<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Ribajanai</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Ribajanai"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Ribajanai"/>
		<updated>2026-04-13T01:15:24Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Tangents-to-a-circle/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T11:14:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Tangents to a circle in Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut jong kane ka jinghikai , phin lah ban draw/dro ia ki tangents sha ka circle, sngewthuh ia ki properties jong ki tangents.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngi tharai ba phi lah don katto katne ki jingtip shaphang kumno ka Geogebra ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|Lada em , na bynta ka jinghikai ba iadei , sngewbha leit ha ka website ka jong ngi http://spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai , Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS Version 11.10, Geogebra Version 3.2.47.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools kiba harum :&lt;br /&gt;
Tangents&lt;br /&gt;
Perpendicular Bisector&lt;br /&gt;
Intersect two Objects&lt;br /&gt;
Compass&lt;br /&gt;
Polygon &amp;amp;&lt;br /&gt;
Circle with Center and Radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Click ha '''Dash home''' &amp;gt;&amp;gt; '''Media Applications'''. Hapoh '''Type''', jied '''Education''' bad '''GeoGebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|To ngin batai ia ki tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Tangent is a line that touches a circle at only one point&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|U point uba ktah la khot  &amp;quot;point of tangency&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka '''Grid''' layout ha jaka jong ka &amp;quot;Axes&amp;quot;, Right click ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Uncheck  ia ka '''Axes''', bad jied  '''Grid'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|To ngin draw/dro ia ka tangent sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|Jied '''Circle with Center and Radius''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Mark ia u point '''A''' ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Ka dialogue box ka plie/open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|to ngin type ia u value  '''3''' na bynta u radius, click '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Ka  circle bad ka centre '''A''' bad u radius '''3''' cm  la draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|to ngin pynkynriah ia u point '''A''' &amp;amp; peit ba ka circle ka don ia u radius uba ia kajuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''New Point'''tool. Mark ia u point '''B''' shabar jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool. Pyniasoh ia ki points '''A''' bad '''B'''. ia U segment '''AB''' la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Perpendicular Bisector''' tool, nion ha ki points '''A''' &amp;amp; '''B'''. Ka Perpendicular bisector sha u segment '''AB'''  la draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' bad ka perpendicular bisector ki ia kynduh ha u point. Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Mark ia ki point jong kiba ia kynduh kum u '''C'''. to ngin pynkynriah ia u '''B''' &amp;amp; peit kumno ka perpendicular bisector bad u point '''C''' pynkynriah ryngkat bad u point '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Kumno ban pynshisha ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Nion ha ka  '''Distance''' tool. Nion ha ki points '''A''' , '''C''', '''C''' ,'''B'''. Phin iohi ba u&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 '''AC''' = '''CB''' ka pyni ba u '''C''' u dei u midpoint jong u '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Compass''' tool na u tool bar, nion ha ki points '''C''', '''B''' bad '''C''' sa shisien... ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Artylli ki circles ki ia kynduh ha artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong ka jingiakynduh kum u '''D''' bad '''E'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''B''', '''D'''   bad '''B''' , '''E''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|Ki Segments '''BD''' bad '''BE''' ki dei ki tangents sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
| to ngin wad ia katto katne ki properties jong kine ki tangents sha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
|Pyniasoh ia ki points '''A''', '''D''' bad '''A''', '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Hapoh ki triangles '''ADB''' bad '''ABE''', segment '''AD'''= segment '''AE''' (radii jong ka circle 'c'). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
to ngin peit na ka '''Algebra View''' ba u segment '''AD'''= segment '''AE'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|'''∠ADB'''= '''∠BEA''', angle jong ka semicircle jong ka circle '''d'''. to ngin thew ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Angle''' tool. Click ha ki points '''A''', '''D''', '''B''' bad '''B''', '''E''', '''A''', angles ki ia ryngkat/equal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|U Segment '''AB''' u iadei lang ha baroh arliang ki triangles, namarkat ka '''△ADB''' '≅' (is congruent to )'''△ABE''' da ka '''SAS rule jong ka congruency'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|Ka pyni ba ki :  tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/equal!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Na ka '''Algebra View''', ngi lah ban wad ba ka tangents '''BD''' bad '''BE''' ki ia ryngkat/ equal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ba ka tangent barabor ki don ha ka right angles sha u radius jong ka circle ha kaba ka ktah/touch. &lt;br /&gt;
to ngin pynkynriah ia u point '''B''' &amp;amp; peit kumno ba ki tangents ki khih ryngkat bad u point '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-circle'''. Nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|to ngin iathuh ia ka theorem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between tangent and chord at the point of tangency is same as an inscribed angle subtended by the same chord&amp;quot;. &lt;br /&gt;
Angle DFB ba hapdeng tangent &amp;amp; chord = inscribed angle FCB jong ka chord BF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|to ngin pynshisha ia ka theorem.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|to ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai. Click  ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''. to ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Circle with Center through Point''' tool na u tool bar . Mark ia u point '''A''' kum ka  centre bad click sa shisien ban ioh ia u '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''New Point''' tool. Mark ia u  point'''C''' ha ka circumference  bad  '''D''' shabar jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''Tangents''' tool na u toolbar. Nion ha u point '''D''' bad ha ka circumference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents ki lah draw/dro sha ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|Ki Tangents ki ia kynduh ha artylli ki points ha ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Intersect Two Objects''' tool. Mark ia ki points jong kiba iadei kum u '''E''' bad '''F'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|to ngin draw/dro ia ka triangle. Nion ha ka '''Polygon''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Nion ha ki points '''B''', '''C''', '''F''' bad '''B''' sa shisien ban pyndep ia ka figure/dur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|Hapoh ka figure/dur, '''BF''' ka dei ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|'''∠FCB''' ka dei ka inscribed angle da ka chord sha ka circle '''c'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
|'''∠DFB''' ka dei ka angle hapdeng ka tangent bad ka chord sha ka circle '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01&lt;br /&gt;
|to ngin thew/measure ia ki angles, nion ha ka '''Angle''' tool, nion ha ki points '''D''', '''F''', '''B''' bad  '''F''', '''C''', '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka '''∠DFB''' = '''∠FCB'''. to ngin pynkynriah ia u point '''D''' &amp;amp; peit ba ki tangents bad ki chords ki iaid  ryngkat bad u point 'D'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|to ngin save ia ka file mynta. Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka file name kum ka '''Tangent-angle'''. Nion ha '''Save'''. Bad da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|to ngin batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai, ngi lah dep pule ban pynshisha ia ka: &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Artylli ki tangents kiba draw/dro na u external point ki ia ryngkat/equal &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad u radius jong ka circle u long 90^0. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Ka Angle hapdeng ka tangent bad ka chord ki ia ryngkat/equal sha ka inscribed angle subtended da ka chord. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ban pynshisha: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|&amp;quot;Angle between two tangents drawn to a circle is supplementary to the angle subtended by the line-segment joining the points of contact at the centre &amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Ban pynshisha: Draw/Dro ia ka circle. Draw/Dro ia ki tangents na u external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|Mark  ia ki points kiba iadei/contact jong ki tangents. Pyniasoh ia ka centre jong ka circle sha ki  points kiba iadei/contact.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Measure/Thew ia ka angle ha ka centre, measure/thew ia ka angle hapdeng ki tangents. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Kaei ka sum jong ki artylli ki angles kiba halor? Pyniasoh ia ka centre bad ka external point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|Hato u line-segment u bisect ia ka angle ha ka centre? Hint – Pyndonkam da ka '''Angle Bisector''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
|Ka output ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ka Sum jong ki angles ka dei 180^0. U line segment u bisects ia ka angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka url http://spoken-tutorial.org/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Lada phimdon ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka it. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Ka  Spoken tutorial project team: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah , sngewbha thoh/write sha ka contact@spoken-tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:42&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka Talk to a teacher project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|Ia ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don ha kane ka link [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|Ia kane ka  script la pynkylla da i Ribajanai Wankhar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
|Khublei shibun ba phi la iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Exporting-GeoGebra-Files/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Exporting-GeoGebra-Files/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Exporting-GeoGebra-Files/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T11:08:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{| border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- ||00:00 ||Khublei iaphi baroh.  |- ||00:02 ||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai/tutorial Geogebra shaphang ka '''Ex...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:02&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai/tutorial Geogebra shaphang ka '''Export feature in GeoGebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||Lada kane ka dei ka sien nyngkong ba phi pyndonkam ia ka Geogebra,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:10&lt;br /&gt;
||sngewbha peit ia  '''Introduction to GeoGebra''' tutorial ha ka Spoken Tutorial website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:17&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial/jinghikai, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||ngin pule shaphang: Ka '''Export''' feature  hapoh ka GeoGebra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:22&lt;br /&gt;
||Ban export ia u drawing pad figures kum ka '''static picture'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:26&lt;br /&gt;
||Bad  '''export''' ia ka GeoGebra file kum ka '''dynamic HTML webpage'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:31&lt;br /&gt;
||Ban sdang bad ka Geogebra, Nga pyndonkam da ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:34&lt;br /&gt;
||'''GNU/Linux operating system Ubuntu Version 10.04 LTS''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00.39&lt;br /&gt;
||bad ka '''Geogebra''' version 3.2.40.0. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka GeoGebra Window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
||Plie/Open kano kano GeoGebra file kaba phi lah dep create/thaw da kaba jied ia u menu option '''File''' bad '''Open'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00.57&lt;br /&gt;
||Shah ngin jied ia ka ConcentricCircles.ggb bad nion Open.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
||Shah ngin close/khang ia ka '''Algebra''' bad '''Spreadsheet Views''', lada ki lah plie/open, da kaba jied ia u menu option '''View''' bad uncheck ia ki options. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:16&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban pyndonkam da ka '''Move''' Graphics View tool bad ka position/kyrdan ki '''drawing pad''' objects. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:22&lt;br /&gt;
||Phi lah ban jied ban select ia ki objects ban export , lane phi lah ban export ia baroh kawei ka drawing pad lada phim select/jied kino kino ki objects. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:32&lt;br /&gt;
||Jied ia u menu option '''File'''&amp;gt;&amp;gt;'''Export'''&amp;gt;&amp;gt;'''Graphics View as Picture'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:40&lt;br /&gt;
||Jied ia ki format jong ki file kiba phi pyndonkam ban export , shah ngin jied '''png'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:48&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynkylla ia ki '''Scale''' hangne, ngin iehnoh ia ki default values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynbun lane pynduna ia ki '''Resolution''' here. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||Nion '''Save'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02.01&lt;br /&gt;
||Jied ia ka kyrteng jong ka folder hangne , jied ia ka file name.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:07&lt;br /&gt;
||Ki '''File type'''  ki lah don lypa hangne  '''png''' bad nion '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:15&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:17&lt;br /&gt;
||Jied ia ki objects ha u drawing pad lane iehnoh ynnai select/jied ban export ia ki drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||Jied ia u menu option '''File'''&amp;gt;&amp;gt;'''Export'''&amp;gt;&amp;gt;'''Graphics View as Picture'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:33&lt;br /&gt;
