<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Pdiangburom</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Pdiangburom"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Pdiangburom"/>
		<updated>2026-04-12T00:02:33Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM/C2/Heat-Exchanger/Khasi</id>
		<title>DWSIM/C2/Heat-Exchanger/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM/C2/Heat-Exchanger/Khasi"/>
				<updated>2018-02-24T16:40:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- ||00:01 || Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka simulating '''Heat Exchanger ''' ha ka  '''DWSIM'''. |- ||00:07 ||...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka simulating '''Heat Exchanger ''' ha ka  '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:07&lt;br /&gt;
||  Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban: Simulate ia ka ''' Heat Exchanger'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:13&lt;br /&gt;
||  Khein ia ki '''Outlet stream temperatures'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
||  Khein ia ka '''Thermal Efficiency ''' bad ''' LMTD'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
|| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM 4.3 ''' bad  '''Windows 7'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:28&lt;br /&gt;
|| Ka process ba la batai ha kane ka jinghikai ka ia syriem kumjuh ha kiwei ki OS ruh, kum ka-&lt;br /&gt;
'''Linux''',   '''Mac OS X ''' lane '''FOSSEE OS ''' ha ka '''ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:40&lt;br /&gt;
|| Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip kumno ban pyndap ia ki components sha ka '''flowsheet'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
||  Jied ia ki '''thermodynamic '''packages&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
|| Pyndap ia ka '''material '''stream''' ''' bad specify ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:54&lt;br /&gt;
|| Ki jinghikai ba donkam hashwa lah batai ha ka website jong ngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:58&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban access ia kine ki jinghikai bad ia baroh ki files ba iadei na kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
|| Ngin ia develop ia ka '''flowsheet ''' ban batai ia ki '''Outlet stream temperatures.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:09&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi ai ia ki '''Compounds ''' bad ''' Inlet stream conditions.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:13&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi ai ia ka '''Heat Exchanger''' properties bad '''Property package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:18&lt;br /&gt;
|| Nga lah plie lypa ia ka  '''DWSIM''' ha ka machine jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:23&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''File '''menu bad jied '''New Steady-state Simulation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:28&lt;br /&gt;
|| '''Simulation Configuration Wizard '''window kapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:32&lt;br /&gt;
|| Ha trai, nion ha u '''Next '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:36&lt;br /&gt;
|| Mynta, ha u '''Compounds Search '''tab, type '''Methanol.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
|| Jied '''Methanol ''' na ka  '''ChemSep '''database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:46&lt;br /&gt;
|| Ha kajuh ka rukom, pyndap '''Water'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
|| Ha trai, nion ha u '''Next '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:53&lt;br /&gt;
|| Mynta ka wan ka '''Property Packages.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
|| Na u '''Available Property Packages''', nion ar sien ha ka '''Raoult’s Law.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:01&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u '''Next '''button'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:04&lt;br /&gt;
|| Ngi lah shah pynkynriah sha ka window ba thymmai ba kyrteng '''Flash Algorithm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:08&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Default Flash Algorithm '''jied '''Nested Loops(VLE)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:14&lt;br /&gt;
|| Nion ha u '''Next '''button'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
|| Ka option kaba bud kadei '''System of Units.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Hapoh u '''System of Units''', jied '''C5'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:26&lt;br /&gt;
|| Ha trai, nion ha u '''Finish '''button'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:30&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynheh ia ka simulation window na ka bynta ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:35&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia thep ar tylli ki material stream kiba pyndap ia ka '''Heat Exchanger'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:41&lt;br /&gt;
|| Ha ka liang kamon jong ka main simulation window, leit sha ka '''Flowsheet Objects.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
|| Ha u '''Filter List '''tab, type '''Material Stream.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:52&lt;br /&gt;
|| Na la list ba lah pyni, tan bad pynhap ia ka '''Material Stream ''' sha ka '''Flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:58&lt;br /&gt;
|| Nion ha u '''Material Stream '''“'''MSTR-000” ''' ban view ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:04&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka stream sha '''Water In.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia specify ia ka '''Water In''' stream properties.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Input Data.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:15&lt;br /&gt;
|| Jied ia ka '''Flash Spec ''' kum '''Temperature and Pressure (TP), ''' lada khlem pat jied lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:21&lt;br /&gt;
|| Da kaba long hi, '''Temperature and Pressure ''' lah shah jied lypa kum ka '''Flash Spec.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:27&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Temperature ''' sha '''10 degC ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:32&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Pressure ''' sha '''1 bar ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:37&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Mass Flow ''' sha '''15000 kg per hour ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:44&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia specify ia ka '''feed stream compositions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:49&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Composition''', jied ia ka '''Basis ''' kum '''Mole Fractions, ''' lada khlem pat jied lypa ia ka'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:56&lt;br /&gt;
|| Da kaba long hi, '''Mole Fractions ''' lah jied kum '''Basis.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:01&lt;br /&gt;
|| Mynta na ka bynta ka '''Methanol''', pyndap '''Amount '''kum '''0 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| Ha kajuh ka rukom, na ka bynta ka '''Water''', pyndap ia ka kum '''1 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:15&lt;br /&gt;
|| Ha ka liang kamon, nion ha une u tick ba jyrngam ban '''Accept Changes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:20&lt;br /&gt;
|| Mynta tan bad pynhap sa uwei pat u '''Material Stream ''' sha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
|| Nion ha u '''Material Stream '''“'''MSTR-001” ''' ban view ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:30&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka stream sha '''Methanol In.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:35&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia specify ia ka '''Methanol In ''' stream properties.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Input Data.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:42&lt;br /&gt;
|| Jied '''Flash Spec''' kum '''Temperature and Pressure(TP).'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| Da kaba long hi '''Temperature and Pressure''' sa shisien lah jied lypa kum ka '''Flash Spec.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:52&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Temperature ''' sha '''80 degC ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:58&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Pressure ''' sha '''5 bar '''bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:03&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Mass Flow ''' sha  '''25000 kg/h ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:11&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia specify ia ka '''Methanol In''' stream compositions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Composition''', jied ia ka '''Basis ''' kum '''Mole Fractions, ''' lada khlem pat jied lypa ia ka'''.'''&lt;br /&gt;
Da kaba long hi, '''Mole Fractions ''' lah jied kum '''Basis.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:29&lt;br /&gt;
|| Mynta na ka bynta ka'''Methanol''', pyndap ia ka '''Amount ''' kum '''1 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:36&lt;br /&gt;
|| Ha kajuh ka rukom, na ka bynta ka '''Water''', pyndap ia ka kum '''0 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:43&lt;br /&gt;
|| Ha ka liang kamon, nion ha une u tick ba jyrngam ban '''Accept Changes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:48&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia thep sa ar tylli ki material streams kaba pynkut ia ka '''Heat Exchanger'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:54&lt;br /&gt;
|| Ban leh ia kata, to ngin ia tan ia uwei u '''Material Stream.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
|| To mynta ngin ia pynbeit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:00&lt;br /&gt;
|| Ieh ia ka stream kum unspecified.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:03&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka stream sha ka '''Water Out.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, ngin ia thep sa kawei ka '''Material Stream.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:11&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynbeit biang ia ka sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:14&lt;br /&gt;
|| Ieh ia katei ka stream kum unspecified.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:18&lt;br /&gt;
|| Bad jer kyrteng ia kane ka stream kum '''Methanol Out.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:22&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia thep ia ka '''Heat Exchanger ''' ha ka '''flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:27&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Flowsheet Objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:30&lt;br /&gt;
|| Ha u '''Filter list '''tab, type '''Heat Exchanger.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
|| Nion ha u '''Heat Exchanger ''' ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:39&lt;br /&gt;
|| Tan bad pynhap ia ka sha ka '''flowsheet.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:42&lt;br /&gt;
|| To mynta ngin ia pynbeit ia ka kumba donkam na ka bynta ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
|| Mynta ngi lah long ba la khreh ban specify ia ka '''Heat Exchanger.'''  To ngin nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:53&lt;br /&gt;
|| Ha ka liang kadiang, ngi lah ban iohi ia u tab ba la khot ''' Property Editor Window.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:58&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Connections, ''' nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Inlet Stream 1.'''&lt;br /&gt;
Bad jied '''Methanol In.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:07&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Outlet Stream 1''' bad jied '''Methanol Out.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:14&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Inlet Stream 2. '''&lt;br /&gt;
Bad jied '''Water In.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Outlet Stream 2. '''&lt;br /&gt;
Bad jied '''Water Out.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:28&lt;br /&gt;
|| Mynta leit sha ka section kaba bud- '''Calculation Parameters.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:32&lt;br /&gt;
|| Hangne, ka option kaba nyngkong kadei '''Calculation Type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:36&lt;br /&gt;
|| Nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Calculation Type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:39&lt;br /&gt;
|| Jied '''Outlet Temperatures '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Flow Direction'''&lt;br /&gt;
Jied '''Counter Current.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha ka field mar pyrshah ia ka '''Cold Fluid Pressure Drop ''' bad pyndap '''0.002 bar.'''&lt;br /&gt;
Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka field mar pyrshah ia ka '''Hot Fluid Pressure Drop ''' bad pyndap ia ka kum '''0.025 bar.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
|| Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka field mar pyrshah ia ka '''Overall Heat Transfer Coefficient ''' bad pyndap ia ka kum '''450 Watt meter sqaure Kelvin'''&lt;br /&gt;
Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:27&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka field mar pyrshah ia ka '''Heat Exchange Area ''' bad pyndap ia ka kum '''250 meter square.'''&lt;br /&gt;
Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia run ia ka '''simulation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
|| Te, na u toolbar, nion ha u '''Solve Flowsheet '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:45&lt;br /&gt;
|| Ynda ki jingkhein baroh ki lah dep, nion ha u '''Heat Exchanger ''' ha ka '''Flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:50&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Property Editor Window ''' jong ka '''Heat Exchanger, '''kdew ia ka '''Results '''section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:56&lt;br /&gt;
|| Check '''Thermal efficiency;''' kadei '''94.5%'''. Check '''Log Mean Temperature Difference;''' kadei '''10.29 degree Centigrade.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:09&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia check ia ka stream-wise temperature results bad ia ka '''Material balance.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Insert '''menu bad jied '''Master Property Table'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:20&lt;br /&gt;
|| Nion ar sien ha u '''Master Property Table ''' ban edit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
|| '''Configure Master Property Table '''window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:28&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Name ''' kum '''Heat Exchanger – Stream Wise Results'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Object Type ''' kum '''Material Stream'''. Da kaba long hi, '''Material Stream ''' lah dep jied lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:40&lt;br /&gt;
|| Te ngin nym ia pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:43&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Properties to display''', jied '''Object ''' kum: '''Water In, Methanol In, Water Out, Methanol Out'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:54&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Property''', scroll shapoh ban iohi ia baroh ki parameters. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:00&lt;br /&gt;
||Mynta jied ia ki properties kum:&lt;br /&gt;
'''Temperature'''&lt;br /&gt;
'''Pressure'''&lt;br /&gt;
'''Mass Flow'''&lt;br /&gt;
'''Molar Flow'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:11&lt;br /&gt;
||'''Molar Fraction(Mixture) / Methanol'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:15&lt;br /&gt;
||'''Molar Fraction(Mixture) / Water'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:19&lt;br /&gt;
|| Khang ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:22&lt;br /&gt;
|| Pynkynriah ia ka '''Master Property Table ''' na ka bynta ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:27&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi ia ki corresponding results na ka bynta ka '''Inlet''' bad '''Outlet''' streams.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia check ia ki properties jong ka '''Heat Exchanger.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:37&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Insert '''menu bad jied '''Master Property Table'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:42&lt;br /&gt;
|| Nion ar sien ha ka '''Master Property Table.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:46&lt;br /&gt;
|| '''Configure Master Property Table '''window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Name ''' kum '''Heat Exchanger – Results.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:55&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Object Type ''' kum '''Heat Exchanger'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:59&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Properties to display''', jied '''Object ''' kum '''HE-004'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:06&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Property''', scroll shapoh ban iohi ia baroh ki parameters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:12&lt;br /&gt;
||Mynta jied ia ki properties kum: '''Global Heat Transfer Coefficient (U)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:17&lt;br /&gt;
||'''Heat Exchange Area (A)'''&lt;br /&gt;
'''Heat Load'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:21&lt;br /&gt;
||'''Cold fluid outlet temperature'''&lt;br /&gt;
'''Hot fluid outlet temperature'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:26&lt;br /&gt;
||'''Logarithmic mean temperature difference(LMTD)''' bad&lt;br /&gt;
'''Thermal Efficiency'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:32&lt;br /&gt;
|| Khang ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:35&lt;br /&gt;
|| Pynkynriah ia ka '''Master Property Table ''' na ka bynta ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:39&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi ia ki corresponding results na ka bynta ka '''Heat Exchanger.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:43&lt;br /&gt;
|| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban simulate ia ka ''' Heat Exchanger'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:50&lt;br /&gt;
||Khein ia ki ''' Outlet stream temperatures '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:53&lt;br /&gt;
||Khein ia ka ''' Thermal Efficiency ''' bad ''' LMTD'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:57&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, leh biang ia kane ka simulation bad kiwei kiwei ki '''Compounds, feed conditions ''' bad '''Thermodynamics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:08&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:12&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project, ka pynlong ia ki workshops bad ai certificates&lt;br /&gt;
Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:20&lt;br /&gt;
|| Sngewbha post ia ki jingkylli jong phi ha kane ka forum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:24&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE ''' ka coordinate ia ka conversion jong ki flow sheets ba la don lypa haka'''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:29&lt;br /&gt;
||Ngi ai bainong bad certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bnaih, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:36&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE ''' ka coordinate ia ki coding jong ki solved examples jong ki kot bapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:41&lt;br /&gt;
||Ngi ai bainong bad certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE ''' ka iarap ban pynkynriah ia ki commercial simulator labs sha ka '''DWSIM.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
||Ngi ai bainong bad certificates. Na ka bynta ki jintip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| Ia ka '''Spoken Tutorial ''' bad '''FOSSEE '''projects lah bei pisa da ka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:09&lt;br /&gt;
|| Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong.&lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Shortcut-Distillation/Khasi</id>
		<title>DWSIM-3.4/C2/Shortcut-Distillation/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Shortcut-Distillation/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T15:45:38Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|Border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka simulating '''Shortcut...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka simulating '''Shortcut distillation column''' ha ka '''DWSIM.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Nga dei u Pdiangburom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa ia simulate ia ka '''Shortcut distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|Ngin ia pule: ban khein ia ki:&lt;br /&gt;
'''Minimum number of stages '''&lt;br /&gt;
'''Minimum reflux ratio '''&lt;br /&gt;
'''Optimal Feed stage location '''&lt;br /&gt;
'''Condenser and reboiler heat duty '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia uwei u product specification.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM''' 3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi dei ban tip:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
| Kumno ban pyndap ia ki components sha ka '''flowsheet'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|Kumno ban jied ia ki '''thermodynamic packages'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37 &lt;br /&gt;
| Kumno ban pyndap ia ki '''material streams''' bad ban specify ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
|Ki jingdonkam ba hashwa jong kane ka jinghikai lah batai ha ka website jong ngi: '''spoken-tutorial.org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
| Ha ar tylli ki slides kiba bud, ngi ai ia ki specifications na ka bynta ka distillation problem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Ia kane ka problem statement la ai da u '''Prof. Bill Luyben''' jong ka '''Lehigh University.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| Nga lah plie lypa ia ka '''DWSIM.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''System of Units''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|Jied '''Custom 1.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
|Kane ka ai lad ia ngi ban customize ia ki units kiba ngin sa leh hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| To ngin ia nion ha u '''Configure Simulation''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Pyndap ia u '''Benzene''' na ka '''ChemSep''' Database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27 &lt;br /&gt;
| Hadien pat ia u '''Toluene'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Hadien ngin sa ia nion ia u '''Thermodynamics''' bad nangta '''Property Packages.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh bad jied '''Raoult’s Law'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Hapoh jong u '''Thermodynamics '''option, phi iohi ia u '''Options '''menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Nion '''Units System'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| To ngan wanlam ia une hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| '''Pressure''' menu kapaw hajrong jong kane ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| Nion bad jied ia ka '''atm''' na ka bynta ka atmosphere.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
| Hapoh jong u '''Pressure''' menu udei u '''Molar flow rate''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| Nion ia u bad jied '''kmol/per hour'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Back to simulation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| To ngin ia thep ia ka '''feed stream''' kaba donkam ban shah distilled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Pyndap '''0.4''' na ka bynta ka '''benzene''' bad '''0.6''' na ka bynta '''toluene.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| '''Apply ''' bad '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka stream sha ka '''Feed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Properties'''. Scroll shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Specification.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Jied '''Pressure and Vapor Fraction.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Kdew ia u '''Molar flow rate '''option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Udon ia ki units '''kmol/per hour.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Nion ha kane ka '''field'''. Pyndap '''100.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Wad ia u '''Molar Fraction (Vapor Phase).'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| U default value udei 0.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| Kane ka kdew ia ka saturated liquid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 &lt;br /&gt;
| To ngin ia ieh ia ka kumba kalong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| To ngin ia thep ia u '''Shortcut column''' sha ka '''flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Wad ia u na ka '''Object palette'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| U '''Shortcut Column''' u shong nongrim halor ka '''Fenske-Underwood-Gilliland''' method.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Nion ha u bad tan ia u sha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| To ngin ia pynbeit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia thep ar tylli ki '''output streams.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Uwei un dei u '''distillate''', bad uwei pat u '''Bottoms.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kata, to ngin ia tan ar tylli ki '''material streams.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Namar ba kidei ki output streams, ngin ia ieh unspecified ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kine ki streams sha ka '''Distillate''' bad '''Bottoms.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia thep ar tylli ki '''Energy streams''' na ka bynta u '''Condenser duty ''' bad '''Reboiler duty.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Jer kyrteng ia kine ki streams kum '''C-Duty ''' bad '''R-Duty.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah long ba la khreh ban specify ia ka '''Shortcut distillation column.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Nion ha u bad jied ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''Selected Object''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Hapoh jong u '''Properties '''tab, wad ia u '''Connections''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Ka option kaba nyngkong kadei '''Feed.''' To ngan nion ha u '''Feed '''menu. U khnam ba kdew shapoh u paw uba pynithuh ia u menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|Nion ia une u khnam. Hangne ngi jied '''Feed.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ia u option uba bud uba ong '''Distillate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Nion ha u drop-down arrow bad jied '''Distillate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh na ka bynta u '''Bottoms''', jied '''Bottoms'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| U option uba bud udei '''Condenser Duty.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|To ngan nion ha u bad jied '''C-Duty.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, jied '''R-Duty ''' na ka bynta ka '''Reboiler.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Kane ka pyndep ia ka connectivity jong ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Hapoh u '''Properties '''tab, wad ia u '''Parameters '''section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
|Kane ka section la pyndonkam ban specify ia bun tylli ki attributes jong ka '''Shortcut Column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|Ha kane ka section, u option uba nyngkong udei u '''Condenser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|Da kaba long hi, udei u '''Total Condenser.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|Lada donkam ia u '''partial condenser''', phi lah ban pynkylla ia u hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi ieh ia u kumba u long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap ia ka '''Reflux Ratio.''' Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pyndap ia u value '''2''' ha ka field kaba bud ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Ngin ia specify ia ka '''Product composition.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|To ngin ia specify shwa nyngkong ia ki jingtip ba bniah jong u '''light key''' ha '''bottoms.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, to ngan nion ha u '''light key.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|Nion ha u arrow bad jied '''Benzene.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Ha ka field ba lah ai, ha ka row kaba bud, pyndap '''0.05.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, na ka bynta u '''heavy key, ''' jied '''Toluene.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ia specify ia u heavy key ha ka '''Distillate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
|Ngi pyndap '''0.05.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Kaba bud ha ka list kadei '''Condenser Pressure.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
|U default value udei '''0 atmosphere.''' Ngin ia pynkylla ia u sha '''1 atmosphere.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, to ngin ia pynkylla ia ka '''reboiler pressure''' sha '''1 atmosphere'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia '''run''' ia ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, leit sha ka '''Calculator''' options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Play''' button. Mynta, nion ha u '''Recalculate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Ynda la dep lut baroh ki jingkhein, nion ha u '''Shortcut column.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Hapoh u '''Properties ''' tab, wad ia u '''Results '''menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ia baroh ki results kiba ngi kwah kum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|'''Minimum Reflux Ratio'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
|'''Minimum Number of Stages'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
|'''Actual Number of Stages'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|'''Optimal Feed Stage''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Nga lah khein ia kine ki results ha ka '''slide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| To ngan '''save''' ia kane ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia kane kum ka '''shortcut end.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| To ngan batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Ngi la pule: * kumno ban specify ia u shortcut distillation column&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
|Ban specify ia ki key components, purities bad minimum reflux ratio&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ki custom units&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| Ban khein ia ki- minimum reflux ratio, optimal feed location bad ia ki total number jong ki trays.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| To ngan ai katto katne ki assignments. Ka assignment ha kane ka '''slide''' kadon ban leh bad ka mass balances.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam ia ka rong blue ban kdew ia ki streams bad equipment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka assignment kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
|Leh ia ka energy balance kumba lah batai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| Leh biang ia ka simulation ryngkat bun jait ki product purities. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|Batai kumno ka jingdonkam jong ka energy ka kylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Leh biang ia kane ka simulation ryngkat ki thermodynamics bapher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|Leh biang ia kane ka simulation ryngkat ki feed conditions bapher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban wad ia ki results. Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16 &lt;br /&gt;
| Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials'''; bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| Phi don jingkylli eiei ha kane ka '''Spoken Tutorial?'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''minute''' bad '''second''' ha kaba phi don ia ka jingkylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
|Batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi. Uno uno na ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' un sa jubab ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
|Sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka coordinates ia ki coding jong ki solved examples jong ki kot bapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka iarap ban pynkynriah ia ki commercial simulator labs sha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial bad FOSSEE projects la bei pisa da ka ''' '''NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
| Khublei shibun. Nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Sensitivity-Analysis-and-Adjust/Khasi</id>
		<title>DWSIM-3.4/C2/Sensitivity-Analysis-and-Adjust/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Sensitivity-Analysis-and-Adjust/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T15:40:26Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:00 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''DWSIM'''. |- | 00:0...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:04&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban leh ia ka '''sensitivity analysis''' bad '''adjust'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Ka kyrteng jong nga kadei Pdiangburom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngin ia batai ia ka exact '''Reflux Ratio''' na ka bynta ka '''separation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|Ngin ia leh shwa nyngkong ia kane lyngba ka '''Sensitivity Analysis'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|Ngin sa ia leh biang ia kane lyngba ka '''Adjust''' operation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM 3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi dei ban tip:&lt;br /&gt;
Kumno ban plie ia ka '''simulation file''' ha ka '''DWSIM'''&lt;br /&gt;
Kumno ban leh ia ka '''rigorous distillation simulation'''.&lt;br /&gt;
Kumno ban pyndap ia ki components sha ka '''flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
|Ka website jong ngi-'''spoken tutorial dot org''' ka ai ia ki jingtip ba bniah shaphang ki jingdonkam jong ki jinghikai ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Phi lah ban access ia kine ki jinghikai bad ruh ia baroh ki files ba iadei na kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Kane ka '''slide''' ka pyni ia ki problem ba lah solved ha kawei na ki jinghikai ba donkam hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
|Ia kane lah solved da kaba pyndonkam ia ka '''Rigorous distillation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Ka purity ba ioh ka duna ban ia kaei kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Kumno ngin pynbha) ia ka purity?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Ngi donkam ban pynkiew ia ka '''reflux ratio'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
|To ngin ia plie ia ka corresponding file ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ka file name kadon ha ka heading.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Nga lah plie lypa ia ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|Nga lah plie lypa ia ka file '''rigorous dot dwxml'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
|Kane ka file kadon na ka bynta jong phi ban download na ka website '''spoken-tutorial.org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|To ngin ia nion '''Distillate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Properties '''section, to ngin ia kdew ia ka '''Molar Composition, '''item 2.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
|To ngin ia nion ia u khnam marjan bad u '''Mixture.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
| Ka '''Benzene mole fraction''' kadei 0.945.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
|Ngi kwah ban pynkiew ia kane sha 0.95.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|To ngin ia pyrshang ia kane da kaba pynkiew ia ka '''reflux ratio'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane kadei kaei kaba ngi iohi ha ka slide, khyndiat por mynshwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22 &lt;br /&gt;
|Wad ia ka '''Optimization '''option na u '''Menu''' bar, sha kamon jong u '''File '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|To ngan nion ha u. To ngan nion ia ka option '''Sensitivity Analysis.''' Ka window kapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi san tylli ki menus ha u menu bar jong ka '''sensitivity analysis'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|Wad ia ka '''Sensitivity Studies.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
|Lada kam pat dei kaba lah jied lypa. Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah ban iohi ia ka box ryngkat bad saw tylli ki options hapoh ka title '''Case Manager.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''New '''option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|Kane kan iarap ban shna ia ka '''Sensitivity Analysis''' case ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia ka kyrteng '''SACase0.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Kynmaw ia ka problem kaba ngi kwah ban solve:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
|Ngi kwah ban pynkiew ia ka '''reflux ratio''' khnang ba ngin ioh ia ka purity kaba kham bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|Te ka, '''reflux ratio''' kadei ka '''independent variable.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| To ngin pynskhem ia kane lyngba ka '''Independent Variables '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
|To ngan nion ha ka space ba thylli hajan u '''Object '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''DC-000''', ka kyrteng jong ka '''distillation column''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kamon, kadon ka option kaba la khot ka '''Property.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|To ngan wanlam ia kane shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|To ngan nion ia u down-arrow.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|To ngan scroll shapoh bad kdew ia u '''Condenser_Specification_Value.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|Ka wan ha trai jong une u menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
|Ka trei ia ka bynta jong u '''reflux ratio'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|Nion bad jied ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi hangne, ba lah select.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi kwah ba ka '''reflux ratio''' jong ngi kan heh ban ia u 2.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|To ngin ia pyndap ia u '''Lower limit''' kum 2. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia u '''Upper limit''' sha 2.5.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia u '''Number of Points''' sha 6.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Hadien kane to ngin nion ha u '''Dependent Variable.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Ha kaliang kadiang, peit ia ka '''column''' ba khot '''Variables.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|Hapoh jong ka, peit ia u plus button ha ka rong jyrngam ban '''Add ''' ia ki variables. Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Ka row ba thymmai ka paw. Nion ia u down-arrow hapoh ka '''Object.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
|Phi lah ban hap nion ia ka ar sien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
|Nion ha u option ba kyrteng '''Distillate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|To ngan nion ia u down-arrow hapoh ka '''Property.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|Phi lah ban hap nion ia kane ruh ar sien, ban plie ia u drop-down menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|Wad ia u '''Molar Fraction (Mixture) – Benzene.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
|Phi hap ban scroll shapoh ban poi sha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Kidon kiwei ruh ki options kiba syriem kum kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Pynthikna ba phi jied ia kane. Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|Ka shah jied bad ka paw ha u tab. Nangta nion ha u '''Results.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka option ba la khot '''Start Sensitivity Analysis.'''. to ngan nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka column ka lah simulate na ka bynta ka '''reflux ratios''', uwei pa uwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Ha ba kut jong ka simulation, ngi ioh ia ka khubor '''Done.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Phi iohi ia ki results na ka bynta hynriew tylli ki '''reflux ratios''', na 2 sha 2.5.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ruh ia ki corresponding '''benzene''' compositions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban leit phai biang sha ki '''Independent Variables.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka number jong ki points sha 11. Phai sha ki '''Results'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Nion '''Start Sensitivity Analysis''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba khawei runs ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| To ngin ia scroll shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Peit ba ka purity ba ngi kwah jong 0.95 lah ban ioh hapdeng u 2.05 bad 2.1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
|Phi lah ban jied ia kine kum '''lower''' bad '''upper limits''' ha ki '''Independent Variables''' bad sa leh biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Hynrei, ia mynta ngan nym leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
|Da kaba bteng ia kane ha kane ka rukom, ngi lah ban ioh ia ka exact '''reflux ratio''' ba donkam na ka bynta ka 0.95 purity.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Nga don ia ka assignment na ka bynta jog phi. Hato phi lah ban ioh ia ka '''reflux ratio''' ba donkam na ka bynta ka 0.95 purity?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Bud ia ki procedure kiba nga lah batai myntan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|Ngan ai iaphi ia ka jubab. Kadei la kumno kumno  2.067.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban iohi ia kine ki results ha ka graphical form.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Chart '''option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Draw '''option. Phi lah ban iohi ia ka chart hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
|'''Distillate composition''' versus '''condenser specification value''', kata, u '''reflux ratio'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|To ngan khang ia kane ka pop-up.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
|To ngan '''save''' ia kane ka simulation kum &amp;quot;sensitivity&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka assignment kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
|Ha ka assignment kaba hashwa, kynthup ia u dependent variable ba ar: '''Benzene''' mole fraction ha ka '''bottoms'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
|Khmih ia baroh ar ka distillate bad bottoms compositions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|Wad kumno ban plot ia ar tylli ki profiles da kaba pyndonkam ia ka '''Chart.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| To ngin ia leh sa kawei pat ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Pynshisha lada ka reflux ratio jong u 2.067 kaba ngi iohi ha ka assignment 1 kan treikam ne em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, sdang da ka '''rigorous.dwxml''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka reflux ratio sha 2.067.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
|Simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|Katno ka distillate composition phi ioh?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| Ngi khein ia ka reflux ratio kaba ngi kwah da ka trial bad error. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|'''DWSIM''' kadon ia ka method kaba khlain ban khein direct ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
|Lah khot ia ka '''Adjust.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|To ngin ia wad ia ka '''Adjust ''' na ka '''object palette''' ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|Tan ia ka sha ka flowsheet bad pynhap ia ka shabar jong ka column, hapoh ka '''distillate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
|To ngan nion bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| Ha u '''Properties''' tab, ngi iohi ia ka option ba la khot '''Controlled variable.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
|Kane ka thew sha ka dependent variable, ba kyrteng ka '''distillate composition'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
|Lada kam pat plie lypa, nion ia u khnam sha kadiang jong ka '''Controlled Variable''' bad, kane kan sa plie. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
|Nion ha kaba ong '''Click to Select.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
|Nion ia u button uba wan ha ka liang kamon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Ka pop-up ka paw. Kadon lai tylli ki '''columns'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
|Hapoh jong '''Type,''' nion ha u '''Material Stream, ''' lada khlem pat jied lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Object''' column, kata, ha ka column kaba hapdeng, jied '''Distillate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
|Kane ka pynmih ia bun tylli ki variables ha ka liang kamon sha kyndong duh jong ka column.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
|Wad ia ka '''Molar Fraction (Mixture) – Benzene '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
|Kawan hadien ba ka '''Solid Phase''' entries ka kut. Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|Sa shisien, da husiar, namar ba don bun tylli ki options kiba long ia syriem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
|Nion '''OK.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:58&lt;br /&gt;
|Pynshisha ba kane kan shah reflect ha ka '''Properties''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Leh biang ia ka process ba haneng; hynrei mynta, ryngkat bad u '''Manipulated Variable.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
|Nion ha u button ba sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
|Ha ka pop up, scroll shapoh bad kdew ia ka '''Distillation column.''' Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
|Nangta nion '''DC-000.''' Nangta kdew '''Condenser_Specification_Value.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|Nion ha u bad nangta '''OK.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:31&lt;br /&gt;
| Bud ia procedure ba shait leh, mynta na ka bynta ka '''Parameters''' property.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
|Scroll shapoh ban iohi ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka option ba la khot '''Adjust Property Value.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:43&lt;br /&gt;
|Kane ka value kalong barabor 1. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:48&lt;br /&gt;
|Pyndam 1 bad pyndap 0.95.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
|Ngan pyndap ia u number uba heh khyndiat 0.95001.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:00&lt;br /&gt;
|Nga kwah iaphi ban pyrkhat shaphang balei nga pyndap ia u number uba heh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
|Katto katne line hapoh kane, peit ia ka option ba la khot '''Simultaneous Adjust.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:11&lt;br /&gt;
|Bud ia ka rukom kumba shait leh, pynkylla ia u value sha '''True.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:18&lt;br /&gt;
| Lada kam khein hi dalade, shon '''Play''' bad nangta '''Recalculate All'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong nga, ka khein hi dalade. Te ngam donkam ban nion ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:32&lt;br /&gt;
|Khyndiat por, ki jingkhein kin sa dep lut baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:35&lt;br /&gt;
| To ngin ia check lada ka jingthmu jong ngi 0.95 na ka bynta ka distillate purity lah long ne em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:42&lt;br /&gt;
|Jied '''Distillate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
|Check '''Mixture ''' hapoh u '''Molar Composition.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:49&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ka '''benzene''' '''composition''' kadei 0.95.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:53&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia check katno ka '''reflux ratio''' ka donkam na ka bynta kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:59&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, nion ha u '''Distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:02&lt;br /&gt;
|Check ia u value hapoh u '''Condenser Specification.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:08&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia u value uba long 2.067.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:13&lt;br /&gt;
|Kadei kumjuh kumba ngi ioh ia ka '''Sensitivity Analysis.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:18&lt;br /&gt;
|To ngan '''save''' ia kane ka simulation kum &amp;quot;adjust&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:27&lt;br /&gt;
| Nga don ia ka assignment kaba bud na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:29&lt;br /&gt;
