copies''' , pynrung  2.  Click '''Print'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|lada ia ka  printer jong phi la dep configure bha, ka mail ka dei ban sdang  print mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|to ngin click '''Cancel''' ban exit ia ka '''Print''' dialog-box. Bad ruh, to ngin khang ia ka tab '''Mail''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|mynta, to ngin phah ia ka video kum ka attachment sha ka '''Yahoo account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
|to ngin thoh ne shna ia ka message thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
|na ka Menu bar, click '''Write'''. ka '''New Message''' window ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|ha ka bynta  '''To''' , type ia u dak ba nyngkong  jong ka '''yahoo id''', kata kadei 'S'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Phin iohi  ba ka yahoo mail-id ka la pyndap hi .  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta  '''Subject''' , type: &amp;quot;Video Attachment&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Na ka  toolbar, click '''Attach'''. ka '''Attach Files''' dialog-box ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|Na ka Desktop, jied ia  ka  file &amp;quot;What is a Spoken Tutorial.rar&amp;quot;. Click '''Open'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Ia ka file la pyndait  bad ia kaba la pyndait  la pyni shajrong na kyndong sha ka liang kamon . Click '''Send'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|To ngin '''login''' sha ka'''yahoo account''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56&lt;br /&gt;
|Ngi la ioh ia ka message bad ka '''attachment'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:59&lt;br /&gt;
|To ngin  khang noh ia ka  yahoo account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ioh ia ka message kaba kongsan kaba ngi kwah ban peit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
| Tangba ki lah ban don bun ki mails ha ka '''Inbox'''. Na kata ka daw ki lah ban don kyllum ban I klumar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka ailad ia phi  ban '''archive'''  ne save ia ki ha kawei ka bynta ia kum kine ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
|Nyngkong ngi dei ban check ia ka '''archive setting'''s. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha kadiang  click ha ka '''STUSERONE''' gmail account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:25&lt;br /&gt;
| Na ka panel ba sha kamon  , hapoh ka '''Accounts''', click '''View Settings''' na ka bynta kane ka account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:31&lt;br /&gt;
|Ka '''Account Settings''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
| Na ka panel,ba sha kadiang  , click ha ka '''STUSERONE''' gmail account bad click '''Copies &amp;amp; Folders'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:43&lt;br /&gt;
|Ka '''Message Archives''' options la pyntreikam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
|Kine ki options kin pyni ia ki folder jong ki messages ba lah archived. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Lada kine ki options ki khlem pat pyntreikam, kumta : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
|Check ne buhdak ia ka '''Keep message archives ha''' box, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:01&lt;br /&gt;
|Jied ia ka option '''&amp;quot;Archives Folder ha &amp;quot; STUSERONE at gmail.com'''. Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Mynta, hapoh jong ka '''STUSERONE''' Gmail account, click ha ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:15&lt;br /&gt;
|To ngin archive  ia ka message ba lai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
| Na ka panel,ba sha kamon  , jied ne select ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Right-click na ka bynta ka context menu bad jied  '''Archive'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Ia ka message la pynkynriah sha ka folder '''Archives''' , hapoh jong ka '''STUSERONE''' Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
| La  khlem pyni shuh ia ka ha ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:39 &lt;br /&gt;
|bad kumno ban leh lada  ngi kwah ban peit ia ki kam  kiba ngi la leh da kaba pyndonkam daka Thunderbird?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
|Kane ruh kadei kaba suk  ! Ka  '''Activity Manager'''ka  pyni ia ka list jong ki kam ba la leh ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click '''Tools''' bad '''Activity Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
|Ka '''Activity Manager''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:01&lt;br /&gt;
|Mynta phi lah ban peit ia ki  list ban check ia baroh ki kam jong ka email ! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:05&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia ka '''Activity Manager''' dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|To ngin mih na  ka Thunderbird da kaba click  ha u red cross na kyndong sha kadiang jong ka  '''Thunderbird window'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:16&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , ngi la pule kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:20&lt;br /&gt;
|* Pynrung  ia ka Thunderbird shortcut sha ka launcher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:23&lt;br /&gt;
|* Tag Messages, Quick Filter,Sort bad Thread Messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28&lt;br /&gt;
|Ngi la pule ruh ban : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:30&lt;br /&gt;
| '''Save As''' bad '''Print Messages''', '''Attach a File''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:34&lt;br /&gt;
|'''Archive Messages''', Plie  ia  ka '''Activity Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka  '''assignment''' naka bynta ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:41&lt;br /&gt;
|'''Login''' sha ka Thunderbird, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:44&lt;br /&gt;
| Plie ia  ka message thread.'''Save''' bad print ia ka message. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Jied ia  ka email, right-click naka bynta ka  context menu. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:53&lt;br /&gt;
|Check ne buhdak ia baroh ki options ha ka . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|Plie ia ka '''Activity Manager''' dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:00&lt;br /&gt;
|'''Logout''' na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|Check ne buhdak ia ka '''Activity Manager''' dialog-box sa shisien, haba  phi login. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:07&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba don ha kane ka link harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:10&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot  ia ka '''Spoken Tutorial''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth  kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:18&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:20&lt;br /&gt;
|* ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki  spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:23&lt;br /&gt;
|* ai syrnot ne certificate sha kito kiba pass bha ha ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba khambniah , sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:33&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project kadei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:37&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia  ka da ka National Mission on Education lyngba ka  ICT, MHRD, sorkar jong ka  India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:45&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane  ka mission ki don ha ka:&lt;br /&gt;
'''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla da I Raymond Nongrum. Nga dei u Thawlad miki na bad ia kane ka Khublei Shibun ba phi la ia shim bynta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Introduction-to-Thunderbird/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/Introduction-to-Thunderbird/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Introduction-to-Thunderbird/Khasi"/>
				<updated>2017-11-07T10:22:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka'''Introduction to Mozilla Thunderbird'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:04&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai ngin sa pule shaphang ka '''Mozilla Thunderbird''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|kumno ban '''download, install''' bad '''launch''' ia ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|ngin sa pule  ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|* Ban'''Configure''' ka email account ba thymmai, '''Download''' bad pule ia ki messages &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|* Ban '''Compose''' bad phah mai/l'''send mail''' messages,'''Log out''' na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Ka '''Mozilla Thunderbird''' ka dei ka '''email client'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|Kadei ruh ka '''cross platform software''' kaba mut kaba lah ban plie'''run''' ha kano kano ka '''operating systems'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|ka ailad ia phi ban download  ia ki'''email message'''s &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|na kiwei pat ki mail accounts sha ka computer jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|ka iarap ruh iaphi ban pyniaid ia shibun ki email accounts. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka don ruh ka jinglong ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
|phi lah ruh ban plie baroh ki  email data jong phi kum ki '''Mail folder'''bad  '''Address book''' na kiwei pat ki mail accounts kum ka '''Gmail, Yahoo''' bad '''Eudora'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|lada phi pyndonkam ia ka '''POP3''', phi lah  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
| ban kynthup baroh ki '''POP3 account''' ha kawei ka '''Inbox''' ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyniasnoh ia ki messages da ki attributes kum ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|'''Date, Sender, Priority''' lane ka'''Custom label'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|hangne ngi pyndonkam ia ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1''' haka  '''Ubuntu 12.04'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|Lada phim pat install ia ka Mozilla Thunderbird ha ka computer jong phi, phi lah ban install ia ka da kaba pyndonkam ia ka'''Ubuntu Software Centre'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah  shaphang ka Ubuntu Software Centre, sngewbha peit na ka  website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban download bad install ia ka Thunderbird na ka  Mozilla website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
|Ka Mozilla Thunderbird ka lah ruh ban pyndonkam ha ki  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|'''Microsoft Windows 2000''' lane ki versions kiba kham thymmai kum ki'''MS Windows XP''' lane '''MS Windows 7'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:56&lt;br /&gt;
|ban tip kham bniah,sngewbha peit ia ka Mozilla website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|ban pyndonkam ia ka Mozilla Thunderbird, phi dei ban don artylli ki valid '''email addresse'''s. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|phi dei ruh ban pyntikna ba ka '''POP3''' ka dei ban treikam ha ki email accounts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Bad, phi dei ban tikna ba phi connect bad ka'''Internet'''. &lt;br /&gt;
       &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:19&lt;br /&gt;
|to mynta ngin plie ia ka  '''Thunderbird'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Nyngkong click ha ka'''Dash Home''' u budam uba pyllun ha ka dur  , ha ka bynta ba shajrong na liang kadiang jongka computer desktop jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|Ka '''Search''' box kan paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|Mynta, type: &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. Ka dur jong ka Thunderbird '''icon''' kan paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Click ha ka ban plie ia ka '''application'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|ka '''Mail Account Setup''' dialogue-box ka la plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|to ngin khang ia kane da kaba click ha u budam uba cross rongsaw  ha jrong shaphang ka diang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
| Ka  '''Mozilla Thunderbird application'''ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Nyngkong eh, to ngin  pynsngewthuh ialade bad  ka '''Mozilla Thunderbird interface'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Ka Mozilla Thunderbird interface ka don ia ka '''Main menu''' bad shibun kiwei pat ki option&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Lah ban lap ia ki'''Shortcut icon'''s hapoh ka Main menu ka ba don ha ka '''Menu bar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|kum ka nuksa- ki don ruh ki shortcut icons naka bynta ka '''Get Mail, Write''' bad '''Address Book'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18&lt;br /&gt;
|La phiah ia Ka Thunderbird ha ki ar kynhun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|ka kynhun ba sha kadiang ka pyni ia ki '''folder'''s  kiba don hapoh ki'''Thunderbird account''' jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|kumba ngim pat dep configured ia ka '''mail account''' kumta, ia ka ba mynta kane  ka panel kan ym display ia kano kano ka folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|ka kynhun ba sha kamon ka don ki options na ka bynta ka '''Email, Accounts, Advanced Features''' bad kumta ter ter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|na ka bynta ka saindur jong kane ka jinghikai, ngi lah dep lypa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|ban shna artylli ki '''email account'''s. Kita ki dei: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
| '''STUSERONE at gmail dot com, &lt;br /&gt;
STUSERTWO at yahoo dot in'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56 &lt;br /&gt;
|Ka bha ba phin pyndonkam 2 tylli ki email accounts jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|nga lah pyn treikam ruh ia ka '''POP3''' option ha kine ki artylli ki mail accounts. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
|kumno ngan pyntreikam ia ka'''POP3''' ha ka Gmail? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|nyngkong, '''login''' ia ka '''Gmail account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|plie ka browser ba thymmai bad ha ka address bar, thoh: &amp;quot;www.gmail.com&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|mynta, pyndap ka user name '''STUSERONE at gmail dot com''' bad nangta ka password. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Settings''' icon hajrong shaphang ka diang jong ka '''Gmail window'''. Click ha ka '''Settings''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|ka '''Settings''' window ka paw. Click ia ka '''Forwarding and POP (slash)/ IMAP''' tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|ha ka '''POP download''', nga lah jied ia ka ''''Enable POP for all mail''''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
| nangta click '''Save Changes'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|ka '''Gmail Mail''' window kan paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
|Mynta la pyntreikam ia ka '''POP3''' haka  Gmail! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|to mynta ngin '''log out''' na ka Gmail bad khang ia u '''browser'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|to mynta ngin configure ia ka '''STUSERONE at gmail dot com''' account ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Ia ki Gmail accounts lah configured lypa da ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:19&lt;br /&gt;
|ngin sa nang ban pynshna da lade hi na ka bynta kiwei pat ki email accounts ha kiwei pat ki jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Nyngkong, dei ban tikna ba phi la pynshna bha ia ka'''network''' jong phi ha ka liang ka connection.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
|na ka Main menu, jied '''Edit''' bad '''Preferences'''. 	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:36&lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird Preferences''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Advanced''', jied '''Network &amp;amp; DiskSpace''' tab bad click '''Settings'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Connection Settings''' dialog-box, jied ia ka '''Use system proxy settings''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''. Click '''Close'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin shna ka account thymmai da kaba pyndonkam ia ka '''Accounts''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
| na ka panel ba sha kamon jong ka Thunderbird, hapoh ka '''Accounts''', click '''Create a New Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Ka '''Mail Account Setup''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
| Pyndap ia ka kyrteng kum ka &amp;quot;STUSERONE&amp;quot;.&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
| Pyndap ka '''Email address''' kum '''STUSERONE at gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|bad khatduh, pyndap ka '''Password''' jong ka Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
|Nangta, click ha ka '''Continue'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|ka khubor- &amp;quot;Configuration found in Mozilla ISP database&amp;quot; ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|Nagta, jied '''POP3'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46&lt;br /&gt;
|don ka por ba ka mih ka  error message-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
| &amp;quot;Thunderbird failed to find the settings&amp;quot; ka  paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|kane ka pynpaw ba, ka Thunderbird ka khlem lah ban configure lypa ia ka Gmail settings &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|kum ha kine ki khep,phi dei ban configure ka settings da lade hi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|mynta, click ha ka '''Manual Config''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
|Ka configuration settings jong ka Gmail ka paw.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
|kumba ka Thunderbird ka lah configured lypa ia ka Gmail settings ha kaba dei, ngin ym pynkylla ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|Sangeh ia kane ka video bad kynmaw ia kane ka settings. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Ban configure ia ka Gmail da lade hi, ngi dei ban pyndap ia kine ki settings ha ki jaka kiba dei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|haba lah dep pynshna ia ka settings dalade hi, U button'''Create Account''' u la treikam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ka Thunderbird ka la configured ia ka Gmail da kaba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|to, ngin click '''Create Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
| Kane kan shimpor khyndiat minute ka shong kat kum ka jingsted ka internet jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
|La dep shna ia ka Gmail Account bad la pyni ha ka panel ba sha kamon . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|khmih bha ba ka panel ba sha ka diang mynta ka pyni ka email ID : '''STUSERONE at gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|hapoh kane ka Gmail account, shibun jait ki '''mail folder'''s la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| Mynta naka panel ba sha ka diang, hapoh ka Gmail account, click '''Inbox'''. Click haka '''Get Mail''' icon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18&lt;br /&gt;
|Khmih ba  ka'''status bar''' sha trai duh jong ka Thunderbird window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:22&lt;br /&gt;
|Kan pyni ia ki  numbers jong ki messages kiba la download. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
|Baroh ki email messages naka Gmail account '''STUSERONE at gmail dot com''' mynta lah dep download hapoh ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Inbox''' bad jied ia ka message. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:39&lt;br /&gt;
| la pyni ia ka  message ha ka panel harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43&lt;br /&gt;
|To ngin double-click ha ka '''message'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
|la plie ha ka '''tab'''  thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|ngin khang ia kane ka tab da kaba click ha ka 'X' icon, kaba don hajrong sha kamon jong u tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|to mynta ngin shna ia ka message bad  phah sha ka account '''STUSERTWO at  yahoo dot in'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03&lt;br /&gt;
|na ka '''Mail''' toolbar, click '''Write'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Ka '''Write''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|Ka '''From''' field kan pyni ia ka kyrteng jong phi bad ka '''Gmail ID'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Ha ka '''To''' field, ngin thoh '''STUSERTWO at yahoo dot in'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Ngin  type ka text- &amp;quot;Hi, I now have an email account in Thunderbird!&amp;quot;, ha ka body jong ka '''mail'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:29&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin jied ia ka '''text''' bad pynheh ia ka '''font size'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Mynta, click ia ka '''Larger font size''' icon. Kane kan pynheh ia ka size jong ki font.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ki rong jong ki text, nyngkong  jied iaka  bad click ka '''Choose colour for text''' icon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47&lt;br /&gt;
|Ka '''Text Color''' dialog-box ka paw. ngin click ha ka rong ba saw bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|ki rong jong ki  text ki la kylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|ngin  pynrung ia ki '''smiley''' mynta! Click ha ka '''Insert a Smiley face''' icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04&lt;br /&gt;
|Naka '''Smiley''' list, click '''Smile'''. Ka smiley la inserted. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban bniah ia  ki spelling ha ka mail jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:15&lt;br /&gt;
|to ngin kylla ia ka spelling jong ka &amp;quot;have&amp;quot; sha ka &amp;quot;heve&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|Click '''Spelling''' bad jied '''English (US)'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Ka '''Check Spelling''' dialog-box ka paw, kan kdew ia ka kyntien kaba bakla ha ka spelling. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:30&lt;br /&gt;
|kan pyni ruh ia ka spelling kaba dei.  Click '''Replace'''. Click '''Close''' ban exit. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
|ban set ia ka spelling preferences- na ka Main menu, click '''Edit'''bad '''Preferences'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
| na ka '''Preferences''' dialog-box, click '''Composition'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
| phi lah pat ban check ia ki options kiba phi donkam. Click '''Close'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|Mynta, ban phah ia ka mail, shu click haka '''Send''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Ka '''Subject Reminder''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni namar ba ngi khlem ai ia ka '''Subject''' na ka byntya kane ka mail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
|Ban phah ka mail khlem ka  '''Subject''' line, phi lah ban click haka '''Send Without Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Click '''Cancel Sending'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:16&lt;br /&gt;
|mynta ,ha ka '''Subject''' field, type: &amp;quot;My First Email From Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:21&lt;br /&gt;
|Click '''Send'''. La phah ia ka email jong phi. To ngin check . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:29&lt;br /&gt;
|ngi hap ban plie ia ka '''STUSERTWO@yahoo.in''' account bad check ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:37&lt;br /&gt;
|to, ngin login haka 'Yahoo'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:47&lt;br /&gt;
|Ha ka Yahoo '''login page''', type ka Yahoo ID &amp;quot;STUSERTWO&amp;quot;. Enter ka password jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|Click '''Inbox'''. ka Inbox kan pyni ia ki mail kiba ngi ioh na ka Gmail account! &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|Click ha ka mail ban plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05&lt;br /&gt;
|ngi lah ban pyndonkam ia u '''Reply''' button bad reply sha ka mail. Hynrei hangne,ngi thoh  ia ka mail ba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|ngin click ha ka '''Compose'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:16&lt;br /&gt;
|ha ka bynta '''To''' , thoh ia  ka address '''STUSERONE at ka gmail dot com'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:23&lt;br /&gt;
|ha ka '''Subject''' field, thoh  &amp;quot;Congrats!&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27&lt;br /&gt;
|Type: &amp;quot;Glad you got a new account&amp;quot;, ha ka mail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32&lt;br /&gt;
|Click ia u '''Send''' button bad log out na ka Yahoo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:37&lt;br /&gt;
|ngin khang ia une u browser. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:39&lt;br /&gt;
|ngin check ia ka Thunderbird mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:42&lt;br /&gt;
|Click '''Get Mail''' bad click haka '''Get All New Messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:48&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha kadiang , hapoh ka Gmail account ID jong phi, click '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:53&lt;br /&gt;
|ka message ba thymmai ba la phah na ka yahoo account la pyni ha ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:58&lt;br /&gt;
|ki  contents jong ka mail la pyni ha ka panel ba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
|phi lah ban reply ha ka mail, da kaba pyndonkam ia u '''Reply''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:07&lt;br /&gt;
|ngi la phah da kaba suk, pdiang bad jngoh ia ki email messages da kaba pyndonkam ia ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:14&lt;br /&gt;
|ban log out na ka Thunderbird, na ka Main menu, click '''File''' bad '''Quit'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:19&lt;br /&gt;
|phi dei ban exit na u'''Mozilla Thunderbird'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:22&lt;br /&gt;
|Kane ka ialam ia ngi sha bakut jong ka jinghikai ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:26&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ngin tip shaphang ka Mozilla Thunderbird bad kumno ban download, install bad launch ia ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep ruh ban peit kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:37&lt;br /&gt;
|Configure ia ka email account bathymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Compose bad  send ia ki mail messages&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Iohpdiang bad pule ia ki messages&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Log out na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:46&lt;br /&gt;
|hangne ka assignment jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:49&lt;br /&gt;
|Download ia ka '''Mozilla Thunderbird application'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:52&lt;br /&gt;
|'''Install''' bad '''launch''' ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:54&lt;br /&gt;
|'''Configure''' ka email account ha ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:58&lt;br /&gt;
|phah bad pdiang ia ki mail da kaba pyndonkam da kane ka account. Peit bniah kaei ban jia. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:06&lt;br /&gt;
|peit kane ka video ha kane ka link.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:09&lt;br /&gt;
|ka batai lyngkot ia ka '''Spoken Tutorial''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:12&lt;br /&gt;
|lada phim don ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit iaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:16&lt;br /&gt;
|ka  Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:18&lt;br /&gt;
|*ka  pynlong ia ka workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:22&lt;br /&gt;
|* ai syrnot sha kito kiba  pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:26&lt;br /&gt;
|Ban ioh khambun ki jingtip , sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:32&lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:36&lt;br /&gt;
|Ba la kyrshan da ka  National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, sorkar jong ka India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:44&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah halor  kane ka mission lah ban ioh na ka:&lt;br /&gt;
'''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:55&lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla da I Raymond Nongrum. Nga dei u Thawlad miki na bad ia kane ka Khublei Shibun ba phi la ia shim bynta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Address-Book/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/Address-Book/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Address-Book/Khasi"/>
				<updated>2017-11-07T10:21:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Address Book''' ha ka'''Mozilla Thunderbird'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule kumno ban pynrung, peit, pynkylla bad weng iaki '''contact'''naka &amp;quot;'Address Book&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Ngin pule ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|*Thaw  ia ka Address Book bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|* Weng noh ia ki Address Book ba la don lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|Wanrah iaki kyrteng lane contacts na kiwei ki '''mail accounts'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndonkam da ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1''' ha ka '''Ubuntu 12.04'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|Kaei ka '''Address Book'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34 &lt;br /&gt;
|Ka Address Book ka treikam ha kajuh ka rukom kum ba long ki '''Contacts''' ha ki mobile phone jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia ka '''Address Book''' ban thaw bad buh bha ia ki contacts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Ki don ar jait ki Address Books ha ka Thunderbird: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|'''Personal address book''' ka ailad  ia phi ban pynrung ia ki kyrteng kiba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| '''Collected address book''' ka lum hi ia ki email address na ki mail ba la dep phah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|klik ha ka '''Thunderbird''' icon  kaba don ha ka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02 &lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird window''' ka plie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|Te mynta to ngin pule kumno ban pynrung ia ki kyrteng ha ka '''Personal Address Book'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
|Na ka  main menu klik ha ka '''Tools''' bad ka '''Address Book'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Ka  '''Address Book''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17 &lt;br /&gt;
|Ha ka bynta ba sha kadiang phi lah ban iohi ia baroh ar, ia  ka '''Personal''' bad ka '''Collected Address Books'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|kumba ju long hi,  ka '''Personal Address Book''' la jied ha ka bynta ba sha kadiang &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|ka bynta kaba sha kamon la phiah ha ki ar bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|Marshiteng jong ka bynta ba shalor  ka pyni ia ki '''contact'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|Ka bynta shiteng ba  sha trai pat ka pyni iaki jingtip kiba bniah jong ki kyrteng ba la jied sha jrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|To ngin ia thaw ia ka Contact kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|Ha ka toolbar, klik ia ka '''New Contact'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
|Ka '''New Contact''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|Klik ha u tab bathoh '''Contact'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 &lt;br /&gt;
|To ngin pynrung nyngkong da ka kyrteng kum &amp;quot;AMyNewContact&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka kyrteng jong ka &amp;quot;'EMAIL&amp;quot;' kum ka '''USERONE at GMAIL dot COM&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|Phi iohi ba ha ka bynta ba thoh '''Display Name''' ka la wan hi da ka kyrteng kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Klik ha u tab  '''Private'''. Pyndonkam ia une u tab ban buh ia ki postal address ba pura naka bynta  ki contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18 &lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia ki tab '''Work, Other''' bad '''Photo''' ban buh ia ki jingtip kiba iadei bad kumjuh ia ka dur jong ki contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|Klik &amp;quot;'OK&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|Ia ka contact la pynrung bad la pyni sha ka bynta kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34 &lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, ngin pynrung sa ar tylli ki kyrteng &amp;quot;VMyNewContact&amp;quot; bad &amp;quot;ZMyNewContact&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|To ngin shu ong ba ngi kwah ban pynbeit ia ki contacts da ka kyrteng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Na ka Main Menu, klik ha kaba thoh '''View &amp;gt;&amp;gt; Sort by''' bad '''Name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ki contacts la pynbeit na u A ter ter lane ascending order.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Khnang ban buh ia ki contacts ter ter kat kum ki kyrteng, na ka Main Menu, klik ha u '''View &amp;gt;&amp;gt; Sort by''' bad '''Ascending'''. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ha ka Adress Book dialog-box, na ka panel ba na ka mon, shu klik ha ka '''Name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
| ki kyrteng  mynta ki la long noh nadien shakhmat!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:24&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia wad ia ka '''contact'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban wad ia ka contact da kaba pyndonkam da  ka '''Name''' lane ka '''Email'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|To ngin wad ia ka kyrteng &amp;quot;AMyNewContact&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Address Book''' dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka ban wad, thoh &amp;quot;AMyNewContact&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45 &lt;br /&gt;
|Da peit ia ka bynta jong ka '''Search'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:47&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong ka glass icon pynheh, phin iohi ia u cross icon uba rit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54 &lt;br /&gt;
|Tang ia ka contact &amp;quot;'AMyNewContact&amp;quot;' yn pyni ha ka liang kamon ba hajrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Mynta, ha ka bynta jong ka &amp;quot; Search&amp;quot; klik ia u cross icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Phin iohi mynta ia baroh ki contact kiba don hajrong ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|Sangeh shiphang ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| wad ia ki email da ka&amp;quot;'Subject&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16    &lt;br /&gt;
|Shu ong ba ia ka contact bad jingtip jong &amp;quot;ZMyContact&amp;quot; ki la kylla,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Hato ngi lah ne em ban edit ia kane ka ba pynbeit? Hooid, ngi lah!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26 &lt;br /&gt;
|Na ka bynta ba sha kamon, to ngin jied ia ka &amp;quot;'ZMyNewContact&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Mynta, klik na  ka mon na bynta ka context-menu bad  jied &amp;quot;'Properties&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36 &lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Edit Contact for ZMyNewContact''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin pynkylla  ia ka kyrteng sha ka &amp;quot;'MMyNewContact&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46 &lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pynkylla ia ka “field” “Display Name” sha ka “MMyNewContact&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53 &lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh ngin pynrung ia ka “Work Title” bad ka “Department” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|Klik ha u tab“Work” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59 &lt;br /&gt;
|Ha ka “Title”,thoh “Manager” bad ha ka “Department”, thoh “HR”. Klik “OK”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06 &lt;br /&gt;
|Peit ia ka jingbatai bnah jong ka contact sha trai na ka liang kamon. La dep pynbeit ne update ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13&lt;br /&gt;
|Mynta, kumno  ngi lah ban weng noh ia ki contacts bym donkam ha ka Thunderbird?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 &lt;br /&gt;
| Nyngkong, jied ia ka “Contact”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|klik na sha ka mon khnang ban iohi ia ka context menu bad  klik “Delete”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
| Ka dialog-box ba pyntikna ka paw. Klik “OK”.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30 &lt;br /&gt;
|Ia ka contact la weng noh bad kan ym don shuh ha ka list jong ka contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka ailad ruh ia phi ban thaw ia la ka jong ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ba nalor ki artylli ki kot ba la don lypa, kata ka  dei ka '''Personal Address Book''' bad ka '''Collected Addresses'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|To ngin thaw ia ka Address Book kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 &lt;br /&gt;
|Kynmaw, ba phi dei ban plie beit ia ka '''Address Book''' dialog-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:58&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, leit ha ka “File”, klik “New” bad sa jied ia ka “Address Book”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Ka “New Address Book” dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta jong ka '''Address Book Name''' thoh: &amp;quot;Office Contacts&amp;quot;. Klik '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Ka address book ba ngi la shna ka la paw ha ka bynta sha kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia kane ka address book ha kajuh ka rukom ba phi ju pyndonkam ia ka default address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:28 &lt;br /&gt;
|Sangeh shiphang ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Thaw ia ka Address Book kaba thymmai bad sa pynrung ia ki contacts ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to ngin pule pat kumno ban weng ia ka Address Book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41 &lt;br /&gt;
| Kynmaw, haba phi weng ia ka address book baroh ki contacts kiba don ha ka kin jah lut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50   &lt;br /&gt;
|Ban weng ia ka address book “Office Contacts” na ka bynta kadiang, jied ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|klik na ka mon ban iohi ia ka context menu bad jied “Delete”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ba pan jingbit ban pyntikna ia ka kam ban “delete” ka paw. Klik “OK”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|La weng ia ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Sangeh shiphang ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment/ kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 &lt;br /&gt;
|Thaw ia ka address book kaba thymmai kaba khot &amp;quot;Additional Office Contacts&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia u &amp;quot;'Edit&amp;quot;' option haka toolbar jong ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27 &lt;br /&gt;
|Weng noh ia kane ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30 &lt;br /&gt;
|Na ka Main menu ha ka Address Book dialog-box, jied ha ka  &amp;quot;'Edit&amp;quot;' bad ha ka  &amp;quot;'Search Addresses&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka &amp;quot;'Advanced Search&amp;quot;' option ban wad ia ki addresses.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43 &lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka ailad ruh ba ngin wanrah ia ki contacts na kiwei pat ki Mail accounts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka rukom ngi lah ban pynbeit/update ia ki contacts khlem da shah ktah ia ki jingtip ba batai bniah jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55 &lt;br /&gt;
|To ngin wanrah lane &amp;quot;' import&amp;quot;' iaki contacts na ka '''Gmail account''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Nyngkong ngi plie iaka Gmail account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02 &lt;br /&gt;
|Plie ia ka browser kaba thymmai nangta sa thoh ia ka url: &amp;quot;www.gmail.com&amp;quot;. Nion &amp;quot;Enter&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Gmail home-page''' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|Thoh ha ka 'Username' kum ka '''STUSERONE at gmail dot com'''. Thoh ia ka password jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:24 &lt;br /&gt;
|Klik &amp;quot;'Sign In'''. Ka '''Gmail window&amp;quot;' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jingmyntoi jong kane ka jinghikai, ngi la shna saw tylli ki contact ha ka Gmail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35 &lt;br /&gt;
|Na ka liang kadiang ba shajrong jong ka Gmail window, klik ha ka '''GMail''' bad '''Contacts'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41 &lt;br /&gt;
| Ka tab jong u '''Contacts''' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44  &lt;br /&gt;
|Klik &amp;quot;'More&amp;quot;' bad sa jied &amp;quot;'Export&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka &amp;quot;Export contacts&amp;quot;' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:51 &lt;br /&gt;
|Ha ka bynta , &amp;quot;Which contacts do you want to export?&amp;quot;, jied  &amp;quot;'All contacts&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta, '''Which export format?''',  jied &amp;quot;'Outlook CSV format'''. Klik '''Export'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka &amp;quot;'Opening contacts.csv''' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11&lt;br /&gt;
| Select ha ka &amp;quot;'Save File'''. Klik &amp;quot;'Save File'''.&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:15 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka &amp;quot;'Downloads&amp;quot;' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka folder  ba la don lypa ha ka ba ia ki document la save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Iaka file la save kum &amp;quot;'contacts.csv''', ha ka  default folder &amp;quot;'Downloads&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30 &lt;br /&gt;
|Khang ia ka  &amp;quot;'Downloads&amp;quot;' dialog-box.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34 &lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, klik ha ka &amp;quot;'Tools&amp;quot;' bad select ha ka &amp;quot;'Import&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Import&amp;quot;' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42  &lt;br /&gt;
|select '''Address Books'''. Klik '''Next'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47 &lt;br /&gt;
|Na ka list jong ka ''' Select type of file''', klik ia u '''Text file'''. Klik '''Next'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Downloads''' folder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
|Klik ia u budam '''Select which types of files are shown''' bad jied '''All Files'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04 &lt;br /&gt;
|Jied  '''contacts.csv'''. Klik '''Open'''. &lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka '''Import Address Book'''  ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:14 &lt;br /&gt;
|Peit ba ia ka box  '''First record contains field names''' la dep check ne tick.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ai check lane tick bad pyniadei tang ia ki bynta ki &amp;quot;'First Name, Last Name''' bad ka'''Primary Email'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:28 &lt;br /&gt;
|Bad uncheck ia baroh kiwei pat ki bynta naka liang kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33 &lt;br /&gt;
|Ia ka '''First Name''' ha ka liang kadiang la dep pyniabiang lypa bad ka '''First Name''' ha kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:39 &lt;br /&gt;
|Phi dei ban pyndonkam ia u budam '''Move Up''' bad '''Move Down''' ban pyniabiang bad ka Mozilla Thunderbird '''Address Book fields''' column kaba sha kadiang.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
|bad ka Gmail &amp;quot;'Record data to import&amp;quot;' sha ka liang ka mon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52 &lt;br /&gt;
|Mynta jied ia ka bynta '''Last Name''' sha ka liang kadiang bad klik ia u budam '''Move Down'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58&lt;br /&gt;
|Peit bha ba ia ka '''Last Name''' ha ka '''Address Book fields''' bad ia ka '''Last Name''' ha ka '''Record data to import''' column la dep pynbeit bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
|Mynta, jied ia ka '''Primary Email''' nangta klik ia u budam '''Move Down''' haduh ba kan da iabiang ne beit bad ka '''E-mail Address'''. Klik '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:17 &lt;br /&gt;
|Ka jingbthah ktien ba ia ka address book la dep pynrung, ka paw. Klik '''Finish'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:24&lt;br /&gt;
|La pynrung noh ia ka '''Gmail Address Book''' sha ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28&lt;br /&gt;
|Ha ka liang kadiang jong ka Address Book dialog-box, la pynrung ia ka folder &amp;quot;'contacts&amp;quot;' bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:36&lt;br /&gt;
|Klik ha u &amp;quot;'contacts&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38 &lt;br /&gt;
|Ka '''First name''' ryngkat bad ka email address ki la paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:43&lt;br /&gt;
|Ngi la wanrah ia ka Gmail address book sha ka Thunderbird!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Khang noh ia ka '''Address Book''' da kaba klik ha u cross rong saw ba don hajrong sha kyndong na kadiang jong ka dialog-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:55&lt;br /&gt;
|Khatduh, log out noh na ka Thunderbird. Na ka Main menu, klik &amp;quot;'File''' bad '''Quit'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:02&lt;br /&gt;
|Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai halor ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:06 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang kumno ban pynrung, shna, pynbeit bad  weng noh ia ki contacts na ka Address Book. Ngi la nang ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:17 &lt;br /&gt;
|* Shna ia ka Address Book kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:19&lt;br /&gt;
|* Weng noh ia ka Address Book ba la don lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:21 &lt;br /&gt;
|*Pynrung ia ki contacts na kiwei ki mail accounts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-    &lt;br /&gt;
|12:25 &lt;br /&gt;
|Hangne ka assignment ne ka kam na ka bynta jong phi-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27&lt;br /&gt;
|Shna ia ka address book ka ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|Pynrung bad peit thuh ia ki contacts &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32 &lt;br /&gt;
|Pynrung ia ki contacts na ka  email ID ka jong phi sha ka Thunderbird account jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:38  &lt;br /&gt;
 |Jied bad pyniadei ia baroh ki bynta katba phi dang wanrah ne import ia ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:43&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:46  &lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|Lada phin don ia ka bandwidth ne internet kaba biang, phi lah ban download bad sa peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:54 &lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56 &lt;br /&gt;
|* Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:59 &lt;br /&gt;
|* Ka ai syrnot ne certificates sha kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip kiba kham bniah, sngewbha thoh sha:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:10 &lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:14&lt;br /&gt;
| Ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka ri India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13.22&lt;br /&gt;
|  Ki Jingtip ba khambniah halor kane ka mission kidon ha ka link harum. '''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|Nga dei u Thawlad miki na bad ia kane ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khublei Shibun ba phi la ia shim bynta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Formation-of-molecules/Khasi</id>
		<title>GChemPaint/C2/Formation-of-molecules/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Formation-of-molecules/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T06:32:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Nga pdiang sngewbha sha ka tutorial halor '''Formation of molecules'''&amp;amp;nbsp;in&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngin pule kumno ban-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Add bad pynpher dur ia &amp;lt;/nowiki&amp;gt;ki structure jong ki compounds&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pynkylla ia ki element ba iadei bad ka mynta&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep ka alkyl groups&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep bad pynpher dur &amp;lt;/nowiki&amp;gt;ia ki carbon chain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
| Hangne nga pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;OS version. 12.04&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;version 0.12.10.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip shaphang ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;chemical structure editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Lada em,ia ki tutorial ba iadei bad kane,sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka slide naka bynta ki structures jong ka '''Propane, Butane'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Heptane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Nga la plie ia ka&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;application bathymmai badon iaka&amp;amp;nbsp;'''Propane'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Butane'''&amp;amp;nbsp;structures kumba pyni ha ka slide.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| To Ngin buh bujli ia ka terminal&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms haka&amp;amp;nbsp;'''Butane'''&amp;amp;nbsp;structure daka&amp;amp;nbsp;'''Chlorine'''&amp;amp;nbsp;atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ngan pyndonkam da u jingshon ha ka&amp;amp;nbsp;'''Periodic table combo'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Nion ha u jing shon&amp;amp;nbsp;'''Current element'''&amp;amp;nbsp;drop-down arrow &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Une u jingshon latip kum u&amp;amp;nbsp;jinshon '''Periodic table combo.'''&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Peit thuh ia ka built-in&amp;amp;nbsp;'''Modern periodic table'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Cl'''&amp;amp;nbsp;naka table.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia&amp;amp;nbsp;'''Cl'''&amp;amp;nbsp;haka tool box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Clik iaka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Click haka terminal atoms ban bujli iaki '''Clorine (Cl)'''&amp;amp;nbsp;atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| U structure bathymmai ba ngin ioh udei '''1,2-Dichloroethane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| To ngin thoh ia ka kyrteng jong u structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Click ia ka '''Add or modify a text'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Ka Text tool's property page ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Display area'''&amp;amp;nbsp;harum jong ka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ia u cursor ba khih hapoh ka synduk ba jyrngam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| Type&amp;amp;nbsp;'''1,2-Dichloroethane'''&amp;amp;nbsp;haka synduk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Click ha&amp;amp;nbsp;'''Select one or more objects'''&amp;amp;nbsp;tool,ban khang ia ka text tool's property page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Nangta ngin buh bujli ia ka central&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atom haka&amp;amp;nbsp;'''Propane'''&amp;amp;nbsp;structure da ka&amp;amp;nbsp;'''Oxygen'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor hajan ka central atom jong ka '''Propane'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Nion ia u dak heh&amp;amp;nbsp;'''O'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''Sub-menu'''&amp;amp;nbsp;badon ia u&amp;amp;nbsp;'''O'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Os'''&amp;amp;nbsp;ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''O'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| '''Ka Carbon'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;atoms un sa bujli da ka&amp;amp;nbsp;'''Oxygen'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Ka structure thymmai ba la ioh la khot ka&amp;amp;nbsp;'''Dimethylether.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| To ngin thoh ia ka kyrteng jong ka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify a text'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Click iaka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''&amp;amp;nbsp;harum jong ka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Type&amp;amp;nbsp;'''Dimethylether hapoh '''ka synduk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| To Ngin save iaka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Save the current file'''&amp;amp;nbsp;icon haka toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| '''Ka Save as'''&amp;amp;nbsp;dialog box kan plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| ai ia ka kyrteng jong ka file kum '''Chloroethane-ether'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| click hau jingshon'''Save'''&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| To Ngin click ha u&amp;amp;nbsp;jing nion '''Close'''&amp;amp;nbsp;ban khang noh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Kane ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Dro ia ka structure u''''Ethane'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Pentane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| bujli ia uwei u '''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atom jong u&amp;amp;nbsp;'''Ethane''' da&amp;amp;nbsp;'''Br'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| bujli ia u terminal&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms jong u&amp;amp;nbsp;'''Pentane'''&amp;amp;nbsp;da u&amp;amp;nbsp;'''I'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba la dep jong phi kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Mynta ngan batai shaphang ka&amp;amp;nbsp;'''Alkyl groups'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| '''Ka Alkyl group'''&amp;amp;nbsp;kadei ka lyngkhot jong ka&amp;amp;nbsp;'''Alkane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Kum Ka nuksa:&amp;amp;nbsp;'''Methyl CH3'''&amp;amp;nbsp;kadei ka lyngkhot jong ka&amp;amp;nbsp;'''Methane CH4'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Ki dkhot ba ia bud jong ka&amp;amp;nbsp;'''Alkyl group'''&amp;amp;nbsp;ki iapher da ka&amp;amp;nbsp;'''CH2'''&amp;amp;nbsp;group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Homologoeus jong ka '''Alkyl group'''&amp;amp;nbsp;series ki kynthup ia u,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| '''Methyl CH3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| '''Ethyl C2H5'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| '''Propyl C3H7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| '''Butyl C4H9'''&amp;amp;nbsp;bad kumta ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Nga la plie ia ka '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;application bathymmai badon u&amp;amp;nbsp;'''Heptane'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni kumno ban ai number ia ki carbon&amp;amp;nbsp;'''chain'''&amp;amp;nbsp;positions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Da kaba ai Number ka iarap kumno ban pynithuh ia ki '''chain'''&amp;amp;nbsp;positions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify a text'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''&amp;amp;nbsp;hajan ka chain position ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| thep 1 haka box bajyrngam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| Hadien,click hajan ka chain position ba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| thep 2 haka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh,ngan ai number ia kiwei pat ki chain positions kum 3, 4, 5, 6 bad 7.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pyniar tnat ia u&amp;amp;nbsp;'''Heptane'''&amp;amp;nbsp;da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Alkyl groups'''&amp;amp;nbsp;ha ki kyrdan bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| To Ngin thep ha&amp;amp;nbsp;ka '''Methyl group'''&amp;amp;nbsp;ha ka kyrdan ba lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Click ha '''Add a bond or change the multiplicity of existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| click  hakato ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Khmih ia ki jingkylla jong ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| To Ngin thep iaka&amp;amp;nbsp;'''Ethyl group'''&amp;amp;nbsp;haka kyrdan ba san.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Click ha '''Add a chain'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Click ha kato ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Nangta ngan pyni ia ki atoms ha baroh ki kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Right-click ha ka to ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''Submenu'''&amp;amp;nbsp;ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''Atom'''&amp;amp;nbsp;bad click ha '''Display symbol'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh,ngan pyni ia ki atoms ha kiwei ki kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| To Ngin  peit katno sien lah ba pyniar tnat ha kawei ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Click ha &amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Click iaka kyrdan ba saw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Click biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Khmih ia ki tnat ha ka '''Carbon'''&amp;amp;nbsp;chain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Pyrshang ban click ha ka sien kaba lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ngi khlem iohi ia ka jingiar jong ki tnat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Kynnmaw ba ia ka jingpyniar tnat lah ban leh tang arsien ha kawei ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Kane kadei namar ba ka pynbiang ia ka&amp;amp;nbsp;'''Carbon's tetra valency'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Ban save ia ka file, nion&amp;amp;nbsp;'''Ctrl+ S.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| '''Ka Save as'''&amp;amp;nbsp;dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| Ai kyrteng ia ka file name kum A'''lkyl Groups'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| click ha u '''Save'''&amp;amp;nbsp;button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| To Ngin batai lyngkot kaei ba ngi la pule.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep bad pynpher &amp;lt;/nowiki&amp;gt;ia ka structure jong ki compounds&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pynkylla ia ki current element&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Add&amp;lt;/nowiki&amp;gt; Alkyl groups&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep bad pynpher&amp;lt;/nowiki&amp;gt; ia ki carbon chain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Dro iaka structure&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Octane''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep ka P&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''ropyl'''&amp;amp;nbsp;bad '''Butyl'''&amp;amp;nbsp;groups haka kyrdan ba saw bad ba san jong ka chain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video badon hakane ka URL&amp;amp;nbsp;[http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwidth ba biang,phi lah ban download bad peit ia ka pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong workshops da kaba pyndonkam ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| Ka Ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka [mailto:contact@spoken-tutorial.org contact@spoken-tutorial.][mailto:contact@spoken-tutorial.org org].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission kadon ha kane link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Katto ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| Ia kane ka Animation la leh da u '''Udhaya Chandrika.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da i Strong . Khublei Shibun iaka jingiashim bynta jong phi.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Formation-of-molecules/Khasi</id>
		<title>GChemPaint/C2/Formation-of-molecules/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Formation-of-molecules/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T06:29:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Nga pdiang sngewbha sha ka tutorial halor '''Formation of molecules'''&amp;amp;nbsp;in&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngin pule kumno ban-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Add bad pynpher dur ia &amp;lt;/nowiki&amp;gt;ki structure jong ki compounds&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pynkylla ia ki element ba iadei bad ka mynta&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep ka alkyl groups&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep bad pynpher dur &amp;lt;/nowiki&amp;gt;ia ki carbon chain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
| Hangne nga pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;OS version. 12.04&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;version 0.12.10.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip shaphang ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;chemical structure editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Lada em,ia ki tutorial ba iadei bad kane,sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka slide naka bynta ki structures jong ka '''Propane, Butane'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Heptane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Nga la plie ia ka&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;application bathymmai badon iaka&amp;amp;nbsp;'''Propane'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Butane'''&amp;amp;nbsp;structures kumba pyni ha ka slide.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| To Ngin buh bujli ia ka terminal&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms haka&amp;amp;nbsp;'''Butane'''&amp;amp;nbsp;structure daka&amp;amp;nbsp;'''Chlorine'''&amp;amp;nbsp;atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ngan pyndonkam da u jingshon ha ka&amp;amp;nbsp;'''Periodic table combo'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Nion ha u jing shon&amp;amp;nbsp;'''Current element'''&amp;amp;nbsp;drop-down arrow &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Une u jingshon latip kum u&amp;amp;nbsp;jinshon '''Periodic table combo.'''&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Peit thuh ia ka built-in&amp;amp;nbsp;'''Modern periodic table'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Cl'''&amp;amp;nbsp;naka table.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia&amp;amp;nbsp;'''Cl'''&amp;amp;nbsp;haka tool box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Clik iaka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Click haka terminal atoms ban bujli iaki '''Clorine (Cl)'''&amp;amp;nbsp;atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| U structure bathymmai ba ngin ioh udei '''1,2-Dichloroethane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| To ngin thoh ia ka kyrteng jong u structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Click ia ka '''Add or modify a text'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Ka Text tool's property page ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Display area'''&amp;amp;nbsp;harum jong ka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ia u cursor ba khih hapoh ka synduk ba jyrngam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| Type&amp;amp;nbsp;'''1,2-Dichloroethane'''&amp;amp;nbsp;haka synduk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Click ha&amp;amp;nbsp;'''Select one or more objects'''&amp;amp;nbsp;tool,ban khang ia ka text tool's property page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Nangta ngin buh bujli ia ka central&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atom haka&amp;amp;nbsp;'''Propane'''&amp;amp;nbsp;structure da ka&amp;amp;nbsp;'''Oxygen'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor hajan ka central atom jong ka '''Propane'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Nion ia u dak heh&amp;amp;nbsp;'''O'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''Sub-menu'''&amp;amp;nbsp;badon ia u&amp;amp;nbsp;'''O'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Os'''&amp;amp;nbsp;ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''O'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| '''Ka Carbon'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;atoms un sa bujli da ka&amp;amp;nbsp;'''Oxygen'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Ka structure thymmai ba la ioh la khot ka&amp;amp;nbsp;'''Dimethylether.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| To ngin thoh ia ka kyrteng jong ka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify a text'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Click iaka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''&amp;amp;nbsp;harum jong ka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Type&amp;amp;nbsp;'''Dimethylether hapoh '''ka synduk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| To Ngin save iaka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Save the current file'''&amp;amp;nbsp;icon haka toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| '''Ka Save as'''&amp;amp;nbsp;dialog box kan plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| ai ia ka kyrteng jong ka file kum '''Chloroethane-ether'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| click hau jingshon'''Save'''&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| To Ngin click ha u&amp;amp;nbsp;jing nion '''Close'''&amp;amp;nbsp;ban khang noh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Kane ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Dro ia ka structure u''''Ethane'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Pentane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| bujli ia uwei u '''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atom jong u&amp;amp;nbsp;'''Ethane''' da&amp;amp;nbsp;'''Br'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| bujli ia u terminal&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms jong u&amp;amp;nbsp;'''Pentane'''&amp;amp;nbsp;da u&amp;amp;nbsp;'''I'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba la dep jong phi kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Mynta ngan batai shaphang ka&amp;amp;nbsp;'''Alkyl groups'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| '''Ka Alkyl group'''&amp;amp;nbsp;kadei ka lyngkhot jong ka&amp;amp;nbsp;'''Alkane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Kum Ka nuksa:&amp;amp;nbsp;'''Methyl CH3'''&amp;amp;nbsp;kadei ka lyngkhot jong ka&amp;amp;nbsp;'''Methane CH4'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Ki dkhot ba ia bud jong ka&amp;amp;nbsp;'''Alkyl group'''&amp;amp;nbsp;ki iapher da ka&amp;amp;nbsp;'''CH2'''&amp;amp;nbsp;group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Homologoeus jong ka '''Alkyl group'''&amp;amp;nbsp;series ki kynthup ia u,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| '''Methyl CH3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| '''Ethyl C2H5'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| '''Propyl C3H7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| '''Butyl C4H9'''&amp;amp;nbsp;bad kumta ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Nga la plie ia ka '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;application bathymmai badon u&amp;amp;nbsp;'''Heptane'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni kumno ban ai number ia ki carbon&amp;amp;nbsp;'''chain'''&amp;amp;nbsp;positions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Da kaba ai Number ka iarap kumno ban pynithuh ia ki '''chain'''&amp;amp;nbsp;positions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify a text'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''&amp;amp;nbsp;hajan ka chain position ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| thep 1 haka box bajyrngam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| Hadien,click hajan ka chain position ba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| thep 2 haka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh,ngan ai number ia kiwei pat ki chain positions kum 3, 4, 5, 6 bad 7.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pyniar tnat ia u&amp;amp;nbsp;'''Heptane'''&amp;amp;nbsp;da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Alkyl groups'''&amp;amp;nbsp;ha ki kyrdan bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| To Ngin thep ha&amp;amp;nbsp;ka '''Methyl group'''&amp;amp;nbsp;ha ka kyrdan ba lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Click ha '''Add a bond or change the multiplicity of existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| click  hakato ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Khmih ia ki jingkylla jong ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| To Ngin thep iaka&amp;amp;nbsp;'''Ethyl group'''&amp;amp;nbsp;haka kyrdan ba san.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Click ha '''Add a chain'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Click ha kato ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Nangta ngan pyni ia ki atoms ha baroh ki kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Right-click ha ka to ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''Submenu'''&amp;amp;nbsp;ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''Atom'''&amp;amp;nbsp;bad click ha '''Display symbol'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh,ngan pyni ia ki atoms ha kiwei ki kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| To Ngin  peit katno sien lah ba pyniar tnat ha kawei ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Click ha &amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Click iaka kyrdan ba saw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Click biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Khmih ia ki tnat ha ka '''Carbon'''&amp;amp;nbsp;chain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Pyrshang ban click ha ka sien kaba lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ngi khlem iohi ia ka jingiar jong ki tnat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Kynnmaw ba ia ka jingpyniar tnat lah ban leh tang arsien ha kawei ka kyrdan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Kane kadei namar ba ka pynbiang ia ka&amp;amp;nbsp;'''Carbon's tetra valency'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Ban save ia ka file, nion&amp;amp;nbsp;'''Ctrl+ S.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| '''Ka Save as'''&amp;amp;nbsp;dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| Ai kyrteng ia ka file name kum A'''lkyl Groups'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| click ha u '''Save'''&amp;amp;nbsp;button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| To Ngin batai lyngkot kaei ba ngi la pule.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep bad pynpher &amp;lt;/nowiki&amp;gt;ia ka structure jong ki compounds&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pynkylla ia ki current element&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Add&amp;lt;/nowiki&amp;gt; Alkyl groups&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep bad pynpher&amp;lt;/nowiki&amp;gt; ia ki carbon chain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Dro iaka structure&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Octane''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Thep ka P&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''ropyl'''&amp;amp;nbsp;bad '''Butyl'''&amp;amp;nbsp;groups haka kyrdan ba saw bad ba san jong ka chain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video badon hakane ka URL&amp;amp;nbsp;[http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwidth ba biang,phi lah ban download bad peit ia ka pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong workshops da kaba pyndonkam ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| Ka Ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka [mailto:contact@spoken-tutorial.org contact@spoken-tutorial.][mailto:contact@spoken-tutorial.org org].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission kadon ha kane link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Katto ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| Ia kane ka Animation la leh da u '''Udhaya Chandrika.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da i Strong bad la dubbed ia kane ka script da u Thawlad Miki. Khublei Shibun iaka jingiashim bynta jong phi.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C3/Orbital-Overlap/Khasi</id>
		<title>GChemPaint/C3/Orbital-Overlap/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C3/Orbital-Overlap/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T06:27:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Nga pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Orbital Overlap'''&amp;amp;nbsp;haka&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Hakane ka jinghikai,ngin ia pule -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| shaphang kiba bunjait ki types jong ki orbitals&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Rotation bad resize ia ki orbitals&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Types jong ki orbital overlaps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Hangne nga pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;OS version 12.04,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
| '''Ka GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;version 0.12.10.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| Ban bud iakane ka jinghikai phi dei ban don ki jingtip shaphang ka,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;chemical structure editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Lada em,ia ki jinghikai ba iadei ,sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Nyngkong to ngin iapeit shaphang kaei kata ka '''atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;kadei .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Ka '''atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;kadei ka mathematical function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Ka batai ia ka jinglong kumba iaid ka um jong ki electron ha u atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka '''orbital'''&amp;amp;nbsp;kadei ka bynta jong ka jaka ba lait daka maximum probability ban wad ia u electron.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka 's'&amp;amp;nbsp;'''orbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| Kadon ia ka dur ba pyllun('''spherical)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Hangne kadei ka 'p'&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;ha ki axes bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| 'p'&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;kidon ia ka dur jong ki&amp;amp;nbsp;'''&amp;quot;dumb-bell&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Hadien, ngi don iaki 'd'&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;haki axes bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| 'd'&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;kidon ia ka dur jong ka&amp;amp;nbsp;'''double &amp;quot;dumb-bell&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Nga la plie lypa ia ka '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;application kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| To ngin ia pule nyngkong shaphang ki&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| '''Ka Orbital'''&amp;amp;nbsp;property window ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Kane ka window kadon ia ki fields kum ka-&amp;amp;nbsp;'''Coefficient, Rotation'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Type'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| nyngkong,ngan sdang shuwa da ka '''Type'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| Ka default, 's'&amp;amp;nbsp;'''orbital'''&amp;amp;nbsp;la jied.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Ngin Click ha u '''p, d xy'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''d z square orbital'''&amp;amp;nbsp;radio buttons.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Phin iohi ia ki dur bapher bapher jong ki&amp;amp;nbsp;'''orbital ba paw marsyndah'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Hadien to ngin peit ia ka&amp;amp;nbsp;'''Coefficient'''&amp;amp;nbsp;bad '''Rotation'''&amp;amp;nbsp;properties.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| '''Coefficient'''&amp;amp;nbsp;property kadon ia ki values naka-1.00 haduh 1.00.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam daka&amp;amp;nbsp;'''Coefficient'''&amp;amp;nbsp;field values,ngi lah ban pynkylla ia ka size jong ki&amp;amp;nbsp;'''orbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka size jongki&amp;amp;nbsp;'''orbital'''&amp;amp;nbsp;ba marsyndah,ki la kylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| '''Ka Rotation'''&amp;amp;nbsp;property kadon ia ki values naka -180(minus) haduh 180.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban rotate iaki&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;clockwise lane anticlockwise.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Ia ki Values ngi lah ban pynkylla da kaba pyndonkam ia u up lane down arrows.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban pyndonkam ia ki&amp;amp;nbsp;'''orbitals '''ban pyni&amp;amp;nbsp;'''Positive overlaps bapher bapher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Hangne kadei ka slide jong ka&amp;amp;nbsp;'''Positive overlap'''&amp;amp;nbsp;jong ki orbitals bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| ''''s-s'overlap, 's-p'overlap, 'p-p'overlap'''&amp;amp;nbsp;bad ''''p-p' side-wise overlap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| To ngin dro ia ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;molecule haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| Press H haka ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Buh ia ka&amp;amp;nbsp;'''Co-efficient'''&amp;amp;nbsp;value sha uwei(1).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Pyntikna ba ka bond length kadei la kumno kumno 130.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Click haka'''&amp;amp;nbsp;Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| '''Ka Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;molecule ka la long.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka 's-s' end-on overlap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Click haka 's'&amp;amp;nbsp;'''orbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;atoms jong ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;molecule.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Khmih ba ka 's-s' end-on ki shong kawei halor kawei .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Mynta sha ka'p-p' end-on ki shong kawei halor kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| Click F na ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Click haka '''Add a bond'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Pyntikna ba ka bond length kadon la kumno kumno 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| '''Ka Fluorine'''&amp;amp;nbsp;molecule ka la long.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Click haka ''''p' orbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Ban pynlong ia ka 'p-p' end-on overlap, ngi donkam ia ka 'p'&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;ha ka horizontal direction.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Ngin pynheh ia ka '''Rotation'''&amp;amp;nbsp;value sha ka 90.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Click haka'''&amp;amp;nbsp;'p' orbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Click haka '''Fluorine'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh,leh biang ha kajuh ka rukom bad rotate ia ka 'p'&amp;amp;nbsp;'''orbital'''&amp;amp;nbsp;sha ka'-90'(minus90).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Click ha uto uwei u&amp;amp;nbsp;'''Fluorine'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Shubuh lada phim lah ban iohi da kaba shai ia ka the orbital,phi lah ban resize ia ka&amp;amp;nbsp;'''orbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Ban leh iakane,ngi hap ban pynkylla ia ka&amp;amp;nbsp;'''Coefficient'''&amp;amp;nbsp;value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Right click haka orbital, jied '''Orbital'''&amp;amp;nbsp;nangta Click ha&amp;amp;nbsp;'''Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| '''Orbital properties'''&amp;amp;nbsp;dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Pynrit ia ka '''Coefficient'''&amp;amp;nbsp;value haduh ba phin iohi ia ka overlap kaba biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Click ha u '''Close'''&amp;amp;nbsp;button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Ngan leh biang iaka kajuh ka rukom na bynta kiwei ki orbital.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka 'p-p' end-on overlap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Mynta ban ioh iaka 'd-d' end-on overlap da kaba pyndonkam iaka ''''dz^2' orbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| Wan sha ka&amp;amp;nbsp;'''Display Area'''&amp;amp;nbsp;bad nion dak heh&amp;amp;nbsp;'''F'''&amp;amp;nbsp;na ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''Fe'''&amp;amp;nbsp;naka list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| Click haka '''Add a bond&amp;amp;nbsp;'''tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