||Jied '''Format''', '''Scale''' bad '''Resolution'''  bad save ia ki exported file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:40&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka bynta kaba ar jong ka jinghikai, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:45&lt;br /&gt;
||ban export ia ka Geogebra kum ka dynamic webpage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong shah ngin plie/open ia ka GeoGebra file, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:53&lt;br /&gt;
||'''Interior Angles.ggb'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02.59&lt;br /&gt;
||Mynta jied ia u menu option '''File''', '''Export''' &amp;gt;&amp;gt; '''Dynamic Worksheet as Webpage'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:09&lt;br /&gt;
||Ka box/synduk ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:12&lt;br /&gt;
||Thoh  ia ka '''Title''', '''Author''' name bad  '''Date'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||Ki don artylli ki tabs ki '''General'''  bad ki '''Advanced'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:22&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''General''' tab, phi lah ban pynrung/enter ia ki text kiba phi donkam shajrong ki jingtei bad shapoh ki jingtei/construction. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Shah ngin add/buhlang ia kine ki text ban paw shajrong ki jingtei/construction.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Ngan cut and paste ia ki information/jingpyntip da kaba shon  Ctrl +X na u keyboard&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:43&lt;br /&gt;
||bad hadien kata  Ctrl+V na u keyboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
||'''Move the vertices of the triangle and observe the values of the interior angles of the triangle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:56&lt;br /&gt;
||Mynta , shapoh ki jingtei/construction  add/buhlang '''Observe what happens when A, B and C are on a straight line by dragging the vertices'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Mynta sha ki '''Advanced''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:10&lt;br /&gt;
||Ki don bun tylli ki check boxes kaba add ia ki features/dak bad ki options jong ka GeoGebra ban kynthup ia ka bynta jong ka GeoGebra page. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:18&lt;br /&gt;
||Ban pynlah/enable right-click features ha ka webpage, peit ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:23&lt;br /&gt;
||Ban pynlah/enable ia ki moving labels, peit ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Ban don ia ki icon kaba reset ia ki jingtei/construction sha ka original position, peit ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:35&lt;br /&gt;
||Lada phi kwah ia ka '''GeoGebra''' application window  ban plie/open ha ka computer ka jongphi haba phi double click ha ka '''GeoGebra webpage''', peit ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:45&lt;br /&gt;
||Lada phi kwah ia ki '''menu bar, tool bar''' bad '''input bar''' lane '''Save''' bad '''Print''' ia ki dak/features ban paw ha ka webpage ka jongphi, jied ia ki boxes kiba lah buh kyrpang hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:56&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynkylla ia ki '''Width''' bad ki '''Height''' jong ka '''GeoGebra''' window, kaba paw ha ka webpage , hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:03&lt;br /&gt;
||Jied  '''Export''' bad save ia ka ha ka html file, ban view hapoh ka browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:11&lt;br /&gt;
||Kumba nga pyndonkam '''Firefox web browser''',  ka plie/open ha shen shisien ba nga lah export ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:22&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ia ki text shajrong ka jingtei/construction bad kumjuh ruh shapoh ka jingtei/construction.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:29&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pynkhih ia ki vertices  ha kaba kane ka dei ka dynamic web page bad khmih thuh ia ka jingkylla jong ka figure/dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:38&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||Open/Plie ia ka  '''GeoGebra''' file kaba phi lah dep create/thaw , jied ia u menu option '''File &amp;gt;&amp;gt;Export &amp;gt;&amp;gt; Dynamic Worksheet as webpage'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:50&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Title, Text''' bad '''Advanced''' features  bad '''export''' ia ka '''GeoGebra''' file ka jongphi kum ka webpage,  html file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:01&lt;br /&gt;
||View ia ka html file da kaba pyndonkam da ka web browser. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:05&lt;br /&gt;
||Phi donkam ban install java na ka bynta ka Geogebra ban trei ha ka web browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:11&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka assignment – &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:13&lt;br /&gt;
||Open/Plie kano kano ka  '''GeoGebra''' file bad export kum ka '''Static picture'''  da kaba jied ia ki objects lane ia baroh ki drawing pad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:24&lt;br /&gt;
||bad kum ka '''Dynamic web page'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:25&lt;br /&gt;
||Hapoh ka dynamic web page ka kynthup ia ki dak/features harum, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Reset option bad Tool Bar option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:33&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba phi lah ban ioh na kane ka web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:36&lt;br /&gt;
||Ka pynlyngkot ia ka spoken tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:40&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.44&lt;br /&gt;
||Ka spoken tutorial project team  pynlong ia ka workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.49&lt;br /&gt;
|| ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.52&lt;br /&gt;
||Ia ka jingtip ba kham bniah contact sha kane ka email address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06.58&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka jingkren sha ki nonghikai project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:01&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:07&lt;br /&gt;
||Ia ka jingtip ba kham bniah ha kane ka mission lah ban ioh na kane ka web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:12&lt;br /&gt;
||Khublei Shibun . Ine i dei i Ribajanai na Meghalaya, signing off. Leh kmen ban wad ia ka geogebra.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Spreadsheet-View-Advanced/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Spreadsheet-View-Advanced/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Spreadsheet-View-Advanced/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T11:05:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{| border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- ||00:00 ||Khublei iaphi baroh.  |- ||00:01 ||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai  Geogebra shaphang ka '''Spreadshee...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai  Geogebra shaphang ka '''Spreadsheet view advanced.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||Lada kane ka dei ka sien kaba nyngkong ba phi pyndonkam ia ki spreadsheets na bynta ka Geogebra,sngewbha peit ia ka spoken tutorial web site na bynta '''Spreadsheet View Basics''' tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||Hapoh kane ka tutorial/jinghikai, ngin pyndonkam da ka spreadsheet view ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:19&lt;br /&gt;
||Record ia u X bad u Y coordinates jong u point, traced/buh dak bad ka function da kaba pyndonkam da ka slider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:24&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ki data ban ithuh ia ki number patterns bad shna ia ki predictions shaphang ka function graph.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Ban sdang bad ka  geogebra, Nga pyndonkam da  '''Linux operating system Ubuntu version 10.04 LTS''' kaba thymmai bad ka '''Geogebra version 3.2.40'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:40&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:43&lt;br /&gt;
||Ban shna ia ka spreadsheet kaba lah ban iohi , leit sha ka '''View''' menu option bad check ia ka '''Spreadsheet View''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:52&lt;br /&gt;
||Mynta shah ngin create/thaw ia u slider hangne uba kyrteng u '''xValue'''. Ngin ieh ia u '''minimum''' bad '''maximum''' default value bad pynkylla ia u '''Increment''' sha u '''1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:07&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkylla ia u '''xValue''' shaphang u minimum value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:12&lt;br /&gt;
||Plot ia u point A. Pynkylla ia ki coordinates jong u point A, da kaba nion ha ka kadiang ha u point bad jied '''Object Properties''', sha u '''xValue''' na bynta u X coordinate  '3 times xValue' na bynta u Y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Hangne ngin buh ia ka '''slope''' jong u line/lain u ban trace da une u point sha u 3. Hit ia u '''Tab''' na u keyboard, bad kumjuh ruh nion ia ka '''Show Trace''' on.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:50&lt;br /&gt;
||Bad shon  '''Close'''. Shah ngin pynkhih ia ka spreadsheet view, kumta ngin iohi ia ki columns A bad B.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
|| Mynta shah ngin jied ia ka '''Record to Spreadsheet''' option hapoh ka first tool, ka option kaba lai hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Jied ia u point A. Lada ym lah ban iohi na u drawing pad, sngewbha jied na ka '''Algebra View'''. Bad hadien kat pynkhih ia u slider 'xValue' na u minimum sha u maximum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:23&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia u X coordinate jong u point A u lah trace hapoh ka column A jong ka spreadsheet, bad u Y coordinate jong u point A hapoh ka column B.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:34&lt;br /&gt;
||Shisien ba kane ka lynnong ka lah pynkhreh phi lah ban kylli ia ki khynnah/students ban ong lypa ia ki function da kaba peit ia ka visual trace lane ki data hapoh ka '''Spreadsheet View'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||Ki function kiba lah ong lypa ki lah ban dei ki input hapoh u '''Input''' bar kum u f(x) = 3 x. Na bynta ki '''times''' hapoh ka Geogebra ngi lah ban pyndonkam da ka '''space''' bad shon Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:05&lt;br /&gt;
||Lada ki prediction ki dei, baroh ki points ki trace ki hap ha u line/lain uba dei u input lane ki function kiba dei ki input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||Ngi  shna ia u slider '''xValue'''. Ngi draw/dro ia u point A bad ki coordinates (xValue, 3 xValue).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:27&lt;br /&gt;
||Ngi pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u X bad u Y coordinates jong u point A, na bynta ki '''xValues''' ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:34&lt;br /&gt;
||Ngi  predict ia ka input function da kaba pule ia ki number patterns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:40&lt;br /&gt;
||Mynta, sha ka bynta kaba ar jong ka lynnong. Nyngkong shah ngin weng ia ka '''Trace''' na u point A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:53&lt;br /&gt;
||Shah ngin ia u y intercept parameter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:56&lt;br /&gt;
||Create/Thaw sa kawei ka slider bad shah ngin ai kyrteng ia ka da u 'b' iehnoh ia u minimum bad u maximum default values bad pynkylla ia u increment sha u 1 bad nion '''Apply'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:10&lt;br /&gt;
||Ha kaba bud ngin pynkhih ia u value jong u b, pyndonkam da ka '''Move''' tool bad pynkhih ia u value jong u b sha u 2, pynkylla ia u xValue shaphang u minimum value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:24&lt;br /&gt;
||Hadien kata, nion ha ka kadiang ha u point A. Jied '''Object Properties''', pynkylla ia u Y coordinate sha u 3 xValue + b, hit tab na u keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||Check/Peit bniah ia ka '''Show Trace''' on. Hadien kata pynkhih ia ka '''spreadsheet view''', kumta phin iohi ia ka column C bad D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:50&lt;br /&gt;
||Place/Buh ia u cursor jong phi ha u cell C1, sa shisien pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option. Nyngkong , jied ia u point A. Kane ka dei kaba phi kwah ban trace bad hadien kata pynkhih ia u 'xValue' na minimum sha maximum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u X coordinate jong u point A u trace hapoh ka column C jong ka spreadsheet bad u Y coordinate jong u point A hapoh ka column D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||Na kane ka data, phi lah ban kylli ia ki khynnah/students ban sngewthuh ia ki pattern bad predict ia ki function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:22&lt;br /&gt;
||Repeat/Leh biang  ia kane ka rukom na bynta ki 'b' values ki bapher bapher. Ki predicted function ki lah ban dei ki input hapoh u '''Input bar'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:29&lt;br /&gt;
||Ngi lah don lypa ia u f(x) Ngan pyndonkam ia u g(x)= 3 x + b, u value jong u '''b''' hangne u long  2. Bad shon Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:51&lt;br /&gt;
||Mynta ban pynlyngkot: ngi shna sa kawei slider kaba kyrteng 'b', pynkylla ia u point A coordinate sha u  xValue bad 3 xValue + b na bynta u y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:02&lt;br /&gt;
||pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u x bad y coordinates jong u point A, na bynta ki '''xValue''' bad '''b''' values ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:11&lt;br /&gt;
||Ngi ong lypa/predict ba ka input function f(x) = 3 x + b. Hangne ngi shu khot ia ka function g(x).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:23&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:25&lt;br /&gt;
||Ka  assignment ka kynthup ia ka jingbuh dak/trace jong ka quadratic function ban shna ia ki sliders '''xValue''' bad '''a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:33&lt;br /&gt;
||Plot ia u point A bad ki coordinates xValue na bynta u x coordinate bad  xValue^2 na bynta u y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:43&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u X bad Y coordinates jong u point A na bynta u '''xValue''' and '''a''' values ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
|Bad ban predict bad input ia ka function f(x)= a x^2. Ban bteng bad ka assignment, ngin trace/buh dak ia ka quadratic function a x^2 + bx + 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:05&lt;br /&gt;
||Ngi shna sa kawei ka slider '''b'''. Plot ia u point A bad ki coordinates xValue, a xValue^2 + b xValue + 3 na bynta u Y coordinate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:18&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''' option ban record ia u X bad Y coordinates jong u point A na bynta u '''a''' bad '''b''' value ki bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:26&lt;br /&gt;
||Predict bad input ia ka function f(x) = a x^2 + b x + 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:32&lt;br /&gt;