|Shubuh nga kwah 0.96 benzene mole fraction ha ka distillate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:36&lt;br /&gt;
|Katno ka reflux ratio ka donkam?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:39&lt;br /&gt;
|Kum ha ka problem ba ngi lah solved, phi lah ban pynkylla tang ia ka reflux ratio.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:44&lt;br /&gt;
|Solve ia kane nyngkong da ka '''Sensitivity Analysis.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:47&lt;br /&gt;
|Check ia ka jingkhein jong phi bad ka '''Adjust.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:51&lt;br /&gt;
| To ngin ia leh sa kawei ka assignment. Wad ia ka distillate purity ba heh duh ba phi lah ban ioh ha kane ka column.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:58&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyniapher tang ia ka reflux ratio, kumba ngi leh ha ki assignments kiba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:03&lt;br /&gt;
|Ng lah ban kiew shajrong u mole fraction haduh 0.99, da kaba kiew suki suki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:10&lt;br /&gt;
| To ngan batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:12&lt;br /&gt;
| Ngi lah pule ia kine harum ha kane ka jinghikai:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:14&lt;br /&gt;
| Kumno ban leh ia ka '''Sensitivity Analysis'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:16&lt;br /&gt;
| Kumno ban pynrit ia ka solution range&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:18&lt;br /&gt;
| Kumno ban ioh direct ia kijuh ki results da kaba pyndonkam ia ka '''Adjust'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:22&lt;br /&gt;
| Kumno ban pyndonkam ia ka '''Adjust''' ban leh ia ka plant ban pynioh bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:27&lt;br /&gt;
| Ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:31&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:35&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:39&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials'''; bad ai certificates. Sngewbha contact ia ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:47&lt;br /&gt;
| Hato phi don jingkylli eiei ha kane ka '''Spoken Tutorial?'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:51&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''minute''' bad '''second''' ha kaba phi don ia ka jingkylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:54&lt;br /&gt;
|Batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:56&lt;br /&gt;
|Uno uno na ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' un sa jubab ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:59&lt;br /&gt;
|Sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:02&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka coordinate ia ki coding jong ki solved examples jong ki kot bapaw. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:08&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad certificates na ka bynta kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:12&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:16&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka iarap ban pynkynriah ia ki commercial simulator labs sha ka '''DWSIM.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:21&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad certificates na ka bynta kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:25&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:28&lt;br /&gt;
| Ia ka '''Spoken Tutorial''' bad '''FOSSEE''' projects lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:36&lt;br /&gt;
| Khublei shibun. Nga u Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Rigorous-Distillation/Khasi</id>
		<title>DWSIM-3.4/C2/Rigorous-Distillation/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Rigorous-Distillation/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T15:32:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:00 | Ngi pdiangsgewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Simulating a Rigorou...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsgewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Simulating a Rigorous distillation column''' ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ka kyrteng jong nga kadei Pdiangburom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia leh ia ka rigorous simulation jong ka '''Distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
|Ngin ia pule ban specify ia ka '''column pressure profile'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
|Ngin ia peit hangno ban specify ia ka '''tray efficiencies'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|Ngin ia check lada ki product compositions kilong kumba ngi khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
|Ngin ia pule ruh kumno ban view ia ki '''column profiles'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM 3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi dei ban tip:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
|Kumno ban plie ia ka '''simulation file''' ha ka DWSIM&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|Kumno ban pyndap ia ki components sha ka '''flowsheet'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Kumno ban jied ia ki '''thermodynamic packages'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Kumno ban pyndap ia ki '''material''' bad '''energy streams''' bad specify ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
|Ka website jong ngi ka '''spoken tutorial dot org''' ka ai ia ki jingtip ba bniah jong ki jinghikai ba donkam hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|Phi lah ban access ia kine ki jinghikai bad ruh ia baroh ki associated files na kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Kane ka '''slide''' ka pyni ia ki problem ba lah solved ha kawei na ki jinghikai ba donkam hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Ia kane lah solved da kaba pyndonkam ia ka '''shortcut distillation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ki corresponding file ha ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Nga lah plie lypa ia ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
|Nga lah load lypa ia ka file '''shortcut dash end dot dwxml'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Kane ka file kadon na ka bynta jong phi ban download na ka website jong ngi '''spoken tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|To ngan '''save''' ia kane kum &amp;quot;rigorous&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba ka file name mynta ka lah kylla sha ka &amp;quot;rigorous&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Configure Simulation''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Hapoh jong u '''Thermodynamics '''tab, kdew ia u '''Options '''menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|To ngan nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|Ha ka space balieh hajrong jong ka, phi ioh ia u  option ba lah khot '''Units System'''. To ngan nion ha u&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
|Kdew ia u '''Pressure''' ha kaliang kamon jong ka '''column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|Ban iohi ia kata, to ngan wanlam ia kane hangne. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ki units sha ka '''atmosphere.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, pynkylla ruh ia ki units jong ka '''Delta_P''' sha ka '''atmosphere.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Pynkylla ruh ia ki units jong ka '''Molar flow rate''' sha '''kilo moles per hour'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Back to simulation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|Ka file kaba ngi dang shu plie mynta ha ka DWSIM, solve ia ka problem ha kane ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
|Ka solution lah ai ha ka slide kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|Kane ka problem lah solved ha ka '''spoken tutorial''' ha ka '''shortcut distillation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|Kine ki values ki pynlong ia ki basis jong ka '''rigorous distillation column''' problem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|Phi lah ban kwah ban thoh ia kine ki values ha ka kot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Ngin sa ia pyndonkam ia kine ki values kham shipor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| To ngin ia sdang da kaba kylliang ia ka '''Shortcut column''' da ka '''rigorous distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|To ngan wan phai biang sha ka '''simulation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|Shon ha ka liang kamon ha ka '''Shortcut column ''' bad '''delete''' ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|Jubab '''yes''' sha ka prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Wad ia ka '''Distillation column''' ha ka '''Object Palette'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
|Nion ha ka bad pynhap ha ka jaka jong ka '''shortcut distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|Phi hap ban antad ia ka position jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''column''' bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''Selected Object''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
|Hapoh jong u '''Properties '''tab, wad ia u '''Connections''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Udei u item uba lai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Ha kane, ngi lah ban iohi ia u '''Edit Connections'''. Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|Mar mar hadien ba lah nion ha u, u button u paw ha ka right extreme (kamon duh);&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
|U button ryngkat bad lai tylli ki dots, nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|Mynta, udon u pop-up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|Hapoh jong u '''Feeds '''menu, nion ha u + (plus) button uba dei u '''Add '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Hapoh '''To Stage '''column, ka option kadei '''Condenser''' da kaba long hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi hap ban specify ia ka stage haei ba ngi pyndap ia ka'''feed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|Nion ha u khnam marjan bad u '''Condenser.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|Ha ka version jong ka DWSIM jong nga, nga hap ban nion ar sien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka list jong ki '''stages'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''stage''' ha kaba ngi kwah ba ka '''feed''' kan pyndap ia ka '''Distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Hangne ngi jied '''Stage_6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia jied ia ka '''material stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Nion ha u down-arrow hapoh jong u '''Stream '''menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Phi lah ban hap nion ruh ia u ar sien. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Feed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Ngi lah leh ia ka pairing ha kaba ka '''Feed''' kadei ban leit sha ka '''Stage_6.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|Ka actual connection yn sa leh hadien ha ka '''flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Kane kadei katkum ka solution ba ngi ioh ha ka '''shortcut distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka ha ka slide, ngi iohi ba ka '''optimal feed location''' kan dei hynriew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|To ngin ia phai biang sha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, ngi hap ban pair ia ki '''product streams'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
|Pair ia ki '''Condenser''' sha ka '''Distillate''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|Pair ia ka '''Reboiler ''' sha '''Bottoms.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin ia connect ia ka '''heat duties'''  sha u '''reboiler''' bad '''condenser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|Pair ia u '''C-Duty ''' bad u '''Condenser''' bad '''R-Duty ''' bad u '''Reboiler'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia pynkylla ia baroh ki pairing ha ki connections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Nion ha uwei na ki '''Feed''' lane '''Condenser''' lane '''Reboiler.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|Kane ka pyndep ia ki connections kiba paw da kaba pair.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pynkynriah ia kane bad check.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ki connections  ki lah shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|To ngan '''close''' ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|To ngan pynkynriah katto katne ki streams ban pynlong ia ka kaba kham itynad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Column''' bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
|Hapoh u '''Properties '''tab, kdew ia u  '''Column Properties '''section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Kadei ka option kaba nyngkong. Kane ka section la pyndonkam ban specify ia bun ki attributes jong ka '''Distillation Column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
|Ha kane ka section, ka option  kaba nyngkong kadei  '''Condenser Pressure.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Da kaba long hi, kadei '''1 atmosphere'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Ngin ia ieh ia ka kumba kalong. Kaba bud kadei ka '''Reboiler Pressure'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|Ngan pynkylla ia u value jong u sha '''1.1 atmosphere'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam ia kane, ngan pyni kumno ban establish ia ka '''linear profile''' ha ka '''column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|Kdew ia u '''Number of Stages''' option hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Phi hap ban pyndap ia u total number jong ki '''tray'''s hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Pyndap 15 hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
|Namar, une u value u kynthup ruh ia u condenser ha ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Ngi pyrkhat ban pyndonkam ia u '''total condenser'''. Te, une u number udei ban long palat ban ia uwei u equilibrium stages ba la ai da ka shortcut method. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ia ka equilibrium stages  kaba long 14 na ka shortcut method.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:47&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka ha ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang. Ka option kaba bud kadei '''Edit Stages.''' Nion ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
|Shon ia u button ha ka ka liang kamon duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01&lt;br /&gt;
|Ka pyni ia u '''condenser''' bad '''reboiler pressures''' ha u 1 bad 1.1 atmosphere.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|Kine kidei ki values kiba ngi dang shu pyndap mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|Ki stages kiba thymmai kiba lah pyndap lah assigned zero pressures kiba long bakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|Ngi kwah, ha ka jingshisha, baroh ki intermediate stage pressure ban shim ia ki interpolated values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|Leit sha ka column ba sha kadiang bad nion ia u '''interpolation''' symbol ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35&lt;br /&gt;
|Mar mar, ka linearly interpolated values lah assigned sha baroh ki stage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
|Uno uno u lah ruh ban pynkylla ia ka pressure ha kino kino ki stages wei haduh khatlai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:47&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, ngan nion ia une u pressure bad pynkylla ia ka sha u one (1) atmosphere.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56&lt;br /&gt;
|To ngan '''undo''' ia kane da kaba shon ia u interpolated values sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|Kane kalong kaba iarap shibun bad ka method kaba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05&lt;br /&gt;
|Man ba u number jong ki '''trays''' ki kylla, phi donkam ban shon ia u '''interpolate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|Lada phi klet ia kane, ki lah ban mih shibun ki jingeh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, ka lah ban don ka negative '''flow rates'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|Kynmaw ban leh ia kane ha ka '''Assignment 3''', ha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:22&lt;br /&gt;
|Uno uno u lah ban pynkylla ia ka '''efficiency''' ha kawei ne bun tylli ki stages, kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|'''Close''' ia kane ka popup.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Hadien kane ngi don ia u '''Condenser type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, ngi hap ban leit shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
|Da kaba long hi, udei u '''Total condenser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41&lt;br /&gt;
|Ngin ia ieh ia ka kumba kalong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Hadien ngi don ia u '''Condenser Pressure drop ''' ha ka atmosphere. Da kaba long hi, udei '''0.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Ngin ia ieh ia kane kumba kalong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Hadien kane ngi don ia u '''Condenser Specifications'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
|Hapoh jong une u menu, ngi don ia ki type kum '''Stream_Ratio ''' da kaba long hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|Hapoh jong kane, ngi lah ban iohi ia u '''Value''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:07&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''field''' marjan bad u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Pyndap ia u '''Reflux ratio''' uba ngi donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndap ia u kum '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka minimum reflux ratio na ka '''shortcut distillation''' kadei 1.47.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:26&lt;br /&gt;
|Da kaba multiply 1.47 by 1.3 bad rounding ia ka, ngi ioh 2.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33&lt;br /&gt;
|Hadien kane ngi don ia u '''Reboiler Specifications'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
|Hapoh jong une u menu, ngi don ia ka '''type''' kum '''Product Molar Flow Rate ''' da kaba long hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ki units sha '''kmol/per hour''', lada donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:55&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia u '''Value '''menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58&lt;br /&gt;
|Pyndap ia u '''Molar flow rate''' uba donkam. Hangne ngi pyndap ia u kum  '''61.1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:05&lt;br /&gt;
|Ia kane lah ai jingmut da ka shortcut solution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia kane ha ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia jied ia ka solution method.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:17&lt;br /&gt;
|Kdew ia u '''Solving Method''' option na u '''Properties''' tab; udei u item 7.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
|Nion ia u '''field''' ba marjan bad ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
|Nion ha u khnam ha ka ha ka liang kamon duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:33&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka list jong ki '''solving methods'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36&lt;br /&gt;
|Jied '''WangHenke_BubblePoint'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:41&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia '''run''' ia ka '''simulation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, leit sha u '''calculator''' options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Play''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:50&lt;br /&gt;
|Mynta nion ha u '''Recalculate All''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
|Ynda ki jingkhein lah dep lut, nion ia u product compositions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:01&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''stream''', kum ka nuksa, '''distillate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
|Phi tip kumno ban check ia u product compositions na ka '''molar compositions '''option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:15&lt;br /&gt;
|Mynta, nion ia u '''Distillation column'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:19&lt;br /&gt;
|Hapoh u '''Properties '''tab, kdew ia u '''Results '''menu. Udei u item 8.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:27&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ia baroh ki results kiba donkam kum u '''Condenser Duty, Reboiler Duty''' bad '''Column Profiles'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:34&lt;br /&gt;
|Ban iohi ia ka '''Column profiles''', nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:39&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia u button uba paw ha ka liang kamon, nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:44&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban iohi ia ka '''pop-up''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:46&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka '''temperature''' bad '''pressure profile'''s,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:51&lt;br /&gt;
|'''Flows''' profiles,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:53&lt;br /&gt;
|'''Component flows''' bad '''Component fractions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:58&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban tip ia ki exact numbers, pyndonkam ia u '''Table''' tab uba don sha kamon jong u '''Graph''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:07&lt;br /&gt;
|To ngan '''close''' ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:10&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''save''' ia kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:15&lt;br /&gt;
| To ngan batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:17&lt;br /&gt;
| Ngi lah pule kumno ban simulate ia ka rigorous '''Distillation column''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:21 &lt;br /&gt;
| Ban specify ia ka pressure profile,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:23&lt;br /&gt;
| Ban it haei ban ai ia u tray efficiencies,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:26&lt;br /&gt;
| Ban verify ia ki column profiles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:30&lt;br /&gt;
| To ngan ai katto katne ki assignments.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:33&lt;br /&gt;
| Leh biang ia ka jingkhein na ka bynta u constant '''column pressure''' jong u 1 atmosphere. Kata, bad u '''reboiler pressure = 1 atmosphere'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:42&lt;br /&gt;
|Hato phi iohi ia ka jingkylla ba bun ha ki results?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:46&lt;br /&gt;
| Hadien kane, simulate ia ka '''distillation column''' ha u constant pressure jong u 1 atmosphere. Kata, u reboiler pressure ruh udei ban don ha u 1 atmosphere.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:55&lt;br /&gt;
|Lada ka '''reflux ratio''' ka kiew palat ban ia u 2, hato ka purity ka kham bha?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:01&lt;br /&gt;
|Kaei ka reflux ratio kaba phi dei ban pyndonkam, lada ka actual purity kadei kumba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:07&lt;br /&gt;
|Ha ki jinghikai kiban dang wan, ngin sa pyni kumno ka'''sensitivity analysis''' ka lah ban iarap ban leh ia kane da kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:16&lt;br /&gt;
| Ha ka assignment kaba bud, ngi simulate ia ka column ha ka reflux ratio kaba dei 2. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:22&lt;br /&gt;
|Buh ia u '''column pressure''' constant ha u 1 atmosphere.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:24&lt;br /&gt;
|Pynkiew ia ka total number jong ki trays da 1, kata, na 15 sha 16.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:31&lt;br /&gt;
|Namar ba ki number jong ki trays ki lah kylla, phi hap ban pyndonkam ia u '''interpolate''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:36&lt;br /&gt;
|Ia kane lah batai ruh hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:38&lt;br /&gt;
|Da ka jingbun ki number jong ki trays, hato ka purity ka kiew?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:44&lt;br /&gt;
| Ha ka assignment kaba bud, verify ia ka relationship ba la ai harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:48&lt;br /&gt;
| '''Composition of vapour flow to the condenser = distillate product composition'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:54&lt;br /&gt;
|Batai balei kane ka equation kadei ban long kumba ka kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:58&lt;br /&gt;
| Ha ka assignment kaba bud, check ia ka consistency jong ki variables jong u reboiler.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:03&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ki compositions, temperature bad pressure ha u reboiler na ka bynta kane ka jingthmu. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:10&lt;br /&gt;
|Leh ia kane lyngba ka equivalent flash calculation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:15&lt;br /&gt;
| Ha ka assignment kaba khatduh, solve ia ka problem da kiwei pat ki '''Solving Methods'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:20&lt;br /&gt;
|Ia nujor ia ki results. Ia nujor ia ki computation times.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:25&lt;br /&gt;
| Ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:27&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:31&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:36&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials '''; bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:42&lt;br /&gt;
| Hato phi don jingkylli ha kane ka '''Spoken Tutorial?'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:45&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''minute''' bad '''second''' ha kaba phi don ia ka jingkylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:49&lt;br /&gt;
|Batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:51&lt;br /&gt;
|Uno uno na ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' un sa jubab ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:54&lt;br /&gt;
|Sngewbha leit sa kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:56&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka FOSSEE ka coordinate ia ki coding jong ki solved examples jong ki kot kiba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:02&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:06&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:10&lt;br /&gt;
|Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka iarap ban pynkynriah ia ki commercial simulator labs sha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:16&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:20&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:24&lt;br /&gt;
| Ia ka '''Spoken Tutorial''' bad '''FOSSEE''' projects la bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:31&lt;br /&gt;
|  Khublei shibun. Nga u Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM/C2/Plug-Flow-Reactor/Khasi</id>
		<title>DWSIM/C2/Plug-Flow-Reactor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM/C2/Plug-Flow-Reactor/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T15:23:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- || 00:01 || Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka Simulating ia ka '''Plug Flow Reactor (PFR)''' ha ka '''DWSI...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka Simulating ia ka '''Plug Flow Reactor (PFR)''' ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban: Define ia ka '''kinetic reaction'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:13&lt;br /&gt;
||  Simulate ia ka '''Plug Flow Reactor (PFR)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:16&lt;br /&gt;
||  Khein ia ka '''Conversion''' bad '''Residence time''' na ka bynta ka '''reaction''' ha ka '''PFR'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:22&lt;br /&gt;
|| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM 4.3''' bad '''Windows 7'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
||Ka process ba lah batai ha kane ka jinghikai kalong kumjuh ha kiwei ki OS ruh, kum ka-'''Linux''', '''Mac OS X''' lane '''FOSSEE OS''' halor ka '''ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:42&lt;br /&gt;
|| Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi dei ban tip: kumno ban pyndap ia ki components sha ka '''flowsheet'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:49&lt;br /&gt;
|| Kumno ban jied ia ki '''thermodynamic''' packages&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
|| Kumno ban pyndap ia ka '''material''' bad '''energy''' streams bad specify ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:59&lt;br /&gt;
|| Ki jinghikai ba donkam hashwa lah batai ha ka website jong ngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:04&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban access ia kine ki jinghikai bad baroh ki ba iadei na kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
|| Ngin ia develop ia ka '''flowsheet ''' ban batai ia ka '''exit composition''' na ka Isothermal '''PFR.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:16&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi ai ia ka '''reaction, property package''' bad '''inlet stream conditions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:22&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, ngi ai ia ki '''Reactor Parameters''' bad '''reaction kinetics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:28&lt;br /&gt;
|| Nga lah plie lypa ia ka '''DWSIM ''' ha ka machine jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:33&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''File''' menu bad jied '''New Steady-state Simulation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
|| '''Simulation Configuration Wizard''' window kapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:42&lt;br /&gt;
|| Ha trai, nion ha '''Next.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:45&lt;br /&gt;
|| Nyngkong, ngin ia pyndap ia ki '''compounds.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|| Ha u '''Compounds Search''' tab, type '''Nitrogen.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:52&lt;br /&gt;
|| Jied '''Nitrogen ''' na ka '''ChemSep '''database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:56&lt;br /&gt;
|| Ha kajuh ka rukom, pyndap '''Hydrogen''' na ka '''ChemSep '''database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:01&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, pyndap '''Ammonia''' na ka '''ChemSep '''database. Mynta, baroh ki '''compounds''' lah pyndap lut baroh.&lt;br /&gt;
Nion ha '''Next.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:11&lt;br /&gt;
|| Mynta kawan ka '''Property Packages.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:14&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Available Property Packages''', nion ar sien ha ka '''Peng-Robinson (PR).'''&lt;br /&gt;
Nangta nion '''Next.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Ngi lah phai sha ka '''Flash Algorithm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:24&lt;br /&gt;
||  Na ka '''Default Flash Algorithm ''' jied '''Nested Loops(VLE)'''.  Nion ha '''Next.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Ka option kaba bud kadei ka '''System of Units.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:35&lt;br /&gt;
||Hapoh '''System of Units''' jied '''C5'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:39&lt;br /&gt;
||Kadon ia ka system kaba donkam jong ki units katkum ka problem statement jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:44&lt;br /&gt;
||Nangta nioh ha '''Finish.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynheh ia ka simulation window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:50&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia thep ia ka '''feed stream ''' kaba pyndap ia u '''PFR'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:55&lt;br /&gt;
||Ha ka liang kamon jong ka main simulation window, leit sha ka '''Object Palette'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
||Na ka '''Streams''' section, tan bad pynhap ia ka '''Material Stream''' sha ka '''Flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:05&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka '''Material Stream''' “'''MSTR-000”''' ban view ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka '''stream ''' sha ka '''Feed.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:15&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia specify ia ki '''Feed stream '''properties.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:18&lt;br /&gt;
||Hapoh '''Input Data''', jied '''Flash Spec''' kum ka '''Temperature and Pressure (TP), ''' lada khlem pat jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:26&lt;br /&gt;
||Da kaba long hi, '''Temperature and Pressure ''' lah dep jied lypa kum ka '''Flash Spec.'''&lt;br /&gt;
Te to ngin nym ia pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:33&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Temperature''' sha '''425 degC''' bad shon '''Enter ''' ban pdiang ia u value ba thymmai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:41&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Pressure''' sha '''200''' '''bar''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Mass Flow''' sha '''3600 kg/h''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia specify ia ki '''feed stream compositions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Composition''', jied ia ka '''Basis''' kum '''Mole Fractions, '''if not already selected'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:05&lt;br /&gt;
||Da kaba long hi, '''Mole Fractions''' lah dep jied lypa kum ka '''Basis.''' Te, to ngin nym pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:11&lt;br /&gt;
|| Mynta na ka bynta ka '''Nitrogen''',''' '''pyndap ia ka '''Amount''' kum '''0.5 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:18&lt;br /&gt;
||Ha kajuh ka rukom, na ka bynta ka '''Hydrogen, ''' pyndap ia ka kum '''0.5 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka '''Ammonia, ''' pyndap''' 0 ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:30&lt;br /&gt;
|| Ha ka liang kamon, nion ha u tick ba jyrngam ban '''Accept Changes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:34&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia define ia ka '''Kinetic Reaction.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:38&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Tools''', nion ha '''Reactions Manager.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:42&lt;br /&gt;
||'''Chemical Reactions Manager ''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| Hapoh u '''Chemical Reactions''' tab, nion ha u rong jyrngam '''Add''' '''Reaction''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:52&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u '''Kinetic.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
|| '''Add New Kinetic Reactions''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:59&lt;br /&gt;
|| Ka bynta ba nyngkong kadei ka '''Identification'''. Hapoh '''Identification,''' pyndap ia ka '''Name''' kum '''Ammonia Synthesis.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:08&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, pyndap ia ka '''Description.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:11&lt;br /&gt;
||“'''Irreversible reaction for synthesis of Ammonia from Nitrogen and Hydrogen'''”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
|| Ka bynta kaba bud kadei ka table jong ka'''Components, Stoichiometry ''' bad ka '''Reaction Orders.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|| Ka column ba nyngkong '''Name,''' ka pyni ia ki components badon hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:28&lt;br /&gt;
|| Ka second ba ar  ka corresponds sha ka '''Molar Weight''' jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:32&lt;br /&gt;
|| Ka column ba bud kadei '''Include.''' Ka kdew ia ki components kiban sa shim bynta ha ka reaction.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:39&lt;br /&gt;
||Hapoh '''Include''', check ia baroh ki boxes mar pyrshah ia ki kyrteng jong ki '''components’ '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:44&lt;br /&gt;
|| Ka column ba saw kadei '''BC.''' Ka kdew ia ka '''base component '''jong ka ''' reaction.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
||Hapoh '''BC''', check ia ka '''Nitrogen''' check box kum ka '''Nitrogen''' kadei ka '''base component.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:57&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba bud kadei '''Stoich. Coeff. (stoichiometric coefficients)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
||Hapoh '''Stoic Coeff''' column, pyndap:&lt;br /&gt;
'''-1''' na ka bynta ka '''Nitrogen''', &lt;br /&gt;
'''-3''' na ka bynta ka '''Hydrogen''', &lt;br /&gt;
Bad na ka bynta ka '''Ammonia 2''' &lt;br /&gt;
Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
||'''Negative sign ''' kadei ban kdew ia ki '''components ''' kum '''Reactants'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:20&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Stoichiometry '''field, ngi lah ban iohi ba ka pyni '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:25&lt;br /&gt;
||Te ka reaction ka lah balance hadien ba lah pyndap ia u'''stoichiometric''' '''coefficients'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:31&lt;br /&gt;
|| Hangne ''' '''ka '''Equation '''field ka pyni ia ka '''reaction equation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:36&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba bud kadei '''DO,''' kaba kdew ia ka '''direct/forward''' reaction order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:43&lt;br /&gt;
||Ngi shim ia ka '''reaction''' ban long ka '''First order''' katkum ka '''Nitrogen'''.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:49&lt;br /&gt;
||Te ngin ia pyndap '''1''' ha ka '''DO''' column mar pyrshah ia ka '''Nitrogen.''' Bad nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:57&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba bud kadei ka '''RO''' kaba kdew ia ka '''reverse reaction order'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:03&lt;br /&gt;
||Namar ba ngi shim ia ka '''irreversible reaction''', ngin nym ia pyndap eiei hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| Nangta ka wan ka '''Kinetic Reactions Parameters.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:13&lt;br /&gt;
|| Ka rate jong ngi kadei ha ki terms jong ka '''molar concentration'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
||Te, ngin ia jied '''Basis''' kum ka '''Molar Concentrations.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:21&lt;br /&gt;
|| Jied '''Fase''' kum '''Vapor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:25&lt;br /&gt;
|| Kaba bud kadei '''Tmin''' bad '''Tmax'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:29&lt;br /&gt;
||Ka ai ia ka temperature range hapdeng jong ka rate expression kaba shim ba ka long valid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:35&lt;br /&gt;
|| Te, pyndap '''Tmin (K) ''' kum ''' 500 ''' bad ''' Tmax (K) ''' kum''' 2000.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Mynta leit sha ka '''Direct and''' '''Reverse Reactions Velocity Constant.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Direct Reaction''', pyndap '''A''' kum '''0.004'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
|| Nion '''OK ''' bad khang ia ka '''Chemical Reactions Manager''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia thep ia ka '''Plug-Flow Reactor (PFR)''' ha ka '''flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:02&lt;br /&gt;
||Leit sha ka Object Palette.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
||Hapoh '''Unit Operations''', nion ha '''Plug-Flow Reactor (PFR)'''. Nion ha u bad tan sha ka '''flowsheet. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
||To mynta ngin ia pynbeit ia ka kumba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:14&lt;br /&gt;
|| Ngin ia thep kawei ka '''Output Stream'''. Ban leh ia kane, tan ia kawei ka '''Material Stream.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:20&lt;br /&gt;
||To ngin ia pynbeit biang sa shisien. Namar ba kane kadei ka '''output stream''', ngin ia ieh unspecified ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:27&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka '''stream ''' sha ka '''Product.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:31&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, ngin ia thep ia kawei ka '''Energy Stream.'''  Bad jer kyrteng ia ka, ka '''stream ''' kum '''Energy.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:38&lt;br /&gt;
|| Mynta ngi lah long ba la khreh ban specify ia ka '''Plug-Flow Reactor.''' Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:44&lt;br /&gt;
||Ha ka liang kadiang, ngi lah ban iohi ia u '''tab ''' uba pyni ia ki properties kiba don jingiadei bad ka '''PFR.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:50&lt;br /&gt;
||Ia une u tab la khot '''Property Editor Window.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:54&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Connections, ''' nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Inlet Stream.''' Bad jied '''Feed.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:01&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka  '''Outlet Stream ''' bad jied '''Product.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:07&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Energy Stream ''' bad jied '''Energy.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:13&lt;br /&gt;
|| Mynta leit sha ka section kaba bud '''Calculation Parameters.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:18&lt;br /&gt;
|| Hangne, ka option kaba nyngkong kadei '''Reaction Set.''' Da kaba long hi, kadei '''Default Set'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:26&lt;br /&gt;
||Namar ba ngi don tang kawei ka '''reaction''', ngi ia ieh ia ka kumba kalong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:31&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, nion ha u drop-down mar pyrshah ia u ''' Calculation Mode.''' jied '''Isothermic.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:38&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha ka field mar pyrshah ia ka '''Reactor Volume''' bad shon '''1 meter cube'''&lt;br /&gt;
Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:47&lt;br /&gt;
|| Nion ha ka field mar pyrshah ia ka '''Reactor length''' bad pyndap ia u kum '''1.5 m.'''&lt;br /&gt;
Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:56&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia run ia ka '''simulation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:59&lt;br /&gt;
|| Te, na u toolbar nion ha u '''Solve Flowsheet''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:04&lt;br /&gt;
|| Ynda ki jingkhein ki lah dep, nion ha u '''PFR''' ha ka Flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:09&lt;br /&gt;
||Na ka '''Property Editor Window''' jong u '''PFR''' wad ia u '''Results''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:15&lt;br /&gt;
|| Hapoh jong u '''General''' tab, check '''Residence time.''' kadei '''0.013 hour.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:23&lt;br /&gt;
|| Hapoh ka '''Conversions''' tab, check ia ka conversion na ka bynta baroh ar ki '''reacting compounds.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka '''Nitrogen,''' ka conversion kadei '''17.91%''' bad na ka bynta ka '''Hydrogen,''' kadei '''53.73%.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia check ia ki material balances.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
||Leit sha u '''Insert''' menu bad jied '''Master Property Table'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
|| Nion ar sien ha u '''Master Property Table ''' ban edit ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:53&lt;br /&gt;
||'''Configure Master Property Table''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:57&lt;br /&gt;
|| Pyndap ''' Name''' kum '''Results - Plug Flow Reactor'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:01&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Object Type''' kum '''Material Stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:05&lt;br /&gt;
||Da kaba long hi, ka '''Material Stream''' ka lah shah jied lypa. Te ngin nym ia pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
|| Hapoh u '''Properties to display''', jied '''Object ''' kum '''Feed''' bad '''Product.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:17&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Property''', scroll shapoh ban iohi ia baroh ki parameters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:22&lt;br /&gt;
||Mynta jied ia ki properties kum:&lt;br /&gt;
'''Temperature'''&lt;br /&gt;
'''Pressure'''&lt;br /&gt;
'''Mass Flow'''&lt;br /&gt;
'''Molar Flow'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:32&lt;br /&gt;
||'''Vapor Phase Volumetric Fraction'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:36&lt;br /&gt;
||'''Molar Flow (Mixture) / Nitrogen'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:39&lt;br /&gt;
||'''Mass Flow (Mixture) / Nitrogen'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:42&lt;br /&gt;
||'''Molar Flow (Mixture) / Hydrogen'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
||'''Mass Flow (Mixture) / Hydrogen'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:48&lt;br /&gt;
||'''Molar Flow (Mixture) / Ammonia'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||'''Mass Flow (Mixture) / Ammonia'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
|| Khang ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:56&lt;br /&gt;
||Pynkynriah ia ka '''Master Property Table ''' na ka bynta ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi ia ka corresponding results na ka bynta ka '''Product''' bad ''' Feed.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:06&lt;br /&gt;
|| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:08&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban define ia ka '''kinetic reaction'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
||Simulate ia ka '''Plug-Flow Reactor (PFR)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:17&lt;br /&gt;
|| Ban khein ia ka '''Conversion''' bad '''Residence time''' na ka bynta ka '''reaction''' ha ka '''PFR'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:23&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, leh ia kane ka simulation bad kiwei kiwei ki '''compounds''' bad '''thermodynamics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:29&lt;br /&gt;
||Kiwei kiwei ki '''feed conditions '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:31&lt;br /&gt;
||Kiwei kiwei ki '''PFR dimensions''' bad '''reaction kinetics '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:36&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video kaba don ha kane ka link harum.&lt;br /&gt;
'''http://spoken-tutorial.org/ '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:38&lt;br /&gt;
||Ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:42&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project, ka pynlong ia ki workshops  bad ka ai certificates&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:51&lt;br /&gt;
|| Sngewbha post ia ki jingkylli jong phi ha kane ka forum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka coordinate ia ki coding jong ki solved examples jong ki kot bapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
||Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:05&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:09&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka iarap ban pynkynriah ia ki commercial simulator labs sha ka '''DWSIM.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:14&lt;br /&gt;
||Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:19&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:23&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka coordinates ia ka conversion jong ki flow sheets ba la don lypa ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:29&lt;br /&gt;
|| Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:37&lt;br /&gt;
|| Ia ka '''Spoken Tutorial''' bad '''FOSSEE''' projects lah bei pisa da ka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:45&lt;br /&gt;
|| Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong.&lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Overview-of-DWSIM/Khasi</id>
		<title>DWSIM-3.4/C2/Overview-of-DWSIM/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Overview-of-DWSIM/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T15:10:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka overview jong ka '''DWSIM''', ka '''open source chemical process simula...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka overview jong ka '''DWSIM''', ka '''open source chemical process simulator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong nga kadei Pdiangburom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia:* pule kumno ban install ia ka DWSIM&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|Ban pynithuh ia ka DWSIM&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|Ban peit luk liak ia ka DWSIM spoken tutorials kiba lah don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
|Ban pule ia baroh ki jingiarap kiba lah ban ioh kiba don na ka bynta ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:28&lt;br /&gt;
|Jan baroh kano kano ka '''operating system''' kan treikam, hynrei nga record ia kane ka jinghikai ha ka '''Windows 7'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Kaei ka '''simulation'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