| Click haka iron atom(Fe) ban draw ia ka bond.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Click haka '''Add or modify an atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Jied ia u ''''dz^2''''&amp;amp;nbsp;'''orbital'''&amp;amp;nbsp;radio button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia ka overlap kaba biang, pynrit ia u '''Coefficient'''&amp;amp;nbsp;value sha u 0.8.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| Click haka bonded Iron atoms ban overlap iaka&amp;amp;nbsp;'''&amp;quot;dz^2&amp;quot; orbitals'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka 'd-d' end-on overlap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin ia pule shaphang ka side-wise overlap jong ka 'p' orbitals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Pyntikna ba ka current element kadei ka&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Pyntikna ba ka '''Bond length'''&amp;amp;nbsp;kadon la kumno kumno 90.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| Pynheh ia ka '''Coefficient'''&amp;amp;nbsp;value sha uwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| Click ha u 'p'&amp;amp;nbsp;'''orbital'''&amp;amp;nbsp;radio button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Rotate ia ka 'p'&amp;amp;nbsp;'''orbital'''&amp;amp;nbsp;sha ka vertical position lada kam don ha ka horizontal position.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Click ha ki edges jong ki bonds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Khmih baia ka 'p-p' side-wise overlap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Ha kum kine ki jait jong ka overlap, ki lobes jong ki&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;kilong hakajuh ka sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Hadien,ngin iaid sha ka '''negative'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''zero overlaps'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| Hangne ka dei ka slide jong ki&amp;amp;nbsp;'''negative'''&amp;amp;nbsp;overlaps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Nga la plie ia ka '''GChempaint'''&amp;amp;nbsp;application kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| Mynta, ngan pyni iaphi kumno ban draw ia ka&amp;amp;nbsp;'''negative overlap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Pyntikna ba iaka Bond length kalong la kumno kumno 90.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Click haka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| Click haka '''Add or modify an atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Click ha u ''''p' orbital'''&amp;amp;nbsp;radio button nangta Click ha kawei ka edge jong ka bond.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Rotate ia u ''''p' orbital'''&amp;amp;nbsp;sha ka 180 degree ban pynkylla ia ka da khongpong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Nangta Click ha ka tmier jong ka bond.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Khmih iaka '''negative overlap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Ha kane ka overlap, lobes jong ki&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;ki dei ha ki sign ba mar kylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Mynta,ngin ia pule kumno ban shna iaka&amp;amp;nbsp;'''zero overlap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Hangne ka slide nakabynta ka&amp;amp;nbsp;'''zero overlap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Add a bond'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atomic orbital'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Click haka 'p' orbital.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
| Rotate ia ka'''&amp;amp;nbsp;'p' orbital'''&amp;amp;nbsp;sha ka original position.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| Click ha uwei na ki tmier jong ka bond.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| Click haka ''''s' orbital'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05&lt;br /&gt;
| Bad nangta Click ha uwei pat u tmier jong ka bond.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka&amp;amp;nbsp;'''zero overlap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| Hakane ka jait overlap, ka orientation jong ki&amp;amp;nbsp;'''orbitals'''&amp;amp;nbsp;kam dei kajuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot ia kaei ba ngi lah leh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi ioh jingtip, shaphang ki jait '''orbitals bapher bapher'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| End-on bad side-wise overlaps&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Rotation bad resize ia ki orbitals&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Positive, negative bad zero overlap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Hangne ka assignment iaphi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Draw 's-p' end-on overlap lem bad ka Hydrogen chloride(H-Cl) molecule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Draw side-wise overlap jong ka 'dxy-dxy' orbitals&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Draw other negative bad zero overlaps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Hint: Rotate bad resize ia ki orbitals na bynta ba kin shong bha iwei halor iwei .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba phi la leh kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video badon ha kane ka URL&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org]&amp;amp;nbsp;/What_a_Spoken_Tutorial'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| Ka batai pynlyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad sa peit pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| Ai syrnod ia kito kiba pyndep iaka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| Iaki jingtip kiba kham bniah, sngewbha thoh sha ka [mailto:contact@spoken-tutorial.org contact@spoken-tutorial.][mailto:contact@spoken-tutorial.org org].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Ia ki jingtip ba kham bun halor kane ka mission kidon ha kane link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| Ia ki dur la ai da ka&amp;amp;nbsp;'''Arathi'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
| La pynkylla ia kane ka script da i Strong bad la dubbed ia kane ka script da u Thawlad Miki. Khublei Shibun iaka jingiashim bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Editing-molecules/Khasi</id>
		<title>GChemPaint/C2/Editing-molecules/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Editing-molecules/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T06:26:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Nga pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka&amp;amp;nbsp;'''Editing Molecules'''&amp;amp;nbsp;haka&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Hakane ka jinghikai,ngin pule kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| pynrung ia ki unbound electrons ha u atom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| dro ia ki Carbonic acid bad Sulphuric acid structures&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| pynrung bad modify ia ka local charge ha ka kynhun jong ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule ruh kumno ban,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| pynrung bad modify ia ka local charge ha u atom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| pynrung ia ki cyclic molecules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| pynkylla ia ki mono-cyclic molecules sha ki bi-cyclic molecules.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Hangne nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| '''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;OS version. 12.04,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;version 0.12.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Ban bud iakane ka jinghikai phi dei ban don jingtip shaphang ka,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;chemical structure editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Lada em,ia ki jinghikai ba iadei ,sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Nga la plie ia ka '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;application kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| To nyngkong ngin ia draw&amp;amp;nbsp;iaka '''Ammonia'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Click haka '''Current element'''&amp;amp;nbsp;drop down arrow button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| jied&amp;amp;nbsp;'''N'''&amp;amp;nbsp;naka table.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Khmih ia u&amp;amp;nbsp;'''N'''&amp;amp;nbsp;haka tool box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| '''NH&amp;lt;sub&amp;gt;3'''&amp;lt;/sub&amp;gt;&amp;amp;nbsp;lah ban iohi haka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Press ia u dak heh&amp;amp;nbsp;'''H'''. Ka&amp;amp;nbsp;'''Sub-menu'''&amp;amp;nbsp;badon iaka list jong ki elements basdang da u '''H'''&amp;amp;nbsp;ka mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''H'''&amp;amp;nbsp;naka list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of the existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Ban dro lai tylli ki bonds sha ka '''Nitrogen'''&amp;amp;nbsp;atom,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Click bad tan iaki bonds lai sien haka&amp;amp;nbsp;'''Nitrogen'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Orient/pynbeit iaki bonds ban pynlong ia ka structure balong kum u&amp;amp;nbsp;'''pyramid.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| To ngin add artylli ki un-bound electrons haka&amp;amp;nbsp;'''Nitrogen'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add an electron pair to an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Nitrogen'''&amp;amp;nbsp;atom jong ka&amp;amp;nbsp;'''Ammonia'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Khmih ia ki jingkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka&amp;amp;nbsp;'''Nitrogen'''&amp;amp;nbsp;jong ka&amp;amp;nbsp;'''Ammonia'''&amp;amp;nbsp;mynta kadon shijur ki electrons.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
| Kine ki shijur kin nym iashim bynta hakaba iadei bad ka bonding.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Kine ki shijur ki electrons kidei kita ki&amp;amp;nbsp;'''lone pair'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Dro ia ka Phosphorus trichloride structure&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| Add/pynrung ia artylli ki un-bound electrons ha ka Phosphorus atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin ia dro iaka ''''Carbonic acid(H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;CO&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;)'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Sulphuric acid(H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;SO&amp;lt;sub&amp;gt;4&amp;lt;/sub&amp;gt;)'''&amp;amp;nbsp;structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Hangne kadei ka slide jong ka&amp;amp;nbsp;'''Carbonic acid'''&amp;amp;nbsp;bad '''Sulphuric acid'''&amp;amp;nbsp;structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Nyngkong to ngin pynkynriah ia ka&amp;amp;nbsp;'''Ammonia '''structure harud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane , click ha ka '''Select one or more objects'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Ammonia'''&amp;amp;nbsp;structure bad tan iaka shakawei ka liang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin dro iaka&amp;amp;nbsp;'''Carbonic acid'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Current element'''&amp;amp;nbsp;drop-down arrow button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''C'''&amp;amp;nbsp;naka table.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of the existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| '''Orient'''&amp;amp;nbsp;lai tylli ki bonds hakata ka rukom ba kin long kum u Y ba pynkylla khongpong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Draw ia ka bond kaba saw kum ka&amp;amp;nbsp;'''double bond'''&amp;amp;nbsp;sha kawei na ki bonds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Mynta click haka&amp;amp;nbsp;'''Current element'''&amp;amp;nbsp;drop down arrow button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''O'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor hajan ki bonds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Click haki lai kyrdan jong ki bond.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| '''La draw iaka Carbonic acid(H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;CO&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;)'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin draw iaka '''Sulphuric acid'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Current element'''&amp;amp;nbsp;drop down arrow button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Jied '''S'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Click haka '''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nangta click haka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Khmih iaka '''H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;S'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Mynta hangno hangno haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''&amp;amp;nbsp;click ia u dak heh&amp;amp;nbsp;'''O'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Ka '''sub-menu'''&amp;amp;nbsp;ba don artylli ki lad&amp;amp;nbsp;'''O'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Os'''&amp;amp;nbsp;ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Jied&amp;amp;nbsp;'''O'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Click haka '''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of the existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Haka '''Property'''&amp;amp;nbsp;menu,pynheh iaka '''Bond length'''&amp;amp;nbsp;value sha ka 200 lane kham heh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;S'''&amp;amp;nbsp;ban draw lai tylli ki bonds jong ka&amp;amp;nbsp;'''OH''' sha ka&amp;amp;nbsp;'''S'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka positive charge hajan jong u S.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Kane ka paw namar ba ka '''Sulphur'''&amp;amp;nbsp;kan hap ban pynbiang ia ka '''valency'''&amp;amp;nbsp;jong u 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka bond basaw,nyngkong click ha u&amp;amp;nbsp;'''S'''&amp;amp;nbsp;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Mynta tan ia ka bond sha kawei pat ka liang khlem da pyllait ia u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ki bonds ba don marpyrshah sha ki&amp;amp;nbsp;'''double bonds'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of the existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| Nangta click ha ki bonds ba don marpyrshah bad ki bonds structure ba la don lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba iaka positive charge un um lah shuh ban iohi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| '''Sulphuric acid'''&amp;amp;nbsp;structure ka la biang nadong shadong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Hadien ngin add iaka local charge haka&amp;amp;nbsp;'''Carbonic acid'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Sulphuric acid'''&amp;amp;nbsp;structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Ban pyni iaka local charge,click haka&amp;amp;nbsp;'''Decrement the charge of an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Click haki artylli ki&amp;amp;nbsp;'''O-H'''&amp;amp;nbsp;groups jong ka&amp;amp;nbsp;'''Carbonic acid'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Khmih ba iaka&amp;amp;nbsp;'''Carbonate ion&amp;amp;nbsp;'''CO&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;&amp;lt;sup&amp;gt;2-&amp;lt;/sup&amp;gt;'''&amp;amp;nbsp;la pynlong.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Ban pyni ia ka local charge haka '''Sulphuric acid'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Decrement the charge of an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Click haki artylli ki kynhun ba marpyrshah '''O-H'''&amp;amp;nbsp;jong ka&amp;amp;nbsp;'''Sulphuric acid'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Khmih ba iaka '''Sulphate ion&amp;amp;nbsp;'''SO&amp;lt;sub&amp;gt;4&amp;lt;/sub&amp;gt;&amp;lt;sup&amp;gt;2- &amp;lt;/sup&amp;gt;'''la pynlong.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Draw&amp;amp;nbsp;iaka '''Nitric acid (HNO&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;)'''&amp;amp;nbsp;structure&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Pyni ia ka local charge haka '''Nitrate ion(NO&amp;lt;sup&amp;gt;-&amp;lt;/sup&amp;gt;&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt;)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba phi la dep kan long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ngan pyni iaphi kumno ban add iaka local charge ha u atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Hangno hangno haka&amp;amp;nbsp;'''Display area''',click ia u dak heh&amp;amp;nbsp;'''N'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| Ka '''sub-menu'''&amp;amp;nbsp;kan plie bad ngin jied&amp;amp;nbsp;'''Na'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Nangta click haka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Ka Sodium atom ka mih haka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Increment the charge of an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Na'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka positive charge ha ka&amp;amp;nbsp;'''Sodium'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom,ngi lah ban add ia ka&amp;amp;nbsp;'''negative'''&amp;amp;nbsp;charge sha u atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| Iakne ngi lah ban leh dakaba jied ia ka&amp;amp;nbsp;'''Decrement the charge of an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pule kumnno ban draw ia ki&amp;amp;nbsp;'''Cyclic'''&amp;amp;nbsp;molecules.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| Nakbynta kane,ngin plie ia ka GChemPaint window bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Create a new file'''&amp;amp;nbsp;icon haka toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Pyntikna ba u '''C'''&amp;amp;nbsp;kata&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;la jied kum ka element.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh,pyntikna ba ka&amp;amp;nbsp;'''Bond length'''&amp;amp;nbsp;kadei 200 lane khamheh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Ka toolbar kaba saw haka tool box kadei ka&amp;amp;nbsp;'''Cycle'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Don bunjait ki tools hangne kiba ngi lah ban pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Ka nuksa -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| &amp;amp;nbsp;'''Add a three membered cycle'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| &amp;amp;nbsp;'''Add a four membered cycle'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| And some more&amp;amp;nbsp;'''cycle'''&amp;amp;nbsp;tools&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| Bad nangta&amp;amp;nbsp;'''Add a cycle'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam daka&amp;amp;nbsp;'''Add a four membered cycle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Te, click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| To ngin add atoms sha ki cycle ha rud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
| Right click hakano kano ka dong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Ka '''sub-menu kan plie'''.Jied&amp;amp;nbsp;'''Atom'''&amp;amp;nbsp;bad nangta click ha ka '''Display symbol'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| Kumjuh,to ngin add iaki atoms habaroh ki dong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| Ka structure ba ngi ioh kadei ka '''Cyclobutane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ka mono-cyclic compound shaka bi-cyclic compound.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a six membered cycle'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| Nangta click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor haka cycle's bond bad click biang sa shisien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka&amp;amp;nbsp;'''Bi-cyclic compound'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Ban save iaka file,click haka&amp;amp;nbsp;'''Save the current file'''&amp;amp;nbsp;icon haka toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| '''Save as'''&amp;amp;nbsp;dialogue box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka kyrteng jongka file daka&amp;amp;nbsp;'''Editing Molecules'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Click ha u '''Save'''&amp;amp;nbsp;button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Hakane ka jinghikai,ngi la pule kumno ban,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Add unbound electrons ha u atom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Draw Carbonic acid bad Sulphuric acid structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Add bad modify ka local charge ha ka kynhun jong ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| Ngi la pule ruh kumno ban,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| Add bad modify ia ka local charge ha u atom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| Add cyclic molecules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ki mono-cyclic molecules sha ki bi-cyclic molecules.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| Add/pynrung ia ka seven membered cycle haka Display area&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| Pynkylla iaka sha ka tricyclic compound.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video badon ha kane ka URL&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
[http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org]&amp;amp;nbsp;/What_a_Spoken_Tutorial'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang,phi lah ban download bad sa peit pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
| Ai syrnod sha kito kiba pyndep haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
| Iaki jingtip kiba kham bniah, sngewbha thoh sha ka [mailto:contact@spoken-tutorial.org contact@spoken-tutorial.][mailto:contact@spoken-tutorial.org org].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:46&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
| Ia ki jingtip ba kham bun halor kane ka mission ki don ha kane link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
| La pynkylla ia kane ka script da i Strong bad la dubbed ia kane ka script da u Thawlad Miki. Khublei Shibun iaka jingiashim bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C3/Aromatic-Molecular-Structures/Khasi</id>
		<title>GChemPaint/C3/Aromatic-Molecular-Structures/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C3/Aromatic-Molecular-Structures/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T06:25:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Nga pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Aromatic Molecular Structures'''&amp;amp;nbsp;ha ka &amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
|  Hakane ka jinghikai,ngin sa pule ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
|  Pynkylla iaka&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Cyclohexane'''&amp;amp;nbsp;sha ka&amp;amp;nbsp;'''Cyclohexene'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
|  pynkylla iaka&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Cyclohexene'''&amp;amp;nbsp;sha ka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
|   Ban buh bujli ia ka&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;jong ka '''Benzene ring'''&amp;amp;nbsp;da kiwei pat ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
| Ban buh bujli ia ka&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;jong ka '''Benzene ring'''&amp;amp;nbsp;bad ka kynhun ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
|  Pyniasoh ia artylli ki molecules.&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:26&lt;br /&gt;
|  Hangne nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28&lt;br /&gt;
|  '''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;OS version. 12.04,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|  '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;version 0.12.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:37&lt;br /&gt;
|  Ban bud iakane ka jinghikai phi dei ban don jingtip shaphang ka,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:41&lt;br /&gt;
|  '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;chemical structure editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|  Lada em,ia ki jinghikai ba iadei ,sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50&lt;br /&gt;
|  Nga la plie ia ka '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;application kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
|  Nyngkong to ngin ia add ia ki six membered cycle haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:59&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a six membered cycle'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
|  Click haka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of the existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
|  Add artylli ki bonds ha man la kawei pa kawei ka dong jong ka cycle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
|  Buh ia ki bonds ha ka rukom ba artylli ki bonds kin nym ia dei kawei ia kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|  Ban leh iakane,click bad tan ia ki bonds ha ka jaka ba biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
|  To Ngin pyni ia ki&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms ha baroh ki dong jong ka cycle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
|  Right click ha kawei na ki dong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:31&lt;br /&gt;
|  Ka '''sub-menu'''&amp;amp;nbsp;ka mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
|  Jied '''Atom'''&amp;amp;nbsp;bad nangta click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Display symbol'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
|  Kumjuh ruh, add&amp;amp;nbsp;iaki '''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms ha baroh ki dong jong ka cycle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
|  Ban add&amp;amp;nbsp;ia ki '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;atoms sha ki bonds, nion '''H'''&amp;amp;nbsp;na ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:47&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:51&lt;br /&gt;
|  Click ha baroh ki jaka jong ki bond.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:54&lt;br /&gt;
|  Sa shisien,peit ba artylli ki '''Hydrogens'''&amp;amp;nbsp;kin um tam iwei ia iwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ngi ioh kadei&amp;amp;nbsp;'''(C6H12) Cyclohexane'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
|  To Ngin ia copy bad paste iaka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:07&lt;br /&gt;
|  Click&amp;amp;nbsp;'''Ctrl+A'''&amp;amp;nbsp;ban jied iaka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:10&lt;br /&gt;
|  Click&amp;amp;nbsp;'''Ctrl+C'''&amp;amp;nbsp;ban copy bad&amp;amp;nbsp;'''Ctrl+V'''&amp;amp;nbsp;ban paste iaka structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:15&lt;br /&gt;
|  To ngin ia pynkylla ia ka '''Cyclohexane'''&amp;amp;nbsp;structure kaba ar sha ka '''Cyclohexene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:19&lt;br /&gt;
|  Click ha&amp;amp;nbsp;'''Eraser'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:22&lt;br /&gt;
|  Delete uwei u&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen bond'''&amp;amp;nbsp;na kawei pa kawei ka '''carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms ba iajan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:27&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of the existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
|  Nangta click haka bond badon hapdeng ki&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen bonds '''ba la delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:37&lt;br /&gt;
|  Ka double bond ka la long.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:40&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ngi la ioh kadei ka '''Cyclohexene(C6H10)'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:44&lt;br /&gt;
|  To ngin ia pynkylla ia ka&amp;amp;nbsp;'''Cyclohexene'''&amp;amp;nbsp;sha ka&amp;amp;nbsp;'''Cyclohexadiene'''&amp;amp;nbsp;bad nangta sha ka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
|  Pyntikna ba ka&amp;amp;nbsp;'''Current element'''&amp;amp;nbsp;kadei ka&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:56&lt;br /&gt;
|  Click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Eraser'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|  Delete kawei ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;bond na kawei pa kawei ka '''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms ba marjan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a bond or change the multiplicity of the existing one'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:09&lt;br /&gt;
|  Nangta click haka bond ba don hapdeng ki '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;bonds ba la delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
|  Ka double bond kaba ar ka la long.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ngi la ioh kadei ka&amp;amp;nbsp;'''Cyclohexadiene(C6H8)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
|  Kumjuh to ngin ia leh biang ia ka rukom ban pynlong ia ka double bond kaba lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:28&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ngi la ioh kadei ka '''Benzene(C6H6)'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:33&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
|  dro ia ka structures jong ka: ''Cyclobutane'''&amp;amp;nbsp;bad pynkylla sha ka&amp;amp;nbsp;'''Cyclobutadiene'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:39&lt;br /&gt;
|  '''Cyclopentane'''bad pynkylla sha ka&amp;amp;nbsp;'''Cyclopentadiene'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
|  Ka assignment kaba phi la dep ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
|  Hadien to ngin ia pule shaphang ka '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;derivatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
|  '''Functional groups'''&amp;amp;nbsp;ki lah ban buh bujli ia ka '''Hydrogens'''&amp;amp;nbsp;bad '''Benzene''',ban ioh iaki chemical compounds ba bunjait &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|  '''Functional groups'''&amp;amp;nbsp;kiba bujli haka jaka ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;ki dei &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:02&lt;br /&gt;
|  '''fluoro(F)''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
|  '''methyl(CH3)''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
|  '''nitro(NO2)''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:05&lt;br /&gt;
|  '''hydroxy(OH)'''&amp;amp;nbsp;bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:06&lt;br /&gt;
|  Kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
|  To ngin ia copy bad paste iaka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&amp;amp;nbsp;structure arsien,haka '''Display area.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Select one or more objects'''&amp;amp;nbsp;tool ban jied iaka '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;structure.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:18&lt;br /&gt;
|  Press&amp;amp;nbsp;'''Ctrl+C'''&amp;amp;nbsp;ban copy bad press&amp;amp;nbsp;'''Ctrl+V'''&amp;amp;nbsp;arsien ban paste iaki structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24&lt;br /&gt;
|  To ngin ia buh bujli ia ka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;jong ka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&amp;amp;nbsp;structure ba nyngkong da ka '''Fluorine'''&amp;amp;nbsp;atom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
|  Click '''F na ka''' keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify an atom'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
|  Click haka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;ban buh bujli iaka da ka&amp;amp;nbsp;'''Fluorine'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ngi la ioh kadei ka&amp;amp;nbsp;'''Fluorobenzene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
|  Hadien nangta ngin ia buh bujli da ka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;jong ka '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;kaba ar da shikynhun ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|  Click haka '''Add or modify a group of atoms'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54&lt;br /&gt;
|  Click ha kawei na ki '''Hydrogens'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:57&lt;br /&gt;
|  Khmih ba ia ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;la ker sawdong daka green box badon ia u cursor balip bameh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:03&lt;br /&gt;
|  Ngin ia buh bujli da ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;badon iaka&amp;amp;nbsp;'''methyl'''&amp;amp;nbsp;group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
|  Pynkynriah iaka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;bad type ia u dak heh '''C H'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|  Click hangno hangno haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ngi la ioh kadei ka&amp;amp;nbsp;'''Methyl benzene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:19&lt;br /&gt;
|  To ngin buh bujli daka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;jongka&amp;amp;nbsp;'''Benzene kaba lai da ka nitro'''&amp;amp;nbsp;group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
|  Click ha kawei naki&amp;amp;nbsp;'''Hydrogens'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
|  Weng iaka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;bad type capital&amp;amp;nbsp;'''N O 2'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:32&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ioh kadei ka '''Nitrobenzene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
|  To ngin ia peit ia ka&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;position haka&amp;amp;nbsp;'''Benzene ring'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
|  Hynriew tylli ki&amp;amp;nbsp;'''Carbon'''&amp;amp;nbsp;atoms la buh dak 1 haduh 6 ha ka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
|  Baroh hynriew tylli ki jaka ki ialong markatjuh,shuwa ba ngin bujli iaka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
|  '''Ka Electron density'''&amp;amp;nbsp;jong ka ring ka kylla,haba iaka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;lah bujli da ka functional group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|  '''Electron density'''&amp;amp;nbsp;ka shaniah lane dependent ha ki&amp;amp;nbsp;'''Substituent'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|  Ka &amp;amp;nbsp;'''mono-substituted'''&amp;amp;nbsp;compound jong ka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&amp;amp;nbsp;lah ban bujli ha ki positions:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
|   1 bad 4- kum&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Para'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
|  2 bad 6- kum&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Ortho'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:12&lt;br /&gt;
|  3 bad 5- kum&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Meta'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:15&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin bujli ia ka&amp;amp;nbsp;'''Methylbenzene'''&amp;amp;nbsp;structure da kawei pat ka '''methyl'''&amp;amp;nbsp;group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add or modify a group of atoms'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
|  Click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;position ba ar jong ka ring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|  Ban bujli iaka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;ha ka green box badon iaka&amp;amp;nbsp;'''methyl'''&amp;amp;nbsp;group,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:32&lt;br /&gt;
|  type ia ki dak heh&amp;amp;nbsp;'''C H 3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba thymmai ba ngin ioh kadei ka&amp;amp;nbsp;'''ortho-Xylene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:39&lt;br /&gt;
|  To Ngin bujli iaka&amp;amp;nbsp;'''Nitrobenzene'''&amp;amp;nbsp;daka&amp;amp;nbsp;'''Carboxy'''&amp;amp;nbsp;group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|  Click ha ka jaka basaw jong ka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;haka ring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
|  Ban bujli iaka&amp;amp;nbsp;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;hapoh ka green box daka&amp;amp;nbsp;'''Carboxy group''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|  Type ia ki dak heh&amp;amp;nbsp;'''C O O H'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|  Ka structure ba ngi ioh kadei ka&amp;amp;nbsp;'''para-Nitrobenzoic acid'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
|  Click '''Ctrl+Z'''&amp;amp;nbsp;ban undo ia ka process.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
|  Bujli ia ka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;position kaba lai jong ka&amp;amp;nbsp;'''Nitrobenzene'''&amp;amp;nbsp;daka '''nitro'''&amp;amp;nbsp;group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
|  Weng iaka '''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;bad type da ki dak heh&amp;amp;nbsp;'''N O 2'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
|  Ka structure bathymmai ba ngi ioh kadei ka&amp;amp;nbsp;'''meta-Dinitrobenzene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
|  Hangne ka assignment iaphi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|  Draw hynniew tylli ki&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&amp;amp;nbsp;structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:25&lt;br /&gt;
|  Bujli uwei na ki '''Hydrogens'''&amp;amp;nbsp;jong ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:28&lt;br /&gt;
|  '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;ba nyngkong daka&amp;amp;nbsp;'''bromo'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
|  '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;ba ar daka&amp;amp;nbsp;'''iodo'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|  '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;balai daka '''hydroxy'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
|  '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;basaw daka '''amino'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:36&lt;br /&gt;
|  '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;basan daka&amp;amp;nbsp;'''ethyl'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
|  Bujli ruh: * artylli na ki '''Hydrogens'''&amp;amp;nbsp;jong ka '''Benzene'''&amp;amp;nbsp;ba hynriew da ka&amp;amp;nbsp;'''Chlorine'''&amp;amp;nbsp;atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:44&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;* nyngkong(First) bad basaw(fourth)&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;positions jong ka ba hynniew(seventh)&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&amp;amp;nbsp;daka '''Carboxy'''&amp;amp;nbsp;groups.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
|  Ka assignment ba phi la dep kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:55&lt;br /&gt;
|  mynta,to ngin pule kumno ban pyniasoh ia artylli ki structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
|  To ngin ple ia ka window bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:00&lt;br /&gt;
|  Pyntikna ba ka '''current element'''&amp;amp;nbsp;kadei ka&amp;amp;nbsp;''Carbon''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:04&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Add a four membered cycle'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Display area'''&amp;amp;nbsp;arsien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:10&lt;br /&gt;
|  Click haka&amp;amp;nbsp;'''Select one or more objects'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
|  Click haka structure kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:16&lt;br /&gt;
|  Tan iaka bad buh hajan ka structure ba nyngkong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|  Haka rukom ba kin iadei iwei ia iwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:23&lt;br /&gt;
|  Click '''Ctrl+A'''&amp;amp;nbsp;ban jied ia ki structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
|  '''Ka Merge two molecules'''&amp;amp;nbsp;tool kan treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:30&lt;br /&gt;
|  Click haka '''Merge two molecules'''&amp;amp;nbsp;tool,ban pyniasoh iaki molecules.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
|  Tan ia ki structure bad khmih ia ka jingiasoh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:38&lt;br /&gt;
|  To ngin ia batai lyngkot ia kaei ba ngi la pule.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
|  Hakane ka jinghikai,ngi la pule shaphang kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:43&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pynkylla iaka&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Cyclohexane'''&amp;amp;nbsp;sha ka&amp;amp;nbsp;'''Cyclohexene'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:46&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pynkylla iaka&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Cyclohexene'''&amp;amp;nbsp;sha ka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:49&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;* bujli iaka&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Hydrogen'''&amp;amp;nbsp;jong ka&amp;amp;nbsp;'''Benzene'''&amp;amp;nbsp;daka&amp;amp;nbsp;'''fluoro, methyl, nitro'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''carboxy'''&amp;amp;nbsp;groups.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:55&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pyniasoh iaki two four membered cycles.&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:58&lt;br /&gt;
|  Hangne ka assignment iaphi:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:00&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Pyniasoh artylli ki &amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Benzene'''&amp;amp;nbsp;molecules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:02&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;* Artylli ki&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Pentane'''&amp;amp;nbsp;structures&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:04&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;nowiki&amp;gt;*&amp;amp;nbsp;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;'''Cyclopentane'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Cyclohexane'''&amp;amp;nbsp;molecules.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:08&lt;br /&gt;
|  Ka assignment kaba phi la dep kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:12&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video badon ha kane ka URL&amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org]&amp;amp;nbsp;/What_a_Spoken_Tutorial'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:15&lt;br /&gt;
|  Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:19&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang,phi lah ban download bad sa peit pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:23&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
|  Ai syrnod ia kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:31&lt;br /&gt;
|  Iaki jingtip kiba kham bniah, sngewbha thoh sha ka [mailto:contact@spoken-tutorial.org contact@spoken-tutorial.][mailto:contact@spoken-tutorial.org org].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:37&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:41&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:48&lt;br /&gt;
|  Ia ki jingtip ba khambun halor kane ka mission ki don ha kane link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:53&lt;br /&gt;
|  La pynkylla ia kane ka script da i Strong na Meghalaya bad la dubbed ia kane ka script da u Thawlad Miki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:57&lt;br /&gt;
|  Khublei shibun ia ka jingiashim bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Introduction-to-GChemPaint/Khasi</id>
		<title>GChemPaint/C2/Introduction-to-GChemPaint/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/GChemPaint/C2/Introduction-to-GChemPaint/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T06:19:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|Nga pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka Introduction to GChemPaint.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai,ngin sa pule :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
|Shaphang ka GChemPaint&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
|Ki jingpyndonkam bad ki jingmyntoi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
|ka rukom ban install &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:17&lt;br /&gt;
|Plie ia ka file ba thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
|Menubar, Toolbar bad Status bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
|Ngin sa pule ruh shaphang ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28&lt;br /&gt;
|Display area &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:30&lt;br /&gt;
|Ki Document properties&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam ia ka tool box bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:34&lt;br /&gt;
|kumno ban save ia ki dur ha ka extension'''.gchempaint'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|Hangne nga pyndonkam da ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;OS version. 12.04,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:47&lt;br /&gt;
|'''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;version 0.12.10.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai phi dei ban don ka jingtip shaphang ki ,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:59&lt;br /&gt;
|'''Basics jong ka Chemistry'''&amp;amp;nbsp; haduh ka kyrdan VIII(phra).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
|Ia ka '''GChemPaint''' lah ban install da kaba suk da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba khambun halor ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu software Center''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:16&lt;br /&gt;
|Sngewbha leit sha '''Ubuntu Linux Tutorials'''&amp;amp;nbsp; ha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:23&lt;br /&gt;
|Kaei ka&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint?'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
|'''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;ka dei ka two dimensional&amp;amp;nbsp;'''chemical structure editor'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
|Ka don ia ka multiple document interface.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|Ka''' GChemPaint'''&amp;amp;nbsp; ka ailad ia ngi ban ,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
|'''Draw'''&amp;amp;nbsp; bad pyni ia ki &amp;amp;nbsp;two dimensional chemical structures.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
|tan bad ban pynhap ia ki templates&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:50&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ka jingjlan,ka dong bad ka jingiar jong ka jingiateh jong ki bond&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Chemical Calculator'''&amp;amp;nbsp; ha kaban khein ia ki&amp;amp;nbsp;'''molecular weight'''&amp;amp;nbsp;jong ki compounds.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
|'''Ka GChemPaint ka iarap ruh ha ka'''&amp;amp;nbsp;:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
|jingsuk ban peit ia ki chemical structures&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:11&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ka two dimensional structures sha ka dimensional structures&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
|Ka Jingpynheh ia ki structure&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
|Automatic and manual assigment of atoms&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ka jingbat ia ki atoms da kaba shu long he da ka jing iarap jong ka aplikation bad da kaba shu leh he dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin ia peit kumno ban plie ia ka aplikation '''GChemPaint '''kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
|Click ha u ha&amp;amp;nbsp;'''Dash home'''&amp;amp;nbsp;&amp;gt;&amp;gt;&amp;amp;nbsp;ka '''Search bar'''&amp;amp;nbsp;ka paw &amp;gt;&amp;gt; ha ka&amp;amp;nbsp;'''Search bar'''&amp;amp;nbsp; type '''GChemPaint'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:41&lt;br /&gt;
|Click ha ka icon '''GChemPaint'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:46&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban plie ia ka '''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp; aplikation na ka '''Terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:52&lt;br /&gt;
|Nion ha kajuh ka por ia u&amp;amp;nbsp;'''Ctrl, Alt'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''T'''&amp;amp;nbsp;, ban plie ia ka '''Terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|Type&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;bad nion&amp;amp;nbsp;'''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|'''Ka GChemPaint'''&amp;amp;nbsp;aplikation ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:08&lt;br /&gt;
|Ka nuksa jong ka&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint window'''&amp;amp;nbsp;ka long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka Menu-bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:15&lt;br /&gt;
|'''Ka GChempaint'''&amp;amp;nbsp;ka don ia ka standard menu-bar kum kiwei pat ki aplikation jong ka windows.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
|'''Ka Menu bar'''&amp;amp;nbsp;ka don ia ki jaits menu kum '''File''',&amp;amp;nbsp;'''Edit''',&amp;amp;nbsp;'''View''',&amp;amp;nbsp;'''Tools''',&amp;amp;nbsp;'''Windows'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Help Options '''(jingiarap).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
|'''Ka Toolbar'''&amp;amp;nbsp;ka kynthup ia ki command ba dang shu dep pyndonkam kum ki icon .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:41&lt;br /&gt;
|Ki don ki icon ban plie ia ka '''File ba thymmai''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
|Plie ia ki''' file ba la don lypa''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:48&lt;br /&gt;
|'''Save ia ka file bad ban print ia ka file'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka&amp;amp;nbsp;jaka ban pyni ne '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
|Ka display area ka pyni ia ki structure/jingshna bad ki jingdon jong ki file ba ngi la dro bad pynbeit .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:06&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh tan bad pynhap ia ki tools na ka toolbox sha ka '''Display area.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
|'''Ka Status-bar'''&amp;amp;nbsp;ka pyni ia ki jintip shaphang ki kam jong ka '''GChemPaint''' ba dang iaid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20&lt;br /&gt;
|Ka pyni ruh ia ki jingtip shaphang ki jingiadei hapdeng ki menu items.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
|Mynta ngan batai shaphang ka&amp;amp;nbsp;'''Document Properties.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
|Ban plie ia ka '''Document Properties'''&amp;amp;nbsp;window,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:37&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''File'''&amp;amp;nbsp;menu &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:39&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Properties'''&amp;amp;nbsp;bad click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
|'''Ka Document Properties'''&amp;amp;nbsp;window ka plie .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|Ngan tan ia ka Document Properties window ban pynheh ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
|'''Ka Document properties'''&amp;amp;nbsp;window ka don iakine harum .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:59&lt;br /&gt;
|'''Title '''-To ngin ia thoh ia ka kyrteng jong ka document da ka “'''Propane”'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
|'''Author’s Name'''- To ngin thoh ia ka kyrteng jong ka nongthoh da ka &amp;amp;nbsp;'''Madhuri'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:14&lt;br /&gt;
|'''Email'''– Ngin shu ieh beit thylli .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
|'''History'''&amp;amp;nbsp;– Kane ka pyni ia ka tarik ba la shna ia ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
|Ka pyni ruh ia ka tarik hadien ba la pynbeit biang ia ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
|Kane ka mut, ba ka pyni ia ka tarik hadien ba la pyndep ban pynbeit biang ia ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:35&lt;br /&gt;
|'''Theme'''- To ngin ieh iakane ka bynta kum ka&amp;amp;nbsp;'''GChemPaint'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
|Comments- Ha ka Comments&amp;amp;nbsp;field, ngi lah ban pynrung /add ia ki dak ba iadei bad ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
|To ngin thoh ia ka kyrteng jong ka compound bad ka formula jongka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
|'''Propane CH3-CH2-CH3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|To ngin click ha u '''Close'''&amp;amp;nbsp;button ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
|Hadien to ngin ia pule shaphang ka&amp;amp;nbsp;'''Toolbox'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
|'''Ka Toolbox'''&amp;amp;nbsp; ka don iaki button na bynta ki tools ba bunjait.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|'''Ka Toolbox'''&amp;amp;nbsp; la pyni ha ka window jong ka document kaba ngi treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia dro ia ki jingdro daka pyndonkam da ka '''Toolbox'''&amp;amp;nbsp;buttons.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:25&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin draw ia ka dur jong u&amp;amp;nbsp;'''propane.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:30&lt;br /&gt;
|'''Propane'''&amp;amp;nbsp;ka dei '''CH3-CH2-CH3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:36&lt;br /&gt;
|To ngin pyndonkam da ka &amp;amp;nbsp;'''Add a Chain'''&amp;amp;nbsp;tool naka Tool box ban draw ia ka Carbon chain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Add a Chain'''&amp;amp;nbsp;tool,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:45&lt;br /&gt;
|Bad nangta click ha ka '''Display area'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
|Iaka '''Carbon''' chain la dro ha ka display area .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ka (Orientation) jingiasohlang jong ka chain,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|Click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Add a Chain'''&amp;amp;nbsp;tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Display area''', click bad bat ia u left mouse button ban pynlong ia ka jingiasohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|Wat num pyllait ia u left mouse button haduh ba ka phang jong ka jingiasohlang kam pat da biang .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
|Pyllait ia u left mouse button hadien ba la dep pynbiang ia ka phang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba ia ka&amp;amp;nbsp;'''carbon chain'''&amp;amp;nbsp;la dep ban draw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|Kynmaw,shisien ba ngi la click ha ka '''Display area''', ka jingjrong bad ka jingiasohlang jong ka chain ka la biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|To Mynta ngin pyni ia ki atoms ha la ki jong ki jong ki jaka ha ka chain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
|Hangne ngi don lai tylli ki jaka ban pyni ia ki atoms.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:43&lt;br /&gt;
|Right click ha ka jaka kaba nyngkong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:47&lt;br /&gt;
|Ka '''Sub-menu'''&amp;amp;nbsp;ka s plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:49&lt;br /&gt;
|jied&amp;amp;nbsp;'''Atom'''&amp;amp;nbsp;nangta pat click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Display symbol''', ban pyni ia ki atoms ha kato ka jaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:59&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh to ngin pyni ia ki atoms ha baroh ki jaka .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:04&lt;br /&gt;
|Right click bad jied ia '''Atom'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
|Click ha u&amp;amp;nbsp;'''Display symbol'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:12&lt;br /&gt;
|Hangne ia ka structure u “Propane” la dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
|Hadien to ngin draw ia ka '''pentane'''&amp;amp;nbsp;structure hakajuh ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:23&lt;br /&gt;
|Click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Add a Chain'''&amp;amp;nbsp;tool,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
|Nangta click ha ka&amp;amp;nbsp;Display area.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:29&lt;br /&gt;
|Ban pynheh iaka jingjrong jong ka chain , bat sah ia u left mouse button bad tan ia u cursor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:36&lt;br /&gt;
|Pynkylla iaka rukom shong kumba kwah bad pyllait ia u left mouse button .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:43&lt;br /&gt;
|To ngin pyni ia ki atoms ha baroh ki jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:47&lt;br /&gt;
|Hangne ngi don 5 tylli ki jaka ban pyni iaki atoms. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:52&lt;br /&gt;
|Ban pyni iaki atoms ha ka jaka ba nyngkong, right click Ka sub menu ka mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:58&lt;br /&gt;
|Jied '''Atoms '''bad nangta click ha '''Display symbol'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:03&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom to ngin pyni iaki atoms ha baroh ki jaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:17&lt;br /&gt;
|Hangne iaka dur jong ka pentane la dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:21&lt;br /&gt;
|To Mynta ngin save iaka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:24&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Menu''' jied '''Save as'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
|Ka '''Save As'''&amp;amp;nbsp;dialog box ka plie &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka '''File type''', click ha ka drop down arrow &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:35&lt;br /&gt;
|Kiba bunjait ki format ba la save lah ban iohi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:39&lt;br /&gt;
|Jied '''2D Chemical structure'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:43&lt;br /&gt;
|Thoh iaka kyrteng ka file kum '''propane.gchempaint'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:52&lt;br /&gt;
|Bad click ha u budam '''Save'''.''' '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:55&lt;br /&gt;
|Iaka file la save haka extension '''.gchempaint. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:04&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai lyngkot .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jing ai jinghikai ngi pule ,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:09&lt;br /&gt;
|shaphang ka GChempaint &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:10&lt;br /&gt;
|Ki jing pyndonkam bad ki jing myntoi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:12&lt;br /&gt;
|Ki rukom ban install &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:14&lt;br /&gt;
|Plie iaka file ba thymmai &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
|Menu-bar, Tool-bar bad Status-bar Menu-bar, Toolbar bad Status bar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:20&lt;br /&gt;
|Ngi la pule ruh shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
|Ka Display area &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:25&lt;br /&gt;
|Ki document properties &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:26&lt;br /&gt;
|da ka pyndonkam daka toolbox &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:28&lt;br /&gt;
|Save ia ka jingdro haka extension '''.gchempaint '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:33&lt;br /&gt;
|Kum ka jing pyrshang nga kwah ia phi ba phin:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:36&lt;br /&gt;
|1. Dro iaka dur jong u n-hexane bad n-octane&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:41&lt;br /&gt;
|2. Pynkylla iaka rukom shong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:43&lt;br /&gt;
|3. Pyni iaki atom ha man la ki jaka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:47&lt;br /&gt;
|Ka jingmih ne output jong ka assigment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:53&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kiba don ha kane ka URL: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:57&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:00&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad sa peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:05&lt;br /&gt;
|Ka kynhun jong ka Spoken tutorial : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:07&lt;br /&gt;
|Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:10&lt;br /&gt;
|Ai certificates sha kito kiba pyndep/pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:14&lt;br /&gt;
|Iaki jingtip kiba kham bniah, sngewbha thoh sha ka :contact@spoken-tutorial.org .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:21&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:26&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:34&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip kiba kham bniah halor kane ka mission lah ban ioh nakane ka link. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:40&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da i Strong''' na Meghalaya bad la dubbed ia kane ka script da u Thawlad Miki. Khublei Shibun iaka jingiashim bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Exporting-GeoGebra-Files/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Exporting-GeoGebra-Files/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Exporting-GeoGebra-Files/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:16:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:02&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai/tutorial Geogebra shaphang ka '''Export feature in GeoGebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||Lada kane ka dei ka sien nyngkong ba phi pyndonkam ia ka Geogebra,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:10&lt;br /&gt;
||sngewbha peit ia  '''Introduction to GeoGebra''' tutorial ha ka Spoken Tutorial website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:17&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial/jinghikai, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||ngin pule shaphang: Ka '''Export''' feature  hapoh ka GeoGebra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:22&lt;br /&gt;
||Ban export ia u drawing pad figures kum ka '''static picture'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:26&lt;br /&gt;
||Bad  '''export''' ia ka GeoGebra file kum ka '''dynamic HTML webpage'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:31&lt;br /&gt;
||Ban sdang bad ka Geogebra, Nga pyndonkam da ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:34&lt;br /&gt;
||'''GNU/Linux operating system Ubuntu Version 10.04 LTS''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00.39&lt;br /&gt;
||bad ka '''Geogebra''' version 3.2.40.0. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka GeoGebra Window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
||Plie/Open kano kano GeoGebra file kaba phi lah dep create/thaw da kaba jied ia u menu option '''File''' bad '''Open'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00.57&lt;br /&gt;
||Shah ngin jied ia ka ConcentricCircles.ggb bad nion Open.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
||Shah ngin close/khang ia ka '''Algebra''' bad '''Spreadsheet Views''', lada ki lah plie/open, da kaba jied ia u menu option '''View''' bad uncheck ia ki options. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:16&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban pyndonkam da ka '''Move''' Graphics View tool bad ka position/kyrdan ki '''drawing pad''' objects. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:22&lt;br /&gt;
||Phi lah ban jied ban select ia ki objects ban export , lane phi lah ban export ia baroh kawei ka drawing pad lada phim select/jied kino kino ki objects. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:32&lt;br /&gt;
||Jied ia u menu option '''File'''&amp;gt;&amp;gt;'''Export'''&amp;gt;&amp;gt;'''Graphics View as Picture'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:40&lt;br /&gt;
||Jied ia ki format jong ki file kiba phi pyndonkam ban export , shah ngin jied '''png'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:48&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynkylla ia ki '''Scale''' hangne, ngin iehnoh ia ki default values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynbun lane pynduna ia ki '''Resolution''' here. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||Nion '''Save'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02.01&lt;br /&gt;
||Jied ia ka kyrteng jong ka folder hangne , jied ia ka file name.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:07&lt;br /&gt;
||Ki '''File type'''  ki lah don lypa hangne  '''png''' bad nion '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:15&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:17&lt;br /&gt;
||Jied ia ki objects ha u drawing pad lane iehnoh ynnai select/jied ban export ia ki drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||Jied ia u menu option '''File'''&amp;gt;&amp;gt;'''Export'''&amp;gt;&amp;gt;'''Graphics View as Picture'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:33&lt;br /&gt;
||Jied '''Format''', '''Scale''' bad '''Resolution'''  bad save ia ki exported file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:40&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka bynta kaba ar jong ka jinghikai, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:45&lt;br /&gt;
||ban export ia ka Geogebra kum ka dynamic webpage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong shah ngin plie/open ia ka GeoGebra file, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:53&lt;br /&gt;
||'''Interior Angles.ggb'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02.59&lt;br /&gt;
||Mynta jied ia u menu option '''File''', '''Export''' &amp;gt;&amp;gt; '''Dynamic Worksheet as Webpage'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:09&lt;br /&gt;
||Ka box/synduk ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:12&lt;br /&gt;
||Thoh  ia ka '''Title''', '''Author''' name bad  '''Date'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||Ki don artylli ki tabs ki '''General'''  bad ki '''Advanced'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:22&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''General''' tab, phi lah ban pynrung/enter ia ki text kiba phi donkam shajrong ki jingtei bad shapoh ki jingtei/construction. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Shah ngin add/buhlang ia kine ki text ban paw shajrong ki jingtei/construction.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Ngan cut and paste ia ki information/jingpyntip da kaba shon  Ctrl +X na u keyboard&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:43&lt;br /&gt;
||bad hadien kata  Ctrl+V na u keyboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
||'''Move the vertices of the triangle and observe the values of the interior angles of the triangle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:56&lt;br /&gt;
||Mynta , shapoh ki jingtei/construction  add/buhlang '''Observe what happens when A, B and C are on a straight line by dragging the vertices'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Mynta sha ki '''Advanced''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:10&lt;br /&gt;
||Ki don bun tylli ki check boxes kaba add ia ki features/dak bad ki options jong ka GeoGebra ban kynthup ia ka bynta jong ka GeoGebra page. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:18&lt;br /&gt;
||Ban pynlah/enable right-click features ha ka webpage, peit ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:23&lt;br /&gt;
||Ban pynlah/enable ia ki moving labels, peit ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Ban don ia ki icon kaba reset ia ki jingtei/construction sha ka original position, peit ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:35&lt;br /&gt;
||Lada phi kwah ia ka '''GeoGebra''' application window  ban plie/open ha ka computer ka jongphi haba phi double click ha ka '''GeoGebra webpage''', peit ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:45&lt;br /&gt;
||Lada phi kwah ia ki '''menu bar, tool bar''' bad '''input bar''' lane '''Save''' bad '''Print''' ia ki dak/features ban paw ha ka webpage ka jongphi, jied ia ki boxes kiba lah buh kyrpang hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:56&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynkylla ia ki '''Width''' bad ki '''Height''' jong ka '''GeoGebra''' window, kaba paw ha ka webpage , hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:03&lt;br /&gt;
||Jied  '''Export''' bad save ia ka ha ka html file, ban view hapoh ka browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:11&lt;br /&gt;
||Kumba nga pyndonkam '''Firefox web browser''',  ka plie/open ha shen shisien ba nga lah export ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:22&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ia ki text shajrong ka jingtei/construction bad kumjuh ruh shapoh ka jingtei/construction.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:29&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynkhih ia ki vertices  ha kaba kane ka dei ka dynamic web page bad khmih thuh ia ka jingkylla jong ka figure/dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:38&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||Open/Plie ia ka  '''GeoGebra''' file kaba phi lah dep create/thaw , jied ia u menu option '''File &amp;gt;&amp;gt;Export &amp;gt;&amp;gt; Dynamic Worksheet as webpage'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:50&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Title, Text''' bad '''Advanced''' features  bad '''export''' ia ka '''GeoGebra''' file ka jongphi kum ka webpage,  html file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:01&lt;br /&gt;
||View ia ka html file da kaba pyndonkam da ka web browser. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:05&lt;br /&gt;
||Phi donkam ban install java na ka bynta ka Geogebra ban trei ha ka web browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:11&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka assignment – &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:13&lt;br /&gt;
||Open/Plie kano kano ka  '''GeoGebra''' file bad export kum ka '''Static picture'''  da kaba jied ia ki objects lane ia baroh ki drawing pad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:24&lt;br /&gt;
||bad kum ka '''Dynamic web page'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:25&lt;br /&gt;
||Hapoh ka dynamic web page ka kynthup ia ki dak/features harum, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Reset option bad Tool Bar option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:33&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba phi lah ban ioh na kane ka web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:36&lt;br /&gt;
||Ka pynlyngkot ia ka spoken tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:40&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.44&lt;br /&gt;
||Ka spoken tutorial project team  pynlong ia ka workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.49&lt;br /&gt;
|| ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.52&lt;br /&gt;
||Ia ka jingtip ba kham bniah contact sha kane ka email address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.58&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka jingkren sha ki nonghikai project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:01&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:07&lt;br /&gt;
||Ia ka jingtip ba kham bniah ha kane ka mission lah ban ioh na kane ka web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:12&lt;br /&gt;
||Khublei Shibun . La pynkylla ia kane ka script da i Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad miki na Meghalaya, signing off. Leh kmen ban wad ia ka geogebra.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Spreadsheet-View-Advanced/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Spreadsheet-View-Advanced/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Spreadsheet-View-Advanced/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:15:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh.Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai  Geogebra shaphang ka '''Spreadsheet view advanced.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||Lada kane ka dei ka sien kaba nyngkong ba phi pyndonkam ia ki spreadsheets na bynta ka Geogebra,sngewbha peit ia ka spoken tutorial web site na bynta '''Spreadsheet View Basics''' tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||Hapoh kane ka tutorial/jinghikai, ngin pyndonkam da ka spreadsheet view ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:19&lt;br /&gt;
||Record ia u X bad u Y coordinates jong u point, traced/buh dak bad ka function da kaba pyndonkam da ka slider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:24&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ki data ban ithuh ia ki number patterns bad shna ia ki predictions shaphang ka function graph.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Ban sdang bad ka  geogebra, Nga pyndonkam da  '''Linux operating system Ubuntu version 10.04 LTS''' kaba thymmai bad ka '''Geogebra version 3.2.40'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:40&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:43&lt;br /&gt;
||Ban shna ia ka spreadsheet kaba lah ban iohi , leit sha ka '''View''' menu option bad check ia ka '''Spreadsheet View''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:52&lt;br /&gt;
||Mynta shah ngin create/thaw ia u slider hangne uba kyrteng u '''xValue'''. Ngin ieh ia u '''minimum''' bad '''maximum''' default value bad pynkylla ia u '''Increment''' sha u '''1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:07&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkylla ia u '''xValue''' shaphang u minimum value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:12&lt;br /&gt;
||Plot ia u point A. Pynkylla ia ki coordinates jong u point A, da kaba nion ha ka kadiang ha u point bad jied '''Object Properties''', sha u '''xValue''' na bynta u X coordinate  '3 times xValue' na bynta u Y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Hangne ngin buh ia ka '''slope''' jong u line/lain u ban trace da une u point sha u 3. Hit ia u '''Tab''' na u keyboard, bad kumjuh ruh nion ia ka '''Show Trace''' on.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:50&lt;br /&gt;
||Bad shon  '''Close'''. Shah ngin pynkhih ia ka spreadsheet view, kumta ngin iohi ia ki columns A bad B.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
|| Mynta shah ngin jied ia ka '''Record to Spreadsheet''' option hapoh ka first tool, ka option kaba lai hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Jied ia u point A. Lada ym lah ban iohi na u drawing pad, sngewbha jied na ka '''Algebra View'''. Bad hadien kat pynkhih ia u slider 'xValue' na u minimum sha u maximum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:23&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia u X coordinate jong u point A u lah trace hapoh ka column A jong ka spreadsheet, bad u Y coordinate jong u point A hapoh ka column B.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:34&lt;br /&gt;
||Shisien ba kane ka lynnong ka lah pynkhreh phi lah ban kylli ia ki khynnah/students ban ong lypa ia ki function da kaba peit ia ka visual trace lane ki data hapoh ka '''Spreadsheet View'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||Ki function kiba lah ong lypa ki lah ban dei ki input hapoh u '''Input''' bar kum u f(x) = 3 x. Na bynta ki '''times''' hapoh ka Geogebra ngi lah ban pyndonkam da ka '''space''' bad shon Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:05&lt;br /&gt;
||Lada ki prediction ki dei, baroh ki points ki trace ki hap ha u line/lain uba dei u input lane ki function kiba dei ki input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||Ngi  shna ia u slider '''xValue'''. Ngi draw/dro ia u point A bad ki coordinates (xValue, 3 xValue).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:27&lt;br /&gt;
||Ngi pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u X bad u Y coordinates jong u point A, na bynta ki '''xValues''' ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:34&lt;br /&gt;
||Ngi  predict ia ka input function da kaba pule ia ki number patterns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:40&lt;br /&gt;
||Mynta, sha ka bynta kaba ar jong ka lynnong. Nyngkong shah ngin weng ia ka '''Trace''' na u point A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:53&lt;br /&gt;
||Shah ngin ia u y intercept parameter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:56&lt;br /&gt;
||Create/Thaw sa kawei ka slider bad shah ngin ai kyrteng ia ka da u 'b' iehnoh ia u minimum bad u maximum default values bad pynkylla ia u increment sha u 1 bad nion '''Apply'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:10&lt;br /&gt;
||Ha kaba bud ngin pynkhih ia u value jong u b, pyndonkam da ka '''Move''' tool bad pynkhih ia u value jong u b sha u 2, pynkylla ia u xValue shaphang u minimum value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:24&lt;br /&gt;
||Hadien kata, nion ha ka kadiang ha u point A. Jied '''Object Properties''', pynkylla ia u Y coordinate sha u 3 xValue + b, hit tab na u keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||Check/Peit bniah ia ka '''Show Trace''' on. Hadien kata pynkhih ia ka '''spreadsheet view''', kumta phin iohi ia ka column C bad D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:50&lt;br /&gt;
||Place/Buh ia u cursor jong phi ha u cell C1, sa shisien pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option. Nyngkong , jied ia u point A. Kane ka dei kaba phi kwah ban trace bad hadien kata pynkhih ia u 'xValue' na minimum sha maximum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u X coordinate jong u point A u trace hapoh ka column C jong ka spreadsheet bad u Y coordinate jong u point A hapoh ka column D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||Na kane ka data, phi lah ban kylli ia ki khynnah/students ban sngewthuh ia ki pattern bad predict ia ki function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:22&lt;br /&gt;
||Repeat/Leh biang  ia kane ka rukom na bynta ki 'b' values ki bapher bapher. Ki predicted function ki lah ban dei ki input hapoh u '''Input bar'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:29&lt;br /&gt;
||Ngi lah don lypa ia u f(x) Ngan pyndonkam ia u g(x)= 3 x + b, u value jong u '''b''' hangne u long  2. Bad shon Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:51&lt;br /&gt;
||Mynta ban pynlyngkot: ngi shna sa kawei slider kaba kyrteng 'b', pynkylla ia u point A coordinate sha u  xValue bad 3 xValue + b na bynta u y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:02&lt;br /&gt;
||pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u x bad y coordinates jong u point A, na bynta ki '''xValue''' bad '''b''' values ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:11&lt;br /&gt;
||Ngi ong lypa/predict ba ka input function f(x) = 3 x + b. Hangne ngi shu khot ia ka function g(x).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:23&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:25&lt;br /&gt;
||Ka  assignment ka kynthup ia ka jingbuh dak/trace jong ka quadratic function ban shna ia ki sliders '''xValue''' bad '''a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:33&lt;br /&gt;
||Plot ia u point A bad ki coordinates xValue na bynta u x coordinate bad  xValue^2 na bynta u y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:43&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u X bad Y coordinates jong u point A na bynta u '''xValue''' and '''a''' values ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
|Bad ban predict bad input ia ka function f(x)= a x^2. Ban bteng bad ka assignment, ngin trace/buh dak ia ka quadratic function a x^2 + bx + 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:05&lt;br /&gt;