||Nga lah dep create/thaw lypa ia kane ka Geogebra file. Hapoh ka bynta shah ngin jied ia ka '''Trace On''', ka lah on lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ngin pynkylla ia u xValue sha u minimum bad hadien kata pyndonkam da ka '''Record to Spreadsheet''', jied ia u point A bad pynkhih ia u xValue slider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:05&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban input ia predicted function sha u f(x) = 2 x^2 + 2 x + 3 ka dei kaba nga lah pyndonkam ban set/buh ia ki constant value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
||Phin iohi ia ka trace/jingbuh dak bad kane ka parabola.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka web site, ka pynlyngkot ia ka spoken tutorial project.Lada phim don ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:47&lt;br /&gt;
||Ka spoken tutorial project team ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials, ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test. Ia ki jingtip ba kham bniah sngewbha  contact ia ki ha kane ka  e-mail address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka jingkren sha ki nonghikai project. La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India. Ia ki jingtip ba kham bniah lah ban ioh na kane ka web site.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:16&lt;br /&gt;
||Khublei Shibun. Ine i dei i Ribajanai na Meghalaya. signing off. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Relationship-between-Geometric-Figures/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Relationship-between-Geometric-Figures/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Relationship-between-Geometric-Figures/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T11:04:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{|border =1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- ||00:00 ||Khublei iaphi baroh.   |- ||00:01 ||Bad ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial/jinghikai shaphang ka '''R...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Bad ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial/jinghikai shaphang ka '''Relationship between different Geometric Figures in Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi lah don ka jingtip ia ka jingtreikam jong ka '''Geogebra'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:11&lt;br /&gt;
||Lada em , sngewbha leit lyngba ka '''Introduction to Geogebra''' tutorial/jinghikai shwa ba phi iaid shaphrang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||Sngewbha peit ba ka jingthmu ban hikai ia kane ka jinghikai kam dei ban bujli ia u compass box ba shisha. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:24&lt;br /&gt;
||Ka jingtei hapoh ka '''Geogebra'''  ka lah pyndep bad ka view ban sngewthuh ia ki properties.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Hapoh kane ka jinghikai , ngin pule ban construct/tei ia ka&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||'''cyclic quadrilateral''' bad '''incircle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai , Nga pyndonkam da ka '''Linux operating system'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||'''Ubuntu Version  10.04 LTS''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:43&lt;br /&gt;
||bad '''Geogebra Version 3.2.40.0.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools kiba harum na bynta ka jingtei/construcion:&lt;br /&gt;
Compass, Segment hapdeng ki Points, Circle bad ka Center lyngba u Point, Polygon, Perpendicular Bisector, Angle Bisector  bad Angle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:02&lt;br /&gt;
||Shah ngin bujli sha ka '''Geogebra''' window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:05&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane, shah ngin nion ha ka '''Applications''', '''Education''' bad '''Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:13&lt;br /&gt;
||Shah ngan resize ia kane ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:18&lt;br /&gt;
||Nion ha u '''Options''' menu, nion ha '''Font Size''' bad hadien kata ha u '''18''' point ban shna ia ka figure/dur kaba shai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||Shah ngin tei/construct ia ka cyclic quadrilateral.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:27&lt;br /&gt;
|| Ban leh ia kane , shah ngin jied ia ka '''Regular Polygon''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Regular Polygon''' tool, nion ha uwei na artylli ki points ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:38&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka dialog box ka plie/open bad u default value '''4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Nion '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:43&lt;br /&gt;
||Ka  square  '''ABCD''' ka draw/dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynthiah shiliang/tilt ia ka square da kaba pyndonkam da ka '''Move''' tool kaba don ha ka kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||Jied ia u '''Move''' tool na u tool bar, nion ha u '''Move''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse pointer ha u  '''A''' lane ha u '''B'''. Ngan jied ia u '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:01&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse pointer ha u '''B''' bad drag ia u bad u mouse. Ngi iohi ba ka square ka don ha ka kyrdan/position kaba thiah shiliang/titled mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Let's construct a perpendicular bisector to the segment '''AB'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:15&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , shah ngin jied ia ka  '''Perpendicular Bisector'''  tool na u tool bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:20&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Perpendicular Bisector''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''A''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:24&lt;br /&gt;
||Bad hadien kata ha u point'''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka perpendicular bisector ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Shah ngin construct/tei ia ka perpendicular bisector kaba ar sha u segment '''BC'''. Ban leh ia kane,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:36&lt;br /&gt;
||jied  '''Perpendicular Bisector'''  tool na u tool bar, nion ha u  '''Perpendicular Bisector'''  tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:42&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''B''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||bad hadien kata ha u point '''C'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:46&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka perpendicular bisectors ka ia kynduh ha u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:50&lt;br /&gt;
||Shah ngin mark ia une u point kum u '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:54&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei ia ka circle bad ka centre kum u '''E''' bad kaba pass lyngba u '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:01&lt;br /&gt;
||Shah ngin jied ia ka '''Circle with Centre through Point''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Circle with Centre through Point''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:09&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''E''' kum ka centre bad kaba pass lyngba u '''C'''. Nion ha u point '''E''' bad hadien kata ha u point '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka circle kan pass lyngba baroh ki vertices jong ka quadrilateral. Ka cyclic quadrilateral ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:29&lt;br /&gt;
||Phi tip ba ka cyclic quadrilateral ka don maximum area ha pdeng baroh ki quadrilaterals jong ka  sequence ba ia kajuh jong ka side lengths?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Shah ngin pyndonkam da ka '''Move''' tool, ban animate/pynim ia ka figure/dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:42&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane, shah ngin jied ia ka '''Move''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Move''' tool.Buh ia u mouse pointer ha u '''A''' lane '''B'''. Ngan jied ia u '''A'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse pointer ha u '''A''' bad drag ia u bad u mouse ban animate/pynim,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:58&lt;br /&gt;
||ban pynshisha ba ka jingtei/construction ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:01&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin save ia ka file.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
||Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:07&lt;br /&gt;
||Ngan type ia ka file name kum ka'''cyclic_quadrilateral'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:21&lt;br /&gt;
||bad nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:23&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin open/plie ia ka '''geogebra''' window kaba thymmai ban construct/tei ia ka incircle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane shah ngin jied ia ka '''File''' bad '''New'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:35&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei ia ka triangle. Ban leh ia kane , shah ngin jied ia ka '''Polygon''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Polygon''' tool.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:44&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A,B,C''' bad  '''A''' sa shisien, ban pyndep ia ka dur/figure jong ka triangle.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:52&lt;br /&gt;
||Shah ngin thew ia ki angles na bynta kane ka triangle.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:55&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane, shah ngin jied ia ka '''Angle''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:00&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''B, A, C''' , '''C, B, A''' bad '''A, C, B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:15&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ki angles ki lah thew/ measured.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:18&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei  ia ka angle bisectors sha kine ki angles. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:21&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Angle Bisector''' tool na u tool bar, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:25&lt;br /&gt;
||nion ha ka '''Angle Bisector''' tool. Nion ha ki points '''B, A, C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32&lt;br /&gt;
|| Shah ngin jied ia ka '''Angle Bisector''' tool sa shisien na u tool bar ban construct/tei ia ka angle bisector kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle Bisector''' tool na u tool bar, nion ha ki points A, B, C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:48&lt;br /&gt;
|| Ngi iohi ba ki artylli ki angle bisectors ki ia kynduh ha u point .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:52&lt;br /&gt;
|| Shah ngin mark ia une u point kum u '''D'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:55&lt;br /&gt;
|| Shah mynta ngin construct/tei ia ka perpendicular line/lain kaba pass lyngba u point '''D''' bad u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:02&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Perpendicular Line''' tool na u tool bar, nion ha ka '''Perpendicular Line''' tool, nion ha u point '''D''' bad hadien kata ha u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:12&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba u perpendicular line/lain u ia kynduh bad u segment '''AB''' ha u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:17&lt;br /&gt;
||Shah ngin mark ia une u point kum u '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:20&lt;br /&gt;
||Shah mynta ngin construct/tei ia ka circle bad ka centre kum u '''D''' uba pass lyngba u '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:27&lt;br /&gt;
||Shah ngin jied ia u '''Compass''' tool na u tool bar , nion ha u '''Compass''' tool, nion ha u point D kum ka centre bad DE kum ka radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:37&lt;br /&gt;
||Nion ha u point '''D''' bad hadien kata ha u point '''E''' bad '''D''' sa shisien ban pyndep ia ka figure/dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:46&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka circle ka ktah/touch ia baroh ki sides jong ka triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:50&lt;br /&gt;
||Ka  incircle ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||Bad kane , ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:57&lt;br /&gt;
||Ban pynlyngkot: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:02&lt;br /&gt;
||hapoh kane ka jinghikai, ngi lah dep pule ban construct/tei ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:05&lt;br /&gt;
||cyclic quadrilateral bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:07&lt;br /&gt;
||incircle da kaba pyndonkam da ki Geogebra tools.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:10&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Nga kwah iaphi ba phin draw/dro ia ka triangle ABC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:15&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''D''' ha u '''BC''', pyniasoh ia u '''AD'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:19&lt;br /&gt;
||Draw/dro ia ka incircles  na ka triangles '''ABC''', '''ABD''' bad '''CBD''' jong ka radii r, r1 bad r2 . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:28&lt;br /&gt;
||BE u dei u height 'h'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:30&lt;br /&gt;
||Pynkhih/Move ia ki vertices jong ka triangle '''ABC''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||ban pynshisha ia ka jingiadei relation: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||(1 -2r1/h)*(1 - 2r2/h) = (1 -2r/h) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ka output jong ka assignment ka dei ban long kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:52&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka URL.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||Ka pynlyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:57&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:02&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team : ka pynlong ia ka workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:06&lt;br /&gt;
||Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah , contact ia ngi ha ka contact@spoken-tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:16&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project kadei ka bynta jong ka jingkren sha ki nonghikai project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:19&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:25&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah ha kane ka mission lah ban ioh na kane ka link. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||Ine i dei i Ribajanai na Meghalaya, signing off. Khublei ba phi lah iasoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C3/Theorems-on-Chords-and-Arcs/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T11:03:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{|border =1 |'''Time''' |'''Narration'''   |- ||00:01 ||Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai/tutorial shaphang ka '''Theorems on Chords and Arc...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha iaphi sha kane ka jinghikai/tutorial shaphang ka '''Theorems on Chords and Arcs in Geogebra'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Ha kaba kut jong kane ka jinghikai/tutorial, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:09&lt;br /&gt;