|Ka jingpule ia ka physical system bad ka mathematical model bad ka computer solution na ka bynta kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|Simulation ka iarap ban iathuh lypa ia ka jinglong jong ka physical system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
|Kadei kaba tat, kaba shngain bad kaba stet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Ka weng ia ka jingdonkam ban leh ia kine ki jingpule ha ka system kaba shisha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Indian space missions ki long economical bad la leh ia ka ha ka por kaba lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
|Kawei ka daw bah kadei ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|Reliance Jamnagar kadei ka single stream refinery kaba heh duh ha pyrthei mynba ka sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Lah buh ia ka ha kapor ba lyngkot, sa shisien, ka jingkhublei ia ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Kidon shibun ki commercial process simulators.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
|Katto katne ki general purpose simulator lah list hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Kaei ka DWSIM? Kadei ka state of the art process simulator. Open source software, kaba lah ban ioh ei, ba la develop da ka Daniel Thermodynamic bad la kyrshan da ka Gregor, bad la pyndonkam ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|Mynta ngan batai kumno ban install ia ka '''DWSIM''' ha ka '''Windows 7'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
| Leit sha ka link ba lah pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|Nga lah don lypa ha kane ka link. Nion ha u '''Download''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|Nga lah dep leh lypa ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
| Nga ioh ia kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
| Kadon ha ka '''Downloads''' directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
| Hangne kadon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong kane ka file ka lah ban iapher, kaba shong katkum ka version jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
| Nion kamon ha u mouse, '''Run as an administrator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
| Nion '''Next'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Nion '''“I agree”'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Phi kwah baroh ki '''Chemsep''' bad '''C++''' libraries.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|Check baroh ar tylli ki boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
| Iai shon ia u '''Enter''' bad '''DWSIM''' ka lah shah installed.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam ia kane rukom, nga lah dep installed lypa ia ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
|Te, ngan cancel ia kane ka installation process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:41&lt;br /&gt;
|Nion '''yes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|To ngan minimize ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Nga lah ban plie ia ka DWSIM da kaba nion ar sien ha u '''icon''' jong ka na ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
| Nga lah dep plie lypa ia ka DWSIM hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia shibun ki menus bad ki jinglah treikam ba sngewtynad jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
|DWSIM kadon ia ka '''Help''' facility kaba biang bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:06&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pan ia ka jingiarap da kaba shon ia u '''F1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|To ngan shon '''F1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|Nga ioh ia kane ka '''Help''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Kadon ia shibun ki jingtip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18&lt;br /&gt;
|To ngan shon '''Simulation Objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|To ngan shon '''Unit Operations'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|To ngan nion ar sien ha u '''Separator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
|Ka ai ia nga ia kane ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|Kadon ia shibun ki jingtip halor ka '''separator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:36&lt;br /&gt;
|To ngan minimize ia kane ka '''window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|To ngan leit sha ka '''slide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|To ngan kdew ia katto katne ki jingmyntoi jong ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46&lt;br /&gt;
|Kalong kaba ioh ei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Kadon ia ki thermodynamics bad solvers kiba biang tam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Ka '''source code''' baroh kawei ka don na ka bynta baroh ki briew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Manuals jong ka DWSIM ka batai ia man ki calculation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|Commercial simulators ka buh khop bha ia kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|U user u lah ban pynithuh ia ki models, compounds bad thermodynamics.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|Uno uno u lah ruh ban pyndonkam ia ka DWSIM’s thermodynamic library bad kiwei kiwei ki programs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ki '''spoken tutorials''' kiba paka bha ha ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Ngin ia sdang da ka jingshna jong ka '''material stream'''s ha ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Nga lah dep download lypa ia baroh ki '''spoken tutorials.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Ngan '''play''' ia ki kawei hadien kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia kane. Add video audio clip jong ka '''Creating a material Stream in DWSIM'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Ka jinghikai kaba bud kadei ka lamphrang sha ka '''Flowsheeting'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
| Kane ka shna ia ka simple '''flowsheet''' ryngkat ka '''flash''' bad ka '''mixer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|To ngin ia sngap ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|Add video audio clip jong ka '''Introduction to Flowsheeting''' ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| Ka jinghikai kaba bud ka batai kumno ban simulate ia ka '''distillation column''' lyngba ka '''shortcut'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| To ngin ia sngap ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Add video audio clip jong ka simulating '''shortcut distillation column''' ha ka '''DWSIM.'''---&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Ka jinghikai kaba bud ka batai kumno ban leh ia ki jingkhein jong ka '''rigorous distillation'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| Ka point kaba sdang na ka bynta kane kadei ka '''shortcut distillation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| To ngin ia sngap ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Add video audio clip jong ka simulating  '''rigorous distillation column''' ha ka '''DWSIM.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Ka jinghikai kaba khatduh kaba nga pyrkhat ban pyni ka batai kumno ban leh ia ka '''sensitivity analysis'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42 &lt;br /&gt;
| Ka iarap ban leh ia ka jingpule kaba bniah jong ki katto katne ki '''variable'''s ha kiwei ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Ka '''adjust ''' operation ka leh ia kane ka juh hi automatically.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| Add video audio clip jong ka '''Sensitivity Analysis, Adjust'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Hangne ka jingbatai kyllum jong ki jinghikai kiba ngi dang shu iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10 &lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam ia ka DWSIM, uno uno u lah ban shem wut wut ia ki jubab jong ki '''flowsheeting''' problems.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Bteng ia ki &amp;quot;what if&amp;quot; studies.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Kdew bad ithuh ia ki bottlenecks bad ki lad ki lynti ban pynkiew ia ka throughput.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Ki khynnah pule kin shem ia ka DWSIM kaba iarap shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Kan iarap ia ki ban sngewthuh bha ia ki concepts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Ki riew shemphang jong ka kin iarap ban pynkiew ha ka industry. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Kin sa ioh ia bun ki kam core engineering.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
| Kalong ruh kaba iarap na ka bynta kito ki khynnah pule kiba kwah ban sdang ia ka consulting company.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyrkhat ba namar kalong ka open source software, kam don kano kano ka jingiarap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Hato kata kadei?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Kam dei khyndiat ruh em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Shibun ki jingiarap kidon na ka bynta ki users jong ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Ngan batai ia ki kawei pa kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka '''spoken tutorial forum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| Leit sha kane ka link. Nga lah dep plie lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia u horizontal scroll.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban nion ia u button, '''View all previous questions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Phi lah ban sngewtynnad tang ia kawei ka software ha kawei kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
| Nion ia ka lens hajan jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| To ngan pyni ia ki jingkylli jong ka '''Python''', kum ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Kynmaw, phim donkam ban da log in ban iohi ia ki jingbatai kiba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban post ia ki jingkylli kiba thymmai da kaba nion ha u '''Ask Question'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| U don marjan bad u &amp;quot;login&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Bad ngan nion ha u. Phi hap ban log in ban post ia ki jingkylli&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Lada phim pat dep register, phi hap ban leh noh shwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| Nga nga lah dep registere lypa ha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| To ngan nion ha une bad ngan log in.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56 &lt;br /&gt;
| Nga hap ban jied ia ka category.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| To ngan jied DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 &lt;br /&gt;
| Shubuh phi don ia ka jingkylli ha ka '''flowsheeting''' tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Jied ia ka tutorial kum ka '''Introduction to flowsheeting'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
| Shubuh kane ka jingkylli ka wan ha kapor 3 minutes, 35 seconds.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16 &lt;br /&gt;
| Jied minute kum 3-4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19 &lt;br /&gt;
| Jied second kum 30-40.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka jingkylli jong phi hangne bad submit ia ka, da kaba pyndonkam ia une u green button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| To ngan leit sha ka slide kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| Kaei kaban jia lada phi don ia ka jingkylli ba long general,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Ka bym dei na ka spoken tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Te, kam don ia ka minute bad second.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, ka lah ban dei na ka bynta ka problem kaba thymmai kaba phi pyrshang ban solve da kaba pyndonkam ia ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane, ngi don ia kawei pat ka forum, ba la ialam da ka FOSSEE group.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| To ngin ia leit shata.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Jied ia ka categoty na ka horizontally scrolling menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
| Phi lah ban view ia ki jingkylli kiba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| To ngan nion ia une.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, to ngin ia peit ia ka jing ia phylliew jingmut halor ka FOSSEE laptop. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ia ka jingia phylliew jingmut halor ka printers, kum ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban kylli kano kano ka jingkylli halor ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17 &lt;br /&gt;
| To ngan nion ia ka link '''Ask Question.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| Lada phi kwah ban leh ia kane, phi hap ban log in.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| Hynrei phi hap ban register shwa nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
| To ngin ia leit sha kawei pat ka jait jingiarap kaba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka facility kaba khot ka '''textbook companions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35 &lt;br /&gt;
| Ka ai ia ka DWSIM solution ban solve ia ki problems na ka standard textbooks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Kadon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| To ngan leit sha ka FOSSEE’s DWSIM Page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49 &lt;br /&gt;
| To ngan nion ia ka link na ka bynta ka '''Textbook Companion Project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| Ka ialam ia nga hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ia ka lamphrang sha kane ka project hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ia ka DWSIM textbook companions bapura hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Hadien kane, peit ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
| La khot ia ka '''Lab Migration Project.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| Ngan sa batai ia ka ha ka slide kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:14&lt;br /&gt;
| Ngi iarap ban pynkynriah ia ki labs kiba shong nongrim ha ki commercial simulators sha ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
| Ngi ai ia ka bainong bad ki syrnod sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip kiba bniah, sngewbha leit sha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
| Nga lah ong iaphi hashwa ba ka DWSIM kadei kaba pyndonkam ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
| Baroh kine ki nongpyndonkam bad ki nongshna jong ka DWSIM kilong kiba kloi ban iarap iaphi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
| Ngin ia peit ia ki katto katne ki jingiarap kiba don na ki paralok ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45 &lt;br /&gt;
| Ka manual kaba paka halor ka '''unit operations''' kadon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:48&lt;br /&gt;
| Phin sa ioh ia ka copy jong ka ynda phi install ia ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53 &lt;br /&gt;
| Kadon ha ka '''docs''' folder jong ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:59&lt;br /&gt;
| Ka current version jong ka DWSIM ka khot ia kane ka '''Unit Ops and Utilities Guide'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:05&lt;br /&gt;
| Nga lah plie lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
| To ngan scroll shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:09&lt;br /&gt;
| To ngin nion ia u '''heat exchanger''' bad ngin peit ia ki jingkhein.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
| Phi iohi ia ki jingkhein hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:22&lt;br /&gt;
| To ngan minimize ia kane ka manual.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:23&lt;br /&gt;
| Ka slide kaba bud ka Kren shaphang kawei pat ka manual.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| Kdew ia ka '''properties manual''', ha kajuh ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
| Ha ka current version, la khot ia ka ka '''tech manual'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:37&lt;br /&gt;
| Nga lah plie lypa ia ka. To ngin ia peit ia ka description halor kumno la pyntreikam ia ka '''fugacity calculation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:48&lt;br /&gt;
| To ngan pyni ia ka step kaba khatduh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:50&lt;br /&gt;
| Kadei ka DWSIM discussion forum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:54&lt;br /&gt;
| Nga lah ai ia ka link hangne. Phi lah ban iohi ia ka jingia mir jingmut ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:57  &lt;br /&gt;
| Phi lah ban post ia ki jingkylli jong phi ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:01&lt;br /&gt;
| Phi hap ban register na ka bynta kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03  &lt;br /&gt;
| Nga lah don lypa ha kata ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:07&lt;br /&gt;
| To ngan sangeh shwa mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
| To ngan batai kyllum. Ngi lah pule ia kine harum ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:13&lt;br /&gt;
|Kumno ban install ia ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:15&lt;br /&gt;
|Ngi lah iohi ia ka Spoken Tutorial ba ka don ha ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:19&lt;br /&gt;
|Ngi lah batai balei phi dei ban pyndonkam ia ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:22&lt;br /&gt;
|Ki Help bad projects kiba don na ka Spoken Tutorial bad FOSSEE projects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:28&lt;br /&gt;
|Help kiba don ha ka DWSIM na ki community jong baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:32&lt;br /&gt;
| Nga don shiphew tylli ki assignments na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:35&lt;br /&gt;
| Install ia ka DWSIM ha ka machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:38&lt;br /&gt;
| Check ba ka DWSIM ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:41&lt;br /&gt;
| Wad bniah ia ka '''DWSIM interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:44&lt;br /&gt;
| Iaid lyngba man ki menu bad button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:46&lt;br /&gt;
| Kdew shai kiei kiba baroh ki DWSIM ki lah ban leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:51&lt;br /&gt;
| Leh ia ki spoken tutorials kiba lah pyni hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:55 &lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane, pyndonkam ia ka '''side-by-side''' method ba lah pyni ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:01 &lt;br /&gt;
| To ngan play ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:03 &lt;br /&gt;
| Add video audio clip of '''side by side method'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:10&lt;br /&gt;
| To ngan leit sha ka assignment kaba bud. Leit sha ka '''Spoken Tutorial discussion forum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:15&lt;br /&gt;
| Iaid lyngba ia ki jingiamir jingmut kiba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:18 &lt;br /&gt;
| Kylli ia ki jingkylli, ba iadei bad ki jingeh ba phi shem ha ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:23 &lt;br /&gt;
| Leit sha ka FOSSEE discussion forum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:25&lt;br /&gt;
| Peit ia ka DWSIM discussion.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:28&lt;br /&gt;
| Register, log in, bad kylli ia ki jingkylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:32&lt;br /&gt;
| Shna ia ka '''textbook companion''' na ka bynta ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:36&lt;br /&gt;
| Iarap ban pynkynriah ia ka simulation lab jong phi sha ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:41&lt;br /&gt;
| Iaid lyngba ia ki manuals kiba wan bad ka DWSIM.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:45&lt;br /&gt;
| Leit sha ka discussion forum jong ka DWSIM worldwide community.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:50&lt;br /&gt;
| Peit ia ka jingiamir jingmut ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:52 &lt;br /&gt;
| Register, log in bad kylli ia ki jingkylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:56 &lt;br /&gt;
| To ngan leit sha ka assignment kaba khatduh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:59 &lt;br /&gt;
| Plie ia ka DWSIM bad shon '''F1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:03&lt;br /&gt;
| Pule bniah ia ka '''Help''' facility.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:05&lt;br /&gt;
| Bad ruh, iaid lyngba ia ki jinghikai kiba don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:11&lt;br /&gt;
| Nga klet ban kdew ia kane ha ka help section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:15&lt;br /&gt;
| Kane ka link kan ialam iaphi sha kane ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:20&lt;br /&gt;
| To ngan leit biang sha ka '''slide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:23&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:27&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:32&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials.''' Bad ngi ai ia ki syrnod. Sngewbha contact sha ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:39&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial bad '''FOSSEE''' projects lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:46&lt;br /&gt;
| Khublei shibun. Nga u Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Introduction-to-Flowsheeting/Khasi</id>
		<title>DWSIM-3.4/C2/Introduction-to-Flowsheeting/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Introduction-to-Flowsheeting/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T15:03:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {|Border=1 |  &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt; |  &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Introduction to F...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{|Border=1&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Introduction to Flowsheeting''' ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia simulate ia ka '''mixer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Bud ia ka da ka '''flash separator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Ngin pule kumno ban ai ar tylli ki phase feed.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM''' 3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kana ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
| Ki jinghikai ba donkam hashwa lah batai ha ka website jong ngi: '''spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33  &lt;br /&gt;
| Nga lah plie lypa ia ka file '''flow-begin ''' ryngkat bad ar tylli ki '''material streams'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Nga lah jied ia ka '''Raoult’s law''' bad ka '''CGS system'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:43&lt;br /&gt;
| Nga lah iaid lyngba ia ka '''File''' menu bad ka '''Open''' option ban ioh ia kane. To ngan khang ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Kane ka file kadon ha ka '''spoken tutorial''' website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Phi lah ban download ia kane ka file bad pyndonkam ia ka lane phi lah ban pyndap hi manually ia ki information ba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ar tylli ki streams '''Inlet1''' bad '''Inlet2''' ha ka '''flowsheet canvas'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Ka slide kaba bud ka batai kyllum ia ki contents jong kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ynda ngi khleh lang ia kine ki streams, ngi iohi ia ka '''equimolar composition'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Ngi lah jied ia kine ki values ban pynshisha da kaba suk ia ki jingkhein jong ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia pynkylla ia ki streams khnang ba kin don ki vapor ha ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Jied '''Inlet 1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Hajrong jong u'''Properties''' tab, kdew ia u '''Specification.''' Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| Shon ia u down-arrow bad jied '''Pressure and Vapor Fraction.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh bad wad ia u '''Molar Fraction Vapor Phase.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Pyndap '''1''' hangne, kata, ka stream baroh kawei kadei vapour.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, pynlong ia u '''Inlet2''' ban don '''50%  Molar Fraction'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin thep ia u mixer sha ka '''flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Wad ia ka '''Mixer''' na ka '''Object Palette'''. Kadei ka jingpyndap kaba lai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Nion bad tan ia ka sha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:24&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong ka '''mixer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:29&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Appearance''' tab. Pyndam ia ka default name bad pyndap '''Mixer.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin thep ia ka '''output stream''' na ka bynta ka mixer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Material Stream ''' bad tan ia u sha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Ngin ia khang ia ka automatic pop-up bad ngin nym pyndap eiei. Namar, baroh ki output streams kidei ban long beit unspecified. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54 &lt;br /&gt;
| Ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka stream sha ka '''mixer-out.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| To ngan connect ia ki streams sha ka '''mixer.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| To ngan nion shisien ia ka '''mixer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08 &lt;br /&gt;
|Ka '''Properties''' kapaw ha ka '''Selected Object''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ka mixer kadon haduh 6 tylli ki '''inlet streams'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19 &lt;br /&gt;
| To ngin nion ha u '''Inlet Stream 1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
|  U down-arrow u paw, uba kdew ia u menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Nion ia une u arrow bad jied '''Inlet1.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, connect ia ka '''Inlet2''' ha ka '''Inlet Stream 2.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37 &lt;br /&gt;
| Wad ia ka outlet port, ba lah pyni hangne kum ka '''Connected to Outlet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Nion ha u bad jied ''' mixer-out.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynkynriah ia ki '''stream'''s ban pynlong ia ki kiba ia ryntih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54 &lt;br /&gt;
| Ka '''mixer''' kadei ha ka rong saw, namar ba ngim pat khein ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Sha kamon jong ka '''configure simulation''' button kadei ka '''Calculator.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Kadon shibun tylli ki options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Uba nyngkong udei u '''play''' button, ban '''activate''' ia ka solver. Shon ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09 &lt;br /&gt;
| Ar tylli ki buttons sha kamon jong kane kidei na ka bynta ka '''Recalculate''' action. Nion ia une u button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
| Ka '''mixer''' mynta ka lah kylla rong blue, kaba mut ba ki jingkhein baroh lah dep khein lut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ia u '''mixer-out''' stream.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:27&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki values ba lah dep khein ha u '''Properties''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynshisha ba ka composition jong ka kalong kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Nion ar sien ia ka '''Mixture'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Kadon ia ka '''equimolar composition'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin ia thep ia ka '''flash separator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| To ngin ia scroll shapoh ia ka '''Object Palette.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
| To ngin ia wad ia ka '''Separator Vessel.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| Lah ban leh ia ka na ka bynta ban simulate ia ki '''VLE, LLE''' bad '''VLLE''' systems.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Nion bad tan ia ka sha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ban connect ar tylli ki output streams sha ka separator.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| To ngin ia tan ia ka '''material stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Ngin ia ieh unspecified ia ka namar ba ki properties jong ka kidei ban shah khein.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Ngin ia jer kyrteng ia ka kum '''Vapour'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, shna sa kawei ka stream bad jer kyrteng ia ka kum '''Liquid.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia connect ia ki streams sha ka '''Separator.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Ha ka input port ba nyngkong, ngin ia connect ia ka '''mixer-out. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban connect sa haduh san tylli ki input streams.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
|U '''separator''' u khleh lang ia baroh ki streams bad separates. Ha ka jingshisha, u separate mixer ym da long donkam than.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|U don ruh ia u port ban connect ia ka '''energy stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|Kumba ngi lah ban iohi mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Kine ki jingai jingmut ngin sa leh ha ka bynta jong ki assignment. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| To ngin ia connect ia ka '''Vapour ''' stream sha ka '''Vapour outlet''' port.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, connect ia ka '''Liquid''' stream.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|Sa shisien, ngi lah ban pynkynriah ia ki items na ka bynta ki jingpynbeit ryntih kiba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka '''DWSIM''' ka lah pyndep hi ia ki jingkhein.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
|Phi long kiba kylluid ruh ban shon ia u '''Recalculate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|Ha ka jingshisha, phi dei ban leh ia kane mynba phi don hapdeng ki jingeh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia check lada ki vapour bad liquid ki lah ia phiah bha ha ka separator.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Ngin ia peit ha ka vapour phase mole fractions jong ka stream '''Vapour.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Ka mole fraction jong u '''Benzene''' udei '''0.54'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| To ngin ia check lada kane ka long iabiang bad kaei ba ka '''mixer-out''' kadon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba ka '''DWSIM ''' dalade hi ka pyni ia ka '''vapor''' value. U '''benzene mole fraction''' udei 0.54.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka indirect evidence ba ka '''Separator''' ka treikam kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban check ruh halor ka jingtreikam jong ka '''Mixer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba ka '''Mixture''' composition kalong equimolar, kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Ngin ia buhteng ia ki katto katne kiwei ki checks sha ka '''Assignment''' Section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| To ngin ia save ia kane ka file da kaba pyndonkam ia u '''Save as''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
| Ngan save ia ka kum ka '''flow-end.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Nga ai jingmut ba phin iai save ia ka jingtrei jong phi man kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Ngi lah defined ia ka simple flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
|Lah batai kumno ban shna ia ka mixed feed.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58 &lt;br /&gt;
| Lah pynithuh ia ka '''mixer''' bad ka '''separator.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Lah pyni kumno ban connect ia ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 &lt;br /&gt;
| Lah batai kumno ban simulate. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| To ngan ai katto katne ki assignments.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| Ka assignment ha kane ka slide kadon ban leh ia ka '''mass balances'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam da ka rong blue ban pynithuh ia ki streams bad equipment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| To ngin ia leit sha ka assignment kaba bud. Phi hap ban pynshisha ia ki mole fractions kumba la batai ha kane ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 &lt;br /&gt;
| Ka assignment kaba lai kadon ban leh bad u '''Separator.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ngi lah batai ba lah ban pyndonkam ia ka ban khleh lang ia ki streams.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
|Weng ia ka '''mixer''' bad ka '''mixer-out''' bad pyrshang ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| Ha ka assignment kaba bud, phi dei ban leh ia ka separation ha ka temperature kaba shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Separator.''' To ngin scroll shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| To ngin ia pynkylla ia ka '''Override separation temperature''' sha '''true'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52 &lt;br /&gt;
| Ha ka resulting field, pynkylla ia u value sha '''100.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
| Wanrah ia u '''Energy stream''' na ka '''Object Palette''' sha ka '''Flowsheet'''. Kane kadei ka stream kaba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Connect ia kane ka stream sha ka '''Energy Stream''' jong u '''Separator''' uba nga lah pyni hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
|Simulate bad analyze ia ki results jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
|Kane la batai kyllum ha ka '''slide''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:26&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials'''; bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Phi don jingkylli eiei ha kane ka '''Spoken Tutorial?'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''minute''' bad '''second''' ha kaba phi don ia ka jingkylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
|Batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
|Uno uno na ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' un sa jubab ia ki. Sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51  &lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE ''' ka coordinates ia ki coding jong ki solved examples jong ki kot kiba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad ki certificates sha kito kiba leh ia kane. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka iarap ban pynkynriah ia ki commercial simulator labs sha ka  '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
|Ngi ai ia ka bainong bad ki certificates sha kito kiba leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13  &lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial bad '''FOSSEE''' projects la bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| Khublei shibun. Nga u Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Creating-a-material-stream-in-DWSIM/Khasi</id>
		<title>DWSIM-3.4/C2/Creating-a-material-stream-in-DWSIM/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM-3.4/C2/Creating-a-material-stream-in-DWSIM/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T14:58:08Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:00 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''creating a material...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''creating a material stream in DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|Ka kyrteng jong nga kadei Pdiangburom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Kumno ban jied ia ki chemical components&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Kumno ban jied ia ka thermodynamic package&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Kumno ban jied ia ki units bad values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19 &lt;br /&gt;
| Bad kumno ban specify ia ka material stream.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM 3.4''' windows version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
|Hynrei kane ka process ka ia syriem ruh ha ka '''Linux''', '''Mac OS X ''' bad '''FOSSEE ''' ha ka '''ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka access sha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da kaba shna ia ka '''steady state simulation''' kaba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
|Ynda ka '''DWSIM''' ka lah plie, phi iohi ia ka start up window, kaba kum kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Create new simulation'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
|Lada ka simulation wizard ka mih, cancel ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Ha jrong kadiang, kdew sha ka field ba la khot '''Simulation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Pyniaid ia u mouse hajrong jong ka puzzle kum u button ba marjan bad ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba lah khot ia ka kum ka '''Configure Simulation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
|Shon ia une u button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Ka '''Configure Simulation''' pop-up ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|Ha ki katto katne ki versions ba shakhmat, kane ka pop-up ka plie hi dalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
| Ki letter ki long kiba rit bad bym lah ban pule bha ha kane ka recording.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, ngan zoom in ha ki bynta ba dei jong kane ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|Mynta nga lah pynbeit ryntih biang ia ka screen na ka bynta ban lah ban pule bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Component Search''' tab jong kane ka window, type &amp;quot;benzene&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|'''Benzene ''' kapaw ha ar tylli ki rows. Ngi kham sngewtynnad ha ka entry kaba don ia ka ''' DWSIM''' kum ka database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Ngin sa batai ha kawei pat ka jinghikai ia ka jingdonkam jong kiwei ki databases.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Nion ar sien hangno hangno ha kane ka line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Phi lah ban shon ruh ia u '''Add''' button uba don ha ka liang kamon uba ngin sa ia peit kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba ka '''Benzene''' mynta ka lah shah select.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Ngan pyni iaphi da kaba pynkynriah ia ka pop-up window sha ka liang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Leh biang ia kane na ka bynta ka '''toluene'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia kane. To ngin ia add.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba u component selection u lah dep pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Ngan pynkynriah biang ia ka window sha kaba kadon nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah long ba la khreh ban jied ia ki '''Thermodynamics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|To ngin ia leit sha ka slide kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Kane ka slide kadon ia ki guidelines halor kumno ban jied ia ki '''thermodynamics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
|Ban batai lut ia baroh kawei ka theory ha kane ka slide kalong kaba eh ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Kum ka '''Benzene''' bad '''Toluene''' ki pynlong ia ka ideal solution, ngi lah ban jied ia ka '''Raoult's law'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| To ngin leh ia kane ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|Kdew sha u '''Thermodynamics''' tab ha ka liang kadiang. Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|U sub-menu u paw ha ka space balieh ha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Property Packages''' ha ka sub-menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh ha kane ka  list bad kdew ia ka option ba la khot ka '''Raoult's law'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|Jied ia kane da kaba nion arsien ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ia ka '''Raoult's law''' ba ka paw ha kaliang kamon jong ka '''pop-up'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|Ban iohi ia kane, to ngan pynkynriah ia ka pop-up sha kaliang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Ha kyndong ha trai kamon jong kane ka pop-up, kdew ia u button ba la khot ka '''Back to Simulation'''. Nion ha u. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Ka configure simulation pop-up ka shah khang bad ngi lah long ba la khreh ban leh ia ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Ka '''canvas''' kaba don hapdeng jong kane ka page la pyndonkam na ka bynta ban shna ia ki '''flowsheet'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia shna ia ka '''material stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kamon, phi iohi ia ka '''object palette'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Kadon ia ka jinglum thup kaba heh jong bun tylli ki chemical engineering objects. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|Phi lah ban scroll ia ka bad peit kiei kiei kiba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Hajrong jong kane kadon ka '''Material Stream''' object. Nion bad tan ia ka sha ka '''flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka ba ngi kwah, weng ia ki shympriahkti jong phi na u mouse ban pynhap ia ka '''stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ieh ia ka hangno hangno ha kane ka canvas. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pynkynriah ia ka stream sha kawei pat ka jaka hadien, lada donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Marmar mar syn dep pynhap ia ka stream, ka pop-up ban pyndap ia ki compositions ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka '''Mole Fraction''' da kaba long hi ka lah shah select.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Phi lah ban jied kawei na kine ki lad. Hynrei, ngan ieh ia ka kumba kalong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| Ki chemicals kiba ngi lah dep jied lypa, ki paw hangne dalade hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Type''' 0.5''' ha ka '''Equilibrium composition''' jong ka '''Toluene'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|Shon ia u down-arrow.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Type '''0.5''' ha ka '''Equilibrium Composition''' jong ka '''benzene'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
|Nion '''Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Ka total jong ka '''mole fractions''' kapaw ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Lada ka total kam dei 1, ka'''DWSIM ''' ka '''normalize'''s ia ki entries, khnang ba ka total kan long 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|Hynrei teng teng kane kan ai katto katne ki values kiba ngi khlem poi pyrkhat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|Te, phi hi dalade phi lah ban kwah ban pynthikna ba ka total kan long 1.  Nion ha u '''Close''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Phi lah barabor ban leit phai biang sha ka pop-up ba hashwa da kaba nion ar sien ha ka '''stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Hapoh jong u '''configure simulation''' button, phin iohi ia ka place ban pynkylla ia ka '''System of Units'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
|To ngin ia nion ha une u menu bad jied '''CGS System'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia pyndep ia ka specification jong kane ka stream.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Nion shisien ha u '''stream''' icon ha kane ka flowsheet; wat nion ar-sien ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kadiang jong ka '''flowsheet''', phin sa iohi ia ka object window balah dep jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|Kane ka window ka kynthup ia ki '''Properties ''' bad '''Appearance''' tabs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| U '''properties''' tab u pyni ia baroh ki properties jong ka '''stream'''. Ka '''DWSIM ''' ka assign ia ki default values sha baroh ki properties.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| To ngin ia scroll shwa shajrong jong kane ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|Kidon shibun ki lad ki lynti ban pyndep ia kane ka specification jong ka '''material stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Shon ha u '''Specification'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| U down-arrow u paw ha ka liang kamon, shon ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| U default udei ban specify ia u '''pressure and temperature'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|Ngan ieh ia ka kumba kalong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Ngan shon ia u down-arrow sa shisien ban khang ia u menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia u number 25 ba lah dep pyndap lypa mar pyrshah ia ka temperature. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Da kaba pyniaid ia u '''mouse''' hajrong jong ka '''Temperature,''' ngi iohi ia ka '''unit'''s kum ka degree Celsius.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| To ngin ia nion ha kamon jong une u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|Kadei ka field kaba lah ban edit. To ngan pyndam ia ka bad pyndap '''30'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Hadien kane to ngin peit ia ka '''pressure''' . Ngan ieh ia ka ha ka '''1''' atmosphere.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
|Kaba bud to ngin specify ia ka '''flowrate'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban specify ia ka - ''' mass flowrate ''' lane ''' molar flowrate ''' lane '''volumetric flowrate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Ngin ia specify ia ka '''molar flowrate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
|Ngan sa pyndam ia ki odd value bad pyndap '''100'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
| Shon '''Enter''' ban save ia kane ka jingpynkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| Units na ka bynta kine ki '''field''' kidei '''moles per second''' kumba ngi lah ban iohi mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
|Kalong kaba lah ban pyndonkam ia ki combination jong ki units kum ki '''CGS ''' bad '''SI'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Ngin ia buh teng ia kane ka jingiamir jingmut sha  kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
|Mynta ka '''stream''' ka lah long defined pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| Ka '''DWSIM''' ka lah ai hi dalade ia ka kyrteng '''MSTR-004''' sha kane ka stream.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi katto katne kiwei pat ki kyrteng ha ka '''simulation''' jong phi, hynrei phim donkam ban khuslai ia kata.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
|Namar ba ngam sngewbha eiei bad kane ka kyrteng kaba lah generate hi dalade, te ngan pynkylla noh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
| Hapoh jong u '''Object''' window ba lah jied, nion ha u '''Appearance''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
|U '''Appearance''' tab lah pyndonkam ban pynkylla ia ka visual appearance jong ka stream.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Nion ha u space ba thylli hajan jong ka '''Name''' bad type ''' Inlet1''', hadien ba lah dep pyndam ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''Name''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ia ka kyrteng '''Inlet1''' kapaw hapoh jong kane ka stream ha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|Ngin ia shna ha kane ka '''material stream''' ha ka jinghikai kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
|Ngin leit sha ka slide kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:15&lt;br /&gt;
| To ngan batai kyllum ia kaei kaba ngi lah pule ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
|Ngi lah defined ia ka material stream.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
|Jied ia ka chemical components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
|Jied ia ka property estimation package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|Completed specifications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
|Assign ia ki values bad units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
|Specify ia ka '''temperature''', '''pressure''' bad ''' flow rate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
|Kdew ia bun tylli ki options bapher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
| Nga kwah ban ai katto katne ki assignment mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
|Jied '''Benzene''' bad '''Toluene''' mole fractions kiba khlem add up sha u 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:48&lt;br /&gt;
|Check kumno ka '''DWSIM ''' ka normalizes ynda phi shon '''Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53&lt;br /&gt;
| Leit sha ka page ha kaba phi defined ia ki '''mole fractions.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
|Check kaei ba u '''normalize''' button u leh ynda ka total kam long 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:02&lt;br /&gt;
| Leit sha ka page ha kaba ngi defined ia ka '''molar flow rate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:05&lt;br /&gt;
|'''DWSIM''' dalade hi ka pyni ia ka equivalent''' flow rates''' ha kiwei ki units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:11&lt;br /&gt;
|Check lada kine ki values kilong consistent.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:16&lt;br /&gt;
| Shna ia ka stream kaba kynthup ia ka '''Benzene, Toluene ''' bad '''Xylene.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:20&lt;br /&gt;
|Leh ia ki assignments kiba hashwa na ka bynta kane ka stream ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