||Ngi shna sa kawei ka slider '''b'''. Plot ia u point A bad ki coordinates xValue, a xValue^2 + b xValue + 3 na bynta u Y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:18&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u X bad Y coordinates jong u point A na bynta u '''a''' bad '''b''' value ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:26&lt;br /&gt;
||Predict bad input ia ka function f(x) = a x^2 + b x + 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:32&lt;br /&gt;
||Nga lah dep create/thaw lypa ia kane ka Geogebra file. Hapoh ka bynta shah ngin jied ia ka '''Trace On''', ka lah on lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ngin pynkylla ia u xValue sha u minimum bad hadien kata pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''', jied ia u point A bad pynkhih ia u xValue slider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:05&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban input ia predicted function sha u f(x) = 2 x^2 + 2 x + 3 ka dei kaba nga lah pyndonkam ban set/buh ia ki constant value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia ka trace/jingbuh dak bad kane ka parabola.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka web site, ka pynlyngkot ia ka spoken tutorial project.Lada phim don ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:47&lt;br /&gt;
||Ka spoken tutorial project team ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials, ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test. Ia ki jingtip ba kham bniah sngewbha  contact ia ki ha kane ka  e-mail address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka jingkren sha ki nonghikai project. La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India. Ia ki jingtip ba kham bniah lah ban ioh na kane ka web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:16&lt;br /&gt;
||Khublei Shibun. La pynkylla ia kane ka script da i Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad miki na Meghalaya. signing off. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:14:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh . Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin trei shaphang ka '''radians''' bad '''sectors''' da kaba pyndonkam da ka '''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||Ka jingthmu jong kane ka jinghikai ka long ban pynithuh iaphi sha ka Geogebra '''Input Bar''' bad ka jingdonkam jong ki '''commands''' hapoh u the input bar lyngba ka lynnong shaphang ka radians.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||Ia kiba dang shu sdang ia ka Geogebra , sngewbha phai sha ka  '''Introduction to Geogebra''' bad '''Angles and Triangles Basics''' ha ka spoken-tutorial.org web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:25&lt;br /&gt;
||Ha kane jinghikai, Nga  trei ha '''Ubuntu version 10.04 LTS''' bad '''Geogebra version 3.2.40.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||Ha kane ka lynnong: ngin sngewthuh kaei ka jingmut jong ka '''radian''' bad kumno ban draw/dro ia ka '''radian''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||sngewthuh ia ka jingiadei hapdeng ka jingjrog jong ka '''arc''' bad ka angle subtends&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
||bad pyndep ia ka assignment ban calculate ia ka area jong ka sector.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki tools harum ha ka Geogebra- '''Circle with Center and Radius''', '''Circular Arc with Centre between Two Points''' bad '''Segment between Two Points'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||Ki  drawing commands  lah ban pyndonkam ha kawei ka lad da kaba type ia ki commands hau '''Input bar''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:11&lt;br /&gt;
||Ha kane ka Geogebra window, mynta ngin draw/dro ia ka circle jong u radius 5 units da kaba pyndonkam da ka '''Circle with Centre and Radius'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:18&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha  '''Circle with Center and Radius''', ngan jied ia ka centre ka ban long ha ka origin, radius 5 units.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Mynta Ngan plot ia artylli ki points '''B''' bad '''C''' ha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Mynta ngin pyndep ia ka arc hapdeng kine ki artylli ki points, Ngan nion ha ka '''Circular Arc with Centre between Two Points''' ban draw/dro ia ka arc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha u '''A''' ka centre, '''B''' bad '''C'''. Kane ka pyndep ia ka arc. Phin iohi ba ka arc length ka dei d=5.83 units.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:00&lt;br /&gt;
||Mynta ngin delete ia kane ka arc bad construct/tei ia ka ha kawei pat ka rukom . Ka arc ka lah ruh ban construct/tei da kaba enter/thoh ia ki command hapoh u '''Input''' bar hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Ka rectangular box, hangne, ka dei ka '''Input''' bar. Ki don  3tylli ki drop down boxes ba bud ia u input bar. Hangne phi lah ban pynithuh ia katto katne ki functions, batai katto katne ki parameters bad kine ki dei ki '''command''' key ha kaba phi lah ban pyndep ia ki drawings hapoh ka Geogebra window hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Mynta ngan sdang ban type ia ka '''arc''' hangne, phin iohi ba ka pyndep ia ki command na bynta jong nga. Nga lah ruh ban peit ia kine ki command na u drop down box hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha '''arc''', phin iohi ba ki command ki paw hangne, bad ki square brackets. Lada nga nion hapdeng jong ki square brackets bad nion '''Enter''', ka syntax na bynta kine ki command kin paw hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Ka syntax kaba ngin pyndonkam na bynta ka '''arc'' mynta ka dei ban batai ia ka circle bad ki artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||Ngi donkam ban batai ia ka kyrteng jong ka circle bad ki artylli ki points hapdeng kina ngi donkam ia ka '''arc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:10&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Algebra View''' ngi lah ban iohi ba ka circle ka pyniadei bad u lower case '''c''' bad ki points hapdeng kiba ngi donkam ban draw/dro ia ka '''arc (B,C)''' baroh artylli hapoh u upper case.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Kumta ngin type ia ki command hangne '''Arc[c,B,C]''' bad nion Enter. Geogebra ka dei ka '''case sensitive'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Mynta to  ngin pynkylla ia ka rong/color bad ka jingrben/thickness jong ka arc kaba ngi lah pyniasoh , na object properties hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:46&lt;br /&gt;
||Ngin leit sha ka Color, ngin batai ia ka da kaba saw/red . Na Style, ngin pynbun ia ka jingrben/thickness.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka arc mynta ka paw ha ka bold, ba saw ba rben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Mynta ngin draw/dro artylli ki line segments AB bad AC. Sa shisien ngin leh ia kane ha artylli ki rukom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:17&lt;br /&gt;
||Ngin click ha ka '''Segments between Two Points''' tool hangne bad nion ha u  '''A''' bad '''B'''. Kane ka pyndep ia u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban thoh ia ki command na bynta u segment na u input bar. Ngin leh da u '''Segment[A,C]''' ban pyndep ia u segment '''AC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||Mynta ngi lah pyndep ia ka '''arc BC''', la drawn ia ki segments '''AB''' bad '''AC''' bad ka sector '''BAC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:47&lt;br /&gt;
||Mynta ngin batai ba ka angle ka subtended ha u '''A''' da ka '''arc BC'''. Ngin khot ia kane ka angle ka '''α'''. Ngin jied ia ka na u drop down box hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
||Ka Angle command ka dei ka '''angle[B,A,C]'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||Ngin bud ia ka standard angle naming convention haba ngi batai ia ki angles hapoh ka Geogebra ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:18&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba u value jong u '''α''' hangne, uba subtended ha ka center, u dei  66.78 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Mynta, &amp;quot;one radian is defined to be the angle subtended at the center when the length of the arc subtending the angle is equal to the radius of the circle&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:40&lt;br /&gt;
||Lada ngi batai ia ka angle unit kaba hapoh radians, da kaba leit sha u '''Options''' hangne bad batai  ia u '''Angle Units''' yn long u '''Radians'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:49&lt;br /&gt;
||Ngin lap ba u value jong u α mynta u dei 1.17 rad. Mynta ngin pynkylla ia ka '''arc''' length ban wanrah ia ka shajan u 1 rad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:04&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka '''arc''' length ka dei d=5 units bad u value jong u '''α''', ka angle subtended ha ka center, ka dei 1 rad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:17&lt;br /&gt;
||Ngin batai 1 rad, ngi iohi ruh ba kane ka dei ka angle kaba subtended haba ka arc length ka equal bad ka radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Uei u value jong u 1 rad hapoh degrees? Ngan shu zoomed ia u tang khyndiat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:41&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan pynkylla ia ka length jong kane ka arc sha ka semi circle, kumta ka arc length ka dei  [π a] ha kaba u '''a''' u dei u radius jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||Hashwa kata , Ngan batai biang ia ka angle unit ba kan long ka '''Degrees''' namar ngi kwha ban wad ia u value jong u 1 rad. ha ka degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:03&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba haba ka '''arc''' length ka dei [π a] ka dei ka semi circle, u value jong u α u long 180.21 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:13&lt;br /&gt;
||Bad , lada nga pyndep ia kane ka circle ngi iohi ba ka angle jong u α un long 360 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Te, ngi iohi na kine artylli ba u value jong u 1 rad un long 57.32 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||Mynta ngin sngewthuh ia ka jingiadei hapdeng ka '''arc''' length, radius bad ka angle subtended. Na bynta kata, ngin batai ia kawei pat ka angle  value '''θ''' hapoh ka radian da kaba divde ia u value jong u α/57.32.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:03&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u value jong u '''θ''' ha ka jingshisha u dei u value jong ka angle hapoh radians. La kumta ruh, ka paw bad ka degree symbol hangne namar jong ka jingeh ha ka formatting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Ngin bteng ban pyndonkam da u '''θ''' kumne bad ban nym pynkylla ia ka angle unit sha ka radians, namar ngi kwah ban batai ia ka formula da kaba pyndonkam da ka arc length bad angle subtended.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||Namar jong ka jingeh ha kaban format ia kane ka formula lah ban batai tang ha kane ka rukom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Mynta ngin insert text hapoh ka Geogebra window ban pynithuh ia ka formula kaba iadei bad ka arc length sha ka angle subtended.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||Na bynta ka jingpynithuh kumno ban thoh/write ia ki text , sngewbha leit sha ka jinghikai '''Angles and Triangles Basics'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:34&lt;br /&gt;
||Mynta , phin iohi ba haba nga pynkylla ia ka arc length, phin iohi ba u value jong u '''θ''' u kylla bad jingiadei hapdeng ka arc length bad ka angle subtended ka long d=r.θ ha kaba u  'd' u dei u arc length, 'r' u dei u radius jong ka circle bad  'θ' u dei u angle subtended ha ka center, hapoh radians. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:58&lt;br /&gt;
||Mynta ngin peit ia ka assignment ban kyrshan ia ka jingsngewthuh jong ngi ia kaei kaba ngi lah pule .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:10&lt;br /&gt;
||Da kaba ngi pyndonkam ia kaei kaba lah pule , pyni kumno ka area jong ka sector kan long '''Area = ½ a^2 θ''' area is =to half into asquare into theta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:18&lt;br /&gt;
||ha kaba u'''a''' u dei u  radius,'''θ''' u dei u angle subtended ha ka center hapoh radians bad ka  formula ka long '''Area''' = ½ '''a^2''' '''θ'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:30&lt;br /&gt;
||Ka jingkdew kaba rit ban pyndep ia kane ka assignment ka long ban ia nujor ia ka area jong ka sector sha ka quadrant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:40&lt;br /&gt;
||Ka assignment haba draw/dro, kan long kumne. Ngi kwah ban calculate/khein ia ka area jong ka sector hangne da kaba pynianujor ia ka bad ka quadrant hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:55&lt;br /&gt;
||Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project kaba dei ka Talk to a teacher project , ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:06&lt;br /&gt;
||Ia ka jingtip ba kham bniah lah ban ioh hangne. La pynkylla iakane ka script da I Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad miki Khublei Shibun .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:13:05Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Tangents to a circle in Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut jong kane ka jinghikai , phin lah ban draw/dro ia ki tangents sha ka circle, sngewthuh ia ki properties jong ki tangents.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngi tharai ba phi lah don katto katne ki jingtip shaphang kumno ka Geogebra ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|Lada em , na bynta ka jinghikai ba iadei , sngewbha leit ha ka website ka jong ngi http://spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai , Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS Version 11.10, Geogebra Version 3.2.47.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools kiba harum :&lt;br /&gt;
Tangents&lt;br /&gt;
Perpendicular Bisector&lt;br /&gt;
Intersect two Objects&lt;br /&gt;
Compass&lt;br /&gt;
Polygon &amp;amp;&lt;br /&gt;
Circle with Center and Radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Click ha '''Dash home''' &amp;gt;&amp;gt; '''Media Applications'''. Hapoh '''Type''', jied '''Education''' bad '''GeoGebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|To ngin batai ia ki tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tangent is a line that touches a circle at only one point&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|U point uba ktah la khot  &amp;quot;point of tangency&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka '''Grid''' layout ha jaka jong ka &amp;quot;Axes&amp;quot;, Right click ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Uncheck  ia ka '''Axes''', bad jied  '''Grid'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|To ngin draw/dro ia ka tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|Jied '''Circle with Center and Radius''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Mark ia u point '''A''' ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Ka dialogue box ka plie/open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|to ngin type ia u value  '''3''' na bynta u radius, click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Ka  circle bad ka centre '''A''' bad u radius '''3''' cm  la draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|to ngin pynkynriah ia u point '''A''' &amp;amp; peit ba ka circle ka don ia u radius uba ia kajuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''New Point'''tool. Mark ia u point '''B''' shabar jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool. Pyniasoh ia ki points '''A''' bad '''B'''. ia U segment '''AB''' la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Perpendicular Bisector''' tool, nion ha ki points '''A''' &amp;amp; '''B'''. Ka Perpendicular bisector sha u segment '''AB'''  la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' bad ka perpendicular bisector ki ia kynduh ha u point. Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Mark ia ki point jong kiba ia kynduh kum u '''C'''. to ngin pynkynriah ia u '''B''' &amp;amp; peit kumno ka perpendicular bisector bad u point '''C''' pynkynriah ryngkat bad u point '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Kumno ban pynshisha ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Nion ha ka  '''Distance''' tool. Nion ha ki points '''A''' , '''C''', '''C''' ,'''B'''. Phin iohi ba u&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 '''AC''' = '''CB''' ka pyni ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Compass''' tool na u tool bar, nion ha ki points '''C''', '''B''' bad '''C''' sa shisien... ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Artylli ki circles ki ia kynduh ha artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong ka jingiakynduh kum u '''D''' bad '''E'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''B''', '''D'''   bad '''B''' , '''E''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|Ki Segments '''BD''' bad '''BE''' ki dei ki tangents sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
| to ngin wad ia katto katne ki properties jong kine ki tangents sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''A''', '''D''' bad '''A''', '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Hapoh ki triangles '''ADB''' bad '''ABE''', segment '''AD'''= segment '''AE''' (radii jong ka circle 'c'). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
to ngin peit na ka '''Algebra View''' ba u segment '''AD'''= segment '''AE'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|'''∠ADB'''= '''∠BEA''', angle jong ka semicircle jong ka circle '''d'''. to ngin thew ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Angle''' tool. Click ha ki points '''A''', '''D''', '''B''' bad '''B''', '''E''', '''A''', angles ki ia ryngkat/equal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' u iadei lang ha baroh arliang ki triangles, namarkat ka '''△ADB''' '≅' (is congruent to )'''△ABE''' da ka '''SAS rule jong ka congruency'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|Ka pyni ba ki :  tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/equal!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Na ka '''Algebra View''', ngi lah ban wad ba ka tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/ equal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ba ka tangent barabor ki don ha ka right angles sha u radius jong ka circle ha kaba ka ktah/touch. &lt;br /&gt;
to ngin pynkynriah ia u point '''B''' &amp;amp; peit kumno ba ki tangents ki khih ryngkat bad u point '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-circle'''. Nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|to ngin iathuh ia ka theorem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between tangent and chord at the point of tangency is same as an inscribed angle subtended by the same chord&amp;quot;. &lt;br /&gt;
Angle DFB ba hapdeng tangent &amp;amp; chord = inscribed angle FCB jong ka chord BF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|to ngin pynshisha ia ka theorem.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|to ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai. Click  ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''. to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Circle with Center through Point''' tool na u tool bar . Mark ia u point '''A''' kum ka  centre bad click sa shisien ban ioh ia u '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''New Point''' tool. Mark ia u  point'''C''' ha ka circumference  bad  '''D''' shabar jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Tangents''' tool na u toolbar. Nion ha u point '''D''' bad ha ka circumference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents ki lah draw/dro sha ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|Ki Tangents ki ia kynduh ha artylli ki points ha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong kiba iadei kum u '''E''' bad '''F'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|to ngin draw/dro ia ka triangle. Nion ha ka '''Polygon''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Nion ha ki points '''B''', '''C''', '''F''' bad '''B''' sa shisien ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|Hapoh ka figure/dur, '''BF''' ka dei ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|'''∠FCB''' ka dei ka inscribed angle da ka chord sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
|'''∠DFB''' ka dei ka angle hapdeng ka tangent bad ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01&lt;br /&gt;
|to ngin thew/measure ia ki angles, nion ha ka '''Angle''' tool, nion ha ki points '''D''', '''F''', '''B''' bad  '''F''', '''C''', '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka '''∠DFB''' = '''∠FCB'''. to ngin pynkynriah ia u point '''D''' &amp;amp; peit ba ki tangents bad ki chords ki iaid  ryngkat bad u point 'D'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-angle'''. Nion ha '''Save'''. Bad da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|to ngin batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai, ngi lah dep pule ban pynshisha ia ka: &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents kiba draw/dro na u external point ki ia ryngkat/equal &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad u radius jong ka circle u long 90^0. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad ka chord ki ia ryngkat/equal sha ka inscribed angle subtended da ka chord. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ban pynshisha: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between two tangents drawn to a circle is supplementary to the angle subtended by the line-segment joining the points of contact at the centre &amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Ban pynshisha: Draw/Dro ia ka circle. Draw/Dro ia ki tangents na u external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|Mark  ia ki points kiba iadei/contact jong ki tangents. Pyniasoh ia ka centre jong ka circle sha ki  points kiba iadei/contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Measure/Thew ia ka angle ha ka centre, measure/thew ia ka angle hapdeng ki tangents. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Kaei ka sum jong ki artylli ki angles kiba halor? Pyniasoh ia ka centre bad ka external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|Hato u line-segment u bisect ia ka angle ha ka centre? Hint – Pyndonkam da ka '''Angle Bisector''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
|Ka output ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ka Sum jong ki angles ka dei 180^0. U line segment u bisects ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka url http://spoken-tutorial.org/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Lada phimdon ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka it. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Ka  Spoken tutorial project team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah , sngewbha thoh/write sha ka contact@spoken-tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:42&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a teacher project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don ha kane ka link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Ia kane ka  script la pynkylla da i Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad Miki .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
|Khublei shibun ba phi lah iasoh.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:12:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai/tutorial shaphang ka '''Theorems on Chords and Arcs in Geogebra'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Ha kaba kut jong kane ka jinghikai/tutorial, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:09&lt;br /&gt;
||phi lah ban pynshisha ia ki theorems shaphang ka : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
||Chords jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
|| Arcs jong ka circle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi lah don ia ki jingtip ba kumno ka '''Geogebra''' ka treikam.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:23&lt;br /&gt;
||lada em , na bynta ki jinghikai ba iadei , sngewbha leit ha ka website jong ngi:  http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai Nga pyndonkam da ka:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||'''Ubuntu Linux OS''' Version  11.10  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:36&lt;br /&gt;
||'''Geogebra''' Version 3.2.47.0 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki '''Geogebra tools''' kiba harum:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:47&lt;br /&gt;
||Circle bad ka Center bad Radius &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Circular Sector bad ka Center hapdeng Artylli ki Points&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:53&lt;br /&gt;
||Circular Arc bad ka Center hapdeng Artylli ki points&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
||U Midpoint  bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:58&lt;br /&gt;
||U Perpendicular line &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||Shah ngin open/plie ia ka GeoGebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:02&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''Dash home''',  '''Media Apps'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:06&lt;br /&gt;
||Hapoh  '''Type''', jied '''Education''' bad  '''GeoGebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
||To ngin iathuh ia ka theorem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:17&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Perpendicular from the center of the circle to the chord  bisects the  chord&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:23&lt;br /&gt;
||Ka Perpendicular na ka center '''A''' jong ka circle sha ka chord '''BC''' ka bisects ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:32&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:37&lt;br /&gt;
||Na bynta kane ka jinghikai , Ngan pyndonkam da k '''Grid''' layout ha ka jaka jong ka '''Axes'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Right click ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:44&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''Graphic view''', uncheck ia ka '''Axes'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Circle with Center and Radius'''  tool na u tool bar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''A''' ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:01&lt;br /&gt;
||Ka dialogue box ka open/plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:03&lt;br /&gt;
||Shah ngin type ia u value '''3''' na bynta u radius. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:06&lt;br /&gt;
||Nion '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:07&lt;br /&gt;
||Ka circle bad ka center '''A''' bad u radius '''3cm''' u lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:13&lt;br /&gt;
||To ngin pynkhih ia u point '''A''' bad peit ia ka jingkhih jong ka circle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||Jied  '''Segment between two points''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||Mark ia ki '''B'''  bad '''C'''  ha ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:27&lt;br /&gt;
||Ka chord '''BC''' ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia u perpendicular line/lain sha ka chord '''BC''' kaba pass lyngba u point '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:35&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''Perpendicular Line'''  tool na u tool bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:39&lt;br /&gt;
||Nion ha ka chord  '''BC''' bad ha u point '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||To ngin pynkhih ia u point '''B''' bad peit kumno u perpendicular line/lain u khih ryngkat bad u point 'B'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:52&lt;br /&gt;
||U Perpendicular line bad chord '''BC''' ki ia kynduh ha u point. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Intersect Two Objects'''  tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:58&lt;br /&gt;
||Mark ia ki point jong kiba ia kynduh kum u '''D'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:03&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha lada u '''D''' u dei u mid point jong ka chord '''BC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:08&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Distance''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:11&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''B''', '''D''' ...'''D''', '''C''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:19&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ki jingjngai/distances '''BD''' bad '''DC''' ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Kaba mut u '''D''' u dei u midpoint jong ka chord '''BC'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:29&lt;br /&gt;
||To ngin thew ia ka angle '''CDA'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:33&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''C''', '''D''', '''A''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:42&lt;br /&gt;
||  Ka angle '''CDA''' ka long  '90' degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:46&lt;br /&gt;
|| Ka theorem ka lah pynshisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:50&lt;br /&gt;
||To  ngin pynkhih ia u point  '''C'''  bad peit kumno ki jingjngai ki khih ryngkat bad u point 'C'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||To  ngin save ia ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Ngan type ia ka file name/kyrteng jong ka file kum ka  '''circle-chord'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:12&lt;br /&gt;
||'''circle-chord'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
|| Nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:21&lt;br /&gt;
||To ngin iaid  sha ka theorem kaba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Inscribed angles subtended by the same arc are equal&amp;quot;.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:34&lt;br /&gt;
|Ki |Inscribed angles '''BDC''' bad '''BEC''' subtended da ka arc '''BC''' ba ia kajuh ki ia ryngkat.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:44&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
||To ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:51&lt;br /&gt;
||Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:55&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:57&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circle with Center through Point''' tool, na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:01&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''A''' kum ka centre, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:04&lt;br /&gt;
|| bad nion biang ban ioh ia u point '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia ka arc '''BC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:13&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circular Arc with Center between Two Points'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A''', '''B''' bad  '''C''' ha ka circumference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:24&lt;br /&gt;
||Ka arc '''BC''' ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:26&lt;br /&gt;
||To ngin pynkylla ia ki properties jong ka arc '''BC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''Algebra View''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32 &lt;br /&gt;
||Right click ha u object '''d'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||Jied ia ka  '''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:37&lt;br /&gt;
||Jied ia ka Color kum ka '''green''',  nion ha '''Close.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:46&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka '''New Point''' tool, mark ia ki points  '''D''' bad '''E''' ha ka circumference jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||To ngin subtend ia artylli ki angles na ka arc BC sha ki points  '''D''' bad '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:03&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Polygon''' tool, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:05 &lt;br /&gt;
||nion ha ki  points  '''E''', '''B''', '''D''', '''C''' bad '''E'''  sa shisien , ban pyndep ia ka figure/dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:18&lt;br /&gt;
||To ngin thew/measure ia ki angles  '''BDC'''  bad '''BEC'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:26&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:28&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points  '''B''', '''D''', '''C''' bad '''B''', '''E''', '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:40&lt;br /&gt;
||Ngin iohi ba ki angles  '''BDC'''  bad  '''BEC''' ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
||To ngin iathuh ia ka theorem kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:55&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Ka Angle subtended da ka arc ha ka center ka long arshah ia ki inscribed angles subtended da ka arc kaba ia kajuh&amp;quot;.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:06&lt;br /&gt;
||Ka Angle '''BAC''' subtended da ka arc '''BC''' ha u '''A'''  ka long arshah ia ki inscribed angles '''BEC''' bad '''BDC''', kaba subtended da ka arc kaba ia kajuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:22&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:26&lt;br /&gt;
||To  ngin draw/dro ia ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:30&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circular Sector with Center between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A''', '''B''', '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:45&lt;br /&gt;
||To  ngin pynkylla ia ka rong/color jong ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:48&lt;br /&gt;
||Right click ha ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:54&lt;br /&gt;
||Jied ia ka Color kum ka '''Green'''. Nion ha '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:00&lt;br /&gt;
||To  ngin thew ia ka angle '''BAC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04 &lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool , nion ha ki points '''B''', '''A''', '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Ka Angle  '''BAC''' ka long arshah ia ki angles  '''BEC''' bad '''BDC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
||To ngin pynkhih ia u point '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:32&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka angle  '''BAC''' ka long barabor arshah ia ki angles  '''BEC''' bad '''BDC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:41&lt;br /&gt;
||Na kata ka daw ki theorems ki lah pynshisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:45&lt;br /&gt;
||Bad kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:48&lt;br /&gt;
||To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:53&lt;br /&gt;
||Hapoh kane ka jinghikai, ngi lah pule ban pynshisha ba ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:57&lt;br /&gt;
||Perpendicular na ka center sha ka chord ka bisects ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:00&lt;br /&gt;
||Ki Inscribed angles subtended da kajuh ka arc ki ia ryngkat &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||Ka  Central angle jong ka circle ka long arshah sha kano2 ka inscribed angle subtended da kajuh ka  arc .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment,  Nga kwah iaphi ban pynshisha &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:19&lt;br /&gt;
||ba ki chords jong ka circle kiba ia ryngkat ki ia ryngkat ka jingjngai na ka center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
||Draw/dro ia ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:25&lt;br /&gt;
||Jied Segment bad ka length kaba la aina u point tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:29&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ia u ban draw/dro ia artylli ki chords kiba ia ryngkat ka size. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:33&lt;br /&gt;
||Draw  ia ki perpendicular lines na ka center sha ki chords.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:37&lt;br /&gt;
||Mark ia ki points jong kiba ia kynduh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:40&lt;br /&gt;
||Measure/thew ia ki jingjngai jong ka perpendicular. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:44&lt;br /&gt;
||Ka output jong ka Assignment ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:48&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka url:  http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:51&lt;br /&gt;
||Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:53&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:58&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:00&lt;br /&gt;
||ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:03&lt;br /&gt;
|| Ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:06&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah , sngewbha write/thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:14&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a teacher  project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:18&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:25&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission lah ban ioh na kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:29&lt;br /&gt;
||La pynkylla ia ane ka script da I Ribajanai wankhar bad nga dei u Thawlad miki, signing off . Khublei Shibun ba phi lah iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Relationship-between-Geometric-Figures/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Relationship-between-Geometric-Figures/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Relationship-between-Geometric-Figures/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:12:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Bad ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial/jinghikai shaphang ka '''Relationship between different Geometric Figures in Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi lah don ka jingtip ia ka jingtreikam jong ka '''Geogebra'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:11&lt;br /&gt;
||Lada em , sngewbha leit lyngba ka '''Introduction to Geogebra''' tutorial/jinghikai shwa ba phi iaid shaphrang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||Sngewbha peit ba ka jingthmu ban hikai ia kane ka jinghikai kam dei ban bujli ia u compass box ba shisha. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:24&lt;br /&gt;
||Ka jingtei hapoh ka '''Geogebra'''  ka lah pyndep bad ka view ban sngewthuh ia ki properties.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Hapoh kane ka jinghikai , ngin pule ban construct/tei ia ka&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||'''cyclic quadrilateral''' bad '''incircle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai , Nga pyndonkam da ka '''Linux operating system'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||'''Ubuntu Version  10.04 LTS''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:43&lt;br /&gt;
||bad '''Geogebra Version 3.2.40.0.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools kiba harum na bynta ka jingtei/construcion:&lt;br /&gt;
Compass, Segment hapdeng ki Points, Circle bad ka Center lyngba u Point, Polygon, Perpendicular Bisector, Angle Bisector  bad Angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:02&lt;br /&gt;
||Shah ngin bujli sha ka '''Geogebra''' window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:05&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane, shah ngin nion ha ka '''Applications''', '''Education''' bad '''Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:13&lt;br /&gt;
||Shah ngan resize ia kane ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:18&lt;br /&gt;
||Nion ha u '''Options''' menu, nion ha '''Font Size''' bad hadien kata ha u '''18''' point ban shna ia ka figure/dur kaba shai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||Shah ngin tei/construct ia ka cyclic quadrilateral.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:27&lt;br /&gt;
|| Ban leh ia kane , shah ngin jied ia ka '''Regular Polygon''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Regular Polygon''' tool, nion ha uwei na artylli ki points ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:38&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka dialog box ka plie/open bad u default value '''4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Nion '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:43&lt;br /&gt;
||Ka  square  '''ABCD''' ka draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynthiah shiliang/tilt ia ka square da kaba pyndonkam da ka '''Move''' tool kaba don ha ka kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||Jied ia u '''Move''' tool na u tool bar, nion ha u '''Move''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse pointer ha u  '''A''' lane ha u '''B'''. Ngan jied ia u '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:01&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse pointer ha u '''B''' bad drag ia u bad u mouse. Ngi iohi ba ka square ka don ha ka kyrdan/position kaba thiah shiliang/titled mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Let's construct a perpendicular bisector to the segment '''AB'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:15&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , shah ngin jied ia ka  '''Perpendicular Bisector'''  tool na u tool bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:20&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Perpendicular Bisector''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''A''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:24&lt;br /&gt;
||Bad hadien kata ha u point'''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka perpendicular bisector ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Shah ngin construct/tei ia ka perpendicular bisector kaba ar sha u segment '''BC'''. Ban leh ia kane,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:36&lt;br /&gt;
||jied  '''Perpendicular Bisector'''  tool na u tool bar, nion ha u  '''Perpendicular Bisector'''  tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:42&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''B''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||bad hadien kata ha u point '''C'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:46&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka perpendicular bisectors ka ia kynduh ha u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:50&lt;br /&gt;
||Shah ngin mark ia une u point kum u '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:54&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei ia ka circle bad ka centre kum u '''E''' bad kaba pass lyngba u '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:01&lt;br /&gt;
||Shah ngin jied ia ka '''Circle with Centre through Point''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Circle with Centre through Point''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:09&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''E''' kum ka centre bad kaba pass lyngba u '''C'''. Nion ha u point '''E''' bad hadien kata ha u point '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka circle kan pass lyngba baroh ki vertices jong ka quadrilateral. Ka cyclic quadrilateral ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:29&lt;br /&gt;
||Phi tip ba ka cyclic quadrilateral ka don maximum area ha pdeng baroh ki quadrilaterals jong ka  sequence ba ia kajuh jong ka side lengths?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Shah ngin pyndonkam da ka '''Move''' tool, ban animate/pynim ia ka figure/dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:42&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane, shah ngin jied ia ka '''Move''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Move''' tool.Buh ia u mouse pointer ha u '''A''' lane '''B'''. Ngan jied ia u '''A'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse pointer ha u '''A''' bad drag ia u bad u mouse ban animate/pynim,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:58&lt;br /&gt;
||ban pynshisha ba ka jingtei/construction ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:01&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin save ia ka file.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
||Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:07&lt;br /&gt;
||Ngan type ia ka file name kum ka'''cyclic_quadrilateral'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:21&lt;br /&gt;
||bad nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:23&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin open/plie ia ka '''geogebra''' window kaba thymmai ban construct/tei ia ka incircle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane shah ngin jied ia ka '''File''' bad '''New'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:35&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei ia ka triangle. Ban leh ia kane , shah ngin jied ia ka '''Polygon''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Polygon''' tool.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:44&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A,B,C''' bad  '''A''' sa shisien, ban pyndep ia ka dur/figure jong ka triangle.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:52&lt;br /&gt;
||Shah ngin thew ia ki angles na bynta kane ka triangle.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:55&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane, shah ngin jied ia ka '''Angle''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:00&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''B, A, C''' , '''C, B, A''' bad '''A, C, B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:15&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ki angles ki lah thew/ measured.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:18&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei  ia ka angle bisectors sha kine ki angles. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:21&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Angle Bisector''' tool na u tool bar, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:25&lt;br /&gt;
||nion ha ka '''Angle Bisector''' tool. Nion ha ki points '''B, A, C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32&lt;br /&gt;
|| Shah ngin jied ia ka '''Angle Bisector''' tool sa shisien na u tool bar ban construct/tei ia ka angle bisector kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle Bisector''' tool na u tool bar, nion ha ki points A, B, C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:48&lt;br /&gt;
|| Ngi iohi ba ki artylli ki angle bisectors ki ia kynduh ha u point .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:52&lt;br /&gt;
|| Shah ngin mark ia une u point kum u '''D'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:55&lt;br /&gt;
|| Shah mynta ngin construct/tei ia ka perpendicular line/lain kaba pass lyngba u point '''D''' bad u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:02&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Perpendicular Line''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Perpendicular Line''' tool, nion ha u point '''D''' bad hadien kata ha u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:12&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba u perpendicular line/lain u ia kynduh bad u segment '''AB''' ha u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:17&lt;br /&gt;
||Shah ngin mark ia une u point kum u '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:20&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei ia ka circle bad ka centre kum u '''D''' uba pass lyngba u '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:27&lt;br /&gt;
||Shah ngin jied ia u '''Compass''' tool na u tool bar , nion ha u '''Compass''' tool, nion ha u point D kum ka centre bad DE kum ka radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:37&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''D''' bad hadien kata ha u point '''E''' bad '''D''' sa shisien ban pyndep ia ka figure/dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:46&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka circle ka ktah/touch ia baroh ki sides jong ka triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:50&lt;br /&gt;
||Ka  incircle ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||Bad kane , ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:57&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:02&lt;br /&gt;
||hapoh kane ka jinghikai, ngi lah dep pule ban construct/tei ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:05&lt;br /&gt;
||cyclic quadrilateral bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:07&lt;br /&gt;
||incircle da kaba pyndonkam da ki Geogebra tools.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:10&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ba phin draw/dro ia ka triangle ABC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:15&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''D''' ha u '''BC''', pyniasoh ia u '''AD'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:19&lt;br /&gt;
||Draw/dro ia ka incircles  na ka triangles '''ABC''', '''ABD''' bad '''CBD''' jong ka radii r, r1 bad r2 . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:28&lt;br /&gt;
||BE u dei u height 'h'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:30&lt;br /&gt;
||Pynkhih/Move ia ki vertices jong ka triangle '''ABC''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||ban pynshisha ia ka jingiadei relation: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||(1 -2r1/h)*(1 - 2r2/h) = (1 -2r/h) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ka output jong ka assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:52&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka URL.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||Ka pynlyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:57&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:02&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team : ka pynlong ia ka workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:06&lt;br /&gt;
||Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah , contact ia ngi ha ka contact@spoken-tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:16&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project kadei ka bynta jong ka jingkren sha ki nonghikai project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:19&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:25&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah ha kane ka mission lah ban ioh na kane ka link. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||La pynkylla ia kane ka script da i Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad miki na Meghalaya, signing off. Khublei ba phi lah iasoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Mensuration/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Mensuration/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Mensuration/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:10:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka tutorial/jinghikai halor  ka '''Mensuration in Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin pule kumno ban wad ia ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|Area bad perimeter jong ka rhombus &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
| Surface area jong ka sphere bad cone&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Volume jong ka sphere bad cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|Ngi tharai ba phi lah don ia ka jingtip kumno ka Geogebra ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Na bynta ka tutorial/jinghikai ba iadei ha ka Geogebra,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|sngewbha leit ha ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka tutorial/jinghikai , Nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux OS''' Version 11.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|'''Geogebra''' Version 3.2.47.0 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki  Geogebra tools kiba harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|'''Segment between two points'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|'''Circle with center and radius''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|'''Ellipse''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|'''Polygon''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|'''New point bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|'''Insert text''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|To ngin plie/open ia ka '''Geogebra''' window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|Click ha '''Dash home''' bad '''Media Apps'''. Hapoh '''Type''', jied  '''Education bad Geogebra''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|To ngin wad ia ka area jong ka '''rhombus'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|To ngin pyndonkam da ka file '''quadrilateral.ggb''' jong ka tutorial/jinghikai kaba la dep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Click ha File, Open, Click ha '''quadrilateral.ggb'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Click ha '''Open'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Ka Area jong ka Rhombus =1/2 * product of diagonals.    [is equal to half the product of diag]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|Ban pyni ia ka: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert Text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|'''Area of the rhombus ='''+(1/2 g f) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Open/Plie  ia ki double quotes(“), type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area of the rhombus = khang ia ki  double quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''+''' na bynta ban pyniasoh . open/plie ia ki brackets, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''1by/2''' space '''f''' space '''g'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''f''' bad '''g'''  ki dei ki diagonals jong ka rhombus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Ka Area jong ka rhombus la pyni hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to  ngin wad ia ka perimeter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:19&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Open/Plie ia ki the double quotes(“) type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Perimeter of the rhombus ='''+(4 a)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki double quotes '+' open/plie ia ki  brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''4''' space 'a' close/khang ia ki brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''a'''  u dei u side jong ka rhombus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Ka Perimeter jong ka rhombus la pyni hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|To  mynta ngin save ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Click  ha ka  '''File''' bad '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka filename kum ka '''rhombus-area-perimeter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|click  ha '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah ia phi ban wad ia ka area bad perimeter jong ka trapezium,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|pyndonkam da ka output jong ka file '''cons-trapezium.ggb'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Rename ia ka object '''g''' sha u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Ka Formula na bynta ka area = (half sum of parallel sides) * (vertical height) = (a+b)/2* h&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Ka Formula na bynta ka perimeter =(sum of the sides) =(a+b+c+d) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|Ka  output jong ka  assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka Geogebra window kaba thymmai ban draw/dro ia ka sphere.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:58&lt;br /&gt;
|Click  ha '''File''' , '''New''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Circle with Center and Radius''' tool, na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|Click  ha u drawing pad point '''A'''. &lt;br /&gt;
Ka text box kaplie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Thoh ia u value '''2''' na bynta ka radius. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Ka circle bad ka center '''A''' bad radius '''2cm''' la draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Jied '''New point''' tool na u tool bar, mark ia u point '''B''' ha ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|Jied '''Segment between two points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''A''' bad '''B''' kum ka radius jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|to ngin draw/dro ia ka ellipse '''CDE''' hapoh ka horizontal direction,&lt;br /&gt;
Ban ktah ia ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Click ha '''Ellipse''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Mark ia ki points '''C''' bad '''D''' diagonally/ba pom pynkiang mar pyrto uwei ia uwei ha ka circumference&lt;br /&gt;
Bad u point ba lai u '''E''' hapoh ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|Hangne ia ka  sphere la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|to mynta ngin wad ia ka Surface area jong ka sphere.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Click ha '''Insert text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|Sngewbha wad ia u special characters hapoh ka drop down list hapoh ka text box. &lt;br /&gt;
Scroll sharum ban wad ia u π (pi). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
|open/plie ia ki double quote, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Surface area of the sphere =''' +( 4 π a2) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki double quote '''plus''' plie ia ki bracket '''4''' space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''π''' na ka list space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''a''' jied 'square' na ka list&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki the bracket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Ka Surface area jong ka sphere la pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
|to ngan Click ha ka bad drag ia ka, ban buh ia ka harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Ha kaba bud, to ngan wad ia ka volume. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert Text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad, ka Text box ka open/plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|open/plie ia ki double quote type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Volume of the sphere =''' +(4/3 π a^3) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
close /khang ia ki double quote '''plus''' open/plie ia ki the bracket '''4/3''' space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''π''' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''cube''' na ka list, close/khang ia ki bracket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ka Volume jong ka sphere ka pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|to ngan Click ha ka bad drag ia ka ban buh ia ka harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to ngin draw/dro ia ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Polygon''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
|Click ha ki points '''C''' , '''D''' bad ka external point '''F'''&lt;br /&gt;
bad '''C''' sa shisien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Jied '''Segments between two points''' tool&lt;br /&gt;
Pyniasoh ia ki points '''F''' bad '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ia ka height jong ka cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| to ngan rename ia u object '''b'''sha u  '''h''' kaba pyni ia ka height jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
|Right Click ha u object '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rename'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|Bujli ia u '''b'''  da u '''h''', Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15&lt;br /&gt;
|tongan rename ruh ia u object '''c_1''' sha u '''s''' kaba pyni ia ka slant height jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Right Click ha u object '''c_1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rename'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Bujli ia u '''c_1''' da u '''s'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|to mynta ngin wad ia ka surface area bad volume jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:33&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam da ka '''Insert text''' tool na u tool bar lane ngi lah ban pyndonkam da u '''Input''' bar.&lt;br /&gt;
Ngan pyndonkam da u '''Input bar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha wad ia u special characters ha u drop down list jong u '''Input bar'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|Scroll down ban wad ia u '''π'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|Type  hapoh u input bar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area = (π a s + π a²)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Surfacearea = open/plie ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied 'π' na ka list space '''a''' space '''s'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
plus jied '''π''' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied '''square''' na ka list close/khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
shon '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|Ka Surface Area jong ka cone ka pyni hapoh ka Algebra view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw  haba ngi pyndonkam da u '''Input bar'''&lt;br /&gt;
Ka answer/jubab ka paw hapoh ka Algebra view. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|to ngin wad ia ka Volume. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
|Volume =(1/3 π a² h) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Volume =open/plie ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''1/3''' space jied 'π' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied '''square''' na ka list space '''h''' close/khang ia ki the bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| Ka Volume jong ka cone ka paw hangne hapoh ka Algebra view. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|to mynta ngin save ia ka file. Click ha '''File''', '''Save As'''.&lt;br /&gt;
Ngan type ia ka file name kum '''Sphere-cone'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|Da kane ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|to ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|Hapoh kane ka tutorial/jinghikai ngi lah dep pule ban wad ia ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Area bad perimeter jong ka rhombus &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
| Surface Area jong ka sphere bad cone &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Volume jong ka sphere bad cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep pule ruh ban draw/dro ia ka sphere bad cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:36&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ban phin wad ia ka  Surface area bad volume jong ka cylinder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:43&lt;br /&gt;
|Draw/dro  2tylli ki ellipses kaba ia kajuh ka size,kawei hapoh kawei .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki edges jong ka ellipses.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka '''Center tool''', wad ia ka center jong kawei ka ellipse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Pyniasnoh ia ka center bad edge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
|Rename ia u object '''b''' sha u '''h''' bad  '''e''' sha u '''r'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:01&lt;br /&gt;
|Surface area = 2 π r(r + h) 2pie r into r plus h&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:07&lt;br /&gt;
|Volume = π r^2 h &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Ka output jong ka assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka URL.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:26&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33&lt;br /&gt;
|ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka an online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
|Ia ka jingtip ba kham bniah , sngewbha ban thoh sha ka&lt;br /&gt;
contact@spoken-tutorial.org &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59 &lt;br /&gt;
|Ia ka jingtip ba kham bniah halorkane ka mission lah ban ioh na kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da I Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad Miki, signing off.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khublei ba phi lah iasoh&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:09:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka Geogebra tutorial halor ka '''Basics of Spreadsheets'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||Lada kane ka dei ka sien nyngkong ba phi pyndonkam ia ka Geogebra, sngebha peit ia ka '''Introduction to Geogebra''' tutorial ha ka spoken tutorial website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
||Ban sdang ia ka Geogebra, Nga pyndonkam ka ''GNU/Linux operating system Ubuntu Version 10.04  LTS''' bad ka '''Geogebra Version 3.2.40.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:23&lt;br /&gt;
||Ka jingthmu jong kane ka tutorial ka long ban peit kumno ban pyndonkam ia ka '''Spreadsheet''' ha ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial ngin pyndonkam ia ka spreadsheet ban leh ia ka basic data representation bad calculations&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:36&lt;br /&gt;
||bad pyndonkam ia ka data ban shna ia ka histogram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||Ngin peit ruh kumno ngi lah ban pyndonkam ia ka spreadsheet view ban  thaw ki Geogebra object ba wan barabor kumba shna ki kynhun jong ki lain parallel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong , ngin pyndonkam ia ka marks jong 50 ngut ki khynnah hapoh ka 50 mark test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:53&lt;br /&gt;
||Ka  'From' bad 'To' class boundaries bad 'Frequency' ka don hangne .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:59&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka Frequency sha ka clipboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:05&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka Geogebra window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:09&lt;br /&gt;
||Ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia spreadsheet view  kaba lah ban iohi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:13&lt;br /&gt;
||Jied ia u  menu item View,bad check ia ka Spreadsheet View.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||To ngin pynkynriah ia ka spreadsheet view hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||Ka column ba nyngkong A ka pyni ia ka From class boundary, column B To bad column C Frequency.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Mynta , Nga lah copy ia ka Frequency , te to ngan paste ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
||Mynta na ka bynta ka 'From' bad 'To' values, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Nga khlem paste ia ki hangne namar ngan pyni iaphi sa kawei ka jingling jong ka geogebra spreadsheets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Nyngkong ngan sdang da u &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||0, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||nangta da u 5, 5&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:04&lt;br /&gt;
||bad 10.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:06&lt;br /&gt;
||Mynta , lada nga jied ia artylli ki cells hangne bad nangta nga tan ia kane ka square rong blue shatrai, phin iohi ba ka arithmetic progression ka lah thaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:16&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh , Nga lah ban leh kane ia u 'To' values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||To ngin thaw ia ka class boundary list bad ka frequency list. Ban leh kumta jied ia ka column B hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Right-click bad leit sha Create List. Phin iohi ia u L1 hangne , kaba mut la thaw ia u L_1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:40&lt;br /&gt;
|| Ngi donkam ban pynpher ia kane tang da kaba shu right-click bad check ha ka object properties bad pyntikna ba u value ba nyngkong u nod u paw hangne.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:53&lt;br /&gt;
||bad nion Close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Mynta na bynta ka  'Frequency' list, leh kumjuh . Jied ia ka Frequency, right click ha Create list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||Nga ioh ia u L_2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:09&lt;br /&gt;
||Mynta ban shna ia u histogram ,  leit sha u input bar hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||Phi lah ban jied na ka '''commands''' hangne lane phi lah ban shu type  '''histogram'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:22&lt;br /&gt;
||Mynta , hangne hi, lada phi nion enter hapdeng jong ki square bracket ka iathuh iaphi ia ki options bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:28&lt;br /&gt;
|| Kawei na ki options ka dei ka '''List of Class Boundaries bad List of Raw Data'''. To ngin pyndonkam ia kata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||Nga lah ban ong ba u L _1, geogebra ka dei ka case sensitive, bad na bynta ka class boundaries bad  L_2 na bynta ka frequencies bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:47&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba la thaw ia ka histogram hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
||Mynta , ban pynlong ia ka histogram kaba lah ban iohi lane pule , Nga pyndonkam da u''Move Drawing Pad'''. Bad nangat right click ha u '''Drawing pad properties''' hangne bad pynkylla ia kane ka '''Distance''' sha 5 kaba dei ka width jong uwei pa uwei u bar bad ong Close.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:15&lt;br /&gt;
||Nangta nga lah ban '''Zoom Out'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Bad sa shisien  '''Move the Drawing pad'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Phin iohi haba nga shna ia ka histogram, ka shna rah ia u value a=250.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:34&lt;br /&gt;
||'''a''' udei ka sum jong ka product jong ka length bad ka width jong uwei pa uwei u bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:41&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pynkynriah ia u '''a''' value hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:49&lt;br /&gt;
||Ka syn jam kaba bud ka dei ban shna ia ki points bad lain hapoh ka spreadsheet view ban ioh ia ka set jong ki parallel lines sha u Y axis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:56&lt;br /&gt;
||Ngan shim ia ka Geogebra window kaba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:02&lt;br /&gt;
||Mynta , kano kano ka command na ka Geogebra ka lah ban type hapoh ki cell hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:07&lt;br /&gt;
||Nyngkong , ban shna ia u point, phi dei ban ai ia u point kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:19&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u point u paw hangne da ka kyrteng A1, kaba dei ka column A, row 1, ka cell address bad u coordinates 1,2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:34&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh , Nga lah ban type hangne hapoh u 2,2 bad nion enter. Nga ioh A2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:45&lt;br /&gt;
||Mynta, lada nga jied ia kine ki artylli ki cells bad nangta tan ia u blue square shatrai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:54&lt;br /&gt;
||To ngan pynkynriah ia  kane hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||Na ka bynta kane ka tutorial, ngan khang ia ka '''Algebra view'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:02&lt;br /&gt;
||Phin iohi nga ioh 10 tylli ki points hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:08&lt;br /&gt;
||Bad kumjuh ruh ha ka column B, ngan type &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||1,4  kum u point. Nga ioh ia une u point hangne. Nga lah ban right click bad ong  '''Show Label''',ka pyni  B1- ka cell address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:28&lt;br /&gt;
||type sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||2,4 bad nga ioh  B2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:41&lt;br /&gt;
||Sa shisien nga lah ban tan ia kine bad nga ioh 10 tylli ki points hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:48&lt;br /&gt;
||Mynta ha ka column kaba lai, lada nga kwah ban shna ia u line segment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:56&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pyndonkam da ka  geogebra command '''Segment''' bad ha ka value nga lah ban ai ia ka cell address A1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:08&lt;br /&gt;
||To ngan pynkynriah ia kane hangne, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:12&lt;br /&gt;
||,(comma) B1 bad ong Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:17&lt;br /&gt;
||Kane ka dei ka length jong u lain/line uba hapdeng jong u A1 bad B1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:23&lt;br /&gt;
||Mynta nga lah ban shu jied ia kane ka cell bad tan ia ka shatrai duh, Nga ioh ia ka set jong ki  10 parallel lines.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||Sa kawei ban pynkynmaw kadei lada phi leit sha u '''Options''' bad '''Algebra''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:40&lt;br /&gt;
||mynta ka don ha u '''Value'''.  Kumta phin iohi ia ka length jong u lain/line hapoh ka column C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:44&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pynkylla sha ka  '''Command''' bad kan pyni ia nga ia ka command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||Mynta ban leh ki assignments , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||H ka assignment ba nyngkong , shna ia u histogram da kaba pyndonkam ki data ba harum jong ka Distance hapdeng ka home bad school na bynta ka class jong 35 ngut ki khynnah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04&lt;br /&gt;
||Nga don ia ka class boundaries bad frequencies hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka spreadsheet view  ban pyni ia ki data * Shna ia ki class boundary bad Frequency lists. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da u input bar ban shna ia ka histogram ba don ki lists. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:18&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka frequency bad khmih thuh ia ka jingkylla ha ka histogram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:22&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna lypa ia kane ka tutorial hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:26&lt;br /&gt;
||Peit thuh ia ka  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:31&lt;br /&gt;
||histogram hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:33&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka assignment ba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
|| Ha ka assignment ba ar,ngin shna ia ka concentric circles pyndonkam da ka spreadsheet view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:43&lt;br /&gt;
||Draw/Dro ia u point A ha u drawing pad ban buh dak ia ka centre jong ka  circle. * Pyndonkam da ka spread sheet ban shna ia ka column A jong ka Radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka column B jong ka spreadsheet ban shna ia ki circles bad ka  centre A  bad u radius na Column A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:58&lt;br /&gt;
||Pynkynriah ia u centre point bad khmih thuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ia ka  assignment hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||Pynkynriah ia u enter point bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:10&lt;br /&gt;
||khmih thuh ia ki circles. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:12&lt;br /&gt;
||Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project ka dei shi bynta jong katalk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:18&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education  lyngba ka ICT, MHRD Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:23&lt;br /&gt;
||Phin iohi kham bun ki jingtip shaphang kane ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:27&lt;br /&gt;
||Khublei Shibun. Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad miki. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Understanding-Quadrilaterals-Properties/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Understanding-Quadrilaterals-Properties/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Understanding-Quadrilaterals-Properties/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:08:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:02&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka tutorial/jinghikai halor ka '''Understanding Quadrilaterals Properties''' ha ka '''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Sngewbha kynmaw ba ka jingthmu jong kane ka tutorial kam dei ban bujli ia u compass box ba shisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
||Ka jingtei hapoh ka Geogebra ka la da ka jingthmu ban sngewthuh ia ki properties.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:19&lt;br /&gt;
||Ngi kyrmen ba phi lah don ia ka jingtip shaphang ki rukom treikam jong ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:24&lt;br /&gt;
||Lada em , sngewbha peit ia ka spoken tutorial website  na bynta ki tutorial ba iadei bad ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:30&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial ngin pule ban shna ia kiquadrilaterals, simple quadrilateral bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
quadrilateral bad diagonals. Bad ruh ban pule ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:42&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka tutorial pyndonkam ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:45&lt;br /&gt;
||'''Linux operating system Ubuntu Version 11.10''', '''Geogebra Version 3.2.47'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:55&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki tool Geogebra harum ban shna ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
|| Circle ryngkatka center lyngba u point, Polygon, Angle, Parallel line, Segment hapdeng artylli ki points bad thep ha ka text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:10&lt;br /&gt;
||To ngin phai noh sha ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:13&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , click ha u Dash home, Media Applications.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:17&lt;br /&gt;
||Hapoh Type, Education bad Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||To mynta ngin shna ia ka circle bad ka center '''A''' bad kaba pass lyngba u point '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:30&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , click ha ka '''Circle with Center through Point''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:35&lt;br /&gt;
||Click ha u drawing pad. Point '''A''' kum ka center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:38&lt;br /&gt;
||Bad nangta click biang , ngi ioh ia u point '''B'''. Ka circle lah dep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:44&lt;br /&gt;
||To ngin shna sa kawei ka circle bad ka center '''C''' kaba iaid lyngba u '''D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:49&lt;br /&gt;
||Click ha u drawing pad. Ka pyni ia u point '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Nangta click biang ngi ioh ia u point '''D'''.  Ki artylli ki circles ki ia kynduh ha artylli ki points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:00&lt;br /&gt;
||Click ha u''Intersect Two Objects''' tool hapoh ka '''New Point'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha ki points ba iakynduh kum u '''E''' bad '''F'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Nangta click ha u'''Polygon''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:16&lt;br /&gt;
||Click ha ki points 'A', 'E', 'C', 'F' bad u 'A' sa shisien. Hangne ka quadrilateral ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:32&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban iohi na ka '''Algebra View'''  ba ki ar jur ki side ba markhap ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:38&lt;br /&gt;
|| Phi tip balei? Phi lah ban tharai ia ka kyrteng jong kane ka quadrilateral?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:43&lt;br /&gt;
||To ngin save ia ka file. Click ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:48&lt;br /&gt;
||Ngan type ia ka file name kum ka '''simple-quadrilateral''',  click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||To mynta ngin shna ia ka Quadrilateral bad ki diagonals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:08&lt;br /&gt;
||To ngan plie Geogebra window kaba thymmai , click ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:16&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool na u toolbar ban dro ka segment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:23&lt;br /&gt;
||Click ha u drawing pad, point 'A' bad nangta ha u 'B'. U Segment '''AB'''  lah dro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||To ngan shna ia ka circle bad ka center '''A''' kaba iaid lyngba u point '''B'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:36&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , click ha ka '''Circle with Centre through Point''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:40&lt;br /&gt;
|| Click ha u point '''A'''  kum ka centre bad nangta ha u point '''B'''. &lt;br /&gt;
Jied ia ka '''New Point''' tool, na u toolbar.Click ha ka circumference kum u point '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:57&lt;br /&gt;