||phi lah ban pynshisha ia ki theorems shaphang ka : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
||Chords jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
|| Arcs jong ka circle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:18&lt;br /&gt;
||Ngi tharai ba phi lah don ia ki jingtip ba kumno ka '''Geogebra''' ka treikam.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:23&lt;br /&gt;
||lada em , na bynta ki jinghikai ba iabiang , sngewbha leit ha ka website jong ngi:  http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka jinghikai Nga pyndonkam da ka:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||'''Ubuntu Linux OS''' Version  11.10  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:36&lt;br /&gt;
||'''Geogebra''' Version 3.2.47.0 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki '''Geogebra tools''' kiba harum:  &lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:47&lt;br /&gt;
||Circle bad ka Center bad Radius &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Circular Sector bad ka Center hapdeng Artylli ki Points&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:53&lt;br /&gt;
||Circular Arc bad ka Center hapdeng Artylli ki points&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
||U Midpoint  bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:58&lt;br /&gt;
||U Perpendicular line &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||Shah ngin open/plie ia ka GeoGebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:02&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''Dash home''',  '''Media Apps'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:06&lt;br /&gt;
||Hapoh  '''Type''', jied '''Education''' bad  '''GeoGebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
||Shah ngin iathuh ia ka theorem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:17&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Ka Perpendicular na ka center jong ka circle sha ka chord ka bisects ia ka chord&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:23&lt;br /&gt;
||Ka Perpendicular na ka center '''A''' jong ka circle sha ka chord '''BC''' ka bisects ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:32&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:37&lt;br /&gt;
||Na bynta kane ka jinghikai , Ngan pyndonkam da k '''Grid''' layout ha ka jaka jong ka '''Axes'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Nion ha ka kadiang ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:44&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''Graphic view''', uncheck ia ka '''Axes'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||Shah ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Circle with Center and Radius'''  tool na u tool bar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''A''' ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:01&lt;br /&gt;
||Ka dialogue box ka open/plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:03&lt;br /&gt;
||Shah ngin type ia u value '''3''' na bynta u radius. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:06&lt;br /&gt;
||Nion '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:07&lt;br /&gt;
||Ka circle bad ka center '''A''' bad u radius '''3cm''' u lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:13&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkhih ia u point '''A''' bad peit ia ka jingkhih jong ka circle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||Jied  '''Segment between two points''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||Mark ia ki '''B'''  bad '''C'''  ha ka circumference jong ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:27&lt;br /&gt;
||Ka chord '''BC''' ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Shah ngin draw/dro ia u perpendicular line/lain sha ka chord '''BC''' kaba pass lyngba u point '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:35&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''Perpendicular Line'''  tool na u tool bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:39&lt;br /&gt;
||Nion ha ka chord  '''BC''' bad ha u point '''A'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:44&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkhih ia u point '''B''' bad peit kumno u perpendicular line/lain u khih ryngkat bad u point 'B'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:52&lt;br /&gt;
||U Perpendicular line bad chord '''BC''' ki ia kynduh ha u point. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Intersect Two Objects'''  tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:58&lt;br /&gt;
||Mark ia ki point jong kiba ia kynduh kum u '''D'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:03&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynshisha lada u '''D''' u dei u mid point jong ka chord '''BC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:08&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Distance''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:11&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''B''', '''D''' ...'''D''', '''C''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:19&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ki jingjngai/distances '''BD''' bad '''DC''' ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Kaba mut u '''D''' u dei u midpoint jong ka chord '''BC'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:29&lt;br /&gt;
||Shah ngin thew ia ka angle '''CDA'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:33&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''C''', '''D''', '''A''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:42&lt;br /&gt;
||  Ka angle '''CDA''' ka long  '90' degrees.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:46&lt;br /&gt;
|| Ka theorem ka lah pynshisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:50&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkhih ia u point  '''C'''  bad peit kumno ki jingjngai ki khih ryngkat bad u point 'C'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||Shah ngin save ia ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||Nion ha  '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Ngan type ia ka file name/kyrteng jong ka file kum ka  '''circle-chord'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:12&lt;br /&gt;
||'''circle-chord'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
|| Nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:21&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkhih sa sha ka theorem kaba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Ki Inscribed angles subtended da ka arc ba ia kajuh ki ia ryngkat&amp;quot;.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:34&lt;br /&gt;
|Ki |Inscribed angles '''BDC''' bad '''BEC''' subtended da ka arc '''BC''' ba ia kajuh ki ia ryngkat.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:44&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
||Shah ngin open/plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:51&lt;br /&gt;
||Nion ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:55&lt;br /&gt;
||Shah ngin draw/dro ia ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:57&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circle with Center through Point''' tool, na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:01&lt;br /&gt;
||Mark ia u point '''A''' kum ka centre, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:04&lt;br /&gt;
|| bad nion biang ban ioh ia u point '''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||Shah ngin draw/dro ia ka arc '''BC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:13&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circular Arc with Center between Two Points'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A''', '''B''' bad  '''C''' ha ka circumference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:24&lt;br /&gt;
||Ka arc '''BC''' ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:26&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkylla ia ki properties jong ka arc '''BC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Hapoh ka '''Algebra View''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32 &lt;br /&gt;
||nion ha ka kadiang ha u object '''d'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||Jied ia ka  '''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:37&lt;br /&gt;
||Jied ia ka Color kum ka '''green''',  nion ha '''Close.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:46&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka '''New Point''' tool, mark ia ki points  '''D''' bad '''E''' ha ka circumference jong ka circle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||Shah ngin subtend ia artylli ki angles na ka arc BC sha ki points  '''D''' bad '''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:03&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Polygon''' tool, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:05 &lt;br /&gt;
||nion ha ki  points  '''E''', '''B''', '''D''', '''C''' bad '''E'''  sa shisien , ban pyndep ia ka figure/dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:18&lt;br /&gt;
||Shah ngin thew/measure ia ki angles  '''BDC'''  bad '''BEC'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:26&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:28&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points  '''B''', '''D''', '''C''' bad '''B''', '''E''', '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:40&lt;br /&gt;
||Ngin iohi ba ki angles  '''BDC'''  bad  '''BEC''' ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
||Shah ngin iathuh ia ka theorem kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:55&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Ka Angle subtended da ka arc ha ka center ka long arshah ia ki inscribed angles subtended da ka arc kaba ia kajuh&amp;quot;.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:06&lt;br /&gt;
||Ka Angle '''BAC''' subtended da ka arc '''BC''' ha u '''A'''  ka long arshah ia ki inscribed angles '''BEC''' bad '''BDC''', kaba subtended da ka arc kaba ia kajuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:22&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynshisha ia ka theorem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:26&lt;br /&gt;
||Shah ngin draw/dro ia ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:30&lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Circular Sector with Center between Two Points''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||Nion ha ki points '''A''', '''B''', '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:45&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkylla ia ka rong/color jong ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:48&lt;br /&gt;
||Nion ha ka kadiang ha ka sector '''ABC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:54&lt;br /&gt;
||Jied ia ka Color kum ka '''Green'''. Nion ha '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:00&lt;br /&gt;
||Shah ngin thew ia ka angle '''BAC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04 &lt;br /&gt;
||Nion ha ka '''Angle''' tool , nion ha ki points '''B''', '''A''', '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Ka Angle  '''BAC''' ka long arshah ia ki angles  '''BEC''' bad '''BDC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynkhih ia u point '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:32&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba ka angle  '''BAC''' ka long barabor arshah ia ki angles  '''BEC''' bad '''BDC'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:41&lt;br /&gt;
||Na kata ka daw ki theorems ki lah pynshisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:45&lt;br /&gt;
||Bad kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:48&lt;br /&gt;
||Shah ngin pynlyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:53&lt;br /&gt;
||Hapoh kane ka jinghikai, ngi lah pule ban pynshisha ba ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:57&lt;br /&gt;
||Perpendicular na ka center sha ka chord ka bisects ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:00&lt;br /&gt;
||Ki Inscribed angles subtended da ka arc kaba ia kajuh ki ia ryngkat &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||Ka  Central angle jong ka circle ka long arshah sha kano2 ka inscribed angle subtended da ka arc kaba ia kajuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment,  Nga kwah iaphi ban pynshisha &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:19&lt;br /&gt;
||ba ki chords jong ka circle kiba ia ryngkat ki ia ryngkat ka jingjngai na ka center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
||Draw/dro ia ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:25&lt;br /&gt;
||Jied Segment bad ka length kaba la ain a u point tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:29&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ia u ban draw/dro ia artylli ki chords kiba ia ryngkat ka size. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:33&lt;br /&gt;
||Draw  ia ki perpendicular lines na ka center sha ki chords.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:37&lt;br /&gt;
||Mark ia ki points jong kiba ia kynduh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:40&lt;br /&gt;
||Measure/thew ia ki jingjngai jong ka perpendicular. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:44&lt;br /&gt;
||Ka output jong ka Assignment ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:48&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba lah ban ioh na kane ka url:  http://spoken-tutorial.org/What is a Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:51&lt;br /&gt;
||Ka pynlyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:53&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang , phi lah ban download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:58&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:00&lt;br /&gt;
||ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:03&lt;br /&gt;
|| Ka ai certificates sha kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:06&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah , sngewbha write/thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:14&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project ka dei ka bynta jong ka jingkren sha ki nonghikai project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:18&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government jong ka India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:25&lt;br /&gt;
||Ia ki jingtip ba kham bniah ha kane ka mission lah ban ioh na kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:29&lt;br /&gt;
||Ine i dei i Riba Janai Meghalaya, signing off . Khublei Shibun ba phi lah iasoh.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Spreadsheet-View-Basics/Khasi"/>
				<updated>2017-05-22T06:21:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{|Border=1 ||'''Time''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 ||Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka Geogebra tutorial halor ka '''Basics of Spreadsheets'''.  |- ||0...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka Geogebra tutorial halor ka '''Basics of Spreadsheets'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||Lada kane ka dei ka sien nyngkong ba phi pyndonkam ia ka Geogebra, sngebha peit ia ka '''Introduction to Geogebra''' tutorial ha ka spoken tutorial website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