|Kane ka wanlam ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:33&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:39&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials; bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial project la bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:52&lt;br /&gt;
| Ngi ai khublei ia ka kynhun jong ka DWSIM ba ka pynlong ia kane kum ka open source software.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:58&lt;br /&gt;
|Nga kwah ban ai khublei iaphi ruh, ki nongiashim bynta, na ka bynta ka jingiasnohkti lang jong phi ha kane jinghikai. Nga u Pdiangburom na Shillong nga ai khublei ia phi.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM/C2/Continuous-Stirred-Tank-Reactor/Khasi</id>
		<title>DWSIM/C2/Continuous-Stirred-Tank-Reactor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/DWSIM/C2/Continuous-Stirred-Tank-Reactor/Khasi"/>
				<updated>2018-02-22T14:41:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- || 00:01 || Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka simulating '''Continuous Stirred Tank Reactor (CSTR)''' ha ka '''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka simulating '''Continuous Stirred Tank Reactor (CSTR)''' ha ka '''DWSIM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban: Simulate ia ka '''Continuous Stirred Tank Reactor (CSTR)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:14&lt;br /&gt;
|| Khein ia ka '''Conversion''' bad '''Residence Time''' na ka bynta ka '''reaction''' ha ka '''CSTR'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:20&lt;br /&gt;
|| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''DWSIM 4.3''' bad  '''Windows 7'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:28&lt;br /&gt;
||Ka process ba lah batai ha kane ka jinghikai kalong ia syriem bad ha kiwei ki OS ruh kumjuh kum ha ka '''Linux''',  '''Mac OS X''' lane '''FOSSEE OS''' ha ka '''ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
|| Ban pyrshang ban leh ia kane ka jinghikai, phi dei ban tip kumno ban- pyndap ia ki components ha ka '''flowsheet.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:46&lt;br /&gt;
|| Jied ia ki '''thermodynamic''' packages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:49&lt;br /&gt;
|| Pyndap ia ka '''material''' bad '''energy''' stream bad specify ia ki properties jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:54&lt;br /&gt;
|| Bad pyndap ia ka '''kinetic reaction''' ha ka '''reaction manager.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:58&lt;br /&gt;
|| Ki jinghikai ba donkam hashwa kane lah batai ha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:03&lt;br /&gt;
||Phi lah ban access ia kine ki jinghikai bad ia baroh ki files ba iadei na kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:09&lt;br /&gt;
|| Ngin ia develop ia ka '''flowsheet''' ban batai ia ka '''exit composition ''' na ka '''isothermal CSTR.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:16&lt;br /&gt;
||Hangne ngi ai ia ka '''Reaction, Property Package ''' bad ''' Inlet Stream Conditions.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:22&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, ngi ai ia ki '''CSTR dimensions''' bad '''reaction kinetics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:27&lt;br /&gt;
|| Nga lah plie lypa ia ka '''DWSIM''' ha ka machine jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:32&lt;br /&gt;
||Leit sha ka '''File''' menu bad jied '''New Steady-state Simulation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:37&lt;br /&gt;
||'''Simulation Configuration Wizard''' window ka plie. Ha trai, nion ha u '''Next'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:44&lt;br /&gt;
|| Mynta, ha u '''Compounds Search''' tab, type '''Ethanol.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:50&lt;br /&gt;
||Jied '''Ethanol ''' na ka '''ChemSep '''database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:54&lt;br /&gt;
|| Ha kajuh ka rukom, pyndap ia ka '''Acetic Acid.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, pyndap '''Water.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, pyndap '''Ethyl Acetate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:06&lt;br /&gt;
|| Nion ha u '''Next.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:08&lt;br /&gt;
|| Mynta ka wan ka '''Property Packages.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Available Property Packages''', nion ar-sien ha u '''NRTL.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:18&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u '''Next.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Ngi lah shah pynkynriah sha ka '''Flash Algorithm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:24&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Default Flash Algorithm ''' jied '''Nested Loops(VLE)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Nion ha u '''Next.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:33&lt;br /&gt;
|| Ka option kaba bud kadei ka '''System of Units.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:37&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''System of Units, ''' ngin ia jied '''C5'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:43&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u '''Finish.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:46&lt;br /&gt;
|| To mynta ngin pynheh ia ka simulation window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:50&lt;br /&gt;
|| To ngin ia thep ia ka '''feed stream''' kaba pyndap ia ka '''CSTR'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:54&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Object Palette'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Streams''' section, tan bad pynhap ia ka '''Material Stream''' sha ka '''Flowsheet'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:02&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka stream sha ka ''' Feed.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:07&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia specify ia ka '''Feed''' stream properties.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:12&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Input Data.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:15&lt;br /&gt;
||Jied ia ka '''Flash Spec''' kum '''Temperature and Pressure (TP),''' lada khlem pat jied lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:21&lt;br /&gt;
||Da kaba long hi, '''Temperature and Pressure ''' lah dep jied lypa kum ka '''Flash Spec.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:27&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Temperature''' sha '''70 degC''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:33&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Pressure''' sha '''1 bar''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia ka '''Mass Flow''' sha '''3600 kg/hour''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:45&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia specify ia ki '''feed stream compositions.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:50&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Composition''', jied ia ka '''Basis''' kum '''Mole Fractions''', lada khlem pat jied lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
||Da kaba long hi, ka '''Mole Fractions''' ka lah shah jied lypa kum ka '''Basis.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:02&lt;br /&gt;
|| Mynta na ka bynta ka '''Ethanol''', pyndap '''Amount''' kum '''0.48''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:10&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta '''Acetic Acid, ''' pyndap '''0.5''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
|| Ha kajuh ka rukom, na ka bynta ka '''Water''', pyndap '''0.02''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:23&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta ka '''Ethyl Acetate''', pyndap '''0''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:28&lt;br /&gt;
|| Ha ka liang kamon, nion ha u tick ba jyrngam ban '''Accept Changes'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:33&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, ngin ia define ia ka '''Kinetic Reaction.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Tools''', nion ha u '''Reactions Manager.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:42&lt;br /&gt;
||'''Chemical Reactions Manager''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| Hapoh u '''Chemical Reactions''' tab, nion ha u button '''Add Reaction''' ba jyrngam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:52&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u '''Kinetic.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
|| '''Add New Kinetic Reaction''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Identification''', pyndap ia ka '''Name''' kum '''Ethyl Acetate.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:05&lt;br /&gt;
|| Mynta pyndap ia ka '''Description.'''  '''“Irreversible reaction for synthesis of Ethyl Acetate from Ethanol and Acetic Acid.”'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:15&lt;br /&gt;
|| Ka bynta ba bud kadei ka table jong ki '''Components, Stoichiometry and Reaction Orders.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:21&lt;br /&gt;
|| Ka column ba nyngkong '''Name''' ka pyni ia ki compounds kiba don hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:26&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba ar ka corresponds sha ka '''Molar Weight''' jong ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:30&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba bud kadei ka '''Include.''' Hapoh '''Include''', check ia baroh ki boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:37&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba saw kadei '''BC.''' Hapoh '''BC''', check ia ka '''Ethanol''' check box kum ka '''Ethanol''' kadei ka '''base component'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba bud kadei ka '''Stoichiometric coefficients'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Hapoh ''' Stoichiometric coefficients '''column, pyndap: '''-1''' na ka bynta '''Ethanol'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:58&lt;br /&gt;
|| '''-1''' na ka bynta '''Acetic Acid'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:01&lt;br /&gt;
|| '''1''' na ka bynta '''Water''' bad '''1''' na ka bynta '''Ethyl Acetate''' bad nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:10&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Stoichiometry '''field, ngi lah ban iohi ba ka pyni '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
|| Hangne ka '''Equation''' field ka pyni '''reaction equation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:20&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba bud kadei '''DO.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:22&lt;br /&gt;
|| Ngi ia shim ia ka reaction ba kan long elementary.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:26&lt;br /&gt;
|| Te hapoh ka '''DO''' column, pyndap: '''1''' na ka bynta '''Ethanol'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:32&lt;br /&gt;
|| '''1''' na ka bynta '''Acetic Acid'''. Bad nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:38&lt;br /&gt;
|| Ka column kaba bud kadei '''RO.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:41&lt;br /&gt;
|| Namar ba ngi ia shim ia ka irreversible reaction, ngin nym ia pyndap eiei hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
|| Nangta kawan ka '''Kinetic Reactions Parameters.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:51&lt;br /&gt;
|| Ka rate jong ngi kadon ha ki terms jong ka'''molar concentration'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:55&lt;br /&gt;
|| Te ngin ia jied '''Basis''' kum '''Molar Concentrations.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:00&lt;br /&gt;
|| Jied '''Fase''' kum '''Liquid''', lada khlem pat jied lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:05&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Tmin''' kum '''300''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:09&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Tmax''' kum '''2000.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:12&lt;br /&gt;
|| Mynta leit sha ka '''Direct and''' '''Reverse Reactions Velocity Constant.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:17&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Direct Reaction, ''' pyndap''' A ''' kum ''' 0.005.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:23&lt;br /&gt;
|| Nion ha u '''OK''' bad khang ia ka '''Chemical Reactions Manager''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:29&lt;br /&gt;
|| Hadien kane to ngin ia thep ia ka '''Continuous Stirred Tank Reactor''' sha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:35&lt;br /&gt;
|| Leit sha ka '''Object Palette.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:37&lt;br /&gt;
|| Hapoh u '''Unit Operations''', nion ha u '''Continuous Stirred Tank Reactor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
|| Tan bad pynhap ia ka sha ka '''flowsheet.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
|| To mynta ngin ia pynbeit kumba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:50&lt;br /&gt;
|| Bad nangta to ngin ia thep uwei u '''Output Stream.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
|| Ban leh ia kata to ngin ia tan ia uwei u '''Material Stream.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:58&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynbeit biang ia ka sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:01&lt;br /&gt;
|| Ieh ia ka stream kum unspecified.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pynkylla ia ka kyrteng jong kane ka '''stream''' sha '''Product.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:09&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, ngin ia thep ia uwei u '''Energy Stream.'''  Bad jer kyrteng ia ka '''stream''' kum '''Energy.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| Mynta ngi lah long ba la khreh ban specify ia ka ''' Continuous Stirred Tank Reactor.'''&lt;br /&gt;
To ngin nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:23&lt;br /&gt;
|| Ha kadiang, ngi lah ban iohi ia u tab uba pyni ia ki properties kiba iadei bad ka '''CSTR.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Connections,''' nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Inlet Stream.'''&lt;br /&gt;
Bad jied '''Feed.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Outlet Stream 1''' bad jied '''Product.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:43&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Energy Stream''' bad jied '''Energy.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:50&lt;br /&gt;
|| Mynta leit sha ka section kaba bud, '''Calculation Parameters.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| Hangne, ka option kaba nyngkong kadei '''Reaction Set.''' Da kaba long hi, kadei '''Default Set'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, nion ha u drop-down mar pyrshah ia ka '''Calculation Mode ''' bad jied '''Isothermic.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:09&lt;br /&gt;
|| Nangta nion ha ka field mar pyrshah ia ka '''Reactor Volume''' bad pyndap 0.14''' &lt;br /&gt;
Nangta shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:18&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia run ia ka '''simulation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:21&lt;br /&gt;
|| Te, na u toolbar, nion ha u '''Solve Flowsheet''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:26&lt;br /&gt;
|| Ynda ki jingkhein ki lah dep lut baroh, nion ha u '''Continuous Stirred Tank Reactor ''' ha ka flowsheet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
|| Na ka '''Property Editor Window''' jong ka '''CSTR,''' kdew ia ka '''Results''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
|| Hapoh jong u '''General''' tab, nion ha u '''Residence time.'''&lt;br /&gt;
kadei '''0.033 hour.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:46&lt;br /&gt;
|| Mynta leit sha u '''Conversions''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:49&lt;br /&gt;
|| Hangne na ka bynta '''Ethanol,''' ka conversion kadei '''99.5%''' bad na ka bynta '''Acetic Acid,''' kadei '''95.5%.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:00&lt;br /&gt;
|| Mynta, leit sha u '''Insert''' menu bad jied '''Master Property Table.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:06&lt;br /&gt;
|| Nion ar sien ha u '''Master Property Table.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:10&lt;br /&gt;
|| '''Configure Master Property Table''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:14&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Name''' kum '''Results – Continuous Stirred Tank Reactor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:19&lt;br /&gt;
|| Pyndap '''Object Type''' kum '''Material Stream'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:22&lt;br /&gt;
|| Da kaba long hi, '''Material Stream''' lah dep jied lypa. Te ngin nym ia pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
|| Hapoh ''' Properties to display''', jied '''Object''' kum '''Product''' bad '''Feed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:35&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Property, ''' scroll shapoh ban iohi ia baroh ki parameters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:40&lt;br /&gt;
|| Mynta jied ia ki properties kum&lt;br /&gt;
'''Temperature'''&lt;br /&gt;
'''Pressure'''&lt;br /&gt;
'''Mass Flow'''&lt;br /&gt;
'''Molar Flow'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:48&lt;br /&gt;
||'''Liquid Phase (Mixture) Volumetric Fraction'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:53&lt;br /&gt;
||'''Molar Flow (Mixture) / Ethanol'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
||'''Mass Flow (Mixture) / Ethanol'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:59&lt;br /&gt;
||'''Molar Flow (Mixture) / Acetic Acid'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:01&lt;br /&gt;
||'''Mass Flow (Mixture) / Acetic Acid'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:06&lt;br /&gt;
||'''Molar Flow (Mixture) / Water'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:09&lt;br /&gt;
||'''Mass Flow (Mixture) / Water'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:12&lt;br /&gt;
||'''Molar Flow (Mixture) / Ethyl Acetate'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:16&lt;br /&gt;
||'''Mass Flow (Mixture) / Ethyl Acetate'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:19&lt;br /&gt;
|| Khang ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:21&lt;br /&gt;
|| Pynkynriah ia ka '''Master Property Table''' na ka bynta ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi ia ki corresponding results na ka bynta ka '''Product''' bad ''' Feed.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:31&lt;br /&gt;
|| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:33&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban simulate ia ka '''Continuous Stirred Tank Reactor'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:38&lt;br /&gt;
|| Khein ia ka '''Conversion''' bad '''Residence time''' na ka bynta ka reaction ha ka '''CSTR'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:44&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, leh biang ia ka simulation da kiwei kiwei ki '''compounds''' bad '''thermodynamics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:50&lt;br /&gt;
||Kiwei kiwei ki '''feed conditions '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:53&lt;br /&gt;
||Kiwei kiwei ki '''CSTR dimensions''' bad '''reaction kinetics '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:58&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:01&lt;br /&gt;
|| Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:05&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project&lt;br /&gt;
Ka pynlong ia ki workshops bad ai certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
|| Sngewbha post ia ki jingkylli jong phi ha kane ka forum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:18&lt;br /&gt;
|| Ka  kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka coordinates ia ki conversion jong ki flow sheets ba la don lypa ha ka '''DWSIM'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:24&lt;br /&gt;
||Ngi ai ia ka bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ki coordinates ia ki coding jong ki solved examples jong ki kot bapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:38&lt;br /&gt;
||Ngi ai bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:47&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun jong ka '''FOSSEE''' ka iarap ban pynkynriah ia ki commercial simulator labs sha ka '''DWSIM.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:52&lt;br /&gt;
||Ngi ai bainong bad certificates sha kito kiba leh ia kane. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:01&lt;br /&gt;
|| Ia ka '''Spoken Tutorial''' bad '''FOSSEE''' projects lah bei pisa da ka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:09&lt;br /&gt;
|| Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong.&lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Panel-connections-and-software-interface/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C2/Panel-connections-and-software-interface/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Panel-connections-and-software-interface/Khasi"/>
				<updated>2017-11-06T16:23:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- |00:01 |Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Panel connections and Software interface'''. |- |00:07 |Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Panel connections and Software interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
Bun jait ki '''terminal'''s ha ka Panel&lt;br /&gt;
Ki accessory set bad ka '''Software interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Ngin ia pule ruh kumno ban batai ia ka:&lt;br /&gt;
Ohm's law  &lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka '''series''' combination&lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka '''parallel''' combination bad&lt;br /&gt;
Ban pyni ia ka '''circuit diagrams''' jong ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Hangne nga pyndonkam da ka,&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.04&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don jingtip shaphang ka '''ExpEYES Junior'''  interface. Lada phim don, na ka bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|To ngin ia kren shaphang ki jingdonkam jong ka '''ExpEYES Junior device'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|U device lah ban pyndonkam ha ka ban leh ia ka experiment ha ki:&lt;br /&gt;
Higher Secondary&lt;br /&gt;
Undergraduates&lt;br /&gt;
Electrical bad&lt;br /&gt;
Electronics Engineering courses.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|Lah ban pyndonkam ha ki fields kum- Electricity, Sound, Magnetism, Light, Diode, Transistors bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang da ki terminals ha ka '''Panel''' ba ha jrong. '''Panel''' kadon saw tylli ki ground ('''GND''') terminals. Ha kine ki terminal, ka voltage kalong zero volt (0 V).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Voltage ba lah thew ha kiwei ki input terminal kalong katkum ki ground('''GND''') terminals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Input terminals '''A1''' bad '''A2'''  lah ban thew ia ka voltage hapdeng u -5V haduh u +5V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|Ha kaliang kadiang, '''IN1''' bad '''IN2''' terminals lah ban thew ia ka voltage hapdeng u 0 haduh 5V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|'''IN1''' ruh lah ban thew ia ka '''capacitance''' haduh 5000 pF(pico farads), ryngkat ka jingkhein kaba biang thik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|'''PVS''' kadei ka '''Programmable voltage source'''. Lah pyndonkam ban ai ia ki voltages ha ki 0-5 Volts range ryngkat bad ka minimum step jong u 1.25 mV (milli volts) bad ka lah ban ai haduh 5 mA (milli amps).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|'''SINE''' ka ai ia ka constant frequency kumba 150 Hz, ha ka amplitude kumba 4 volts.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|'''SEN''' lah kham pyndonkam bha na ka bynta ka connective sensor elements kum ki &lt;br /&gt;
'''photo-transistors''', &lt;br /&gt;
'''Light Dependent Resistors''', &lt;br /&gt;
'''Thermistors''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Kadei ka voltage measuring terminal ryngkat bad ka internal 5.1K resistor ba lah pyniasnoh sha u 5 volts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|'''SQR1''' bad '''SQR2'''  terminals ki lah ban sei &lt;br /&gt;
'''Square waves''' jong u  “0” haduh “5V” ryngkat ka frequency na u  '''0.7 Hertz''' haduh '''100 Kilo Hertz'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|'''OD1''' ka pynmih ia ka digital output kum '''0V''' lane '''5V''',  hapoh ka Software control.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13&lt;br /&gt;
|'''MIC''' ka kem ia ka sound na ka external sound source.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18&lt;br /&gt;
|'''CCS''' kamut '''Constant Current Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Ka ai '''1 mA'''(one '''milli Amp''') current ryngkat bad u load resistor jong u '''3 kΩ'''(kilo ohms), namar ba ka voltage kadei ban don hapoh jong u '''4 volts'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|'''Inverting amplifier'''  lah pyndonkam ban amplify ia ka external voltages. Ka lah ban pyndonkam ban  amplify  ia ka external '''condenser''' lane '''mic''' output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Ryngkat bad u device, katto katne ki accessories lah ai lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:47&lt;br /&gt;
|Ka list jong ki accessories ka kynthup:&lt;br /&gt;
Ar tylli ki '''Piezo Electric Discs'''&lt;br /&gt;
Ar tylli ki 3000 turns coils  &lt;br /&gt;
DC Motor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Screwdriver&lt;br /&gt;
Set jong saw tylli ki permanent magnets&lt;br /&gt;
Saw tylli ki '''crocodile clips''' bad ki wires &lt;br /&gt;
'''Transistor''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
| Ar tylli ki '''silicon diodes''' &lt;br /&gt;
'''LDR &amp;amp; Thermistor'''&lt;br /&gt;
'''Capacitors'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
| Saw tylli ki 5mm '''LEDS''' &lt;br /&gt;
Saw tylli ki wires&lt;br /&gt;
'''Resistors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''graphical user interface''' (GUI) jong u '''ExpEYES Junior'''. GUI la tip kum ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:28&lt;br /&gt;
|Ha ka liang kadiang jong ka '''Plot window''', ngi don ia ki input terminals: '''A1, A2, IN1, IN2, SEN, SQ1''' bad '''SQ2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|'''ATR, WHI''' bad kiwei ki '''trigger sources''' lah pyndonkam ban fix ia ka waveform.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Ngin ia kren shaphang ki '''ATR, WHI''' bad kiwei ki '''trigger sources''' ha ki jinghikai kiban dang wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|'''CH1, CH2, CH3, CH4''' kidei ki plotting '''channel'''s ryngkat ki sliders.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
|'''Channel slider'''s ha ka liang kamon lah pyndonkam ban pynkynriah ia ka waveform ha ka '''Plot Window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A1''' bad tan sha u  '''CH1'''. Ngi lah ban iohi ia ka jingtip jong ka connection ha ka box ba hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2''' bad tan sha u '''CH2'''. Ngi lah ban iohi ia ka jingtip jong ka connection kumba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|Tan ia ka channel '''CH2''' sha u '''FIT'''. Ka pyni ia ka voltage bad frequency jong u '''A2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
|Tan ia u '''CH2''' sha u '''NML'''. Ka weng ia ka display ba lah pynpaw da ka '''FIT'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
|'''msec/div'''('''milli second/division''') ka mihkhmat ia ka time axis.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|'''Volt/div''' ka mih khmat ia ka volt axis.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|'''Trig level''' kadei ka '''trigger''' controller.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH2''' bad tan sha u '''DEL'''. Ka weng ia u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH1''' bad tan sha u '''DEL'''. Ka disables ia ka display jong u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|'''FTR''' ka sei ia ka '''Fourier spectrum''' jong ka wave.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Hapoh u '''Setting Squarewaves''', ngi don ia u number jong ka input bad ki check boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Ha kane ka '''input box''', ngi lah ban pynkylla ia ka frequency jong ka wave ha ki '''Hertz'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
|Kane kadei ban pynkylla ia ka '''phase difference- dphi''', ha ka percentage(%).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Ha u '''Set PVS=''' input box, ngi lah ban pyndap ia ka voltage value ba ngi kwah hapdeng u '''0''' haduh u '''5V'''. Shon '''Enter''' ban set ia u value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52&lt;br /&gt;
|'''SQR1, SQR2''' bad '''BOTH''' check boxes  lah pyndonkam ban activate ia ka frequency. Frequency lah ban pynkylla da kaba pyndonkam ia u '''slider'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|'''Set State''' check boxes lah pyndonkam ban control ia u '''OD1''' bad u '''CCS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|'''Measure C on IN1''' button lah pyndonkam ban thew ia ka '''Capacitance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:16&lt;br /&gt;
|'''Measure R on SEN''' button  lah pyndonkam ban thew ia ka '''Resistance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Hapoh jong ki buttons, ngi don ia ka '''command window''' ban type ia u '''Python''' code. Ngin sa ia kren shaphang u '''Python''' code ha ki jinghikai kiba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|'''Save Traces to''' button ban '''save''' ia ki traces kum ki &amp;quot;.txt&amp;quot; files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Ngin sa ia kren shaphang ki '''LOOP''' check box, '''SCAN''' bad '''XMG''' buttons ha ki jinghikai kiba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|'''EXPERIMENTS''' button ka pyni ia ki list jong ki experiments. '''Quit''' button lah pyndonkam ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan batai ia ka '''Ohm's''' law da kaba pyndonkam ia u device bad ki interface jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia pyni ia ka dependency jong u voltage sha ki '''resistor''' bad pynshisha ia ka Ohm’s law.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|U device lah pyniasnoh sha ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, '''PVS''' lah pyniasnoh sha ka '''IN1''' lyngba u '''2.2 KΩ''' (kilo ohms) resistance. '''IN1''' lah pyniasnoh sha ka '''ground''' (GND) lyngba u '''1KΩ''' (kilo ohms).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta ka connection.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|Plie ia ka software interface.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
|Ha ka Plot window, nion ha u '''IN1''' ban thew ia ka voltage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:37&lt;br /&gt;
|Na ka bynta u '''PVS=1 Volt''', u value uba bud jong u '''IN1''' udei '''0.309 Volt'''.&lt;br /&gt;
Na ka bynta u '''PVS=2V''', '''IN1''' value udei '''0.619V'''.&lt;br /&gt;
Na ka bynta u '''PVS=3V''', '''IN1''' value udei '''0.928V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment-&lt;br /&gt;
Pynkylla ia ka '''PVS''' values na u 0 sha 5 volts bad check ia u corresponding '''IN1''' values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|To ngin ia leh ia ka experiment ban check ia ka effective resistance ha ka '''series''' combination.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, ngin ia pyni ia ka voltage ynda ki resistor ki lah dep pyniasnoh ha ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment-&lt;br /&gt;
'''IN1''' lah pyniasnoh sha ka '''CCS''', &lt;br /&gt;
'''CCS''' lah pyniasnoh sha ka  ground lyngba u resistor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', jied ia ka '''CCS''' check box. Nion ha u '''IN1''' ban pyni ia ka voltage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta ka connection.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:45&lt;br /&gt;
|Ynda u '''1 KΩ''' (kilo ohms) resistor u lah iasnoh sha ka '''CCS''' bad '''GND''', ka voltage ba lah thew kadei '''0.979V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, na ka bynta u '''560 Ω'''(ohms) resistance, ka voltage ba lah thew kadei '''0.543V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka series combination jong u '''1 KΩ''' (kilo ohms) bad '''560Ω'''(ohms) resistances, ka voltage ba lah thew kadei '''1.524V''''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:14&lt;br /&gt;
|To ngin ia leh ia kane ka experiment ban check ia ka effective resistance ha ka parallel combination.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia pyni ia ka voltage ynda ki resistor ki lah ia snoh ha ka parallel.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:28&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment '''IN1''' ka lah iasnoh sha u '''CCS'''. '''CCS'''lah iasnoh sha u ground('''GND''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta ka jingpyn iasnoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', jied ia ka '''CCS''' check box. Nion ha u '''IN1''' ban pyni ia ka voltage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:49&lt;br /&gt;
|Ka experiment lah leh nyngkong bad u '''1000Ω'''(ohms) resistor nangta bad u parallel combination jong ar tylli ki '''1000 Ω'''(ohms) resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:01&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta u '''1000 Ω'''(ohm) resistance ha ka parallel combination. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei '''0.952V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:11&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram jong u parallel combination jong ar tylli ki '''1000 Ω'''(ohm) resistors. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei  0.474V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:25&lt;br /&gt;
|Sa shisien lah leh ia ka experiment- ryngkat bad u '''2.2K Ω'''(kilo ohms) resistor, nangta bad u parallel combination jong ar tylli ki  '''2.2 KΩ'''(kilo ohms) resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta u '''2.2K Ω'''(kilo ohms), resistance. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei '''2.132V'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram na ka bynta u parallel combination jong ar tylli ki '''2.2KΩ'''(kilo ohms) resistance. U value ba lah thew jong u '''IN1''' udei 1.063V.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:03&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang:&lt;br /&gt;
Bun jait ki '''terminal'''s ha ka panel&lt;br /&gt;
Ki accessory set bad ka Software interface.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:14&lt;br /&gt;
|Ngi lah pule ruh kumno ban batai ia ka:&lt;br /&gt;
Ohm's law  &lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka series &lt;br /&gt;
Effective resistance ha ka parallel bad&lt;br /&gt;
Ban pyni ia ka circuit diagrams jong ki experiments ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
Thew ia ka effective resistance da kaba pyndonkam ia ka combination jong ka series bad ka parallel resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:37&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:55&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:02&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da u Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Communicating-to-ExpEYES-using-Python/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C2/Communicating-to-ExpEYES-using-Python/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Communicating-to-ExpEYES-using-Python/Khasi"/>
				<updated>2017-11-05T15:43:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 | Khublei iaphi baroh. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Communicating to ExpEYES using Python'''....&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Communicating to ExpEYES using Python'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka lamphrang sha ka '''Python'''&lt;br /&gt;
Ban thew ia ka AC voltage da kaba pyndonkam ia ka '''Plot window''' bad '''Python'''&lt;br /&gt;
Ban pynmih ia ka '''Sine wave'''&lt;br /&gt;
Ban thew ia ka external bad internal voltages da kaba pyndonkam ia ka '''Python'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
| Ban thew ia ka '''capacitance''' bad '''resistance''' da kaba pyndonkam ia ka Plot window bad '''Python'''&lt;br /&gt;
Ban sei ia ka '''Square wave''' &lt;br /&gt;
Ban pyni ia ki connections bad '''circuit diagrams''' na ka bynta ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
| Hangne, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES '''version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ki jingtip shaphang ki:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES Junior''' interface&lt;br /&gt;
Basic '''Python programming'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|Lada phim don, na ka bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang da ka lamphrang sha ka '''Python'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
| '''Python''' kadei kaba simple bad suk ban pule ia ka programming language kaba khlain bor.&lt;br /&gt;
Kadei ka Free bad '''Open Source''', cross platform high level language.&lt;br /&gt;
Kadon ka jingiadei ba biang na ka bynta ka '''Object oriented''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|To ngin ia pynthikna ba ka '''Python''' lah install ha ka system jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Shon '''CTRL+ ALT''' bad '''T''' keys ban plie ia ka '''Terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka '''Python interpreter''', type: &amp;quot;python&amp;quot; bad shon '''Enter'''. Ki jingtip ba bniah shaphang ka default version jong ka  '''Python''' yn sa pyni ha ka '''Terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Ki lai tylli ki '''angle brackets''' ba lah pyni ki kdew ia ka '''Python''' prompt(&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;). Mynta, phi lah long ba lah khreh ban type ia ki '''commands'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah shaphang ka '''Python''' programming, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Ngan kren shaphang ki '''channels''' ha ka '''Panel''' ba hajrong jong u device.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|Ha u ''' Panel''' ba hajrong, man u '''terminal''' lah assigned sha u specific '''channel''' number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa-'''channel 1''' lah assigned sha u '''A1''' bad '''channel 2''' sha u '''A2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
| Ngan sa pyni kumno ban connect ia ki wires sha u device.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|U device u don ia ki '''screw terminals''' ha kawei na ki liang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Ban leh ia ka connection, ngi thep ia ki wires hapoh ki '''terminals''' bad pynskhem ia ki screws. Hangne '''A2''' lah connect sha u '''SINE.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| To ngin leh ia ka experiment ban thew ia ka voltage jong u '''A2 ''' bad ban pyni ia ki '''Sine wave''' jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''A2''' ban pyni ia ka voltage jong u '''A2'''. Voltage jong u '''A2''' lah pyni hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|Nion ha u A2 bad tan sha u channel '''CH1'''. Ynda ngi tan ia u '''A2''' sha u '''CH1,''' input data jong u '''A2 ''' lah assigned sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''msec/div ''' slider ban pyni ia ka '''Sine''' wave. Nion ha u '''A2''' ban pyni ia ka jingkylla ha ki voltage jong u '''A2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH1''' bad tan sha u '''FIT'''. U voltage bad u frequency jong u '''A2''' lah pyni ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Ngin ia leh ia kane kajuh ka experiment ban thew ia ka voltage jong u '''A2''' da kaba pyndonkam ia ka '''Python.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:23&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, ban lait na ki errors ha ka '''Python interpreter:'''&lt;br /&gt;
Connect ia u device sha ka system.&lt;br /&gt;
Khang ia ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|Ban import ia ki '''eyes''' library na ka '''ExpEYES''', type ha ka prompt &amp;quot;import expeyes.eyesj&amp;quot;. Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
| Type: '''p=expeyes.eyesj.open() ''' bad shon '''Enter'''. '''open()''' function ka pynphai ia ka object lada ka shem ia ka hardware.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|Kine ki lines kin load ia ka '''ExpEYES''' library bad kan shna ia ka connection sha u device.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:58&lt;br /&gt;
| Ban view ia ka voltage jong u '''A2''', type: &amp;quot;print p.get_voltage&amp;quot; hapoh ki brackets &amp;quot;2&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
|Output ka pyni ia ka voltage jong u '''A2'''. Ha kajuh ka rukom, ngi lah ban pyni ia bun jait ki voltages jong u '''A2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Voltage jong u '''A2''' ka kylla namar ba kadei ka '''AC ''' voltage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
| Ban sei ia ki plots da kaba pyndonkam ia ka '''Python interpreter''', &lt;br /&gt;
install ia ka '''python-matplotlib''' library da kaba pyndonkam ia ka '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Nga lah dep install lypa ia ka '''python-matplotlib''' library ha ka system jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
| Ban sei ia ki plots ha ka '''Windows Operating system:'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|Download bad install ia ka,&lt;br /&gt;
'''matplotlib''' version '''1.4.3 '''&lt;br /&gt;
'''numpy''' version '''1.9''' lane kham shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|Copy ia ka '''ExpEYES'''  files bad '''driver'''s ba lah dep install bad paste ha ka '''C drive'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
| Ban sei ia ka '''Sine''' wave- ha ka '''python''' prompt, type: &amp;quot;import expeyes.eyesj&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Type:''' p=expeyes.eyesj.open()''' bad shon '''Enter''' kumba leh hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
| Type: '''from pylab import * '''(asterisk). &amp;quot;from pylab import *&amp;quot; kadei ka program na ka '''matplotlib library'''. Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
| Type: '''ion()'''. Kane ka command ka set ia ka '''pylab  interactive mode.'''&lt;br /&gt;
Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;t,v=p.capture&amp;quot; hapoh ki brackets &amp;quot;2, 200, 100&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&amp;quot;t&amp;quot;, &amp;quot;v&amp;quot; kidei ki '''time''' bad '''voltage''' vectors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|2 udei u '''channel''' number na ka bynta u '''A2''', 200 udei u number jong ki data points, 100 udei u '''time interval''' hapdeng ki subsequent measurements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Ban view ia ka output, type: &amp;quot;plot&amp;quot; hapoh ki brackets &amp;quot;t, v&amp;quot;.&lt;br /&gt;
'''plot within brackets t,v''' ka sei ia ki '''Sine wave''' ha ka window ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban sei ia ka'''Sine''' wave da kaba pyndonkam ia ki commands ba hajrong ha ka '''Windows command prompt''' ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| Hadien kane, to ngin ia thew ia ka voltage jong ka '''A1''' da kaba pyndonkam ia u battery kum u external voltage source.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
| Ban thew ia u external voltage source, '''Ground(GND)''' lah connect sha u '''A1''' lyngba u battery jong u '''3V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram. Ngin sa ia pyni ia u value jong u '''A1''' da kaba pyndonkam ia u '''Python interpreter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:46&lt;br /&gt;
|Ha ka '''python''' prompt:&lt;br /&gt;
Type: &amp;quot;import expeyes.eyesj&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Type: ''' p=expeyes.eyesj.open(), ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Type: '''print p.get_voltage within brackets 1'''  bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:07&lt;br /&gt;
|Hangne, '''Channel 1''' lah assigned sha u '''A1'''. Voltage jong u '''A1''' lah pyni ha ka '''terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
| To ngin ia thew ia ka voltage jong u '''A1''' da kaba pyndonkam ia u '''PVS''' kum u internal voltage source.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ''' PVS''' lah connect sha ka '''A1'''.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''terminal'''. Type: '''print p.set_voltage within brackets 3 ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:39&lt;br /&gt;
|Hangne, voltage jong u '''PVS''' yn sa set sha u 3 volts. Voltage jong u '''PVS''' lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:47&lt;br /&gt;
|Type: &amp;quot;print p.get_voltage&amp;quot; hapoh brackets &amp;quot;1&amp;quot; bad shon '''Enter'''. Voltage jong u '''A1''' lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
| Mynta, ngan batai ia u '''AC''' bad '''DC''' components jong u voltage da kaba pyndonkam ia u '''capacitor''' bad '''resistor'''. Bad ruh, sei ia u '''square wave.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment,&lt;br /&gt;
'''A1''' lah connect sha u '''SQR1'''. &lt;br /&gt;
'''SQR1''' lah connect sha u '''A2''' lyngba u '''capacitor'''.&lt;br /&gt;
'''A2 ''' lah connect sha u '''ground(GND)''' lyngba u 200K '''resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''Measure C on IN1''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|'''Capacitance''' jong u '''IN1 ''' lah pyni kum '''-0.6 pF''' (pico farads).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Measure R on SEN''' button. '''Resistance '''jong u '''SEN''' lah pyni kum ''' 560 Ω'''(ohms).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:51&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw phi lah ban ioh khyndiat ki values ba iapher jong u '''Capacitance''' bad '''Resistance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''SQ1''' bad tan sha u ''' CH1'''.&lt;br /&gt;
'''SQ1''' lah assigned sha u channel '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2 '''bad tan sha u ''' CH2.'''&lt;br /&gt;
'''A2''' lah assigned sha u channel '''CH2. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''SQR1''' check box ban pyni ia ki '''Square waves.''' Pyniaid ia u ''' msec/div '''slider ban antad ia ki waves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''CH2''' bad tan sha u '''FIT'''. Voltage bad frequency jong u '''A2 ''' lah pyni ha ka liang kamon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
| Ngin ia leh ia kane kajuh ka experiment ban thew ia u '''Capacitance, Resistance''' bad sei ia u '''Square wave''' da kaba pyndonkam ia u '''Python interpreter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41&lt;br /&gt;
|Ha u '''python prompt''', type: &amp;quot;import expeyes.eyesj&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
|Type:''' p=expeyes.eyesj.open() ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Ban pyni ia u '''Capacitance ''' value, type: '''p.measure_cap()''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:07&lt;br /&gt;
|'''Capacitance''' value lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
| Ban pyni ia u '''Resistance '''value, type: '''p.measure_res() ''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
'''Resistance''' value lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
| Ban sei ia u Square wave, type: '''from pylab import *'''(asterisk) bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
Type: '''ion()''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|Type: '''print p.set_sqr1 within brackets 100 ''' bad shon '''Enter'''. Hangne 100 udei u '''frequency''' jong u '''square wave'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:49&lt;br /&gt;
|Type:''' t,v=p.capture within brackets 6, 400, 100''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:00&lt;br /&gt;
| Type:''' plot within brackets t,v'''. '''plot within brackets t,v ''' sei ia u '''square wave''' ha ka window ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:14&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:17&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang ka:&lt;br /&gt;
Lamphrang sha ka '''Python'''&lt;br /&gt;
Ban thew ia u AC voltage da kaba pyndonkam ia ka Plot window bad '''Python'''&lt;br /&gt;
Sei ia u '''Sine''' wave&lt;br /&gt;
Ban thew ia u external bad internal voltages da kaba pyndonkam '''Python'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:33&lt;br /&gt;
|Ban thew ia u '''capacitance''' bad '''resistance''' da kaba pyndonkam Plot window bad '''Python'''&lt;br /&gt;
Sei ia u '''Square wave'''&lt;br /&gt;
Pyni ia ki connections bad ki circuit diagrams na ka bynta ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:45&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment. Thew ia ka '''resistance''' jong ka shympriah kti jong phi da kaba pyndonkam ia ka Plot window.&lt;br /&gt;
Pyndonkam '''python''', sei ia ki combination jong ki '''Sine''' bad '''Square waves.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|Pyni ia ki circuit diagrams na ka bynta ki experiments ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:59&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:07&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials''' bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:20&lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai la noh synniang da u Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Diode-Rectifier-Transistor/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C3/Diode-Rectifier-Transistor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Diode-Rectifier-Transistor/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T17:58:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 | Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Diode, Rectifier and Transistor'''. |- |00:08 |Ha kane ka j...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Diode, Rectifier and Transistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka jingtreikam jong ka '''PN Junction diode'''&lt;br /&gt;