||To ngin pyniasoh ia u  'A' bad 'C'. Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||Click ha ki points '''A''' bad '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To mynta ngin shna ia u parallel line sha u segment '''AB'''uba iaid lyngba u  point '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:13&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , jied ia u '''Parallel Line''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
Click ha u point '''C''' bad nangta ha u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:25&lt;br /&gt;
||Ngin bud ia ka rukom na bynta u point '''B'''.&lt;br /&gt;
Click ha u point '''B''' bad nangta ha u segment '''AC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:33&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u parallel line sha u segment '''AB''' bad u parallel line sha u segment AC uba  ia kynduh ha u point . To ngin buh dak u point ba iakynduh kum u 'D'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:47&lt;br /&gt;
|| Hadien kata pyndonkam da ka“Segment between Two Points” tool, To ngin pyniasoh ia ki points 'A' 'D', 'B' 'C'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:01&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka quadrilateral ABCD bad ki diagonals AD bad BC ka lah dro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:09&lt;br /&gt;
||Ki diagonals ki ia kynduh ha u point.&lt;br /&gt;
To ngin buh dak ha u point ba iakynduh kum u '''E'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:20&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka “Distance” tool, to ngin peit bniah hato ki diagonals ki iaid lyngba iwei ia iwei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:25&lt;br /&gt;
||Hapoh ka “Angle” tool, click ha ka '''Distance lane Length''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Click ha ki points A, E,    E, D,    C, E,    E, B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:47&lt;br /&gt;
||Nangta ngin peit bniah lada ki diagonals ki dei ki perpendicular bisectors.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:51&lt;br /&gt;
||Ban  thew ia ka angle, click ha ka '''Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha ki points A,E,C     C,E,D.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:08&lt;br /&gt;
||To mynta ngin jied ia u'''Move''' tool na u toolbar. Pyndonkam da u''Move''' tool ban pynkynriah ia u point '''A'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||Click ha u 'Move' tool,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Buh ia ki mouse pointer ha u 'A' bad tan ia u da u mouse. Phin iohi ba ki diagonals barabor ki bisect iwei ia iwei bad ki dei ki perpendicular bisectors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||To ngin save ia ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ngan type ia ka filename kum ka '''quadrilateral''', click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:01&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial ngi la dep pule ban shna ia ki quadrilaterals da kaba pyndonkam da kitools -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:06&lt;br /&gt;
||'Circle with centre through point', 'Polygon', 'Angle',&lt;br /&gt;
'Parallel line', 'Segment between two points' bad 'Insert Text'&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:15&lt;br /&gt;
||Ngi lah pule ruh ia ki properties jong  ki-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Simple quadrilateral bad Quadrilateral ryngkat ki diagonals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:21&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Nga kwah ia phi ban : Dro ia u  line segment AB,&lt;br /&gt;
Buhdak ia u point C halor u line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Draw/dro ia u parallel line sha u  AB ha u C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||Dro artylli ki points D bad E ha u parallel Line, pyniasoh ia ki points AD bad EB.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Dro ia ki perpendicular lines sha u segment AB na u D bad E.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Buhdak ia ki points F bad G jong ki perpendicular lines ha u AB.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Thew ia ka jingjngai jong u E bad ka jingjrong u DF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:01&lt;br /&gt;
||Ka jingmih jong ka assignment ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:08&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba don ha une u url.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:11&lt;br /&gt;
||Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:18&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
Ka pynlong workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:27&lt;br /&gt;
||Ban tip kham bniah , sngewbha thoh ha ka contact@spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:34&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India. Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:49&lt;br /&gt;
||Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad miki. Khublei ba phi lah iasoh lang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Symmetrical-Transformation-in-Geogebra/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Symmetrical-Transformation-in-Geogebra/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Symmetrical-Transformation-in-Geogebra/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:07:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!'''Time'''&lt;br /&gt;
!'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka tutorial halor ka  '''Symmetrical Transformation''' ha ka '''Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngin pule shaphang ka Symmetrical transformations kum ki:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
| Line symmetry,Rotation symmetry &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|bad ruh ngin pule  ban pynheh ia ki jingdro da ka jingthew bad jaka shong. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
 |Ngi ngeit ba phi la don ia ka jingtip ban treikam ha ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
|Lada em , na ka bynta ki tutorial ba iadei bad kane , sngewbha leit ha ka website jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane tutorial, Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS Version 11.10''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|'''Geogebra Version 3.2.47.0'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Reflect Object about Line &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Rotate Object around Point by Angle &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Dilate object from a Point by Factor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Semicircle through Two points &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
| Regular Polygon bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
|Perpendicular bisector &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Ki jingbatai jong ka '''Transformation'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Symmetrical transformation jong ka geometric figure ka dei :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| Ka jingkylla ha ka jaka shong ,size lane shape ha ka coordinate plane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
| Ia ka Original figure la khot ka  '''Object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
| Ia ka Transformed figure la khot ka '''Image'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|'''Reflection symmetry''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|la khot ruh ia ka kum  ka '''Line symmetry'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Ka iaid  ha ka shi bynta jong ka ka pynpaw ia kawei pat ka bynta .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Phi lah ban khylliap ia ka dur bad baroh artylli kin ia ryngkat.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|U Line Symmetry u dei u lain ha kaba ia ka dur la pashat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha ka  Geogebra window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Peit ha  '''Dash home''' &amp;gt;&amp;gt; '''Media Apps''' &amp;gt;&amp;gt; hapoh '''Type''' &amp;gt;&amp;gt; jied '''Education''' &amp;gt;&amp;gt; bad '''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka tutorial, ngan khang noh ia ka '''Algebric view'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Click ha u jingshon Close ha ka '''Algebric view'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|To ngin sdang da ka '''Line of symmetry'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|Nyngkong , to ngin shna ia ka equilateral triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|Jied ia u'''Regular Polygon''' tool na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad points '''A''' ,'''B''', bad thep 3 na ka bynta ki jindon jong ki sides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Ka equilateral triangle '''ABC''' lah dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|To ngin dro ia u perpendicular bisector sha kawei ka sides jong ka triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Jied '''Perpendicular Bisector Tool''' bad click ha u side AC. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|Jied ia u '''Point''' tool bad shna ia u point hapoh ka triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|Pynkynriah ia u point D sha kawei na ki liang jong ki vertices .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|right click ha u point D bad jied '''Trace On'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|Jied '''Reflect Object about Line''' tool na u tool bar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Click ha u point D.Kane kan highlight ia u point D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Perpendicular Bisector'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Kane kan pashat ia ka image D dash ha kawei pat ka liang jong u perpendicular bisector. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|D dash kadei ka dur iit khmih jong u point '''D'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Buh '''Trace On''' na bynta u point '''D'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
|To ngin pynkynriah ia u point D  sawdong ka triangle pyndonkam da  u '''Move''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|Click ha ka jingjied ba nyngkong hapoh ka '''Move''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Click ha ka figure bad u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Tan ia ka ban trace ia ka triangle .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
|Mynta pyllait ia u jingshon u mouse.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|Phi ioh aiu? U perpendicular bisector hangne u dei u lain ka jong ka symmetry.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:36&lt;br /&gt;
|'''D''' u dei u object bad u D dash kadei ka image.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|To ngin reflect a semicircle about a line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|To ngin dro ia ka semicircle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Semicircle through Two points''' tool. Buhdak ia u point E bad nangta ia u  F. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Click ha u segment hapdeng artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|Buhdak ia ki points G bad H. Ia u lain la dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka property jong u line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
|Right click ha u lain ,'''Object Properties'''. Click ha '''Style''', pynkylla ia ka Style. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Jied '''Reflect Object about Line''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
|Click ha ka semicircle EF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
|Click ha u lain GH.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|Kane kan pynmih ia ka reflected image E dash F dash ha kawei pat ka liang jong u lain GH. Ka figure ka long kumno mynta? Ka long kum ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|To ngin save ia kane ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Click ha FILE &amp;gt;&amp;gt; SAVE AS.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka filename kum  '''Line-symmetry''' bad click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Nangta pat to ngin pule ban '''Rotate the Object around a Point by Angle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
|Jingbatai ia ka Rotation-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Ka rotation ka dei ka jingpynkylla kaba pynshad pyllon iaka figure haka jaka pdeng jong ka daka angle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Lada iohi ba ka figure ka khlem kylla te ka  figure ka don ka rotation symmetry.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|Phi lah ban rotate ia ka object ha kano kano ka jingthew ka degree.Ka Rotation ka lah ban long  clockwise bad counterclockwise. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
|Click ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka square.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Click ha  '''Regular Polygon''' tool na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:57&lt;br /&gt;
|Buhdak ia u point '''A''' bad'''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|Ka  dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Click ha'''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|La dro ia ka square '''ABCD''' . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rotate Object around a Point by Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:13&lt;br /&gt;
|Click ha ka  Square '''ABCD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Kane kan  highlight ia ka square.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
|Nangta click ha kawei na ki vertices.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Ngan click ha u '''A'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Ka dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Type '''60''' hapoh ka field '''Angle''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30&lt;br /&gt;
|Jied degree na u  drop down list ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Jied ia jingjied '''clockwise'''. Click ha'''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Kane kan  pynshad ia ka square clockwise ha u point ba lah jied, ha ka angle ba 60°.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|Ka la thaw ia ka image ba la pynshad A dash B dash C dash D dash. 	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
|To ngin pynkynriah ia kane sha rud da kaba pyndonkam da u '''Move''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00&lt;br /&gt;
|Nangta to ngin'''dilate''' lane '''enlarge object from point by factor.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|'''Dilation''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|Dilation  lane  enlargement ka dei ka jinpynkylla&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
| ha kaba ia ka figure la pynheh da kaba pyndonkam da u scale factor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|To ngin dro ka triangle pyndonkam da u da kaba pyndonkam da u &lt;br /&gt;
'''Polygon'''tool,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|E , F , G. Click ha u  E sa shisien ban pyndep ia ka triangle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|Click ha u '''New Point''' tool bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Buhdak ia u point '''H'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|Click ha  u'''Dilate Object from Point by Factor''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
|Click ha ka triangle '''EFG'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
|Kane kan highlight ia ka triangle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Click ha u point 'H'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
|Ka dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Type u 2 hapoh ka number field.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Click ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|Kane kan dilate lane pynheh ia ka object arshah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Click ha segment between two Points, pyniasoh ia ki points H,E,E dash. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|pyniasoh ia ki points H,G,G dash. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|pyniasoh ia ki points H,F,F dash.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:15&lt;br /&gt;
|Phin iohi hangn ba u H u dei u point ka dilation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:21&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pynheh ia ki object katno shah katba phi sngew kwah, da kaba type ia u value jing u '''Factor'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|To ngin save ia kane ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Click ha  '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Ngan type ka kyrteng ka file kum '''Dilate-triangle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
|Click ha  '''Save'''. Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngi la pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:00&lt;br /&gt;
|Reflection about a line. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
|Rotation of an object at a point. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
| Enlargement of an object by a scale factor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment nga kwah iaphi ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|Dro ia ka pentagon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da u '''Regular Polygon''' tool ban dro (kum ka jingkdew:ka side ka dei 5). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:17&lt;br /&gt;
|Dro ia u perpendicular bisector sha kawei na ki side jong ka pentagon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Shna ia u point hapoh ka pentagon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:25&lt;br /&gt;
|Buh  '''Trace On''' na bynta u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Phin ioh ia ka reflection jong u point sha shiliang u perpendicular bisector.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
|Buh '''Trace On''' na bynta ka image point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:34&lt;br /&gt;
|Trace ia ka pentagon ban peit la phi jied ia u lain symmetry ba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
|Pynshad ia ka pentagon counter clockwise ba shisha hapoh 135°ha u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:49&lt;br /&gt;
|Dilate ia ka pentagon ha u point da u factor 3.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
|Ka assignment ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha une u URL.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|Lada phi phim don ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team :  ka pynlong workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:17&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:20&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah , sngewbha thoh sha contact@spoken-tutorial.org.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:26&lt;br /&gt;
|KaSpoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:29&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka  ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip ha kane ka Mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:39&lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar na NEHU ,Tura bad nga dei u Thawladmiki na Meghalaya.&lt;br /&gt;
Khublei ba phi lah iasnoh lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Angles-and-Triangles-Basics/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Angles-and-Triangles-Basics/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Angles-and-Triangles-Basics/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:06:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00 &lt;br /&gt;
|Khublei ia phi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka Geogebra tutorial '''Angles and Triangles Basics'''.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Lada kane ka dei ka sien ba nyngkong ba phi pyndonkam ia ka Geogebra, sngewbha peit ia ka '''Introduction to Geogebra''' tutorial ha ka website spoken tutorial. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka Geogebra, Nga pyndonkam da ka '''Linux operating system Ubuntu Version 10.04  LTS'''  bad '''Geogebra Version 3.2.40.0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
| Ka jingthmu jong kane ka jinghikai ka long ban pynshisha ba ka sum jong ka interior angles jong ka  triangle barabor ka long 180 degrees, da kaba pyndonkam da ka Geogebra.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , ngin pule kumno ban pyndonkam ia ki tools '''Polygon''', '''Angle''', '''Insert Text'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42 &lt;br /&gt;
|Mynta nyngkong, jied ia ka 'Polygon' tool. Ban dro ia ka polygon, ha kane ka kynti ka triangle, jied ia ki lai tylli ki vertices da kaba click ha u drawing pad. Nangta pat nion ha ka vertex ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:57 &lt;br /&gt;
|Ban thew ia ki angle ba shapoh jong ka triangle, jied ia u 'Angle' tool. Phi lah ban thew ia ka angle ha ki artylli ki rukom. Click clockwise ia ki lai tylli ki vertices A, B nangta C. Kane ka thew ia ka angle ABC uba kyrteng u alpha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Ka rukom kaba ar  ka long ban jied ia ki line segments kiba pynlong ia ka angle. Jied ia u segment '''a''' bad segment '''b''', ha kane ka kynti anti-clockwise ban ioh ia ka angle BCA ba kyrteng  beta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, CAB yn thew ia ka angle gamma.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35 &lt;br /&gt;
| Phin iohi ba baroh ki angles la jer kyrteng katkum ka standard mathematical convention kum ki Greek alphabets. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41 &lt;br /&gt;
|Shuh shuh lada phi jied ia ki vertices anti-clockwise kumne  , C B A, te la thew ia ka angle ba shabar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|Ban thep ia ki text ha ki drawing pad ki jongphi, pyndonkam da u '''Insert Text''' Tool. Nangta nion haei haei ha ka drawing pad, ka text window ki mih. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07 &lt;br /&gt;
|Mynta ban pyni ia ka angle ABC, Ngan type hapoh ki double quotes, Angle '''ABC''' =, khang noh ki double quotes, add + bad nangta click ha u alpha. Click OK. Kumta nga ioh ia ka value jong ka Angle ABC. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28 &lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ban leh ia ki  arithmetic, ban pyni ia ka sum jong ka interior angles jong kane ka triangle, Click ha u 'Insert Text' tool, Click hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
Type, hapoh ki double quotes, '''Sum of the interior angles of triangle ABC ='''khang noh ia ki double quotes  plus (+) open  brackets type alpha + beta + gamma close brackets. Bad click OK. Mynta phin iohi ia ka sum ba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Hadien kata  jied ia u ''Move''' tool bad pynkhih ia ki '''free objects''', ha kane ka kynti ki vertices A B lane C, bad phin iohi ba ka sum jong ka interior angles barabor ka long  180 degrees.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32 &lt;br /&gt;
|Ka bynta kaba nga sngewtynnad ha kane ka jinghikai ka long ban pyni, kumno ba baroh lai tylli ki vertices ki long ha u straight lain, pynduna ia artylli ki   interior angles sha u nod bad kaba lai ka long 180 degrees kumne , ka straight angle.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52 &lt;br /&gt;
|Nangta ngin pule sa artylli ki bynta , ki drawing pad properties bad kumno ban  delete ia ki object hapoh ka Geogebra.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04 &lt;br /&gt;
|Nyngkong ki drawing pad properties. Right click hangno hangno ha u drawing pad bad nangta click ha u Drawing Pad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Ka '''Drawing Pad''' properties window ki plie. Phi lah ban pynkylla ia ka  '''background colour''' jong ki drawing pad hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20 &lt;br /&gt;
|Phi lah ban pynkylla ia ki properties jong ki '''axes''' hangne,  ia baroh ar kata u X axis bad u Y axis hangne bad phi lah ban pynkylla hangne ia ki  properties jong ka  '''grid''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31 &lt;br /&gt;
|Khyndiat eh ki properties ban peit ki long, ki '''unit''' phi lah ban add na bynta ki axis, ki  '''labels''' phi lah ban add na bynta ki axis, bad u X axis sha ka ratio u Y axis. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
|Haba ngi leh ia ki simple geometry bunsien ngi kwah ban buh ha ka 1:1 ratio. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|Haba phi khang noh baroh ki jingpynkylla ba la leh yn sa saved.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54 &lt;br /&gt;
|Mynta , ban  delete ia ka object ha u drawing pad, pynkynriah ia u mouse shalor ka object. Ngan pynkynriah ia u halor ka external angle, right click Phin iohi ba ka kyrteng jong ki object ka paw hangne bad nangta click ha u Delete, hadien kata ka object ka jah noh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15 &lt;br /&gt;
|Kawei pat ka lad ban delete ia ki object ka long ban jied ia ki object ha ka  algebra view, right click haka bad lehse Delete. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25 &lt;br /&gt;
|Peit thuh haba nga delete ia ka angle gamma, kane ka text ruh ka jah. Ka long namar ba ka shong katkum ka angle gamma.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35 &lt;br /&gt;
|Lada nga kwah ban undo ia kaei kaba nga lah delete, shu '''Edit''' bad click ''Undo''' lane nion ''Ctrl+ Z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Ban delete shibun tylli ki objects hapoh ka Geogebra  ka rukom basuk eh ban leh ka long shu left click hangno hangno ha ka drawing pad, tan ia u mouse sha baroh ki object kiba phi kwah ban delete, ynnai click shuh, baroh ki items la jied ia ki bad nangta nion 'Delete'  ha ka keyboard jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Sa shisien to ngin undo biang da kaba click Undo.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10 &lt;br /&gt;
|Mynta, Nga kwah ban batai ia ka syntax jong ka '''text''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17 &lt;br /&gt;
|Ki Text kiba donkam ban paw ki dei ban long hapoh ki double quotes ”” kumba la iohi ha ka nuksa. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki values jong ka Geogebra variables, pyndonkam da ki variable khlem ki quotes kumba ngi iohi hapoh ka algebra view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ban leh ia ki arithmetic bad ki values pyndonkam da ki variables hapoh brackets (). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40 &lt;br /&gt;
|Khatduh eh, ban pynlong lang lane ban pyniasoh ia ki text pyndonkam da u '''+''' sign. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46 &lt;br /&gt;
|Nangta, ngin peit khyndiat ia ki rukom ban pyniahap ia ki rong jong ki angles bad ki text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59 &lt;br /&gt;
|Mynta lada nga kwah ban pynkylla ia ka rong jong ki text Ngan right click bad lehse '''Object Properties''', leit sha ka Color  bad pynkylla ia ki rong bad ong Close.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 &lt;br /&gt;
|Mynta nga lah ban leit sha ka angle hangne, right click bad ong '''Object Properties'''. Nga lah ban jied ia ka recent window hangne bad click ha kane ka rong na ka bynta ban ioh ia ka juh ka rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, lada nga kwah ban zoom in bad zoom out nga pyndonkam da u '''Zoom In''' hangne ban zoom in bad u '''Zoom Out''' option bad click ha u drawing pad ban zoom out.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:47&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ka angle unit, Nga lah ban leit sha ka '''Options''', '''Angle unit''' bad pynkylla na ka '''Degrees''' sha '''Radians'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
| Te ban shu batai lyngkot, Nga lah nang kumno ban pynkylla ia ka jingthew ka angle na ka radians sha ka degrees, Nga lah ban zoom in bad zoom out.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15 &lt;br /&gt;
|Mynta sha ka ASSIGNMENT. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:19 &lt;br /&gt;
|Dro ban pynshisha ba ka exterior angle jong ka triangle ka ia ryngkat bad sum jong ka opposite interior angles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|Leh ia ki synjam harum: Dro ia ka triangle da kaba pyndonkam da u Polygon tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
| Pyniar kawei na ki sides da kaba pyndonkam  da u lain lyngba artylli ki points tool. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da u Angle tool ban thew ia ka exterior angle bad ka opposite interior angles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41 &lt;br /&gt;
|Pyndonkam da u Insert Text tool ban pyni ia kaba mih. Pynshisha ia kine da kaba pyndonkam da u Move tool bad pynkhih ia ki free objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|Ngan pyni iaphi kaei kaba nga la leh .Phi donkam ban pyndonkam da u Move tool bad nangta pynkhih ia ki Free objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka exterior angle barabor ka ia ryngkat bad ka sum jong ka interior opposite  angles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education through ICT,MHRD  Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi shibun ki jingtip shaphang kane ha kane ka website. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
|Khublei Shibun. La pynkylla ia kane ka script da i Ribajanai Wankhar bad nga dei u Thawlad Miki . Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Introduction-to-Geogebra/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Introduction-to-Geogebra/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Introduction-to-Geogebra/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T14:03:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial '''Itroduction to Geogebra'''. Ha kane ka tutorial, Ngan batai ia phi ia ki nongrim kumno ban sdang ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Kaei ka Geogebra&amp;amp;nbsp;? Ka dei ka software jingkhein ba ioh ei bad ba lah ban ioh lyngba ka&amp;amp;nbsp;'''www.geogebra.org'''&amp;amp;nbsp;ban download.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ka dei kaba iaid kam na bynta ka computer aided learning ha kaba dei hapdeng arngut bad phi lah ruh ban iohi ia ka jingbatai jong ka jingkhein jong ki dur geometric bad mar kylliang .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Ka pyniasohlang ia ka geometry, algebra bad calculs. Te phi lah ban shna ia ki geometric figures, enter equations, kaba iadei bad ki variables,vectors bad kiwei kiwei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Ban sdang ia ka Geogebra, Nga pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Linux operating system Ubuntu Version 10.04 LTS'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Geogebra Version 3.2.40.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Lada phi lah dep install ia ka Geogebra, leit ha ka Ubuntu Menu item&amp;amp;nbsp;'''Applications''','''Education'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''Science'''&amp;amp;nbsp; bad nion ha ka&amp;amp;nbsp;'''Geogebra Application'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Lada phim pat dep install ia ka Geogebra, sngewbha leit ha ka&amp;amp;nbsp;'''System , Administration, Synaptic Package Manager'''&amp;amp;nbsp; ban install ia ka Geogebra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit bniah ia ki menu bar, ki tool bar bad tool view, ki graphics view bad algebra view,ki input bar bad commands.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ka rukom long jong ka Geogebra window ka long kumne. Ka don ka standard menu bar ha kum kano kano ka window based application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| U tool bar u long kum u compass box jong ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| U tool view ka iathuh ia phi uei u tool ban jied bad ban kloi ban pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''graphic view'''&amp;amp;nbsp;ka dei ka drawing pad jong ka Geogebra. Phi lah ban shna ia ki geometric figures ha kane ka pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka&amp;amp;nbsp;'''algebra view'''. Ha kane ka window phi lah ban iohi ia ki algebraic expressions jong baroh ki geometric figures ba la shna ha ka drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| U&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''u ailad ia phi ban pynrung ia ki algebra equations ka ban sa iohi ha ka drawing pad bad kumjuh ruh ka algebra view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Ki commands ba kyrshan da ka Geogebra hapoh ka&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''&amp;amp;nbsp;ki don ha ki kine ki drop down menu..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''drawing pad'''&amp;amp;nbsp;barabor ka iohi hapoh ka Geogebra bad ka bym lah ban khang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Ha ka&amp;amp;nbsp;'''drawing pad''', phi lah ban pyndonkam ia ka grid da kaba leit ha&amp;amp;nbsp;'''View'''&amp;amp;nbsp; bad check ha ka '''Grid '''option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh phi lah ban ynnai check ia ki&amp;amp;nbsp;'''Axes'''&amp;amp;nbsp;lada phim kwah ban ban iohi ia ki. Ngin pyniohi ia ki&amp;amp;nbsp;'''Axes'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Grid '''ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Lada phi jied ban khang ia ka&amp;amp;nbsp;'''algebra view'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''phi lah ban leh da kaba leit ha&amp;amp;nbsp;'''View'''&amp;amp;nbsp; bad un-check ia ki jingjied. To ngin weng ia u&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''na kane tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Mynta u tool bar, u '''compass box '''ha ka jingiathuh bniah. Ban pyndonkam ia ka tool, nion ha ka item.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Phin iohi haba phi nion ha ka, ka dark blue border ka paw sawdong ki item, kaba pyni ba lah dep jied bad ka kyrteng bad ka jingkdew kumno ban pyndonkam ia ka, ka paw ruh ha ka tool view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''Move Drawing Pad'''&amp;amp;nbsp;ka dei kaba don shakamon eh ha ka '''tool '''item'''.''' Nion ha ka bad nangta nion ha ka drawing pad. Buh ia ka left click depressed bad pynkynriah ia ka drawing pad sha ka jaka ba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ha ka geometry ngi lah ban dro ia u point/dot da u let.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Ki pencil tools ki don hangne. Lada phi nion ha ka triangle kaba rit bad ba rong saw ha kyndong jong ka tool phin iohi ia baroh ki let lane ki&amp;amp;nbsp;'''point tools'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh ki tool items kiba bud ki dei na bynta ki lain. Nangta kine ki '''Perpendicular lines'''&amp;amp;nbsp; bad&amp;amp;nbsp;'''Bisectors, Polygons, circles'''&amp;amp;nbsp; bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, Ngan ialam ia phi lyngba ki drawing points,line segments,parallel bad perpendicular lines,measuring objects, ban pynkylla ia ki properties jong ki objects bad ban save ia ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin dro ia ki points. Jied ia ka New point option, click hangno hangno ha ka drawing pad. Phin ioh ia ki points kiba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba u point u paw ha ka drawing pad bad kumjuh ruh ha ka algebra view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Baroh ki tool items kiba la dro ha ka drawing pad la khot ki objects ha ka&amp;amp;nbsp;'''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ki point A bad B ki dei ki “Free Objects”, ka mut kim ia kyrshan bad kino kino ki object ha ka drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Phi lah ban dro ia u lain segment da kaba leit ha&amp;amp;nbsp;'''Segment between Two Points''', da kaba pyndonkam ia ki points ba la don lypa kum&amp;amp;nbsp; u '''A'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''B'''&amp;amp;nbsp;lane click hangno hangno ha ka drawing pad bad phin ioh artylli ki point kiba thymmai bad ka segment hapdeng kine ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh , phi lah ban dro ia u perpendicular lain da kaba peit ia u point bad nangta ia u lain. Phin ioh ia u perpendicular lain lyngba u&amp;amp;nbsp;'''D''', perpendicular sha u segment&amp;amp;nbsp;'''CD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| U parallel line, Ngan click ha u point hangno hangno hangne bad jied &amp;amp;nbsp;'''AB'''. Ngan ioh ia u parallel lain sha u &amp;amp;nbsp;'''AB'''&amp;amp;nbsp;lyngba u point&amp;amp;nbsp;'''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Mynta phi lah ban wad ia u point ba ia kynduh lang jong artylli ki objects lada phi leit ha une u tool hangne bad click ha&amp;amp;nbsp;'''Intersect two objects'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Haba phi pynkhih ia u mouse jong phi halor ba ia kynduh lang , baroh artylli ki objects ki paw . Ha kata ka por click , phin ioh ia ka jingiakynduh jong artylli ki objects.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Ban thew ia ka jingjngai, click ha u tool bar u ba saw uba na sha kamon bad jied &amp;amp;nbsp;'''Distance or length tool'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Phi lah ban thew ia ka jingjngai hapdeng ki points da kaba jied ia artylli ki points, click ha u&amp;amp;nbsp;'''DF'''&amp;amp;nbsp;hangne, lane phi lah ban jied ia baroh ki lain segment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ym don ka unit ha ka grid. Ngin wad ia ka kyrteng jong ka unit ha kiba bun ki topic kiba kham biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pynkylla ia ki properties kum ka label bad colour jong kiwei pa kiwei ki items. Ha shwa kata&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| Lada phim kwah ban dro ia kino kino ki object, sngewbha pyndonkam da '''arrow'''&amp;amp;nbsp;key hangne. Te lada phi pyndonkam ia kato kan ym dro ia kano kano ka object ha ka drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Mynta, ban pynkylla ia ki jinglong jong ki object pynkhih ia u mouse jong phi halor ka object. Hadien ba ka la paw right click bad click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Hangne ngan ialam ia phi lyngba katto katne ki basic properties, ki jingbatai ba kham bniah ha kawei pat ka topic.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia ka kyrteng, type ia ka kyrteng ba thymmai. Phi lah ruh ban type ia ki kyntien. Phi lah ban jied ban pyni ia ka object lane phim kwah ban pyni ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Phi lah ban jied ban nym pyni ia ka label lane phi lah ban pyni ia kawei na kine ki jingjied. To ngin buh ia ka caption on.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Ha ka colour tab phi lah ban pynkylla ia ka rong jong u lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Ha ka style tab phi lah ban pynkylla ia ka jingrben bad phi lah ruh ban pynkylla ia ka style.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Haba phi khang ia kane phi ioh ka dur jong u lain uba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Ka bynta kaba na sha kadiang eh jong u tool item , u&amp;amp;nbsp;'''Move'''&amp;amp;nbsp;tool item, u dei u tool uba myntoi shisha na ka bynta ban hikai kaba pynlong ia ka lynnong ban ia shim bynta lang bad ia sngewthuh jingmut lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Baroh ki&amp;amp;nbsp;'''Free Objects'''&amp;amp;nbsp; ki lah ban pynkynriah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Baroh ki&amp;amp;nbsp;'''Dependent Objects'''&amp;amp;nbsp; jong ki objects ba ioh ei kin khih da kaba bat sah ia ki jinglong jong ki, haba ka&amp;amp;nbsp;'''Free object'''&amp;amp;nbsp;ka pynkynriah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa lada ngi pynkynriah ia ki points&amp;amp;nbsp;'''A'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''B'''&amp;amp;nbsp;, phin iohi ba u parallel lain ruh u kynriah ryngkat bad pynneh ia ka jinglong jong u parallel lain. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Ban save ia ka file ,jied ia ka item '''File''', jied&amp;amp;nbsp;'''Save As&amp;amp;nbsp;'''. Jied ia ka folder. Ngan leit ha ka Documents, Geogebra. Ai kyrteng ia ka file bad click Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka ka kyrteng ka paw ha ka panel ba halor bad la save ia ka kum '''.ggb file''', kum ha baroh ki geogebra files.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| Mynta ban plie ia ka file phi hap ban click ha File, Open bad jied kano kano ka file ban plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Khatduh eh ka ASSIGNMENT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Ha ka assignment nga kwah ia phi ba phin dro ia ka rectangle da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Segment between two points '''&amp;amp;nbsp;tool, sdang bad kato.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Nangta pyndonkam da u&amp;amp;nbsp;'''Parallel Line'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Perpendicular Line''', u&amp;amp;nbsp;'''Intersect two Objects'''&amp;amp;nbsp;bad u&amp;amp;nbsp;'''Distance'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''Length'''&amp;amp;nbsp;tools.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| Khatduh eh test ia ka rectangle kaba phi la dep shna da kaba pyndonkam da u&amp;amp;nbsp;'''Move'''&amp;amp;nbsp;tool bad pynkynriah ia ki objects ba ioh ei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Nga lah dep shna ia kane ka assignment hangne. Nga sdang da u Line segment&amp;amp;nbsp;'''AB'''&amp;amp;nbsp;bad nga shna ia ka rectangle&amp;amp;nbsp;'''ABED'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| Mynta lada nga click ha u Move tool item bad pynkynriah ia ki&amp;amp;nbsp;'''Free objects'''&amp;amp;nbsp; phin iohi ba ka kyrdan jong ka rectangle&amp;amp;nbsp;'''ABED'''&amp;amp;nbsp; ka long kumjuh kum ka rectangle lada shna bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Nga kwah ban khublei ia ka spoken tutorial project kaba dei ka bynta jong ka talk to a teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| Bad phi lah ban iohi shibun ki jingtip shaphang kane ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| Khublei Shibun. La pynkylla ia kane ka script da I Ribajanai Wankhar. Nga dei u Thawlad Miki na meghalaya. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi"/>
				<updated>2017-09-01T10:59:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai/tutorial shaphang ka '''Theorems on Chords and Arcs in Geogebra'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Ha kaba kut jong kane ka jinghikai/tutorial, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:09&lt;br /&gt;
||phi lah ban pynshisha ia ki theorems shaphang ka : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
||Chords jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
|| Arcs jong ka circle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi lah don ia ki jingtip ba kumno ka '''Geogebra''' ka treikam.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:23&lt;br /&gt;
||lada em , na bynta ki jinghikai ba iadei , sngewbha leit ha ka website jong ngi:  http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai Nga pyndonkam da ka:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||'''Ubuntu Linux OS''' Version  11.10  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:36&lt;br /&gt;
||'''Geogebra''' Version 3.2.47.0 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki '''Geogebra tools''' kiba harum:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:47&lt;br /&gt;
||Circle bad ka Center bad Radius &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Circular Sector bad ka Center hapdeng Artylli ki Points&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:53&lt;br /&gt;
||Circular Arc bad ka Center hapdeng Artylli ki points&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
||U Midpoint  bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:58&lt;br /&gt;
||U Perpendicular line &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||Shah ngin open/plie ia ka GeoGebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:02&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''Dash home''',  '''Media Apps'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:06&lt;br /&gt;
||Hapoh  '''Type''', jied '''Education''' bad  '''GeoGebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
||To ngin iathuh ia ka theorem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:17&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Perpendicular from the center of the circle to the chord  bisects the  chord&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:23&lt;br /&gt;
||Ka Perpendicular na ka center '''A''' jong ka circle sha ka chord '''BC''' ka bisects ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:32&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:37&lt;br /&gt;
||Na bynta kane ka jinghikai , Ngan pyndonkam da k '''Grid''' layout ha ka jaka jong ka '''Axes'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Right click ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:44&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''Graphic view''', uncheck ia ka '''Axes'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Circle with Center and Radius'''  tool na u tool bar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''A''' ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:01&lt;br /&gt;
||Ka dialogue box ka open/plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:03&lt;br /&gt;
||Shah ngin type ia u value '''3''' na bynta u radius. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:06&lt;br /&gt;
||Nion '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:07&lt;br /&gt;
||Ka circle bad ka center '''A''' bad u radius '''3cm''' u lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:13&lt;br /&gt;
||To ngin pynkhih ia u point '''A''' bad peit ia ka jingkhih jong ka circle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||Jied  '''Segment between two points''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||Mark ia ki '''B'''  bad '''C'''  ha ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:27&lt;br /&gt;
||Ka chord '''BC''' ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia u perpendicular line/lain sha ka chord '''BC''' kaba pass lyngba u point '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:35&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''Perpendicular Line'''  tool na u tool bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:39&lt;br /&gt;
||Nion ha ka chord  '''BC''' bad ha u point '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||To ngin pynkhih ia u point '''B''' bad peit kumno u perpendicular line/lain u khih ryngkat bad u point 'B'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:52&lt;br /&gt;
||U Perpendicular line bad chord '''BC''' ki ia kynduh ha u point. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Intersect Two Objects'''  tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:58&lt;br /&gt;
||Mark ia ki point jong kiba ia kynduh kum u '''D'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:03&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha lada u '''D''' u dei u mid point jong ka chord '''BC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:08&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Distance''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:11&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''B''', '''D''' ...'''D''', '''C''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:19&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ki jingjngai/distances '''BD''' bad '''DC''' ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Kaba mut u '''D''' u dei u midpoint jong ka chord '''BC'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:29&lt;br /&gt;
||To ngin thew ia ka angle '''CDA'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:33&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''C''', '''D''', '''A''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:42&lt;br /&gt;
||  Ka angle '''CDA''' ka long  '90' degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:46&lt;br /&gt;
|| Ka theorem ka lah pynshisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:50&lt;br /&gt;
||To  ngin pynkhih ia u point  '''C'''  bad peit kumno ki jingjngai ki khih ryngkat bad u point 'C'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||To  ngin save ia ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Ngan type ia ka file name/kyrteng jong ka file kum ka  '''circle-chord'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:12&lt;br /&gt;
||'''circle-chord'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
|| Nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:21&lt;br /&gt;
||To ngin iaid  sha ka theorem kaba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Inscribed angles subtended by the same arc are equal&amp;quot;.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:34&lt;br /&gt;
|Ki |Inscribed angles '''BDC''' bad '''BEC''' subtended da ka arc '''BC''' ba ia kajuh ki ia ryngkat.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:44&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
||To ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:51&lt;br /&gt;
||Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:55&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:57&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circle with Center through Point''' tool, na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:01&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''A''' kum ka centre, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:04&lt;br /&gt;
|| bad nion biang ban ioh ia u point '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||To ngin draw/dro ia ka arc '''BC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:13&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circular Arc with Center between Two Points'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A''', '''B''' bad  '''C''' ha ka circumference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:24&lt;br /&gt;
||Ka arc '''BC''' ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:26&lt;br /&gt;
||To ngin pynkylla ia ki properties jong ka arc '''BC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''Algebra View''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32 &lt;br /&gt;
||Right click ha u object '''d'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||Jied ia ka  '''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:37&lt;br /&gt;
||Jied ia ka Color kum ka '''green''',  nion ha '''Close.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:46&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka '''New Point''' tool, mark ia ki points  '''D''' bad '''E''' ha ka circumference jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||To ngin subtend ia artylli ki angles na ka arc BC sha ki points  '''D''' bad '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:03&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Polygon''' tool, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:05 &lt;br /&gt;
||nion ha ki  points  '''E''', '''B''', '''D''', '''C''' bad '''E'''  sa shisien , ban pyndep ia ka figure/dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:18&lt;br /&gt;
||To ngin thew/measure ia ki angles  '''BDC'''  bad '''BEC'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:26&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:28&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points  '''B''', '''D''', '''C''' bad '''B''', '''E''', '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:40&lt;br /&gt;
||Ngin iohi ba ki angles  '''BDC'''  bad  '''BEC''' ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
||To ngin iathuh ia ka theorem kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:55&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Ka Angle subtended da ka arc ha ka center ka long arshah ia ki inscribed angles subtended da ka arc kaba ia kajuh&amp;quot;.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:06&lt;br /&gt;
||Ka Angle '''BAC''' subtended da ka arc '''BC''' ha u '''A'''  ka long arshah ia ki inscribed angles '''BEC''' bad '''BDC''', kaba subtended da ka arc kaba ia kajuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:22&lt;br /&gt;
||To ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:26&lt;br /&gt;
||To  ngin draw/dro ia ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:30&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circular Sector with Center between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A''', '''B''', '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:45&lt;br /&gt;
||To  ngin pynkylla ia ka rong/color jong ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:48&lt;br /&gt;
||Right click ha ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:54&lt;br /&gt;
||Jied ia ka Color kum ka '''Green'''. Nion ha '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:00&lt;br /&gt;
||To  ngin thew ia ka angle '''BAC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04 &lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool , nion ha ki points '''B''', '''A''', '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Ka Angle  '''BAC''' ka long arshah ia ki angles  '''BEC''' bad '''BDC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
||To ngin pynkhih ia u point '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:32&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka angle  '''BAC''' ka long barabor arshah ia ki angles  '''BEC''' bad '''BDC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:41&lt;br /&gt;
||Na kata ka daw ki theorems ki lah pynshisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:45&lt;br /&gt;
||Bad kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:48&lt;br /&gt;
||To ngin ia batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:53&lt;br /&gt;
||Hapoh kane ka jinghikai, ngi lah pule ban pynshisha ba ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:57&lt;br /&gt;
||Perpendicular na ka center sha ka chord ka bisects ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:00&lt;br /&gt;
||Ki Inscribed angles subtended da kajuh ka arc ki ia ryngkat &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||Ka  Central angle jong ka circle ka long arshah sha kano2 ka inscribed angle subtended da kajuh ka  arc .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment,  Nga kwah iaphi ban pynshisha &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:19&lt;br /&gt;
||ba ki chords jong ka circle kiba ia ryngkat ki ia ryngkat ka jingjngai na ka center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
||Draw/dro ia ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:25&lt;br /&gt;
||Jied Segment bad ka length kaba la aina u point tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:29&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ia u ban draw/dro ia artylli ki chords kiba ia ryngkat ka size. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:33&lt;br /&gt;
||Draw  ia ki perpendicular lines na ka center sha ki chords.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:37&lt;br /&gt;
||Mark ia ki points jong kiba ia kynduh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:40&lt;br /&gt;
||Measure/thew ia ki jingjngai jong ka perpendicular. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:44&lt;br /&gt;
||Ka output jong ka Assignment ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:48&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka url:  http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:51&lt;br /&gt;
||Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:53&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:58&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:00&lt;br /&gt;
||ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:03&lt;br /&gt;
|| Ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:06&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah , sngewbha write/thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:14&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a teacher  project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:18&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:25&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission lah ban ioh na kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:29&lt;br /&gt;
||La pynkylla ia ane ka script da I Ribajanai wankhar, signing off . Khublei Shibun ba phi lah iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Mensuration/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Mensuration/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Mensuration/Khasi"/>
				<updated>2017-09-01T10:55:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka tutorial/jinghikai halor  ka '''Mensuration in Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin pule kumno ban wad ia ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|Area bad perimeter jong ka rhombus &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
| Surface area jong ka sphere bad cone&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Volume jong ka sphere bad cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|Ngi tharai ba phi lah don ia ka jingtip kumno ka Geogebra ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Na bynta ka tutorial/jinghikai ba iadei ha ka Geogebra,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|sngewbha leit ha ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka tutorial/jinghikai , Nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux OS''' Version 11.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|'''Geogebra''' Version 3.2.47.0 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki  Geogebra tools kiba harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|'''Segment between two points'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|'''Circle with center and radius''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|'''Ellipse''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|'''Polygon''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|'''New point bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|'''Insert text''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|To ngin plie/open ia ka '''Geogebra''' window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|Click ha '''Dash home''' bad '''Media Apps'''. Hapoh '''Type''', jied  '''Education bad Geogebra''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|To ngin wad ia ka area jong ka '''rhombus'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|To ngin pyndonkam da ka file '''quadrilateral.ggb''' jong ka tutorial/jinghikai kaba la dep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Click ha File, Open, Click ha '''quadrilateral.ggb'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Click ha '''Open'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Ka Area jong ka Rhombus =1/2 * product of diagonals.    [is equal to half the product of diag]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|Ban pyni ia ka: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert Text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|'''Area of the rhombus ='''+(1/2 g f) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Open/Plie  ia ki double quotes(“), type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area of the rhombus = khang ia ki  double quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''+''' na bynta ban pyniasoh . open/plie ia ki brackets, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''1by/2''' space '''f''' space '''g'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''f''' bad '''g'''  ki dei ki diagonals jong ka rhombus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Ka Area jong ka rhombus la pyni hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to  ngin wad ia ka perimeter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:19&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Open/Plie ia ki the double quotes(“) type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Perimeter of the rhombus ='''+(4 a)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki double quotes '+' open/plie ia ki  brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''4''' space 'a' close/khang ia ki brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''a'''  u dei u side jong ka rhombus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Ka Perimeter jong ka rhombus la pyni hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|To  mynta ngin save ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Click  ha ka  '''File''' bad '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka filename kum ka '''rhombus-area-perimeter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|click  ha '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah ia phi ban wad ia ka area bad perimeter jong ka trapezium,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|pyndonkam da ka output jong ka file '''cons-trapezium.ggb'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Rename ia ka object '''g''' sha u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Ka Formula na bynta ka area = (half sum of parallel sides) * (vertical height) = (a+b)/2* h&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Ka Formula na bynta ka perimeter =(sum of the sides) =(a+b+c+d) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|Ka  output jong ka  assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka Geogebra window kaba thymmai ban draw/dro ia ka sphere.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:58&lt;br /&gt;
|Click  ha '''File''' , '''New''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Circle with Center and Radius''' tool, na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|Click  ha u drawing pad point '''A'''. &lt;br /&gt;
Ka text box kaplie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Thoh ia u value '''2''' na bynta ka radius. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Ka circle bad ka center '''A''' bad radius '''2cm''' la draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Jied '''New point''' tool na u tool bar, mark ia u point '''B''' ha ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|Jied '''Segment between two points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''A''' bad '''B''' kum ka radius jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|to ngin draw/dro ia ka ellipse '''CDE''' hapoh ka horizontal direction,&lt;br /&gt;
Ban ktah ia ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Click ha '''Ellipse''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Mark ia ki points '''C''' bad '''D''' diagonally/ba pom pynkiang mar pyrto uwei ia uwei ha ka circumference&lt;br /&gt;
Bad u point ba lai u '''E''' hapoh ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|Hangne ia ka  sphere la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|to mynta ngin wad ia ka Surface area jong ka sphere.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Click ha '''Insert text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|Sngewbha wad ia u special characters hapoh ka drop down list hapoh ka text box. &lt;br /&gt;
Scroll sharum ban wad ia u π (pi). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
|open/plie ia ki double quote, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Surface area of the sphere =''' +( 4 π a2) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki double quote '''plus''' plie ia ki bracket '''4''' space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''π''' na ka list space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''a''' jied 'square' na ka list&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki the bracket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Ka Surface area jong ka sphere la pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
|to ngan Click ha ka bad drag ia ka, ban buh ia ka harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Ha kaba bud, to ngan wad ia ka volume. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert Text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad, ka Text box ka open/plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|open/plie ia ki double quote type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Volume of the sphere =''' +(4/3 π a^3) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
close /khang ia ki double quote '''plus''' open/plie ia ki the bracket '''4/3''' space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''π''' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''cube''' na ka list, close/khang ia ki bracket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ka Volume jong ka sphere ka pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|to ngan Click ha ka bad drag ia ka ban buh ia ka harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to ngin draw/dro ia ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Polygon''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
|Click ha ki points '''C''' , '''D''' bad ka external point '''F'''&lt;br /&gt;
bad '''C''' sa shisien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Jied '''Segments between two points''' tool&lt;br /&gt;
Pyniasoh ia ki points '''F''' bad '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ia ka height jong ka cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| to ngan rename ia u object '''b'''sha u  '''h''' kaba pyni ia ka height jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
|Right Click ha u object '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rename'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|Bujli ia u '''b'''  da u '''h''', Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15&lt;br /&gt;
|tongan rename ruh ia u object '''c_1''' sha u '''s''' kaba pyni ia ka slant height jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Right Click ha u object '''c_1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rename'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Bujli ia u '''c_1''' da u '''s'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|to mynta ngin wad ia ka surface area bad volume jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:33&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam da ka '''Insert text''' tool na u tool bar lane ngi lah ban pyndonkam da u '''Input''' bar.&lt;br /&gt;
Ngan pyndonkam da u '''Input bar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha wad ia u special characters ha u drop down list jong u '''Input bar'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|Scroll down ban wad ia u '''π'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|Type  hapoh u input bar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area = (π a s + π a²)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Surfacearea = open/plie ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied 'π' na ka list space '''a''' space '''s'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
plus jied '''π''' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied '''square''' na ka list close/khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
shon '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|Ka Surface Area jong ka cone ka pyni hapoh ka Algebra view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw  haba ngi pyndonkam da u '''Input bar'''&lt;br /&gt;
Ka answer/jubab ka paw hapoh ka Algebra view. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|to ngin wad ia ka Volume. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
|Volume =(1/3 π a² h) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Volume =open/plie ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''1/3''' space jied 'π' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied '''square''' na ka list space '''h''' close/khang ia ki the bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| Ka Volume jong ka cone ka paw hangne hapoh ka Algebra view. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|to mynta ngin save ia ka file. Click ha '''File''', '''Save As'''.&lt;br /&gt;
Ngan type ia ka file name kum '''Sphere-cone'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|Da kane ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|to ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|Hapoh kane ka tutorial/jinghikai ngi lah dep pule ban wad ia ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Area bad perimeter jong ka rhombus &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
| Surface Area jong ka sphere bad cone &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Volume jong ka sphere bad cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep pule ruh ban draw/dro ia ka sphere bad cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:36&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ban phin wad ia ka  Surface area bad volume jong ka cylinder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:43&lt;br /&gt;
|Draw/dro  2tylli ki ellipses kaba ia kajuh ka size,kawei hapoh kawei .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki edges jong ka ellipses.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka '''Center tool''', wad ia ka center jong kawei ka ellipse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Pyniasnoh ia ka center bad edge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
|Rename ia u object '''b''' sha u '''h''' bad  '''e''' sha u '''r'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:01&lt;br /&gt;
|Surface area = 2 π r(r + h) 2pie r into r plus h&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:07&lt;br /&gt;
|Volume = π r^2 h &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Ka output jong ka assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka URL.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:26&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33&lt;br /&gt;
|ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka an online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
|Ia ka jingtip ba kham bniah , sngewbha ban thoh sha ka&lt;br /&gt;
contact@spoken-tutorial.org &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59 &lt;br /&gt;
|Ia ka jingtip ba kham bniah halorkane ka mission lah ban ioh na kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da I Ribajanai Wankhar , signing off.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khublei ba phi lah iasoh&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi"/>
				<updated>2017-09-01T10:49:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Tangents to a circle in Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut jong kane ka jinghikai , phin lah ban draw/dro ia ki tangents sha ka circle, sngewthuh ia ki properties jong ki tangents.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngi tharai ba phi lah don katto katne ki jingtip shaphang kumno ka Geogebra ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|Lada em , na bynta ka jinghikai ba iadei , sngewbha leit ha ka website ka jong ngi http://spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai , Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS Version 11.10, Geogebra Version 3.2.47.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools kiba harum :&lt;br /&gt;
Tangents&lt;br /&gt;
Perpendicular Bisector&lt;br /&gt;
Intersect two Objects&lt;br /&gt;
Compass&lt;br /&gt;
Polygon &amp;amp;&lt;br /&gt;
Circle with Center and Radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Click ha '''Dash home''' &amp;gt;&amp;gt; '''Media Applications'''. Hapoh '''Type''', jied '''Education''' bad '''GeoGebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|To ngin batai ia ki tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tangent is a line that touches a circle at only one point&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|U point uba ktah la khot  &amp;quot;point of tangency&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka '''Grid''' layout ha jaka jong ka &amp;quot;Axes&amp;quot;, Right click ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Uncheck  ia ka '''Axes''', bad jied  '''Grid'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|To ngin draw/dro ia ka tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|Jied '''Circle with Center and Radius''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Mark ia u point '''A''' ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Ka dialogue box ka plie/open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|to ngin type ia u value  '''3''' na bynta u radius, click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Ka  circle bad ka centre '''A''' bad u radius '''3''' cm  la draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|to ngin pynkynriah ia u point '''A''' &amp;amp; peit ba ka circle ka don ia u radius uba ia kajuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''New Point'''tool. Mark ia u point '''B''' shabar jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool. Pyniasoh ia ki points '''A''' bad '''B'''. ia U segment '''AB''' la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Perpendicular Bisector''' tool, nion ha ki points '''A''' &amp;amp; '''B'''. Ka Perpendicular bisector sha u segment '''AB'''  la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' bad ka perpendicular bisector ki ia kynduh ha u point. Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Mark ia ki point jong kiba ia kynduh kum u '''C'''. to ngin pynkynriah ia u '''B''' &amp;amp; peit kumno ka perpendicular bisector bad u point '''C''' pynkynriah ryngkat bad u point '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Kumno ban pynshisha ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Nion ha ka  '''Distance''' tool. Nion ha ki points '''A''' , '''C''', '''C''' ,'''B'''. Phin iohi ba u&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 '''AC''' = '''CB''' ka pyni ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Compass''' tool na u tool bar, nion ha ki points '''C''', '''B''' bad '''C''' sa shisien... ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Artylli ki circles ki ia kynduh ha artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong ka jingiakynduh kum u '''D''' bad '''E'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''B''', '''D'''   bad '''B''' , '''E''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|Ki Segments '''BD''' bad '''BE''' ki dei ki tangents sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
| to ngin wad ia katto katne ki properties jong kine ki tangents sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''A''', '''D''' bad '''A''', '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Hapoh ki triangles '''ADB''' bad '''ABE''', segment '''AD'''= segment '''AE''' (radii jong ka circle 'c'). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
to ngin peit na ka '''Algebra View''' ba u segment '''AD'''= segment '''AE'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|'''∠ADB'''= '''∠BEA''', angle jong ka semicircle jong ka circle '''d'''. to ngin thew ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Angle''' tool. Click ha ki points '''A''', '''D''', '''B''' bad '''B''', '''E''', '''A''', angles ki ia ryngkat/equal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' u iadei lang ha baroh arliang ki triangles, namarkat ka '''△ADB''' '≅' (is congruent to )'''△ABE''' da ka '''SAS rule jong ka congruency'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|Ka pyni ba ki :  tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/equal!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Na ka '''Algebra View''', ngi lah ban wad ba ka tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/ equal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ba ka tangent barabor ki don ha ka right angles sha u radius jong ka circle ha kaba ka ktah/touch. &lt;br /&gt;
to ngin pynkynriah ia u point '''B''' &amp;amp; peit kumno ba ki tangents ki khih ryngkat bad u point '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-circle'''. Nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|to ngin iathuh ia ka theorem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between tangent and chord at the point of tangency is same as an inscribed angle subtended by the same chord&amp;quot;. &lt;br /&gt;
Angle DFB ba hapdeng tangent &amp;amp; chord = inscribed angle FCB jong ka chord BF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|to ngin pynshisha ia ka theorem.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|to ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai. Click  ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''. to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Circle with Center through Point''' tool na u tool bar . Mark ia u point '''A''' kum ka  centre bad click sa shisien ban ioh ia u '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''New Point''' tool. Mark ia u  point'''C''' ha ka circumference  bad  '''D''' shabar jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Tangents''' tool na u toolbar. Nion ha u point '''D''' bad ha ka circumference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents ki lah draw/dro sha ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|Ki Tangents ki ia kynduh ha artylli ki points ha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong kiba iadei kum u '''E''' bad '''F'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|to ngin draw/dro ia ka triangle. Nion ha ka '''Polygon''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Nion ha ki points '''B''', '''C''', '''F''' bad '''B''' sa shisien ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|Hapoh ka figure/dur, '''BF''' ka dei ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|'''∠FCB''' ka dei ka inscribed angle da ka chord sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
|'''∠DFB''' ka dei ka angle hapdeng ka tangent bad ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01&lt;br /&gt;
|to ngin thew/measure ia ki angles, nion ha ka '''Angle''' tool, nion ha ki points '''D''', '''F''', '''B''' bad  '''F''', '''C''', '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka '''∠DFB''' = '''∠FCB'''. to ngin pynkynriah ia u point '''D''' &amp;amp; peit ba ki tangents bad ki chords ki iaid  ryngkat bad u point 'D'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-angle'''. Nion ha '''Save'''. Bad da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|to ngin batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai, ngi lah dep pule ban pynshisha ia ka: &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents kiba draw/dro na u external point ki ia ryngkat/equal &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad u radius jong ka circle u long 90^0. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad ka chord ki ia ryngkat/equal sha ka inscribed angle subtended da ka chord. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ban pynshisha: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between two tangents drawn to a circle is supplementary to the angle subtended by the line-segment joining the points of contact at the centre &amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Ban pynshisha: Draw/Dro ia ka circle. Draw/Dro ia ki tangents na u external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|Mark  ia ki points kiba iadei/contact jong ki tangents. Pyniasoh ia ka centre jong ka circle sha ki  points kiba iadei/contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Measure/Thew ia ka angle ha ka centre, measure/thew ia ka angle hapdeng ki tangents. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Kaei ka sum jong ki artylli ki angles kiba halor? Pyniasoh ia ka centre bad ka external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|Hato u line-segment u bisect ia ka angle ha ka centre? Hint – Pyndonkam da ka '''Angle Bisector''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
|Ka output ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ka Sum jong ki angles ka dei 180^0. U line segment u bisects ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka url http://spoken-tutorial.org/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Lada phimdon ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka it. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Ka  Spoken tutorial project team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah , sngewbha thoh/write sha ka contact@spoken-tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:42&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a teacher project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don ha kane ka link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Ia kane ka  script la pynkylla da i Ribajanai Wankhar .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
|Khublei shibun ba phi lah iasoh.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advanced-Cpp/C2/Classes-And-Objects/Khasi</id>
		<title>Advanced-Cpp/C2/Classes-And-Objects/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Advanced-Cpp/C2/Classes-And-Objects/Khasi"/>
				<updated>2017-09-01T05:58:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border = 1  |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |  Pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Classes and Objects''' ha ka '''C++.'''   |- | 00:07 | Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Classes and Objects''' ha ka '''C++.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule ia ki:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
|* '''Classes'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|* '''Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|* '''Encapsulation''' bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|* '''Data abstraction.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ngin sa leh ia kane da ka jingiarap jong ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, Nga pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|*'''Ubuntu OS '''version '''11.10'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