||Ban sdang ia ka Geogebra, Nga pyndonkam ka ''GNU/Linux operating system Ubuntu Version 10.04  LTS''' bad ka '''Geogebra Version 3.2.40.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:23&lt;br /&gt;
||Ka jingthmu jong kane ka tutorial ka long ban peit kumno ban pyndonkam ia ka '''Spreadsheet''' ha ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial ngin pyndonkam ia ka spreadsheet ban leh ia ka basic data representation bad calculations&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:36&lt;br /&gt;
||bad pyndonkam ia ka data ban shna ia ka histogram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||Ngin peit ruh kumno ngi lah ban pyndonkam ia ka spreadsheet view ban  thaw ki Geogebra object ba wan barabor kumba shna ki kynhun jong ki lain parallel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong , ngin pyndonkam ia ka marks jong 50 ngut ki khynnah hapoh ka 50 mark test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:53&lt;br /&gt;
||Ka  'From' bad 'To' class boundaries bad 'Frequency' ka don hangne .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:59&lt;br /&gt;
||Ngan copy ia ka Frequency sha ka clipboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:05&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka Geogebra window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:09&lt;br /&gt;
||Ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia spreadsheet view  kaba lah ban iohi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:13&lt;br /&gt;
||Jied ia u  menu item View,bad check ia ka Spreadsheet View.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||To ngin pynkynriah ia ka spreadsheet view hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||Ka column ba nyngkong A ka pyni ia ka From class boundary, column B To bad column C Frequency.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:36&lt;br /&gt;
||Mynta , Nga lah copy ia ka Frequency , te to ngan paste ia ka hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
||Mynta na ka bynta ka 'From' bad 'To' values, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Nga khlem paste ia ki hangne namar ngan pyni iaphi sa kawei ka jingling jong ka geogebra spreadsheets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Nyngkong ngan sdang da u &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||0, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||nangta da u 5, 5&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:04&lt;br /&gt;
||bad 10.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:06&lt;br /&gt;
||Mynta , lada nga jied ia artylli ki cells hangne bad nangta nga tan ia kane ka square rong blue shatrai, phin iohi ba ka arithmetic progression ka lah thaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:16&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh , Nga lah ban leh kane ia u 'To' values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:22&lt;br /&gt;
||To ngin thaw ia ka class boundary list bad ka frequency list. Ban leh kumta jied ia ka column B hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||Right-click bad leit sha Create List. Phin iohi ia u L1 hangne , kaba mut la thaw ia u L_1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:40&lt;br /&gt;
|| Ngi donkam ban pynpher ia kane tang da kaba shu right-click bad check ha ka object properties bad pyntikna ba u value ba nyngkong u nod u paw hangne.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:53&lt;br /&gt;
||bad nion Close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Mynta na bynta ka  'Frequency' list, leh kumjuh . Jied ia ka Frequency, right click ha Create list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||Nga ioh ia u L_2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:09&lt;br /&gt;
||Mynta ban shna ia u histogram ,  leit sha u input bar hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||Phi lah ban jied na ka '''commands''' hangne lane phi lah ban shu type  '''histogram'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:22&lt;br /&gt;
||Mynta , hangne hi, lada phi nion enter hapdeng jong ki square bracket ka iathuh iaphi ia ki options bapher bapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:28&lt;br /&gt;
|| Kawei na ki options ka dei ka '''List of Class Boundaries bad List of Raw Data'''. To ngin pyndonkam ia kata.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||Nga lah ban ong ba u L _1, geogebra ka dei ka case sensitive, bad na bynta ka class boundaries bad  L_2 na bynta ka frequencies bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:47&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba la thaw ia ka histogram hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
||Mynta , ban pynlong ia ka histogram kaba lah ban iohi lane pule , Nga pyndonkam da u''Move Drawing Pad'''. Bad nangat right click ha u '''Drawing pad properties''' hangne bad pynkylla ia kane ka '''Distance''' sha 5 kaba dei ka width jong uwei pa uwei u bar bad ong Close.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:15&lt;br /&gt;
||Nangta nga lah ban '''Zoom Out'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Bad sa shisien  '''Move the Drawing pad'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||Phin iohi haba nga shna ia ka histogram, ka shna rah ia u value a=250.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:34&lt;br /&gt;
||'''a''' udei ka sum jong ka product jong ka length bad ka width jong uwei pa uwei u bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:41&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pynkynriah ia u '''a''' value hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:49&lt;br /&gt;
||Ka syn jam kaba bud ka dei ban shna ia ki points bad lain hapoh ka spreadsheet view ban ioh ia ka set jong ki parallel lines sha u Y axis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:56&lt;br /&gt;
||Ngan shim ia ka Geogebra window kaba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:02&lt;br /&gt;
||Mynta , kano kano ka command na ka Geogebra ka lah ban type hapoh ki cell hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:07&lt;br /&gt;
||Nyngkong , ban shna ia u point, phi dei ban ai ia u point kumne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:19&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u point u paw hangne da ka kyrteng A1, kaba dei ka column A, row 1, ka cell address bad u coordinates 1,2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:34&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh , Nga lah ban type hangne hapoh u 2,2 bad nion enter. Nga ioh A2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:45&lt;br /&gt;
||Mynta, lada nga jied ia kine ki artylli ki cells bad nangta tan ia u blue square shatrai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:54&lt;br /&gt;
||To ngan pynkynriah ia  kane hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:56&lt;br /&gt;
||Na ka bynta kane ka tutorial, ngan khang ia ka '''Algebra view'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:02&lt;br /&gt;
||Phin iohi nga ioh 10 tylli ki points hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:08&lt;br /&gt;
||Bad kumjuh ruh ha ka column B, ngan type &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||1,4  kum u point. Nga ioh ia une u point hangne. Nga lah ban right click bad ong  '''Show Label''',ka pyni  B1- ka cell address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:28&lt;br /&gt;
||type sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||2,4 bad nga ioh  B2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:41&lt;br /&gt;
||Sa shisien nga lah ban tan ia kine bad nga ioh 10 tylli ki points hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:48&lt;br /&gt;
||Mynta ha ka column kaba lai, lada nga kwah ban shna ia u line segment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:56&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pyndonkam da ka  geogebra command '''Segment''' bad ha ka value nga lah ban ai ia ka cell address A1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:08&lt;br /&gt;
||To ngan pynkynriah ia kane hangne, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:12&lt;br /&gt;
||,(comma) B1 bad ong Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:17&lt;br /&gt;
||Kane ka dei ka length jong u lain/line uba hapdeng jong u A1 bad B1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:23&lt;br /&gt;
||Mynta nga lah ban shu jied ia kane ka cell bad tan ia ka shatrai duh, Nga ioh ia ka set jong ki  10 parallel lines.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||Sa kawei ban pynkynmaw kadei lada phi leit sha u '''Options''' bad '''Algebra''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:40&lt;br /&gt;
||mynta ka don ha u '''Value'''.  Kumta phin iohi ia ka length jong u lain/line hapoh ka column C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:44&lt;br /&gt;
||Nga lah ban pynkylla sha ka  '''Command''' bad kan pyni ia nga ia ka command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||Mynta ban leh ki assignments , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||H ka assignment ba nyngkong , shna ia u histogram da kaba pyndonkam ki data ba harum jong ka Distance hapdeng ka home bad school na bynta ka class jong 35 ngut ki khynnah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04&lt;br /&gt;
||Nga don ia ka class boundaries bad frequencies hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka spreadsheet view  ban pyni ia ki data * Shna ia ki class boundary bad Frequency lists. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da u input bar ban shna ia ka histogram ba don ki lists. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:18&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka frequency bad khmih thuh ia ka jingkylla ha ka histogram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:22&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna lypa ia kane ka tutorial hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:26&lt;br /&gt;
||Peit thuh ia ka  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:31&lt;br /&gt;
||histogram hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:33&lt;br /&gt;
||Mynta sha ka assignment ba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:36&lt;br /&gt;
|| Ha ka assignment ba ar,ngin shna ia ka concentric circles pyndonkam da ka spreadsheet view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:43&lt;br /&gt;
||Draw/Dro ia u point A ha u drawing pad ban buh dak ia ka centre jong ka  circle. * Pyndonkam da ka spread sheet ban shna ia ka column A jong ka Radius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka column B jong ka spreadsheet ban shna ia ki circles bad ka  centre A  bad u radius na Column A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:58&lt;br /&gt;
||Pynkynriah ia u centre point bad khmih thuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ia ka  assignment hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||Pynkynriah ia u enter point bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:10&lt;br /&gt;
||khmih thuh ia ki circles. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:12&lt;br /&gt;
||Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project ka dei shi bynta jong katalk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:18&lt;br /&gt;
||La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education  lyngba ka ICT, MHRD Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:23&lt;br /&gt;
||Phin iohi kham bun ki jingtip shaphang kane ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:27&lt;br /&gt;
||Khublei Shibun. Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Understanding-Quadrilaterals-Properties/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Understanding-Quadrilaterals-Properties/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Understanding-Quadrilaterals-Properties/Khasi"/>
				<updated>2017-05-22T06:20:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{| border=1 | '''Time''' |'''Narration'''  |- ||00:00 ||Khublei iaphi baroh.  |- ||00:02 ||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka tutorial/jinghikai halor ka '''Understanding Quadri...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:00&lt;br /&gt;
||Khublei iaphi baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:02&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka tutorial/jinghikai halor ka '''Understanding Quadrilaterals Properties''' ha ka'''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:08&lt;br /&gt;
||Sngewbha kynmaw ba ka jingthmu jong kane ka tutorial kam dei ban bujli ia u compass box ba shisha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
||Ka jingtei hapoh ka Geogebra ka la da ka jingthmu ban sngewthuh ia ki properties.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:19&lt;br /&gt;
||Ngi kyrmen ba phi lah don ia ka jingtip shaphang ki rukom treikam jong ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:24&lt;br /&gt;
||Lada em , sngewbha peit ia ka spoken tutorial website  na bynta ki tutorial ba iadei bad ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:30&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial ngin pule ban shna ia kiquadrilaterals, simple quadrilateral bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
quadrilateral bad diagonals. Bad ruh ban pule ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:42&lt;br /&gt;
||Ban record ia kane ka tutorial pyndonkam ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:45&lt;br /&gt;
||'''Linux operating system Ubuntu Version 11.10''', '''Geogebra Version 3.2.47'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:55&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam da ki tool Geogebra harum ban shna ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
|| Circle ryngkatka center lyngba u point, Polygon, Angle, Parallel line, Segment hapdeng artylli ki points bad thep ha ka text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:10&lt;br /&gt;
||To ngin phai noh sha ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:13&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , click ha u Dash home, Media Applications.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:17&lt;br /&gt;
||Hapoh Type, Education bad Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||To mynta ngin shna ia ka circle bad ka center '''A''' bad kaba pass lyngba u point '''B'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:30&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , click ha ka '''Circle with Center through Point''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:35&lt;br /&gt;
||Click ha u drawing pad. Point '''A''' kum ka center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:38&lt;br /&gt;
||Bad nangta click biang , ngi ioh ia u point '''B'''. Ka circle lah dep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:44&lt;br /&gt;
||To ngin shna sa kawei ka circle bad ka center '''C''' kaba iaid lyngba u '''D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:49&lt;br /&gt;
||Click ha u drawing pad. Ka pyni ia u point '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Nangta click biang ngi ioh ia u point '''D'''.  Ki artylli ki circles ki ia kynduh ha artylli ki points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:00&lt;br /&gt;