'''Diode''' kum u '''rectifier'''&lt;br /&gt;
Ki jinglong jingman jong ka '''Diode IV''' &lt;br /&gt;
Ki jinglong jingman jong ka '''Light emitting diode (LED) IV'''&lt;br /&gt;
'''Out of Phase inverting amplifier''' bad&lt;br /&gt;
Ka '''Transistor CE'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Hangne, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.04.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''ExpEYES Junior''' interface.&lt;br /&gt;
Lada phim don, na ka bynta ka jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
|To ngin ia define shwa nyngkong ia u '''PN junction diode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|'''PN junction diode'''.&lt;br /&gt;
Udei u '''semiconductor''' device uba ailad ia ka current ba kan iaid lyngba ha kawei ka direction.&lt;br /&gt;
Ka pynkylla ia u '''alternating current''' sha u '''direct current'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
|Ngin ia batai ia ka jingtreikam jong u '''PN junction diode''' kum u '''half wave rectifier'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia:&lt;br /&gt;
Pynkylla ia ka '''AC signal''' sha u '''DC signal''' ha ka '''forward bias'''&lt;br /&gt;
Pynkylla ia ka '''AC signal''' sha u '''DC signal''' ha ka '''reverse bias'''&lt;br /&gt;
'''Filter''' ia u '''AC''' component da kaba pyndonkam ia u '''capacitor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan batai ia ki '''circuit''' connections.&lt;br /&gt;
'''1K resistor''' lah connect hapdeng u '''GND''' bad u '''A2'''.&lt;br /&gt;
'''PN junction diode''' lah connect hapdeng u '''A2''' bad '''SINE'''.&lt;br /&gt;
'''SINE''' lah connect sha u '''A1'''. Hangne '''SINE''' kadei ka '''AC''' source. &lt;br /&gt;
Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Ha ka Plot window, nion ha u '''A1'''  bad tan sha u '''CH1'''. '''A1''' lah assign sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:56&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2''' bad tan sha u  '''CH2'''. '''A2''' lah assign sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u  '''mSec/div''' slider ban antad ia ki waves. Ar tylli ki '''sine''' waves lah generate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Black trace kadei ka original '''sine''' wave.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Red trace kadei ka '''rectified sine wave'''. Negative half jong ka red trace lah weng lut baroh, namar ba kadei ka '''rectified wave'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|Positive half kasdang hadien ba u '''diode''' u poi ha u '''threshold voltage'''. '''AC''' signal ka shah pynkylla sha u '''DC''' signal, ha ka '''forward bias'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH1''' bad tan sha u '''FIT'''.&lt;br /&gt;
Nion ha u '''CH2''' bad tan sha u '''FIT'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Khmih ia ka '''voltage''' bad ka '''frequency''' values ha liang kamon jong ka '''window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Haba pynphai ia ka diode connection, ka '''AC''' signal ka shah pynkylla sha ka '''DC''' signal ha ka '''reverse bias'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Ngin ia filter ia ka '''sine wave''' da kaba pyndonkam ia u '''10uF''' (micro farad) '''capacitor'''. Ha kajuh ka connection, bujli ia u '''1K resistor''' da u '''10uF''' (micro farad) capacitor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:06&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', ngi lah ban iohi ba ka  '''rectified sine wave''' ka lah shah filter. Hangne, u '''AC''' component la khot '''ripple''' ha u '''DC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia batai ia ka jinglong jingman u '''diode IV''' jong u '''PN junction diode''' bad '''LED'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Ngan batai ia ki circuit connections. '''PVS''' lah connect sha u '''IN1''' lyngba u '''1K  resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|'''IN1''' lah connect sha u '''GND''' lyngba u '''PN junction diode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|To ngin ai peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''',  nion ha u '''EXPERIMENTS''' button. Jied ia u '''Diode IV'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
|'''EYES:IV characteristics''' bad '''Schematic''' windows ki plie. '''Schematic''' window ka pyni ia ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|Ha ka '''EYES:IV characteristics''' window, nion ha u '''START''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Ka current ha kaba sdang ka neh katjuh hynrei ka kiew katba ka voltage ka kiew sha ka 0.6 volts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''FIT''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16&lt;br /&gt;
|'''Diode equation''' bad '''Ideality factor''' lah pyni. Ki Diode's '''ideality factor''' ki iapher hapdeng 1 bad 2.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|Ngin ia bujli ia u diode da u red, green bad white '''LEDs''', uwei pa uwei, ha ka circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw ba u '''LED''' u thaba tang ha kawei ka direction, lada kam thaba, phai sha ka liang ba mar pyrshah bad sa connect biang sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
|To ngin ia connect shwa nyngkong ia u red '''LED''' ha ka circuit. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''EXPERIMENTS''' button. Jied '''Diode IV'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|Ha ka '''EYES:IV characteristics''' window, nion ha u '''START''' button.&lt;br /&gt;
Ha ka '''diode IV curve''', ka current ha kaba sdnag ka neh katjuh hynrei ka kiew katba ka voltage ka kiew sha ka  '''1.7 volts'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|To ngin ia connect ia u green '''LED''' ha ka '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''EXPERIMENTS'''  button. Jied '''Diode IV'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Ha ka '''EYES:IV characteristics''' window, nion ha u '''START''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|Ha u '''diode IV curve''', ka current ha kaba sdang ka neh katjuh hynrei ka kiew katba ka voltage ka kiew sha ka '''1.8 volts'''. Hangne, ka value ka lah ban iapher khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|To ngin ia connect ia u white '''LED''' ha ka circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''EXPERIMENTS''' button. Jied '''Diode IV'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|Ha ka '''EYES:IV characteristics''' window, nion ha u '''START''' button.&lt;br /&gt;
Ha ka '''diode IV curve''', ka current ha kaba sdang ka neh katjuh hynrei ka kiew katba ka voltage ka kiew sha ka '''2.6 volts'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia batai ia u '''180 degree out of phase sine waves'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban leh ia kane da ka jing '''invert''' ia ka output jong ka '''SINE''' da kaba pyndonkam ia u '''amplifier'''. Hangne, ngi pyndonkam ia u '''51K''' '''resistor''' na ka bynta ka amplification.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Ngan batai ia ki circuit connections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|'''A1''' lah connect sha u '''SINE'''.&lt;br /&gt;
'''51K''' resistor lah connect hapdeng u '''SINE''' bad '''IN'''.&lt;br /&gt;
'''OUT''' lah connect sha u '''A2'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''A1''' bad tan sha u '''CH1'''. '''A1''' lah assign sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2''' bad tan sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
'''A2''' lah assign sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''mSec/div''' slider ban antad ia ki waves. Ar tylli ki '''Sine  waves''' ki  iapher ha ki phase da 180 degree lah generate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH1''' bad tan sha u '''FIT'''.&lt;br /&gt;
Nion ha u '''CH2''' bad tan sha u '''FIT'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|'''Voltage''' bad '''frequency''' values lah pyni ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15&lt;br /&gt;
|Nion kamon jong u mouse ha u '''CH1'''. '''Voltage, frequency''' bad '''Phase shift''' values lah pyni ha trai jong ka '''window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:25&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia plot ia u '''transistor CE (collector emitter)''' character istic '''curve'''s.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Sngewbha pyndonkam ia u '''2N2222, NPN  transistor'''. '''Solder''' ia ki wires jong u transistor khnang ba u transistor lah ban connect bha ha ka rukom ba biang ha ka '''ExpEYES''' kit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|Ngan batai ia ka circuit connections.&lt;br /&gt;
'''SQR1''' lah connect sha u '''200K  resistor'''.&lt;br /&gt;
'''200K''' resistor  lah connect sha u '''base''' jong u '''transistor'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|'''PVS''' lah connect sha u '''collector''' da kaba pyndonkam ia u '''1K  resistor'''.&lt;br /&gt;
'''IN1''' lah connect hapdeng u '''1K resistor''' bad '''collector'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|'''Emitter''' lah connect sha u '''GND''' (ground). &lt;br /&gt;
'''100uF''' (micro farad) capacitor lah connect hapdeng u '''200K resistor''' bad '''GND'''.&lt;br /&gt;
Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', '''Set PVS''' value kum '''3 volts'''. '''PVS''' lah set sha u '''3 volts''' ban ai ia ka '''internal voltage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''EXPERIMENTS''' button bad jied '''Transistor CE'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:37&lt;br /&gt;
|'''EYES Junior: Transistor CE characteristics''' bad '''Schematic''' windows ki plie.&lt;br /&gt;
'''Schematic''' window ka pyni ia ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:47&lt;br /&gt;
|Ha ka '''EYES Junior: Transistor CE characteristics''' window, pynkylla ia ka '''base voltage''' sha u 1 Volt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''START''' button. '''Collector current''' ka kiew bad kalong constant.&lt;br /&gt;
Collector current ka long marjan sha u '''0.3 mA'''. '''Base Current''' kadei '''2uA'''(micro ampere).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka '''base voltage''' sha u '''2 Volts''' bad nion ha u '''START''' button. '''Collector current''' kadei '''1.5 mA'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:19&lt;br /&gt;
|'''Base Current''' kadei '''7uA'''(micro ampere).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka base voltage sha u '''3V''' bad nion ha u '''START''' button. Collector current kadei '''2.7mA'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Base Current kadei '''12uA'''(micro ampere).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka jingtreikam jong ka PN Junction diode&lt;br /&gt;
Diode kum u rectifier&lt;br /&gt;
Ka jinglong jingman jong u Diode IV &lt;br /&gt;
Ka jinglong jingman jong u LED IV &lt;br /&gt;
Out of Phase inverting amplifier bad&lt;br /&gt;
Transistor CE.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment-&lt;br /&gt;
Thew ia ka intensity jong ka light bad ka variation jong ka na ka tynrai.&lt;br /&gt;
Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
Ka output kadei ban long ha kane kadur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Lada phim don ia ka bandwidth, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:28&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial project la bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:34&lt;br /&gt;
|Ia kane ka video lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Transient-Response-of-Circuits/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C3/Transient-Response-of-Circuits/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Transient-Response-of-Circuits/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T17:54:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- |00:01 | Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Transient Response of circuits'''. |- |00:08 | Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Transient Response of circuits'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ka:&lt;br /&gt;
'''Transient response''' jong ka '''RC, RL''' bad '''LCR circuit'''s &lt;br /&gt;
'''Underdamped discharge''' jong ka '''LCR circuit'''&lt;br /&gt;
'''RC integration''' bad '''Differentiation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
| Hangne, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''ExpEYES Junior''' interface. Lada phim don, na ka bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|To ngin ia define shwa nyngkong ia ka '''transient Response''' jong ka '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
|'''Transient Response''' kadei ''how a circuit responds to stored energy in capacitors or inductors''.&lt;br /&gt;
Ka energy ba lah stored ha u '''capacitor''' lane ha u '''inductor''' lah ban dissiapate da u '''resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia batai ia ka '''transient Response''' jong ka '''RC circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, ngin ia:&lt;br /&gt;
Plot ia ka '''Step up''' bad '''Step down''' '''voltage curve'''s jong ka '''RC''' circuit.&lt;br /&gt;
Measure '''RC''' in '''milli seconds'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane ka experiment '''OD1''' lah connect sha ka '''A1''' lyngba u '''1K''' resistor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|'''1uF (one micro farad)''' '''capacitor''' lah connect hapdeng u '''A1''' bad ground ('''GND''').&lt;br /&gt;
Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Plot window''', nion ha u '''EXPERIMENTS''' button. Jied '''RC Circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|'''Transient response of RC Circuit''' bad '''Schematic''' windows ka plie.&lt;br /&gt;
'''Schematic''' window ka pyni ia ka '''RC Circuit Transient'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Transient response of RC Circuit''' window, nion ha '''0 to 5V STEP''' button.&lt;br /&gt;
''''Step up' voltage curve''' ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Nangta nion ha u '''5 to 0V STEP''' button. '''Step down''' voltage curve ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|Nion ha '''Calculate RC''' button. '''RC = 1.14 msec''' ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Clear''' button ban clear ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CC Charge''' button. U horizontal trace la iohi ha u ''4.5 volts''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngin ia pyni ia ka:&lt;br /&gt;
Charging jong u capacitor da ka constant current bad&lt;br /&gt;
Ban thew ia ka '''RC''' ha ki '''milli seconds'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:41&lt;br /&gt;
| Ha ka circuit, ngin ia connect ia u '''1K''' resistor sha u '''CCS''' ha ka jaka jong u '''OD1'''. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CLEAR '''button ban pynkhuid ia ka '''window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''CC Charge''' button. '''Voltage''' lyngba u '''capacitor''' u nang kiew nang kiew stet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Calculate RC''' button. Value jong u '''RC= 5.81 mSec''' lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia batai ia ka '''transient Response''' jong ka  '''RL circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experimenet, ngin ia:&lt;br /&gt;
Plot ia ka ''' Step up''' bad '''Step down '''voltage curves jong ka '''RL''' bad  &lt;br /&gt;
Thew ia ka ''' R/L'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment,&lt;br /&gt;
'''IN1''' lah connect sha u '''OD1'''.&lt;br /&gt;
'''OD1''' lah connect sha u '''A1''' lyngba u '''1K''' resistor.&lt;br /&gt;
'''A1''' lah connect sha u '''GND''' lyngba jong u coil.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Plot window''', nion ha u  '''EXPERIMENTS''' button. Jied ia ka '''RL Circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
| '''Transient response of RL Circuit''' bad ka '''Schematic''' windows ka plie.&lt;br /&gt;
'''Schematic''' window ka pyni ia ka '''RL Circuit Transient'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Transient response of RL Circuit''' window, nion ha u '''0 to 5V STEP''' button.&lt;br /&gt;
''''Step up' voltage curve''' lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''5 to 0V STEP''' button. '''Step down''' voltage curve lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Calculate R/L''' button ban pyni ia ki values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|'''L/R''' value kadei '''= 0.083mSec (milli second)'''.&lt;br /&gt;
'''Rind''' value kadei '''=529 Ohm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35&lt;br /&gt;
|Inductor value kadei '''=127.6mH(milli henry)'''.&lt;br /&gt;
Hangne- 'R' kadei '''resistance''', 'L' kadei '''inductance''' bad 'Rind' kadei '''resistance''' jong ka '''inductor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, plot ia ka voltage curves jong ka '''RL circuit''' da kaba pyndonkam ar tylli ki coils kiba lah connect ha ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin ia pyni ia ka '''underdamped discharge''' jong ka '''LCR '''circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, '''OD1''' lah connected sha u '''A1''' lyngba u coil.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|'''A1''' lah connect sha u '''GND''' lyngba u '''0.1uF''' (0.1 micro farad) capacitance. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' Plot window, ''' nion ha u '''EXPERIMENTS''' button. Jied '''RLC Discharge'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
| '''EYES Junior: RLC Discharge''' window bad '''Schematic''' windows ka plie. '''Schematic''' window ka pyni ia ka '''RLC Circuit Transient.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
| Ha ka '''EYES Junior: RLC Discharge''' window, nion ha u '''5-&amp;gt;0V STEP''' button. '''Step down''' voltage curve ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
| Pyniaid ia u '''mS/div''' slider bad nion ha u '''5-&amp;gt;0V STEP''' button. '''Underdamped discharge curve''' ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''FIT''' button ban pyni ia ki values.&lt;br /&gt;
'''Resonant Frequency = 1.38 KHz''' bad '''Damping = 0.300'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment-&lt;br /&gt;
Plot ia ka '''overdamped discharge''' jong ka '''LCR circuit''' da kaba pyndonkam ia u '''2K''' resistor. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia batai ia ka '''RC integration'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia pynkylla ia ka square wave sha u triangular wave.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:28&lt;br /&gt;
| Hangne, '''SQR2''' lah connect sha u '''A1''' lyngba u '''1K''' resistor. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', set ia ka '''SQR2''' sha ''1000 Hz''. Nion ha u '''SQR2''' check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''frequency slider'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''mSec/div '''slider ban antad ia ka wave. Ka square wave lah generate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka connection, connect ia u '''A1''' sha u '''GND''' lyngba u'''1uF (one micro farad)''' capacitor. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|U triangular wave u lah generate. U square wave u lah kylla sha u triangular wave ynda u '''RC''' u lah khleh lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''XMG''' button ban pyni ia ka '''Grace''' plot jong u triangular wave.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia batai ia ka '''RC differentiation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment ngin ia pynkylla ia u square wave sha u  narrow spikes wave.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment '''SQR2'''lah connect sha u ''' A1''' lyngba u '''1uF (one micro farad)''' capacitor. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
|La pynmih sei ia u square wave.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka connection, connect ia u ''' A1''' sha u '''GND''' lyngba u '''1K Resistor'''. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Plot window''', set ia u '''SQR2''' sha ''100 Hz''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
| Pyniaid ia u '''mSec/div''' slider ban antad ia ki waves. U narrow spikes wave u lah generate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|U square wave u lah kylla sha u '''narrow spikes '''wave ynda u '''RC ''' u lah shah pyniapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''XMG''' button ban pyni ia ka '''Grace''' plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
Transient response jong u RC, RL bad LCR circuits&lt;br /&gt;
'''Underdamped discharge''' jong u '''LCR circuit'''&lt;br /&gt;
'''RC integration''' bad '''Differentiation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials bad ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:51&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial project lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Steady-state-response-of-circuits/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C3/Steady-state-response-of-circuits/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Steady-state-response-of-circuits/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T17:51:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 | Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Steady State Response of Circuits'''. |- |00:07 |Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Steady State Response of Circuits'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ia ki:&lt;br /&gt;
'''AC phase shift''' ha ka '''RC, RL''' bad '''LCR''' circuits.&lt;br /&gt;
Khein ia ki '''Phase shift''' values bad&lt;br /&gt;
Ban pyni ia ki '''circuit diagram'''s na ka bynta ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
| Hangne, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES '''version 3.1.0&lt;br /&gt;
 '''Ubuntu Linux OS''' version 14.10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang:&lt;br /&gt;
Ka basic Physics bad &lt;br /&gt;
'''ExpEYES Junior''' interface.&lt;br /&gt;
Lada phim don, na ka bynta ki jinghikai ba iadei ha ka '''ExpEYES''', sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
|To ngin sdang ban define ia ka '''Steady state response''' jong ka '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|'''Steady state response''' kadei ka por jong ka jingkhmih ynda ka circuit kadon ha ka equilibrium condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin ia define ia ka '''phase shift'''. '''Phase shift''' kadei ka jingkylla ba don jingiadei ha ka '''phase''' jong ka waveform.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia pule ia ka '''AC phase shift''' ha ka '''RC''' circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, ngin ia thew ia ka voltage variation bad '''phase shift''' ha ka circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane ka experiment,&lt;br /&gt;
'''A1''' lah connect sha ka '''SINE'''.&lt;br /&gt;
'''1uF'''(one '''micro farad''') '''capacitor''' lah connect hapdeng u '''SINE''' bad '''A2'''.&lt;br /&gt;
'''1K''' resistor lah connect hapdeng u '''A2''' bad ground '''(GND)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''circuit diagram.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''A1''' bad tan sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
'''A1'''lah assigned sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2''' bad tan sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
'''A2''' lah assigned sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
| Pyniaid ia u '''mSec/div''' '''slider''' ban ioh ia ka '''Sine''' waves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''EXPERIMENTS''' button. Jied ia ka '''Study of AC circuits'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| '''Study of AC Circuits''' bad '''Schematic''' windows ka plie. '''Schematic''' window ka pyni ia ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
| '''Study of AC Circuits''' window ka pyni ia lai tylli ki trace bad bun jait ki voltages&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|'''Black''' trace kadei ka voltage ba treikam ha'''A1'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:35&lt;br /&gt;
| '''Red''' trace kadei ka voltage lyngba u '''resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
| '''Blue''' trace kadei ka voltage lyngba u '''capacitor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kamon jong ka window, ngi lah ban iohi ia ka '''Phasor plot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
| Ha ka plot, positive X-axis ka thew ia ka voltage lyngba u'''resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
| Positive Y-axis ka thew ia ka voltage lyngba u '''inductor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
| Negative Y-axis ka thew ia ka voltage lyngba u '''capacitor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
| Frequency jong ka waves kadei 149.4Hz.&lt;br /&gt;
Total voltage ha u '''A1''' kadei 3.54V.&lt;br /&gt;
Voltage lyngba u '''R''' ha u '''A2''' kadei 2.50V.&lt;br /&gt;
Voltage ha u '''A1-A2''' kadei 2.43V.&lt;br /&gt;
'''Phase Shift''' kadei 43.1 deg(degree).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
| '''Calculator''' ka pyni ia ki default values jong ki '''frequency, resistance, capacitance''' bad '''inductance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka '''frequency''' value sha u '''149.4Hz ''' bad '''Inductor''' value sha u '''0 mH (zero milli henry)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Calculate XL, XC and Angle''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
|Ka values jong ki '''XC, XL''' bad '''phase angle ''' lah pyni. '''XC''' bad  '''XL''' kidei ki '''impedences''' jong ki '''capacitance''' bad '''inductance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|'''Dphi''' kadei ka '''phase shift'''. Ka '''Phase shift''' balah khein kadei '''46.8 degrees'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|To ngin ia khein ia ka phase shift value da kaba pyndonkam ia ka formula: '''Φ (Phase shift) = arctan(XC/XR)''', ha kaba '''XC=1/2πfC.'''&lt;br /&gt;
Hangne '''f''' kadei ka frequency ha ka hertz, '''C''' kadei ka '''capacitance''' ha ka '''farads'''. U value ba lah khein jong ka phase shift kadei '''46.81 deg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin ia pule ia ka '''AC phase shift''' ha ka '''RL circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:52&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia thew ia ka '''phase shift''' ynda u '''capacitor''' lah bujli da u '''inductor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane ka experiment, '''A1''' lah connect sha u '''SINE'''.&lt;br /&gt;
U 3000 turns coil lah connect hapdeng u '''SINE''' bad '''A2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|'''560 Ohm''' resistor lah connect hapdeng u '''A2''' bad '''GND'''. Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Ar tylli ki '''sine''' waves lah pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''EXPERIMENTS''' button, jied ia ka '''Study of AC circuits'''. '''Study of AC Circuits''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kamon jong ka window, ngi lah ban iohi ia ka '''Phasor plot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba ka '''Phase Shift''' kadei '''-2.7 deg''' (minus 2.7 degree). Phin iohi ba ki values jong ki frequency bad voltages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia u value jong ka:&lt;br /&gt;
'''Frequency''' sha '''149.4Hz(hertz)'''&lt;br /&gt;
'''Resistance''' sha ''' 1360 Ohm'''&lt;br /&gt;
'''Capacitance''' sha '''0 uF(micro farad)''' bad&lt;br /&gt;
'''inductance''' sha '''78 mH (milli henry)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Calculate XL, XC and Angle''' button ban view ia ki values. Ka phase shift ba lah khein kadei '''-3.1 deg'''(minus 3.1 degree).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|To ngin ia khein ia ka '''phase shift''' value da kaba pyndonkam da ka formula.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
| '''Phase shift (Φ) = arctan(XL/XR)''', ha kaba '''XL=2πfL'''. Hangne '''L''' kadei '''inductance.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
|External resistance value kadei '''560 Ohm''' bad resistance jong u coil kadei '''800 Ohm'''. Total resistance =( 560 Ohm + 800 Ohm)= 1360 Ohm.&lt;br /&gt;
Ka value ba lah khein jong ka ''' phase shift ''' kadei ''' 3.08degrees'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia pule ia ka '''AC phase shift ''' ha ka '''LCR circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
| Ngin ia khein ia ka phase shift ynda u inductor bad capacitor lah connect ha ka circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane ka experiment, ''' SINE ''' lah connect sha u '''A1.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Coil bad u '''1 uF(1 micro farad)''' capacitor lah connect hapdeng u '''A1 ''' bad '''A2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|'''1K''' resistor lah connect hapdeng u '''A2''' bad ground '''(GND)'''. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia  ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:39&lt;br /&gt;
| Ar tylli ki '''sine''' waves lah pynmih bad u '''phase shift'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''EXPERIMENTS''' button, jied '''Study of AC Circuits'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
| '''Study of AC Circuits''' bad '''Schematic''' windows ka plie. '''Schematic''' window ka pyni ia ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
| '''Study of AC Circuits''' window ka pyni ia lai tylli ki '''sine''' waves bad bun jait ki voltages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kamon jong ka window, ngi lah ban iohi ia ka '''Phasor plot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
| Frequency jong ka waves kadei '''149.4Hz''',&lt;br /&gt;
Total voltage ha u '''A1''' kadei '''3.53V''',&lt;br /&gt;
Voltage lyngba u ''' R''' ha u '''A2''' kadei '''2.50V''',&lt;br /&gt;
Voltage jong u ''' LC''' lyngba u '''A1-A2''' kadei '''2.42V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|Phase Shift kadei'''43.1 deg'''(degree).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:37&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia u value jong:&lt;br /&gt;
Ka frequency sha '''149.4Hz ''' bad&lt;br /&gt;
inductance sha '''78mH (milli Henry)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Calculate XL, XC and Angle''' button ban view ia ki values. Ka phase shift value ba lah khein kadei '''44.8 deg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
| To ngin ia khein ia ka '''Phase shift''' value da kaba pyndonkam ia ka formula.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
| '''Phase shift Φ = arctan(XC – XL/XR)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
|External resistance value kadei '''1000 Ohm'''. U value ba lah khein jong ka '''phase shift ''' kadei '''44.77 degrees'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:22&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule ia ka:&lt;br /&gt;
AC phase shift ha ka '''RC, RL''' bad '''LCR''' circuits bad ka phase shift values ba lah khein.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
Pule ia ka AC Phase shift jong ki RL bad LCR circuits, da kaba pyndonkam bun ki resistance bad capacitance values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:52&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials''' bad ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:59&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Characteristics-of-Sound-Waves/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C3/Characteristics-of-Sound-Waves/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C3/Characteristics-of-Sound-Waves/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T17:47:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- |00:01 |Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Characteristics of Sound Waves'''. |- |00:08 | Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Khublei. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Characteristics of Sound Waves'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule:&lt;br /&gt;
Kumno ban generate ia ka sound wave,&lt;br /&gt;
frequency response jong ka sound source,&lt;br /&gt;
Kumno ban khein ia ka velocity jong ka sound,&lt;br /&gt;
'''interference''' bad '''beats''' jong ki sound waves,&lt;br /&gt;
 forced oscillations jong ka sound source.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|Bad ban pyni ia ki:&lt;br /&gt;
'''Xmgrace plot'''s, &lt;br /&gt;
'''Fourier Transforms''' bad&lt;br /&gt;
'''Circuit diagram'''s jong ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Hangne, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0,&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ki jingtip shaphang ka '''ExpEYES Junior''' interface. Lada phim don, na ka bynta ka jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
| To ngin ia sdang nyngkong da ka definition jong ka sound.&lt;br /&gt;
'''Sound''' kadei ka vibration kaba mih kum ka audible mechanical wave jong ka pressure bad displacement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Ka donkam ia ka medium ban pynmih eiei. Ka medium ka lah ban long ka lyer, ka um lane kano kano ka metal surface.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia leh ia bun ki experiments ban pyni ia ka jinglong jingman jong ki sound waves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
|To ngin ia leh ia ka experiment ban pyni ia ka frequency jong ki sound waves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ground(GND) lah connect sha ka'''Piezo buzzer (PIEZO)'''.&lt;br /&gt;
'''Piezo buzzer (PIEZO)''' lah connect sha ka '''SQR1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|'''Microphone (MIC)''' lah connect sha u '''A1'''. Hangne, '''Piezo buzzer(PIEZO)''' kadei ka tynrai jong ka sound.&lt;br /&gt;
Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', hapoh '''Setting Square waves, '''ka set ia ka frequency kum ''3500Hz''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
| Nion ha '''SQR1''' check-box. Frequency jong u '''SQR1''' lah set sha u ''3500Hz''. Ka digitized sound wave lah pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|Pyn kynriah ia ka '''frequency''' slider ban pynkylla ia ka waveform.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
| Nion ha '''SQ1''' bad tan sha u ''' CH2'''. Input data jong u '''SQ1''' lah assigned sha u '''CH2'''. U square wave lah pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Tan ia u '''mSec/div''' slider ban set ha ka '''compressions''' bad '''rarefactions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''CH2 '''bad tan sha u '''FIT'''. Voltage bad frequency jong u '''SQ1''' lah pyni ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
| Pyniaid ia u frequency slider ban set ha ki sound waves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
| Sound wave ba lah pynmih da ka '''Piezo buzzer''' lah pyni ha ka rong iong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
|'''Amplitude''' jong ka wave ka kylla katba ka '''Piezo buzzer''' ka iaid shajan bad sha jngai na u '''MIC'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia batai ia ka frequency response jong ka '''Piezo buzzer'''.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:24&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Plot window''' nion ha u '''EXPERIMENTS''' button. '''Select Experiment''' list ka plie. Nion ha u ''' Frequency Response''' na ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
| Ar tylli ki windows ba thymmai '''Audio Frequency response Curve''' bad '''Schematic''' ka plie. '''Schematic''' window ka pyni ia ka circuit diagram jong ka experiment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Audio Frequency response Curve''' window, nion ha u ''' START''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
| '''Frequency response''' jong ka '''Piezo buzzer''' lah set. '''Frequency response''' kadon ia ka maximum '''amplitude''' ha ka ''3700Hz''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka window, nion ha u '''Grace''' button. '''Grace''' window ba plie ka pyni ia ka '''Frequency response Curve'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia thew ia ka velocity jong ka tynrai jong ka sound.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''EXPERIMENTS''' button.&lt;br /&gt;
'''Select Experiment''' list ka plie. Nion ha u '''Velocity of Sound''' na ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
|Ar tylli ki windows ba thymmai '''EYES Junior: Velocity of Sound''' bad '''Schematic''' ka plie. '''Schematic''' window ka pyni ia ka '''circuit diagram''' jong ka experiment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
| Ha ka '''EYES Junior: Velocity of Sound''' window, nion ha u '''Measure Phase''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi bun jait ki '''Phase''' values da kaba pynkylla ia ka jing jngai hapdeng u '''MIC''' bad u '''Piezo buzzer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Nion '''Measure Phase''' button ban iohi ia bun jait ki '''Phase''' values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
|Na bun tylli ki '''Phase''' values, ngin ia pyndonkam ia u ''178 deg'' bad ''106 deg'' ban khein ia ka velocity jong ka sound.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ioh ia kine ki values ynda ka'''Piezo''' la buh hajan bad ''2cm'' jngai na u '''MIC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:37&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia ki results kiba biang, pynthikna ba u '''MIC''' bad ka '''Piezo buzzer''' lah buh ha ujuh u axis.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
| Ban khein ia ka value jong ka '''velocity of sound''', ngi don ia ka formula kumba la pyni.&lt;br /&gt;
Velocity jong ka sound ba la ioh na ka experiment kadei 350m/sec.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, khein ia u value jong ka '''wavelength''' jong ka sound. Formula: '''λ= v/f'''(Lambda = v upon f).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin batai ia ka:&lt;br /&gt;
'''Interference''',&lt;br /&gt;
'''Beats''', &lt;br /&gt;
'''Xmgrace plot''' bad&lt;br /&gt;
'''Fourier Transform''' jong ar tylli ki tynrai jong ka sound.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
| Ban pyni ia ka '''Grace''' plots ha ki experiments,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Pynthikna ba phi lah installed ia ka:&lt;br /&gt;
'''python-imaging-tk''',&lt;br /&gt;
'''grace''',&lt;br /&gt;
'''scipy''' bad&lt;br /&gt;
'''python-pygrace''' ha ka system jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngi pyndonkam ar tylli ki Piezo buzzers kum ka tynrai jong ka sound.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, '''Piezo 1''' lah connect sha ka '''SQR1''' bad ground'''(GND)'''. '''Piezo 2''' lah connect sha ka '''SQR2''' bad ground'''(GND)'''. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Plot window''', set ia ka frequency kum ''3500Hz''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''SQR1''' bad '''SQR2''' check-boxes. Frequency jong u '''SQR1 ''' bad ''' SQR2''' lah set sha “3500Hz”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Ka digitized sound wave lah pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia ka '''frequency''' slider ban pynkylla ia ka waveform.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''EXPERIMENTS''' button bad jied '''Interference of Sound'''. '''EYES: Interference of Sound''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:39&lt;br /&gt;
|Ha trai jong ka window, pynkylla ia ka '''NS''', kata, '''number of samples''' value sha ''1000''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''SQR1''' bad '''SQR2''' check-boxes. Nion ha u '''START''' button. Ngi iohi ia ka'''Interference''' pattern.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Mynta, nion ha u '''Xmgrace''' button. Ka window ba thymmai ka plie ryngkat u '''Grace''' pattern.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin pyni ia ka '''Beats''' pattern.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''EXPERIMENTS''' button bad jied '''Interference of Sound'''.&lt;br /&gt;
'''EYES: Interference of Sound''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
| Ha trai jong ka window, nion ha u '''SQR1 '''bad '''SQR2''' check-boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''START''' button. '''Beats''' pattern kapaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|Mynta, nion ha u '''Xmgrace''' button. Ka window ba thymmai ka plie bad ka '''Grace''' pattern.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''FFT'''. Ka '''window''' ba thymmai ka plie bad ka '''Fourier Transform'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bun shaphang ka'''Fourier Transform ''', sngewbha leit sha kane ka webpage.&lt;br /&gt;
'''https://en.wikipedia.org/wiki/Fourier_transform'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|To ngin ia leh ia ka experiment ban pyni ia ka low frequency sound wave. Kane kadei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''EXPERIMENTS''' button bad jied '''Interference of Sound'''. '''EYES: Interference of Sound''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:13&lt;br /&gt;
| Ha trai jong ka window, set ia u value jong ka '''SQR1''' sha ''100'' bad check ia ka box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:21&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''START''' button, ka low '''amplitude''' wave ka lah paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:29&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''FFT''' ban ioh ia ka '''Grace''' plot jong ka '''Fourier Transform'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:36&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule:&lt;br /&gt;
Kumno ban generate ia ka sound wave,&lt;br /&gt;
'''Frequency response''' jong ka sound source, &lt;br /&gt;
Kumno ban khein ia ka velocity jong ki sound waves,&lt;br /&gt;
'''Interference''' bad'''Beat''' pattern jong ka sound waves, &lt;br /&gt;
'''forced oscillations''' jong ka tynrai jong ka sound. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
|Bad, ngi lah pyni ia ka:&lt;br /&gt;
'''Xmgrace plot'''s, &lt;br /&gt;
'''Fourier Transforms''' bad&lt;br /&gt;
'''Circuit diagrams''' na ka bynta ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment-&lt;br /&gt;
Capture ia ka '''sound burst''' &lt;br /&gt;
Hint: Ka bell lane ka jingthap kti lah ban pyndonkam kum ka tynrai jong ka sound. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:15&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials bad ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Electro-Magnetism/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C2/Electro-Magnetism/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Electro-Magnetism/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T17:45:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border = 1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 | Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Electro-magnetic induction'''. |- |00:06 | Ha kane ka jingh...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka '''Electro-magnetic induction'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia batai shaphang ka:&lt;br /&gt;
'''Electro-magnetic induction'''.&lt;br /&gt;
Mutual induction jong ki coils&lt;br /&gt;
Voltage ba la induce da kaba rotate ia ka magnet&lt;br /&gt;
'''Resonance''' jong ka driven pendulum &lt;br /&gt;
Bad ban pyni ia ka '''circuit diagram'''s na ka bynta ki experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
| Hangne, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''ExpEYES Junior''' interface. Lada phim don, na ka bynta ka jinghikai kiba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
| To ngin ia sdang da ka jingbatai jong ka '''Electro-magnetic Induction'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|Ha kane ka ka experiment, ki wires jong 3000 turns ki coils lah connect sha ka '''ground (GND)''' bad ''' A1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|Ban pyni ia ka magnetic effect, ka magnet ba 5mm u diameter bad 10mm ka length la pyndonkam. Kane ka dei ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|U horizontal trace u paw ha ka Plot window. Roll ia ka paper bad thep ia ka hapoh jong u coil.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Pynhap ia ka magnet hapoh ka paper ba lah roll bad pyniaid shajrong bad shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Leh ia kane  ka process haduh ba ka '''induced voltage''' ka lah shah kem bad lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''Experiments''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
| '''Select Experiment''' list ka paw. Nion ha '''EM Induction'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
| Ar tylli ki windows ba thymmai- '''Electromagnetic Induction''' bad '''Schematic''' ki paw.&lt;br /&gt;
'''Schematic''' window ka pyni ia ka '''circuit diagram'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:56&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Electromagnetic Induction''' window, nion ha '''Start Scanning''' button. Horizontal trace ka kylla sha ka wave.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|Ka jia ynda ka '''periodic scanning''' jong ka voltage ka ia tyngkhuh bad ka jingkhih jong ka magnet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
|Kane ka kdew ba ka voltage lah induce ha u coil da ka jingkhih jong ka magnet.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngan batai ia ka '''mutual induction''' jong ar tylli ki coils.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment, '''A2''' lah connect sha ka '''SINE'''. '''SINE''' lah connect sha ka '''ground'''(GND) lyngba u coil.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|Bad '''A1''' lah connect sha u '''ground (GND)''' lyngba u coil. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A1''' bad tan sha u '''CH1'''. '''A1 ''' lah assigned sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''A2''' bad tan sha u '''CH2'''. '''A2''' lah assigned sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''msec/div''' slider ban view ia ka  '''applied waveform''' bad '''induced waveform'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
| Ka jingkylla jong ka magnetic field ka pynlong ia ka '''induced voltage'''. Phi lah ban nym iohi '''induced voltage''' ei ei ha u secondary coil.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|Buh marjan ia baroh ar tylli ki coils ha ka axis. Thep katto katne ka '''ferromagnetic''' material ha ka axis.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah thep ia u screw driver sha ka '''induce voltage''' ha u '''secondary coil'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
| Nion bad tan ia u '''CH1''' sha u '''FIT'''. Nion bad tan ia u '''CH2''' sha u '''FIT'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Voltage bad frequency jong u '''A1''' bad '''A2''' lah iohi ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
Ka jingiapher ha ki voltages jong u '''A1''' bad '''A2''' kadei namar jong ka '''induced voltage''' ha u secondary coil. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:47&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngin ia batai ia ka voltage induced da ka rotating magnet da kaba pyndonkam ia ka '''DC motor''' bad ki coils.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
| Ha kane ka experiment,&lt;br /&gt;
'''A1''' lah connected sha u '''ground(GND)''' lyngba u coil.&lt;br /&gt;
'''SQR2''' lah connected sha u '''ground(GND)''' lyngba u '''DC motor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|U permanent magnet uba 10mm diameter bad 10mm ka length lah pyndait ha u DC motor.&lt;br /&gt;
'''A2''' lah connect sha u '''ground (GND)''' lyngba u coil. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:23&lt;br /&gt;
| Hapoh u '''Setting Square waves''', set ia ka frequency value sha '''100Hz'''. Nion ha u '''SQR2''' check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''A1''' bad tan sha u '''CH1'''. '''A1''' lah assigned sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2''' bad tan sha u '''CH2'''. '''A2''' lah assigned sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''msec/div''' '''slider''' ban ioh ia ka wave form. Pyniaid ia u volt/div slider ban antad ia ka wave form.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH1''' bad tan sha u '''FIT'''.&lt;br /&gt;
Nion ha u '''CH2''' bad tan sha u '''FIT'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kamon, phi lah ban iohi ia ka voltage bad frequency. Sngewbha kynmaw, voltage bad frequency values jong ar tylli ki alternating waveforms ki jan ialong mar kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
|Kane kadei namar, katba ka magnet kadang rotate, ka magnetic field sawdong jong u coil ka kylla hapdeng ki poles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Ka jing rotate jong ka magnet ka pynlong ia ka jingkylla u '''induced emf''' ha u coil.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
| Hadien kane, to ngin ia experiment da u driven pendulum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
| Lada u pendulum u khih shane shatai bad ka induced magnetic field, la khot ia ka '''driven pendulum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, '''SQR1''' lah connect sha ka '''Ground (GND)''' da kaba pyndonkam da u coil.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Button magnets lah suspended hakhmat jong u coil da u paper strip kum ka pendulum. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Nion ha ka '''SQR1''' check box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Nion ia u '''Experiments''' button. '''Select Experiment''' list kapaw. Jied ''' Driven Pendulum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|Ar tylli ki windows ki paw-&lt;br /&gt;
'''Schematic''' jong ka '''Driven Pendulum''' bad '''EYES Junior: Driven Pendulum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
| Ha ka '''EYES Junior: Driven Pendulum''' window, tan ia u slider. Katba ngi dang tan ia u slider, u pendulum u khih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
|Hapdeng &amp;quot;2.6 Hz&amp;quot; haduh &amp;quot;2.9Hz&amp;quot; ka pendulum ka khih bad u maximum '''amplitude'''.&lt;br /&gt;
Kane kadei namar, ka '''resonant frequency''' jong ka kalong kumjuh kum ka '''natural frequency'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban batai ia ka:&lt;br /&gt;