|*'''g++ compiler '''version '''4.6.1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jingpynithuh ia ki '''class'''es&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Ia ka '''Class''' la thaw da ka ba pyndonkam  ia ka '''keyword class'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| Ka bat ia ki ''' data '''bad''' functions.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| '''Class''' ka linkia ka '''code''' bad '''data'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ki'''data''' bad ki '''functions''' jong ka '''class''' la khot kum ki dkhot jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| To ngin iaid shakhmat sha ki '''object'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| '''Objects''' ki dei ki variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ki dei ki copy jong ka '''class.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Kawei pa kawei na kine ki don ia ka '''properties''' bad '''behavior.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| Ia ki'''Properties''' la batai lyngbaka '''data''' elements bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|Ia ka '''behavior''' la batai lyngba ki dkhot jong ki functions ba khot '''methods'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin ia peit ia ka '''syntax''' Na ka bynta ka class.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|Hangne, '''class''' Ka dei kakyntienba pyndonkam ban batai ia ka '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
|'''Class-name''' ka dei ka kyrteng jong ka class.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
|'''public, private''' bad '''protected''' Ki dei ki '''access specifier'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi la dep batai ia ki dkhot ki data bad ki functionjong ki dkhot kum '''public, private''' bad '''protected'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|Dei kumne ba ngi khang ia ka “’class”’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
|Nga la dep type lypa ia ka code ha ka '''editor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| Ngan sa plie ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
|  Kynmaw ba ka filename jong ngi ka dei '''class hyphen obj dot cpp'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ha kane ka nuksa, ngin wad ia ka area ne jingheh jong ka square da ka ba pyndonkam ia ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:56&lt;br /&gt;
| Ngan batai ia ka code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei ka '''header file ''' jong ngi kum ''' iostream.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02 &lt;br /&gt;
|  Hangne ngi pyndonkam ia ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka jingpynithuh na ka bynta ka '''class''' ba kyrteng '''square.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Hangne, ngam pat ai '''access specifier''' eiei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|Te, dalade hi ka la long '''private.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|Namarkata, u variable '''x''' u dei  u '''private''' u dkhot jong ka ''' class square.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22 &lt;br /&gt;
| kane ka dei ka '''public specifier'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Function '''area''' ka dei ka  '''public''' '''function'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|Bad da kumne ngi khang ia ka class.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin iaid biang sha ki '''slide'''s  jong ngi ban tip khambun shaphang ki  '''access specifiers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| '''Public specifier'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:39&lt;br /&gt;
|:  ka '''public''' specifier ka ailad ia ka '''data''' ban pyndonkam na shabar ka '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
|Ia ka Dkhot jong ka '''public''' lah ban pyndonkam hangno hangno ha ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49 &lt;br /&gt;
| '''Private specifier'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|: Ym lah ban pyndonkam ia ki dkhot jong ka “ private” na shabar ka '''class' ''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|: Ia ki dkhot jong ka ''private''' lah ban pyndonkam tang ia kiba long dkhot jong ka  '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| '''Protected specifier'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|Ymlah ban pyndonkam ia ki dkhot balong * '''protected''' na shabar ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|* Ia ki, lah ban pyndonkam da ka '''derived''' '''class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Hangne,  ha kane ka jingthoh ngi don ia ka kyrteng ka ''' class''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|ka''' scope resolution operator''' bad ka kyrteng jong ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Ngi hap ban pyndonkam ia kane ka operator&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Ka iathuh ba ka function '''area''' kam dei ka '''global''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|  Ka dei ka function dkhot jong ka class '''square.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi la ai ia ka '''argument''' kum '''int a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Mynta ia ngin phai biang sha ki '''slide'''s  jong ngi ban tip khambun shaphang ka  '''scope resolution operator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Ia kane la pyndonkam ban peit ia ki '''data.''' kibabuhrieh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Ban  ioh pyndonkam ia ka '''variable''' lane '''function''' da kajuh ka kyrteng, ngi pyndonkam da ka scope resolution  operator '''::'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
|Shubuh u '''local''' variable bad u '''global''' variable ki don kajuh ka kyrteng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|U '''local''' variable un ioh lad shwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam ia u '''global''' variable da ka ba pyndonkam  '''::'''(scope resolution operator.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin phai sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|  Hangne ia ka jingdon jong u '''a''' la buh ha u '''x'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Nangta ngi ai ia ka '''area''' jong ka square.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Hangne u  '''x''' u dei u dkhot jong ka '''private''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|Ban ioh pyndonkam ia u  '''private parameter''', Ngi pyndonkam ia u '''public''' member '''a.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Barabor ki dkhot jong ka'''private''' ki longba burieh beit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Kane  kadei ka  '''main function.''' Jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Hangne, '''sqr'''  ka dei ka  object jong ka '''class square.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Da kumne  ngi thaw ia ka  '''object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
|'''class-name ''' bud sa ka '''object-name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|  Hangne, ngi khot ia ka '''function''' '''area ''' da ka ba pyndonkam ia ka ''' object sqr ''' bad u '''.(dot) operator'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|Nangta ngin sa ai ia ka '''argument''' kum 4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|Ngi buh ia ka jingdon jong u '''x''' kum 4. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|  Kane kadei ka '''return statement''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Mynta klik ha ka '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Ia ngin '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:03&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal window da ka ba ñion '''Ctrl, Alt and T''' '''key'''s ryngkat lang ha ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| Ban compile, type: '''g++ space class hyphen obj dot cpp space hyphen o space class'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|Ñion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Type'''./class'''(dot slash class).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|Ñion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
| Ka output kan long kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|'''Area of the square is 16'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Haduh mynta ngi lah dep peit,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|ba ia ki '''data''' bad '''functions''' la buhlang hapoh ka '''class.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|'''class''' ka dei ka unit ba marwei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Ha kaba ka '''data''' bad  ka '''function''' ba pyndonkam la pyniasoh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Kane ka rukom leh la khot kumka ''' Encapsulation.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|Nangta ngi la dep peit ia ka class bad ki dkhot kum ki ''' private '' bad'' public ''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|La buhrieh ia ki data jong ka ''' private '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Ym lah ban pyndonkam na shabar ka '''class.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Kane ka rukom leh la khot kum ka '''Data abstraction.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|Ka rukom long ba shabar ne ka'''interface''' la lah ban iohi hynrei ia ka rukom pyntreikam la buhrieh &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ia ngin phai biang sha ka '''slide'''s jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|Ia ngi peit lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la dep peit:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|* Encapsulation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
|* Data Abstraction&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|* Ki dkhot jong ka'''Private'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|''' int x;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|*Ki  '''Public''' function&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|''' int area(int);'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|* '''classes'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
|'''class square'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|* Ban thaw ia ki object, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|'''square sqr;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|* Ban khot ia u '''function''' da ka ba pyndonkam '''object sqr dot area();''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka program ban wad ia u perimeter  jong ka circle ba lah ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Peit ia ka  video badon ha ka '''link''' ba pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka internet bastet, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|Ka ai jinghikai da ka ba pyndonkam ia ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
|Ka Ai certificates ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba khambniah, sngewbha thoh sha: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project ka dei bynta jong ka &amp;quot;Talk to a Teacher&amp;quot; project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|Ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngbaka ICT, MHRD, Sorkar jong ka ri India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
|Ki Jingtip ba khambun halor kane ka kam kidon ha ka link ba pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
| Kane ka jinghikai la ai sngewbha da U  Arki Juh Dkhar. &lt;br /&gt;
Khublei ba iashim bynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Account-settings-and-configuring/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/Account-settings-and-configuring/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Account-settings-and-configuring/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T18:48:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00 |Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Account Settings bad Configuring Gmail Account'''. |- |00:06 |Ha ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Account Settings bad Configuring Gmail Account'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|* kumno ban add ia ka '''folder'''s  thymmai sha ka email account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|* Buh ia ki advanced '''filter'''s ban wad ia ki '''message'''s. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|* Manage ne pyniaid ia ki message filters.. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|ngin sa nang ruh ban: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|* Configure ia ka Yahoo account dalade. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25 &lt;br /&gt;
|* pyniaid ki email accounts ba bun tylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:28&lt;br /&gt;
|* Pynkylla ia ki '''account settings''' na bynta ka mail account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|* Delete ne weng ia ka email account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Hangne , ngi pyndonkam  da ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1''' ha ka '''Ubuntu 12.04'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Thunderbird''' icon ha ka '''Launcher'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird window''' ka plie . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|To ngin  add sa kawei ka  folder sha kane ka account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Na ka  bynta ba sha kadiang , select ia ka account '''STUSERONE at GMAIL dot COM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|Right click ha ka account '''STUSERONE at gmail dot com''' bad jied '''New Folder'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|Ka '''New Folder''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|ha ka '''Name''' field, thoh  &amp;quot;Important Mails&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|klik '''Create Folder'''. Ia ka  folder la  shna ! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Mynta, phi lah ban  pynkynriah ki mails ba donkam na ka'''Inbox''' sha kane ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23 &lt;br /&gt;
|To ngin select, drag bad drop ia kane ka mail na ka '''Inbox''' sha ka '''Important Mails''' folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30 &lt;br /&gt;
| Phi lah ban wad ia ki  messages da kaba pyndonkam da ki '''filter''' options.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|01:36  &lt;br /&gt;
|Mynta, na ka panel ba na kadiang, jied ia ka account '''STUSERONE@gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43 &lt;br /&gt;
|Ha ka panel ba sha kamon , hapoh jong ka  '''Advanced Features''', klik '''Search Messages'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|ka '''Search Messages''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52 &lt;br /&gt;
| to mynta ngin pyndonkam daka default settings ban wad ia ki messages. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57  &lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;Match all of the following&amp;quot; option la dep jied  da ka default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Subject&amp;quot; bad &amp;quot;Contains&amp;quot; ruh la dep jied , da ka default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08  &lt;br /&gt;
|Ha ka next '''field''', type: &amp;quot;Ten interesting&amp;quot;. Klik '''Search'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Ki mails kiba ia dei bad ki kyrteng ki subject ki paw.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|phi lah ban '''save''' ruh ia kine ki  searches ha ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Pynsangeh ia ka jinghikai bad leh kane ka assignment. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Wad  ia ka mail da ka tarik bad save ia ki ha ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|to ngin khang ia kane ka dialog -box. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:35&lt;br /&gt;
|to, ngin  thaw da ka '''filter''' ba thymmai  na bynta kane ka '''mail account'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
|Ka '''filter''' ka dei ka  rule kaba phi lah ban apply ban pynbeit  ia ki messages hapoh ka mail-box jong phi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Hangne, ngin pykynriah baroh ki mails bad ka '''subject 'Thunderbird'''' sha ka '''Important Mails''' folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Na ka  panel ba na kadiang, select ka account '''STUSERONE@gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:58&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Advanced Features''', klik '''Manage message filters'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|ka '''Message Filters''' dialog-box ka paw. Klik ha ka tab '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Ka '''Filter Rules''' dialog-box ka paw. `&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta ka '''Filter name''', thoh  ia ka subject &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16&lt;br /&gt;
|Sa shisien, to ngin pyndonkam da ka settings ba la don lypa  ban set ia ka filter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|Ka'''Match all of the following''' option la jied da ka default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|'''Subject''' bad '''Contains'''  ruh la jied  da ka  default. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|ha ka  bynta kaba bud, type: &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33  &lt;br /&gt;
|kaba bud, hapoh ka bynta ka'''Perform these actions''' , to ngin pynkylla ka option ban '''Move Message to'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|Klik  ha ka drop-down kaba bud, browse bad jied ka folder '''Important Mails'''. Klik '''OK'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|Ka '''Filter''' la displayed ha ka '''Message Filters''' dialog-box. Klik '''Run Now'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:58&lt;br /&gt;
|khang ia ka dialog-box. mynta, klik ha ka '''Important Mails''' folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|peit bniah, ba ka mails bad ka  '''Subject''' 'Thunderbird' la dep pynkynriah sha kane ka folder. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
|phi lah ban pyniaid bun ki email accounts da ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|kane ka mut , phi lah ban ioh pdiang, phah bad pyniaid ia ki mails ym tang ha ka Gmail jong phi bad kumjuh ruh ha ka Yahoo lane kano kano ka mail account  da kaba pyndonkam da ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|kumba phi tip, ba iaka Gmail accounts la shu configured beit da ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
|Kiwei pat ki accounts hap ban da configured hi dalade. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35&lt;br /&gt;
|Te mynta ngin configure ka Yahoo account- '''STUSERTWO@yahoo dot in''', lyngba ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|nga lah dep pynlong ne enable ka 'POP' ha ka Yahoo account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Kumno ngan leh ia ka? Nyngkong , Nga logged sha ka yahoo account jong nga. &amp;lt;Pause&amp;gt; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
|Kaba  bud, plie ia ka browser ba thymmai bad ha ka  address bar, type: &amp;quot;www.yahoo.in&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Mynta pynrung ia ka user name '''STUSERTWO at  yahoo.in''' bad nangta sa ka password.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Na ka liang ka diang ba shalor na kyndong , klik '''Options''' bad '''Mail Options'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
|Ha ka panel ba sha kadiang, klik '''POP and Forwarding'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Select  '''Access Yahoo Mail via POP'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Klik '''Close the tab'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28&lt;br /&gt;
|Ka dialog-box bad ka message ban save ia ka jingpynkylla ka paw. Klik '''Save'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin log out na ka Yahoo bad khang ia ka '''browser'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Mynta, na ka bynta ba sha kamon , hapoh ka '''Accounts''', klik '''Create New Account'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Ka '''Mail Account Setup''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin enter ne pynrung ka kyrteng da ka &amp;quot;USERTWO&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53&lt;br /&gt;
|ka ba bud, hapoh '''Email address''', to ngin thoh ia ka Yahoo-id: '''STUSERTWO@YAHOO.IN'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|Nangta, type ia ka password. Klik '''Continue'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10&lt;br /&gt;
|Ka '''Mail Account Setup''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:13&lt;br /&gt;
|Ha bynta ka '''Incoming Server Name''' , select '''POP3''' bad enter ka '''server hostname''' kum '''pop dot mail dot yahoo dot com'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| ngi select '''POP3''' kumba ngi kwah ban check ia ki mails offline bad kumta download ia baroh ki mails sha ka  local computer jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Incoming''' field- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
|Nabynta ka '''Port''', thoh ia ka '''port number''' nabynta ka yahoo, kata dei, 110. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Ha ka '''SSL''' drop-down, jied  '''STARTTLS'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Klik ia ka '''Authentication''' drop-down bad jied '''Normal password'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Outgoing''' field- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Server Name''', select '''SMTP''' bad enter ia ka '''Server hostname''' kum: &amp;quot;smtp.mail.yahoo.com&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|Namar ka '''Port''', thoh ia ka '''port number''' na bynta ka  yahoo, kata dei, 465.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
|Ha ka '''SSL''' drop-down, select '''SSL/TLS'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
|Klik ka '''Authentication''' drop-down bad jied  '''Normal password'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Ha ka '''User Name''' field, to  ngin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;STUSERTWO&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Ka '''Create Account''' button la  pynlah ne enable. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Klik '''Create Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:34&lt;br /&gt;
|Ka Yahoo account lah configured. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Ka shong  ha ka Internet connection jong phi, kane ka lah ban shim por da ki minutes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:42&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka  bynta ba sha kamon ha ka Thunderbird '''window''', mynta ka pyni ia ka '''Yahoo account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|To ngin klik ha ka'''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|Baroh ki mails  na ka  Yahoo account  lah download hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ka  Thunderbird mynta ym tang ban view mails kaba ngi ioh na ka Yahoo bad Gmail accounts, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 &lt;br /&gt;
|kumjuh ruh pyniaid ne manage ia ki artylli ki accounts ha kajuh kapor ! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:05  &lt;br /&gt;
|Mynta,To ngin peit ha ka '''preference settings''' kaba don  naka bynta ka email accounts ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:13&lt;br /&gt;
|Phi lah ban kwah ban : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|* Don ia ki copy jong ki mails ba la phah lyngba  ka Thunderbird, stored ne buh ha ka Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|* pyn bynta ne quote ia ki  original messages haba reply &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:24&lt;br /&gt;
|* Ithuh ia ki junk messages lane, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|* khlem da download katto katne ki messages lada ka disk space hapoh computer jong phi ka dap . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha ka diang, to ngin select ka Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:38&lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird Mail''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha  Kamon, hapoh '''Accounts''', klik '''View Settings for this account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:47&lt;br /&gt;
|Ka '''Account Settings''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|Ha ka  panel ba sha ka diang  , kumjuh select ka Gmail account. Mynta, klik ha '''Server Settings'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|Ka'''Server Settings'''  lah  pyni ha ka bynta ba sha kamon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|ha ka check-box ''' Check for new messages every ''', thoh  20. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Thunderbird mynta kan check ia ki messages man ka 20 minutes. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Check-box ia ka '''Empty Trash on Exit'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:15 &lt;br /&gt;
|Baroh ki  messages ha ka '''Trash''' folder kin sa  shah deleted man ka por ba ngi khang ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:22&lt;br /&gt;
|Ha ka juh ka rukom phi lah ban customize  ia ka'''server setting'''s jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
| Ha ka juh ka rukom, ngi lah ban set ia ka options ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30 &lt;br /&gt;
|* shna copies jong ki mails &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|* save '''draft mail'''s &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|* pynkylla ia ka location jong ki mail ba la saved. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Na ka  panel ba sha  kadiang, klik '''Copies and Folders'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka '''Copies and Folders''' dialog-box la pyni ha ka bynta ba sha kamon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia kine ki default options kumba ki long. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka option '''Place a copy in''' bad ''''Sent' Folder on''' la jied lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:00&lt;br /&gt;
|Ban buh lypa ne set ia ki options sha ka save '''disk space''', na ka bynta ba sha kadiang, to ngin select '''Disc Space'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Mynta, na ka bynta ba sha kamon, phin iohi ia ka option '''To save disc space, do not download'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Check ia ka box '''Messages larger than'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Mynta,ha ka '''KB''' field, thoh 60.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Thunderbird kan ym download ia ki messages kiba kham heh ban ia ka 60KB. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:30&lt;br /&gt;
|Sa kawei pat ka Thunderbird feature kaba donkam ka dei '''Identify Junk Messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|Phi lah ban hikai ia ka   Thunderbird ban bniah ia ki junk bad non-junk messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, nyngkong phi hap ban set '''Junk Settings''' bad nangta  sa mark mails kum ka junk bad non-junk. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
|Ha kaba sdang, phi dei ban peit thuh ia ki '''Junk mail''' dalade  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|da kaba klik ha ka  '''Junk Mail''' button ia iwei pa iwei i mail. Katba dang iaid ka,  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
|Shong kat kum ka jing jied ka jong phi, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Thunderbird kan sa peit thuh  hi ia ki “junk” mail &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|bad pynkynriah ia ki sha ka '''Junk folder'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Account Settings''' dialog-box, na ka bynta ba sha kadiang , klik '''Junk Settings'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Ka '''Junk Settings''' dialog-box kan paw ha ka bynta ba sha kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:18&lt;br /&gt;
|phin iohi ba katei ka '''Enable adaptive junk mail controls for this account''' box lah checked da ka default. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:27&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Do not mark mail as junk if the sender is in''' list, check ia baroh ki options. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
|Select ia ka  '''&amp;quot;Move new junk message to&amp;quot;'''  bad select '''Junk folder on''' option. Sa Klik '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:44&lt;br /&gt;
|Mynta, klik ha ka '''Inbox''' bad select ka mail ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Ki contents jong ka mail la pyni ha ka bynta ba sha trai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:52&lt;br /&gt;
|Klik ia ka '''Junk''' icon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ia ka '''header''' 'Junk Mail' la pyni . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:58&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, phi lah ban set ia kiwei ki '''preferences''' kumjuh! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|Khatduh, ngi lah ban delete ia ka mail account kaba ngi la configured ha ka Thunderbird? hooid, ngi lah! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:10&lt;br /&gt;
| na ka bynta ba sha kadiang, select ia ka account '''STUSERONE@gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:16&lt;br /&gt;
| na ka bynta ba sha kamon, hapoh ka '''Accounts''', select '''View Settings for this account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:21&lt;br /&gt;
|ka '''Account Settings''' dialog-box ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
| na trai na kyndong ba sha kadiang, klik '''Account Actions''' bad Nangta klik '''Remove Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32&lt;br /&gt;
|ka warning message la paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:35&lt;br /&gt;
|Lada ngi klik ha ka '''OK''', ka account kan sa shah delete. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:39&lt;br /&gt;
|La kumno kumno, namar ka jing thmu jong kane ka jinghikai, ngin ym delete ia kane ka account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:45&lt;br /&gt;
|kumta, ngin sa  klik '''Cancel'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia kane ka dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:51&lt;br /&gt;
|kynmaw, haba ngi delete ia ka email account, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:53&lt;br /&gt;
|Baroh ki '''folder'''s bad ka '''mail'''s &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56&lt;br /&gt;
|ba iadei bad katei ka '''email account''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:58&lt;br /&gt;
|yn sa delete na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:00&lt;br /&gt;
|Ki jingiathuh bniah ki lah ban dang pyni ha ka bynta ba sha kadiang jong ka Mozilla Thunderbird window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:06&lt;br /&gt;
| La kumno kumno,haba phi login biang, yn ym pyni shuh ia ki. &lt;br /&gt;
T&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:12&lt;br /&gt;
|Kane ka pynkut ia kane ka jinghikai halor ka '''Mozilla Thunderbird 10.0.2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:18&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
|* shna ki folders ba thymmai sha ka email account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:24&lt;br /&gt;
|*  set '''advanced filters''' ban wad ia ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:28&lt;br /&gt;
|* pyniaid ne manage ki message filters. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:30&lt;br /&gt;
|ngi la nang ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|* Configure Yahoo account dalade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|* pyniaid ne manage ki email accounts ba bun tylli. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:38&lt;br /&gt;
|* pynkylla ia ki account settings jong ka mail account bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:40&lt;br /&gt;
|*Delete ia ka email account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:44&lt;br /&gt;
|Hangne ka '''assignment''' na ka bynta jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:46&lt;br /&gt;
| Set up ia ki email account dalade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:49&lt;br /&gt;
|pynkylla ia ka settings jong ka account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:52&lt;br /&gt;
|Set ia ka preferences sha ka '''archive messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:56&lt;br /&gt;
|pynkylla ia ka preferences na ka bynta ka Junk settings. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:00&lt;br /&gt;
|Delete ia ka email account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:02&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video badon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:05&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka '''Spoken Tutorial''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:09&lt;br /&gt;
|lada phim don ia ka bandwidth ka ba biang,phi lah ban download bad peit iaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:13&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:15&lt;br /&gt;
|* Ka Pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:18&lt;br /&gt;
|* ai syrnot ne certificates sha kiba pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:22&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba khambun ,sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:29&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project kadei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:33&lt;br /&gt;
| Ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Sorkar jong ka ri India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
| Ki Jingtip ba khambun halor kane ka mission kidon ha ka link ba pyni harum.'''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:51&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la pynkylla  da I Raymond Nongrum.&lt;br /&gt;
Khublei shibun ba phi iashim bynta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Address-Book/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/Address-Book/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Address-Book/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T16:32:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00 |Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Address Book''' ha ka'''Mozilla Thunderbird'''.  |- |00...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Address Book''' ha ka'''Mozilla Thunderbird'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule kumno ban pynrung, peit, pynkylla bad weng iaki '''contact'''naka &amp;quot;'Address Book&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Ngin pule ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|*Thaw  ia ka Address Book bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|* Weng noh ia ki Address Book ba la don lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|Wanrah iaki kyrteng lane contacts na kiwei ki '''mail accounts'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndonkam da ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1''' ha ka '''Ubuntu 12.04'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|Kaei ka '''Address Book'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34 &lt;br /&gt;
|Ka Address Book ka treikam ha kajuh ka rukom kum ba long ki '''Contacts''' ha ki mobile phone jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia ka '''Address Book''' ban thaw bad buh bha ia ki contacts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Ki don ar jait ki Address Books ha ka Thunderbird: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|'''Personal address book''' ka ailad  ia phi ban pynrung ia ki kyrteng kiba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| '''Collected address book''' ka lum hi ia ki email address na ki mail ba la dep phah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|klik ha ka '''Thunderbird''' icon  kaba don ha ka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02 &lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird window''' ka plie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|Te mynta to ngin pule kumno ban pynrung ia ki kyrteng ha ka '''Personal Address Book'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
|Na ka  main menu klik ha ka '''Tools''' bad ka '''Address Book'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Ka  '''Address Book''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17 &lt;br /&gt;
|Ha ka bynta ba sha kadiang phi lah ban iohi ia baroh ar, ia  ka '''Personal''' bad ka '''Collected Address Books'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|kumba ju long hi,  ka '''Personal Address Book''' la jied ha ka bynta ba sha kadiang &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|ka bynta kaba sha kamon la phiah ha ki ar bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|Marshiteng jong ka bynta ba shalor  ka pyni ia ki '''contact'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|Ka bynta shiteng ba  sha trai pat ka pyni iaki jingtip kiba bniah jong ki kyrteng ba la jied sha jrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|To ngin ia thaw ia ka Contact kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|Ha ka toolbar, klik ia ka '''New Contact'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
|Ka '''New Contact''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|Klik ha u tab bathoh '''Contact'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 &lt;br /&gt;
|To ngin pynrung nyngkong da ka kyrteng kum &amp;quot;AMyNewContact&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka kyrteng jong ka &amp;quot;'EMAIL&amp;quot;' kum ka '''USERONE at GMAIL dot COM&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|Phi iohi ba ha ka bynta ba thoh '''Display Name''' ka la wan hi da ka kyrteng kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Klik ha u tab  '''Private'''. Pyndonkam ia une u tab ban buh ia ki postal address ba pura naka bynta  ki contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18 &lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia ki tab '''Work, Other''' bad '''Photo''' ban buh ia ki jingtip kiba iadei bad kumjuh ia ka dur jong ki contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|Klik &amp;quot;'OK&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|Ia ka contact la pynrung bad la pyni sha ka bynta kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34 &lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, ngin pynrung sa ar tylli ki kyrteng &amp;quot;VMyNewContact&amp;quot; bad &amp;quot;ZMyNewContact&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|To ngin shu ong ba ngi kwah ban pynbeit ia ki contacts da ka kyrteng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Na ka Main Menu, klik ha kaba thoh '''View &amp;gt;&amp;gt; Sort by''' bad '''Name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ki contacts la pynbeit na u A ter ter lane ascending order.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Khnang ban buh ia ki contacts ter ter kat kum ki kyrteng, na ka Main Menu, klik ha u '''View &amp;gt;&amp;gt; Sort by''' bad '''Ascending'''. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ha ka Adress Book dialog-box, na ka panel ba na ka mon, shu klik ha ka '''Name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
| ki kyrteng  mynta ki la long noh nadien shakhmat!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:24&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia wad ia ka '''contact'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban wad ia ka contact da kaba pyndonkam da  ka '''Name''' lane ka '''Email'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|To ngin wad ia ka kyrteng &amp;quot;AMyNewContact&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Address Book''' dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka ban wad, thoh &amp;quot;AMyNewContact&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45 &lt;br /&gt;
|Da peit ia ka bynta jong ka '''Search'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:47&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong ka glass icon pynheh, phin iohi ia u cross icon uba rit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54 &lt;br /&gt;
|Tang ia ka contact &amp;quot;'AMyNewContact&amp;quot;' yn pyni ha ka liang kamon ba hajrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Mynta, ha ka bynta jong ka &amp;quot; Search&amp;quot; klik ia u cross icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Phin iohi mynta ia baroh ki contact kiba don hajrong ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|Sangeh shiphang ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| wad ia ki email da ka&amp;quot;'Subject&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16    &lt;br /&gt;
|Shu ong ba ia ka contact bad jingtip jong &amp;quot;ZMyContact&amp;quot; ki la kylla,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Hato ngi lah ne em ban edit ia kane ka ba pynbeit? Hooid, ngi lah!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26 &lt;br /&gt;
|Na ka bynta ba sha kamon, to ngin jied ia ka &amp;quot;'ZMyNewContact&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Mynta, klik na  ka mon na bynta ka context-menu bad  jied &amp;quot;'Properties&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36 &lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Edit Contact for ZMyNewContact''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin pynkylla  ia ka kyrteng sha ka &amp;quot;'MMyNewContact&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46 &lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pynkylla ia ka “field” “Display Name” sha ka “MMyNewContact&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53 &lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh ngin pynrung ia ka “Work Title” bad ka “Department” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|Klik ha u tab“Work” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59 &lt;br /&gt;
|Ha ka “Title”,thoh “Manager” bad ha ka “Department”, thoh “HR”. Klik “OK”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06 &lt;br /&gt;
|Peit ia ka jingbatai bnah jong ka contact sha trai na ka liang kamon. La dep pynbeit ne update ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13&lt;br /&gt;
|Mynta, kumno  ngi lah ban weng noh ia ki contacts bym donkam ha ka Thunderbird?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 &lt;br /&gt;
| Nyngkong, jied ia ka “Contact”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|klik na sha ka mon khnang ban iohi ia ka context menu bad  klik “Delete”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
| Ka dialog-box ba pyntikna ka paw. Klik “OK”.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30 &lt;br /&gt;
|Ia ka contact la weng noh bad kan ym don shuh ha ka list jong ka contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka ailad ruh ia phi ban thaw ia la ka jong ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ba nalor ki artylli ki kot ba la don lypa, kata ka  dei ka '''Personal Address Book''' bad ka '''Collected Addresses'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|To ngin thaw ia ka Address Book kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 &lt;br /&gt;
|Kynmaw, ba phi dei ban plie beit ia ka '''Address Book''' dialog-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:58&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, leit ha ka “File”, klik “New” bad sa jied ia ka “Address Book”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Ka “New Address Book” dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta jong ka '''Address Book Name''' thoh: &amp;quot;Office Contacts&amp;quot;. Klik '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Ka address book ba ngi la shna ka la paw ha ka bynta sha kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia kane ka address book ha kajuh ka rukom ba phi ju pyndonkam ia ka default address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:28 &lt;br /&gt;
|Sangeh shiphang ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Thaw ia ka Address Book kaba thymmai bad sa pynrung ia ki contacts ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to ngin pule pat kumno ban weng ia ka Address Book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41 &lt;br /&gt;
| Kynmaw, haba phi weng ia ka address book baroh ki contacts kiba don ha ka kin jah lut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50   &lt;br /&gt;
|Ban weng ia ka address book “Office Contacts” na ka bynta kadiang, jied ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|klik na ka mon ban iohi ia ka context menu bad jied “Delete”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ba pan jingbit ban pyntikna ia ka kam ban “delete” ka paw. Klik “OK”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|La weng ia ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Sangeh shiphang ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment/ kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 &lt;br /&gt;
|Thaw ia ka address book kaba thymmai kaba khot &amp;quot;Additional Office Contacts&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia u &amp;quot;'Edit&amp;quot;' option haka toolbar jong ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27 &lt;br /&gt;
|Weng noh ia kane ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30 &lt;br /&gt;
|Na ka Main menu ha ka Address Book dialog-box, jied ha ka  &amp;quot;'Edit&amp;quot;' bad ha ka  &amp;quot;'Search Addresses&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka &amp;quot;'Advanced Search&amp;quot;' option ban wad ia ki addresses.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43 &lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka ailad ruh ba ngin wanrah ia ki contacts na kiwei pat ki Mail accounts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka rukom ngi lah ban pynbeit/update ia ki contacts khlem da shah ktah ia ki jingtip ba batai bniah jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55 &lt;br /&gt;
|To ngin wanrah lane &amp;quot;' import&amp;quot;' iaki contacts na ka '''Gmail account''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Nyngkong ngi plie iaka Gmail account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02 &lt;br /&gt;
|Plie ia ka browser kaba thymmai nangta sa thoh ia ka url: &amp;quot;www.gmail.com&amp;quot;. Nion &amp;quot;Enter&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Gmail home-page''' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|Thoh ha ka 'Username' kum ka '''STUSERONE at gmail dot com'''. Thoh ia ka password jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:24 &lt;br /&gt;
|Klik &amp;quot;'Sign In'''. Ka '''Gmail window&amp;quot;' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jingmyntoi jong kane ka jinghikai, ngi la shna saw tylli ki contact ha ka Gmail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35 &lt;br /&gt;
|Na ka liang kadiang ba shajrong jong ka Gmail window, klik ha ka '''GMail''' bad '''Contacts'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41 &lt;br /&gt;
| Ka tab jong u '''Contacts''' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44  &lt;br /&gt;
|Klik &amp;quot;'More&amp;quot;' bad sa jied &amp;quot;'Export&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka &amp;quot;Export contacts&amp;quot;' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:51 &lt;br /&gt;
|Ha ka bynta , &amp;quot;Which contacts do you want to export?&amp;quot;, jied  &amp;quot;'All contacts&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta, '''Which export format?''',  jied &amp;quot;'Outlook CSV format'''. Klik '''Export'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka &amp;quot;'Opening contacts.csv''' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11&lt;br /&gt;
| Select ha ka &amp;quot;'Save File'''. Klik &amp;quot;'Save File'''.&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:15 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka &amp;quot;'Downloads&amp;quot;' ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka folder  ba la don lypa ha ka ba ia ki document la save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Iaka file la save kum &amp;quot;'contacts.csv''', ha ka  default folder &amp;quot;'Downloads&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30 &lt;br /&gt;
|Khang ia ka  &amp;quot;'Downloads&amp;quot;' dialog-box.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34 &lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, klik ha ka &amp;quot;'Tools&amp;quot;' bad select ha ka &amp;quot;'Import&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;'Import&amp;quot;' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42  &lt;br /&gt;
|select '''Address Books'''. Klik '''Next'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47 &lt;br /&gt;
|Na ka list jong ka ''' Select type of file''', klik ia u '''Text file'''. Klik '''Next'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Downloads''' folder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
|Klik ia u budam '''Select which types of files are shown''' bad jied '''All Files'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04 &lt;br /&gt;
|Jied  '''contacts.csv'''. Klik '''Open'''. &lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Ka dialog-box jong ka '''Import Address Book'''  ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:14 &lt;br /&gt;
|Peit ba ia ka box  '''First record contains field names''' la dep check ne tick.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ai check lane tick bad pyniadei tang ia ki bynta ki &amp;quot;'First Name, Last Name''' bad ka'''Primary Email'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:28 &lt;br /&gt;
|Bad uncheck ia baroh kiwei pat ki bynta naka liang kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33 &lt;br /&gt;
|Ia ka '''First Name''' ha ka liang kadiang la dep pyniabiang lypa bad ka '''First Name''' ha kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:39 &lt;br /&gt;
|Phi dei ban pyndonkam ia u budam '''Move Up''' bad '''Move Down''' ban pyniabiang bad ka Mozilla Thunderbird '''Address Book fields''' column kaba sha kadiang.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
|bad ka Gmail &amp;quot;'Record data to import&amp;quot;' sha ka liang ka mon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52 &lt;br /&gt;
|Mynta jied ia ka bynta '''Last Name''' sha ka liang kadiang bad klik ia u budam '''Move Down'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58&lt;br /&gt;
|Peit bha ba ia ka '''Last Name''' ha ka '''Address Book fields''' bad ia ka '''Last Name''' ha ka '''Record data to import''' column la dep pynbeit bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
|Mynta, jied ia ka '''Primary Email''' nangta klik ia u budam '''Move Down''' haduh ba kan da iabiang ne beit bad ka '''E-mail Address'''. Klik '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:17 &lt;br /&gt;
|Ka jingbthah ktien ba ia ka address book la dep pynrung, ka paw. Klik '''Finish'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:24&lt;br /&gt;
|La pynrung noh ia ka '''Gmail Address Book''' sha ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28&lt;br /&gt;
|Ha ka liang kadiang jong ka Address Book dialog-box, la pynrung ia ka folder &amp;quot;'contacts&amp;quot;' bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:36&lt;br /&gt;
|Klik ha u &amp;quot;'contacts&amp;quot;'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38 &lt;br /&gt;
|Ka '''First name''' ryngkat bad ka email address ki la paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:43&lt;br /&gt;
|Ngi la wanrah ia ka Gmail address book sha ka Thunderbird!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Khang noh ia ka '''Address Book''' da kaba klik ha u cross rong saw ba don hajrong sha kyndong na kadiang jong ka dialog-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:55&lt;br /&gt;
|Khatduh, log out noh na ka Thunderbird. Na ka Main menu, klik &amp;quot;'File''' bad '''Quit'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:02&lt;br /&gt;
|Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai halor ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:06 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang kumno ban pynrung, shna, pynbeit bad  weng noh ia ki contacts na ka Address Book. Ngi la nang ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:17 &lt;br /&gt;
|* Shna ia ka Address Book kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:19&lt;br /&gt;
|* Weng noh ia ka Address Book ba la don lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:21 &lt;br /&gt;
|*Pynrung ia ki contacts na kiwei ki mail accounts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-    &lt;br /&gt;
|12:25 &lt;br /&gt;
|Hangne ka assignment ne ka kam na ka bynta jong phi-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27&lt;br /&gt;
|Shna ia ka address book ka ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|Pynrung bad peit thuh ia ki contacts &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32 &lt;br /&gt;
|Pynrung ia ki contacts na ka  email ID ka jong phi sha ka Thunderbird account jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:38  &lt;br /&gt;
 |Jied bad pyniadei ia baroh ki bynta katba phi dang wanrah ne import ia ka address book.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:43&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:46  &lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|Lada phin don ia ka bandwidth ne internet kaba biang, phi lah ban download bad sa peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:54 &lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56 &lt;br /&gt;
|* Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:59 &lt;br /&gt;
|* Ka ai syrnot ne certificates sha kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip kiba kham bniah, sngewbha thoh sha:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:10 &lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:14&lt;br /&gt;
| Ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka ri India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13.22&lt;br /&gt;
|  Ki Jingtip ba khambniah halor kane ka mission kidon ha ka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la pynkylla da I Raymond Nongrum.&lt;br /&gt;
Khublei shibun ba phi iashim bynta lang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/How-to-Use-Thunderbird/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/How-to-Use-Thunderbird/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/How-to-Use-Thunderbird/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T16:15:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00 |Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor  '''How to Use Thunderbird'''.  	 |- |00:05 |Ha kane ka jingh...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor  '''How to Use Thunderbird'''. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai,ngin  sa pule  kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|* pynrung ia ka '''Thunderbird shortcut''' sha ka '''launcher''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
|* '''Tag''' messages&lt;br /&gt;
* '''Quick Filter'''&lt;br /&gt;
* '''Sort''' bad '''Thread''' messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngin sa pule ruh  ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|* '''Save As''' bad '''Print Messages''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
|Attach ne pyndait  ia ka File &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|* '''Archive''' Messages &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|* Peit  ia ka '''Activity Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Hangne ngi  pyndonkam da ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1'''haka '''Ubuntu 12.04'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|namar ba  ngi plie ia ka Thunderbird man ka por, to  ngin shna ia ka shortcut icon naka bynta jong ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|To ngin tan bad pynhap ia ka Thunderbird '''shortcut icon''' sha ka '''Launcher'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
|Nyngkong, click '''Dash Home'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52         &lt;br /&gt;
|Ha ka bynta '''Search'''  kaba  paw, type: &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|ka '''Thunderbird icon''' kan paw hapoh jong ka bynta   '''Search'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Jied ne select  ia ka bad wat ym  pyllait  ia u left '''mouse''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|Mynta, tan bad pynhap ia ka icon sha ka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|bad pyllait ia u left '''mouse-button'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| Click '''Dash home''' ban khang ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Click ha ka Thunderbird icon ha ka '''Launcher'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
| Ka '''Thunderbird''' window ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''STUSERONE at  gmail dot com''' ID, click '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ki katto katne ki messages ki  dei ha ki '''bold'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|kine ki dei ki  messages  bym pat pule. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Get Mail''' icon bad jied  '''Get All New Messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
|ngi la  ioh ia ki  messages na ka '''Gmail account'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|To ngin ong ba ngi kwah ban pynbeit ia kine ki messages da ka  '''Sender'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| click ha ka '''column''' heading '''From'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Ki messages mynta la pynbeit ha ka alphabetical order. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|To ngin click ha ka '''From''' sa shisien pat. &lt;br /&gt;
        &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Mynta kine ki messages la pynbeit  da markhongpong ia  ki alphabetic order! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin sort ne pynbeit  daka'''Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Shu click ha ka '''Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
|Mynta kine ki messages la pynbeit ne sorted da ka '''Subject''' !&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
|pynsangeh shiphang ia kane ka  jinghikai  bad  pyrshang ia kane ka '''assignment'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|Sort ne pynbeit ia ki messages da ka '''Date''' ba ngi ioh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|phi lah ruh ban '''tag''' ia ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|Ha kane ka rukom da kaba suk phi lah ban  ithuh ia ki messages kiba phi kwah ban plie biang .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
|phi lah ruh ban pyndonkam da ki '''tag'''s ban kynthup lang ia ki messages kiba ia syriem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|to ngin ong ba phi kwah ban tag ia ka mail kum  '''Important'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Inbox''', jied ia ka mail ba nyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Tag''' icon na ka toolbar bad jied  '''Important'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ia ka mail la pyni ha ka rong basaw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54&lt;br /&gt;
|Peit ia ka  panel ba sha  traiduh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|Iaka mail la tagged kum ka &amp;quot;Important&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ban weng ia ka tag, nyngkong jied ia ka mail. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Na ka toolbar, click ia ka '''Tag''' icon bad click '''Important''' biang. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|to ngin tag ia ka mail ba nyngkong  ha ka '''Inbox'''kum  '''Important''' bad ka mail kaba ar kum ka '''Work'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|Shu buh ngi kwah ban peit tang ia ki mail kiba  la dep tag, ha ka panel ba sha  kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Lah ne em ban leh ia kane? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|phi lah ban pyn donkam da ka'''Quick Filter''' toolbar ban filter  kloi bad peit ia ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|ban peit ia ki messages kiba la dep tag, na ka '''Quick Filter''' toolbar, click haka icon '''Tagged'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|Tang ki messages kiba ngi la tag la pyni!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|To ngin click biang ha ka icon '''Tagged''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban peit ia baroh ki mail mynta! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|to ngin pule  shaphang ki  '''Message Threads''' mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Kiei ki Message Threads? Ki messages kiba iadei kiba la pyni ha ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57&lt;br /&gt;
|sequence lane kum ka jingiakren ki khot  '''Message Threads'''. &lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam ia ka message threads ban peit ia ki messages kiba iadei kum kawei ka jigiakren  , shisien pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
| to mynta ngin pule kumno ban leh ia kane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Click to display message threads''' icon, ha kadiang sha kyndong jong ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|La pyni ia ki mails kum ka  jingiakren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Ban peit ia ki jingiakren ba pura, click ha ka  symbol '''Threading''' ka babud ia ka corresponding thread . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Ka jingiakren baroh la iohi ha ka '''message preview''' panel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|Ban mih shabar jong ka  '''Thread view''', shu click biang ha ka '''Thread''' icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|To ngin pule mynta kumno ban '''save''' ia ka mail sha ka '''folder''' bad nangta  '''print''' ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jingthmu  jong kane ka jinghikai,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka folder ba thymmai ha ka Desktop&lt;br /&gt;
     &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|bad ai kyrteng ia ka '''Saved Mails'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
| to ngin jied  bad save ia ka mail ba nyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
|Double-click ha ka mail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
|Ka plie ha kawei pat ka tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|Na ka toolbar, click '''File &amp;gt;&amp;gt; Save As''' bad '''File'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Ka  '''Save Message As''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:19&lt;br /&gt;
|Browse sha ka Desktop bad jied ia ka folder '''Saved Mails'''. Click '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|La save ia ka message ha ka folder.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|to ngin leit sha ka folder '''Saved Mails''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Double-click ha ka bad  plié ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
|Ka mail ka plie ha ka'''Gedit''' kum ka text file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|to ngin khang bad exit ia kane ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban save ia ka message kum ka '''template'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
|Na ka toolbar, click '''File &amp;gt;&amp;gt; Save as''' bad '''Templates'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
|Ia ka message  la save  ha ka  folder  '''Templates'''  ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha kadiang jong ka Thunderbird , click ia ka '''Templates''' folder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Jied ia ka mail bad double-click. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Ka plie ha la ki jong ki jong ki tab  bad ka '''To''' address field ba la pyndap da ki contact, ba la list ha ka original mail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:13&lt;br /&gt;
|Phi lah ban modify mynta ia ka content ha kane ka mail, pynrung lane  delete ia ki contacts bad phah ia ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Pynrung ia  u number 1 sha ka '''Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Ban khang ia ka template, click ia ka 'X' icon ha ka tab ba sha jrong na kadiang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
|ka '''Save Message''' dialog-box ka paw. Click '''Dont Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|mynta, to ngin print ia ka message. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Inbox''' bad na ka panel ba sha kamon , jied ia ka mail kaba ar bad double-click ha ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46&lt;br /&gt;
| Ka plie ha ka tab kaba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
| na ka Main menu, leit sha ka '''File''' bad nangta select '''Print'''. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|ka '''Print''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:58&lt;br /&gt;
|Ngin  print ia kane ka mail ha ka 'A4' sheet, bad ka '''Orientation''' kum ka '''Portrait''' bad shna ar copy ia kane ka mail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Page Setup''' tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|ha ka bynta '''Paper Size''' , click ha ka drop-down list bad jied  'A4'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|ha ka bynta ka '''Orientation''' , click ha ka drop-down list bad jied  '''Portrait'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|mynta, click ia ka  '''General''' tab ha ka bynta  '''Copies''' , pynrung  2.  Click '''Print'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|lada ia ka  printer jong phi la dep configure bha, ka mail ka dei ban sdang  print mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|to ngin click '''Cancel''' ban exit ia ka '''Print''' dialog-box. Bad ruh, to ngin khang ia ka tab '''Mail''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|mynta, to ngin phah ia ka video kum ka attachment sha ka '''Yahoo account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
|to ngin thoh ne shna ia ka message thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
|na ka Menu bar, click '''Write'''. ka '''New Message''' window ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|ha ka bynta  '''To''' , type ia u dak ba nyngkong  jong ka '''yahoo id''', kata kadei 'S'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Phin iohi  ba ka yahoo mail-id ka la pyndap hi .  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta  '''Subject''' , type: &amp;quot;Video Attachment&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Na ka  toolbar, click '''Attach'''. ka '''Attach Files''' dialog-box ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|Na ka Desktop, jied ia  ka  file &amp;quot;What is a Spoken Tutorial.rar&amp;quot;. Click '''Open'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Ia ka file la pyndait  bad ia kaba la pyndait  la pyni shajrong na kyndong sha ka liang kamon . Click '''Send'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|To ngin '''login''' sha ka'''yahoo account''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56&lt;br /&gt;
|Ngi la ioh ia ka message bad ka '''attachment'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:59&lt;br /&gt;
|To ngin  khang noh ia ka  yahoo account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ioh ia ka message kaba kongsan kaba ngi kwah ban peit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
| Tangba ki lah ban don bun ki mails ha ka '''Inbox'''. Na kata ka daw ki lah ban don kyllum ban I klumar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka ailad ia phi  ban '''archive'''  ne save ia ki ha kawei ka bynta ia kum kine ki messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
|Nyngkong ngi dei ban check ia ka '''archive setting'''s. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha kadiang  click ha ka '''STUSERONE''' gmail account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:25&lt;br /&gt;
| Na ka panel ba sha kamon  , hapoh ka '''Accounts''', click '''View Settings''' na ka bynta kane ka account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:31&lt;br /&gt;
|Ka '''Account Settings''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
| Na ka panel,ba sha kadiang  , click ha ka '''STUSERONE''' gmail account bad click '''Copies &amp;amp; Folders'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:43&lt;br /&gt;
|Ka '''Message Archives''' options la pyntreikam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
|Kine ki options kin pyni ia ki folder jong ki messages ba lah archived. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Lada kine ki options ki khlem pat pyntreikam, kumta : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
|Check ne buhdak ia ka '''Keep message archives ha''' box, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:01&lt;br /&gt;
|Jied ia ka option '''&amp;quot;Archives Folder ha &amp;quot; STUSERONE at gmail.com'''. Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Mynta, hapoh jong ka '''STUSERONE''' Gmail account, click ha ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:15&lt;br /&gt;
|To ngin archive  ia ka message ba lai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
| Na ka panel,ba sha kamon  , jied ne select ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Right-click na ka bynta ka context menu bad jied  '''Archive'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Ia ka message la pynkynriah sha ka folder '''Archives''' , hapoh jong ka '''STUSERONE''' Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
| La  khlem pyni shuh ia ka ha ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:39 &lt;br /&gt;
|bad kumno ban leh lada  ngi kwah ban peit ia ki kam  kiba ngi la leh da kaba pyndonkam daka Thunderbird?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
|Kane ruh kadei kaba suk  ! Ka  '''Activity Manager'''ka  pyni ia ka list jong ki kam ba la leh ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click '''Tools''' bad '''Activity Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
|Ka '''Activity Manager''' dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:01&lt;br /&gt;
|Mynta phi lah ban peit ia ki  list ban check ia baroh ki kam jong ka email ! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:05&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia ka '''Activity Manager''' dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|To ngin mih na  ka Thunderbird da kaba click  ha u red cross na kyndong sha kadiang jong ka  '''Thunderbird window'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:16&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , ngi la pule kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:20&lt;br /&gt;
|* Pynrung  ia ka Thunderbird shortcut sha ka launcher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:23&lt;br /&gt;
|* Tag Messages, Quick Filter,Sort bad Thread Messages. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28&lt;br /&gt;
|Ngi la pule ruh ban : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:30&lt;br /&gt;
| '''Save As''' bad '''Print Messages''', '''Attach a File''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:34&lt;br /&gt;
|'''Archive Messages''', Plie  ia  ka '''Activity Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka  '''assignment''' naka bynta ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:41&lt;br /&gt;
|'''Login''' sha ka Thunderbird, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:44&lt;br /&gt;
| Plie ia  ka message thread.'''Save''' bad print ia ka message. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Jied ia  ka email, right-click naka bynta ka  context menu. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:53&lt;br /&gt;
|Check ne buhdak ia baroh ki options ha ka . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|Plie ia ka '''Activity Manager''' dialog-box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:00&lt;br /&gt;
|'''Logout''' na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|Check ne buhdak ia ka '''Activity Manager''' dialog-box sa shisien, haba  phi login. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:07&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video ba don ha kane ka link harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:10&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot  ia ka '''Spoken Tutorial''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth  kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:18&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:20&lt;br /&gt;
|* ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki  spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:23&lt;br /&gt;
|* ai syrnot ne certificate sha kito kiba pass bha ha ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba khambniah , sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:33&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project kadei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:37&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia  ka da ka National Mission on Education lyngba ka  ICT, MHRD, sorkar jong ka  India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:45&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane  ka mission ki don ha ka:&lt;br /&gt;
'''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:56&lt;br /&gt;
| Kane ka jinghikai la pynkylla da I Raymond Nongrum . Khublei Shibun ba phi la ia shim bynta lang. .&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Introduction-to-Thunderbird/Khasi</id>
		<title>Thunderbird/C2/Introduction-to-Thunderbird/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Thunderbird/C2/Introduction-to-Thunderbird/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T16:10:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot; {| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00 |Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka'''Introduction to Mozilla Thunderbird'''  |- |00:04 |ha kane ka jinghi...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka'''Introduction to Mozilla Thunderbird'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:04&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai ngin sa pule shaphang ka '''Mozilla Thunderbird''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|kumno ban '''download, install''' bad '''launch''' ia ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|ngin sa pule  ruh kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|* Ban'''Configure''' ka email account ba thymmai, '''Download''' bad pule ia ki messages &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|* Ban '''Compose''' bad phah mai/l'''send mail''' messages,'''Log out''' na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Ka '''Mozilla Thunderbird''' ka dei ka '''email client'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|Kadei ruh ka '''cross platform software''' kaba mut kaba lah ban plie'''run''' ha kano kano ka '''operating systems'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|ka ailad ia phi ban download  ia ki'''email message'''s &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|na kiwei pat ki mail accounts sha ka computer jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|ka iarap ruh iaphi ban pyniaid ia shibun ki email accounts. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
|Ka Thunderbird ka don ruh ka jinglong ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
|phi lah ruh ban plie baroh ki  email data jong phi kum ki '''Mail folder'''bad  '''Address book''' na kiwei pat ki mail accounts kum ka '''Gmail, Yahoo''' bad '''Eudora'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|lada phi pyndonkam ia ka '''POP3''', phi lah  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
| ban kynthup baroh ki '''POP3 account''' ha kawei ka '''Inbox''' ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyniasnoh ia ki messages da ki attributes kum ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|'''Date, Sender, Priority''' lane ka'''Custom label'''.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|hangne ngi pyndonkam ia ka '''Mozilla Thunderbird 13.0.1''' haka  '''Ubuntu 12.04'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|Lada phim pat install ia ka Mozilla Thunderbird ha ka computer jong phi, phi lah ban install ia ka da kaba pyndonkam ia ka'''Ubuntu Software Centre'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah  shaphang ka Ubuntu Software Centre, sngewbha peit na ka  website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban download bad install ia ka Thunderbird na ka  Mozilla website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
|Ka Mozilla Thunderbird ka lah ruh ban pyndonkam ha ki  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|'''Microsoft Windows 2000''' lane ki versions kiba kham thymmai kum ki'''MS Windows XP''' lane '''MS Windows 7'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:56&lt;br /&gt;
|ban tip kham bniah,sngewbha peit ia ka Mozilla website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|ban pyndonkam ia ka Mozilla Thunderbird, phi dei ban don artylli ki valid '''email addresse'''s. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|phi dei ruh ban pyntikna ba ka '''POP3''' ka dei ban treikam ha ki email accounts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Bad, phi dei ban tikna ba phi connect bad ka'''Internet'''. &lt;br /&gt;
       &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:19&lt;br /&gt;
|to mynta ngin plie ia ka  '''Thunderbird'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Nyngkong click ha ka'''Dash Home''' u budam uba pyllun ha ka dur  , ha ka bynta ba shajrong na liang kadiang jongka computer desktop jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|Ka '''Search''' box kan paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|Mynta, type: &amp;quot;Thunderbird&amp;quot;. Ka dur jong ka Thunderbird '''icon''' kan paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Click ha ka ban plie ia ka '''application'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|ka '''Mail Account Setup''' dialogue-box ka la plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|to ngin khang ia kane da kaba click ha u budam uba cross rongsaw  ha jrong shaphang ka diang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
| Ka  '''Mozilla Thunderbird application'''ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Nyngkong eh, to ngin  pynsngewthuh ialade bad  ka '''Mozilla Thunderbird interface'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Ka Mozilla Thunderbird interface ka don ia ka '''Main menu''' bad shibun kiwei pat ki option&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Lah ban lap ia ki'''Shortcut icon'''s hapoh ka Main menu ka ba don ha ka '''Menu bar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|kum ka nuksa- ki don ruh ki shortcut icons naka bynta ka '''Get Mail, Write''' bad '''Address Book'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18&lt;br /&gt;
|La phiah ia Ka Thunderbird ha ki ar kynhun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|ka kynhun ba sha kadiang ka pyni ia ki '''folder'''s  kiba don hapoh ki'''Thunderbird account''' jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|kumba ngim pat dep configured ia ka '''mail account''' kumta, ia ka ba mynta kane  ka panel kan ym display ia kano kano ka folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|ka kynhun ba sha kamon ka don ki options na ka bynta ka '''Email, Accounts, Advanced Features''' bad kumta ter ter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|na ka bynta ka saindur jong kane ka jinghikai, ngi lah dep lypa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|ban shna artylli ki '''email account'''s. Kita ki dei: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
| '''STUSERONE at gmail dot com, &lt;br /&gt;
STUSERTWO at yahoo dot in'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56 &lt;br /&gt;
|Ka bha ba phin pyndonkam 2 tylli ki email accounts jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|nga lah pyn treikam ruh ia ka '''POP3''' option ha kine ki artylli ki mail accounts. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
|kumno ngan pyntreikam ia ka'''POP3''' ha ka Gmail? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|nyngkong, '''login''' ia ka '''Gmail account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|plie ka browser ba thymmai bad ha ka address bar, thoh: &amp;quot;www.gmail.com&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|mynta, pyndap ka user name '''STUSERONE at gmail dot com''' bad nangta ka password. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''Settings''' icon hajrong shaphang ka diang jong ka '''Gmail window'''. Click ha ka '''Settings''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|ka '''Settings''' window ka paw. Click ia ka '''Forwarding and POP (slash)/ IMAP''' tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|ha ka '''POP download''', nga lah jied ia ka ''''Enable POP for all mail''''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
| nangta click '''Save Changes'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|ka '''Gmail Mail''' window kan paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
|Mynta la pyntreikam ia ka '''POP3''' haka  Gmail! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|to mynta ngin '''log out''' na ka Gmail bad khang ia u '''browser'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|to mynta ngin configure ia ka '''STUSERONE at gmail dot com''' account ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Ia ki Gmail accounts lah configured lypa da ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:19&lt;br /&gt;
|ngin sa nang ban pynshna da lade hi na ka bynta kiwei pat ki email accounts ha kiwei pat ki jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Nyngkong, dei ban tikna ba phi la pynshna bha ia ka'''network''' jong phi ha ka liang ka connection.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
|na ka Main menu, jied '''Edit''' bad '''Preferences'''. 	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:36&lt;br /&gt;
|Ka '''Thunderbird Preferences''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Advanced''', jied '''Network &amp;amp; DiskSpace''' tab bad click '''Settings'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Connection Settings''' dialog-box, jied ia ka '''Use system proxy settings''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''. Click '''Close'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin shna ka account thymmai da kaba pyndonkam ia ka '''Accounts''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
| na ka panel ba sha kamon jong ka Thunderbird, hapoh ka '''Accounts''', click '''Create a New Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Ka '''Mail Account Setup''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