||Click ha u''Intersect Two Objects''' tool hapoh ka '''New Point'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha ki points ba iakynduh kum u '''E''' bad '''F'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Nangta click ha u'''Polygon''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:16&lt;br /&gt;
||Click ha ki points 'A', 'E', 'C', 'F' bad u 'A' sa shisien. Hangne ka quadrilateral ka lah draw/dro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:32&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban iohi na ka '''Algebra View'''  ba ki ar jur ki side ba markhap ki ia ryngkat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:38&lt;br /&gt;
|| Phi tip balei? Phi lah ban tharai ia ka kyrteng jong kane ka quadrilateral?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:43&lt;br /&gt;
||To ngin save ia ka file. Click ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:48&lt;br /&gt;
||Ngan type ia ka file name kum ka '''simple-quadrilateral''',  click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:04&lt;br /&gt;
||To mynta ngin shna ia ka Quadrilateral bad ki diagonals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:08&lt;br /&gt;
||To ngan plie Geogebra window kaba thymmai , click ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:16&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool na u toolbar ban dro ka segment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:23&lt;br /&gt;
||Click ha u drawing pad, point 'A' bad nangta ha u 'B'. U Segment '''AB'''  lah dro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||To ngan shna ia ka circle bad ka center '''A''' kaba iaid lyngba u point '''B'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:36&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , click ha ka '''Circle with Centre through Point''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:40&lt;br /&gt;
|| Click ha u point '''A'''  kum ka centre bad nangta ha u point '''B'''. &lt;br /&gt;
Jied ia ka '''New Point''' tool, na u toolbar.Click ha ka circumference kum u point '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:57&lt;br /&gt;
||To ngin pyniasoh ia u  'A' bad 'C'. Jied ia ka '''Segment between Two Points''' tool &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||Click ha ki points '''A''' bad '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To mynta ngin shna ia u parallel line sha u segment '''AB'''uba iaid lyngba u  point '''C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:13&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane , jied ia u '''Parallel Line''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
Click ha u point '''C''' bad nangta ha u segment '''AB'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:25&lt;br /&gt;
||Ngin bud ia ka rukom na bynta u point '''B'''.&lt;br /&gt;
Click ha u point '''B''' bad nangta ha u segment '''AC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:33&lt;br /&gt;
||Phin iohi ba u parallel line sha u segment '''AB''' bad u parallel line sha u segment AC uba  ia kynduh ha u point . To ngin buh dak u point ba iakynduh kum u 'D'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:47&lt;br /&gt;
|| Hadien kata pyndonkam da ka“Segment between Two Points” tool, To ngin pyniasoh ia ki points 'A' 'D', 'B' 'C'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:01&lt;br /&gt;
||Ngi iohi ba ka quadrilateral ABCD bad ki diagonals AD bad BC ka lah dro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:09&lt;br /&gt;
||Ki diagonals ki ia kynduh ha u point.&lt;br /&gt;
To ngin buh dak ha u point ba iakynduh kum u '''E'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:20&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da ka “Distance” tool, to ngin peit bniah hato ki diagonals ki iaid lyngba iwei ia iwei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:25&lt;br /&gt;
||Hapoh ka “Angle” tool, click ha ka '''Distance lane Length''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||Click ha ki points A, E,    E, D,    C, E,    E, B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:47&lt;br /&gt;
||Nangta ngin peit bniah lada ki diagonals ki dei ki perpendicular bisectors.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:51&lt;br /&gt;
||Ban  thew ia ka angle, click ha ka '''Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha ki points A,E,C     C,E,D.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:08&lt;br /&gt;
||To mynta ngin jied ia u'''Move''' tool na u toolbar. Pyndonkam da u''Move''' tool ban pynkynriah ia u point '''A'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||Click ha u 'Move' tool,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Buh ia ki mouse pointer ha u 'A' bad tan ia u da u mouse. Phin iohi ba ki diagonals barabor ki bisect iwei ia iwei bad ki dei ki perpendicular bisectors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||To ngin save ia ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha '''File'''&amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ngan type ia ka filename kum ka '''quadrilateral''', click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:53&lt;br /&gt;
||Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:01&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial ngi la dep pule ban shna ia ki quadrilaterals da kaba pyndonkam da kitools -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:06&lt;br /&gt;
||'Circle with centre through point', 'Polygon', 'Angle',&lt;br /&gt;
'Parallel line', 'Segment between two points' bad 'Insert Text'&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:15&lt;br /&gt;
||Ngi lah pule ruh ia ki properties jong  ki-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Simple quadrilateral bad Quadrilateral ryngkat ki diagonals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:21&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Nga kwah ia phi ban : Dro ia u  line segment AB,&lt;br /&gt;
Buhdak ia u point C halor u line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Draw/dro ia u parallel line sha u  AB ha u C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:33&lt;br /&gt;
||Dro artylli ki points D bad E ha u parallel Line, pyniasoh ia ki points AD bad EB.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Dro ia ki perpendicular lines sha u segment AB na u D bad E.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Buhdak ia ki points F bad G jong ki perpendicular lines ha u AB.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Thew ia ka jingjngai jong u E bad ka jingjrong u DF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:01&lt;br /&gt;
||Ka jingmih jong ka assignment ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:08&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video kaba don ha une u url.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:11&lt;br /&gt;
||Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:18&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project Team :&lt;br /&gt;
Ka pynlong workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:27&lt;br /&gt;
||Ban tip kham bniah , sngewbha thoh ha ka contact@spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:34&lt;br /&gt;
||Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India. Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:49&lt;br /&gt;
||Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar. Khublei ba phi lah iasoh lang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Symmetrical-Transformation-in-Geogebra/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Symmetrical-Transformation-in-Geogebra/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Symmetrical-Transformation-in-Geogebra/Khasi"/>
				<updated>2017-05-22T06:17:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{| border=1 !'''Time''' !'''Narration''' |- |00:00 |Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka tutorial halor ka  '''Symmetrical Transformation''' ha ka '''Geogebr...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!'''Time'''&lt;br /&gt;
!'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh . Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka tutorial halor ka  '''Symmetrical Transformation''' ha ka '''Geogebra'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngin pule shaphang ka Symmetrical transformations kum ki:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
| Line symmetry &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
|Rotation symmetry &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|bad ruh ngin pule  ban pynheh ia ki jingdro da ka jingthew bad jaka shong. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
 |Ngi ngeit ba phi la don ia ka jingtip ban treikam ha ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
|Lada em , na ka bynta ki tutorial ba iadei bad kane , sngewbha leit ha ka website jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane tutorial, Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS Version 11.10''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|'''Geogebra Version 3.2.47.0'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki Geogebra tools harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Reflect Object about Line &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Rotate Object around Point by Angle &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Dilate object from a Point by Factor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Semicircle through Two points &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
| Regular Polygon bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
|Perpendicular bisector &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Ki jingbatai jong ka '''Transformation'''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Symmetrical transformation jong ka geometric figure ka dei :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| Ka jingkylla ha ka jaka shong ,size lane shape ha ka coordinate plane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
| Ia ka Original figure la khot ka  '''Object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
| Ia ka Transformed figure la khot ka '''Image'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|'''Reflection symmetry''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|la khot ruh ia ka kum  ka '''Line symmetry'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Ka iaid  ha ka shi bynta jong ka ka pynpaw ia kawei pat ka bynta .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Phi lah ban khylliap ia ka dur bad baroh artylli kin ia ryngkat.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|U Line Symmetry u dei u lain ha kaba ia ka dur la pashat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha ka  Geogebra window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Peit ha  '''Dash home''' &amp;gt;&amp;gt; '''Media Apps''' &amp;gt;&amp;gt; hapoh '''Type''' &amp;gt;&amp;gt; jied '''Education''' &amp;gt;&amp;gt; bad '''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka tutorial, ngan khang noh ia ka '''Algebric view'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Click ha u jingshon Close ha ka '''Algebric view'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|To ngin sdang da ka '''Line of symmetry'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|Nyngkong , to ngin shna ia ka equilateral triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|Jied ia u'''Regular Polygon''' tool na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad points '''A''' ,'''B''', bad thep 3 na ka bynta ki jindon jong ki sides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Ka equilateral triangle '''ABC''' lah dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|To ngin dro ia u perpendicular bisector sha kawei ka sides jong ka triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Jied '''Perpendicular Bisector Tool''' bad click ha u side AC. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|Jied ia u '''Point''' tool bad shna ia u point hapoh ka triangle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|Pynkynriah ia u point D sha kawei na ki liang jong ki vertices .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|right click ha u point D bad jied '''Trace On'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|Jied '''Reflect Object about Line''' tool na u tool bar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Click ha u point D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
|Kane kan highlight ia u point D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Perpendicular Bisector'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Kane kan pashat ia ka image D dash ha kawei pat ka liang jong u perpendicular bisector. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|D dash kadei ka dur iit khmih jong u point '''D'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Buh '''Trace On''' na bynta u point '''D'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
|To ngin pynkynriah ia u point D  sawdong ka triangle pyndonkam da  u '''Move''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|Click ha ka jingjied ba nyngkong hapoh ka '''Move''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Click ha ka figure bad u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Tan ia ka ban trace ia ka triangle .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
|Mynta pyllait ia u jingshon u mouse.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|Phi ioh aiu?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32&lt;br /&gt;
|U perpendicular bisector hangne u dei u lain ka jong ka symmetry.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:36&lt;br /&gt;
|'''D''' u dei u object bad u D dash kadei ka image.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|To ngin reflect a semicircle about a line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|To ngin dro ia ka semicircle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Semicircle through Two points''' tool. Buhdak ia u point E bad nangta ia u  F. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Click ha u segment hapdeng artylli ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|Buhdak ia ki points G bad H. Ia u lain la dro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka property jong u line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
|Right click ha u lain ,'''Object Properties'''. Click ha '''Style''', pynkylla ia ka Style. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Jied '''Reflect Object about Line''' tool na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
|Click ha ka semicircle EF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
|Click ha u lain GH.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|Kane kan pynmih ia ka reflected image E dash F dash ha kawei pat ka liang jong u lain GH. Ka figure ka long kumno mynta? Ka long kum ka circle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|To ngin save ia kane ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Click ha FILE &amp;gt;&amp;gt; SAVE AS.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
|Ngan type ia ka filename kum  '''Line-symmetry''' bad click ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Nangta pat to ngin pule ban '''Rotate the Object around a Point by Angle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