'''Electromagnetic induction'''&lt;br /&gt;
'''Mutual induction''' jong ki coils&lt;br /&gt;
Voltage ba lah induce da ka rotating magnet&lt;br /&gt;
Rosanance jong u driven pendulum bad pyni ia ka circuit diagrams na ka bynta ka experiments jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, batai:&lt;br /&gt;
Kumno ban pynlong ia ka '''electromagnet'''&lt;br /&gt;
Induction jong uwei u coil ryngkat ka magnet&lt;br /&gt;
Bad pyni ia ka circuit diagram na ka bynta ki experiments.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:22&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ka workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials bad ai certificates. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project la beit pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai la noh synniang da U Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Conductivity-of-ionic-solutions/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C2/Conductivity-of-ionic-solutions/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Conductivity-of-ionic-solutions/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T17:42:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- |00:01 | Khublei iaphi baroh. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Conductivity of ionic solutions'''. |- |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Khublei iaphi baroh. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Conductivity of ionic solutions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ban thew ia ka '''Conductivity''' bad&lt;br /&gt;
Ban khein ia ka '''resistance''' jong ki ionic solutions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|Hangne nga pyndonkam, da ka:&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.04&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''ExpEYES Junior''' interface.&lt;br /&gt;
Lada phim don, na ka bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai shwa ia ka '''conductivity''' jong ka solution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|'''Conductivity''' jong ka solution kadei ka jingthew ia ka jinglah jong ka ban conduct ia ka electricity. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
|'''Conductivity''' jong ka um lah pyniadei beit beit bad ka concentration jong ki ions ba lah iakhleh ha ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia batai ia ka conductivity jong ka tap water.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|Ngan batai ia ki '''circuit''' connections. '''A1''' lah connect sha ka '''SINE'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
|Ki wires na ka '''SINE''' bad '''A2''' lah pynngam ha ka glass tumbler kaba don ia ka tap water.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|U '''10K resistor''' lah connect hapdeng u '''A2''' bad u '''GND'''. Kane kadei ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''', nion ha u '''A1''' bad tan sha u '''CH1'''. '''A1''' lah assigned sha u '''CH1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''A2''' bad tan sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
'''A2''' lah assigned sha u '''CH2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''mSec/div''' slider ban antad ia ki waves. Ar tylli ki '''sine''' waves lah sei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Black trace kadei ka original '''sine''' wave. Red trace kadei ka '''conductivity''' jong ka tap water.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''CH1''' bad tan sha u '''FIT'''. Nion ha u '''CH2''' bad tan sha u '''FIT'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:56&lt;br /&gt;
|Khmih ia ka voltage bad frequency jong ki values ha ka liang kamon jong ka window. Phin iohi ba ka voltage jong ka tap water kalong duna bha haba ia nujor bad ka '''input voltage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Nion ha ka liang kamon ha u '''CH1''' ban iohi ia ki voltages bad ka jingiapher ki '''Phase''' ha ki degree.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia thew ia ka conductivity jong ka '''copper sulphate''' solution. Ban pynlong ia ka solution, uwei u spatula jong u copper sulphate lah khleh ha ka 100 ml ka um.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka connection, ki wires na ka '''SINE''' bad '''A2''' lah pynngam ha u copper sulphate solution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Plot window''' ngi lah ban iohi ia ka '''conductivity curve'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|Red trace kadei ka conductivity jong ka copper sulphate solution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42&lt;br /&gt;
|Ka jingkiew ka conductivity kadei na kadaw ba u '''copper''' bad '''sulphate''' ions kidon ha ka solution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Khmih ia ka '''voltage''' bad '''frequency''' values ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Nion kamon ha u '''CH1''' ban iohi ia ki voltages bad '''Phase difference''' values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia thew ia ka conductivity jong ka dilute sulphuric acid solution. Khyndiat drops jong ka dilute sulphuric acid lah khleh lang ha ka um.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Ki wires lah pynngam ha ka sulphuric acid solution. To ngin ia peit ia ka result ha ka '''Plot window.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|Khmih ba ka black bad red traces ki lah jan ia tyngkhuh para maki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:23&lt;br /&gt;
|Conductivity jong ka tap water ka lah kiew haba ngi khleh khyndiat drops ka dilute sulphuric acid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Khmih ia ka voltage bad frequency values ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Nion ha ka liang kamon ha u '''CH1''' ban iohi ia ki voltages bad '''Phase difference''' ha ka degree.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|Ngin ia thew ia ka conductivity jong ka dilute '''Potassium hydroxide''' solution. Khyndiat drops ka dilute Potassium hydroxide solution lah khleh lang ha ka tap water.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ka black bad red traces ki lah jan ia tyngkhuh para maki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:58&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka jingkiew jong ka conductivity jong ka tap water haba khleh khyndiat drops ka Potassium hydroxide solution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Khmih ia ka voltage bad frequency values ha ka liang kamon jong ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Nion ha liang kamon ha u '''CH1''' ban iohi ia ki voltage bad Phase difference ha ka degree.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam ia ki voltage values ngi lah khein ia ka resistance jong ka '''ionic''' solutions bad ngi lah tabulate ia ki results.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
|Resistance value na ka bynta ka tap water kadei '''7.7 KOhm''' (kilo ohm).&lt;br /&gt;
Resistance value na ka bynta ka copper sulphate solution kadei '''1.2 KOhm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
| Sulphuric acid solution kadei '''0.17 KOhm''' bad ka potassium hydroxide solution kadei '''0.14 KOhm'''.&lt;br /&gt;
Phin iohi ba ki resistance values ki hiar katba nang kiew ka ionic ha ka concentration.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
||To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule ban:&lt;br /&gt;
Thew ia ka Conductivity bad khein ia ka '''resistance''' jong ka '''ionic''' solutions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, pyndonkam ia ka sodium hydroxide, acetic acid bad sodium chloride solutions ban thew ia ka conductivity bad khein ia ka resistance jong ka ionic solutions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Kane ka video ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki '''Spoken Tutorials'''  bad ngi ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, MHRD Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai lah noh synniang da U Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Introduction-to-ExpEYES-Junior/Khasi</id>
		<title>ExpEYES/C2/Introduction-to-ExpEYES-Junior/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/ExpEYES/C2/Introduction-to-ExpEYES-Junior/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T16:34:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |- |00:01 |Khublei iaphi baroh. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Introduction to ExpEYES Junior'''. |- |00...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Khublei iaphi baroh. Ngi pdiangsngewbha iaphi sha kane ka jinghikai halor ka '''Introduction to ExpEYES Junior'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule:&lt;br /&gt;
Shaphang ka '''ExpEYES Junior''' device&lt;br /&gt;
Ki features&lt;br /&gt;
Kumno ban thied ia u devide&lt;br /&gt;
Bad kumno ban install ia ka software ha bun jait ki '''operating systems'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:19&lt;br /&gt;
|Ngin ia pule pule ruh kumno:&lt;br /&gt;
Ban pyniasnoh ia u device sha ka system bad&lt;br /&gt;
Ban batai ia ka  experiment ba simple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Hangne nga pyndonkam da ka &lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' version 3.1.0&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux OS''' version 14.04&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
| '''Andriod''' version 5.0.2&lt;br /&gt;
'''Windows''' verison 7&lt;br /&gt;
'''Firefox browser''' version 35.0.1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka basic high school Physics.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit shwa nyngkong kaei ka '''ExpEYES'''.&lt;br /&gt;
'''ExpEYES''' ka ieng na ka bynta ka '''Experiments for Young Engineers and Scientists'''.&lt;br /&gt;
La pyndonkam ia ka ban leh ia ki basic physics bad electronics experiments.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|'''ExpEYES Junior''' device u long kumne. Udei u rectangular box barit ryngkat ka dimensions ba 8.6 x 5.8 x 1.6 cm cube (cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;).&lt;br /&gt;
Ka khia kumba 60 g .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|Ia u device lah ban pyniasnoh ryngkat sha ka system lyngba u '''USB port'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Hangne ka list jong katto katne ki features ba donkam jong ka '''ExpEYES Junior'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
| U device u lah ban thew ia ki voltages, ki generate '''plot'''s bad ki waveforms.&lt;br /&gt;
Udei uba biang dor bad uba ai ia ka jingthew kaba biang.&lt;br /&gt;
U device u don ia ka built-in '''Signal Generator''' bad '''Oscilloscope'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|U don 12 '''bit''' input/output '''analog''' resolution. U don ia ka '''Microsecond''' timing resolution. Ka Software kadon ha ka '''Bootable ISO''' image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit kumno ban thied online ia u device.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Plie ia ka Firefox web browser. Ha u address bar, type: ''' http://expeyes.in/hardware-availability''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|Ka web page ka plie ryngkat bad baroh ki jingtip ba bniah kumno ban thied ia u device.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|To ngin ia pule shaphang ka jingdon jong ka software ha bun ki jait '''operating system'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| Ka software jong ka '''ExpEYES Junior''' lah code ha ka '''Python''' language.  Kadei ka free bad '''open source'''.&lt;br /&gt;
Lah sam ia ka hapoh ka '''GNU General Public License'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:41&lt;br /&gt;
|Ka '''software''' ka treikam ha ka -&lt;br /&gt;
'''GNU/Linux''' &lt;br /&gt;
'''Netbook'''&lt;br /&gt;
'''Android''' bad&lt;br /&gt;
'''Windows'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Ban sdang, to ngin install ia ka ha ka '''Ubuntu Linux OS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|We can install the software directly from '''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
Ngi lah ban install beit beit ia ka software na ka '''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|Da kawei pat ka rukom, plie ia ka Firefox web browser. Ha ka address bar, type: '''http://expeyes.in'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
|Ha ka page, nion ha u '''SOFTWARE''' tab. Ka '''Software Installation''' page ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|Nion ha u link '''expeyes.deb'''.'''Save File''' dialogue-box ka plie. Jied '''Save File''' bad nion ha u '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
||Click on the downloaded file.&lt;br /&gt;
Nion ha ka file ba lah dep download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
|Ka file ka plie ha ka '''Ubuntu Software Centre'''. Nion ha u '''Install''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|'''Authenticate''' dialogue-box kapaw. Type ia ka system password bad nion ha u  '''Authenticate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Ka jing install ka lah ban shim por khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Ban plie ia ka sofwate interface, nion ha u '''Dash Home'''. Ha ka '''search bar''', type: &amp;quot;expeyes junior&amp;quot;.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
| U '''ExpEYES Junior''' icon u paw. Nion ha u ban plie ia ka '''interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|To ngin install ia ka software ha ka'''Netbook'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:03&lt;br /&gt;
||'''ExpEYES Junior''' software lah ban install ha ka '''Netbook''' da kaba pyndonkam ia ka '''Lubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
|Nion kamon jong u mouse ha u '''Software Center''' icon. Jied '''Open'''. '''Lubuntu Software Center''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Search a package''' box, type: &amp;quot;expeyes&amp;quot;. '''Expeyes''' icon u paw. Jied ia u icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:28&lt;br /&gt;
|Ha u '''Status bar''', nion ha u '''Add to the Apps Basket''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Ha u '''Menu bar''', nion ha ka '''Apps Basket''' button. '''Apps Basket''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
|Na ka '''Package''' list, jied '''Expeyes'''. Nion ha u '''Install Packages''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|'''Authenticate''' dialogue-box kapaw. Type ia ka system password and bad nion ha u  '''Authenticate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|'''Installing packages''' dialogue-box kapaw. Ka jing install ka shimpor khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Pyniasnoh ia ka netbook sha u device da kaba pyndonkam ia u '''USB cable'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|Ban plie ia ka software interface ha ka '''Netbook'''- nion ha u '''Start''' button &amp;gt;&amp;gt; kdew sha u '''Education'''&amp;gt;&amp;gt; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Jied '''ExpEYES  Junior'''. Software interface ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|To ngin ia install ia ka software ha ka'''Android'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
|Sngewbha pynthikna ba ka '''Wi Fi''' lane '''Data pack''' kadon ha ka '''Android''' device jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
|'''ExpEYES Junior''' device lah ban pyniasnoh lyngba u '''OTG cable''' sha ka '''mobile''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Home''' button ha ka mobile jong phi &amp;gt;&amp;gt; kdew sha ka '''Google Play Store''' &amp;gt;&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
|Nion ha '''APPS'''. Ka  '''APPS''' page ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
|Nion ha ka it pynheh ha kyndong ha jrong jong ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53&lt;br /&gt;
|Type: &amp;quot;expeyes&amp;quot;, nion ha u  '''ExpEYES'''. Nion ha u '''INSTALL'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|Mynjur ia ka '''license  agreement'''. Ka download ka sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Hadien ba lah dep download, nion ha u '''OPEN'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|'''ExpEYES Experiments''' dialogue-box ka plie.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Nion ha u check-box,'''Use by default for this USB device'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''OK'''. Ka '''Interface''' ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|To ngin ia install ia ka software ha ka'''Windows Operating System'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|Plie ia ka default web browser jong phi. Ha ka address bar, type ia ka URL &amp;quot;expeyes.in&amp;quot; bad shon '''Enter'''. &lt;br /&gt;
Ka '''ExpEYES''' page ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''SOFTWARE''' tab. Scroll shapoh sha ka '''MS Windows'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jing install ha ka '''Windows''', ngi donkam ban install ia ka '''Python''' interpreter bad ki '''libraries''' ba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52&lt;br /&gt;
|Download bad install ia ki '''driver'''s bad ki files harum: http://www.ftdichip.com/Drivers/CDM/CDM20814_Setup.exe&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Nga lah dep download lypa ia baroh ki files ha ka '''Downloads library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:02&lt;br /&gt;
|Nion kamon jong u mouse ha u '''expeyes-3.0.0''' zip file bad nion ha u '''Extract Here''' option. Ka file ka lah shah extract.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Nion ar sien ha u '''expeyes-3.0.0''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Nion ar sien ha u '''eyes-junior''' folder.  Ki list  jong ki files ki plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
|Kdew sha ka '''croplus''' file. Nion kamon jong u mouse bad jied '''Properties'''. '''croplus Properties''' window ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Change''' button. Jied '''Python''', nangta nion '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|Nion '''OK''' ha ka  '''Properties''' window. Nion ar sien ha ka '''croplus''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba ka '''Python exe''' file  ka lah run. Ka software interface ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw – haba install ia ka software ha ka '''Windows 8/8.1''', enable ia ka '''unsigned driver installation''' ha ka settings. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:10&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyniasnoh ia u device sha ka system lyngba u '''USB port'''. Shisien ba lah pyniasnoh, ka software interface ka plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:19&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan pyni iaphi ia ka basic experiment da kaba pyndonkam ia u device bad ka interface.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
|Ha kane ka experiment, ngin ia thew bad ia nujor ia ki voltages jong ki external bad internal sources.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|Ban pyni ia ka experiment, ngi donkam ia u battery kum u external source jong ka voltage. '''Voltage''' jong u battery kadei “3V”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka experiment, '''Ground (GND)''' terminal bad '''A1''' terminal lah pyniasnoh sha u battery.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|Ha ka interface, nion ha u '''A1''' ban pyni ia ka voltage ha baroh u '''A1''' terminal. Ka voltage ba lah pyni kadei  “+3.15V”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
|Haba pynkylla ia ka jingpyn iasnoh, ka voltage kadei “-3.14V”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong u battery, ngi lah ban pyndonkam ia u'''PVS''' kum u internal source jong u voltage. Na ka bynta kane ka experiment, '''A1'''  lah pyniasnoh sha u '''PVS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|Haliang kamon jong ka interface, '''Set PVS''' value= '''3V''' bad shon '''Enter'''. U voltage ba lah pyni jong ka '''PVS''' udei '''3.001V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:31&lt;br /&gt;
|Ha kyndong hajrong liang kadiang, nion ha u '''A1'''. U voltage ba lah pyni jong ka '''A1''' udei “3.008V”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:40&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi la pule:&lt;br /&gt;
Shaphang u '''ExpEYES Junior''' device&lt;br /&gt;
Ki Features&lt;br /&gt;
Bad kumno ban thied ia u device.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
| Kumno ban install ia ka software ha ka '''Linux, Netbook, Android''' bad '''Windows'''.&lt;br /&gt;
Kumno ban pyniasnoh ia u device sha ka system bad&lt;br /&gt;
Ban batai ia ka simple experiment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|Kum ka kam na ka bynta jongphi-&lt;br /&gt;
Install ia ka software katkum ka Operating System jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
|Ia ka '''ExpEYES Junior''' lah pynwandur bad la shna da ka '''PHOENIX''' project jong ka '''Inter-University Accelerator Centre, New Delhi'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:17&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:25&lt;br /&gt;
|Ngi pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki Spoken Tutorials bad ngi ai ia ki certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India. Ia kane ka jinghikai la noh synniang da u Pdiangburom na Shillong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:43&lt;br /&gt;
|Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Drupal-Site-Management/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Drupal-Site-Management/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Drupal-Site-Management/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T04:39:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; {| border =1 &lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Drupal Site Management.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai , ngin ia pule kumno ban:&lt;br /&gt;
View ia ki '''report'''s&lt;br /&gt;
Update '''Drupal''' &lt;br /&gt;
Update '''modules''' bad '''themes''' bad&lt;br /&gt;
Restore ia ka version kaba rim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal''' 8 bad ka&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|  Kaei ka Site management?&lt;br /&gt;
'''Site management''' kadei shaphang ban:&lt;br /&gt;
Update ia u code ba sha lyndet jong ka Drupal kiba dei ki '''core, modules''' bad '''themes'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| Ban peit bad ban pynbeit ia ki '''error'''s&lt;br /&gt;
Pule ia ka jinglong jong ki users bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Plie ia ka website jong ngi kaba ngi la dep shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Ka bynta ba sdang jong ka '''site management''' kadei ka '''Reports''' menu. Lada phi donkam jingiarap, phi lah ban wad na ka '''Help''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Reports.''' Ngi iohi ia ka list jong ki reports kiba ngi lah ban ioh na ka ''' Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Available Updates.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Lada don eiei ha ka background ba saw, kata ka mut ba don u ''' security update''' bad ngi hap ban update kloi ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Lada ka don ha ka rong stem, te kam dei ka ''' security update''' tangba kadon ka improved version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Settings''' tab, ngi lah ban ong ia ka Drupal haduh katno sien hap ban check na ka bynta ki ''' updates.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban ong ia ka ban phah e-mail sha ngi, lada don ki ''' updates'''. La ai jingmut ban leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
|Hapoh '''Reports,''' Ka &amp;quot;Recent log messages&amp;quot; ka ai ia ngi ia ki ''' list''' jong ki ''' errors''' kiba la shem ha ka Drupal. Ngi dei ban peit ia ki, shisien lano.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|Hapoh '''Reports''', ka ''' Status report''' ka pyni ia ka installation lane ki jingeh ha ki configurations ba la ithuh da ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:10&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa –&lt;br /&gt;
Nga don ha ka ''' MySQL 5.6.30,'''&lt;br /&gt;
Ka ''' Drupal Core status''' jong nga kam dei up- to- date, ka ''' database''' jong nga ka dei up-to-date, ba kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Reports''', ka '''Top 'access denied' errors''' bad ka ''' Top 'page not found' errors''' ruh ki long kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|Kine kidei ki lad kiba suk ban pynthikna ba ka '''site''' jong ngi ka treikam katba ka lah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| '''Top search phrases''' ka ai ia ki kyntien kiba ju pyndonkam barabor ha ka search forms jong ka '''site'''jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Ban sngewthuh ia ka reporting section jong ka Drupal website jong ngi kadei ka sien jam ba nyngkong ban peit ia ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Kaba bud, to ngin pule ban update ia ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Available updates'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka current version jong ka '''Drupal core'''kadei '''8.1.0'''  bad ka version ba la ai jingmut kadei '''8.1.6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:15&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka status ha ka por ba record.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia kawei pat ka version ba la ai jingmut hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Buh jingmut ba phi donkam ia ka internet connection na ka bynta ka Drupal ban wad ia ka version ba la ai jingmut mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:32&lt;br /&gt;
|  Ban update ia ka '''Drupal core''' ka donkam ia ka manual downloading jong ki code files bad apply ia ka ha ka site jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka upgrading process kyndon pa kyndon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
|  Ka kyndon ba harum ka long treikam bad ka '''Bitnami Drupal stack'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|  Tangba bun na ki kyndon ki long treikam sha kiwei ki '''Drupal''' installation, ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Step No 1:&lt;br /&gt;
Nyngkong buh ia ka '''site''' jong phi sha ka '''Maintenance mode.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta kata, leit sha ka '''Configuration''' bad nion ha '''Maintenance mode''' hapoh '''Development'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
|  Check ia u opshon ban &amp;quot;Put site into maintenance mode&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Save configuration''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ynda ka '''Maintenance mode ''' ka long active, tang ki '''administrators''' ki lah ban login .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|  Lada jia phi kum bakla ban logged out ia ka '''admin''', phi lah ban login ha ka  '''URL''' jong ka home page jong phi bud da u '''/user.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Kiwei kin iohi ia ka khubor ba ka '''site''' kadon hapoh ha jingpynbeit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
|  Step No 2:&lt;br /&gt;
To ngin backup ia ka database jong ka version ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''Bitnami Drupal Stack''' control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka jinghikai '''Installation of Drupal''' ban kynmaw kumno ban plie ia kane ka control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Open PhpMyAdmin''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:05&lt;br /&gt;
| Ia ngi la ialam sha ka '''phpmyadmin''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| Ka default username kadei '''root'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|  '''Drupal admin''' password bad '''phpmyadmin''' password baroh ar kidei kijuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Te, type ia ka username kum '''root''' bad type ia ka '''Drupal admin password''' jong phi, nangta leit sha u '''Go''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Ban shim ia ka backup , nyngkong nion ha u '''Export''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|   Nangta jied ia ka  '''Export method''' kum '''Custom'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|  Jied '''bitnami_drupal8''' hapoh ka '''Database''' list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka '''Output''' section, ai ia ka  '''filename template''' kum&amp;quot;drupal-8.1.0&amp;quot; bad set ia ka '''Compression''' kum '''gzipped'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
| Ka filename ka lah ban iapher katkum ka version ba phi pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Hapoh ka bynta '''Object creation options''', buh ia u check-mark ha u '''Add DROP DATABASE statement''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Buh ia u check-mark ha u '''Add DROP TABLE''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|  Scroll shapoh bad nion ha u '''Go''' button ba don shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''OK''' button ban  '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:25&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka '''Downloads''' folder bad check na ka bynta ka backup file &amp;quot;drupal-8.1.0.sql.gz&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Step No 3:&lt;br /&gt;
Ngi dei ban shut down ia baroh ki servers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Ban pynsangeh ia baroh ki servers ba treikam, phai sha '''Bitnami Drupal Stack''' control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Manage Servers '''tab bad nangta nion ha '''Stop All''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
|Step No 4:&lt;br /&gt;
Nion ha u '''Welcome''' tab bad nangta ha u '''Open Application Folder''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|  Kane kan plie ha ka file browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Navigate sha ki folders '''apps, '''nangta '''drupal''' bad khatduh eh '''htdocs.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Step No 5:&lt;br /&gt;
Ngi hap ban shna ia ka folder ban backup ia u code na ka bynta ka current version jong ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|Jer kyrteng ia kane ka folder da u current version number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Nangta, pynkynriah ia ka backup database file sha ka '''drupal-8.1.0''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
| Step No 6:&lt;br /&gt;
Phai biang sha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Nangta, pynkynriah ia ki folders '''core''' bad '''vendor''' bad baroh kiwei ki files da kaba cut bad paste sha ka backup folder '''drupal-8.1.0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Kane kan buh ia baroh ar ka database bad u code ha kawei ka jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka backup copy jong ka version barim jong ka core, lada jia phi hap ban phai biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Step No 7:&lt;br /&gt;
Leit sha ka '''htdocs''' folder jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:13	&lt;br /&gt;
|  Nangta, ngi hap ban download ia ka version ba thymmai jong ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| Plie ia ka web browser jong phi bad leit sha ka link ba la pyni https://www.drupal.org/project/drupal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24&lt;br /&gt;
| Download ia ka version ba thymmai tam jong ka Drupal .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
| Ha ka por ba leh ia kane ka recording , kadei ka '''Drupal core 8.1.6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
|  Kane ka version ka lah ban iapher ha ka por ba phi peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
|  Nion ha ka ban plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Nion ha ka '''tar.gz''' lane '''zip''' file ban download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:49&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''OK''' button ban '''save''' ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:53&lt;br /&gt;
| Mynta , leit sha ka  '''Downloads''' folder jong phi bad pynkynriah ia ka '''drupal zip''' file sha ka '''htdocs''' folder jong phi..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|'''drupal'''-'''8.1.6.zip''' file la ai ha ka '''Code files''' link ha ka webpage jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:11&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ia ka internet connection, sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:18&lt;br /&gt;
| Step No 8:&lt;br /&gt;
'''Unzip'''ia ka file. Kane kan shna ia ka folder '''drupal-8.1.6''' ha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
|  Nion arsien ha ka ban plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|   Na ka Drupal folder bathymmai, pynkynriah ia ki folders '''core''' bad'''vendor''' bad baroh kiwei pat ki files ba ju treikam sha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Step No 9:&lt;br /&gt;
Phai sha ka '''Bitnami Drupal Stack''' control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:51&lt;br /&gt;
| Mynta, leit sha ka '''Manage Servers''' tab bad plie ia baroh ki servers da kaba nion ha u '''Start All''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
|  Step No 10:&lt;br /&gt;
Leit sha ka '''site''' jong ngi da kaba nion ha u '''Welcome''' tab, '''Go to Application''' button bad '''Access Drupal '''link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka '''Reports''' bad '''Status report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:17&lt;br /&gt;
|  Hangne, ngi hap ban pynthikna ia u Drupal version number bad ba udei uba thymmai .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:24&lt;br /&gt;
|  Tangba ka database jong ngi kadei out-of-date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|  Man ka por ba don u '''core, module''' lane u '''theme''' update, dei ban update ia ka database .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:36&lt;br /&gt;
| Step No 11:&lt;br /&gt;
To ngin pule ban update ia ka database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:42&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka '''Extend''' menu bad nion ha u '''update script''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:47 &lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:51&lt;br /&gt;
|  Ka ong ba ngi don katto katne ki updates ba dang sah. Na ka bynta jong phi, ka lah ban iapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:58&lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Apply pending updates''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:04&lt;br /&gt;
|  Mynta nion ha u '''Administration pages''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:08&lt;br /&gt;
|  Lada ym don kino kino ki errors, ngi lah dep update ia ka '''core''' bad ka long kaba jop. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:14&lt;br /&gt;
| Step No 12:&lt;br /&gt;
Nion ha u '''Go online''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:18&lt;br /&gt;
|  Weng noh ia u check-mark ban '''Put site to maintenance mode''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:25&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Save configuration''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:29&lt;br /&gt;
|  Kane kan wan lam biang sha ka '''site''' sha ka online mode na ka bynta  baroh ki users.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:34&lt;br /&gt;
| Ki kyndon ba la iakren haduh mynta, ki treikam na ka bynta ka '''Bitnami''' installation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:40&lt;br /&gt;
|  Lada phi pyndonkam da kiwei pat ki methods, jan baroh ki kyndon kidei kijuh lait noh na ka bynta ka '''Bitnami''' sections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:48&lt;br /&gt;
|  Mynta , to ngin pule ban update ia ki '''themes''' bad '''modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:53&lt;br /&gt;
|  Kane ka kham suk haba ianujor bad ka '''core''' update namar ba ka Drupal kan leh ia kane ha ka shisien nion ia u button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:01&lt;br /&gt;
|  Teng teng ngin don tang ia ki '''modules''' lane '''themes''' updates khlem kano kano ka '''core''' update.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:09&lt;br /&gt;
| Step No 1:&lt;br /&gt;
Nion ha '''Reports''' menu bad nangta ha '''Available updates'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:15&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Update''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:19&lt;br /&gt;
|  Hangne, ngi lah ban iohi ba ngi hap ban update katno katne ki '''themes''' bad '''modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:25&lt;br /&gt;
|  Jied ia ki baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:28&lt;br /&gt;
|  Nangta nion ha u '''Download these updates''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:33&lt;br /&gt;
| Pynthikna ba ka check-box ka ON na ka bynta ka '''performing updates in maintenance mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:39&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Continue''' button ban apply ia ki updates.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:43&lt;br /&gt;
|  Kane kan update ia u code bad wanlam biang sha ka '''site''' sha ka '''online mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:49&lt;br /&gt;
|  Step No 2:&lt;br /&gt;
Nion ha u '''Run database updates''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:55&lt;br /&gt;
|  Lada phim pat dep backed up ia ka database, leh ia ka kumba ngi la leh hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:01&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:04&lt;br /&gt;
|  Kane kan update ia ka database kumba ngi la leh na ka bynta ka '''core''' update.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:09&lt;br /&gt;
|  Nion ha u  '''Apply pending updates''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:14&lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Administration pages''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:18&lt;br /&gt;
|  '''Drupal''' kan wanlam biang ia ka site sha ka '''online mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:24&lt;br /&gt;
|  Lada kane kam dei , phin sa iohi ia u opshon hajrong jong ka page sha '''Go online'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:33&lt;br /&gt;
| Step No 3:&lt;br /&gt;
Khatduh eh, to ngin check baroh kane ka dei up to date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:39&lt;br /&gt;
|  Nion ha '''Reports''' menu bad '''Available updates'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:44&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi lah ban iohi ia ka '''Drupal core, Modules''' bad'''Themes''' baroh kidei up-to-date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:51&lt;br /&gt;
|   Nangta, to ngin pule kumno ban pynkylla sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:56&lt;br /&gt;
|  Lada jia ba ka update jong ngi ka fail, na kano kano ka daw phim tip, ngi lah ban phai biang sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:05&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta kane, ngi donkam ban restore ia ka '''core''' bad database barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:10&lt;br /&gt;
|  Step No 1:&lt;br /&gt;
Buh ia ka site ha ka '''Maintenance mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:17&lt;br /&gt;
|  Step No 2:&lt;br /&gt;
Pynsangeh ia baroh ki servers na ka '''Drupal Stack Control''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:25&lt;br /&gt;
|  Step No 3:&lt;br /&gt;
Plie ia ka '''htdocs''' folder  jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:30&lt;br /&gt;
|   Pynkynriah ia ki folders '''core''' bad'''vendor''' bad kiwei ki files batreikam barabor sha ka '''drupal-8.1.6''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:40&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka  '''htdocs''' folder bad plie ia ka folder jong ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:44&lt;br /&gt;
| Nangta pynkynriah ia ki folders '''core''' bad '''vendor''' bad kiwei ki files ba treikam barabor na ka '''drupal-8.1.0''' sha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:00&lt;br /&gt;
|  Step No 4:&lt;br /&gt;
Sdang ia ka '''Apache''' bad  '''MySQL servers''' na ka '''Drupal Stack Control''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:11&lt;br /&gt;
|  Step No 5:&lt;br /&gt;
Ban restore ia ka database barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:15&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''phpMyAdmin''' page na ka '''Drupal Stack Control''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:23&lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Import''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:27&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Browse''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:30&lt;br /&gt;
| Hangne, jied ia ka backup database file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:34&lt;br /&gt;
|  Nangta nion ha u '''Go '''button ba hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:38&lt;br /&gt;
|  Step No 6:&lt;br /&gt;
Ka kyndon ba khatduh kadei ban check lada ngi la phai biang sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:45&lt;br /&gt;
|  Phai sha ka '''Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| 15:49&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Reports''' menu bad '''Status report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:52&lt;br /&gt;
| Hangne phi lah ban iohi ba mynta ka '''Drupal''' version jong ngi kadei 8.1.0.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:59&lt;br /&gt;
|  Kynmaw ba ngi lah ban pynkylla tang ia ka '''core''' bad ka '''database''' sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:05&lt;br /&gt;
|  Ki '''modules''' bad  '''themes''' lah update da ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:10&lt;br /&gt;
| Ngi khlem shna ia ka copy jong ka ha ka Step 6, te ngin nym iohi ia ki versions barim hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:18&lt;br /&gt;
|  Da kane, ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:22&lt;br /&gt;
|   To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:25&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang ki bynta ba donkam jong ka '''Site management''':&lt;br /&gt;
Ban view bad analyze ia ki reports&lt;br /&gt;
Ban backup ia ka database bad u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:39&lt;br /&gt;
| Updating '''Drupal core'''&lt;br /&gt;
Updating '''modules''' bad'''themes''' bad&lt;br /&gt;
Ban restore ia ka backed up version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:49&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:54&lt;br /&gt;
|  Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:58&lt;br /&gt;
|   Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:03&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:06&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka by NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:22&lt;br /&gt;
|  Nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane.Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Drupal-Site-Management/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Drupal-Site-Management/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Drupal-Site-Management/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T04:36:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| border =1  | '''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Drupal Site Management.''' |- | 00:06 |  Ha kane k...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; {| border =1 &lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Drupal Site Management.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai , ngin ia pule kumno ban:&lt;br /&gt;
View ia ki '''report'''s&lt;br /&gt;
Update '''Drupal''' &lt;br /&gt;
Update '''modules''' bad '''themes''' bad&lt;br /&gt;
Restore ia ka version kaba rim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal''' 8 bad ka&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|  Kaei ka Site management?&lt;br /&gt;
'''Site management''' kadei shaphang ban:&lt;br /&gt;
Update ia u code ba sha lyndet jong ka Drupal kiba dei ki '''core, modules''' bad '''themes'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| Ban peit bad ban pynbeit ia ki '''error'''s&lt;br /&gt;
Pule ia ka jinglong jong ki users bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Plie ia ka website jong ngi kaba ngi la dep shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Ka bynta ba sdang jong ka '''site management''' kadei ka '''Reports''' menu. Lada phi donkam jingiarap, phi lah ban wad na ka '''Help''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Reports.''' Ngi iohi ia ka list jong ki reports kiba ngi lah ban ioh na ka ''' Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Available Updates.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Lada don eiei ha ka background ba saw, kata ka mut ba don u ''' security update''' bad ngi hap ban update kloi ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Lada ka don ha ka rong stem, te kam dei ka ''' security update''' tangba kadon ka improved version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Settings''' tab, ngi lah ban ong ia ka Drupal haduh katno sien hap ban check na ka bynta ki ''' updates.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban ong ia ka ban phah e-mail sha ngi, lada don ki ''' updates'''. La ai jingmut ban leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
|Hapoh '''Reports,''' Ka &amp;quot;Recent log messages&amp;quot; ka ai ia ngi ia ki ''' list''' jong ki ''' errors''' kiba la shem ha ka Drupal. Ngi dei ban peit ia ki, shisien lano.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|Hapoh '''Reports''', ka ''' Status report''' ka pyni ia ka installation lane ki jingeh ha ki configurations ba la ithuh da ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:10&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa –&lt;br /&gt;
Nga don ha ka ''' MySQL 5.6.30,'''&lt;br /&gt;
Ka ''' Drupal Core status''' jong nga kam dei up- to- date, ka ''' database''' jong nga ka dei up-to-date, ba kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Reports''', ka '''Top 'access denied' errors''' bad ka ''' Top 'page not found' errors''' ruh ki long kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|Kine kidei ki lad kiba suk ban pynthikna ba ka '''site''' jong ngi ka treikam katba ka lah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| '''Top search phrases''' ka ai ia ki kyntien kiba ju pyndonkam barabor ha ka search forms jong ka '''site'''jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Ban sngewthuh ia ka reporting section jong ka Drupal website jong ngi kadei ka sien jam ba nyngkong ban peit ia ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Kaba bud, to ngin pule ban update ia ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Available updates'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka current version jong ka '''Drupal core'''kadei '''8.1.0'''  bad ka version ba la ai jingmut kadei '''8.1.6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:15&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka status ha ka por ba record.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia kawei pat ka version ba la ai jingmut hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Buh jingmut ba phi donkam ia ka internet connection na ka bynta ka Drupal ban wad ia ka version ba la ai jingmut mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:32&lt;br /&gt;
|  Ban update ia ka '''Drupal core''' ka donkam ia ka manual downloading jong ki code files bad apply ia ka ha ka site jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka upgrading process kyndon pa kyndon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
|  Ka kyndon ba harum ka long treikam bad ka '''Bitnami Drupal stack'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|  Tangba bun na ki kyndon ki long treikam sha kiwei ki '''Drupal''' installation, ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Step No 1:&lt;br /&gt;
Nyngkong buh ia ka '''site''' jong phi sha ka '''Maintenance mode.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta kata, leit sha ka '''Configuration''' bad nion ha '''Maintenance mode''' hapoh '''Development'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
|  Check ia u opshon ban &amp;quot;Put site into maintenance mode&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Save configuration''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ynda ka '''Maintenance mode ''' ka long active, tang ki '''administrators''' ki lah ban login .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|  Lada jia phi kum bakla ban logged out ia ka '''admin''', phi lah ban login ha ka  '''URL''' jong ka home page jong phi bud da u '''/user.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Kiwei kin iohi ia ka khubor ba ka '''site''' kadon hapoh ha jingpynbeit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
|  Step No 2:&lt;br /&gt;
To ngin backup ia ka database jong ka version ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''Bitnami Drupal Stack''' control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka jinghikai '''Installation of Drupal''' ban kynmaw kumno ban plie ia kane ka control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Open PhpMyAdmin''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:05&lt;br /&gt;
| Ia ngi la ialam sha ka '''phpmyadmin''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| Ka default username kadei '''root'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|  '''Drupal admin''' password bad '''phpmyadmin''' password baroh ar kidei kijuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Te, type ia ka username kum '''root''' bad type ia ka '''Drupal admin password''' jong phi, nangta leit sha u '''Go''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Ban shim ia ka backup , nyngkong nion ha u '''Export''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|   Nangta jied ia ka  '''Export method''' kum '''Custom'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|  Jied '''bitnami_drupal8''' hapoh ka '''Database''' list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka '''Output''' section, ai ia ka  '''filename template''' kum&amp;quot;drupal-8.1.0&amp;quot; bad set ia ka '''Compression''' kum '''gzipped'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