| Pyndap ia ka kyrteng kum ka &amp;quot;STUSERONE&amp;quot;.&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
| Pyndap ka '''Email address''' kum '''STUSERONE at gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|bad khatduh, pyndap ka '''Password''' jong ka Gmail account. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
|Nangta, click ha ka '''Continue'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|ka khubor- &amp;quot;Configuration found in Mozilla ISP database&amp;quot; ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|Nagta, jied '''POP3'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46&lt;br /&gt;
|don ka por ba ka mih ka  error message-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
| &amp;quot;Thunderbird failed to find the settings&amp;quot; ka  paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|kane ka pynpaw ba, ka Thunderbird ka khlem lah ban configure lypa ia ka Gmail settings &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|kum ha kine ki khep,phi dei ban configure ka settings da lade hi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|mynta, click ha ka '''Manual Config''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
|Ka configuration settings jong ka Gmail ka paw.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
|kumba ka Thunderbird ka lah configured lypa ia ka Gmail settings ha kaba dei, ngin ym pynkylla ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|Sangeh ia kane ka video bad kynmaw ia kane ka settings. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Ban configure ia ka Gmail da lade hi, ngi dei ban pyndap ia kine ki settings ha ki jaka kiba dei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|haba lah dep pynshna ia ka settings dalade hi, U button'''Create Account''' u la treikam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ka Thunderbird ka la configured ia ka Gmail da kaba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|to, ngin click '''Create Account'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
| Kane kan shimpor khyndiat minute ka shong kat kum ka jingsted ka internet jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
|La dep shna ia ka Gmail Account bad la pyni ha ka panel ba sha kamon . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|khmih bha ba ka panel ba sha ka diang mynta ka pyni ka email ID : '''STUSERONE at gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|hapoh kane ka Gmail account, shibun jait ki '''mail folder'''s la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| Mynta naka panel ba sha ka diang, hapoh ka Gmail account, click '''Inbox'''. Click haka '''Get Mail''' icon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18&lt;br /&gt;
|Khmih ba  ka'''status bar''' sha trai duh jong ka Thunderbird window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:22&lt;br /&gt;
|Kan pyni ia ki  numbers jong ki messages kiba la download. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
|Baroh ki email messages naka Gmail account '''STUSERONE at gmail dot com''' mynta lah dep download hapoh ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Inbox''' bad jied ia ka message. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:39&lt;br /&gt;
| la pyni ia ka  message ha ka panel harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43&lt;br /&gt;
|To ngin double-click ha ka '''message'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
|la plie ha ka '''tab'''  thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|ngin khang ia kane ka tab da kaba click ha ka 'X' icon, kaba don hajrong sha kamon jong u tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|to mynta ngin shna ia ka message bad  phah sha ka account '''STUSERTWO at  yahoo dot in'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03&lt;br /&gt;
|na ka '''Mail''' toolbar, click '''Write'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Ka '''Write''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|Ka '''From''' field kan pyni ia ka kyrteng jong phi bad ka '''Gmail ID'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Ha ka '''To''' field, ngin thoh '''STUSERTWO at yahoo dot in'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Ngin  type ka text- &amp;quot;Hi, I now have an email account in Thunderbird!&amp;quot;, ha ka body jong ka '''mail'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:29&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin jied ia ka '''text''' bad pynheh ia ka '''font size'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Mynta, click ia ka '''Larger font size''' icon. Kane kan pynheh ia ka size jong ki font.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ki rong jong ki text, nyngkong  jied iaka  bad click ka '''Choose colour for text''' icon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47&lt;br /&gt;
|Ka '''Text Color''' dialog-box ka paw. ngin click ha ka rong ba saw bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|ki rong jong ki  text ki la kylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|ngin  pynrung ia ki '''smiley''' mynta! Click ha ka '''Insert a Smiley face''' icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04&lt;br /&gt;
|Naka '''Smiley''' list, click '''Smile'''. Ka smiley la inserted. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban bniah ia  ki spelling ha ka mail jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:15&lt;br /&gt;
|to ngin kylla ia ka spelling jong ka &amp;quot;have&amp;quot; sha ka &amp;quot;heve&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|Click '''Spelling''' bad jied '''English (US)'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Ka '''Check Spelling''' dialog-box ka paw, kan kdew ia ka kyntien kaba bakla ha ka spelling. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:30&lt;br /&gt;
|kan pyni ruh ia ka spelling kaba dei.  Click '''Replace'''. Click '''Close''' ban exit. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
|ban set ia ka spelling preferences- na ka Main menu, click '''Edit'''bad '''Preferences'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
| na ka '''Preferences''' dialog-box, click '''Composition'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
| phi lah pat ban check ia ki options kiba phi donkam. Click '''Close'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|Mynta, ban phah ia ka mail, shu click haka '''Send''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Ka '''Subject Reminder''' dialog-box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni namar ba ngi khlem ai ia ka '''Subject''' na ka byntya kane ka mail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
|Ban phah ka mail khlem ka  '''Subject''' line, phi lah ban click haka '''Send Without Subject'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Click '''Cancel Sending'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:16&lt;br /&gt;
|mynta ,ha ka '''Subject''' field, type: &amp;quot;My First Email From Thunderbird&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:21&lt;br /&gt;
|Click '''Send'''. La phah ia ka email jong phi. To ngin check . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:29&lt;br /&gt;
|ngi hap ban plie ia ka '''STUSERTWO@yahoo.in''' account bad check ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:37&lt;br /&gt;
|to, ngin login haka 'Yahoo'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:47&lt;br /&gt;
|Ha ka Yahoo '''login page''', type ka Yahoo ID &amp;quot;STUSERTWO&amp;quot;. Enter ka password jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|Click '''Inbox'''. ka Inbox kan pyni ia ki mail kiba ngi ioh na ka Gmail account! &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|Click ha ka mail ban plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05&lt;br /&gt;
|ngi lah ban pyndonkam ia u '''Reply''' button bad reply sha ka mail. Hynrei hangne,ngi thoh  ia ka mail ba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|ngin click ha ka '''Compose'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:16&lt;br /&gt;
|ha ka bynta '''To''' , thoh ia  ka address '''STUSERONE at ka gmail dot com'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:23&lt;br /&gt;
|ha ka '''Subject''' field, thoh  &amp;quot;Congrats!&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27&lt;br /&gt;
|Type: &amp;quot;Glad you got a new account&amp;quot;, ha ka mail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32&lt;br /&gt;
|Click ia u '''Send''' button bad log out na ka Yahoo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:37&lt;br /&gt;
|ngin khang ia une u browser. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:39&lt;br /&gt;
|ngin check ia ka Thunderbird mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:42&lt;br /&gt;
|Click '''Get Mail''' bad click haka '''Get All New Messages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:48&lt;br /&gt;
|Na ka panel ba sha kadiang , hapoh ka Gmail account ID jong phi, click '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:53&lt;br /&gt;
|ka message ba thymmai ba la phah na ka yahoo account la pyni ha ka '''Inbox'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:58&lt;br /&gt;
|ki  contents jong ka mail la pyni ha ka panel ba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
|phi lah ban reply ha ka mail, da kaba pyndonkam ia u '''Reply''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:07&lt;br /&gt;
|ngi la phah da kaba suk, pdiang bad jngoh ia ki email messages da kaba pyndonkam ia ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:14&lt;br /&gt;
|ban log out na ka Thunderbird, na ka Main menu, click '''File''' bad '''Quit'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:19&lt;br /&gt;
|phi dei ban exit na u'''Mozilla Thunderbird'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:22&lt;br /&gt;
|Kane ka ialam ia ngi sha bakut jong ka jinghikai ha ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:26&lt;br /&gt;
|ha kane ka jinghikai, ngin tip shaphang ka Mozilla Thunderbird bad kumno ban download, install bad launch ia ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep ruh ban peit kumno ban: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:37&lt;br /&gt;
|*Configure ia ka email account bathymmai&lt;br /&gt;
*Compose bad  send ia ki mail messages&lt;br /&gt;
*Iohpdiang bad pule ia ki messages&lt;br /&gt;
*Log out na ka Thunderbird. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:46&lt;br /&gt;
|hangne ka assignment jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:49&lt;br /&gt;
|Download ia ka '''Mozilla Thunderbird application'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:52&lt;br /&gt;
|'''Install''' bad '''launch''' ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:54&lt;br /&gt;
|'''Configure''' ka email account ha ka Thunderbird.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:58&lt;br /&gt;
|phah bad pdiang ia ki mail da kaba pyndonkam da kane ka account. Peit bniah kaei ban jia. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:06&lt;br /&gt;
|peit kane ka video ha kane ka link.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:09&lt;br /&gt;
|ka batai lyngkot ia ka '''Spoken Tutorial''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:12&lt;br /&gt;
|lada phim don ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit iaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:16&lt;br /&gt;
|ka  Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:18&lt;br /&gt;
|*ka  pynlong ia ka workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:22&lt;br /&gt;
|* ai syrnot sha kito kiba  pass ha ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:26&lt;br /&gt;
|Ban ioh khambun ki jingtip , sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
'''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:32&lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:36&lt;br /&gt;
|Ba la kyrshan da ka  National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, sorkar jong ka India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:44&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah halor  kane ka mission lah ban ioh na ka:&lt;br /&gt;
'''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:55&lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla da I Raymond Nongrum. &lt;br /&gt;
Khublei Shibun ba phi la ia shim bynta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Mensuration/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Mensuration/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Mensuration/Khasi"/>
				<updated>2017-08-25T10:28:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- |00:00 |Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor  ka '''Mensuration in Geogebra'''.   |- |00:06...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor  ka '''Mensuration in Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , ngin pule kumno ban wad ia ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|Area bad perimeter jong ka rhombus &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
| Surface area jong ka sphere bad cone&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Volume jong ka sphere bad cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|Ngi tharai ba phi lah don ia ka jingtip kumno ka Geogebra ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Na bynta ka tutorial/jinghikai ba iadei ha ka Geogebra,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|sngewbha leit ha ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka tutorial/jinghikai , Nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux OS''' Version 11.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|'''Geogebra''' Version 3.2.47.0 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki  Geogebra tools kiba harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|'''Segment between two points'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|'''Circle with center and radius''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|'''Ellipse''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|'''Polygon''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|'''New point bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|'''Insert text''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|To ngin plie/open ia ka '''Geogebra''' window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|Click ha '''Dash home''' bad '''Media Apps'''. Hapoh '''Type''', jied  '''Education bad Geogebra''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|To ngin wad ia ka area jong ka '''rhombus'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|To ngin pyndonkam da ka file '''quadrilateral.ggb''' jong ka tutorial/jinghikai kaba la dep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Click ha File, Open, Click ha '''quadrilateral.ggb'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Click ha '''Open'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Ka Area jong ka Rhombus =1/2 * product of diagonals.    [is equal to half the product of diag]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|Ban pyni ia ka: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert Text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|'''Area of the rhombus ='''+(1/2 g f) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Open/Plie  ia ki double quotes(“), type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area of the rhombus = khang ia ki  double quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''+''' na bynta ban pyniasoh . open/plie ia ki brackets, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''1by/2''' space '''f''' space '''g'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''f''' bad '''g'''  ki dei ki diagonals jong ka rhombus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Ka Area jong ka rhombus la pyni hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to  ngin wad ia ka perimeter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:19&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Open/Plie ia ki the double quotes(“) type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Perimeter of the rhombus ='''+(4 a)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki double quotes '+' open/plie ia ki  brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''4''' space 'a' close/khang ia ki brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''a'''  u dei u side jong ka rhombus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Ka Perimeter jong ka rhombus la pyni hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|To  mynta ngin save ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Click  ha ka  '''File''' bad '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka filename kum ka '''rhombus-area-perimeter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|click  ha '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah ia phi ban wad ia ka area bad perimeter jong ka trapezium,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|pyndonkam da ka output jong ka file '''cons-trapezium.ggb'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Rename ia ka object '''g''' sha u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Ka Formula na bynta ka area = (half sum of parallel sides) * (vertical height) = (a+b)/2* h&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Ka Formula na bynta ka perimeter =(sum of the sides) =(a+b+c+d) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|Ka  output jong ka  assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka Geogebra window kaba thymmai ban draw/dro ia ka sphere.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:58&lt;br /&gt;
|Click  ha '''File''' , '''New''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Circle with Center and Radius''' tool, na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|Click  ha u drawing pad point '''A'''. &lt;br /&gt;
Ka text box kaplie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Thoh ia u value '''2''' na bynta ka radius. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Ka circle bad ka center '''A''' bad radius '''2cm''' la draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Jied '''New point''' tool na u tool bar, mark ia u point '''B''' ha ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|Jied '''Segment between two points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''A''' bad '''B''' kum ka radius jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|to ngin draw/dro ia ka ellipse '''CDE''' hapoh ka horizontal direction,&lt;br /&gt;
Ban ktah ia ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Click ha '''Ellipse''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Mark ia ki points '''C''' bad '''D''' diagonally/ba pom pynkiang mar pyrto uwei ia uwei ha ka circumference&lt;br /&gt;
Bad u point ba lai u '''E''' hapoh ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|Hangne ia ka  sphere la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|to mynta ngin wad ia ka Surface area jong ka sphere.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Click ha '''Insert text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad. Ka text box ka open/plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|Sngewbha wad ia u special characters hapoh ka drop down list hapoh ka text box. &lt;br /&gt;
Scroll sharum ban wad ia u π (pi). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
|open/plie ia ki double quote, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Surface area of the sphere =''' +( 4 π a2) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki double quote '''plus''' plie ia ki bracket '''4''' space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''π''' na ka list space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''a''' jied 'square' na ka list&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Close/khang ia ki the bracket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Ka Surface area jong ka sphere la pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
|to ngan Click ha ka bad drag ia ka, ban buh ia ka harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Ha kaba bud, to ngan wad ia ka volume. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Insert Text''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad, ka Text box ka open/plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|open/plie ia ki double quote type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Volume of the sphere =''' +(4/3 π a^3) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
close /khang ia ki double quote '''plus''' open/plie ia ki the bracket '''4/3''' space&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''π''' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jied '''cube''' na ka list, close/khang ia ki bracket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ka Volume jong ka sphere ka pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|to ngan Click ha ka bad drag ia ka ban buh ia ka harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to ngin draw/dro ia ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Polygon''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
|Click ha ki points '''C''' , '''D''' bad ka external point '''F'''&lt;br /&gt;
bad '''C''' sa shisien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Jied '''Segments between two points''' tool&lt;br /&gt;
Pyniasoh ia ki points '''F''' bad '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ia ka height jong ka cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| to ngan rename ia u object '''b'''sha u  '''h''' kaba pyni ia ka height jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
|Right Click ha u object '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rename'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|Bujli ia u '''b'''  da u '''h''', Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15&lt;br /&gt;
|tongan rename ruh ia u object '''c_1''' sha u '''s''' kaba pyni ia ka slant height jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Right Click ha u object '''c_1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rename'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Bujli ia u '''c_1''' da u '''s'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|to mynta ngin wad ia ka surface area bad volume jong ka cone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:33&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam da ka '''Insert text''' tool na u tool bar lane ngi lah ban pyndonkam da u '''Input''' bar.&lt;br /&gt;
Ngan pyndonkam da u '''Input bar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha wad ia u special characters ha u drop down list jong u '''Input bar'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|Scroll down ban wad ia u '''π'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|Type  hapoh u input bar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Area = (π a s + π a²)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Surfacearea = open/plie ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied 'π' na ka list space '''a''' space '''s'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
plus jied '''π''' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied '''square''' na ka list close/khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
shon '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|Ka Surface Area jong ka cone ka pyni hapoh ka Algebra view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw  haba ngi pyndonkam da u '''Input bar'''&lt;br /&gt;
Ka answer/jubab ka paw hapoh ka Algebra view. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|to ngin wad ia ka Volume. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
|Volume =(1/3 π a² h) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Volume =open/plie ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''1/3''' space jied 'π' na ka list space '''a'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jied '''square''' na ka list space '''h''' close/khang ia ki the bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| Ka Volume jong ka cone ka paw hangne hapoh ka Algebra view. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|to mynta ngin save ia ka file. Click ha '''File''', '''Save As'''.&lt;br /&gt;
Ngan type ia ka file name kum '''Sphere-cone'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|Da kane ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|to ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|Hapoh kane ka tutorial/jinghikai ngi lah dep pule ban wad ia ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Area bad perimeter jong ka rhombus &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
| Surface Area jong ka sphere bad cone &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Volume jong ka sphere bad cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep pule ruh ban draw/dro ia ka sphere bad cone. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:36&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ban phin wad ia ka  Surface area bad volume jong ka cylinder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:43&lt;br /&gt;
|Draw/dro  2tylli ki ellipses kaba ia kajuh ka size,kawei hapoh kawei .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki edges jong ka ellipses.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka '''Center tool''', wad ia ka center jong kawei ka ellipse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Pyniasnoh ia ka center bad edge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
|Rename ia u object '''b''' sha u '''h''' bad  '''e''' sha u '''r'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:01&lt;br /&gt;
|Surface area = 2 π r(r + h) 2pie r into r plus h&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:07&lt;br /&gt;
|Volume = π r^2 h &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Ka output jong ka assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka URL.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:26&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33&lt;br /&gt;
|ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka an online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
|Ia ka jingtip ba kham bniah , sngewbha ban thoh sha ka&lt;br /&gt;
contact@spoken-tutorial.org &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59 &lt;br /&gt;
|Ia ka jingtip ba kham bniah halorkane ka mission lah ban ioh na kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da I Ribajanai Wankhar , signing off.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khublei ba phi la iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Radian-Measure/Khasi"/>
				<updated>2017-08-25T10:23:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- ||00:01 ||Khublei iaphi baroh . Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin trei shaphang ka '''radians''' bad '''sectors''' da kaba py...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh . Ha kane ka tutorial/jinghikai , ngin trei shaphang ka '''radians''' bad '''sectors''' da kaba pyndonkam da ka '''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||Ka jingthmu jong kane ka jinghikai ka long ban pynithuh iaphi sha ka Geogebra '''Input Bar''' bad ka jingdonkam jong ki '''commands''' hapoh u the input bar lyngba ka lynnong shaphang ka radians.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||Ia kiba dang shu sdang ia ka Geogebra , sngewbha phai sha ka  '''Introduction to Geogebra''' bad '''Angles and Triangles Basics''' ha ka spoken-tutorial.org web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:25&lt;br /&gt;
||Ha kane jinghikai, Nga  trei ha '''Ubuntu version 10.04 LTS''' bad '''Geogebra version 3.2.40.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||Ha kane ka lynnong: ngin sngewthuh kaei ka jingmut jong ka '''radian''' bad kumno ban draw/dro ia ka '''radian''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||sngewthuh ia ka jingiadei hapdeng ka jingjrog jong ka '''arc''' bad ka angle subtends&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
||bad pyndep ia ka assignment ban calculate ia ka area jong ka sector.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki tools harum ha ka Geogebra- '''Circle with Center and Radius''', '''Circular Arc with Centre between Two Points''' bad '''Segment between Two Points'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||Ki  drawing commands  lah ban pyndonkam ha kawei ka lad da kaba type ia ki commands hau '''Input bar''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:11&lt;br /&gt;
||Ha kane ka Geogebra window, mynta ngin draw/dro ia ka circle jong u radius 5 units da kaba pyndonkam da ka '''Circle with Centre and Radius'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:18&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha  '''Circle with Center and Radius''', ngan jied ia ka centre ka ban long ha ka origin, radius 5 units.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Mynta Ngan plot ia artylli ki points '''B''' bad '''C''' ha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Mynta ngin pyndep ia ka arc hapdeng kine ki artylli ki points, Ngan nion ha ka '''Circular Arc with Centre between Two Points''' ban draw/dro ia ka arc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha u '''A''' ka centre, '''B''' bad '''C'''. Kane ka pyndep ia ka arc. Phin iohi ba ka arc length ka dei d=5.83 units.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:00&lt;br /&gt;
||Mynta ngin delete ia kane ka arc bad construct/tei ia ka ha kawei pat ka rukom . Ka arc ka lah ruh ban construct/tei da kaba enter/thoh ia ki command hapoh u '''Input''' bar hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Ka rectangular box, hangne, ka dei ka '''Input''' bar. Ki don  3tylli ki drop down boxes ba bud ia u input bar. Hangne phi lah ban pynithuh ia katto katne ki functions, batai katto katne ki parameters bad kine ki dei ki '''command''' key ha kaba phi lah ban pyndep ia ki drawings hapoh ka Geogebra window hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Mynta ngan sdang ban type ia ka '''arc''' hangne, phin iohi ba ka pyndep ia ki command na bynta jong nga. Nga lah ruh ban peit ia kine ki command na u drop down box hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha '''arc''', phin iohi ba ki command ki paw hangne, bad ki square brackets. Lada nga nion hapdeng jong ki square brackets bad nion '''Enter''', ka syntax na bynta kine ki command kin paw hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Ka syntax kaba ngin pyndonkam na bynta ka '''arc'' mynta ka dei ban batai ia ka circle bad ki artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||Ngi donkam ban batai ia ka kyrteng jong ka circle bad ki artylli ki points hapdeng kina ngi donkam ia ka '''arc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:10&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Algebra View''' ngi lah ban iohi ba ka circle ka pyniadei bad u lower case '''c''' bad ki points hapdeng kiba ngi donkam ban draw/dro ia ka '''arc (B,C)''' baroh artylli hapoh u upper case.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Kumta ngin type ia ki command hangne '''Arc[c,B,C]''' bad nion Enter. Geogebra ka dei ka '''case sensitive'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Mynta to  ngin pynkylla ia ka rong/color bad ka jingrben/thickness jong ka arc kaba ngi lah pyniasoh , na object properties hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:46&lt;br /&gt;
||Ngin leit sha ka Color, ngin batai ia ka da kaba saw/red . Na Style, ngin pynbun ia ka jingrben/thickness.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka arc mynta ka paw ha ka bold, ba saw ba rben.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Mynta ngin draw/dro artylli ki line segments AB bad AC. Sa shisien ngin leh ia kane ha artylli ki rukom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:17&lt;br /&gt;
||Ngin click ha ka '''Segments between Two Points''' tool hangne bad nion ha u  '''A''' bad '''B'''. Kane ka pyndep ia u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban thoh ia ki command na bynta u segment na u input bar. Ngin leh da u '''Segment[A,C]''' ban pyndep ia u segment '''AC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||Mynta ngi lah pyndep ia ka '''arc BC''', la drawn ia ki segments '''AB''' bad '''AC''' bad ka sector '''BAC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:47&lt;br /&gt;
||Mynta ngin batai ba ka angle ka subtended ha u '''A''' da ka '''arc BC'''. Ngin khot ia kane ka angle ka '''α'''. Ngin jied ia ka na u drop down box hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
||Ka Angle command ka dei ka '''angle[B,A,C]'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||Ngin bud ia ka standard angle naming convention haba ngi batai ia ki angles hapoh ka Geogebra ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:18&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba u value jong u '''α''' hangne, uba subtended ha ka center, u dei  66.78 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Mynta, &amp;quot;one radian is defined to be the angle subtended at the center when the length of the arc subtending the angle is equal to the radius of the circle&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:40&lt;br /&gt;
||Lada ngi batai ia ka angle unit kaba hapoh radians, da kaba leit sha u '''Options''' hangne bad batai  ia u '''Angle Units''' yn long u '''Radians'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:49&lt;br /&gt;
||Ngin lap ba u value jong u α mynta u dei 1.17 rad. Mynta ngin pynkylla ia ka '''arc''' length ban wanrah ia ka shajan u 1 rad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:04&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka '''arc''' length ka dei d=5 units bad u value jong u '''α''', ka angle subtended ha ka center, ka dei 1 rad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:17&lt;br /&gt;
||Ngin batai 1 rad, ngi iohi ruh ba kane ka dei ka angle kaba subtended haba ka arc length ka equal bad ka radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Uei u value jong u 1 rad hapoh degrees? Ngan shu zoomed ia u tang khyndiat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:41&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan pynkylla ia ka length jong kane ka arc sha ka semi circle, kumta ka arc length ka dei  [π a] ha kaba u '''a''' u dei u radius jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||Hashwa kata , Ngan batai biang ia ka angle unit ba kan long ka '''Degrees''' namar ngi kwha ban wad ia u value jong u 1 rad. ha ka degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:03&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba haba ka '''arc''' length ka dei [π a] ka dei ka semi circle, u value jong u α u long 180.21 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:13&lt;br /&gt;
||Bad , lada nga pyndep ia kane ka circle ngi iohi ba ka angle jong u α un long 360 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Te, ngi iohi na kine artylli ba u value jong u 1 rad un long 57.32 degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||Mynta ngin sngewthuh ia ka jingiadei hapdeng ka '''arc''' length, radius bad ka angle subtended. Na bynta kata, ngin batai ia kawei pat ka angle  value '''θ''' hapoh ka radian da kaba divde ia u value jong u α/57.32.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:03&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u value jong u '''θ''' ha ka jingshisha u dei u value jong ka angle hapoh radians. La kumta ruh, ka paw bad ka degree symbol hangne namar jong ka jingeh ha ka formatting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Ngin bteng ban pyndonkam da u '''θ''' kumne bad ban nym pynkylla ia ka angle unit sha ka radians, namar ngi kwah ban batai ia ka formula da kaba pyndonkam da ka arc length bad angle subtended.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||Namar jong ka jingeh ha kaban format ia kane ka formula lah ban batai tang ha kane ka rukom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Mynta ngin insert text hapoh ka Geogebra window ban pynithuh ia ka formula kaba iadei bad ka arc length sha ka angle subtended.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||Na bynta ka jingpynithuh kumno ban thoh/write ia ki text , sngewbha leit sha ka jinghikai '''Angles and Triangles Basics'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:34&lt;br /&gt;
||Mynta , phin iohi ba haba nga pynkylla ia ka arc length, phin iohi ba u value jong u '''θ''' u kylla bad jingiadei hapdeng ka arc length bad ka angle subtended ka long d=r.θ ha kaba u  'd' u dei u arc length, 'r' u dei u radius jong ka circle bad  'θ' u dei u angle subtended ha ka center, hapoh radians. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:58&lt;br /&gt;
||Mynta ngin peit ia ka assignment ban kyrshan ia ka jingsngewthuh jong ngi ia kaei kaba ngi lah pule .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:10&lt;br /&gt;
||Da kaba ngi pyndonkam ia kaei kaba lah pule , pyni kumno ka area jong ka sector kan long '''Area = ½ a^2 θ''' area is =to half into asquare into theta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:18&lt;br /&gt;
||ha kaba u'''a''' u dei u  radius,'''θ''' u dei u angle subtended ha ka center hapoh radians bad ka  formula ka long '''Area''' = ½ '''a^2''' '''θ'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:30&lt;br /&gt;
||Ka jingkdew kaba rit ban pyndep ia kane ka assignment ka long ban ia nujor ia ka area jong ka sector sha ka quadrant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:40&lt;br /&gt;
||Ka assignment haba draw/dro, kan long kumne. Ngi kwah ban calculate/khein ia ka area jong ka sector hangne da kaba pynianujor ia ka bad ka quadrant hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:55&lt;br /&gt;
||Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project kaba dei ka Talk to a teacher project , ba la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:06&lt;br /&gt;
||Ia ka jingtip ba kham bniah lah ban ioh hangne. La pynkylla iakane ka script da I Ribajanai Wankhar Khublei Shibun .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi"/>
				<updated>2017-08-25T10:19:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00 |Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Tangents to a circle in Geogebra'''.   |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Tangents to a circle in Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut jong kane ka jinghikai , phin lah ban draw/dro ia ki tangents sha ka circle, sngewthuh ia ki properties jong ki tangents.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngi tharai ba phi lah don katto katne ki jingtip shaphang kumno ka Geogebra ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|Lada em , na bynta ka jinghikai ba iadei , sngewbha leit ha ka website ka jong ngi http://spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai , Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS Version 11.10, Geogebra Version 3.2.47.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools kiba harum :&lt;br /&gt;
Tangents&lt;br /&gt;
Perpendicular Bisector&lt;br /&gt;
Intersect two Objects&lt;br /&gt;
Compass&lt;br /&gt;
Polygon &amp;amp;&lt;br /&gt;
Circle with Center and Radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Click ha '''Dash home''' &amp;gt;&amp;gt; '''Media Applications'''. Hapoh '''Type''', jied '''Education''' bad '''GeoGebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|To ngin batai ia ki tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tangent is a line that touches a circle at only one point&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|U point uba ktah la khot  &amp;quot;point of tangency&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka '''Grid''' layout ha jaka jong ka &amp;quot;Axes&amp;quot;, Right click ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Uncheck  ia ka '''Axes''', bad jied  '''Grid'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|To ngin draw/dro ia ka tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|Jied '''Circle with Center and Radius''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Mark ia u point '''A''' ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Ka dialogue box ka plie/open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|to ngin type ia u value  '''3''' na bynta u radius, click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Ka  circle bad ka centre '''A''' bad u radius '''3''' cm  la draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|to ngin pynkynriah ia u point '''A''' &amp;amp; peit ba ka circle ka don ia u radius uba ia kajuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''New Point'''tool. Mark ia u point '''B''' shabar jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool. Pyniasoh ia ki points '''A''' bad '''B'''. ia U segment '''AB''' la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Perpendicular Bisector''' tool, nion ha ki points '''A''' &amp;amp; '''B'''. Ka Perpendicular bisector sha u segment '''AB'''  la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' bad ka perpendicular bisector ki ia kynduh ha u point. Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Mark ia ki point jong kiba ia kynduh kum u '''C'''. to ngin pynkynriah ia u '''B''' &amp;amp; peit kumno ka perpendicular bisector bad u point '''C''' pynkynriah ryngkat bad u point '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Kumno ban pynshisha ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Nion ha ka  '''Distance''' tool. Nion ha ki points '''A''' , '''C''', '''C''' ,'''B'''. Phin iohi ba u&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 '''AC''' = '''CB''' ka pyni ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Compass''' tool na u tool bar, nion ha ki points '''C''', '''B''' bad '''C''' sa shisien... ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Artylli ki circles ki ia kynduh ha artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong ka jingiakynduh kum u '''D''' bad '''E'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''B''', '''D'''   bad '''B''' , '''E''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|Ki Segments '''BD''' bad '''BE''' ki dei ki tangents sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
| to ngin wad ia katto katne ki properties jong kine ki tangents sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''A''', '''D''' bad '''A''', '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Hapoh ki triangles '''ADB''' bad '''ABE''', segment '''AD'''= segment '''AE''' (radii jong ka circle 'c'). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
to ngin peit na ka '''Algebra View''' ba u segment '''AD'''= segment '''AE'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|'''∠ADB'''= '''∠BEA''', angle jong ka semicircle jong ka circle '''d'''. to ngin thew ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Angle''' tool. Click ha ki points '''A''', '''D''', '''B''' bad '''B''', '''E''', '''A''', angles ki ia ryngkat/equal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' u iadei lang ha baroh arliang ki triangles, namarkat ka '''△ADB''' '≅' (is congruent to )'''△ABE''' da ka '''SAS rule jong ka congruency'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|Ka pyni ba ki :  tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/equal!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Na ka '''Algebra View''', ngi lah ban wad ba ka tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/ equal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ba ka tangent barabor ki don ha ka right angles sha u radius jong ka circle ha kaba ka ktah/touch. &lt;br /&gt;
to ngin pynkynriah ia u point '''B''' &amp;amp; peit kumno ba ki tangents ki khih ryngkat bad u point '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-circle'''. Nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|to ngin iathuh ia ka theorem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between tangent and chord at the point of tangency is same as an inscribed angle subtended by the same chord&amp;quot;. &lt;br /&gt;
Angle DFB ba hapdeng tangent &amp;amp; chord = inscribed angle FCB jong ka chord BF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|to ngin pynshisha ia ka theorem.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|to ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai. Click  ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''. to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Circle with Center through Point''' tool na u tool bar . Mark ia u point '''A''' kum ka  centre bad click sa shisien ban ioh ia u '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''New Point''' tool. Mark ia u  point'''C''' ha ka circumference  bad  '''D''' shabar jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Tangents''' tool na u toolbar. Nion ha u point '''D''' bad ha ka circumference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents ki lah draw/dro sha ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|Ki Tangents ki ia kynduh ha artylli ki points ha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong kiba iadei kum u '''E''' bad '''F'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|to ngin draw/dro ia ka triangle. Nion ha ka '''Polygon''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Nion ha ki points '''B''', '''C''', '''F''' bad '''B''' sa shisien ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|Hapoh ka figure/dur, '''BF''' ka dei ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|'''∠FCB''' ka dei ka inscribed angle da ka chord sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
|'''∠DFB''' ka dei ka angle hapdeng ka tangent bad ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01&lt;br /&gt;
|to ngin thew/measure ia ki angles, nion ha ka '''Angle''' tool, nion ha ki points '''D''', '''F''', '''B''' bad  '''F''', '''C''', '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka '''∠DFB''' = '''∠FCB'''. to ngin pynkynriah ia u point '''D''' &amp;amp; peit ba ki tangents bad ki chords ki iaid  ryngkat bad u point 'D'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-angle'''. Nion ha '''Save'''. Bad da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|to ngin batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai, ngi lah dep pule ban pynshisha ia ka: &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents kiba draw/dro na u external point ki ia ryngkat/equal &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad u radius jong ka circle u long 90^0. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad ka chord ki ia ryngkat/equal sha ka inscribed angle subtended da ka chord. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ban pynshisha: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between two tangents drawn to a circle is supplementary to the angle subtended by the line-segment joining the points of contact at the centre &amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Ban pynshisha: Draw/Dro ia ka circle. Draw/Dro ia ki tangents na u external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|Mark  ia ki points kiba iadei/contact jong ki tangents. Pyniasoh ia ka centre jong ka circle sha ki  points kiba iadei/contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Measure/Thew ia ka angle ha ka centre, measure/thew ia ka angle hapdeng ki tangents. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Kaei ka sum jong ki artylli ki angles kiba halor? Pyniasoh ia ka centre bad ka external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|Hato u line-segment u bisect ia ka angle ha ka centre? Hint – Pyndonkam da ka '''Angle Bisector''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
|Ka output ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ka Sum jong ki angles ka dei 180^0. U line segment u bisects ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka url http://spoken-tutorial.org/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Lada phimdon ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka it. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Ka  Spoken tutorial project team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah , sngewbha thoh/write sha ka contact@spoken-tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:42&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a teacher project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don ha kane ka link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Ia kane ka  script la pynkylla da i Ribajanai Wankhar .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
|Khublei shibun ba phi la iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Introduction-to-Gmail/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Introduction-to-Gmail/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Introduction-to-Gmail/Khasi"/>
				<updated>2017-04-27T16:26:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha ia phi sha ka”’Spoken Tutorial”’ halor ka '''Introduction to Gmail'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, Ngin sa pule shaphang ban-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Shna ia ka “google” account ba thymmai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Login sha ka ”gmail” da kaba pyndonkam da ka “google” account&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| phah ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| plie ia ka”email” bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| logout  na ka”gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|  Ngin sa pule ruh shaphang ki katto katne kiba   kongsan jong ka “mailboxes” kum ka “inbox” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Naka Bynta kane ka jinghikai, phin donkam ia ka “Internet” Connection ba biang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| bad u “web brower”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ban pyni kumno ban leh , ngan pyndonkam da u '''Firefox web browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|  Pat ym da slem, ka “Google” ka la ai ia kawei ka account naka bynta baroh ki products ne ki tiar ka  “Google” kum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| “Gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| “You  Tube”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| '''Google Play'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| '''Google Docs/Drive'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| '''Google Calendar'''... bad kiwei de.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Te da kajuh ka”login:, phi lah ban pyndonkam da kano kano na kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|  To ngin ia sdang da kaba shna ia ka ”google” account bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| plie ia u web browser jong phi bad type:http colon slash slash gmail dot com(http:gmail.com).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|   kan ialam ia ngi sha  ka “page” ha kaba ngi lah ban iohi artylli ki option  shalor na kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22 &lt;br /&gt;
| “create account” bad “sign in”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| lada kane ka dei ka sien ba nyngkong ba la plie ia  kane ka ka “page” na ka machine jongphi, kan sa long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|  lada kane ka “page” la ju pyndonkam teng na ka machine jongphi, te kane ka “page” kan sa long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|  Te, phin sa iohi ia ka text-box ban pynrung ia ka “username” bad “password” jongphi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| bad u  button ba heh uba ong  “signin”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Harum jong kane ,phin sa iohi ia ka “link” kaba ong “create an account”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| to ngin klik ha u “create an account” link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|  Ngi la don mynta ha ka “page” ban shna ia ka  “google account”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka “form” sha kamon, ha kaba ngi hap ban pyndap ia ka account  bad ki kyrteng jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|  To ngin pynrung  ia ki kyrteng bad jait jong ngi ha ki text-boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Ngan ai ia ka kyrteng jong nga kum '''Rebecca Raymond.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|  Babud, ngi hap ban jied ia ka “username” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
| ka “username” ka dei ban long kaba khampher na kiwei bad kaba lah ban don lang ia ki dak lane ki dak jingkhein ryngkat ki bad ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|  to ngin ai ia ka “username” kum &amp;quot;becky0808&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| lada ka “username” la don lypa ba pyndonkam, ngin iohi ia ka message kumne harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| “'''Someone already has that user name, Try another'''”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| ka “google” kan sa ai nuksa katto katne ki “usernames” katkum ka kyrteng bad ka jait ba ngi la ai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|  ngi lah ban ai kano kano ka “username” kaba ngi mon bad peit ia kiba lah ban pyndonkam .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|  mynta, ngan ai ia ka “username” kum '''ray.becky.0808'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|  Kane ka iaid lyngba kaba pyni ba kane ka “username” ka don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngi hap ban shna  ia ka “password” na ka bynta kane ka account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|  Ka information box ba sha kadiang ka iathuh ia ngi katno ka jingjrong jong ka password kadei ban long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
|  Type ia ka ‘password”  katkum ka jingkwah jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| nangta type biang ia ka “password” ban pyntikna ia ka   .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| hadien kane kan wan ka “birthday”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Jied ia u bnai na ka drop-down.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| nangta sa type ia sngi bad snem ha ki textboxes  kiba iadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Mynta jied ia ka gender jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Nga ngan  jied “female”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|  Ka bynta babud kadei ka “mobile phone”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Ngan ieh shwa ia kane mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|  Hadien kane, kadei ka textbox kaba kylli ia ka “current email address” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| lada phi don ia kawei pat ka “email address” nalor  kaba phi  dang shna mynta, type ia ka hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| lada phim don, ieh ia kane ka jaka suda.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23&lt;br /&gt;
|  to ngin pyndap ia ki dang sah mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|  kaba bynta kaba bud '''Prove you're not a robot'''”  ka don artylli ki kyndon ban pyntikna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| ''Phone verification'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| ''Puzzle verification'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iaid sha khmat da kawei na kine ki ar options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
|  Ngan leit bad ka '''puzzle verification'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Type ia ki dak/dakjingkhein kumba la pyni ha ka dur,  hapoh ka '''Type the text''' '''text-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| ka ri ha kaba phi don yn sa pyni, hi  hapoh ka '''Location '''drop-down.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| Nga don ha “india”. Te ha ka pyni “India” ha ka “Location''' drop-down jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, klik ha ka  '''I agree to the Google Terms of service and Privacy Policy''' check-box, ban tik ne check  ia  ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Shisien ba la dep ban pyndap ia baroh ki details ha ka “form” ngi hap ban klik ha ka “next step” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin ym leh kumta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|to ngin peit kumno ban leh, lada ngi jied ia ka “'''Phone Verification'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Klik ha ka “'''Skip this verification (Phone Verification may be required)'''” check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Jied ia ka location kum '''India (भारत)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Nangta klik ha ka '''I agree to the Google Terms and Privacy Policy''' check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| bad khatduh eh, klik ha ka '''Next Step.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| kan kylla ne poi sha ka '''Phone verification''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|Jied ia ka lama jong ka ri na ka dropdown, nga la jied “india”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Pynrung  ia u “mobile number”  jong phi  ha ka '''text box''' ba la ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|  jied ia ka option '''Text message (SMS) '''. bunsien, kan sa shah jied hi kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|  nangta klik ha u '''Continue '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| phin sa ioh ia ka '''SMS '' ha ka phone jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
|  mynta kan ialam ia phi sha kawei pat ka bynta ban pyntikna ba kadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Type ia u verification code ba phi ioh na ''Google ''' lyngba '''SMS '' ha ka '''text box''' ba la ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Klik ha  “continue”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|  mynta ngi la don haka ''''Create your public Google+ profile'''' '''page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|  hangne, phi lah ban iohi ia ka kyrteng jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| harum jong kane, ka don ka option ban '''“Add a photo”. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| phi lah ban klik ha kane ban buh ia ka dur naka bynta ka  '''Google profile''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|  U don ruh u button ba kyrteng  '''“Create your profile”.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ia mynta ka por, ngan ieh shuwa ia kine ki kyndon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka, ngan klik ha ka '''No Thanks ''' button ban iaid shakhmat sha ka “email” account jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngi la don ha ka '''welcome page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Bad ha jaka jong nga, ka ong “welcome Rebecca”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
| La pyni ruh ia ka '''email address''' '''ray.becky.0808@gmail.com''' ba thymmai jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|  Mynta, klik ha ka  '''Continue to Gmail '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Kan sa sdang ban load ia ka mail account jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| Katkum ka jingsted jong ka internet jong phi kane kan shim por shiphang .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
|  Lada ka internet jong ngi ka suki, ngi lah ban klik ha ka '''Load basic HTML.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Kane ka don shatrai naka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| kan sa load ia ka '''gmail''' khlem kino kino ki dur ne rong ba bunjait.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| katto katne ki information box kin paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| pule ia ki lane wat kham pajih da kaba klik ha u “Next” button bad nangta khang ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka default lane ”Standard view” jong ka “gmail” account jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|  Ka bynta ba pyni hapdeng ka dei ka jaka ba ngi la ban iohi ia ki mails jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ba ki don lai tylli ki tabs hangne. Ngin ia pule bniah shaphang jong ki, ha ki jinghikai ki ban sa wan. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Ha kaliang  kadiang, Ngi lah ban ioh-i katno katne ki “menu items”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| '''Inbox, Starred, Sent Mail, Drafts, '''bad '''More ''' ki dei katno katne ki  “mailboxes” ba kongsan jong ka ”gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| Da ka default ne kumba ju long, ia ka “inbox” la jied bad  ia ki contents la pyni ha ka jaka ban pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ba ka “inbox”  ka don ia u nombar “3” ha ki brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| Kane  ka  pyni iaki number jong  ki mail bathymmai kiba phi la ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
|  Haba ngi shna ia ka “google”account bathymmai, ngi ioh katto katne ki mails naka “gmail team”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| phi lah ban pule ia ki naka bynta ki jingtip ba khambun halor kumno ban pyndonkam ia ka “gmail” features.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
|  mynta, to ngin ia pule shaphang kumno ban thoh ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| Klik ha ka “Compose” button ha ka liang ka kti kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|  Ka Window bad ka kyrteng “ New message” ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
|  Ka don ia ki  saw bynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| “To”- ka dei ka jaka ha kaba ngi  type ia ka email address jong ki briew kiba ngi kwah ban phah ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| Hangne, ngan type ia kajuh ka email-id kaba ngi la dep shna myntan, i.e ray.becky.0808@gmail.com&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
| kata ka mut ba nga phah ia ka mail shalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
|  Babud ka bynta kadei ka “subject” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah  ban type ia ka subject ba lyngkot shaphang ka mail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:46&lt;br /&gt;
| To ngin ong “ welcome mail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| Babud  ka dei ka content area.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| Hangne ngin hap ban thoh ia ka message jong ngi ka  ba ngi kwah ban phah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
| To ngin type, “'''Greetings to all from the Spoken Tutorial Project'''”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
| Ha ka bynta ba khatduh , u don u button ba blue ba ong  “Send”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
| Klik ha u ban phah ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ia ki number jong ki mail ha ka”inbox” mynta ki don 4tylli. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
|  Ban pule  bniah ia ka email, shuh klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
| Hangne ka dei ka mail ba nga phah ialade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|  To ngin ia peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
| Klik ha u khnam “ show details” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:29&lt;br /&gt;
|  Hangne ki dei ki email addresses  jong ki nong phah bad ki nongpdiang. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
| Hangne, ka dei ka tarik bad ka por  mynno ba la phah ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| hangne ka dei ka subject line jong ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43 &lt;br /&gt;
| Bad  ka content ka don hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:47&lt;br /&gt;
|  Mynta, Phin iohi ba ki number jong ki emails ki ba ympat dep pule ha ka “Inbox”ki dei 3.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pule shaphang kumno ban “signout” naka “Gmail”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:58&lt;br /&gt;
| Shalor na kamon, phin iohi ia ka”email-id” jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
| lada phi lah uploaded ia ka dur  haka por ba shna ia ka account te phin iohi ia kata, hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| Klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
|   Hangne u dei u “sign Out” button. Shu klik ha u ban  “sign out”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:17&lt;br /&gt;
| Phi la dep mih ne signed out  na ka “gmail”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
| Kane ka  la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:25&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot, Ngi la nang ban -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| shna ia ka “google” account ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
|  Login sha ka ”gmail” da kaba pyndonkam da ka “google” account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:34&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka “email”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36&lt;br /&gt;
|  phah ia ka “emil”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:37&lt;br /&gt;
|  plie ka “email” bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:39&lt;br /&gt;
|   Logout na ka “gmail”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:41&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kalink  ba la ai la ka kren batai kyllum ia  ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:45&lt;br /&gt;
| Sngewbha ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:49&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops bad ai cerficates ia kito kiba pass ha ka online test jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Naka bynta ban tip bniah, sngewbha thoh sha ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:58&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| Iaka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:10&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla da I Welbert Marwet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
| Bad nga dei_u Thawladmiki na Meghalaya, signing off. Khublei shibun ba phi la peit.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Compose-Options-for-Email/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Compose-Options-for-Email/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Compose-Options-for-Email/Khasi"/>
				<updated>2017-03-15T09:54:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border = 1 | &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt; |- |00:01 | Pdiang sngewbha ia phi sha ka”’Spoken Tutorial”’ halor ka “Compose Options for Emails'...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha ia phi sha ka”’Spoken Tutorial”’ halor ka “Compose Options for Emails''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, Ngin sa pule:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
|shaphang ki nongpdiang jong ka email, ba kyrteng- “'''To, Cc, Bcc'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|*Ka rukom pynshna ia ki dak jong ka email&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:19&lt;br /&gt;
|*Pyndait ia ki files sha ki emails&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|*Sam ia ki files lyngba u “Google Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
|*Pynrung ia ka dur lane “link” hapoh jong ka email&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|bad shaphang ka “Compose window” options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, phin donkam ia ka internet connection kaba biang bad u web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|Na kabynta ban pyni kumno ban leh, ngan pyndonkam da u“Firefox” web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|Plie ia  u web browser jong phi bad type: '''http://gmail.com'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|Ka “Login “ page ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|pynrung ia ka “username bad “password” ha la ki jong ki jong  ki “text boxes”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
|Lada ka “Login page” ka plie bad ka “username” ka  mut ba phi la dep plié ia kane ka  “account” naka machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|Pynrung ia ka password&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|bad klik ha “sign in “ button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Ngi lah don ha ka “Gmail page” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ki option ba don n aka bynta ban thoh ia ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
| Te, Nyngkong,  to ngin ia klik  ha ka “compose” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
| Ka “compose window” ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
| Ka  “To”  ka dei ka bynta ha kaba ngi jied ia ki  nongpdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:38&lt;br /&gt;
|Ka don 3 bynta, '''To, Cc and Bcc'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|“Cc” ka ieng na ka bynta ka “'''Carbon Copy'''  bad   “Bcc” ka ieng na ka bynta ka '''Blind Carbon Copy''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|Ngi hap ban pynrung ia ka email address jong ki briew kiba iano ngin  phah ia ka email ha  ka jaka  “To” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka '''screenshot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban phah ia kajuh ka email palat ban ia uwei /kawei ka briew, shu pynrung hapoh ia ki  '''email-ids''' ha ka jaka “To”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka '''screenshot'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka “Cc” option ban phah ia ka copy jong  ka email sha  kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|Baroh ki nongpdiang kiba la jied ha ka bynta “To” bad “Cc”  ki lah ban iohi ia kiwei ki nongpdiang ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Hangne kadei ka  '''screenshot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
|Ngin lah  ruh  ban pyndonkam ia ka “Bcc” option  ban  phah ia ka blind copy jong ka email sha kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Ha kane ka option, ki nongpdiang ha ka “To” bad “Cc” kim lah ban iohi  ia ki nongpdiang kiba la pynrung hapoh ka “Bcc”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42&lt;br /&gt;
|Ki nongpdiang ha ka “Bcc” ki lah ban iohi ia ki nongpdiang jong ki “To” bad “Cc”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
|tangba kim lah ban iohi ia kiwei pat ki nongpdiang jong ki“Bcc”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|Ki nongphah jong ka mail ki lah ban iohi ia ka list jong baroh ki nongpdiang . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Hangne kdei ka  '''screenshot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Kiba donkam ban kynmaw:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ngin lah ban pynrung hapoh ia kano kano ka jingbun jong ki '''email-ids''' ha ka bynta jong ki nongpdiang -'''To, Cc''' bad '''Bcc'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08 &lt;br /&gt;
|Tangba ka limit jong ka jingbun kadei 500 ngut ki nongpdiang haka shisngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13&lt;br /&gt;
|Kawei –pa- kawei  ka mail-id la dei ban pyniakhlad da ka space lane comma lane colon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|To  mynta  ngin ia phai dien biang sha ka'''Gmail Compose window” Jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Da ka default, u “cursor” u don ha ka jaka “To” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
|To ngin pynrung ia ki addresses jong ki nongpdiang kumba bud-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka “To”, to ngin ai ia ka email-id kum &amp;quot;ray.becky.0808@gmail.com&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka“Cc “ , &amp;quot;0808iambecky@gmail.com&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka “Bcc” . &amp;quot;stlibreoffice@gmail.com&amp;quot; bad &amp;quot;info@spoken-tutorial.org&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Subject” line bad pynrung ia I jingbatai ba lyngkot  naka bynta ka email jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Nga ngan type: '''Partner with us&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Ha kane ka  contents area, to ngin type ia ka message:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial Project is helping to bridge the digital divide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|“ Gmail” ka ailad  ia ngi ban leh ia ka basic formatting ia ki dak hapoh ka bynta jong ka email jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35&lt;br /&gt;
|La pyni ia ka, da ka default, sha trai jong ka “Compose window” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
|lada em, ban leit sha ka '''formatting toolbar''', klik  ha ka '''Formatting options'''  button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi don ia ki option ba pher kum ki  '''Font, Size, Bold, Italic, Underline, Text color, Align, Numbered''' bad '''Bulleted lists''' bad '''Indentation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Kine ki  option ki long thik kum  ka wei na kiba don ha kino kino ki '''word processor application'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|phi lah ban wad ia kine ki option dalade hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
|Dei kumne ba nga  leh ne pynshna ia ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
|Ban burieh ia ka '''formatting toolbar''', klik ha ka '''Formatting options''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Ha ka “Compose Window”, ki don ki option ban pyndait ia ki '''files, photos, links''' bad '''emoticons'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
|Ban sam ia ki “files” lane “ documents” bad kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam da ki “Attach files” lane “Insert files using Drive&amp;quot; options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41 &lt;br /&gt;
|Baroh ki nongai ia ka“ Mail” ki ailad ban phah ia ki file kum ki “attachment”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
|phi lah ban pyniasnoh haduh 25 megabytes (MB) haka jingheh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|Ban phah ia ki files kiba kham heh ban ia kane, phi lah ban pyndonkam da ka '''Insert files using Drive''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|To ngin ia pyndait  nyngkong ia ka “pdf file” kaba rit ban ia ka 1Mb haka jingheh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Attach file''' '''icon''' kaba long kum ka paper clip lane i clip kot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''file browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Wad bad jied ia ka file ba phi kwah ban phah lyngba ka mail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Na ka Desktop, ngan jied “myscript.pdf&amp;quot; bad klik ha ka '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka file jong ngi ba ka la shah pyndait sha mail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|Bun tylli ki files lah ruh ban pyndait sha kajuh ka mail da kaba pyndonkam da ka'''Attach files''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ban  weng ia ka file ba phi la pyndait sha ka message, klik ha u  “x” mark  sha ka mon jong ka kyrteng ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pyndait  ia ka file kaba don kumba 30Mb.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46&lt;br /&gt;
|Nga don ia ka “zip file” ha ka “Desktop” jong nga kaba don kumba 30Mb ka size jong ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52&lt;br /&gt;
|Klik ia ka “Attach files” icon sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|Wad bad jied ia ka 30Mb zip file bad klik ha ka “Open”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:02&lt;br /&gt;
|Ngin sa ioh ia ka popup message:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|''' &amp;quot;The file you are trying to send exceeds the 25mb attachment limit&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|Bad kan ai ia ngi ia ka option ban phah da kaba pyndonkam da u Google drive'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Send using google drive'''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18&lt;br /&gt;
|To ngan khang ia kane ia mynta shiphang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Da kaba klik ha ka '''Insert files using Drive'''  option ruhka ialam ia ngi sha kajuh ka “window” kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi lah ban iohi 3 tylli ki '''tabs''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|“My Drive , Shared with me” bad “Upload”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|Da ka default, ki files kiba la dep uploaded , kin don hapoh ka '''My Drive''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
|Hangne phi lah ban iohi ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Ia kane la dep sam da ka Google Team ha ka por ba  shna ia ka account. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
|To ngin  klik ha ka'''Shared with me''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Hangne ngi iohi ia ka message ne jingthoh - “No one's shared any files with you yet!&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Lada kino kino ki sam ia ka file bad phi, kan don hapoh jong ka “shared with Me tab”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Mynta, klik ha ka “Upload” tab ban upload ia ka file bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|Klik ha ka '''Select files from your computer''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Wad bad jied ia ka file, na ka machine jong phi, kaba phi kwah ban upload bad klik ha ka “Open” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Add More files” button, lada phi kwah ban pynrung khambun ia ki files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
|Ngan ieh shuwa ia kane ia mynta bad iaid shakhmat da kaba upload ne pynrung tang ia kawei ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|hadein ba la dep buh ia ka file , ngi hap ban iathuh kumno hap ban pynrung ia ka ha ka mail jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|Phin iohi 2 tylli ki button ha trai jong ka mon kiba ong-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|'''Insert as Drive link''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
|'''Attachment'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
|Da ka default, ia ka '''Insert as Drive link''' la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
|lada ngi jied '''Attachment''' nangta ka file kan sa shah pynrung kum ka “attachment”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Ngin sa ieh ia ka kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Upload” button ha trai jong kadiang na kyndong jong ka srceen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05&lt;br /&gt;
|Kan sa sdang ban rung ne upload, tangba kane ka lah ban shim por ka shong ha ka jingstet ka internet jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11&lt;br /&gt;
|shisien ba la dep,  hangne, ha ka jaka ka content , ngi lah ban  iohi ia ka “link” sha ka file ba la dep upload .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin ia klik ha ka “Insert Photo” option ban pynrung ia ki dur ha ka email.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
|Ka “Upload Photos” Windows ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban “Upload” ia ki dur naka ka computer jong ngi lane da kaba ai ia ka  '''website address''' jong ka dur&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
|Ia mynta, ngam kwah ban “upload” ia kano- kano ka dur. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
|Te, ngan klik ha ka “Cancel” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41&lt;br /&gt;
|Phi lah ban wad ia kane ka option da ialade hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka  Option babud ka dei “Insert Link”. To ngin ia klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Ka “Edit Link” dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka “Text to display''' , type ia ki dak ba phi kwah kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Ngan type '''Spoken Tutorial'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
|Ha ka “Link to” bynta, da ka default, ia ka '''Web address''' option la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong ki dak, type ia  ka Url kum '''http://spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|bad klik ha u “OK” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|mynta, ha ka jaka ka content, phi lah ban iohi ia ki dak  '''Spoken Tutorial''' bad ia ka la hyperlinked&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:29&lt;br /&gt;
|To ngan klik ha ka dak ba la hyperlinked &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ka '''pop window''' barit ka plie harum jong ki dak.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|ka ong-'''Go to link:'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
|Da kaba klik ha ka URL ba la pyni, kan ialam ia phi sha ka Spoken Tutorial website’s '''Homepage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ka URL lane ban weng ia ka “link”,ngi lah ban klik ha ka “change” lane “remove” option ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:53&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban pynrung bunjait ki rukom pyni ia ki dur da ka jingiarap jong kane ka “emoticon” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Pyndonkam  ia kane ka feature  ha ka jingphah ia ki email jong phi kat haba donkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka dak “Saved” hashuwa  ka” Trash” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:08&lt;br /&gt;
|Man ba ngi pynrung lane weng ia ka content, ka email jong ngi kan sa shah save hi ha ka “Draft folder” jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:16&lt;br /&gt;
|Kane kalong kaba iarap ban pynioh ia ka message kaba ngi la type  , lada jia ba ka lip ka bording lane  shah disconnect ka Internet. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:24&lt;br /&gt;
|lada ngi kwah ban weng ia kane ka  message, klik ha ka “Trash” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28&lt;br /&gt;
 |Kane ka rukom leh kan weng ia ka email naka “Draft folder”  ruh kumjuh .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:34&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “More options” button kaba don ha babud jong ka “Trash” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:39&lt;br /&gt;
|'''Default to full-screen''' option kan pynlong ia ka “Compose window” ban kham heh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:44&lt;br /&gt;
|“Label” Ngin sa pule shaphang kane ka feature  ha ki jinghikai ki ban sa wan. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:49&lt;br /&gt;
|'''Plain text mode'''  option kan pynkhuid ia baroh  ki formatting kiba ngi la leh ha shuwa bad pynkylla ia ki mail sha ki plain text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:57&lt;br /&gt;