|Jingbatai ia ka Rotation-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Ka rotation ka dei ka jingpynkylla kaba pynshad pyllon iaka figure haka jaka pdeng jong ka daka angle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Lada iohi ba ka figure ka khlem kylla te ka  figure ka don ka rotation symmetry.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|Phi lah ban rotate ia ka object ha kano kano ka jingthew ka degree.Ka Rotation ka lah ban long  clockwise bad counterclockwise. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka Geogebra window kaba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
|Click ha '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''New'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka square.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Click ha  '''Regular Polygon''' tool na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
|Click ha u drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:57&lt;br /&gt;
|Buhdak ia u point '''A''' bad'''B'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|Ka  dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Click ha'''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|La dro ia ka square '''ABCD''' . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Click ha '''Rotate Object around a Point by Angle''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:13&lt;br /&gt;
|Click ha ka  Square '''ABCD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Kane kan  highlight ia ka square.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
|Nangta click ha kawei na ki vertices.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Ngan click ha u '''A'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Ka dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Type '''60''' hapoh ka field '''Angle''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30&lt;br /&gt;
|Jied degree na u  drop down list ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Jied ia jingjied '''clockwise'''. Click ha'''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Kane kan  pynshad ia ka square clockwise ha u point ba lah jied, ha ka angle ba 60°.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|Ka la thaw ia ka image ba la pynshad A dash B dash C dash D dash. 	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
|To ngin pynkynriah ia kane sha rud da kaba pyndonkam da u '''Move''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00&lt;br /&gt;
|Nangta to ngin'''dilate''' lane '''enlarge object from point by factor.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|'''Dilation''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|Dilation  lane  enlargement ka dei ka jinpynkylla&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
| ha kaba ia ka figure la pynheh da kaba pyndonkam da u scale factor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|To ngin dro ka triangle pyndonkam da u da kaba pyndonkam da u &lt;br /&gt;
'''Polygon'''tool,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|E , F , G. Click ha u  E sa shisien ban pyndep ia ka triangle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|Click ha u '''New Point''' tool bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Buhdak ia u point '''H'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|Click ha  u'''Dilate Object from Point by Factor''' tool. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
|Click ha ka triangle '''EFG'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
|Kane kan highlight ia ka triangle. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Click ha u point 'H'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
|Ka dialog box ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Type u 2 hapoh ka number field.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Click ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|Kane kan dilate lane pynheh ia ka object arshah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Click ha segment between two Points, pyniasoh ia ki points H,E,E dash. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|pyniasoh ia ki points H,G,G dash. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|pyniasoh ia ki points H,F,F dash.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:15&lt;br /&gt;
|Phin iohi hangn ba u H u dei u point ka dilation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:21&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pynheh ia ki object katno shah katba phi sngew kwah, da kaba type ia u value jing u '''Factor'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|To ngin save ia kane ka file mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Click ha  '''File''' &amp;gt;&amp;gt; '''Save As'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Ngan type ka kyrteng ka file kum '''Dilate-triangle'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
|Click ha  '''Save'''. Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:55&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngi la pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:00&lt;br /&gt;
|Reflection about a line. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
|Rotation of an object at a point. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05&lt;br /&gt;
| Enlargement of an object by a scale factor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment nga kwah iaphi ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|Dro ia ka pentagon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da u '''Regular Polygon''' tool ban dro (kum ka jingkdew:ka side ka dei 5). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:17&lt;br /&gt;
|Dro ia u perpendicular bisector sha kawei na ki side jong ka pentagon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Shna ia u point hapoh ka pentagon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:25&lt;br /&gt;
|Buh  '''Trace On''' na bynta u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Phin ioh ia ka reflection jong u point sha shiliang u perpendicular bisector.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
|Buh '''Trace On''' na bynta ka image point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:34&lt;br /&gt;
|Trace ia ka pentagon ban peit la phi jied ia u lain symmetry ba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
|Pynshad ia ka pentagon counter clockwise ba shisha hapoh 135°ha u point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:49&lt;br /&gt;
|Dilate ia ka pentagon ha u point da u factor 3.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
|Ka assignment ka dei ban long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha une u URL.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|Lada phi phim don ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team :  ka pynlong workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:17&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:20&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah , sngewbha thoh sha contact@spoken-tutorial.org.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:26&lt;br /&gt;
|KaSpoken Tutorial Project ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:29&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka  ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip ha kane ka Mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:39&lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Ribajanai Wankhar na NEHU ,Tura .&lt;br /&gt;
Khublei ba phi lah iasnoh lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Angles-and-Triangles-Basics/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Angles-and-Triangles-Basics/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Angles-and-Triangles-Basics/Khasi"/>
				<updated>2017-05-22T06:16:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot;{| border=1 !Time !Narration |- |00:00  |Khublei ia phi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka Geogebra tutorial '''Angles and Triangles Basics'''.	 |- |00:06 |Lada kan...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00 &lt;br /&gt;
|Khublei ia phi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka Geogebra tutorial '''Angles and Triangles Basics'''.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Lada kane ka dei ka sien ba nyngkong ba phi pyndonkam ia ka Geogebra, sngewbha peit ia ka '''Introduction to Geogebra''' tutorial ha ka website spoken tutorial. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka Geogebra, Nga pyndonkam da ka '''Linux operating system Ubuntu Version 10.04  LTS'''  bad '''Geogebra Version 3.2.40.0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
| Ka jingthmu jong kane ka jinghikai ka long ban pynshisha ba ka sum jong ka interior angles jong ka  triangle barabor ka long 180 degrees, da kaba pyndonkam da ka Geogebra.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , ngin pule kumno ban pyndonkam ia ki tools '''Polygon''', '''Angle''', '''Insert Text'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42 &lt;br /&gt;
|Mynta nyngkong, jied ia ka 'Polygon' tool. Ban dro ia ka polygon, ha kane ka kynti ka triangle, jied ia ki lai tylli ki vertices da kaba click ha u drawing pad. Nangta pat nion ha ka vertex ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:57 &lt;br /&gt;
|Ban thew ia ki angle ba shapoh jong ka triangle, jied ia u 'Angle' tool. Phi lah ban thew ia ka angle ha ki artylli ki rukom. Click clockwise ia ki lai tylli ki vertices A, B nangta C. Kane ka thew ia ka angle ABC uba kyrteng u alpha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Ka rukom kaba ar  ka long ban jied ia ki line segments kiba pynlong ia ka angle. Jied ia u segment '''a''' bad segment '''b''', ha kane ka kynti anti-clockwise ban ioh ia ka angle BCA ba kyrteng  beta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, CAB yn thew ia ka angle gamma.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35 &lt;br /&gt;
| Phin iohi ba baroh ki angles la jer kyrteng katkum ka standard mathematical convention kum ki Greek alphabets. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41 &lt;br /&gt;
|Shuh shuh lada phi jied ia ki vertices anti-clockwise kumne  , C B A, te la thew ia ka angle ba shabar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|Ban thep ia ki text ha ki drawing pad ki jongphi, pyndonkam da u '''Insert Text''' Tool. Nangta nion haei haei ha ka drawing pad, ka text window ki mih. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:07 &lt;br /&gt;
|Mynta ban pyni ia ka angle ABC, Ngan type hapoh ki double quotes, Angle '''ABC''' =, khang noh ki double quotes, add + bad nangta click ha u alpha. Click OK. Kumta nga ioh ia ka value jong ka Angle ABC. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28 &lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ban leh ia ki  arithmetic, ban pyni ia ka sum jong ka interior angles jong kane ka triangle, Click ha u 'Insert Text' tool, Click hangne ha u drawing pad. &lt;br /&gt;
Type, hapoh ki double quotes, '''Sum of the interior angles of triangle ABC ='''khang noh ia ki double quotes  plus (+) open  brackets type alpha + beta + gamma close brackets. Bad click OK. Mynta phin iohi ia ka sum ba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Hadien kata  jied ia u ''Move''' tool bad pynkhih ia ki '''free objects''', ha kane ka kynti ki vertices A B lane C, bad phin iohi ba ka sum jong ka interior angles barabor ka long  180 degrees.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32 &lt;br /&gt;
|Ka bynta kaba nga sngewtynnad ha kane ka jinghikai ka long ban pyni, kumno ba baroh lai tylli ki vertices ki long ha u straight lain, pynduna ia artylli ki   interior angles sha u nod bad kaba lai ka long 180 degrees kumne , ka straight angle.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52 &lt;br /&gt;
|Nangta ngin pule sa artylli ki bynta , ki drawing pad properties bad kumno ban  delete ia ki object hapoh ka Geogebra.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04 &lt;br /&gt;
|Nyngkong ki drawing pad properties. Right click hangno hangno ha u drawing pad bad nangta click ha u Drawing Pad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Ka '''Drawing Pad''' properties window ki plie. Phi lah ban pynkylla ia ka  '''background colour''' jong ki drawing pad hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20 &lt;br /&gt;
|Phi lah ban pynkylla ia ki properties jong ki '''axes''' hangne,  ia baroh ar kata u X axis bad u Y axis hangne bad phi lah ban pynkylla hangne ia ki  properties jong ka  '''grid''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31 &lt;br /&gt;
|Khyndiat eh ki properties ban peit ki long, ki '''unit''' phi lah ban add na bynta ki axis, ki  '''labels''' phi lah ban add na bynta ki axis, bad u X axis sha ka ratio u Y axis. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
|Haba ngi leh ia ki simple geometry bunsien ngi kwah ban buh ha ka 1:1 ratio. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|Haba phi khang noh baroh ki jingpynkylla ba la leh yn sa saved.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54 &lt;br /&gt;
|Mynta , ban  delete ia ka object ha u drawing pad, pynkynriah ia u mouse shalor ka object. Ngan pynkynriah ia u halor ka external angle, right click Phin iohi ba ka kyrteng jong ki object ka paw hangne bad nangta click ha u Delete, hadien kata ka object ka jah noh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15 &lt;br /&gt;
|Kawei pat ka lad ban delete ia ki object ka long ban jied ia ki object ha ka  algebra view, right click haka bad lehse Delete. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25 &lt;br /&gt;
|Peit thuh haba nga delete ia ka angle gamma, kane ka text ruh ka jah. Ka long namar ba ka shong katkum ka angle gamma.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35 &lt;br /&gt;
|Lada nga kwah ban undo ia kaei kaba nga lah delete, shu '''Edit''' bad click ''Undo''' lane nion ''Ctrl+ Z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Ban delete shibun tylli ki objects hapoh ka Geogebra  ka rukom basuk eh ban leh ka long shu left click hangno hangno ha ka drawing pad, tan ia u mouse sha baroh ki object kiba phi kwah ban delete, ynnai click shuh, baroh ki items la jied ia ki bad nangta nion 'Delete'  ha ka keyboard jongphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Sa shisien to ngin undo biang da kaba click Undo.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10 &lt;br /&gt;
|Mynta, Nga kwah ban batai ia ka syntax jong ka '''text''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17 &lt;br /&gt;
|Ki Text kiba donkam ban paw ki dei ban long hapoh ki double quotes ”” kumba la iohi ha ka nuksa. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki values jong ka Geogebra variables, pyndonkam da ki variable khlem ki quotes kumba ngi iohi hapoh ka algebra view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ban leh ia ki arithmetic bad ki values pyndonkam da ki variables hapoh brackets (). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40 &lt;br /&gt;
|Khatduh eh, ban pynlong lang lane ban pyniasoh ia ki text pyndonkam da u '''+''' sign. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46 &lt;br /&gt;
|Nangta, ngin peit khyndiat ia ki rukom ban pyniahap ia ki rong jong ki angles bad ki text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59 &lt;br /&gt;
|Mynta lada nga kwah ban pynkylla ia ka rong jong ki text Ngan right click bad lehse '''Object Properties''', leit sha ka Color  bad pynkylla ia ki rong bad ong Close.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 &lt;br /&gt;