| Ka filename ka lah ban iapher katkum ka version ba phi pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Hapoh ka bynta '''Object creation options''', buh ia u check-mark ha u '''Add DROP DATABASE statement''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Buh ia u check-mark ha u '''Add DROP TABLE''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|  Scroll shapoh bad nion ha u '''Go''' button ba don shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''OK''' button ban  '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:25&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka '''Downloads''' folder bad check na ka bynta ka backup file &amp;quot;drupal-8.1.0.sql.gz&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Step No 3:&lt;br /&gt;
Ngi dei ban shut down ia baroh ki servers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Ban pynsangeh ia baroh ki servers ba treikam, phai sha '''Bitnami Drupal Stack''' control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Manage Servers '''tab bad nangta nion ha '''Stop All''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
|Step No 4:&lt;br /&gt;
Nion ha u '''Welcome''' tab bad nangta ha u '''Open Application Folder''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|  Kane kan plie ha ka file browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Navigate sha ki folders '''apps, '''nangta '''drupal''' bad khatduh eh '''htdocs.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Step No 5:&lt;br /&gt;
Ngi hap ban shna ia ka folder ban backup ia u code na ka bynta ka current version jong ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|Jer kyrteng ia kane ka folder da u current version number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Nangta, pynkynriah ia ka backup database file sha ka '''drupal-8.1.0''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
| Step No 6:&lt;br /&gt;
Phai biang sha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Nangta, pynkynriah ia ki folders '''core''' bad '''vendor''' bad baroh kiwei ki files da kaba cut bad paste sha ka backup folder '''drupal-8.1.0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Kane kan buh ia baroh ar ka database bad u code ha kawei ka jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka backup copy jong ka version barim jong ka core, lada jia phi hap ban phai biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Step No 7:&lt;br /&gt;
Leit sha ka '''htdocs''' folder jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:13	&lt;br /&gt;
|  Nangta, ngi hap ban download ia ka version ba thymmai jong ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| Plie ia ka web browser jong phi bad leit sha ka link ba la pyni https://www.drupal.org/project/drupal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24&lt;br /&gt;
| Download ia ka version ba thymmai tam jong ka Drupal .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
| Ha ka por ba leh ia kane ka recording , kadei ka '''Drupal core 8.1.6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
|  Kane ka version ka lah ban iapher ha ka por ba phi peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
|  Nion ha ka ban plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Nion ha ka '''tar.gz''' lane '''zip''' file ban download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:49&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''OK''' button ban '''save''' ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:53&lt;br /&gt;
| Mynta , leit sha ka  '''Downloads''' folder jong phi bad pynkynriah ia ka '''drupal zip''' file sha ka '''htdocs''' folder jong phi..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|'''drupal'''-'''8.1.6.zip''' file la ai ha ka '''Code files''' link ha ka webpage jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:11&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ia ka internet connection, sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:18&lt;br /&gt;
| Step No 8:&lt;br /&gt;
'''Unzip'''ia ka file. Kane kan shna ia ka folder '''drupal-8.1.6''' ha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
|  Nion arsien ha ka ban plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|   Na ka Drupal folder bathymmai, pynkynriah ia ki folders '''core''' bad'''vendor''' bad baroh kiwei pat ki files ba ju treikam sha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Step No 9:&lt;br /&gt;
Phai sha ka '''Bitnami Drupal Stack''' control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:51&lt;br /&gt;
| Mynta, leit sha ka '''Manage Servers''' tab bad plie ia baroh ki servers da kaba nion ha u '''Start All''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
|  Step No 10:&lt;br /&gt;
Leit sha ka '''site''' jong ngi da kaba nion ha u '''Welcome''' tab, '''Go to Application''' button bad '''Access Drupal '''link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka '''Reports''' bad '''Status report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:17&lt;br /&gt;
|  Hangne, ngi hap ban pynthikna ia u Drupal version number bad ba udei uba thymmai .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:24&lt;br /&gt;
|  Tangba ka database jong ngi kadei out-of-date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|  Man ka por ba don u '''core, module''' lane u '''theme''' update, dei ban update ia ka database .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:36&lt;br /&gt;
| Step No 11:&lt;br /&gt;
To ngin pule ban update ia ka database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:42&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka '''Extend''' menu bad nion ha u '''update script''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:47 &lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:51&lt;br /&gt;
|  Ka ong ba ngi don katto katne ki updates ba dang sah. Na ka bynta jong phi, ka lah ban iapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:58&lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Apply pending updates''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:04&lt;br /&gt;
|  Mynta nion ha u '''Administration pages''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:08&lt;br /&gt;
|  Lada ym don kino kino ki errors, ngi lah dep update ia ka '''core''' bad ka long kaba jop. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:14&lt;br /&gt;
| Step No 12:&lt;br /&gt;
Nion ha u '''Go online''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:18&lt;br /&gt;
|  Weng noh ia u check-mark ban '''Put site to maintenance mode''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:25&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Save configuration''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:29&lt;br /&gt;
|  Kane kan wan lam biang sha ka '''site''' sha ka online mode na ka bynta  baroh ki users.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:34&lt;br /&gt;
| Ki kyndon ba la iakren haduh mynta, ki treikam na ka bynta ka '''Bitnami''' installation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:40&lt;br /&gt;
|  Lada phi pyndonkam da kiwei pat ki methods, jan baroh ki kyndon kidei kijuh lait noh na ka bynta ka '''Bitnami''' sections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:48&lt;br /&gt;
|  Mynta , to ngin pule ban update ia ki '''themes''' bad '''modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:53&lt;br /&gt;
|  Kane ka kham suk haba ianujor bad ka '''core''' update namar ba ka Drupal kan leh ia kane ha ka shisien nion ia u button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:01&lt;br /&gt;
|  Teng teng ngin don tang ia ki '''modules''' lane '''themes''' updates khlem kano kano ka '''core''' update.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:09&lt;br /&gt;
| Step No 1:&lt;br /&gt;
Nion ha '''Reports''' menu bad nangta ha '''Available updates'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:15&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Update''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:19&lt;br /&gt;
|  Hangne, ngi lah ban iohi ba ngi hap ban update katno katne ki '''themes''' bad '''modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:25&lt;br /&gt;
|  Jied ia ki baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:28&lt;br /&gt;
|  Nangta nion ha u '''Download these updates''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:33&lt;br /&gt;
| Pynthikna ba ka check-box ka ON na ka bynta ka '''performing updates in maintenance mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:39&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Continue''' button ban apply ia ki updates.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:43&lt;br /&gt;
|  Kane kan update ia u code bad wanlam biang sha ka '''site''' sha ka '''online mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:49&lt;br /&gt;
|  Step No 2:&lt;br /&gt;
Nion ha u '''Run database updates''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:55&lt;br /&gt;
|  Lada phim pat dep backed up ia ka database, leh ia ka kumba ngi la leh hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:01&lt;br /&gt;
|  Nion ha u '''Continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:04&lt;br /&gt;
|  Kane kan update ia ka database kumba ngi la leh na ka bynta ka '''core''' update.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:09&lt;br /&gt;
|  Nion ha u  '''Apply pending updates''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:14&lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Administration pages''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:18&lt;br /&gt;
|  '''Drupal''' kan wanlam biang ia ka site sha ka '''online mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:24&lt;br /&gt;
|  Lada kane kam dei , phin sa iohi ia u opshon hajrong jong ka page sha '''Go online'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:33&lt;br /&gt;
| Step No 3:&lt;br /&gt;
Khatduh eh, to ngin check baroh kane ka dei up to date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:39&lt;br /&gt;
|  Nion ha '''Reports''' menu bad '''Available updates'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:44&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi lah ban iohi ia ka '''Drupal core, Modules''' bad'''Themes''' baroh kidei up-to-date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:51&lt;br /&gt;
|   Nangta, to ngin pule kumno ban pynkylla sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  13:56&lt;br /&gt;
|  Lada jia ba ka update jong ngi ka fail, na kano kano ka daw phim tip, ngi lah ban phai biang sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:05&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta kane, ngi donkam ban restore ia ka '''core''' bad database barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:10&lt;br /&gt;
|  Step No 1:&lt;br /&gt;
Buh ia ka site ha ka '''Maintenance mode'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:17&lt;br /&gt;
|  Step No 2:&lt;br /&gt;
Pynsangeh ia baroh ki servers na ka '''Drupal Stack Control''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:25&lt;br /&gt;
|  Step No 3:&lt;br /&gt;
Plie ia ka '''htdocs''' folder  jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:30&lt;br /&gt;
|   Pynkynriah ia ki folders '''core''' bad'''vendor''' bad kiwei ki files batreikam barabor sha ka '''drupal-8.1.6''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  14:40&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka  '''htdocs''' folder bad plie ia ka folder jong ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:44&lt;br /&gt;
| Nangta pynkynriah ia ki folders '''core''' bad '''vendor''' bad kiwei ki files ba treikam barabor na ka '''drupal-8.1.0''' sha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:00&lt;br /&gt;
|  Step No 4:&lt;br /&gt;
Sdang ia ka '''Apache''' bad  '''MySQL servers''' na ka '''Drupal Stack Control''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:11&lt;br /&gt;
|  Step No 5:&lt;br /&gt;
Ban restore ia ka database barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:15&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''phpMyAdmin''' page na ka '''Drupal Stack Control''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:23&lt;br /&gt;
|   Nion ha u '''Import''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:27&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Browse''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:30&lt;br /&gt;
| Hangne, jied ia ka backup database file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:34&lt;br /&gt;
|  Nangta nion ha u '''Go '''button ba hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:38&lt;br /&gt;
|  Step No 6:&lt;br /&gt;
Ka kyndon ba khatduh kadei ban check lada ngi la phai biang sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:45&lt;br /&gt;
|  Phai sha ka '''Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| 15:49&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Reports''' menu bad '''Status report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  15:52&lt;br /&gt;
| Hangne phi lah ban iohi ba mynta ka '''Drupal''' version jong ngi kadei 8.1.0.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:59&lt;br /&gt;
|  Kynmaw ba ngi lah ban pynkylla tang ia ka '''core''' bad ka '''database''' sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:05&lt;br /&gt;
|  Ki '''modules''' bad  '''themes''' lah update da ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:10&lt;br /&gt;
| Ngi khlem shna ia ka copy jong ka ha ka Step 6, te ngin nym iohi ia ki versions barim hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:18&lt;br /&gt;
|  Da kane, ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:22&lt;br /&gt;
|   To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:25&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang ki bynta ba donkam jong ka '''Site management''':&lt;br /&gt;
Ban view bad analyze ia ki reports&lt;br /&gt;
Ban backup ia ka database bad u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:39&lt;br /&gt;
| Updating '''Drupal core'''&lt;br /&gt;
Updating '''modules''' bad'''themes''' bad&lt;br /&gt;
Restoring a backed up version.&lt;br /&gt;
Ban restore ia ka backed up version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:49&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:54&lt;br /&gt;
|  Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  16:58&lt;br /&gt;
|   Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:03&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:06&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka by NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:22&lt;br /&gt;
|  Nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane.Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C4/Hosting-a-Drupal-website/Khasi</id>
		<title>Drupal/C4/Hosting-a-Drupal-website/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C4/Hosting-a-Drupal-website/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T04:33:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka ''' Hosting a Drupal website'''. |- | 0...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka ''' Hosting a Drupal website'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule kumno ban – Ioh ia u code jong ngi bad database na ka bynta ka '''website'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|  Host ia ka '''Drupal website ''' jong ngi bad Upload ia ka local content jong ngi ha kane ka  '''website'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai , nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux 16.04''' bad '''Firefox web browser'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam da kane kano ka browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi donkam ia ka ''' Internet connection''' ka ba treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
|  Ka web hosting control panel kum ka '''cPanel ''' bad ka domain name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Phi dei ruh ban don ia ka jingtip ba donkam jong ka ''' Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Lada phim don, na ka bynta ki jinghikai ba iadei shaphang ka ''' Drupal''', sngewbha leit sha ka link ba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Nyngkong to ngin pule shaphang ka '''Drupal web hosting services'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
|  Don shibun ki '''web''' '''hosting services''' kum ki '''Godaddy, Bigrock''' bad '''HostCats'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|  Kine ki service providers kidei kiba shong nongrim ha ka '''cPanel''' ryngkat bad ka auto installer script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|  Donkam ban da siew ban thied katto katne ka space na ki providers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Ban host ia ka website, phi donkam ia u code bad database jong ka local '''Drupal website''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka local '''Drupal website''' jong ngi kaba ngin sa host.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngin clear shwa ia ka '''cache''' . Ban leh ia kata, nion ha '''Configuration '''menu'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Development''', nion ha ka '''Performance '''option'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| Hangne, weng ia ki checkmarks na ka '''Aggregate CSS files ''' bad ka '''Aggregate JavaScript files '''options'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Save configuration '''button'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Mynta nion ha u '''Clear all caches''' button. Phi lah ban iohi ba ki '''caches''' ki lah cleared.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Mynta ngin buh lypa ia u code. Ban leh ia kata, plie ia ka '''File browser.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Leit sha ka folder ha kaba ngi la dep install ia ka '''Drupal''' locally.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Mynta leit sha '''apps -&amp;gt; drupal -&amp;gt; htdocs '''folder'''.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Hapoh kane ka '''htdocs''' folder, ngi don ia u code jong ka local '''website''' jong ngi. To ngin compress lane zip ia kane ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Ngan save ia kane ha ka '''Downloads''' folder jong ka machine jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Mynta u code jong ngi u la long ba la khreh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Nangta ngin ioh ia ka database jong ngi. To ngin plie ia ka '''phpMyAdmin ''' jong ka local '''website''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| Nion ha ka  '''database''' ba kyrteng '''bitnami_drupal8'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Export''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Nangta jied ia ka '''Export method''' kum '''Custom'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Hapoh ka bynta '''Object creation options''', buh ia u checkmark ha u '''Add DROP TABLE''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh bad nion ha '''Go''' button badon hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Nion ha '''OK''' button ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| Plie ia ka default '''Downloads''' folder bad peit ia ka '''sql''' file ba la dep export bad ka '''htdocs zip''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Nangta to ngin pule kumno ban set up ia ka '''cPanel'''. Ban leh ia kane, nion ha u '''Set Up''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi hap ban jied ia ka ''' domain''' name jong ngi. Nga la dep thied lypa ia ka ''' domain''' ba kyrteng '''codingfordrupal.info'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Phi hap ban pyndonkam ia la ka jong ka '''domain''' name hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Ki jingtip ba bniah halor kumno ban thied ia ka domain la ai ha ka “'''Additional Material'''” link jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Hangne ngi hap ban jied ia ka data center. Ngan nion ha '''Asia''' bad nion ha u '''Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Ha ka '''cPanel username, ''' ngi hap ban ai ia ka '''username''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka '''password''', ngan shu nion ha u '''Generate a password''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Phi lah ban type kano kano ka '''username''' bad '''password''' katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Thoh ia ki jingtip jong ka  '''login''' na ka bynta ban pyndonkam hadien habud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha u '''Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ka pan na ngi lada ngi kwah '''wordpress''' ban  build ia ka '''website''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Ngin ia host ia ka '''Drupal''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Te, nion ha '''No, not now''' button, nangta nion ha u '''Finish''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Ka lah ban shim por bun minit ban pyndep ia ka setup.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Shisien ba ka setup ka la dep, ngin sa iohi ia ka window kum kane.&lt;br /&gt;
Hangne, nion ha u ''' Manage''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Ka ''' cPanel''' main window jong ngi ka la plie mynta. Ngi lah ban iohi ia ka '''Website Name, IP  Address''', jong ngi bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Sngewbha peit ha kane ka page bad ngam jylliew bha shaphang ki opshons.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngi hap ban shna ia ka '''database''' ha ka '''cPanel'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Plie ia ka ''' File browser''' bad leit sha ka folder ha kaba ngi lah dep install ia ka '''Bitnami Drupal Stack'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Mynta leit sha '''apps -&amp;gt; drupal -&amp;gt; htdocs''' '''-&amp;gt; sites -&amp;gt; default -&amp;gt; settings.php'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Ka '''settings.php''' file kan sa plie ha ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh sha kaba kut jong ka file. Hangne phi lah ban iohi ia ki jingtip ba bniah jong ka '''database'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Phi hap ban pyndonkam ia kine ki jingtip ba bniah ban shna ia ka '''database''' ha ka '''cPanel'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''cPanel''' main window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Databases''', nion ha '''MySQL Database Wizard.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:37&lt;br /&gt;
| Mynta copy ia ka kyrteng ka database na ka '''settings.php''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| Bad paste ia ka ha ka '''database''' name ha ka  '''MySQL Database Wizard.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Next Step''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
| Copy bad paste ia ka '''username''' bad '''password.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Create User''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Buh ia u checkmark ha u '''ALL PRIVILEGES '''opshon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Next Step''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Return to MySQL Databases'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ia ka '''database''' bad u '''user''' ba ngi la dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Kaba bud, to ngin pule kumno ban install ia ka '''Drupal''' ha ka '''cPanel'''. Nion ha u '''Home''' button ha ka panel ba shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Web Applications''', nion ha '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kamon, nion ha u ''' install this application''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Location''', phi lah ban iohi ia ka '''domain''' name.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Version''', jied ia ka version kaba phi la install ha ka local machine jong phi.&lt;br /&gt;
Ngan jied  '''8.2.6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Settings''', Ngi hap ban ai ia ka '''username''' bad'''password ''' kumba kwah na ka bynta u  '''administrator'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Buh jingmut ia ki '''login''' details na ka bynta ban suk hadien habud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| Ha ka bynta '''Advanced''' ngi lah ban set up ia ka '''database, email''' bad '''backup'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ngan jied '''Let me manage these settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Database Management''', jied '''Let me choose an existing database.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Database Name''', jied ia ka database kaba la dep shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Database Username''' bad '''Password''', ai ia ki jingtip ba bniah na ka bynta ka '''settings.php''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Table Prefix''', buh thylli ia ka field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Mynta nion ha u '''Install''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Shisien ba ka installation ka la dep, ngi lah ban iohi ia ka kyrteng jong ka '''website''' hangne. Nion ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Ka '''website''' jong ngi lah dep host pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| Tangba ngi hap ban update ia ka bad ka local content jong ngi. Te to ngin pule ban upload ia ka local content jong ngi ha kane ka '''website'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''cPanel''' main window bad nion ha u '''Home''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| Ngin plie ia ka '''File Manager''' jong ka '''cPanel'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Pynthikna ba ka '''Web Root '''opshon la dep jied. Nion ha u '''Go''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ha ka '''public_html''' folder.Nion ha u '''Upload''' button ha ka panel ba shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Browse''' button bad jied ia ka '''htdocs.zip''' file na ka '''Downloads''' folder. Ka file la dep upload pura .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Lada phi don ia ka file kaba kham heh ka size, sngewbha pyndonkam '''Filezilla''' lane kano kano ka '''SSH client''' na ka bynta ban upload.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
| Mynta khang noh ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| Ha ka '''File Manager '''window, leit sha ka '''htdocs.zip''' file bad nion ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Mynta ban extract ia kane ka file, nion ha u '''Extract''' button ha ka panel ba shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| Ha ka popup window kaba paw, nion ha u '''Extract File''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
| Shisien ba la dep extract ia ka file, nion arsien ha ka '''htdocs''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
| Mynta leit sha ka '''Sites''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Hangne ngin pynkylla ia ka permission jong ka '''default''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kata, nion ha ki '''Permissions''' column bad pynkylla ia ka sha '''755'''.&lt;br /&gt;
Kane kan ai ia ka '''write permission''' sha u '''user'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
| Nangta leit sha ka '''default''' folder bad pynkylla ia ki '''permissions''' jong ka '''settings.php''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| Sa shisien, nion ha ka '''Permissions''' column bad pynkylla ia ka sha '''600.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Kane kan ai ia ka '''write permission''' sha u '''user''' khnang ba ngin lah ban edit ia ka '''settings.php''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| Ban plie ia ka '''settings.php''' file, nion ha u ''' Code Editor''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Edit''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh  shaduh kaba kut jong ka file. Hangne ngi lah ban iohi ia ki jingtip ba bniah jong ka '''database'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| Weng noh ia u '''unix_socket''' line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:46&lt;br /&gt;
| Mynta nion ha u '''Save Changes''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Up One Level''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
| Sa shisien , nion ha u '''Up One Level''' button. Mynta ngi hap ban pynkynriah ia kane ka content sha ka '''public_html''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Ban jied ia ki files bad folders , nion ha u  '''Select All''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Move''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
| Ha ka '''file path''', weng noh  ia ka '''htdocs.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Move Files''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
| Ha ka side panel, nion ha ka folder '''public_html'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| Mynta ka folder '''public_html''' la dep bujli da u code jong ka local '''website''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngi hap ban import ia ka local '''database jong ngi sha ka live '''website''' jong ngi. Ban leh ia kata, phai sha ka '''cPanel''' main window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:41&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Databases''', nion ha '''phpMyAdmin'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
|Ha ka side panel, nion ha  ka '''database ''' kaba ngi la dep shna mynshwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Import''' button ha ka panel ba hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha u '''Browse''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:56&lt;br /&gt;
| Mynta jied ia ka '''sql''' file kaba ngi lah dep export na ka local '''Drupal''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:02&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, nion ha u '''Go''' button. Phi lah ban iohi ba ka '''sql '''file lah dep import bad ka long kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
| Mynta plie ia u tab bathymmai ha ka browser bad type ia ka '''domain '''name jong phi ha ka address bar.&lt;br /&gt;
Ka '''Drupal''' website jong ngi lah host bad ka long kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:20&lt;br /&gt;
| Da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:24&lt;br /&gt;
| To ngin batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule ban-&lt;br /&gt;
Ioh ia u code bad ka database na ka bynta ka '''website''' jong ngi, Host ia ka '''Drupal website ''' jong ngi bad Upload ia ka local content jong ngi ha kane ka '''website'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:38&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link harum ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:46&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pyniaid ia ki workshops bad ka ai certificates sha kito kiba pass ha ki online tests. Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:57&lt;br /&gt;
|  Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Styling-a-Page-using-Themes/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Styling-a-Page-using-Themes/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Styling-a-Page-using-Themes/Khasi"/>
				<updated>2017-10-06T04:29:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |  00:01 |Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Styling a Page using Themes.''' |- |  00:06 |Ha kane...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; {|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Styling a Page using Themes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka lamphrang sha ki '''themes'''&lt;br /&gt;
Ban wad ia ki '''themes''' bad&lt;br /&gt;
Ban install ia ka basic '''theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|  Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal''' 8 bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
| Kumba la ong hashwa, Ka ''' Drupal website''' ka lah ban long kumno kumno kumba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Ha ka jingshisha, hangne ki don ki dur bad rukom long ba pher na ki Drupal sites ba bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ki pher bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Kane ka shong halor ha ''' Theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Themes''' ki lah ban pynlong ia ka Drupal site jong phi ban paw kumba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| Hangne kidon katto katne ban kynmaw shaphang ki ''' Themes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban ioh ia ki ''' Themes''' na ki katto katne ki jaka.&lt;br /&gt;
Ngi don ia ki Themes bym donkam siew ha ka ''' drupal.org ''' kiba la khot ki ''' Contributed Themes.'''&lt;br /&gt;
Lane ngi lah ban thied ia ka Theme na ki nongdie ba bun ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Lane , ngi lah ban shna la ka jong ka ''' Theme'''kum ''' Artisteer''' na ka''' Artisteer.com''' kata ka mut ban shna naba sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| '''Contributed Themes''' lah ban ioh na ''' drupal.org/project/themes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Ki '''Block Regions''' baroh  la batai da ka ''' Theme.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| Te, haei haba ngi lah ban buh ia ki ''' Blocks''' ha ka website jong ngi, kadei ka bynta jong ka jingshna theme.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Lada ngim don ia ka ''' region''' kaba biang te kadei ka daw jong ka ''' Theme''', ym ka daw jong ka '''Block'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| To mynta, ngin pyrshang ban sngewthuh kham bha ia ki ''' Themes'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban ioh ia ki Themes bym donkam siew kiba itynnad na ka ''' drupal.org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Leit sha ka ''' drupal.org/project/themes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki katto katne ki ''' Themes''' kiba don ha ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Kynmaw na ki jinghikai ''' Modules''' jong ngi, ngi hap ban '''filter''' da ka ''' Core compatibility''' jong ka Drupal version kaba ngi pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Kidon 2205 tylli ki ''' Themes'''hangne. Haba ngi nion ha ''' Drupal 8,''' kane ka hiar sha ki khyndiat number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|Ryngkat bad ki theme additions ba thymmai, hadien ba la dep record ia kane ka jinghikai, phi lah ban iohi kham bun tylli mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| To ngin iakren shaphang kumno ban wad bad evaluate ia ki Themes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Kane ka iasyriem bad ki ''' Modules.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Ngin sdang hangne ha ka ''' drupal.org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Mynta, haba ngi filter da ka ''' Core compatibility''', ki lah pynbeit hi da lade katkum ka ''' Most Installed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| '''Adaptive Theme''' kadei kaba nyngkong ha kane ka khyllipmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Bad ''' Bootstrap''' kadei kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Bootstrap.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka jingbatai ''' DMV''' jong ngi ha ka  jinghikai''' Module''' ? Kadei kajuh hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Phi hap ban pule nyngkong ia ka ''' documentation'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Nangta check ia ki ''' Maintainers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| Bad peit ha ki ''' versions''' bad ''' project informations.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Ha ka por ba leh recording, kane kawei ka ''' Theme''' kadon ha ka ''' Drupal 8 x 3.0 alpha 1 version.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Bad kadon ka ''' development version''' ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Hadien pat, kan sa don ka ''' Drupal 8''' version jong kane ka ''' Theme''', hangne hajrong ha ka green.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Ka ''' Contributed Theme''' ka lah ban don shibun ki rukom. Kidon 3 tylli ki jait Themes bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban don ia ka '''simple Contributed Theme''' kaba phi lah ban configure ha u point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban don ia ki ''' Starter Themes''' kum ''' Bootstrap''' lane ''' Zen.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46&lt;br /&gt;
|Kan ai ia phi ia ka screen bym don eiei bad ka ''' framework''' barit, ha kata ka rukom ban buh ia ka ''' CSS''' jong phi hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Lane, ngi lah ban don ia ka ''' Base Theme''' kaba la designed ban don kiwei ki '''Sub-Themes''' ba la buh hajrong jong ka, kum ka ''' Adaptive Theme.'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Tangba ki kyndon bad ki ain kidei kijuh hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Peit ha ka ''' documentation;''' peit ha ki ''' Maintainers''' bad peit ha ki''' versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Ngin install mynta ia ka ''' Contributed Theme'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka ''' drupal.org/project/zircon'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh. Kane kadei ka ''' Theme''' baitynnad , laba la shna kyrpang na ka bynta ka Drupal 7 bad 8.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Ym pyndonkam ia ka ha kiba bun ki sites.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam ia kane ka theme namar ba ka la long ba la khreh na ka bynta ka Drupal 8, ia mynta ka sngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:37&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ka liang kamon ha ka ''' tar.gz''' bad copy ia katei ka link. Kane ka iasyriem bad ki installing Modules. To ngin phai biang sha ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Ha kane ka kynti, nion ha ''' Appearance''' bad ''' Install new theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:52&lt;br /&gt;
| Sa shisien, kajuh ka rukom kum bad ki ''' Modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| To ngin paste ia katei ka ''' URL''' bad nangta nion ha ''' Install'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Ka ''' Theme''' lah download sha ka ''' web server,''' jong ngi bad ngi lah ban turn ''' ON''' ia ka mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Install newly added themes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh shaduh shatrai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Bad phin iohi ia ka ''' Zircon'''.&lt;br /&gt;
&amp;quot;A flexible, recolorable theme with many regions and a responsive mobile first layout&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Install and set as default'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Mynta, katba ngi dang pule ia ka intro-video-&lt;br /&gt;
Kaba nyngkong: Installing new''' Themes''' kam pynkylla ia ka content bad&lt;br /&gt;
Kaba ar: Ngi lah ban donkam ban pynkynriah jaka ia ki ''' Blocks''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin ia peit ha ka ''' settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| Nion ha ka kyntien ''' Settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Ngin don ia ka normal ''' TOGGLE DISPLAY''' ha ''' Zircon'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Bad u '''shortcut''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Sa shisien, lada phi kwah ban update ia ka logo- kaba don hapoh ''' Global settings'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Bad ''' LOGO IMAGE SETTINGS,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Bad nangta leit sha ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka ''' Zircon''' – kaba iar, kaba khlain bor, bad kalong ka Theme kaba suk ban pyndonkam ha baroh kawei ka pyrthei na ka bynta ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| To ngin iaid shakhmat sha ki ''' Structure''' bad ''' Blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Bad nion ha ''' Demonstrate block regions for Zircon.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| Ngin iohi shibun ki ''' Block regions''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| Ka ''' Header''' region. Ka ''' Main menu''' ka donkam ban leit sha ka ''' Main menu Block Region''' namar ba ka ioh ia ka formatting kaba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Kadon ka ''' Slideshow region''', lada jia ba phi pyndonkam eiei kum ka ''' View Slideshow'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Ka ''' Featured block region''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| '''Help,&lt;br /&gt;
Sidebar First,&lt;br /&gt;
Sidebar Second,&lt;br /&gt;
Content''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
| '''Panel First, Panel Second col 1, 2, 3''' bad ''' 4.''' Bad nangta ka  ''' Footer''' region.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba katto katne ki regions na ka default''' Theme''' kim don shuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00&lt;br /&gt;
| To ngin phai bad peit kaei kaba ngi donkam ban leh hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Don shibun kiei kiei ha ka ''' Header''' region. Ka ''' Footer''' region ha kaba ngi la assigned ia ka &amp;quot;Powered by Drupal&amp;quot; block, kam don shuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Ngin buh biang ia ka hapoh ka ''' Footer.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Ka jah kynsan na ka ''' Header.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
| To ngin shim ia ka ''' Status message''' shabar jong ka ''' Header''' bad buh ia ka hapoh ki messages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| To ngin buh ia ka ''' Footer menu''' sa shisien , shapoh jong ka ''' Footer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| Ngin ieh ia ka ''' Search, Site branding''' bad ''' User account menu''' ha kaba ki don ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| ''' Primary menu''' ka don ha ka spot ba bakla tangba to ngin shu peit stet ha katei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Save blocks.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| Bad ngin iohi ba ka ''' Main menu''' kam don shuh haei haei. Kadei namar ba ka ''' Primary menu''' kam don ha kane ka  ''' Theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
| Te, ngin shim ia ka ''' Main navigation''' jong ngi bad pynkylla ia katei sha ''' Main menu'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| Da kaba scroll shapoh, to ngin ia peit luk liak ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Content''' area jong ngi, ngi don ia ka ''' Help block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| To ngin buh ia katei ha ''' Help'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| '''Page title, Primary admin actions''' bad ''' Page Tabs''' ki biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| '''Sidebar first, Welcome to Drupalville, Book navigation, Recent Events Added''' bad ''' Tools'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
| To ngin shim ia kane ka ''' Tools menu''' bad buh ia ka hapoh ka ''' Sidebar second.'''&lt;br /&gt;
Ngim pat leh ia kane mynshwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Kidon saw tylli ki ''' Panel regions''' hangne ha kaba ngi lah ban buh eiei kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
| Mynta , nion ha ''' Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
| Bad to ngin iapeit ia kaba ngi la leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Ka kham i biang shibun mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
| Ka ''' menu''' jong ngi la buh bha ha ka ''' Main menu block region.'''&lt;br /&gt;
Ka ''' CSS''' la picked up , kaba pynlong ia ka ka ''' in-line menu''' kaba itynnad, ryngkat bad katto katne ki shading bad katto katne ki jingai rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
| '''BOOK NAVIGATION, RECENTLY ADDED EVENTS''' ha ka liang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Bad ki ''' TOOLS''' ki don ha ka liang kamon, sa shisien ''' Sidebar first '''bad''' Sidebar second.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Bad baroh ki content ki don hapdeng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| Kidon kiei kiei ba hap ban kdew hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Ngi la pynkylla ia ki ''' themes''' jong ngi. Baroh ki la kylla , lait noh ka content jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| Ngi la don ia ki ''' fonts''' bathymmai, ki ''' font styles''' bathymmai, ki ''' H3 tags'''ba thymmai, ki ''' Block regions, layouts''' bathymmai bad ka ''' Footer area''' bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| Tangba kaba khlem kylla kadei ka content jong ngi bad ka actual''' layout''' jong ka content jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia kito, ngi donkam ban pyndonkam ia ki ''' Panels''' lane ki ''' Display fields.''' Kito kidei ki ''' add-on Modules''' kiba ngi lah ban ioh na ka ''' drupal.org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| '''Themes''' kidei kiba biang bha. Mynta kane ka dei ka ''' theme''' kaba suk bha. Kidon ruh sa kiwei pat ki themes kiba kham i kyllain kiba ngi lah ban ioh na ka ''' Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:58&lt;br /&gt;
| Phi lah ban wan phai biang sha ka ''' drupal.org/project/themes.''' Sa peit ha ki katto katne ki ''' Drupal 8 themes''' kiba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
| Wad katto katne ki '''themes''' kiba phi sngewtynnad, install ia ki bad treikam bad ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka lad ba biang tam ban pule shaphang kumno ki '''themes''' ki ktah ia ka '''site''' jong phi. Phi lah ban shem tang ia ka design kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|  Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|  To ngin batai kyllum. Ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka lamphrang sha ki '''themes'''&lt;br /&gt;
Ban wad ia ki '''themes''' bad &lt;br /&gt;
Ban install ia ka basic '''theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad  '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit  ia ka .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:00&lt;br /&gt;
|  Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ai certificates. Na ka bynta kham bun ki jingtip, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11: 19&lt;br /&gt;
|  Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Modifying-the-Page-Layout/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Modifying-the-Page-Layout/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Modifying-the-Page-Layout/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T19:21:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border =1  | '''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Modifying the Page Layout.''' |- | 00:06 | Ha kane...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1 &lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Modifying the Page Layout.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang :&lt;br /&gt;
'''Layouts'''&lt;br /&gt;
'''Block Configuration''' bad&lt;br /&gt;
'''Permissions''' bad&lt;br /&gt;
Removing and Re-ordering '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai nga pyndonkam da ka :&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux '''Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad ka '''Firefox '''Web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngin pule shaphang ka '''layout'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| Hangne, ngin ioh ia ka lamphrang sha ki ''' Themes '''bad ''' Blocks'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| '''Themes''' ka ai ia ngi ia ka general layout, ka jingpeit bad ka jingpaw jong ka '''site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Ngan pynithuh ia phi ia ki ''' Themes''' sa shiphang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ia mynta, sngewthuh ba ka ''' Theme''' lah ban apply sha ka ''' Drupal site''', khlem da pynkylla ia ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Bad ka ai ia ki jait rong, jaka shong jong ki ''' Blocks''' bad baroh ki formatting na ka bynta ka text bad ki images.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Kham hashwa , ngi lah pule ba ki ''' Blocks''' kidei ki jingtip ba lah ban buh ha bun ki jaka jong ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| '''Blocks''' ki leit sha ki Block regions bad Block regions la batai da ka ''' Theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Ha ka design area ,&lt;br /&gt;
Ngi don ia ki ''' Blocks''',&lt;br /&gt;
Ki  Themes''' bad &lt;br /&gt;
Ki ''' Menus'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, ngi khlem iakren shaphang lane apply ia ki ''' Themes''' jong ngi mynshwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| Kane lah leh ban pynpaw ia ka jingshisha ba ngi lah ban apply ia ka ''' Theme''' ha kano kano ka bynta ha ka por ba shna ia ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Ka daw ba ngi ap haduh mynta kadei ban pyni ba ngi lah ban ap haduh kaba kut ban apply ia ka ''' Theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Tangba, ngan kwah barabor ban apply ia ka ''' Theme'''  jong nga mar sien dep long .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka website jong ngi kaba ngi la shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| To mynta ngin leit sha ka ''' layout''' ryngkat ka jingpeit sha ki ''' Blocks''' bad ki ''' Block regions.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| '''Blocks ''' ka ailad ia ngi ban buh ia ki jingtip hangno hangno ha ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Leit sha ka ''' Structure''' bad ''' Block layout.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Baroh ki ''' blocks''' kiba don naduh na ka current ''' theme''' kidon hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa: '''Header, Primary Menu, Secondary Menu''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| Ngi lah dep buh lypa katto katne na ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Kynmaw, ngi la dep buh  ia ka &amp;quot;Welcome To Drupalville&amp;quot; '''custom block''' ha ka''' sidebar.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Ka paw ha ka side bar ba sha kadiang ha kane ka theme.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Ngi lah dep add ruh ia ka &amp;quot;Recent Events Added&amp;quot; '''view''' sha ka '''Left sidebar''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule kumno ban configure bad ai permission sha ki ''' blocks''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngi hap ban tip kano ka ''' Block Regions''' ka leh ia kaei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Hajrong, kadon ka ''' Demonstrate Block Regions.''' Nion ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Man ki ''' theme''' ha Drupal ki ai ia ngi ia kane ka jait dur ha kaba hangno ki  ''' Block Regions''' kidon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| '''Block Regions''' ki long shong nongrim ha ki ''' themes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Ha ''' Bartik''', ngi don ia ki opshons: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|'''Secondary Menu,  Header''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| '''Primary Menu,  Highlighted, Featured top, Breadcrumb, Sidebar first, Content'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