|“print” option kan phah ia ka mail ba dep type sha ka default configured printer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|“Check Spelling” kan leh spell-check ia ki content ba la type.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:07&lt;br /&gt;
|Mynta ka la biang ia ngi ban phah ia ka mail jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:09&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Send” button”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:12&lt;br /&gt;
|Ngin ioh ia kane ka message ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:15&lt;br /&gt;
|'''This Drive file isn't shared with all recipients'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:19&lt;br /&gt;
|Kane ka dei namar ba ngi khlem sam ia ki file bad ki briew kiba la mark ha kane ka email. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Share &amp;amp; Send” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29 &lt;br /&gt;
|Ha ka Screen, ngin sa iohi ia kawei na ki ar tylli ki message.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:32&lt;br /&gt;
| Ka message jong phi kadei “sending” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:34&lt;br /&gt;
|Lane &amp;quot;Your message has been sent&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:38&lt;br /&gt;
|Ban peit ia ka mail ba la phah, klik ha ka “View Message” link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:43&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka content jong ka email kaba ngi la phah hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''cross-check''' iwei pa iwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|Hangne ki don ki “attachments”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:52&lt;br /&gt;
|bad hangne ka don ka “URL link”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:55&lt;br /&gt;
|Harum jong ka mail address, ka don ka triangle ba khongpong kaba pyni bniah ia ka header.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:00&lt;br /&gt;
|To ngan klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:03&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ki “email-ids” jong baroh ki nongpdiang ha ka '''To, Cc''' bad '''Bcc''' '''fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:11&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit kumno ka email kan paw sha ka nongpdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:16&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka “mail-id” jong ki nongpdiang ba la mark ha “Cc”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:21&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka message kaba phah mynta. To ngan plie ban ia pule ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:27&lt;br /&gt;
|Klik ha ka “Show Details”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:29&lt;br /&gt;
|Ka pyni ia ka  “To” bad “Cc” tangba ka khlem pyni ia ki nongpdiang ka “Bcc” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:35&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka mail-id jong iwei na i nongpdiang ba la mark ha “Bcc”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:41&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi  ia ka message kaba la phah mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:43&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia kane ban pule.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:46&lt;br /&gt;
|Klik ha “Show Details”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:49&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ki jingtip ba bniah jong ki nongpdiang “To,Cc bad Bcc” .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:55&lt;br /&gt;
|To ngan wanphai biang sha gmail account jong ki nongphah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:59&lt;br /&gt;
|Peit hangne, ngi la ong ne pynrung 2 ngut ki nongpdiang ha ka”Bcc”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:04&lt;br /&gt;
|Tangba, hangne ngi lah ban iohi tang kawei ka “Email id”. Kawei pat ngim lah ban iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:10&lt;br /&gt;
|Dei kumne  ka ”Bcc” feature ka trei kam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:13&lt;br /&gt;
|Kyrmen ba phi lah ban sngewthuh shai bha ia ki jingiapher. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:17&lt;br /&gt;
|Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:20&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:22&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:25&lt;br /&gt;
|* Ki nongpdiang jong ki email ba kyrteng, '''To, Cc, Bcc'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:30&lt;br /&gt;
|Ban leh format ia ki dak jong ki emails.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:33&lt;br /&gt;
|*Pynrung hapoh ia ki file sha ki emails.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:36&lt;br /&gt;
|Sam ia ki files lyngba “Google Drive”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:39&lt;br /&gt;
|Pynrung ia ka dur lane “Link” hapoh ka email bad shaphang ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:43&lt;br /&gt;
|'''Compose window''' options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Ka video ha ka link kaba la ai ka batai lyngkot ia  ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:52&lt;br /&gt;
| Sngewbha ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:55&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops bad ai cerficates ia kito kiba pass ha ka online test jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:01&lt;br /&gt;
| Naka bynta ban tip bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:04&lt;br /&gt;
| Iaka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:11&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:16&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la pynkylla da I Webert  Marwet. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:21&lt;br /&gt;
|Bad nga dei u Thawladmiki na Meghalaya, ngan pynkut noh.&lt;br /&gt;
Khublei shibun naka bynta ba phi la ia peit.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Getting-to-know-computers/Khasi</id>
		<title>Introduction-to-Computers/C2/Getting-to-know-computers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Introduction-to-Computers/C2/Getting-to-know-computers/Khasi"/>
				<updated>2017-03-15T09:20:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- |  00:01 | Pdiang sngewbha ia phi sha ka  '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Getting to know Computers'''. |- |  00:06 | Ha kane...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha ia phi sha ka  '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Getting to know Computers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai , ngin ia pule shaphang  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| kiba bun jait ki tiar ne components jong ka  '''computer. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Ngin ia pule ruh ban connect  ia kiba bunjait ki tiar jong ka ‘’’computer’’’. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Barabor, ki don ar jait ki computer- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
| ''' Desktop'''  lane '''Personal Computer''' bad '''Laptop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Mynta ki sngi  '''tablet PCs''' lane '''tabs''' ba khot lyngkot, ki long ruh kiba pawnam bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
| Ki kam jong ka  computer- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| Ka '''computer''' ka trei ia ki san tylli ki kam ba kongsan khlem da niew ia ki jingheh jong ki:  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|* ka pdiang ia ki  '''data''' lane ''' instructions''' ha ka rukom jong ka '''input '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
|* ka pyntreikam ia ki  '''data''' katkum ka jingkwah da ki nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
|* ka buh ne store ia ki  '''data''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|* ka ai ia ki results ha ka rukom jong ki  '''output '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
|* ka pyniaid ia baroh ki jingtreikam hapoh ka computer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
| Ki jingsdang bad ka rukom treikam jong ka computer ka long kumba la pyni ha kane ka dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:08&lt;br /&gt;
| '''Input unit ''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:09&lt;br /&gt;
| '''Central Processing unit ''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:11&lt;br /&gt;
| '''' Output unit '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Ka '''Input unit''' ka iarap ban  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Pynrung ia ki '''data''' bad ki  '''programs''' ha ka computer system ha ka rukom ba ia ryntih. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:23&lt;br /&gt;
| ''' Keyboard, mouse, camera''' bad '''scanner''' ki dei ki katto katne ki tiar '''input'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Ka ''' Central Processing unit '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| ka pyntrei ia ki jingtreikam kum ki arithmetic and logical operations bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| ka stores ne buh ia ki  '''data''' bad '''instructions. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Kumba ju long, ka ''' Central Processing unit''' lane '''CPU''' ka long kumne.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Ka don bun tylli  ki ''' ports''' na khmat bad shadien jong  '''unit. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule shaphang kine hadien katto katne por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| Ki shim iaki '''data''' bad '''instructions''', pyntreikam ia ki bad  ai ia  ki '''output''' lane  ki results. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
| Ka kamram ban pyndep ia ki  jingpyntreikam ne '''operations'''  ki khot ka '''processing. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:11&lt;br /&gt;
| Ka '''output''' pat hadien la buh ia ka ryngkat bad ki '''data''' bad ''' instructions''' ha ka '''storage unit. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| Ka Unit kaba kyrshan ia ka rukom ban pynmih ia ki result na ki data, ka dei ka '''output unit.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
| '''Monitor''' bad '''printer''' ki dei katto katne  Ki '''output''' devices. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
| Barabor , ka '''desktop computer'''  ka don ki 4 bynta ki bakongsan: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|* '''Monitor'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|* '''CPU'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|* '''Keyboard''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
|* '''Mouse '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43&lt;br /&gt;
| Ka ''' camera, printer''' lane '''scanner''' lah ruh ban connect ia ki ha ka computer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:50&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''monitor''' lane ka '''computer screen''' Kumba ngi khot ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
|Ka long kum ka '''TV screen.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
|Ka dei ka '''visual display unit''' jong ka '''computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ka  '''user interface ''' jong ka computer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:05&lt;br /&gt;
| Iwei I lah ban plie ia kiba bunjait ki '''programs''' bad treikam bad ka '''computer''' da kaba pyndonkam ia ka '''keyboard''' bad u '''mouse'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
|Ia ka ''' keyboard''' la shna ban pynrung ia ki kyntien, ki dak bad kiwei ki '''commands''' hapoh jong ka '''computer.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:21&lt;br /&gt;
| Une u dei u '''computer mouse.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Kumba ju long, U don 2 tylli Ki button  kiba lah ban klik bad u '''scroll'''button  hapdeng. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31&lt;br /&gt;
| Da kaba nion ia u ''' left mouse button''', ka pyntrei ia kiba bun ki jingtreikam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| Da kaba nion ia u ''' right mouse button''', ka pyntrei ia kiba bun ki jingtreikam jong ki non-standard kum ki '''shortcuts'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
|U '''mouse wheel''' la pyndonkam ha kaba scroll shaneng bad sharum da kaba pyntyllun ia u '''scroll button. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| U ''' computer mouse''' u  dei uwei pat ka lad  ia kren ne (interact) bad '''computer''' nalor ka ''' keyboard. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ki bynta ba bunjait jong ka '''CPU.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:02&lt;br /&gt;
| U don u button uba ngi iohi ha ka bynta ba shakhmat jong ka '''CPU''' uba dei u ''' POWER ON''' switch. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Ban pynmeh ia ka '''computer''', wei donkam ban nion ia une u switch. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| U don u '''reset''' button ruh u ba iarap ia ngi ban '''restart''' Ia ka '''computer''', lada donkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Bad ruh, ha ka liang ba shakhmat, phin iohi ia 2 lane khambun ki ''' USB ports''' bad ka ''' DVD/CD-ROM reader-writer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
|Ki ''' USB ports''' la pyndonkam ban  connect ia ki ''' pen-drives''' sha ka ''' computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
| Bad ka ''' DVD/CD-ROM reader-writer''' la pyndonkam ban pule lane thoh ia ka ''' CD''' lane ka '''DVD.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ki ba shadien jong ka ''' computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:48&lt;br /&gt;
|Ki '''ports''' ba shadien, la pyndonkam n aka bynta ban connect ia ka '''CPU''' sha kiwei ki pat ki tiar jong ka '''computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:55&lt;br /&gt;
|Ia kane la leh da kaba pyndonkam da ki '''cables.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
|Ki don bun ki tiar hapoh jong ka 'CPU'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
|Haba ka computer ka meh ne ON, baroh kine ki tiar ki treikam bad pynmih ia ka jingkhluit. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
|'''Fans''' ba nadien, ka ai  ia ka lyer ba donkam ban pyndaithah ia ki tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:14&lt;br /&gt;
| Lymda kumta, ka jingkhluit palat ka lah ban wanrah ia ka jingsniew sha ka 'CPU', bashait ialam sha ka jinduh ia ki data. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''case cooling fan. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
|Ka buh ia ka jingshit jong ka  '''CPU''' katkum ba dei ban long bad iada na ka jingkhluit palat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
|''' Power Supply Unit,''' ba khot ruh '''PSU''', ka ai bording ia ka computer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pule kumno ban connect ia kiba bunjait ki tiar sha ka '''CPU.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
| Buh ia baroh ki tiar  halor ka miej, kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
|Buh ia baroh ki '''cables''' ha ka miej, kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| Nyngkong, to ngin ia connect  ia ka '''monitor''' sha ka '''CPU. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
| Connect ia u '''power cable''' sha ka ''' monitor''' kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:00&lt;br /&gt;
|Mynta, connect ia kawei pat ka bynta bakut sha u '''power supply socket'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
|Une u dei u '''power cable''' jong ka CPU. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
|Connect ia u sha ka '''CPU''' kumba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
|Nangta, connect  ia u sha u '''power supply socket'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|Ka babud connect ia u ''' keyboard cable''' sha ka '''CPU''' kumba la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:19&lt;br /&gt;
|U  '''port ''' na ka bynta ka ''' keyboard''' u dei barabor uba “purple” ha ka rong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
|Phi lah ban connect ia u '''mouse''' sha u '''port''' uba dei ha ka rong jyrngam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|Ha kawei pat ka rukom, phi lah ban connect ia ka ''' USB keyboard''' bad u '''mouse''' ha uno uno na ki '''USB ports. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|Ki  ''' USB ports''' ba dangsah lah ban pyndonkam ha ka ban connect ia ki ''' pen drive, hard disk''' bad kiwei de. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
|Une u dei u ''' LAN cable'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|Bad une u dei u '''LAN port.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:46&lt;br /&gt;
|U dei u ''' wired connection''' ba ailad ia ka '''computer''' ban connect sha ka '''network'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|Kawei pat ka bynta bakut jong u ''' LAN cable''' la connect  sha u  ''' modem lane u wi-fi router. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
|Phin sa pule shaphang ka rukom pynshna/pynbeit ia ki ''' wi-fi connections''' ha kawei pat ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
|Ka ''' LED light''' kan iai meh bad lip haba u ''' LAN port''' u treikam bad  iohpdiang ia ki kam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ki don kiwei pat ki '''serial ports''' ha ka '''CPU. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Ia kine la pyndonkam  ha ka ban connect ia ki ''' PDAs, modem''' lane kiwei pat ki '''serial devices.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:21&lt;br /&gt;
| Phin lah ruh ban iohi ruh ba ki don katto katne  ki '''parallel ports''' ha ka '''CPU.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:25&lt;br /&gt;
| Ia kine la pyndonkam naka bynta ban connect ia ki tiar kum ki ''' printer, scanner''' etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ki '''audio jacks.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
|U '''port''' u ba  “pink” la pyndonkam na ka bynta ban connect  ia u '''microphone.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
|U  '''port''' u ba “blue” la pyndonkam n aka bynta ban connect ia u '''line in,''' Kum ka nuksa- na ka radio lane tape player. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:45&lt;br /&gt;
|U ''' port'''uba “green” ne jyrngam la pyndonkam naka bynta ban connect ia u '''headphone/speaker''' lane '''line out.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
| Mynta ba ngi la dep ban connect ia baroh ki tiar  jong ngi to ngin pynmeh  ia ka'''computer. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
|Ka ba nyngkong eh, pynmeh ia u '''power supply''' button jong ka '''monitor''' bad ka '''CPU.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
|Mynta, nion ha u ''' POWER ON''' button ha ka '''monitor.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Bad nangta nion ia u switch ''' POWER ON''' , ba na khmat jong ka '''CPU.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:12&lt;br /&gt;
| Barabor, phin iohi ia u '''string''' jong ki kyntien ha ka screen baiong ha ka por ba pynmeh nyngkong ia ka  '''computer'''  jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:18&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''BIOS system''' ka pyni ia ka jingtip shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
|Ka  '''central processing unit ''' jong ka computer,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:25&lt;br /&gt;
|ka jingtip shaphang katno ka memory ka '''computer''' ka don, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
|bad ka jingtip shaphang ki '''hard disk drives''' bad '''floppy disk drives'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:33&lt;br /&gt;
|'''BIOS''' ka dei ka software ka ba ai ia ka '''CPU''' ia ka jingbthah banyngkong jong ka ha ka por ba pynmeh ia ka '''computer'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
| Baroh ki rukom ha ka ban load ia ka '''operating system''' la khot '''booting''' ia ka '''computer. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
| Ynda la dep baroh ki  jingkhmih ba donkam, phin iohi ia ka operating system '''interface. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:54&lt;br /&gt;
| Lada phi  dei ki nongpyndonkam jong ka '''Ubuntu Linux''' , phin iohi ia kane ka screen. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:58&lt;br /&gt;
| Bad lada phi dei ki nongpyndonkam jong ka '''Windows''' , phin iohi ia kane ka screen. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:02&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit lyngkot ia ka '''laptop.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:06&lt;br /&gt;
|Ki '''Laptops''' ki dei ki '''computers ''' kiba la pyndaitlang bad kiba lah ban rah shane shatai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:09&lt;br /&gt;
|Ka '''laptop''' ka long kaba rit bad ba sting palat kaba lah ban pynshong halor ka lbong (lap) ha ka por ba pyndonkam ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:16&lt;br /&gt;
| Namarkata, la khot ia ka ka ''''laptop. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:18&lt;br /&gt;
| Ka don ia ki ba bun ki juh ki tiar kumba ka don ka ''' desktop computer''' kaba kynthup ia- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:23&lt;br /&gt;
|ka '''display, '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:24&lt;br /&gt;
|ka '''keyboard, '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
|Ka ''' touchpad''' kaba dei ka tiar ban kdew bad ban pyniaid, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:29&lt;br /&gt;
|Ka ''' CD/DVD reader-writer''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|ka '''mic'''  bad ''' speakers''' ba shna kum kawei ka bynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
| Ka don ruh ia u '''lan port'''  bad ki ''' USB ports.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:40&lt;br /&gt;
|Ka don ia u ''' video port''' da kaba pyndonkam u/ka wei ki lah ban connect ia u ''' projector''' sha ka '''laptop. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:46&lt;br /&gt;
|Ki '''audio jacks''' ki dei ki basuk ban ithuh bad la ki jong ki '''icons''' na ka bynta u '''mic''' bad '''headphones'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:53&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''cooling fan''' kaba la don lypa ha ka '''laptop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:57&lt;br /&gt;
| Kane ka iarap ban iada ia ka  '''laptop'''  na ka jingkhluit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:01&lt;br /&gt;
|Ia ka ''' laptop''' la pynmeh da ka bording lyngba u ''' AC adapter''' bad ka don  ia u battery ba lah ban charge. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:09&lt;br /&gt;
|Na kata ka daw, ka dei kaba ngi lah ban rah shane shatai bad lah ban pyndonkam sha jngai na ka bording. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai , ngi la dep pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:20&lt;br /&gt;
| Shaphang ki tiar ba bunjait jong ka ''' desktop''' bad ''' laptop '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
| Bad kumno ban connect ia ki tiar ba bunjait jong ka '''desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba don ha kane ka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:31&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:34&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka internet kaba biang phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:37&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: Ka ai jinghikai da ka ba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:42&lt;br /&gt;
| Ai certificates ia kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:46&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip kiba kham bniah sngewbha thoh sha: contact@spoken-tutorial.org &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
|Ka  Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka &amp;quot;Talk to a Teacher&amp;quot; project,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:56&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:01&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka  link harum &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
|Ka'''animation''' bad '''3D modeling''' na ka bynta kane ka jinghikai la leh da i Arthi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:11&lt;br /&gt;
|La pynkylla ia kane ka script da I Welbert Marwet bad nga dei u Thawlad miki,signing off.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:16&lt;br /&gt;
|Khublei shibun n aka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Question-Glues/Khasi</id>
		<title>KTurtle/C3/Question-Glues/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Question-Glues/Khasi"/>
				<updated>2017-03-15T08:15:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{|border =1 |'''Time''' |'''Narration''' |- ||00:01 ||Khublei  bad Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Question Glues''' ha ka '''KTurtle'''.  |- ||00:08 ||Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei  bad Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Question Glues''' ha ka '''KTurtle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai ngin ia pule ia kine ki question glues '''and, not'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:16&lt;br /&gt;
||Ban rikod ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka Ubuntu Linux OS Version 12.04. KTurtle version 0.8.1 beta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Ngi  tharai ba phi la don khyndiat ki jingtip shaphang ka KTurtle bad ka  “if-else” statement ha ka KTurtle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||Lada em,ia  ki jinghikai ba iadei bad kane sngewbha ban leit sha ka website jong ngi. http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:46&lt;br /&gt;
||Shwa ban ngin sdang, to ai ngan batai ia ki kyntien(words) question glue. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
||Ki kyntien Question glue  ki pynlah ia ngi ban glue (ne pyniasoh) ia ki jingkylli kiba barit sha tang kawei ka jingkylli baheh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||“and”, “or” bad “not” ki dei katto katne ki glue-words . Ia ki Glue-words (ne kyntien pyniasoh)  la pyndonkam ryngkat bad ka '''if-else''' conditions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:11&lt;br /&gt;
||To ngin plie ia ka ''' KTurtle''' Application bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
||Klik  ha '''Dash  home'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:18&lt;br /&gt;
||Ha ka Search bar, type KTurtle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:22&lt;br /&gt;
||bad klik ha ka option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:24&lt;br /&gt;
||To ngin sdang ia ka jinghikai da ka glue word '''and'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program haka  text editor. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
||To ngan copy ia ka code na text editor bad paste ia ka ha ka  '''KTurtle''' editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:40&lt;br /&gt;
||Sngewbha ban pynsangeh shiphang  ia ka jinghikai hangne bad type ia ka program ha ka '''KTurtle''' editor jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Bteng  biang ia ka jinghikai hadien ba la dep thoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:50&lt;br /&gt;
||Ngan zoom ne pynheh ia ki dak jong ka program . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:52&lt;br /&gt;
||Ka lah ban long ka bym da shai bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||To ngin peit ia ki code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||'''reset''' command ka buh  ia ka '''Turtle''' sha ka jaka''' default'''ne kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:04&lt;br /&gt;
||Message ha ka program la ai hapoh ki double quotes hadien jong kyntien  '''message &amp;quot; &amp;quot; '''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||'''“message”''' command ka shim ia u '''“string”''' kum ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:14&lt;br /&gt;
||Ka pyni ia ka pop-up dialog box ba don ia ki dak na u string bad pymih ia ka jingpah n aka bynta ki null string . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:24&lt;br /&gt;
||'''$a, $b''' bad '''$c''' ki dei variables kiba buh ia ki input jong ki user.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||'''“ask”''' command ka ka pan ia ki input jong ki user ban buh ha ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:36&lt;br /&gt;
||'''if(($a+$b&amp;gt;$c) and ($b+$c&amp;gt;$a) and ($c+$a&amp;gt;$b)''', ka check ne peit ia ka '''“if”''' condition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:49&lt;br /&gt;
||Haba ki artylli ki jingkylli  ki glue (ne pyniasoh) bad ka '''“and”''' ki dei true, ka result kadei true.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:55  &lt;br /&gt;
||'''if(($a !=$b) and ($b != $c) and ($c != $a))'' ka check ia ka ''if'' condition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:05&lt;br /&gt;
||Lada ka ''''if'''' condition halor ka dei true, ka control ka iaid sha ka '''nested if''' block.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:12&lt;br /&gt;
||Ka check la ki side jong ka triangle ki dei bymdei kijuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:17&lt;br /&gt;
||'''fontsize 18''' ka buh ia ka size jong ka font bapyndonkam da ka '''print''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:22&lt;br /&gt;
||'''go 10,100'''ka hukum ia Turtle ban leit 10 pixels na ka diang jong ka canvas bad 100 pixels na khlieh jong canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||'''print''' command ka pyni ia ka string hadien ba la peit ne check ia ka if condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:41&lt;br /&gt;
||'''else''' command checks '''else''' condition, ha ba ka if condition ha ka block ka dei false.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
||'''print''' command ka pyni ia ka string hadien ba la peit ne check ia ka '''else''' condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:54&lt;br /&gt;
||'''else''' command ka peit ne checks ia ka condition bakhatduh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:57&lt;br /&gt;
||Hangne ia ka '''else''' la check tang haba ki conditions kiba bahalor ki dei false(bymdei).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||'''print''' command ka pyni ia ka string hadien ba la dep check ia ka else condition. Ngan run ia ki code mynta ban check ia baroh ki conditions. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:12&lt;br /&gt;
||To ngin klik  ha ka ''' Run''' button ban run ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:15&lt;br /&gt;
||Ka message dialog box ka mih. To ngan klik OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:20&lt;br /&gt;
||To ngin pynrung 5 na ka bynta  ka 'length of  AB' bad klik OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:25&lt;br /&gt;
|| 8 na ka bynta ka 'length of  BC' bad klik OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:29&lt;br /&gt;
|| 9 na ka bynta ka  'length of AC' bad klik OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:33&lt;br /&gt;
||'''“A scalene triangle” la pyni ha ka canvas.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:37&lt;br /&gt;
||To ngin run sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||ka message dialog box ka mih . To ngan klik OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:44&lt;br /&gt;
||To ngin pynrung 5 na ka bynta ka jingjrong jong u 'AB' bad klik OK, 6 na ka bynta ka jingjrong jong u 'BC' bad klik OK,  6 na ka  bynta ka jingjrong jong u 'AC' bad klik OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
||'''“ Not a scalene triangle”''' la pyni ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:02&lt;br /&gt;
||Ngin run sa shisien ban check ia ka default condition. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
||ka message dialog box ka mih. To ngan klik ok.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:11&lt;br /&gt;
||To ngin pynrung 1 na ka bynta ka jingjrong jong ka 'AB' bad klik OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:16&lt;br /&gt;
||1 na ka bynta ka jingjrong jong u 'BC' bad klik OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:20&lt;br /&gt;
||2 na ka bynta ka jingjrong jong u 'AC' bad klik OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:24&lt;br /&gt;
||'''&amp;quot; Does not satisfy triangle's inequality &amp;quot;''' la pyni ha ka canvas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||To ngin pynkhuid ia kane ka program mynta. To ngan type '''clear''' command bad run '''clear''' command ka pynkhuid ia ka canvas .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
|| Ka babud to ngin trei bad '''not'' condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:43&lt;br /&gt;
||To ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh ka '''KTurtle''' editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:51&lt;br /&gt;
||Sngewbha ban pynsangeh shiphang ia ka jinghikai hangne bad type ia ka program hapoh KTurtle editor jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||Sdang biang ia ka jinghikai hadien ba la dep type ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:01&lt;br /&gt;
||To ngan zoom hapoh ka program text bad batai ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:05&lt;br /&gt;
||'''reset''' command ka buh ia ka '''Turtle''' sha jaka '''default'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:09&lt;br /&gt;
||'''$a, $b''' bad '''$c''' ki dei ki variables kiba buh ia ki input jong ki user.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:15&lt;br /&gt;
||'''if not (($a==$b) and ($b==$c) and ($c==$a))'''ka checks ia ka condition ''if not ''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:27&lt;br /&gt;
||'''not''' ka dei ka question glue-word kaba kyrpang. Ka pynlong khongpong ia ka rukom long ka logical jong ki operand jong ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:36&lt;br /&gt;
||e.g. Lada ka condition ba la ai ka dei true, not ka pynlong ia ka false. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:42&lt;br /&gt;
||Bad haba ka condition ka dei false ka output pat kan dei true.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:48&lt;br /&gt;
||'''print''' command ka pyni ia ka string hadien ba la dep check ia ka '''if not''' condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:55&lt;br /&gt;
||'''else''' command la execute lada ka '''if''' condition ka dei false.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:01&lt;br /&gt;
||'''print''' command ka pyni ia ka string hadien ba la dep check ia ka '''else''' condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:07&lt;br /&gt;
||'''go 100,100''' ka hokum ia ka  ''' Turtle''' ba leit 100 pixels na  ka diang jong ka canvas bad 100 pixels na kliar jong ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:20&lt;br /&gt;
||'''repeat 3{turnright 120 forward 100}''' ka hokum ia ka turtle ban dro ia ka equilateral triangle ha ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:32&lt;br /&gt;
||To ngan run ia ka program ban check ia baroh ki conditions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:36&lt;br /&gt;
||Nion ia u key F5 ban run ia ka code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:40&lt;br /&gt;
||Pynrung 6 na ka bynta ka jingjrong jong ka AB bad klik OK &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:45&lt;br /&gt;
||Pynrung 5 na ka bynta ka jingjrong jong ka BC  bad klik OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:48&lt;br /&gt;
||Pynrung 7 na ka bynta ka jingjrong jong ka AC bad klik OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:54&lt;br /&gt;
||'''“Triangle is not equilateral”''' la pyni ha ka canvas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:58&lt;br /&gt;
||To ngin run biang. To ngin pynrung 5 na ka bynta ka jingjrong jong u AB bad klik ok.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:05&lt;br /&gt;
||5 na ka bynta ka jingjrong jong u BC bad klik ok.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||5 na ka bynta ka jingjrong jong u AC bad klik OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:13&lt;br /&gt;
||'''“Triangle is equilateral”''' la pyni haka  canvas. Ia ka equilateral triangle la dro ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:21&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:25&lt;br /&gt;
||Ban batai lyngkot &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai ngi la pule, ia ki question glues and  not&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:35&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Nga kwah ia phi ban thoh ia ka program ban wad  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:40&lt;br /&gt;
||ka jingmut jong ka Angle na ka bynta ka right angled triangle da ka ba pyndonkam da ka question glue '''“or”'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:48&lt;br /&gt;
||Structure jong ka ''if or  ''condition ka dei:&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:51&lt;br /&gt;
||”if” hapoh ki brackets '''condition''' '''or''' hapoh ki brackets '''condition''' '''or''' hapoh ki brackets '''condition.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:59&lt;br /&gt;
||Hapoh ki curly brackets '''do something.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||'''else''' hapoh ki curly brackets '''do something.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video kaba don ha kane ka URLhttp://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:10&lt;br /&gt;
|| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:13&lt;br /&gt;
|| Lada phim don ia ka internet ba sted, phi lah ban download bad peit &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:18&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:20&lt;br /&gt;
|| Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:23&lt;br /&gt;
|| Ai certificates ia kiba pass ia ha ka online test &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:27&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta ki jingtip bakham bniah, sngewbha ban thoh sha ka&lt;br /&gt;
contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:34&lt;br /&gt;
|| Spoken Tutorial Project ka dei bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:38&lt;br /&gt;
|| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education Lyngba ka ICT, MHRD, ka  Sorkar  India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:44&lt;br /&gt;
|| Ki jingtip ba khambun halor kane ka Mission ki don ha kane ka  link &lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro ]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:49&lt;br /&gt;
|| La pynkylla ia kane ka script da I Welbert Marwet bad nga dei u Thawlad miki , signing off.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba phi iashim bynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Special-Commands-in-KTurtle/Khasi</id>
		<title>KTurtle/C3/Special-Commands-in-KTurtle/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Special-Commands-in-KTurtle/Khasi"/>
				<updated>2017-03-04T06:34:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{|border =1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- ||00:01 ||Khublei bad pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Special Commands'''  ha '''KTurtle.'''  |- ||00:08 ||Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei bad pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Special Commands'''  ha '''KTurtle.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule shaphang &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''“learn”''' command bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''“random”''' Command&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai Nga pyndonkam,da ka  '''Ubuntu Linux''' OS version. 12.04. '''KTurtle''' version. 0.8.1 beta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:28&lt;br /&gt;
|| Ngin tharai ba phi la don khyndiat ki jingtip shaphang ka KTurtle &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:33 &lt;br /&gt;
|| Lada phim don, ia ki jinghikai ba iadei bad kane sngewbha ban leit sha ka website jong ngi. '''http://spoken-tutorial.org''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:39&lt;br /&gt;
||To ngin plie ia ka KTurtle Application bathymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:42&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Dash home.'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:44 	&lt;br /&gt;
||Ha Search bar, type  '''KTurtle'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47 &lt;br /&gt;
||Klik ha ka ''' KTurtle''' icon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:50&lt;br /&gt;
||To ngin peit nyngkong ia ka “learn” command&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
||''' learn''' ka dei ka command ba kyrpang namar la pyndonkam ia ka ban shna ia ki commands ki jong phi hi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:01&lt;br /&gt;
||'learn' Command  ka lah ban shim input bad pynphai output. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:05&lt;br /&gt;
||To  ngin ia peit kumno la shna ia ki command bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:10&lt;br /&gt;
||Ngan zoom/ pynheh ia ka program text ban kham iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:14&lt;br /&gt;
||To ngin type ia ka code ha ka editor ban dro ia ka square: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
||'''repeat 4''' hapoh curly brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{ &lt;br /&gt;
'''forward 10''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''turnleft 90''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:31&lt;br /&gt;
||Hangne u number '''10''' u batai shai ia ka jingjrong jong ki side jong ka square.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:37&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin pule ia ki command ba don byntalang ha ka ban dro ia ka square, da kaba pyndonkam ia ka '''learn''' command. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:45&lt;br /&gt;
||Ngin ai kyrteng ia kine  ki set jong ki command  ban dro ia ka square kum '''square'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:50&lt;br /&gt;
||Ka command ''''learn'''' la bud  da ka kyrteng jong ka command ka ba ngin pule, Ha kane ka bynta, ka dei '''square.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:59&lt;br /&gt;
||To ngin thoh ia ki code harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
||'''learn''' space '''square''' space '''$x''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:10&lt;br /&gt;
||To ngin kynthup  ia ki curly brackets&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:13&lt;br /&gt;
||To ngin bujli ia u '''10''' da  u '''$x'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:19&lt;br /&gt;
||Command bathymmai kaba ngi la defined ne pymih  la khot '''square.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:23&lt;br /&gt;
||'''square''' ka shim ia  ka wei ka input argument, '''$x''' ban buh ia ka size jong ka square. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba haba phi run ia kane ka  code,''' square''' ka khlem pynphai ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|| Ka command '''learn''' ka dei kaba shu pule ia kiwei ki command  ki ban pyndonkam hadien. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:43&lt;br /&gt;
||I aka '''square''' command mynta Lah ban pyndonkam kum ka normal command ha baroh jong ki code. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
||To ngan add sa katto katne ki lain hangne. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:54&lt;br /&gt;
||Ngin thoh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''go 200,200''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''square 100''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:04&lt;br /&gt;
||Da kaba pyndonkam da ka command '''square 100''' Turtle ka dro ia ka square ha ka jingthew kaba 100.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
||To ngin Run ia ki code mynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
||'''Turtle''' ka dro ia ka square ha ka canvas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:17&lt;br /&gt;
||To ngin bujli mynta ia u 100 da u 50.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:22&lt;br /&gt;
||Ngin run biang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
||'''Turtle''' ka dro  sa kawei pat ka '''square''' da ki jingthew(dimension) ba 50.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:28&lt;br /&gt;
||Sngewbha ban kynmaw ba ia kane ka command lah ban pyndonkam tang hapoh ka bynta jong kane ka  program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:35&lt;br /&gt;
||Ngan pynkhuid ia ka code ba mynta na ka editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
||Type “clear” command bad Run ban pynkhuid ia ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:44	&lt;br /&gt;
||Kaba bud ngi ngin pule shaphang  “random” command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
||'''random''' command ka shim ia ka input bad pynphai ia ka output. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
|| Syntax na ka bynta ka random command ka dei “random X,Y” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
|| ha kaba X bad Y kidei ki artylli ki  input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:01&lt;br /&gt;
|| X  ka buh ia ka output barit tam bad Y ka sets/buh ia ka output baheh tam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:07&lt;br /&gt;
|| Output kidei ki nombar ba la shu jied hapdeng X bad Y. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:13&lt;br /&gt;
||To ngin buh ia ka “random” command ban pyndonkam ha ka application. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:18&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ki code ha ka text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:22&lt;br /&gt;
||Ngan batai ia ki code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
||“reset” command ka buh ia ka '''Turtle''' sha ka default jaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:29&lt;br /&gt;
||Hangne ka command '''random 1,20''' ka jied ia uno uno u nombar uba ia syriem ne ba kham heh ban ia u 1 bad ba iasyriem lane uba duna ia u 20, bad ai ia u sha u variable x. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:44&lt;br /&gt;
||'''repeat''' command bad ki command kiba hapoh curly brackets ki dro ia ka circle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:51&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ki code na ka text editor bad paste ia ki ha ka '''KTurtle's''' editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:58&lt;br /&gt;
||Pynsangeh shiphang ia ka jinghikai bad type ia ka program ha ka '''KTurtle''' editor jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:03&lt;br /&gt;
||Bteng biang ia ka jinghikai hadien ba la dep thoh ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:08&lt;br /&gt;
||Haba ngi run ia kine ki  code, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:10	&lt;br /&gt;
||'''Turtle''' ka dro ia ka  circle bad u radius  ba hapdeng 1 bad 20  ha ka canvas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
||To ngin execute ia kine ki code katto katne sien,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:20&lt;br /&gt;
||Phi la ban iohi ba ka circle ha ki size bapher bapher  ki mih ha kawei pa kawei ka por. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:26&lt;br /&gt;
||Man ka por ba phi execute ia kine ki code, ka circle bad ki radius bapher bapher la dro ha ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:33&lt;br /&gt;
||To mynta ngin pyndonkam ia baroh ar ka '''learn''' bad '''random''' command  ha ka nuksa. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:39&lt;br /&gt;
||Ngan pynkhuid ia ki code kaba mynta na ka editor, type '''clear''' command bad '''Run''' ban pynkhuid ia ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:48&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program ha ka Text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:52&lt;br /&gt;
||Ngan batai ia ki code mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:55&lt;br /&gt;
||“reset” command ka buh/wanrah ia ka Turtle sha ka jaka default.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:00 &lt;br /&gt;
||'''canvassize 300,300''' ka buh ia ka pynkiang bad jingjrong jong ka canvas sha 300 pixels ha man la kawei pa kawei. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:09&lt;br /&gt;
||'''$R, $G,''' bad '''$B''' ki dei ki lai variables ki ba nga la ai da kino kino ki values hapdeng 0 bad 255. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:19&lt;br /&gt;
||ha ka command '''canvascolor $R,$G, and $B''' , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
||ka rong bakhleh  saw-jyrngam-blue ka la shah bujli da ki value ba la ai sha ki variable R, G, bad B ha ka bynta ba ladep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:34&lt;br /&gt;
||Iaka rong jong ka canvas la buh da kino kino ha ka por ba la execute ia kane ka command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:41&lt;br /&gt;
||'''$red, $blue, $green'''  ki dei kiwei pat ki set jong ki variable&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
||ia kaba da kino kino ki value hapdeng 0 bad 255 la ai h  a ka rukom da kino kino.   randomly. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:53&lt;br /&gt;
||'''pencolor  $red, $blue and $green''' ki values jong ki rong bakhleh saw-blue-jyrngam-la bujli  da ki variables &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| '''$red''', '''$green''' bad '''$blue''' sha ki ba la ai da kino kino ki value  ha ka bynta ba la dep. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:10&lt;br /&gt;
||Ia ka rong jong u khulom ruh la buh da kano kano ha ka por ba la execute ia ka command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:18&lt;br /&gt;
||'''penwidth 2''' ka buh  ia ka pynkiang jong u khulom sha ka 2 pixels. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:25&lt;br /&gt;
|| Babud nga la pynrung ia ki code ban pule kumno ban dro ia ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||Hangne '''$x''' u mihkhmat ia ka size jong circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:35&lt;br /&gt;
||'''repeat''' command bad bud da ki code hapoh curly brackets ki dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
|-      &lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
||Ki set babud jong ki command kata ka dei '''go''' command bad bud sa ka '''circle''' command ki dro ia ka circles badon ia ki sizes babiang. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
||Kum ka Nuksa: ka circle bad ka size 5 ka dro ia ka circle bad ka  size 5 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:01&lt;br /&gt;
||Ha ki co-ordinates  ba la buh ha ka jaka X bad Y  ha '''go''' command. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:09&lt;br /&gt;
||Ia manla ki circle, Nga la buh ia ki jaka bapher bapher ha ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ki code na ka text editor bad paste ia ki ha ka KTurtle's editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:23&lt;br /&gt;
||Pynsangeh shiphang ia ka jinghikai hangne bad type ia ka program ha ka KTurtle editor jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
||Bteng biang ia ka jinghikai hadien ba la dep thoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:33&lt;br /&gt;
||Ngan execute ia kine ki code ha ka''' Fullspeed'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
||Phi lah ban execute ia kine ki code ha kano kano ka jingsted  ba la buh ha ka ''' Run''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:43&lt;br /&gt;
||Ngan run ia kine ki code sa katto katne sien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ia ka jingiapher ha ki value ba la ai da kino kino jong ka rong u khulom  bad  ka rong ka canvas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:54&lt;br /&gt;
||Kynmaw ia ka jingkylla ha ki rong jong u khulom bad ka canvas ha man la ka execution. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:01&lt;br /&gt;
||Phi lah ban execute ia ki code katno katno  sien ba phi kwah bad kynmaw  ia ki jingkylla &lt;br /&gt;
ha ki values ba la buh da kino kino jong u khulom bad ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:15&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:20&lt;br /&gt;
|| Ban batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:22&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* “learn” command  bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* “random” command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:30&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment ia phi ban leh , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
||Da kaba pyndonkam  da ka '''learn''' command, dro ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* pentagon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* square&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* rectangle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* hexagon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ha baroh sawdong jong ka canvas jong phi bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:45&lt;br /&gt;
|| Ia ka circle hapdeng jong ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
|| Da kaba pyndonkam da ka“random” command shna bunjait ki rong bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| Pynshna ia ki geometric shape bad canvas jong phi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  10:00 &lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba don ha kane ka link URL '''http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:04&lt;br /&gt;
|| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:08&lt;br /&gt;
|| Lada phim don ia ka internet ka ba sted, phi lah ban download bad peit &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:15&lt;br /&gt;
|| Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:19&lt;br /&gt;
|| Ai certificates ia kiba pass ha ka online test &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:22&lt;br /&gt;
|| Ia ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka '''contact@spoken-tutorial.org''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
||Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong Talk to a Teacher project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| La kyrshan ia ka  da ka National Mission on Education Lyngda ICT, MHRD, ka  Sorkar  India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Khambun ki jingtip halor kane ka Mission ki don ha kane ka  link '''http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro ]''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:46&lt;br /&gt;
||La dubbed ia kane ka jinghikai da u Thawlad Miki na Meghalaya&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
|| Ngan pynkut .Khublei n aka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Programming-Concepts/Khasi</id>
		<title>KTurtle/C3/Programming-Concepts/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Programming-Concepts/Khasi"/>
				<updated>2017-03-04T05:30:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;  {|border =1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- ||00:01 ||Khublei ia phi baroh.    |- ||00:03 ||Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Programming concepts''' ha k...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;  {|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei ia phi baroh.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:03&lt;br /&gt;
||Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Programming concepts''' ha ka '''KTurtle'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
||Thoh ia ka program ha ka KTurtle &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ia ki variable ban store ne buh ia ka input jong ki user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ia ka print command ban print ha ka canvas &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:22&lt;br /&gt;
||Ban batai  ia u lain &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:24 &lt;br /&gt;
||Ban record ia kane  jinghikai, nga pyndonkam,da ka Ubuntu Linux OS Version 11.10. KTurtle version 0.8.1 beta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:37&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi la don khyndiat ki jingtip shaphang ka '''KTurtle'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:43&lt;br /&gt;
||Lada em, ia ki jinghikai ba iadei , sngewbha peit ia ka website jong ngi, '''http://spoken-tutorial.org'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Shuwa ba ngin sdang, ngin ia batai katto katne ki jingtip ba donkam shaphang ka '''KTurtle'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:55&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Turtle&amp;quot; ba la pyni ha ka canvas la khot ia ka &amp;quot;sprite&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Sprite&amp;quot; ka dei ka dur barit ba iaid tawiar sawdong ka screen. Ka nuksa . Cursor u dei  sprite. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:10&lt;br /&gt;
||&amp;quot;spritehide&amp;quot; command ka buhrieh ia ka '''Turtle''' na ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
||&amp;quot;spriteshow&amp;quot; command ka pyni ia ka '''Turtle''' lada ka long rieh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:21&lt;br /&gt;
||&amp;quot;clear&amp;quot; command ka pynkhuid ia baroh ki jingdro na ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:27&lt;br /&gt;
||ha ka '''KTurtle''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:29&lt;br /&gt;
||&amp;quot;$ &amp;quot; sign  u dei ka  jaka ba don jong ki variables. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:34&lt;br /&gt;
||&amp;quot;*&amp;quot;(asterisk) la pyndonkam ban multiply ia ki artylli ki nombar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
||&amp;quot;^&amp;quot;(caret) u pynrah ia u power jong u nombar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:45&lt;br /&gt;
||&amp;quot;#&amp;quot;(hash) sign  u batai ia u lain bathoh hadien jong u. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:50&lt;br /&gt;
||&amp;quot;sqrt&amp;quot; u dei u function ba la don lypa ban wad ia ka square root jong u nombar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||To ngin plie ia ka'''KTurtle''' Application bathymmai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
||Click ha ka '''Dash home &amp;gt;&amp;gt; Media Apps'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:07&lt;br /&gt;
||'''Hapoh ka  Type, jied Education''' bad '''KTurtle'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:13&lt;br /&gt;
||'''KTurtle''' application ka plie . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:20&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban plie ia ka '''KTurtle''' da kaba pyndonkam da ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:24&lt;br /&gt;
||Nion'''CTRL+ALT+T''' ryngkat lang ban plie ia ka terminal. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Type '''KTurtle''' bad nion enter, '''KTurtle''' Application ka plie. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||To ngan type bad batai ia ka program code. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:46&lt;br /&gt;
||To ngan zoom(pynheh) ia ka program text, ka lah ban long ka bym da shai bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:55&lt;br /&gt;
||'''#program to find square of a number'''. Nion enter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||&amp;quot;#&amp;quot; sign u batai ia u lain bathoh hadien jong u. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:19&lt;br /&gt;
||Kane ka mut, ba u ne u lain un ym shah execute ha ka por ba run ia ka program. Nion enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:29&lt;br /&gt;
||'''reset'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||reset command ka buh ia ka Turtle sha ka jaka default. Nion enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:38&lt;br /&gt;
||'''$i= ask''' Hapoh double quotes '''ka pynrung ia u number n aka bynta u  i bad klik OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:58&lt;br /&gt;
||&amp;quot;$i&amp;quot; u dei u variable ban store ne buh ia ki input jong ki nongpyndonkam(user). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||'''“ask”''' command ka pan ia ka input jong u user ki ban buh ha ka variable. nion enter &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||'''“fontsize”''' space '''28'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:17&lt;br /&gt;
||'''fontsize''' ka buh ia ka font size ba pyndonkam da ka print. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:20&lt;br /&gt;
||Fontsize ka shim ia ki number kum ki input,ba buh ha ki pixels. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
||'''print $i*$i'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:36&lt;br /&gt;
||'''print $i*$i''' ka khein bad  print ia ka square jong u nombar. Nion enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:45&lt;br /&gt;
||'''spritehide'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
||'''spritehide''' ka buhrieh ia ka'''Turtle''' na ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:53&lt;br /&gt;
||To ngin Run ia ka program mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:56&lt;br /&gt;
||Klik ha ka '''Run''' button ha ka toolbar ban sdang ia ka rukom ban execute jong ki code ha ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:03&lt;br /&gt;
||Ka pyni ia ka list jong ka jingsted jong ki execution. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:07&lt;br /&gt;
||'''Full speed(no highlighting and inspector)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||'''Full speed''', &lt;br /&gt;
'''slow''', &lt;br /&gt;
'''slower''',&lt;br /&gt;
'''slowest''' bad&lt;br /&gt;
'''step-by-step'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||To ngan run ia ki code ha ka jingstet kaba '''slow'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:21&lt;br /&gt;
|| Ka &amp;quot;input bar&amp;quot; ka mih &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:23&lt;br /&gt;
||To ngin pynrung 15  ia u i  bad klik OK&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:29&lt;br /&gt;
||square jong u '15'  = '225' la pyni ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin pule  kumno ban wad  nth power ia u nombar lyngba ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:42&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program ha ka text editor. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
||To ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka ha ka  '''KTurtle''' editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||Sngewbha ban pynsangeh shiphang ia ka jinghikai hangne bad copy ia ka program ha ka '''KTurtle''' editor jong phi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:03&lt;br /&gt;
||To ngan zoom lane pynheh ia ka program text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:07&lt;br /&gt;
||Batai ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
||# sign u batai  ia u lain bathoh hadien jong u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:13&lt;br /&gt;
||'''reset''' command ka buh  ia ka '''Turtle''' sha '''default''' jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:18&lt;br /&gt;
||'''$i''' bad '''$n''' ki dei variables  ban store ne buh ia ki input jong ki user.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:25&lt;br /&gt;
||'''“ask”''' command ka pan ia ka inupt jong ki user ki ban store ne buh ha ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:31&lt;br /&gt;
||'''fontsize 28'''  ka buh ia ka font size ba pyndonkam da ka print. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:37&lt;br /&gt;
||Fontsize ka shim ia ki number kum ki input,ba  buh ha ki pixels.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:43&lt;br /&gt;
||'''print ($i^$n)''' ka niew  bad prints ia u nth power jong u number. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:52&lt;br /&gt;
||'''spritehide''' ka buhrieh ia ka '''Turtle''' na ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:57&lt;br /&gt;
||To ngin run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:00&lt;br /&gt;
||To ngin pynrung '5'  ia u i, bad klik OK&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:05&lt;br /&gt;
||To ngin pynrung  '4' ia u n, bad klik  OK. 5^4=625  la pyni ha ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:18&lt;br /&gt;
||Ka babud to ngin pyndonkam ia ka inbuilt '''“sqrt”''' function ha ka program ban wad square root ia u nombar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
|| To ngan copy ia ki code na ka editor bad paste ia ka hapoh ka ''' KTurtle's''' editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||Sngewbha pynsangeh shiphang ia ka jinghikai hangne bad copy ia ka program sha ka '''KTurtle''' editor jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ngan pynheh ia ka program text ka lah ban long ka bym da shai bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:49&lt;br /&gt;
||To ngan batai ia ki code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
||# sign u batai  ia u lain bathoh hadien jong u . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:57&lt;br /&gt;
||'''reset''' command ka buh ia ka  '''Turtle''' sha ka '''default''' jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:02&lt;br /&gt;
||'''$i''' u dei u variable ban store ne buh ia ki input jong ki user.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:07&lt;br /&gt;
||'''fontsize 28'''  ka buh ia ka font size ba pyndonkam da ka print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:12&lt;br /&gt;
||'''print sqrt $i''' ka print ia ka square root jong u number. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:19&lt;br /&gt;
||'''spritehide''' ka buhrieh ia ka '''Turtle''' na ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:24&lt;br /&gt;
||To ngan run ia ka program mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
||To ngin pynrung '169' ia u i,  bad klik OK&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:34&lt;br /&gt;
||square root jong u  169 = 13, la pyni ha ka canvas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:39&lt;br /&gt;
||To ngin run sa shisien,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:42&lt;br /&gt;
||to ngin pynrung ‘-169’  ia u i bad klik OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:49&lt;br /&gt;
|| Lada ngi pynrung da ki negative nombar , output ka dei ''''nan''''  ka mut um dei u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:56&lt;br /&gt;
||Namar ba u square root jong u negative number ymdei u real  number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
|| Ka babud to ngin pynmih ia u Cube root jong u positive number lyngba ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:08&lt;br /&gt;
||To ngan copy ia ka program na ka editor bad paste ia ka  ha ka ''' KTurtle's''' editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:19&lt;br /&gt;
||Sngewbha pynsangeh shiphang ia ka jinghikai hangne bad copy ia ka program ha ka '''KTurtle''' editor jong phi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:25&lt;br /&gt;
||Ngan zoom/pynheh ia ka program text ka lah ban long ka bym da shai bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:31&lt;br /&gt;
||To ngan batai ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:35&lt;br /&gt;
||#  sign ka batai ia u lain bathoh hadien jong u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:38&lt;br /&gt;
||Sngewbha kynmaw ba kane ka dei ka jingbatai ia uwei u lain. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:42&lt;br /&gt;
||Man la ki jingbatai dei ban bud da u # sign.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:48&lt;br /&gt;
||'''reset''' command ka buh ia ka  '''Turtle''' sha ka '''default''' jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:53&lt;br /&gt;
||'''$i''' bad '''$C''' ki dei ki variables ban store ne buh ia ki input jong ki nongpyndonkam (user).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:59&lt;br /&gt;
||'''$C=($i)^(1/3)''' ka wad ia u cube root jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:07&lt;br /&gt;
||'''fontsize 28'''  ka buh ia ka font size ba pyndonkam da ka print. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:13&lt;br /&gt;
||'''print $C''' ka prints ia u cube root jong u number. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:19&lt;br /&gt;
||'''spritehide''' ka buhrieh ia ka '''Turtle''' na ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:23&lt;br /&gt;
||To ngin Run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:27&lt;br /&gt;
||to ngin pynrung 343 ia u i bad klik OK&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:34&lt;br /&gt;
||cube root jong u 343 = 7 la pyni ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:40&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:43&lt;br /&gt;
||Ban batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:46&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:49&lt;br /&gt;
||Ka jingmut jong ka Programming  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:52&lt;br /&gt;
|| jingtreikam jong ka sqrt function&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:55&lt;br /&gt;
|| jingtreikam jong ka print command &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:57&lt;br /&gt;
||da kaba pyndonkam da ka KTurtle editor bad canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:02&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Nga kwah ia phi ban pyndonkam ia ki basic programming commands ban wad ia u...&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:08&lt;br /&gt;
||Cube jong u number &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:11&lt;br /&gt;
|| nth root jong u number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:15&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video kaba don ha kane ka URL http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:19&lt;br /&gt;
|| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:22&lt;br /&gt;
|| Lada phim don ia ka internet kaba stet, phi lah ban download bad sa peit &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:27&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:29&lt;br /&gt;
||Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorial bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:32&lt;br /&gt;
|| Ai certificates ia kiba pass ha ka onlain test &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:35&lt;br /&gt;
|| Ia ki Jingtip bakhambniah, sngewbha ban thoh sha:&lt;br /&gt;
  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:44&lt;br /&gt;
||Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:48&lt;br /&gt;
|| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education Lyngba ka ICT, MHRD, ka  Sorkar  India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:55&lt;br /&gt;
|| Jingtip ba khambun halor kane ka Mission ki don ha kane ka  link http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro ].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:59&lt;br /&gt;
||La dubbed ia kane ka jinghikai da u Thawlad Miki na Meghalaya..signing off.&lt;br /&gt;
Khublei n aka bynta ba phi la iasnohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C2/Grammar-of-TurtleScript/Khasi</id>
		<title>KTurtle/C2/Grammar-of-TurtleScript/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C2/Grammar-of-TurtleScript/Khasi"/>
				<updated>2017-02-21T09:12:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{|border =1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- ||00:01 ||Khublei  ia phi baroh.  |- ||00:02 ||Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka  jinghikai halor ka '''Grammar of TurtleScript''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei  ia phi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:02&lt;br /&gt;
||Pdiang sngewbha ia phi sha kane ka  jinghikai halor ka '''Grammar of TurtleScript''' ha ka'''KTurtle'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08 &lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai ngin sa pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:11&lt;br /&gt;
|| Grammar jong ka  script  bad  'if'-'else' condition&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai,Nga pyndonkam da ka ,  Ubuntu Linux OS version. 12.04.  KTurtle version. 0.8.1 beta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:29&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi la don khyndiat ki jingtip shaphang ka KTurtle &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||Lada em, ia ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.  '''http://spoken-tutorial.org''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:40&lt;br /&gt;
||To ngin plie ia ka '''KTurtle''' Application bathymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:43&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Dash home'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:45&lt;br /&gt;
||Ha ka Search bar, type '''KTurtle.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Klik ha ka '''KTurtle''' icon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:52&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban plie ia ka KTurtle da ka ba pyndonkam da ka'''Terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
||Nion '''CTRL+ALT+T''' ryngkat lang ban plie ia ka '''Terminal'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:01&lt;br /&gt;
||Type  '''KTurtle''' bad nion Enter ban plie ia ka '''KTurtle''' Application.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:08&lt;br /&gt;
||To ngin peit nyngkong ia ka '''TurtleScript'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:11&lt;br /&gt;
|| '''TurtleScript'''ka dei ka  programming language &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
||Ka don bunjait ki kyntien bad ki symbol ba pyndonkam na bynta ki ba bunjait ki jingthmu. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:21 &lt;br /&gt;
||ka '''instructs''' ia ka Turtle kaei ban leh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25 &lt;br /&gt;
||'''Grammar of TurtleScript''' ha ka ''' KTurtle''' ka Kynthup ia ki- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:30 &lt;br /&gt;
|| Comments&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:31&lt;br /&gt;
|| Commands&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:32&lt;br /&gt;
|| Numbers&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
|| Strings&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:34&lt;br /&gt;
|| Variables bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
|| Boolean values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:38&lt;br /&gt;
||Mynta ngin peit hangno ban buh ia ki nombar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||'''Numbers''' lah ban buh ha ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:44&lt;br /&gt;
|| Mathematical operators&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Comparison operators bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:49&lt;br /&gt;
||Variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:50&lt;br /&gt;
||Ngan zoom/pynheh ia ki dak jong ka program khnang ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
||Nyngkong to ngin peit ia ki variables. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:57&lt;br /&gt;
||Variables  Ki dei kyntein basdang da u ‘$’ sign, Kum ka nuksa $a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:04&lt;br /&gt;
||Ia ki Variables la pynthaba ha ki rong '''purple'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:09&lt;br /&gt;
||Da kaba pyndonkam da ka assignment, equal to (=), la ai ia ka variable ia ka content/jingdon jong ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:14&lt;br /&gt;
||Ki Variables ki lah ban don ki numbers '''$a=100'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:20&lt;br /&gt;
||strings '''$a=hello''' lane &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:25&lt;br /&gt;
||boolean values kiba dei lane ymdei '''$a=true'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:32&lt;br /&gt;
||Variable ki buh ia ki content haduh ba ki prokram ki pyndep ia ki execution  lane haduh ba kin shah ai/buh sha kiwei pat.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, peitbha ia ki code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||To ngin type,'''$a = 2004''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:50&lt;br /&gt;
||'''$b = 25''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:55&lt;br /&gt;
||'''print $a + $b''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:01&lt;br /&gt;
||Variable 'a' La ai da u  value ''' 2004.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:06&lt;br /&gt;
||Variable 'b' la ai da u value '''25''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:10&lt;br /&gt;
||'''print''' command, ka hukum ia ka Turtle ban thoh katto katne ha ka canvas. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:15&lt;br /&gt;
||'''print'''  command, ka shim ia ki number bad string kum ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:19&lt;br /&gt;
||'''print $a + $b'''  ka hukum ia ka '''Turtle''' ban kheinlang ia ki artylli ki values bad pyni ia ki ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:29&lt;br /&gt;
||To ngin Run ia ka code ha ka jingstet kaba '''slow'''ne duna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:34&lt;br /&gt;
||Value '''2029''' La pyni ha ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03.40&lt;br /&gt;
||Ka ba bud to ngin peit ia ki  Mathematical  Operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:44&lt;br /&gt;
||Mathematical operators ki kynthup,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''+''' (Addition) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''-''' (Subtraction) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''*''' (Multiplcation)  bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''/''' (Division)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:53&lt;br /&gt;
|| Ngan pynkhuid ne weng ia kane ka  code na ka editor bad type '''clear''' command bad '''RUN''' ban pynkhuid ia ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:01&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program ha ka text editor. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||Ngan batai ia ki code mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||'''“reset”''' command ka Buh ia ka Turtle sha ka jaka '''default'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:12&lt;br /&gt;
||'''canvassize 200,200''' Ka pynshna ia ka  pynkiang bad jingjrong jong ka canvas sha ka 200 pixels manla kawei pa kawei. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
|| value '''1+1''' la ai sha ka variable''' $add,''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:26&lt;br /&gt;
||Value '''20-5''' la ai sha ka variable '''$subtract''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:31&lt;br /&gt;
||value '''15 * 2''' la ai sha ka variable '''$multiply.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:36&lt;br /&gt;
||'''30/30''' la ai sha ka variable '''$divide.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||'''go 10,10''' ka hukum ia ka  '''Turtle''' ban leit 10 pixels sha ka diang jong canvas bad 10 pixels na shalor jong ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:52&lt;br /&gt;
||'''print''' command ka pyni ia ki variable ha ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:56&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ki code na ka text editor bad paste ia ka ha ka '''KTurtle''' editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:03&lt;br /&gt;
||Pynsangeh shiphang ia ka jinghikai bad thoh ia ka program hapoh''' KTurtle''' editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:08&lt;br /&gt;
||sdang biang ia ka jinghikai hadien ba la dep ban type ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:13&lt;br /&gt;
||To ngin nion ha ka '''Run''' button  ban run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||ki Command kiba la shah execute la pynthaba ia ki ha ka editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:22&lt;br /&gt;
||'''Turtle'''ka  pyni ia ki values ha canvas ha ki jaka ba dei thik. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:34&lt;br /&gt;
||To ngin shim ia ka nuksa kaba suk ba pyndonkam ia ka '''comparison operator''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:41&lt;br /&gt;
|| Ngan pynkhuid ia kine ki code na ka editor and type '''clear''' command bad '''RUN''' ban pynkhuid ia ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:49&lt;br /&gt;
||Ngan zoom /pynheh ia ka progrm text khnang ban iohi bha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:53&lt;br /&gt;
||To ngin type  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:55&lt;br /&gt;
||'''$answer = 10 &amp;gt; 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:03&lt;br /&gt;
||'''print $answer'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:09&lt;br /&gt;
||Hangne  ia u 10 la ia nujor bad u 3 da ka ’'''greater than'''’ operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:14&lt;br /&gt;
||ka jingmih  na kane ka jingianujor, ka '''boolean value true''' la buh ha ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:19&lt;br /&gt;
||variable '''$answer''' bad ia ka value '''true''' la pyni ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:27&lt;br /&gt;
||To ngin run ia ki code mynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||'''Turtle'''ka pyni  '''Boolean value true''' ha canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:34&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin peit kumno ki Strings ki treikam ha kane ka application –&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:39&lt;br /&gt;
||Strings lah ban buh ia ki ha ki variables kum ki nombar &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:43&lt;br /&gt;
||Strings yn ym lah ban pyndonkam ia ki  ha ki mathematical lane comparison operators &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:49&lt;br /&gt;
||Ia ki Strings la pynthaba ha ka rong saw &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||KTurtle  ka  ithuh ia u line hapoh ki double quotes kum ka string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:00&lt;br /&gt;
||Ngan pynkhuid ia kane ka  code na ka editor. Type '''clear''' command bad '''Run''' ban pynkhuid ia ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:08&lt;br /&gt;
||Mynta ngan batai shaphang ki Boolean values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:11&lt;br /&gt;
||Ki don tang artylli ki '''boolean''' values: '''true''' bad '''false.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:16&lt;br /&gt;