|Mynta nga lah ban leit sha ka angle hangne, right click bad ong '''Object Properties'''. Nga lah ban jied ia ka recent window hangne bad click ha kane ka rong na ka bynta ban ioh ia ka juh ka rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, lada nga kwah ban zoom in bad zoom out nga pyndonkam da u '''Zoom In''' hangne ban zoom in bad u '''Zoom Out''' option bad click ha u drawing pad ban zoom out.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:47&lt;br /&gt;
|Ban pynkylla ia ka angle unit, Nga lah ban leit sha ka '''Options''', '''Angle unit''' bad pynkylla na ka '''Degrees''' sha '''Radians'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
| Te ban shu batai lyngkot, Nga lah nang kumno ban pynkylla ia ka jingthew ka angle na ka radians sha ka degrees, Nga lah ban zoom in bad zoom out.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15 &lt;br /&gt;
|Mynta sha ka ASSIGNMENT. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:19 &lt;br /&gt;
|Dro ban pynshisha ba ka exterior angle jong ka triangle ka ia ryngkat bad sum jong ka opposite interior angles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28:&lt;br /&gt;
|Leh ia ki synjam harum: Dro ia ka triangle da kaba pyndonkam da u Polygon tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
| Pyniar kawei na ki sides da kaba pyndonkam  da u lain lyngba artylli ki points tool. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da u Angle tool ban thew ia ka exterior angle bad ka opposite interior angles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41 &lt;br /&gt;
|Pyndonkam da u Insert Text tool ban pyni ia kaba mih. Pynshisha ia kine da kaba pyndonkam da u Move tool bad pynkhih ia ki free objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|Ngan pyni iaphi kaei kaba nga la leh .Phi donkam ban pyndonkam da u Move tool bad nangta pynkhih ia ki Free objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka exterior angle barabor ka ia ryngkat bad ka sum jong ka interior opposite  angles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Nga kwah ban pyntip ba ka spoken tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education through ICT,MHRD  Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi shibun ki jingtip shaphang kane ha kane ka website. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
|Khublei Shibun. Manga i Ribajanai Wankhar. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Introduction-to-Geogebra/Khasi</id>
		<title>Geogebra/C2/Introduction-to-Geogebra/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Geogebra/C2/Introduction-to-Geogebra/Khasi"/>
				<updated>2017-05-22T06:13:13Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ribajanai: Created page with &amp;quot; {| Border = 1 | '''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:00 | Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial '''Itroduction to Geogebra'''. Ha kane ka tutor...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial '''Itroduction to Geogebra'''. Ha kane ka tutorial, Ngan batai ia phi ia ki nongrim kumno ban sdang ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Kaei ka Geogebra&amp;amp;nbsp;? Ka dei ka software jingkhein ba ioh ei bad ba lah ban ioh lyngba ka&amp;amp;nbsp;'''www.geogebra.org'''&amp;amp;nbsp;ban download.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ka dei kaba iaid kam na bynta ka computer aided learning ha kaba dei hapdeng arngut bad phi lah ruh ban iohi ia ka jingbatai jong ka jingkhein jong ki dur geometric bad mar kylliang .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Ka pyniasohlang ia ka geometry, algebra bad calculs. Te phi lah ban shna ia ki geometric figures, enter equations, kaba iadei bad ki variables,vectors bad kiwei kiwei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Ban sdang ia ka Geogebra, Nga pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Linux operating system Ubuntu Version 10.04 LTS'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Geogebra Version 3.2.40.0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Lada phi lah dep install ia ka Geogebra, leit ha ka Ubuntu Menu item&amp;amp;nbsp;'''Applications''','''Education'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''Science'''&amp;amp;nbsp; bad nion ha ka&amp;amp;nbsp;'''Geogebra Application'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Lada phim pat dep install ia ka Geogebra, sngewbha leit ha ka&amp;amp;nbsp;'''System , Administration, Synaptic Package Manager'''&amp;amp;nbsp; ban install ia ka Geogebra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit bniah ia ki menu bar, ki tool bar bad tool view, ki graphics view bad algebra view,ki input bar bad commands.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ka rukom long jong ka Geogebra window ka long kumne. Ka don ka standard menu bar ha kum kano kano ka window based application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| U tool bar u long kum u compass box jong ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| U tool view ka iathuh ia phi uei u tool ban jied bad ban kloi ban pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''graphic view'''&amp;amp;nbsp;ka dei ka drawing pad jong ka Geogebra. Phi lah ban shna ia ki geometric figures ha kane ka pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka&amp;amp;nbsp;'''algebra view'''. Ha kane ka window phi lah ban iohi ia ki algebraic expressions jong baroh ki geometric figures ba la shna ha ka drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| U&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''u ailad ia phi ban pynrung ia ki algebra equations ka ban sa iohi ha ka drawing pad bad kumjuh ruh ka algebra view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Ki commands ba kyrshan da ka Geogebra hapoh ka&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''&amp;amp;nbsp;ki don ha ki kine ki drop down menu..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''drawing pad'''&amp;amp;nbsp;barabor ka iohi hapoh ka Geogebra bad ka bym lah ban khang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Ha ka&amp;amp;nbsp;'''drawing pad''', phi lah ban pyndonkam ia ka grid da kaba leit ha&amp;amp;nbsp;'''View'''&amp;amp;nbsp; bad check ha ka '''Grid '''option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh phi lah ban ynnai check ia ki&amp;amp;nbsp;'''Axes'''&amp;amp;nbsp;lada phim kwah ban ban iohi ia ki. Ngin pyniohi ia ki&amp;amp;nbsp;'''Axes'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Grid '''ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Lada phi jied ban khang ia ka&amp;amp;nbsp;'''algebra view'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''phi lah ban leh da kaba leit ha&amp;amp;nbsp;'''View'''&amp;amp;nbsp; bad un-check ia ki jingjied. To ngin weng ia u&amp;amp;nbsp;'''Input Bar '''na kane tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Mynta u tool bar, u '''compass box '''ha ka jingiathuh bniah. Ban pyndonkam ia ka tool, nion ha ka item.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Phin iohi haba phi nion ha ka, ka dark blue border ka paw sawdong ki item, kaba pyni ba lah dep jied bad ka kyrteng bad ka jingkdew kumno ban pyndonkam ia ka, ka paw ruh ha ka tool view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Ka&amp;amp;nbsp;'''Move Drawing Pad'''&amp;amp;nbsp;ka dei kaba don shakamon eh ha ka '''tool '''item'''.''' Nion ha ka bad nangta nion ha ka drawing pad. Buh ia ka left click depressed bad pynkynriah ia ka drawing pad sha ka jaka ba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ha ka geometry ngi lah ban dro ia u point/dot da u let.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Ki pencil tools ki don hangne. Lada phi nion ha ka triangle kaba rit bad ba rong saw ha kyndong jong ka tool phin iohi ia baroh ki let lane ki&amp;amp;nbsp;'''point tools'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh ki tool items kiba bud ki dei na bynta ki lain. Nangta kine ki '''Perpendicular lines'''&amp;amp;nbsp; bad&amp;amp;nbsp;'''Bisectors, Polygons, circles'''&amp;amp;nbsp; bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, Ngan ialam ia phi lyngba ki drawing points,line segments,parallel bad perpendicular lines,measuring objects, ban pynkylla ia ki properties jong ki objects bad ban save ia ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin dro ia ki points. Jied ia ka New point option, click hangno hangno ha ka drawing pad. Phin ioh ia ki points kiba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba u point u paw ha ka drawing pad bad kumjuh ruh ha ka algebra view.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Baroh ki tool items kiba la dro ha ka drawing pad la khot ki objects ha ka&amp;amp;nbsp;'''Geogebra'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ki point A bad B ki dei ki “Free Objects”, ka mut kim ia kyrshan bad kino kino ki object ha ka drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Phi lah ban dro ia u lain segment da kaba leit ha&amp;amp;nbsp;'''Segment between Two Points''', da kaba pyndonkam ia ki points ba la don lypa kum&amp;amp;nbsp; u '''A'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''B'''&amp;amp;nbsp;lane click hangno hangno ha ka drawing pad bad phin ioh artylli ki point kiba thymmai bad ka segment hapdeng kine ki points.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh , phi lah ban dro ia u perpendicular lain da kaba peit ia u point bad nangta ia u lain. Phin ioh ia u perpendicular lain lyngba u&amp;amp;nbsp;'''D''', perpendicular sha u segment&amp;amp;nbsp;'''CD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| U parallel line, Ngan click ha u point hangno hangno hangne bad jied &amp;amp;nbsp;'''AB'''. Ngan ioh ia u parallel lain sha u &amp;amp;nbsp;'''AB'''&amp;amp;nbsp;lyngba u point&amp;amp;nbsp;'''E'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Mynta phi lah ban wad ia u point ba ia kynduh lang jong artylli ki objects lada phi leit ha une u tool hangne bad click ha&amp;amp;nbsp;'''Intersect two objects'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Haba phi pynkhih ia u mouse jong phi halor ba ia kynduh lang , baroh artylli ki objects ki paw . Ha kata ka por click , phin ioh ia ka jingiakynduh jong artylli ki objects.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Ban thew ia ka jingjngai, click ha u tool bar u ba saw uba na sha kamon bad jied &amp;amp;nbsp;'''Distance or length tool'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Phi lah ban thew ia ka jingjngai hapdeng ki points da kaba jied ia artylli ki points, click ha u&amp;amp;nbsp;'''DF'''&amp;amp;nbsp;hangne, lane phi lah ban jied ia baroh ki lain segment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ym don ka unit ha ka grid. Ngin wad ia ka kyrteng jong ka unit ha kiba bun ki topic kiba kham biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pynkylla ia ki properties kum ka label bad colour jong kiwei pa kiwei ki items. Ha shwa kata&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| Lada phim kwah ban dro ia kino kino ki object, sngewbha pyndonkam da '''arrow'''&amp;amp;nbsp;key hangne. Te lada phi pyndonkam ia kato kan ym dro ia kano kano ka object ha ka drawing pad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Mynta, ban pynkylla ia ki jinglong jong ki object pynkhih ia u mouse jong phi halor ka object. Hadien ba ka la paw right click bad click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Object Properties'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Hangne ngan ialam ia phi lyngba katto katne ki basic properties, ki jingbatai ba kham bniah ha kawei pat ka topic.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia ka kyrteng, type ia ka kyrteng ba thymmai. Phi lah ruh ban type ia ki kyntien. Phi lah ban jied ban pyni ia ka object lane phim kwah ban pyni ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Phi lah ban jied ban nym pyni ia ka label lane phi lah ban pyni ia kawei na kine ki jingjied. To ngin buh ia ka caption on.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Ha ka colour tab phi lah ban pynkylla ia ka rong jong u lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Ha ka style tab phi lah ban pynkylla ia ka jingrben bad phi lah ruh ban pynkylla ia ka style.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Haba phi khang ia kane phi ioh ka dur jong u lain uba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Ka bynta kaba na sha kadiang eh jong u tool item , u&amp;amp;nbsp;'''Move'''&amp;amp;nbsp;tool item, u dei u tool uba myntoi shisha na ka bynta ban hikai kaba pynlong ia ka lynnong ban ia shim bynta lang bad ia sngewthuh jingmut lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Baroh ki&amp;amp;nbsp;'''Free Objects'''&amp;amp;nbsp; ki lah ban pynkynriah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Baroh ki&amp;amp;nbsp;'''Dependent Objects'''&amp;amp;nbsp; jong ki objects ba ioh ei kin khih da kaba bat sah ia ki jinglong jong ki, haba ka&amp;amp;nbsp;'''Free object'''&amp;amp;nbsp;ka pynkynriah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa lada ngi pynkynriah ia ki points&amp;amp;nbsp;'''A'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''B'''&amp;amp;nbsp;, phin iohi ba u parallel lain ruh u kynriah ryngkat bad pynneh ia ka jinglong jong u parallel lain. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Ban save ia ka file ,jied ia ka item '''File''', jied&amp;amp;nbsp;'''Save As&amp;amp;nbsp;'''. Jied ia ka folder. Ngan leit ha ka Documents, Geogebra. Ai kyrteng ia ka file bad click Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka ka kyrteng ka paw ha ka panel ba halor bad la save ia ka kum '''.ggb file''', kum ha baroh ki geogebra files.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| Mynta ban plie ia ka file phi hap ban click ha File, Open bad jied kano kano ka file ban plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Khatduh eh ka ASSIGNMENT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Ha ka assignment nga kwah ia phi ba phin dro ia ka rectangle da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''Segment between two points '''&amp;amp;nbsp;tool, sdang bad kato.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Nangta pyndonkam da u&amp;amp;nbsp;'''Parallel Line'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Perpendicular Line''', u&amp;amp;nbsp;'''Intersect two Objects'''&amp;amp;nbsp;bad u&amp;amp;nbsp;'''Distance'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''Length'''&amp;amp;nbsp;tools.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| Khatduh eh test ia ka rectangle kaba phi la dep shna da kaba pyndonkam da u&amp;amp;nbsp;'''Move'''&amp;amp;nbsp;tool bad pynkynriah ia ki objects ba ioh ei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Nga lah dep shna ia kane ka assignment hangne. Nga sdang da u Line segment&amp;amp;nbsp;'''AB'''&amp;amp;nbsp;bad nga shna ia ka rectangle&amp;amp;nbsp;'''ABED'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| Mynta lada nga click ha u Move tool item bad pynkynriah ia ki&amp;amp;nbsp;'''Free objects'''&amp;amp;nbsp; phin iohi ba ka kyrdan jong ka rectangle&amp;amp;nbsp;'''ABED'''&amp;amp;nbsp; ka long kumjuh kum ka rectangle lada shna bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Nga kwah ban khublei ia ka spoken tutorial project kaba dei ka bynta jong ka talk to a teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| Bad phi lah ban iohi shibun ki jingtip shaphang kane ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| Khublei Shibun. Manga I Ribajanai Wankhar. Leh kmen ban wad ia ka Geogebra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ribajanai</name></author>	</entry>

	</feed>