||Kum ka Nuksa, to ngin thoh ia ki code &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:20&lt;br /&gt;
||'''$answer = 7&amp;lt;5'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:28&lt;br /&gt;
||'''print $answer''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:34&lt;br /&gt;
||'''Boolean value false''' la ai sha ka variable''' $answer'''  namarba u  7 u khamheh ban ia u 5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
||To ngin Run ia ki code mynta &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:47&lt;br /&gt;
||'''Turtle''' ka pyni '''Boolean''' value '''false''' ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
||Babud to ngin ia pule shaphang ka “if-else” conditon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:56&lt;br /&gt;
|| ia ka ‘if’ condition la executed  tang lada ki '''boolean''' value ki khein ‘true’ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:03&lt;br /&gt;
||Ia ka‘else’ condition la executed tang lada ka ‘if’ condition kadei ‘false’ .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:09&lt;br /&gt;
||Ngan pynkhuid ia kane ka code na ka editor. Type '''clear''' command bad '''Run''' ban pynkhuid ia ka canvas&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:17&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka code ha ka text file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
||Kane ka code ka ia nujor ia ki nombar  4 , 5 bad 6 bad pyni ia ki risot katkum ba ki long ha  ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:30&lt;br /&gt;
||Nga ngan copy ia ki code na ka text editor bad paste ia ka ha ka '''KTurtle''' editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Pynsangeh shiphang  ia ka jinghikai bad type ia ka program ha ka '''KTurtle''' editor jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:42&lt;br /&gt;
||Bteng biang ia ka jinghikai hadien ba la dep ban type ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
||To ngin Run ia ki code mynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:49&lt;br /&gt;
|| Ka '''Turtle''' ka la ianujor  ia ki  values 4 bad 5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:53&lt;br /&gt;
||Bad la  pyni ia ka risot ba u 4 u long u barit ban ia u 6 ha ka canvas . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:00&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:05&lt;br /&gt;
||Ban batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:07&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:11&lt;br /&gt;
||Ki Grammar jong ka Turtle script  bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:14&lt;br /&gt;
|| ‘if-else’ condition &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:17&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka bynta jong ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:19&lt;br /&gt;
||'''Wad/Khein  ia ka jingkhein da kaba pyndonkam da ka'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:22&lt;br /&gt;
||if - else condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
|| Mathematical  bad comparision  operators&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:27&lt;br /&gt;
|| Pyni ia ka results da kaba pyndonkam da ka “print” bad “go” commands. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:33&lt;br /&gt;
||Ban khein/wad  ia ki assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:35&lt;br /&gt;
||Shuh Jied ia kino kino ki 4 nombar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:38&lt;br /&gt;
|| Multiply ia ki  ar sets jong kino kino ki nombar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:42&lt;br /&gt;
|| Ianujor ia ki risot ne jingmih da kaba pyndonkam da ka comparison operators&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:46&lt;br /&gt;
|| Pyni baroh ki ar results &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:49&lt;br /&gt;
|| Pyni ia ka result baheh shapdeng jong ka canvas &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:54&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban jied ia kano kano ka equation kaba phi mon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:59&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba don ha kane ka URL '''http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:03&lt;br /&gt;
|| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:06&lt;br /&gt;
|| Lada phim don ia ka internet kaba stet, phi lah ban downl oad bad sa peit &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:12&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:14&lt;br /&gt;
|| ka pynlong ia ki workshops lyngba ka spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:18&lt;br /&gt;
|| Ai certificates ia kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:22&lt;br /&gt;
|| Ia ki jingtip bakhambniah, sngewbha ban thoh sha:&lt;br /&gt;
  '''contact@spoken-tutorial.org''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:30&lt;br /&gt;
||Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong Talk to a Teacher project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:35&lt;br /&gt;
|| La kyrshan ia ka  da ka National Mission on Education Lyngba ka ICT, MHRD, ka  Sorkar  India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:43&lt;br /&gt;
|| Khambun ki jingtip halor kane ka Mission ki don ha kane ka  link '''http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro ]''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:48&lt;br /&gt;
||La dubbed ia kane ka jinghikai da u Thawlad Miki na Meghalaya.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:52&lt;br /&gt;
|| signing off .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khublei ba phi ia la iasnohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Control-Execution/Khasi</id>
		<title>KTurtle/C3/Control-Execution/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Control-Execution/Khasi"/>
				<updated>2017-02-07T09:41:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{|border =1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 ||Khublei Ia phi baroh.  |- |00:03 ||Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Control Execution''' ha ka '''KTurt...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
||Khublei Ia phi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:03&lt;br /&gt;
||Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka '''Control Execution''' ha ka '''KTurtle'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:10&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|| ''''while'''' loop  bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
||''''for'''' loop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai Nga pyndonkam da ka: &lt;br /&gt;
Ubuntu Linux OS Version 12.04 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
KTurtle version 0.8.1 beta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi don khyndiat ki jingtip shaphang ka '''Kturtle'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
||Lada ym don, ia ki jinghikai baiadei, sngewbha ban leit sha ka website jong ngi. http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:45&lt;br /&gt;
||To ngin plie ia ka '''KTurtle''' Application bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
||Klik ha ka '''Dash home'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
||Ha ka Search bar, type KTurtle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
||Klik ha ka option. Ka KTurtle Application ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:59&lt;br /&gt;
||Ngan batai nyngkong shaphang, kaei ka control execution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:05&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||Control execution kadei kaba control/pyniaid ia ka rukom iaid jong ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
||Bunjait ki conditions la pyndonkam  ban  pyniaid/control ia ka program  execution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:16&lt;br /&gt;
||Loop kidei ki block jong ki code ba execute bunsien haduh da la ioh  ia ka jubab ba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
||Nuksa: '''“while”''' loop bad  '''“for”''' loop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:30&lt;br /&gt;
||To ngin sdang ia kane ka jinghikai da ka '''“while”''' loop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:34&lt;br /&gt;
||Ha ka '''“while'''” loop, ki code ba hapoh ka loop ki iai mih bunsien haduh ba ki '''boolean''' ki pynmih sha ka 'false'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||To Ngan batai ia ka rukom ban thoh  ia ka '''“while”''' loop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''while loop condition''' { &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
  '''do something ''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''with  loop increment variable&lt;br /&gt;
}'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ki code ha ka text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||Ai ba ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka ha ka '''KTurtle''' editor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
||Sngewbha ban pynsangeh shiphang /pause ia ka jinghikai hangne bad type ia ka program ha ka '''KTurtle''' editor jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Bteng biang ia kane ka jinghikai hadien ba la dep  type ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:18&lt;br /&gt;
||To ngan zoom ia ka program text,  ka lah ban long ka bym da shai bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:25&lt;br /&gt;
||To ngan batai ia ki code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:27&lt;br /&gt;
||# sign u ai jingmut ia u lain ba thoh hadien jong u. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
||Ka mut,  ba kane ka lain kan ym executed ha ka por ba run ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:38&lt;br /&gt;
||'''reset''' command ka buh ia ka '''“Turtle'''” sha ka  '''default''' jaka  ne bynta kumba ka long .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:43&lt;br /&gt;
||'''$x=0''' ka sdang  ia ka value jong u x sha zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:52&lt;br /&gt;
||Ia ki jingthoh ha ka program la ai hapoh double quotes hadien jong ka '''keyword'''  '''message &amp;quot; &amp;quot;'''  &lt;br /&gt;
'''“message”''' command ka shim ia u '''“string”''' kum input. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
||Ka pyni ia ka pop-up dialog box ba don ia ki dak na u string. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:11&lt;br /&gt;
||'''while $x&amp;lt;30''' ka checks ia ka '''“while”''' condition. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:17&lt;br /&gt;
||'''$x=$x+3''' ka pynkiew ia ka value  jong ka variable $x da  3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:27&lt;br /&gt;
||'''fontsize 15 '''ka buh ia ka jingheh jong ka font bapyndonkam da ka '''print''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
||Fontsize ka shim ia ki number kum ki input, ba buh ha ki pixels.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:42&lt;br /&gt;
||'''forward 20''' ka phah ia ka '''“Turtle”''' ban iaid 20(arphew) synjam shakhmat ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
||'''print $x''' ka pyni ia ka value jong u variable x ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:01&lt;br /&gt;
||To ngan klik ha ka '''“Run”''' button ban run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
||Ka message ne khubor dialog box ka mih. To ngan klik  OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Ki sien (Multiples) jong u 3 naduh 3 haduh 30 la pyni ha ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
||'''“Turtle”''' ka iaid  20 synjam (steps) shakhmat ha ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Babud to ngin iatrei bad ka  '''“for”''' loop .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:26&lt;br /&gt;
||“for” loop kadei ka counting loop .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
||Man ka por ba ka code hapoh ka '''“for”''' loop la executed,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
||ki jingkhein ne value jong ki variable la pynkiew, haduh ban kin da poi ha ka value bakhatduh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:41&lt;br /&gt;
||To ngan batai ia ka rukom ban thoh  jong ka '''“for”''' loop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
||'''for variable = start number to end number  { Statement}'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:55&lt;br /&gt;
||To ngan pynkhuid ne weng ia ka  program kaba mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
||To ngan type '''clear'''command bad run ban pynkhuid ia ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:05&lt;br /&gt;
||To ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh ka KTurtle editor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
||Sngewbha ban pynsangeh shiphang ia kane ka jinghikai hangne bad type ia ka program hapoh KTurtle editor jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|| Sdang biang ia kane ka jinghikai hadien ba la dep type  ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:25&lt;br /&gt;
||To ngan zoom ne pynheh ia ki dak jong ka program ki lah ban long ki bym da shai bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32&lt;br /&gt;
||To ngan batai ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:34&lt;br /&gt;
||# sign u ai jingmut ia u line bathoh hadien jong u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||'''reset''' command ka buh ia ka '''“Turtle”''' sha ka '''default''' jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:44&lt;br /&gt;
||'''$r=0''' ka sdang  ia ka value  jong u variable r sha zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:52&lt;br /&gt;
||'''for $x= 1 to 15''' ka checks ia ka '''“for”''' condition  na 1 sha 15.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:01&lt;br /&gt;
||'''$r=$x*($x+1)/2''' ka niew  ia ka value jong u variable r.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:12&lt;br /&gt;
||'''fontsize 18''' ka buh ia ka size jong ka font ba pyndonkam da ka '''print''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:19&lt;br /&gt;
||'''print $r''' ka pyni ia ka value  jong u variable'' r '' ha ka canvas &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:26&lt;br /&gt;
||'''forward 15''' ka phah ia ka  '''Turtle''' ban iaid 15 synjam (steps) shakhmat ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:34&lt;br /&gt;
||'''go 10,250''' ka phah ia ka  '''Turtle''' ban iaid 10 pixels na ka diang jong ka canvas bad 250 pixels na shalor jong ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:48&lt;br /&gt;
||'''“Turtle”''' ka pyni ia baroh ki print commands khlem kano kano ka jingiapher ha ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
||“Wait 2” command ka pynlong ia ka Turtle ban ap  da 2 seconds shwa ban execute ia ka command babud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:04&lt;br /&gt;
||'''“print”''' command ka pyni ia ka “string”  hapoh double quotes bad ruh pyni ia ka variable $r.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:13&lt;br /&gt;
||To ngan nion ha ka '''“ Run”''' button ban run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
||Ka series jong ka jingkheinlang jong ki 15 tylli ki natural nombar ba nyngkong&lt;br /&gt;
 bad  ka jingkheinlang jong ki 15 tylli ki natural nombar ba nyngkong la pyni ha ka canvas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
||'''Turtle''' ka iaid 15 steps shakhmat ha ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:32&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:37&lt;br /&gt;
||To ngin ia batai kyllum .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai ngi la pule kumno ban pyndonkam, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|| '''“while”''' loop bad'' “for” ''' loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:47&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment Nga kwah ia phi ban thoh ia ka program ban ban wad ia ki jingkhein jong &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54  &lt;br /&gt;
||ki sien jong 2, dakba pyndonkam da ka “while” loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58&lt;br /&gt;
||ka Multiplication table jong u number, da kaba pyndonkamg da ka “for”  loop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:03&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video badon ha ka URL:http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth babiang, phi lah ban download bad sa peit &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:17&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
||ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
||Ai certificates ia kito ba pass ha ka online test &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba khambun, sngewbha ban thoh sha:&lt;br /&gt;
contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a Teacher project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, sorkar jong ka India &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
||Ki jingtip ba khambun halor kane ka Mission ki don ha kane ka  link &lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro ]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:54&lt;br /&gt;
|| La dubbed ia kane jinghikai da u Thawlad miki na Meghalaya, signing off&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khublei shibun ba phi la iasnohlang..&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Common-Errors-in-KTurtle/Khasi</id>
		<title>KTurtle/C3/Common-Errors-in-KTurtle/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KTurtle/C3/Common-Errors-in-KTurtle/Khasi"/>
				<updated>2017-02-01T10:52:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{|border =1 |'''Time''' |'''Narration'''; |- || 00:01 || Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka ''Common Errors''' ha ka '''KTurtle.''' |- || 00:07 ||Ha kane ka jing...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration''';&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Pdiang sngewbha ia phi sha ka jinghikai halor ka ''Common Errors''' ha ka '''KTurtle.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin sa tip shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:10&lt;br /&gt;
|| ki'''Syntax errors'''  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:12&lt;br /&gt;
|| '''Runtime errors''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:14	&lt;br /&gt;
|| '''Logical errors'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai Nga pyndonkam,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:20&lt;br /&gt;
|da ka'''Ubuntu''' '''Linux''' OS version 12.04. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:25&lt;br /&gt;
| '''KTurtle''' version. 0.8.1 beta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:31&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi la don katto katne ki jingtip shaphang ka jingtrei kam jong ka'''KTurtle'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:36&lt;br /&gt;
|Lada em, sngewbha ban peit ia ka website jong ngi naka bynta ki jinghikai baiadei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''http://spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:42&lt;br /&gt;
||To ngin ia batai nyngkong , kaei ka error?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:46&lt;br /&gt;
|'''Error''' kadei ka jingbakla ha ka program kaba pynmih ia ka '''incorrect''' lane ki result kiba'''unexpected''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:55&lt;br /&gt;
||Nyngkong ngan batai shaphang ki '''&amp;quot;Types of errors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:00&lt;br /&gt;
|| '''Syntax error''' ka dei ka '''violation of  grammatical rules''', jong ka '''programming language'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:09&lt;br /&gt;
|'''Compilation''' kam treikam haba don '''syntax errors''' ha ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:15&lt;br /&gt;
|'''Syntax errors''' ki long basuk ban wad bad ban pynbeit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:22&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:23&lt;br /&gt;
|| '''Unmatched parentheses''', '''square  ''' bad '''curly braces'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
|| Pyndonkam ia ki''' variable'''  kiba  ym pat '''declared'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| Jingbymdon ki'''quotes''' ha ki '''strings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
||Ia ngin plie ia ka '''KTurtle''' Application bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:42&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Dash  home'''. Hapoh jong Search bar, thoh '''KTurtle.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka  '''KTurtle''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||To ngin sdang ia ka jinghikai bad ki katto katne ki ''' syntax errors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program ha ka text editor. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
||Ban batai ia ka '''error''' hapoh jong kane ka program, Ngan ai comment ha ka bynta bakut jong ki code. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
||Hangne ngan comment ia u line &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:11&lt;br /&gt;
||'''$a=ask within double quotes &amp;quot; enter any number and click Ok&amp;quot;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||Ngan pyndonkam ia u '''hash(#)''' sign ban comment ia u line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:23&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka program na ka  text editor bad paste ia ka ha ka '''Kturtle's''' Editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|Pynsangeh ia ka jinghikai hangne bad thoh ia ka program hapoh ka  '''KTurtle''' editor jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|Sdang biang ia ka jinghikai hadien ba la dep thoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:42&lt;br /&gt;
||Ia ngin klik ha ka '''Run''' button ban run ia ka program &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
|'''Compiler''' ka pyni ia ki jingbakla harum,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:50&lt;br /&gt;
|''' variable &amp;quot;$a&amp;quot; was used without first being assigned  to a value.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:57&lt;br /&gt;
||Hangne ka jingbakla ka don ha u line ba 4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:02&lt;br /&gt;
||Kane kadei ka '''syntax error'''. Ka paw,  namar  ba ka  variable  'a'  khlem pat batai ka mut aiu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:10&lt;br /&gt;
||Ngan leit sha u line nombar ba 2, weng ia ka comment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:14&lt;br /&gt;
|| Ngan copy ia ka program na ka text Editor bad paste ia ka hapoh ka  ''' KTurtle's editor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
||Ia ngin klik ha ka '''Run''' button ban pynmih ia ka program &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:27&lt;br /&gt;
|Pynrung '''6''' ia ka value jong u '''a''' bad klik  OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:31&lt;br /&gt;
|Program ka runs khlem da don jingbakla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:35&lt;br /&gt;
||Ngan pynkhuid ia kane ka program na ka '''KTurtle''' editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|Thoh '''clear''' command bad '''Run''' ban pynkhuid ia ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:43&lt;br /&gt;
|| Ia ngin peit ia kawei pat ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:46&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program ha ka text editor. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:50&lt;br /&gt;
||Hangne ka value  jong u &amp;quot;'''pi'''&amp;quot; la dep don lypa  ha KTurtle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:54&lt;br /&gt;
||Ia ngin pynjah ia u &amp;quot;'''$'''&amp;quot; sign na ka program. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:58&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh ka ''' Kturtle's Editor''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:05&lt;br /&gt;
|Pause/pynsangeh  ia ka jinghikai hangne bad thoh ia ka program hapoh ka '''KTurtle editor''' jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:11&lt;br /&gt;
|Sdang biang ia ka jinghikai hadien ba la dep thoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
||Ia ngin nion ha ka '''Run''' button ban run ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:19&lt;br /&gt;
|'''Complier''' ka pyni ia kine ki jingbakla harum,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:22&lt;br /&gt;
|'''you cannot put   “=” here'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:26&lt;br /&gt;
||Kane ka jingbakla ka don ha ka  line ba 2. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:30&lt;br /&gt;
||Kane kadei ka '''syntax error''' ka paw,  namar ba kamdon ia ka '''container  of variable.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
||Ia ngin leit biang sha ka program bad buh  ia u $ sign.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:41&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh  ka '''KTurtle's''' Editor &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:49&lt;br /&gt;
||Ia ngin klik ha ka '''Run''' button ban  run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:53&lt;br /&gt;
|Pynrung '''45''' ia ka angle value bad nion '''OK'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:57&lt;br /&gt;
|Program ka runs khlem da don ki jingbakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:00&lt;br /&gt;
||Ia ngin weng ia kawei ka quotes jong u string. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:05&lt;br /&gt;
|| Ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh ka '''KTurtle's ''' Editor &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
||Klik ha ka  '''Run''' button ban run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:15&lt;br /&gt;
|'''Complier''' ka pyni ia ki jingbakla harum,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
|''' Text string was not properly closed, expected a double quote “ ” to close the string.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:25&lt;br /&gt;
||Hangne ka jingbakla ka don ha u  line ba 2. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:29&lt;br /&gt;
|| Ngan leit biang sha u line ba 2 bad weng ia ki quotes. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:34&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh ka ''' Kturtle's''' Editor &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:41&lt;br /&gt;
||Klik ha ka '''Run''' button ban run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:44&lt;br /&gt;
||Pynrung '''45''' ia ka angle value bad nion  OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:49&lt;br /&gt;
|Program ka runs khlem ki jingbakla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:52&lt;br /&gt;
|Da kumne phi lah ban shem ia u line ba don ki  jingbakla bad ruh ban pynbeit ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:59&lt;br /&gt;
||Ia ngin peit mynta ia ki runtime errors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:04&lt;br /&gt;
||'''Run-time error''' ki paw ha ka por ba leh '''execution''' ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
|ki lah ban '''crash''' ia ka program haba phi run ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
|'''Runtime errors''' ki shait mih dei na ka jingbakla ban ai ia ka input na ki nognpyndomkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|'''Compiler''' kam lah ban wad ia kine ki '''errors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:27&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban divide da u '''variable''' ba ym don ia ka value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:31&lt;br /&gt;
| Run ia ka loop khlem ka'''terminating condition''' lane '''increment value'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:43&lt;br /&gt;
||Ngan pynkhuid ia kane ka program kaba mynta na ka editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
|Thoh '''clear''' command bad '''Run''' ban pynkhuid ia ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:52&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program ha ka text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:56&lt;br /&gt;
|Kane ka program ka '''divides''' ia ki artylli ki  nombar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:00&lt;br /&gt;
|'a' u dei ''' dividend''' bad 'r' dei '''divisor'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:04  &lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh ka'''KTurtle's''' Editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
|Pynsangeh ia ka jinghikai bad thoh ia ka program hapoh ka '''KTurtle''' editor jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
|Sdang biang ia ka jinghikai hadien ba la dep ban thoh ia ka program. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:20&lt;br /&gt;
||Ia ngin nion ha ka  '''Run''' button ban run ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|Ia ngin pynrung '''5''' ia u 'a' bad nion OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:29&lt;br /&gt;
|Pynrung '''0''' ia u 'r' bad nion OK&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:33&lt;br /&gt;
|Hangne ngi ioh ia ka ''' runtime error''' ,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:36&lt;br /&gt;
|“'''you tried to divide by zero'''”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:39&lt;br /&gt;
||Kane ka error ka don  ha u line ba 4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
||Kane ka error ka paw namar ba ngim lah ban '''divide''' ia u number da u''' zero'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||Ia ngin run biang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
|Pynrung '''5''' ia u '''a''' bad klik OK &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
|Pynrung '''2''' ia u 'r' bad klik OK &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:58&lt;br /&gt;
|Program ka iaid khlem da don ki error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:01&lt;br /&gt;
||Ngan pynkhuid ia kane ka program na ka  '''KTurtle''' editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:05&lt;br /&gt;
|Thoh '''clear''' command bad '''Run''' ban pynkhuid ia ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:10&lt;br /&gt;
||ka babud ngin ia peit shaphang ka  ''' logical errors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:14&lt;br /&gt;
||'''Logical error''' kadei ka jingbakla ha ka program's '''source code''' kaba pynmih ia ka '''incorrect''' lane '''unexpected''' ka jinglong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:26&lt;br /&gt;
|Kum ka nuska,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:28&lt;br /&gt;
|'''Assigning''' ia u value sha u variable bym dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:32&lt;br /&gt;
|'''Multiplying''' ia ki artylli ki  nombar ha ka jaka jong  '''adding'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Nga la don lypa ia ka program ha ka  text editor. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:39&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh  ka '''Kturtle's''' Editor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:47&lt;br /&gt;
|Pynsangeh  ia jinghikai bad thoh ia ka program hapoh ka '''KTurtle''' editor jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:52&lt;br /&gt;
|Sdang biang ia ka jinghikai hadien ba ladep ban thoh ia ka program. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:57&lt;br /&gt;
||Mynta nion ha ka  '''Run''' button ban run ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:01&lt;br /&gt;
||ka dialog box ka mih, ia ngin klik OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:05&lt;br /&gt;
||Loop ka leit sha ka '''infinite loop'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  09:08&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka '''“while”''' loop ki prints ia ki nombar  naduh 31 bad ka dang print hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
||kane kadei ka  '''logical error'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:18&lt;br /&gt;
||Ha ka “while” condition x u kham heh ban ia u 20,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:23&lt;br /&gt;
||Tangba u '''variable''' x u heh barabor  ban ia u 20&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:28&lt;br /&gt;
||Te , ka loop kam ju  '''terminates.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:31&lt;br /&gt;
||Ngan nion ha u '''Abort''' button ban pynsangeh ia ka kam/process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
||To ngin pynkylla  $x=$x+1 sha $x=$x-1. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:44&lt;br /&gt;
|| Ngan copy ia ka program na ka text editor bad paste ia ka hapoh  ka '''KTurtle's''' editor.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
||Ian gin klik ha ka '''Run''' button ban run/pyniaid ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
||Ka dialog box ka mih. Ia ngin klik OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:59&lt;br /&gt;
||Loop ka '''terminates''' hadien ba la dep print ia ki values na ka ''' 29 to 20.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:05&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:10&lt;br /&gt;
||To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:12&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai ngi la nang ia ki error bad ki jait error kum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:18&lt;br /&gt;
|Ka jingpyndonkam ia ka '''variable''' kaba ym pat dep declared.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:23&lt;br /&gt;
|Jingbymdon  ki '''quotes''' ha ki strings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:27&lt;br /&gt;
|''' Runtime errors''' bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:30&lt;br /&gt;
|| '''Logical errors'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:31&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment Nga kwah ia phi ban phin wad ia ki errors ha ki program ba la ai.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:46&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video badon ha u ne u URl: http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth babiang, phi lah ban download bad sa peit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:59&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:01&lt;br /&gt;
|Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:05&lt;br /&gt;
|Ai certificates ia kito ba pass ha ka online test &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:09&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba khambun, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11: 17&lt;br /&gt;
||Spoken Tutorial Project kadei ka bynta jong Talk to a Teacher project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:23&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka India &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||11:31&lt;br /&gt;
||Khambun ki jingtip halor  kane ka Mission ki don ha kane ka link http:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
//spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro ]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:37&lt;br /&gt;
||Ma nga u Thawladmiki na Meghalaya . Signing off &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:41 &lt;br /&gt;
||Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Firefox/C4/Extensions/Khasi</id>
		<title>Firefox/C4/Extensions/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Firefox/C4/Extensions/Khasi"/>
				<updated>2017-02-01T04:12:51Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- ||00:00 || Pdiang sngewbha ia phi sha ka   '''Spoken Tutorial '''halor ka  '''Extensions '''ha u Mozilla Firefox. |- ||00:05 |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
|| Pdiang sngewbha ia phi sha ka   '''Spoken Tutorial '''halor ka  '''Extensions '''ha u Mozilla Firefox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin sa ioh jingtip shaphang: ki ''Extensions''' lane  '''Add-ons''', ban install ia ki  Extensions,  bad ki Extensions kiba la jied khnang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi ia pyndonkam da u  '''Firefox 7.0''' ha ka '''Ubuntu 10.04'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:20&lt;br /&gt;
|| To ngin ia plié ia ka  '''Firefox browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:23&lt;br /&gt;
|| Da ka default, ka  '''yahoo home page''' ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:27	&lt;br /&gt;
|| Kiei ki  '''Extensions '''lane ''' Add-ons'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||'''Extensions '''ki ailad ia phi ban:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:31&lt;br /&gt;
||* Pynrung ia ki jinglong bathymmai sha u Firefox browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||* Pyntbit ia ki jinglong ba la don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:37&lt;br /&gt;
||* Pynshna ia u Firefox browser ban pynitynnad katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:42&lt;br /&gt;
|| '''Extensions''' ki dei ki bynta jong u  Firefox browser &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:45&lt;br /&gt;
|| bad pyniar ia ka jingtreikam jong u browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa , phi lah ban install ia ki '''extensions''' kiba: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
||# Block ne khang ia ki advertisements lane ki  pop-ups. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:54&lt;br /&gt;
||# ianujor ia ki dor jong ki tiar ki tar bad ruh &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
||# pyni ia jinglong jong ka suinbneng .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
|| To ngin install ia ka  '''Grab and Drag''' extension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:03&lt;br /&gt;
||'''Grab and Drag''' ka ailad ia phi ban scroll lyngba ki web pages ha kiba bun rukom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:07&lt;br /&gt;
||Ka iasyriem bad ka  rukom treikam jong ka 'grab and drag' ha ka '''Adobe Acrobat'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:12&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Menu bar''', klik '''Tools '''bad '''Add-ons'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:16&lt;br /&gt;
|| Ka '''Add-ons Manager''' tab ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:20&lt;br /&gt;
|| Da kawei ka rukom, phi lah ruh ban nion lang ia ki  '''Ctrl+Shift+A''' keys ban plié ia ka  '''Add-ons Manager''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
|| Ka panel ba na kadiang ha ka  '''Add-ons Manager''' ka pyni ia ki opshon ba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:34&lt;br /&gt;
|| Phin iohi , da ka default ia ka opshon  '''Get Add-ons''' la  jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:39&lt;br /&gt;
|| Ka panel ba na kamon ka pyni ia ki jingtip(information) n aka bynta ka opshon ba la jied ha ka panel ban a kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:45&lt;br /&gt;
|| Te, ka panel ba na kamon ka batai ia ki  '''Add-ons''' bad ka ong ia phi kumno ban sdang ia ki  add-ons.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:51&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh ka pynmih ia ki list jong ki katto katne ki  '''Add-ons''' kiba phi lah ban  install.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:55&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngin ia install ia ki  '''Add-on''' bathymmai - '''Grab and Drag'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
|| Nyngkong, ha ka  '''Search bar''', ba don halor sha kyndong na kamon, type: '''Grab and Drag'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:08&lt;br /&gt;
|| Ka panel bas ha kamon, mynta ka lists ia ki add-ons ba iadei thik bad ka kyrteng ba ngi wad .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:14&lt;br /&gt;
|| Bad ruh, phin iohi ba baroh ki add-ons ba don ia ka kyntien  '''drag '''ha ka  title ki la paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:20&lt;br /&gt;
|| Phin iohi baka kyrteng ba nyngkong ha ka  list, '''Grab and Drag''', kadei kaba iadei thik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:26&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka '''Install'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:28&lt;br /&gt;
|| Kum kiba bun ki software, ki don ki add-ons ruh ki lah ban don ia ka 'end-user license agreements'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:35&lt;br /&gt;
|| Ha ka  '''End-User License Agreement''' dialog box, klik '''Accept and Install'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
|| Ka '''Add-on''' bar ba pyni ia ka jingiaid ka download ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:46&lt;br /&gt;
|| Ba bud, ka jingthoh kaba ong  ba ka  ''''add-on will be installed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:50&lt;br /&gt;
||when you restart Mozilla Firefox'''' ka la paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:54&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka '''Restart Now'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:57&lt;br /&gt;
|| U '''Firefox '''browser u khang bad plié biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:01&lt;br /&gt;
|| Ka  '''Add-ons Manager ''' ka plié ha ka tab bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:05&lt;br /&gt;
|| Phin iohi baka  '''Grab and Drag '''extension ka la paw ha ka panel ba sha kamon jong ka  '''Extensions '''tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| Da kaba bud ia kyndon(steps) kiba hashuwa, to ngin install sa kawei ka  extension '''Scrap Book'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
|| '''Scrap Book''' ka ailad ia phi ban save/ne buh  bad pynbiang ia ki Web page collections. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:24&lt;br /&gt;
|| Phin iohi ba ka bar ba pyni ia ka jingiaid jong ka install bad ka khubor kaba ong ban khang bad plié biang ia u '''Firefox ''' la  khlem pyni ia ki ha la kijong kijong.&lt;br /&gt;
Notice that the installation progress bar and the message to close and restart '''Firefox '''are not displayed separately.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:33&lt;br /&gt;
|| La pynpaw ia ki ha ka  '''Scrap Book '''bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:36&lt;br /&gt;
|| Klik''' Restart Now'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:40&lt;br /&gt;
|| Iaka '''Scrap Book''' la dep  install ha u  Firefox.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:44&lt;br /&gt;
|| Pynsangeh shuwa ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka  '''assignment.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
|| Ha ka  '''Firefox '''browser, plié ia ka '''Add-ons Manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
|| Install ia ka add-on ba thymmai naka  list jong ki '''Featured Add-ons''' , ha ka  '''Get Add-ons '''option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban pynshna/ pynbeit ia ki  '''extensions''' kata kadei – pynrung, weng lane  update ia ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
|| da kaba pyndokam ia ka  '''Extensions '''option&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:06&lt;br /&gt;
|| ha ka  '''Add-ons Manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Firefox '''browser, klik ha ka '''Add-ons Manager''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:13&lt;br /&gt;
|| Na ka panel ba na kadiang , klik '''Extensions'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
|| ka panel ba na kamon mynta ka pyni ia ki '''Extensions ''' kiba la install ha ka kompitor jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:22&lt;br /&gt;
|| Ban ioh jingtip khambun shaphang ka  '''ScrapBook''', jied ia ka  bad klik  '''More'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
|| Ki Jingbatai bniah shaphang ki  '''Scrap Book''' la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:31&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka link jong ka website ban ioh jingtip baroh shaphang ki  '''Extensions'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:35&lt;br /&gt;
|| Mynta, naka panel ban a kadiang, klik ha ka  '''Extension '''option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
|| Phin iohi, ia kawei pa kawei ka '''Extension ''' phi lah ban buh ia ki preferences, pynlong ia ki ban ym treikam lane weng ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| Jied  '''Grab and Drag '''bad klik ha ka '''Preferences'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:49&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban buh ia ki preferences jong phi da kaba pyndonkam da kane ka  dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:53&lt;br /&gt;
|| Klik '''Cancel ''' ban khang ia ka dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:57&lt;br /&gt;
|| Mynta, jied  '''Scrap Book ''' bad klik '''Preferences'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:01&lt;br /&gt;
|| Phin iohi baka  '''Scrap Book''' '''Options '''dialog box ka ia pher  naka  '''Grab and Drag Preferences '''dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:09&lt;br /&gt;
|| Na kata ka daw, kawei pa kawei ka ,  '''Extension ''' ka don ia ki settings kiba pher kiba lah ban pynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:13&lt;br /&gt;
|| Lada ka  '''Preferences '''button kam long kaba iohi paw naka bynta ka  '''Extension''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
|| ka pynpaw ba kim don ki preferences n aka bynta jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:21&lt;br /&gt;
|| Klik '''Close ''' ban khang ia '''ScrapBook Options '''dialog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:26&lt;br /&gt;
|| Kum kiba bun ki softwares,  ia ki add-ons ruh la update naka por sha ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:31&lt;br /&gt;
|| Ban update ia ka '''Scrap Book''', jied ia ka, klik na kamon bad klik  '''Find Updates'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:37&lt;br /&gt;
|| Lada ia ki  '''Updates''' la lap , te ia ka  '''Update '''button la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:42&lt;br /&gt;
||Klik ha ka ban update ia ka  add-on.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
|| Namar kim don ki update n aka bynta ka '''Scrap Book''', ka  '''Update '''button ka khlem paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Kaba khatduh, lada phim kwah ban pyndonkam ia ka  '''Extension''' klik ia ka '''Disable '''button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
|| Bad ban weng ia ka Extension  naka kompitor jong phi, klik '''Remove'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:03&lt;br /&gt;
|| Ngi la ioh jingtip lut shaphang ki '''Extensions'''! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:06&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam mynta ia ki  '''Extensions ''' ban  pynsted /pynkhlain  ia ki kam  da kaba pynrung khambun ia ki rukomtreikam   sha u  Firefox.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:13&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban pyndonkam ia ka  '''Get Add-ons''' option ban ioh jingtip shaphang kiba bun ki  '''Add-ons'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:18&lt;br /&gt;
|| Phi lah hadien ban jied bad install  '''Add-ons''' kiba iadei bha lane kiba myntoi ia phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:24&lt;br /&gt;
|| Ban ioh jingtip khambun shaphang  '''Firefox Extensions''', sngewbha leit sha ka  '''Firefox''' website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:31&lt;br /&gt;
|| Kane ka ialam ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:34&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai , ngi la pule shaphang : ki Extensions, ban Install ia ki  Extensions, bad ki Extensions kiba la jied khnang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:42&lt;br /&gt;
|| Hangne kadei ka assignment n aka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:45&lt;br /&gt;
|| Wad ia ka extension ba khot  '''WebMail Notifier ''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:49&lt;br /&gt;
|| install ia ka ha ka kompitor jong phi..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:52&lt;br /&gt;
|| Wad shaphang ka jinglong jong kane ka  extension bad kumno phin pyndonkam ia ka ban peit ia ki mail ki bym pat pule na ki mails accounts jong phi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:01&lt;br /&gt;
|| Pynduh ia ka jingtreikam jong ka Extension. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:03&lt;br /&gt;
|| Hadien weng ia ka na u '''Firefox'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:07&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na kane ka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:10&lt;br /&gt;
|| Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:13&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, philah ban  download bad sa peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:18&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:19&lt;br /&gt;
||* Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:23&lt;br /&gt;
||* Ai  certificates sha kito ki ba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
|| Ia ki jingtip ba khambniah, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
 contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||'''Spoken Tutorial''' project kadei ka bynta jogn ka  '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:37&lt;br /&gt;
|| La kyrshan ia ka da ka  National Mission on Education lyngba ka  ICT, MHRD, Sorkar jong ka  India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:45&lt;br /&gt;
||Khambun ki jingtip halor kane ka mission lah ban ioh na:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:48&lt;br /&gt;
|| spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:56&lt;br /&gt;
||La dubbed ia kane ka jinghikai da u Thawlad miki na meghalaya.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:00&lt;br /&gt;
|| Khublei n aka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Firefox/C4/Add-ons/Khasi</id>
		<title>Firefox/C4/Add-ons/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Firefox/C4/Add-ons/Khasi"/>
				<updated>2017-02-01T03:10:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- ||  00:01 || Pdiang sngewbha ia phi sha ka  '''Spoken tutorial'''  halor ka   '''Advanced Firefox features''' ha u '''Mozilla...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  00:01&lt;br /&gt;
|| Pdiang sngewbha ia phi sha ka  '''Spoken tutorial'''  halor ka   '''Advanced Firefox features''' ha u '''Mozilla Firefox'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  00:08&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngi sa pule shaphang ki  Advanced Firefox features-&lt;br /&gt;
*Quick find link&lt;br /&gt;
*Firefox Sync&lt;br /&gt;
*Plug-ins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:19&lt;br /&gt;
|| Hangne, ngi ia pyndonkam da u  '''Firefox 7.0''' ha ka '''Ubuntu 10.04'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
|| To ngin plié ia u  Firefox browser.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|| 00:29&lt;br /&gt;
|| Da ka default, ka  '''&amp;quot;yahoo&amp;quot; home page''' ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:33&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pule shaphang ka rukom wad ia ki links ha u  Firefox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:37&lt;br /&gt;
|| Firefox u ailad ia phi ban wad ia  bad lap ia ki '''links''' hapoh jong ka  web-page.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:43&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Address bar''', type: '''www. Google.co.in'''  bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:51&lt;br /&gt;
||  Phin iohi ba ia u cursor mynta la buh hapoh jong ka  '''Google search bar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:58&lt;br /&gt;
|| Babud,  click  ia u cursor hano hano ha ka page shabar jong ka search bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  01:04&lt;br /&gt;
||Mynta naka keyboard, nion  ia u  '''apostrophe''' key.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:09&lt;br /&gt;
|| Ka '''Quick Find links only'''  search box ka paw shatrai na kyndong kadiang jong ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  01:16&lt;br /&gt;
||  Hapoh kane ka  box, to ngin  type ''Bengali''. Phin iohi b aka link  ''Bengali'' ka la shah pynthaba.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  01:25&lt;br /&gt;
|| Mynta phi lah ban wad kloi bad da kaba suk ia ki links hapoh jong ka  web page. 	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  01:31&lt;br /&gt;
||Shub buh, phi kwah ban pyndonkam ia u  Firefox browser da ki settings jong phi bad ki  preferences kiba na kano kano ka computer lane ka tiar , kum ka mobile phone jong phi , lah ne em ban long kumta?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  01:43&lt;br /&gt;
|| Hooid! Ka '''Firefox Sync''' feature ka buh ia baroh ki data jong u browser jong phi kum - '''bookmarks, history''' bad ki '''extensions''' ba la install khlem da don jingma ha ka  '''Mozilla server'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  01:55&lt;br /&gt;
||Phi lah ban '''Sync''' kiwei ki kompitor sha kane ka  ''server'''  bad phi lah ban pyndonkam ia ki data jong u browser jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:02&lt;br /&gt;
||  Mynta, to ngin  pyntreikam(enable) ia ka  '''Sync''' features. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:06&lt;br /&gt;
|| Na ka  Menu bar, click '''Tools''' bad '''Set Up Sync''' .  Ka '''Firefox Sync Setup''' dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:15&lt;br /&gt;
||  Namar ba ngi ia pyndonkam ia ka  '''Sync''' ha ka sien kaba nyngkong , click '''Create a New Account'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:21&lt;br /&gt;
||  Ka  '''Account Details''' dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:24&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta kane ka jinghikai , ngi la dep shna lypa ia ka  g-mail account- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:30&lt;br /&gt;
|| ST.USERFF@gmail.com. Ha ka  '''Email Address''' field, pynrung  ST.USERFF@gmail.com.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:42&lt;br /&gt;
|| Ha '''Choose a Password''' field, to ngin pynrung ia ka password.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:47&lt;br /&gt;
|| Ha ka  '''Confirm Password''' field, pynrung biang ia ka password.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:52&lt;br /&gt;
||  Da ka default, ka  server- '''Firefox Sync Server''' la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  02:58&lt;br /&gt;
|| Ngi ngin ym pynkylla ia ki settings. Ai check/tick ha ka '''“Terms of Service”''' bad '''“Privacy Policy”'''  box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:08&lt;br /&gt;
||  Click '''Next'''. Firefox u pyni ia ka '''Sync Key'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:11&lt;br /&gt;
||  Une u dei u  key  uba phi hap ban pynrung ne type ha kiwei pat ki systems ban pyndonkam ia ka  '''Sync''' jong phi na kito ki  machines.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:18&lt;br /&gt;
||  Click   ia ka '''Save''' button. Ha ka  '''Save Sync Key''' dialog box kaba paw, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:24&lt;br /&gt;
||  Browse ne leit sha ka  Desktop. Click '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:28&lt;br /&gt;
|| Ka  'Firefox sync key.html' file la save kum ka  HTML file ha ka  desktop.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||  03:35&lt;br /&gt;
||  Kynmaw lane thoh ia une u key bad save ia ka nombar ha kaba phi lah ban pyndonkam ia ka da kaba suk.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||  03:41&lt;br /&gt;
|| Phin ym lah ban pyndonkam ia ka  '''Sync account''' jong phi na kiwei ki komputor khlem da pynrung  ia une u key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:48&lt;br /&gt;
|| Click '''Next'''. Ha ka '''Confirm you are not a Robot '''dialog box,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:53&lt;br /&gt;
|| pynrung ia ki kyntien ba pyni ha ka box. Ka '''setup''' ka la dep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  03:59&lt;br /&gt;
|| Click ha ka  '''Sync Options''' button ba sha kadiang jong ka  '''Firefox Sync Setup''' dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:06&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban buh ia ki  '''Sync options''' jong phi hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:09&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta jong kane ka jinghikai, ngin ym pynkylla ia ka default option. Click '''Done'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:17&lt;br /&gt;
||Click''' Next'''. Firefox u pyntikna ia ki contents. Nangta, ka '''Finish''' button la pyni , click '''Finish'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:25&lt;br /&gt;
||  Phi la pynshna ia ka 'Firefox Sync' ha ka komputor jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:29&lt;br /&gt;
||Bad mynta, kumno phin pyndonkam ia ka browser data jong phi na kawei ka komputor?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:35&lt;br /&gt;
||  Phi donkam  '''Sync''' sha kawei ka komputor lane ka tiar .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:40&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta jong kane ka jinghikai, ngin ia list ia kine ki jingbthah ha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:46	&lt;br /&gt;
||   Phi lah ban bud ia kine ki jingbthah ban 'Sync' ia kawei pat ka komputor jong phi lane ka tiar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:52&lt;br /&gt;
|| Plie ia u  Firefox browser ha kawei pat ka komputor lane ka tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  04:57&lt;br /&gt;
|| Na ka  Menu bar, click  '''Tools''' bad '''Setup Firefox Sync'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||   05:03&lt;br /&gt;
||Click ''' I have a Firefox Sync account'''. Pynrung ia ka email-id bad password.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:10&lt;br /&gt;
|| Pynrung ia ka  '''Sync''' key jong phi . Click '''Finish'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:15&lt;br /&gt;
|| kawei pat ka komputor ruh  ka la  '''Sync''' mynta . Phi lah ban pyndonkam ia ka browser data jong phi na ki tools jong kawei pat ka komputor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:23&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban '''save''' ia ka '''bookmark''' bathymmai bad pynkylla ia ki '''preferences''' jong phi hangne.	 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:28&lt;br /&gt;
|| Kine ki jingpynkylla kin sa shah update hi dalade ha ka  '''Sync manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:34&lt;br /&gt;
|| Khatduh eh, to ngin pule kumno ban Sync ia ka original computer ba don ia ki data ba la update ha ka  '''Sync manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:42&lt;br /&gt;
||  Mynta n aka  Menu bar, click '''Tools'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:46&lt;br /&gt;
||  Phin iohi baki  '''Sync options''' mynta la  pyni kum   '''Sync Now'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:51&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban klik ha ka ban  'Sync' ia ki data jong phi bad ka  'Sync manager'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  05:55&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban kwah ban delete ia ka  Firefox '''Sync account''' jong phi lane clear /weng noh ia ki Sync data jong phi.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
||  06:02&lt;br /&gt;
||  Kumno phi leh ia kane? Kane ruh ka long kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:06&lt;br /&gt;
||Plie ia ka browser bathymmai. Ha ka Address bar, type: https://account.services.mozilla.com. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:21&lt;br /&gt;
|| Ha ka Username, pynrung :  &amp;quot;ST.USERFF@gmail.com&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:28&lt;br /&gt;
||  Mynta pynrung ia ka  password. Click '''Login'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:33&lt;br /&gt;
||Ka '''Firefox Sync''' webpage ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:36&lt;br /&gt;
||  Mynta phi lah ban  modify ne pynshna ia ki Firefox settings bad data.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:40&lt;br /&gt;
||To ngin  logout ne mih  na kane ka page mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:43&lt;br /&gt;
|| Mynta, to  ngin pule shaphang ki  plug-ins. Kaei ka '''Plug-in'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:49&lt;br /&gt;
|| Ka plug-in kadei ka software  program kaba  pynrung ia ka rukomtreikam  sha u Firefox browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:57&lt;br /&gt;
|| Tangba, ki  '''plug-ins''' ki iapher na ki  '''extensions'''.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||  07:00&lt;br /&gt;
|| plug-ins kidei ki  programs, ba la shna da kiwei pat ki kompani.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:04&lt;br /&gt;
|| Plug-ins ki pynkhleh ne pyntrei  ia ki third party programs sha u Firefox browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:10&lt;br /&gt;
||  Plug-ins ki ailad ia phi ban tem  '''videos''', peit ia ki  sur ki dur , scan ia ki virus bad pynkhlain ia ki animation ha u firefox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:21&lt;br /&gt;
||  Kum ka nuksa: '''Flash''' kadei ka  plug-in  ba phi install ban peit ia ki video ha u  Firefox browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:28&lt;br /&gt;
||  To ngin peit ia ki  plug-ins  kiba la install ha u  Firefox.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:33&lt;br /&gt;
|| Na ka Menu bar, jied  '''Tools''' bad '''addons'''   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:38&lt;br /&gt;
||   Ka '''addon manager''' tab  ka plie. Na ka panel ba nakadiang, click '''plug-ins'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:45&lt;br /&gt;
|| Ka panel ban a kamon mynta ka pyni ia ki  plug-ins kiba la installed ha ka komputor jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:50&lt;br /&gt;
|| Bad kumno phi  install ia ki plug-ins?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|| 07:53&lt;br /&gt;
|| Kawei pa kawei ka plug-in dei ban download n aka website ba iadei bad nangta install ha ka komputor jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:01&lt;br /&gt;
||  Ka rukom install ka lah ban iapher na ka bynta kawei pa kawei ka plug-in.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:05&lt;br /&gt;
|| Ban pule khambun shaphang ki  plug-ins ba don n aka bynta u mozilla firefox bad ki jingbthah halor kumno ban install ia ki, sngewbha leit sha ka  '''mozilla website'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:16&lt;br /&gt;
|| To ngin khang ia kane ka  browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:19 &lt;br /&gt;
||  Ban pynduh ia ka jingtreikam ia ki  plug-ins, shu click ia ka '''Disable''' button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:24&lt;br /&gt;
|| Kane ka ialam ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:27&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
* Quick Find Link&lt;br /&gt;
* Firefox Sync bad Plug-ins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
|| Hangne kadei ka assignment ia phi-  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:38&lt;br /&gt;
||Download bad install 3(lai)tylli ki  plug-ins n aka bynta u Firefox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:43&lt;br /&gt;
|| Shna ia ka  'Firefox Sync account'. Pyndonkam ia u Firefox browser jong phi n a kawei pat ka komputor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:50&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video ba don ha ka link harum. Ka batai kyllum ia ka  Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  08:56	&lt;br /&gt;
||  Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  09:01&lt;br /&gt;
||  Ka Spoken Tutorial project team : * ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki  spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  09:06&lt;br /&gt;
||* Ai  certificates ia kito kiba pass ha ka  online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:10&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba khambniah , sngewbha thoh sha: &lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:16&lt;br /&gt;
||'''Spoken Tutorial''' Project kadei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:21&lt;br /&gt;
|| La kyrshan ia ka da ka  National Mission on Education lyngba ka  ICT, MHRD, Sorkar jong ka  India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:28&lt;br /&gt;
||Khambun ki jingtip halor kane ka mission lah ban ioh na:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:31&lt;br /&gt;
||spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:36&lt;br /&gt;
||Kane ka jinghikai la dubbed da u Thawlad miki na Meghalaya. &lt;br /&gt;
Khublei n aka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Firefox/C3/Bookmarks/Khasi</id>
		<title>Firefox/C3/Bookmarks/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Firefox/C3/Bookmarks/Khasi"/>
				<updated>2017-01-23T09:49:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Thaw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- ||00:00 ||Pdiang sngewbha ia phi sha ka  '''Spoken Tutorial''' halor '''Organizing Bookmarks and Printing '''ha u '''Mozilla F...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Pdiang sngewbha ia phi sha ka  '''Spoken Tutorial''' halor '''Organizing Bookmarks and Printing '''ha u '''Mozilla Firefox'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin sa tip shaphang ki  '''Bookmarks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:11&lt;br /&gt;
|| Ngin sa nang ruh kumno ban : Pynbeit ia ki Bookmarks, ban pynshna pyntrei  ia ka Firefox page, leh ia ka Preview  bad  Print ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi ia pyndonkam '''Firefox 7.0''' ha ka '''Ubuntu 10.04'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:26&lt;br /&gt;
|| To ngin plié ia ka '''Firefox browser'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Da ka default, ka  yahoo '''home page''' ka plié .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
|| '''Bookmarks''' ka iarap ia phi ban leit sha ki  '''page'''s kiba phi shait pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:37&lt;br /&gt;
||Ngi la pule khyndiat shaphang ki  '''Bookmarks''' ha ka jinghikai ba la dep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:42&lt;br /&gt;
||Ngi la dep pynrung ruh ia ka  bookmark n aka bynta ka  '''gmail ''' hangtei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:46&lt;br /&gt;
|| To ngin click ha kane ban plié ia ka '''gmail home page'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
|| Phi la shah ialam sha ka '''gmail home page'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
|| Phi iohi ia u khlur bastem sha kamon jong ka '''gmail '''address, ha ka '''Address '''bar?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:59&lt;br /&gt;
|| Kane ka kdew ba kane ka site ka la shah bookmarked.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:03&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pyndonkam ia u khlur ban pynkylla ia ka kyrteng jong ka bookmark bad buh ia ka ha kawei pat ka folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:09&lt;br /&gt;
||To ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong ka '''gmail '''sha ka'''mygmailpage '''bad buh ia ka ha ka folder kaba thymmai ba kyrteng  '''MyNewBookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:18&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Address '''bar, click ha khlur ba stem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:22&lt;br /&gt;
|| Ka '''Edit This Bookmark''' dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
|| Ha ka  bynta ka '''Name''' , pynrung  '''mygmailpage'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka  '''Folder''' drop-down bad jied '''Choose'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| Jied '''Bookmarks menu''' bad click ha ka '''New''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:39&lt;br /&gt;
|| Ka '''New Folder''' ka la mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:41&lt;br /&gt;
|| Pynkylla kyrteng ia kane ka folder '''MyBookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:45&lt;br /&gt;
|| Ha '''Tags''', type: '''email'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
|| '''Tag'''s ka iarap ia ngi ban pynbeit ia ki  bookmarks.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:52&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban pyniadei ia ki nombar jong ki tags bad ka  bookmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:55&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa,  haba phi leh bookmark ia ka site ban thied jingthied,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
||Phi lah ban tag ia ka da ki kyntien  gifts, books lane toys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:03&lt;br /&gt;
|| Klik '''Done'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:06&lt;br /&gt;
|| Ha kawei pat ka rukom, phi lah ruh ban nion ia u '''Ctrl '''bad '''D '''keys&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
||  ban bookmark ia ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
|| Na ka  '''Menu '''bar, klik ha ka '''Bookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:16&lt;br /&gt;
|| Ka '''MyBookMarks '''folder ka la paw ha ka '''Bookmarks '''menu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:20&lt;br /&gt;
|| Buh ia u cursor ha ka folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:23&lt;br /&gt;
||Ia ka  '''mygmailpage '''bookmark la saved hangtei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:27&lt;br /&gt;
|| Mynta, ha ka  '''Address '''bar, type ia ka  tag &amp;quot;email&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Peitbniah baka site '''mygmailpage ''' ka la mih kum ka opshon ba nyngkong ha ka  list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:38&lt;br /&gt;
|| Te, ngi la pynkylla ia ka kyrteng jong ka  bookmark, save ne buh  ia ka ha kawei pat ka folder bad wad ia ka da kaba pyndonkam da I tag!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:45&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin bookmark ia ka '''www dot google dot com''' website. &amp;lt;Pause&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:53&lt;br /&gt;
|| Ha ka Address bar, jied ia ka address bad weng ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
|| Mynta type''' www '''dot '''google''' dot '''com'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:01&lt;br /&gt;
|| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:03&lt;br /&gt;
|| Mynta, na kyndong na kamon jong ka  '''Address bar''', click ha ka '''star'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| Ka 'google' website ka la shah bookmarked.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:12&lt;br /&gt;
|| Ha ka juh ka rukom , to ngin bookmark ia saw tylli shuh shuh ki  sites '''Spoken Tutorial''', '''Yahoo''', '''Firefox Add-ons''' bad '''Ubuntu '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:36&lt;br /&gt;
|| Peitbha ba ngi khlem pat save ia kine ki bookmarks sha ka folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:40&lt;br /&gt;
|| Bad kumno ngin weng ia ki bookmark ba ngi la shna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:44&lt;br /&gt;
|| Hooid, phi la dep iohi ia ka '''Remove bookmark '''button ha ka '''Edit This Bookmark '''dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:50&lt;br /&gt;
|| To ngin weng ia ka '''www.google.com''' bookmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:55&lt;br /&gt;
|| Ha ka  '''Address '''bar, type: 'www.google.com'. Click ha u khlur ba stem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:03&lt;br /&gt;
|| Na ka  '''Edit This Bookmark''' dialog  box, click ia ka '''Remove Bookmark '''button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:09&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Menu '''bar, click ha ka '''Bookmarks and MyBookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:14&lt;br /&gt;
|| Ka '''google '''bookmark ka khlem don shuh ha ka '''Bookmark '''menu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:19&lt;br /&gt;
||Kumno phin leit sha ki bookmarks ba phi la dep shna?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:23&lt;br /&gt;
||Phi lah ban leit ne peit ia ki bookmarks ha kiba bun rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:26&lt;br /&gt;
|| Ka rukom kaba suk ban leit sha ka site kaba phi la bookmarked kadei ban thoh ia ka kyrteng ha ka  '''Address bar'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:33&lt;br /&gt;
|| Click ha ka '''Address bar''', jied ia ka address ba la pyni bad weng ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:39&lt;br /&gt;
|| Mynta, ha ka ''' Address bar''', thoh ia u dak '''G'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Peitbha b aka list jong ki websites bas dang da u dak 'G' ki la paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:49&lt;br /&gt;
|| Kine ruh kidei ki sites kiba phi la bookmarked, tagged, bad la ju leit teng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban peit bad pynbeit ia ki bookmarks jong phi ha ka  '''Library''' window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:00&lt;br /&gt;
|| Na ka  '''Menu '''bar, click ha ka '''Bookmarks''' bad jied '''Show All Bookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:06&lt;br /&gt;
|| Ka '''Library''' window ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:09&lt;br /&gt;
|| Da ka default, baroh ki bookmarks ba phi shna ki la shah saved ha ka  folder '''Unsorted Bookmarks''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
|| Peitbha baka  '''Yahoo''', '''Spoken Tutorial''', '''Ubuntu '''bad '''FireFox Add-ons '''bookmarks ki la shah pynmih hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
|| To ngin ong, ngi kwah ban pynrung ia ka '''Yahoo India '''bookmark sha ka  '''Bookmarks '''menu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Nyngkong, to ngin pynkynriah ia ka '''Library '''window shapdeng jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngi lah ban peit ia ka '''Menu bar''' bad ki opshon da kaba shai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:39&lt;br /&gt;
|| Na ka   '''Unsorted Bookmarks '''folder, jied ia ka  '''Yahoo '''bookmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:43&lt;br /&gt;
|| Nion ia u  '''left mouse button''' bad tan ia ka bookmark sha ka  '''Bookmarks '''menu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:49&lt;br /&gt;
|| Pyntikna ba u cursor u dei ban don halor jong ka ''Bookmarks '''menu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:53&lt;br /&gt;
|| Ka '''Bookmark '''menu ka iar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
|| Buh ia u  '''mouse pointer''' halor ka menu bad pyllait ia u  'left mouse button'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Mynta  click ha ka  '''Bookmark menu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:04&lt;br /&gt;
||Ka '''Yahoo '''bookmark mynta ka paw ha ka  '''Bookmark '''menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:08&lt;br /&gt;
|| Ban plié ia ka bookmark  beit beit na ka '''Library '''window, shu  nion arsien ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin khang ia ka '''Library '''window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:19&lt;br /&gt;
|| Firefox u ailad ia phi ban pynbeit ia ki bookmarks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| To ngin pynbeit ia ki da ki kyrteng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:26&lt;br /&gt;
|| Na '''Menu bar''', click '''View''', jied '''Sidebar''' bad hadien click ha ka '''Bookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:32&lt;br /&gt;
|| Ka '''Bookmarks''' sidebar ka plié ha ka panel bas ha kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:37&lt;br /&gt;
|| To ngin bookmark ia ka '''Google.com''' sa shisien. &amp;lt;Pause&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:42&lt;br /&gt;
|| Na ka  '''Bookmarks '''sidebar, jied ia ka '''Unsorted Bookmarks '''folder bad nion na kamon ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:48&lt;br /&gt;
|| Jied '''Sort By Name'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:51&lt;br /&gt;
|| Ki bookmark la pynbeit da ki kyrteng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:54&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pynbeit biang ia ki bookmarks dalade hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:57&lt;br /&gt;
|| Na ka  '''Bookmarks''' '''Sidebar, '''click ha ka bad plié ia ka '''Bookmarks Menu '''folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:03&lt;br /&gt;
|| Babud, click ha ka bad plié ia ka '''Unsorted Bookmarks '''folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:08&lt;br /&gt;
|| Rah ia u  '''mouse''' halor ka  '''Spoken Tutorial '''bookmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:12&lt;br /&gt;
|| Mynta, nion ia u  '''left mouse button''' bad tan ia ka bookmark haduh ka  '''Ubuntu and Free Software''' folder ha ka '''Bookmarks''' '''Sidebar'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:22&lt;br /&gt;
|| Pyllait ia u  '''mouse-button'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:25&lt;br /&gt;
|| Ka bookmark la pynkynriah sha ka  '''Ubuntu and Free Software''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
|| Ki jingpynkylla ba phi leh ha ka  '''Bookmarks Sidebar '''ki la paw ruh kumjuh ha ka '''Bookmarks '''menu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:35&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pynbeit ia ki bookmarks dalade hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:39&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Menu bar''', click '''Bookmarks '''bad jied '''Show all bookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:45&lt;br /&gt;
|| Ha ka  '''Library '''window kaba paw, n aka panel ba na kadiang ,jied '''Unsorted bookmarks'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
|| Mynta,click halor ka '''Views''', '''Sort '''bad '''Sort by Added'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Ki addresses la pynbeit ha ka rukom kumba la pynrung ia ki kum ki bookmarks.  Click '''Close'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
|| khatduh eh, to ngin hikai kumno ban print ia kane ka web page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:08&lt;br /&gt;
|| Nyngkong to ngin pynshna ia kane ka web page naka bynta ban print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:12&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Firefox''' menu bar, click '''File''' bad jied '''Page Setup'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Ka  '''Page Setup '''dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
||  Jied ia ka '''Paper Size''' da ka 'A4'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:24&lt;br /&gt;
|| Jied  '''Orientation''' da ka '''Portrait.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:28&lt;br /&gt;
|| Klik '''Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:30&lt;br /&gt;
|| Ban check kumno ia ki settings la pyntreikam, klik '''File''' bad jied '''Print Preview'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ia ka page thik kumba kan long hadien ba la print ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
|| Klik '''Close ''' ban khang ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:42&lt;br /&gt;
|| Na ka Firefox '''Menu bar''', klik '''File''' bad jied '''Print'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:47&lt;br /&gt;
|| Ka  '''Print''' dialog box ka paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:50&lt;br /&gt;
|| Hangne, ngi jied ia ka '''Generic Printer''' option ha ka '''General''' Tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| Hadien, ha ka bynta ka  '''Range''' , jied '''All''' '''Pages'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:01&lt;br /&gt;
|| Ha '''Copies''', ngi ngin jied  '''1.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:04&lt;br /&gt;
|| Klik ia ka '''Options '''tab bad jied '''&amp;quot;Ignore Scaling and Shrink To Fit Page Width&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:10&lt;br /&gt;
|| Klik '''Print'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:12&lt;br /&gt;
|| Lada ia ka printer la dep pynshna/pynbeit bha, ka printer ka dei ban sdang ban print mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
|| Kane ka ialam ia ngi sha kabakut jong kane ka jinghikai. Ha kane ka jinghikai, ngi la tip shaphang ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:23&lt;br /&gt;
|| '''Bookmarks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:24&lt;br /&gt;
||'''Ngi la nang ruh kumno ban :''' Pynbeit ia ki Bookmarks, pynshna ia ka Firefox page, Preview bad “Print”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
|| Hangne ka dei ka  '''assignment''' n aka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:35&lt;br /&gt;
|| Plie ia ka Mozilla Firefox window bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:38&lt;br /&gt;
|| Leit sha ki san tylli ki sites ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:41&lt;br /&gt;
|| Bookmark ia ki baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:43&lt;br /&gt;
|| '''Save''' baroh ki bookmarks ha ka folder bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:47&lt;br /&gt;
|| Pynbeit ia ki bookmarks ha ka rukom jong ki alphabet na bakut sha kaba sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka bookmarked site ba khatduh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| Pynshna ia ka  web page naka bynta ban print bad print ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:58&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na kane ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:02&lt;br /&gt;
|| Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:05&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:10&lt;br /&gt;
|| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:11&lt;br /&gt;
||* ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:15&lt;br /&gt;
||* Ai ia ki certificate sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:18&lt;br /&gt;
|| Ia ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka &lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:25&lt;br /&gt;
||Spoken Tutorial Project kadei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
|| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka  India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:37&lt;br /&gt;
||Khambun ki jingtip halor kane ka mission lah ban ioh na :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:47&lt;br /&gt;
||La dubbed ia kane ka jinghikai da u Thawlad Miki na Meghalaya.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Khublei n aka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thaw</name></author>	</entry>

	</feed>