|  '''Sidebar second'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban buh kano kano ka ''' block''' ha kano kano ka ''' region'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Kiba kham donkam kum ka ''' Content block''' kidei ban don ha ka ''' Content region.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Exit.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Ieh ia ka ''' Breadcrumbs''' block ha ka ''' Breadcrumb''' region.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Tangba, don sa kiwei pat kiba ngi lah ban pynkynriah kylleng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| Pynkynriah ia ka ''' Search block''' da kaba nion bad tan lane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
|  Nion ha u drop down bad buh ia u ha u ''' Header'''. Bad u iaid shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, pynkynriah ia ka &amp;quot;Welcome to Drupalville&amp;quot; shajrong jong ka ''' Sidebar first'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Save ia ki jingpynkylla da kaba nion ha u ''' Save''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Mynta , to ngin leit sha ka '''Homepage ''' ban iohi ia ki jingkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Hangne u ''' search bar''' jong ngi, hajrong ha u ''' header'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Bad ka &amp;quot;Welcome to Drupalville&amp;quot; block jong ngi mynta ka don hajrong duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Te, kadei kumne ba ngi position bad order ia ki ''' blocks.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin iaid sha ki ''' configurations''' bad ''' permissions''' jong ki ''' Blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure''' bad ''' Block layout.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Bad to ngin wad ia ka ''' Recent Events Added''' block jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Ia mynta, kadon ha ka ''' Sidebar first''' bad ka paw ha man ki page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Configure'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Ia mynta, ''' Recent Events Added''' block ka paw kat shaba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
|Tangba ngi lah ban kwah ban pynpaw tang ha ka ''' event page.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Buh ia u check-mark ha ''' Events''' bad nion ''' Save Block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| Sa shisien, scroll shapoh bad nion ''' Save Block''' button sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Nion ''' Back to site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|Mynta ka ''' Recent Events Added''' block kam don shuh hangtei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|Tangba lada ngi leit sha ka ''' event''', ngi lah ban iohi ''' Recent Events Added.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Mynta hangne hajrong, hapoh ka ''' &amp;quot;Welcome to Drupalville&amp;quot; block''', ngi iohi ia ka welcome message kaba ym da donkam shisien ba phi la logged in.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| To ngin pynjah noh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Shu nion ha u ''' pencil''' barit hangne bad jied ''' Configure block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Kawei na ki jinglong bakhraw shaphang ka Drupal kadei, ngi lah ban edit ia ka '''front end''' da kaba pyndonkam ia u let lane u '''gear'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka ban pyrkhing da ka ''' Content type''', to ngin pyrkhing da kawei kawei ka ''' page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Te hangne, ’Specify pages by using their paths..’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|Ban buhrieh lane pynpaw eiei ha ka front page, pyndonkam ia kane ka ''' angle bracket- front- angle bracket'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| '''Copy'''bad  '''paste''' ia ka. Mynta jied &amp;quot;Show for the listed page&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|Ka ''' welcome block''' jong ngi kan sa don tang ha ka ''' Homepage.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
| To ngin iaid shi jam shakhmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Roles''' bad buh u check mark ha ''' Anonymous user.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
| Bad nion ha ''' Save block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Mynta, kan shu pyni ha ka por ba phim logged in.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Ngim iohi ia kane ka khubor namar mynta ngi dang logged in.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| To ngin logout bad ka ''' 'Welcome to Drupalville' block''' jong ngi ka paw sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Tangba haba ngi login bad nion ha ''' Home''', kam don shuh hangtei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Te ban configure , ban pynkynriah bad ban ai ''' permissions''' sha ki ''' Blocks''' ka long kaba suk bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang ia kane kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure''' bad nangta ha ''' Blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka ''' Main navigation''' ha ka ''' Primary menu''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| Lada ngi pynkynriah ia katei, te ka ''' Main navigation''' kan sa don ha kawei pat ka jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Hangne hapoh, sha trai, ngi don : '''Featured bottom first, second''' bad ''' third'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| '''Footer first, second, third, fourth''' bad ''' fifth'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| '''Powered by Drupal '''bad ''' Footer''' menu ha ka ''' Footer fifth''' location.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| Ia mynta, ym don ki disabled blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| To ngin buh ia kawei na ki ''' menus''' ha ka Footer first''' block region.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Scroll biang shaduh sha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|Wad ia ka ''' User account menu''' jong phi bad buh ia katei ha ''' Footer first.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Ka la shah pynkynriah mar mar shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
|Mynta nion ha ''' Save blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| '''Back to site.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
|Scroll shapoh bad peit ba ka ''' user account''', ha ka jaka ban don hajrong , ka don hangne hapoh ha ka ''' footer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Te , kano kano ka ''' block''' lah ban buh haei haei, na ka bynta kano kano ka jingthmu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka ''' Structure''' bad''' Block layout'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
| To ngin weng mynta ia ka ''' block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| To ngin weng ia ka ''' Powered by Drupal''' na ka ''' Footer fifth block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Shu nion ha u drop down bad jied ''' None'''. Nangta nion ha ''' Save blocks.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| Mynta scroll shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ka ''' Powered by Drupal block''' ka don mynta ha ka ''' disabled block region.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Back to site''' ban iohi ba ka la jah pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ki '''Layouts'''&lt;br /&gt;
'''Block Configuration''' bad&lt;br /&gt;
'''Permissions''' bad&lt;br /&gt;
Removing and re-ordering '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta kham bun ki jingtip ba bniah , sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei Shibun. &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Menu-and-Endpoints/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Menu-and-Endpoints/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Menu-and-Endpoints/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T19:18:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |  00:01 |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ki ''' Menu and Endpoints.''' |- |  00:06 |  Ha kane ka jin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ki ''' Menu and Endpoints.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule ban set up ia ki '''URL''' patterns. Ngin sa pule ruh shaphang ka Menu management.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
|  Ban record ia kane ka jinghikai , nga pyndonkam  da ka &lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal''' 8 bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin iakren shaphang ka rukom ban shna ia ki ''' URL paths''' ba biang na ka bynta ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
| '''Endpoints''' bad '''aliases'''- '''Endpoints''' bad'''URL paths''' kiba pyni ia ka content ba iadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Da kaba long hi, ha '''Drupal''',u '''endpoint''' jong u '''node''' udei  '''node/[node:id]'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Da kaba phah ia une sha ka server kan pyni ia ki contents jong u node. U number ha ka '''ID''' ym lah ban pule da ki briew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Kata kamut, ngim lah da kaba suk ban pyniasnoh ia ka content bad shu ong noh '''node/278162'''&lt;br /&gt;
U '''endpoint''' ba lah ban pule da ki briew u don da kaba shna ia ka '''alias'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
|'''Alias'''  kadei kawei pat ka '''URL path''' na ka bynta kajuh ka content. Ngi lah ban pyndonkam ia ka original lane kawei na ki aliases kiba bun na ka bynta ban pyni ia kajuh ja content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, '''node/278162''' bad'''content/drupal-camp-mumbai-2015'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|Baroh ar ki return ia kajuh ka content. Ka ba ar ka suk ban kynmaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|To mynta ngin shna ia ki URL patterns kiban sa apply sh a baroh ki contents ba ngi don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|Ban set up ia ki ''' URL paths''' donkam lai tylli ki ''' modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
|Kito ki lai tylli ki modules kidei ka ''' Pathauto, Token '''bad  '''CTools'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|Sngewbha iaid shakhmat bad ioh ia ka ''' Pathauto''' ban install ha ka machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka ''' Pathauto''' project page. Hangne , phin iohi ba ka ''' Pathauto''' ka donkam ia ki ''' Token ''' bad '''CTools.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
|Install ia ki '''Token''' bad '''CTools'''. Shisien ba phi la dep install ia kine ki modules, turn on ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
| Shisien ba ngi la dep leh ia kata, ngi lah long ba la khreh ban leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Configuration.''' Hangne hapoh, ha ka liang kadiang, hapoh ka ''' SEARCH AND METADATA''' section, phin iohi ia ki ''' URL aliases'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| Da kaba long hi, ym don ki '''URL aliases'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Nion ha u '''Patterns''' tab. Nion ha u '''Add Pathauto pattern '''button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Pattern type''' drop-down.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah ban shna la ki jong ki patterns na ka bynta '''Forum, Content, Taxonomy term''' bad '''User'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, ngan jied '''Content'''.&lt;br /&gt;
Ha ka '''Path pattern''' field, ngi hap ban ai ia ka pattern template.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Ia ki template variables la khot ki '''tokens'''. Ia ki la pynmih na ka bynta man kawei ka '''entity'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| '''Token module''' u ai ia kine ki variables. Haba phi iohi '''Browse available tokens''' ha kano kano ka input '''form''', phi lah ban pynrung ia ki '''tokens''' ba la define lypa. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Nion ha ka '''Path pattern''' box ha kaba phi kwah ban pynrung ia u '''token'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Type &amp;quot;content/&amp;quot;. Nangta nion ha u '''Browse available tokens''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Ka pop up window ka plie ban pyni ia ki &amp;quot;Available tokens&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Shubuh ngi kwah ia ka pattern kum '''content/[title of the page]''', u '''token''' na ka bynta ka title jong ka page u don hapoh ka '''Nodes''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Nion ha u khnam ba sha kamon jong ka '''Nodes '''section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Jied ia u '''token [node:title]''' uban sa shah bujli da ka '''Title ''' jong ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
|Kane kan pynrung '''[node:title]''' ha ka jaka u cursor ha ka '''form''' box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Lada kane kam urlong, pynthikna ban nion ha ka box bad position ia u cursor kumba donkam.&lt;br /&gt;
Nangta jied ia u '''token''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| Hapoh '''Content type''', ngi lah ban jied ha kano ka '''entity type''' ia kane ka pattern dei ban apply.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|To ngin jied ia baroh ki  '''types''' khnang ba kane ka pattern ka long default na ka bynta jong ki baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Kane ka setting lah ban overridden na ka bynta ka '''type'''.&lt;br /&gt;
Kum ka nuksa: Ngi lah ban shna '''usergroup/[node:title]''' bad apply ia ha tang na ka bynta ki '''User Group.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Label''' field, type &amp;quot;Content Title&amp;quot;. Nangta nion ha u '''Save''' button. Hangne, ngi lah ban check ia ka pattern bathymmai kaba ngi dang shu dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Kane ka pattern yn sa apply ban pynmih ia ki '''URL aliases''' na ka bynta baroh ki contents ba la add thymmai. Tangba kan nym shna ia ki '''URL aliases''' na ka bynta ki contents ba la don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Ban apply ia ka na ka bynta ki contents ba la don lypa, nion ha u '''Bulk generate''' tab. Jied '''Content''' type bad nion ha u '''Update''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
| Ka la sdang ban pynmih ia ki '''URL aliases'''. Ka lah ban shim por khyndiat ka shong katkum ki number jong ki contents ba la don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Mynta nion ha u '''List''' tab. Ngi lah ban iohi ia ki ''' URL aliases''' na ka bynta ka content jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Man uwei u ''' node''' ha ka ''' site'''  jong ngi udon ia ka system path jong u ''' /node/nodeid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|U '''URL alias ''' ba dang shu pynmih thymmai u don ha ka '''Alias''' column banyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba  baroh ki aliases ki bud ia kajuh ka ''' pattern. Phi hap ban leh ia kane man ba phi shna ia ka ''' Content type''' bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia ki thumb rules ba harum ban shna ia ki patterns-&lt;br /&gt;
Pyndonkam da ki kyntien dak rit.&lt;br /&gt;
Wat ai space hapdeng ki kyntien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52&lt;br /&gt;
| Pyniakhlad ia ki kyntien da u hyphen ym da u underscore&lt;br /&gt;
Pyndonkam da ki kyntien ba don jingmut ba lah ban pule da u briew ha ka '''URL''' na ka bynta ka '''search engine optimization (SEO)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:07&lt;br /&gt;
| Pyndonkam '''date tokens''' na ka bynta ki contents ba la bynta katkum ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Don shibun ki opshons ban teh lakam ia ki '''URL alias''' pattern ha u '''Settings''' tab.&lt;br /&gt;
Hangne ngi lah ban iohi ia u default '''Separator, length''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ruh ba , da kaba long hi, bun ki kyntien ba ju pyndonkam lah weng na ka pattern.&lt;br /&gt;
Kane kadei ban buh ia u '''endpoint''' ba thikna bad ba don jingmut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Ban kyllum lang-&lt;br /&gt;
'''Pathauto''' bad ki ''' Token modules''' ki ailad ia ngi ban  set up ia ki ''' URL patterns''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|'''delete aliases''' bad  '''bulk generate aliases''' ha kano kano kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Nangne shakhmat, man ka module bathymmai kan pyndonkam ia ki patterns kiba ngi la dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin iakren shaphang ki ''' Menus'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| Ngi la ju ia add ia ki menus sha ka site jong ngi, ha ka random order, bunsien katkum ki ''' Views''' bad ki basic '''page'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit kumno ngi lah ban pynbiang ia ka menu system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Leit sha ''' Structure''', scroll shapoh bad nion ha ''' Menus.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Ngi don shibun ki menus ba pher hangne kiba wan bad ka Drupal, da kaba long hi.&lt;br /&gt;
Ngi don hynriew tylli ki menus, ban ong thik thik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| Ngi kham don jingmut ha ka ''' Main navigation''' menu. Te , nion ha ka ''' Edit menu.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Hangne, ngin lah ban nion bad tan bad pynbeit biang ia ki Menu links.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| To ngin tan ia u ''' Home''' bad  ''' Upcoming Events''' sahjrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pynbeit biang ia kine, ha kano kano ka rukom ba phi kwah. Shisien ba la dep, nion ''' Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ia ki ''' Events''' bad ki ''' Upcoming Events.'''&lt;br /&gt;
To ngin nion bad tan ''' Events''' shajrong bad nangta tan ''' Upcoming Events''' sha ka mon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Kane kan shna ia ka sub menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Ka suk bha. Nion ha ''' Save''' bad peit ha ka front page jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba mynta ngi la don saw tylli ki menus.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Shaei ka 'Event' sub-menu jong ngi ka leit?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, ym baroh ki themes ha ka Drupal ki kyrshan ia ki sub-menus lane  drop-down menus. ''''Bartick theme''' kadei kawei na ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Ia mynta, leit biang sha ka ''' Structure &amp;gt; Menus''' bad edit ia ka ''' Main menu.'''&lt;br /&gt;
Tan ia ka '''Upcoming Event''' shane bad nion ha ''' Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| Kan jia aiu lada ngi donkam ia ka link sha u node lane sha ka section jong ka site jong ngi?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, lada nga kwah ia ka menu link na ka bynta ki ''' Forums,''' jong nga, ngan leit phai shwa nyngkong sha ka ''' site.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:58&lt;br /&gt;
| Leit sha ka ''' Forums page''' bad copy ia ka ''' URL''' badei kaba dei tang ''' /forum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
| Nangta wan phai biang ban nion ha u ''' Edit menu '''bad nangta ha u ''' Add link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
| Ai ia ka ''' title''' bakhot ka &amp;quot;Forum&amp;quot; bad '''paste''' ia ka link ba la dep copy.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| Lada phi wad na ka bynta kawei ka jait content, shu type ia u dak kum ' F'  lane 'G'.&lt;br /&gt;
Baroh ki nodes kiba sdang da uta u dak , kin sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
| Kum ka  nuksa, shu ong, lada ngi type ia u 'a' , baroh ki nodes ba don 'a' ha ka ''' title,''' kin sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban shu jied ia kata kaba ngi ia wad bad kan sa iathuh ia ngi ba kadei ''' node id number 1.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:46&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ia ka internal path, kum ka jinglah ban add ia u node, te kan sa dei ''' /node/add.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:56&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban link ia ka sha ka ''' Homepage,''' kan sa dei ''' front.'''&lt;br /&gt;
Tangba lada ngi kwah ''' /forum''' hangne kaba dei ka link sha ka ''' Forum.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Save''' bad mynta ngi don ia ka link sha ka ''' Forum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:14&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save. ''' To ngin shu check arsien lada katei ka treikam bad da shisha ka trei!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
| Te, treikam bad kine khyndiat ban sngewthuh shai bha ia ka.&lt;br /&gt;
Da kane ha ka ''' menu system,''' jong ngi, kan kham suk ban shna ''' Menu item''' na ka bynta ka ''' View''' lane ka ''' Content Type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:34&lt;br /&gt;
|  Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:38&lt;br /&gt;
|  To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ban set up ia ki '''URL Patterns'''&lt;br /&gt;
'''Menu''' management.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:59&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad'''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:09&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:17&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta kham bun ki jingtip, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:26&lt;br /&gt;
|  Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture,Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:39&lt;br /&gt;
|Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Installing-an-Advanced-Theme/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Installing-an-Advanced-Theme/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Installing-an-Advanced-Theme/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T19:16:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border =1  | '''Time''' |'''Narration''' |- |  00:01 |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Installing an Advanced Theme.''' |- |  00:06 |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1 &lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Installing an Advanced Theme.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin pule kumno ban install ia ka '''advanced theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
|  Ban record ia kane ka jinghikai , nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal''' 8 bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:26&lt;br /&gt;
|  '''Adaptive theme''' bad ka''' Omega''' kidei ki artylli ki ''' Theme frameworks''' ba phylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|  To ngin iapeit ia ka ''' Adaptive theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:35&lt;br /&gt;
|  Sngewbha buh jingmut   ba ka ''' Adaptive theme''' kadei ka ''' Basic Theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
|  Phi donkam ban pyndonkam da ka ''' Sub-Theme''' na ka bynta ka''' Adaptive Theme.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
|  To ngin install ia ka ''' Adaptive Theme.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:46&lt;br /&gt;
|  Haba phi dang peit ia kane ka video, phi lah ban iohi ia ka ''' Drupal 8''' hangne hajrong ha ka rong jyrngam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:52&lt;br /&gt;
|Shim ia ka ''' Drupal 8''' kaba ha ka rong jyrngam ym ha ka rong saw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57&lt;br /&gt;
|  Nion ha liang kamon ha ka ''' tar.gz''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
|  Jied ia ka opshon ''' Copy link'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
|  To ngin phai biang sha ka ''' website''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Appearance''' bad ''' Install new theme.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:11&lt;br /&gt;
|  '''Paste''' ia ka link hangne bad nion ha ''' Install.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:15&lt;br /&gt;
|  Mynta ngim turn ''' ON''' ia kane  namar ka ''' Adaptive Theme''' kadei ka ''' Base Theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:21&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin ioh ia ka ''' Sub-Theme &amp;quot;Pixture Reloaded&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
|  Scroll shapoh bad wad ia ka ''' Drupal 8''' version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:29&lt;br /&gt;
| Haba phi peit ia kane ka jinghikai, un sa don hangne hajrong ha ka bynta ba rong jyrngam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:34&lt;br /&gt;
|  Nion ha liang kamon ha ka ''' tar.gz link''' bad jied ''' Copy link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Install new theme''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:45&lt;br /&gt;
| '''Paste''' ia ka link hangne bad nion ha ''' Install'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:50&lt;br /&gt;
|  Mynta, nion ha ''' Install newly added themes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
|  Scroll shapoh. Ngin sa shem ia ka ''' Adaptive Generator''' bad ka ''' Adaptive Sub-theme''' ba kyrteng ''' Pixture Reloaded'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Install and set as default.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:07&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:09&lt;br /&gt;
|  Kadon ka jingiapher hapdeng ka simple theme bad ka ''' base theme''' bad ki '''sub-theme''' jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:15&lt;br /&gt;
|  Kidon ki settings na ka bynta jan baroh kiba don hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:19&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynkylla shaphang kano kano.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:22&lt;br /&gt;
|  Kum ka nuksa, ngi lah ban don ''' Responsive menus''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
|  '''Fonts''' na ka ''' Google''' lane ''' Typekit''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:30&lt;br /&gt;
|  Pyniakhlad ia ki ''' styles''' na ka bynta ki ''' Titles''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:32&lt;br /&gt;
|  '''Image alignment,'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
|  '''Shortcode CSS Classes,'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|  '''Mobile Blocks''' – kaba ailad ia ngi ban buhrieh ia ki blocks ha ki mobile devices jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
|  '''Slideshows''' ki treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:45&lt;br /&gt;
| '''Touch icons, Custom CSS''', bun ki ''' Developer tools''' bad '''Legacy browser''' settings na ka bynta ''' IE 6''' haduh ''' 8'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
| Sngewbha pyndonkam ia kine da ka jinghusiar. Wat enable ia ki lait noh tang lada phi donkam ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:01&lt;br /&gt;
|  Hapoh '''Extensions''', ha ka panel ba sha kadiang, ngi don '''Responsive menus, Fonts,'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:08&lt;br /&gt;
| '''Image Settings''' na ka bynta-&lt;br /&gt;
'''ARTICLE'''&lt;br /&gt;
'''BOOK PAGE'''&lt;br /&gt;
'''EVENTS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
| Ka ithuh ia baroh kito ki ''' Content types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:17&lt;br /&gt;
|  To ngan nion ha ''' EVENTS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
| Kane ka ailad ia ngi ban align ia ki dur jong ngi ha ka ''' Events Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
|  Kum ka nuksa, lada ngi kwah ia ki barabor ban iaid sha ka diang lane sha ka mon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:32&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka panel ba sha kadiang - '''Shortcodes''' bad ''' Markup Overrides.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:37&lt;br /&gt;
|  Don shibun ki opshons hangne, hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:40&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' LAYOUTS''' bad nangta ha  ''' PAGE (DEFAULT).'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha ''' WIDE''' opshon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:47&lt;br /&gt;
| Kane ka ailad ia ngi ban setup ia baroh ki ''' layouts''' ryngkat ki ''' Block regions''' bad kumjuh ruh ban define ia ki ''' Media queries''' hangne, hapoh ka theme.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
|  Ngin sa donkam katto katne ka por ban set up bha ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:01&lt;br /&gt;
|  Mynta, nion ha ''' COLOR SCHEME.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
| Don shibun ki predefined color schemes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| Tangba lada phim kwah ia kiba wan bad ki. Te phi lah ban shna hi ia la ka jong ka  ''' color scheme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, kidon ki normal ''' Basic settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka ''' base theme''' ba phylla bad ka  ''' sub-theme''' na ka bynta ka ''' Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23 &lt;br /&gt;
|  Ngim pat leh kino kino ki jingpynkylla hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:26&lt;br /&gt;
| Tangba to ngin leit bad peit ha ka ''' Home page''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka jingpher bad ka dur ba thymmai na ka bynta ka ''' Home page''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
|  Ngin donkam ban leit shapoh ka ''' Structure''' bad check na ka bynta ka ''' Block layout''' jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38&lt;br /&gt;
| Ngi la pyndonkam ia ka ''' Sub-Theme &amp;quot;Pixture Reloaded&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
|  Ym don kino kino ki ''' Sidebar regions''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:45&lt;br /&gt;
| Baroh ha ka ''' Pixture Reloaded''' lah list ha kane ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|  Ka lah ban long ba kam dei ka jingjied kaba biang tam na ka bynta ka jingbatai jong ngi. Tangba phi ioh ia ka jingmut ba katno ka long kaba don bor bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban shu rung hapoh bad set up ia baroh kito ki opshons da kaba pyndonkam ia kane ka '''advanced theming engine'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:04&lt;br /&gt;
|  Katei kadei ka ''' theme framework''' –''' Adaptive theme''' bad ka''' Pixture Reloaded'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| Phi lah ban treikam bad kine ban sngewthuh bha ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|  Da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
|  To ngin batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang kumno ban install ia ka '''advanced theme'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:33&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial Project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:49&lt;br /&gt;
|  Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta kham bun ki jingtip, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|  Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
|  Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Finding-and-Evaluating-Modules/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Finding-and-Evaluating-Modules/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Finding-and-Evaluating-Modules/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T19:14:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Finding and Evaluating Modules.''' |- | 00:07 | Ha kan...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Finding and Evaluating Modules.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule kumno ban:&lt;br /&gt;
Wad ia ka '''module''' bad &lt;br /&gt;
Evaluate ia ka '''module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal''' 8 bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
| Mynshwa ha ka series, ngi la iakren shaphang ban pyniar ia ka website lyngba ki ''' Modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Bad ngi la peit katto katne na ki '''Modules''' kiba wan ryngkat bad ka ''' Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Ngi la dep install ruh ia ka ''' Module devel''' mynshwa ha ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Tangba mynta, ngin sa sngewthuh kumno ban evaluate bad wad ia ki ''' Modules''' ba kham heh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka ''' drupal.org/project/modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Ki don hangne kumba 18,000 tylli ki Modules kiba na ka bynta ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Sngewbha buh jingmut ba ka ''' Drupal Module''' ka treikam bad ka version jong ka Drupal kaba ka thmu ban treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
| Te ngi hap ban update ia ka ''' Core compatibility''' sha ka version jong ka Drupal kaba ngi pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Kane ka jinghikai la record shwa ban pyllait ia ka ''' Drupal 8.'''&lt;br /&gt;
Lada ngi peit na ka bynta ka Drupal 8, ngi iohi tang 1,000 tylli ki Modules kiba iahap bad ka jingwad jong ngi.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jingbatai, ngan phai biang sha ka ''' Drupal 7,''' khnang ban pyni ia phi katto katne ki kam ba khraw shaphang ki Modules.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Search'''. Bad kidon 11,000 tylli ki Modules na ka bynta ka ''' Drupal 7'''. Kata kadei ka jingiapher ba heh bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Ryngkat ka jingiaid ka por, ngin sa iohi ba ki number jong ki   '''Drupal 8 Modules''' ka nang kiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin pule kumno ban evaluate ia ki Modules ba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Ha kane ka page, to ngin filter ha ka '''Core compatibility ''' jong ka version jong ka Drupal kaba ngi pyndonkam. &lt;br /&gt;
Ka list la pynbeit ryntih katkum ka '''Most installed''' lane '''Most popular'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| '''Chaos tool suite''' lane ''' ctools''' bad ''' Views''' kidei ki ''' Modules''' kiba paw barabor jong ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Views.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Kadon ka rukom ba suk bha ha ki 3 kyrdan ban evaluate ia ka Module ba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Shu mut, ngi leit sha ka ''' licensing bureau''' ban ioh ia ka '''license''' ba thymmai ban niah lane register ia ka kali.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
|Ha kiba bun ki jylla ha US, la khot ka '''dmv ''' lane ka '''Department of Motor Vehicles.'''&lt;br /&gt;
Te, ngin buh ia kata ha jingmut  'd m' bad 'v'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| 'd' ka ieng na ka bynta ''' documentation''', 'm' ka ieng na ka bynta ''' maintainers''' bad 'v' ka ieng na ka bynta ''' versions.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Peit ha ki jingtip ba la ai hapoh ka ''' Project Information''' bad ''' Downloads'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da u 'd'. '''Views''' kadei ka ''' Module''' ba ar kaba paw bha man ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Ha ka jingshisha , la pynrung ia ka ha ka ''' Drupal 8''' bad ngi lah pyndonkam ''' Views''' bunsien bha , ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Kam don da kawei pat ka shortcut ha ka open source ban sngewthuh lada ka Module kadei ne em, lait noh ban pule ia ka ''' documentation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Barabor, pule ia ka ''' documentation''' ban tip kaei kaba ka Module ka leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Pule ia ka ''' documentation''' ban tip  kiei ki jingeh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Kumno ngin tip ba kadon ka lad jingiarap?&lt;br /&gt;
Pule ia ka ''' documentation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Shisien ba ngi la install ia ka Module, ngi dei ban pule ia ka ''' documentation''' ban tip kino ki bynta ba dei ban turn on.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Ka jingpule ia ka '''documentation''' ka long kaba donkam bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, ha ka '''open source''', ym don mano mano ban kynnoh lada ka Module ka pynduh ia ka ''' site''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Phi hap ban pule ia ka ''' documentation''' bad batai lada ka ''' Module''' ka iahap bad kaei kaba phi la dep leh lypa ha ka ''' site''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Ngam lah ban batai lut iaphi hangne. Te, pule ia kane ka jingtip baroh da kaba nion ha-&lt;br /&gt;
Kane ka ''' Documentation''' link&lt;br /&gt;
Ka ''' issue''' queue&lt;br /&gt;
Bad ki ''' bug reports'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Ban wad kaei kaba don ha kane ka ''' Module'''. Te une u dei u  'd'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| U 'm' u ieng na ka bynta ka ''' maintainers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Kane kawei ka ''' Module''' ka sdang da u ''' merlinofchaos'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta , lada ngi nion ha ka kyrteng jong u, ka ialam ia ngi sha ka ''' Drupal profile''' jong u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Kham hadien ha kane ka jinghikai, ngin sa pule kumno ban don ia la ka jong ka ''' Drupal profile'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi iohi ba u ''' Earl Miles''' udei u nong noh synniang ba heh duh sha ka Drupal Project – haduh palat 6300''' commits.'''&lt;br /&gt;
Bad udei u nongshna ba hakhmat duh jong ki ''' Chaos tools''' bad ''' Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Kidon sa kiwei pat ki ''' maintainers''' na ka bynta kane kawei ka ''' Module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| Bad ki modules-&lt;br /&gt;
Phi lah ban iohi tang uwei u briew uba peit ia ka jingbit jingbiang jong ka lane&lt;br /&gt;
Phi lah ban iohi ka kynhun ki briew kiba pynbit pynbiang ia ka Module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Baroh ar ki biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Tangba shu ong, ka Module lada jia ka dei ka ''' mission-critical''', bad u ''' maintainer''' um lah ban bteng bad ka . Te ngi lah ban don ha ka jingeh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Te, kadei kaei kaei ba hap ban iapeit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Khatduh eh sha trai duh, kadei ka ''' Project information''' bad ki ''' Versions''' lane u 'v' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
|  Ia mynta, ka maintenance status jong u 'v' kadei, ban wad ia ki ''' co-maintainers.''' Ngim donkam ban khuslai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|'''Views''' la dep pynrung lypa ha ka ''' Drupal 8.''' Te ki shu ia peit na ka bynta katto katne ki jingiarap hangtei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Kadei ka &amp;quot;under active development&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| Kadon ha kiba bun million ki sites. Bad ka stats ka pyni lypa 7 point 6 million tylli ki downloads.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Mynta, kane kadei kaba donkam. Lada ka ''' Project''' ka ong “abandoned” lane “I’ve given up”, te kiar na kaba pyndonkam ia kata ka Module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42&lt;br /&gt;
|Phin nym iohi ia kata man ka por, tangba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
| Barabor pyndonkam ia ka ''' Version''' jong ka Module kaba dei kajuh kum ka ''' Version''' jong ka Drupal installation jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
| Kam don ka ''' Drupal 8 version''' hangne namar ka''' Views''' ka la don don lypa ha ka ''' core'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:57&lt;br /&gt;
| Tangba, lada nga la install ia kane ha ka ''' Drupal 7 site''', ngan nym nion ha kane ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Kan ialam ia ngi sha u node uba ai ia ki jingtip ba bniah shaphang kane ka  Module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka katei, nion ha ka liang kamon ha ka ''' tar''' lane ka ''' zip''' bad nion ha ka ''' Copy Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
| Kane la dep iakren lypa haba ngi install ia ka ''' devel.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:19&lt;br /&gt;
|| Kumno ngin tip ba ka Module kabiang na ka bynta jong ngi?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Ka long kaba suk kum ka ''' d m v.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| Kawei na ki jingkylli ba ju kylli man ka por kadei – Kumno lah ban wad ia ka Module?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Kawei ka opshon kadei ban leit sha ka '''durpal [dot] org slash project slash modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
| Bad filter da ka ''' Core compatibility - Categories,''' kaba don bun bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
| Lym kumta, ka long kabym lah ban wad Modules kiba ngi donkam ha ka ''' drupal [dot] org.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Lada ngi nang bha ia katei, phin sa lah ban wad ia ki. Tangba ki users ba thymmai ki lah ban kulmar bad ki number jong ki Modules ba la list hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
| Sa shisien ka jingkylli kan dei – kano ka ''' Module''' ka biang na ka bynta jong nga?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:02&lt;br /&gt;
| '''Google''' kadei ka paralok jong phi!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
| Lada phi wad ia ka ''' Drupal Module''' bad ka ''' Date field''' te shu type : &amp;quot;drupal module date&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
| Bad , kaba banyngkong kaba paw kadei ka ''' Date Module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
| Ngi tip ia kata namar ba ka ''' URL''' kadei ''' drupal &amp;lt;nowiki&amp;gt;[dot] &amp;lt;/nowiki&amp;gt;org slash project slash date'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
| Kan long kumno lada ngi donkam ia ka ''' Rating system'''? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Type: &amp;quot;drupal module rating system&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don artylli ki opshons hangne-&lt;br /&gt;
Ka ''' Fivestar Rating Module''' lane &lt;br /&gt;
''' Star Rating Module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:34&lt;br /&gt;
| Te, ngi don artylli ki Modules kiba ngi lah ban peit , ban tip kano ka kham biang na ka bynta jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:42&lt;br /&gt;
|Kan long kumno lada ngi donkam ia ka ''' webform'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
| Sa shisien type: &amp;quot;drupal module webform&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
| Bad ngi ioh ia ka project kaba kyrteng ''' Webform'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
| Kane ka long ka lad kaba biang tam ban wad ia ki ''' Modules''', na ka bynta kito ba dang shu sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
| '''Drupal module''' bad ka jingbatai jong kaei kaba ngi donkam ba ka Module jong ngi kan leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
| Nga kyrmen ba katei ka long kaba iarap. Kynmaw , ban wad ia ki Modules, Google kadei ka paralok jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|Bad , ban sngewthuh kano ka Module ka biang tam na ka bynta jong phi, kynmaw ia ka ''' d m''' bad ''' v'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18&lt;br /&gt;
| To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
Ha kane ka jinghikai , ngi la pule ban:&lt;br /&gt;
Wad ia ka module bad&lt;br /&gt;
Evaluate ia ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad  '''OSTraining'''  bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta kham bun ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei Shibun. &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/People-Management/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/People-Management/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/People-Management/Khasi"/>
				<updated>2017-10-05T19:08:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border =1  |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Drupal People Management.''' |- | 00:06 | Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1 &lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Drupal People Management.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang : '''People Management''' bad ban set up ia ki specific task-based roles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai , nga pyndonkam da ka :'''Ubuntu Linux''' Operating System, '''Drupal''' 8 bad '''Firefox''' Web browser. Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| To ngin pule shaphang ka ''' People management'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Ngi lah phai biang sha ka ''' ZIRCON''' theme bad ngin buh ia kane ka '''theme''' na ka bynta baroh kiba sah jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| '''People management''' ka long kaba donkam bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Ka long kaba eh bha ban ioh ia kaba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Ngi hap ban leh ia ka tang shisien, tangba leh kaba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' People.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| '''People''' ha Drupal la ai ia ki ''' roles''' kiba don ia ki ''' permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Lyngba jong ka '''permission''' structure, Ka Drupal ka ailad ia ngi ban pyniaid kaei kaba ki briew ki lah ban iohi bad kaba ki lah ban leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Mynta ka long kaba donkam ban kynmaw katto katne hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba phi dei u '''user no.1''' – kata kamut u ''' super user'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Ym don ba lah ban pynkylla ia ki '''permissions'''jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Don uwei u user hapoh ba tip kum u ''' ADMINISTRATOR'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Ia ki Administrators bunsien la ai ia ki '''permissions''' ban pynbiang ia baroh kawei ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| Tangba wat la katta kim dei ba donbor kum u ''' User No.1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| '''Authenticated Users''' kidei ki briew ba logged in kiba don katto katne ki rights.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, ''' Anonymous Users''' kidei ki nongjngoh ne nongpeit kibym pat logged in.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Barabor, ''' Anonymous Users''' ki lah tang ban view ia ka content kibym long protected bad kim lah ban leh eiei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Kawei pat kaba donkam ban kynmaw kadei, ban set up ia ki roles kiba long shai sha ki kam ha ka ''' site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Shubuh, ngi don ia u intern uba la shah tang ban update ia ki ''' Events,''' ym ia ki''' Articles''' lane ''' Pages''' lane ''' User Groups'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| U ne ka summer intern ki donkam ban don ia la ki jong ki role khnang ba phin lah ban pynbiang ia ki  '''permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
| Shen hi ngin sa set up noh ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin nion ha ''' Permissions''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Scroll suki shapoh bad peit don aiu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Ka list ka nang jrong nang jrong – na ka bynta man ka ''' Content type''' ngi add, na ka bynta man ka''' Module''' ngi add bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
| Na ka bynta man ka ''' View''' ngi shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| '''People management''' ha Drupal kadei shaphang kaei kaba ki briew ki lah ban leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Nangta, ngin ia add ia ka '''role''' bathymmai, ai ia ki katto katne ki '''permissions''' bad test ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Roles'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| To ngin add ia ka role ba thymmai hangne ba kyrteng &amp;quot;Summer Intern&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' kan ai ia ka kyrteng ka machine , kum barabor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Ngin nion ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ia ka role ba thymmai ''' Summer Intern,''' kabym pat don ia kino kino ki permissions .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Nga sngewtynnad ban pynkynriah ia ki roles jong nga ha ka order jong ka jinglah lane '''permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| Ka shu iarap ia nga ban iohi ia ki roles ha ka logical order – mano ba don ia kino ki '''permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| To ngin nion ''' Save order'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Mynta ngi donkam ban ai ia ka role bathymmai jong ngi katto katne ki '''permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Permissions''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba kane ka page kadon ka overview jong ki '''permissions''' jong baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang na ka bynta shi second da kaba nion ha ''' Roles''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Summer Intern''' bad jied ''' Edit permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi shu iohi ia ki '''permissions''' na ka bynta '''Summer Intern''' bad ka kham suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh bad wad ia ka ''' Content type''' ba khot ''' Events''' – ka don kumba sharum na ka bynta jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Hangne, to ngin ong ba ka ''' Summer Intern''' ka lah ban – Shna ia ki events ba thymmai, Delete tang ia la ki jong  ki events bad Edit tang ia la ki jong ki events.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Kaei kaba ngim ailad ia ka ''' Summer Intern''' ban leh kadei ban – Delete ia ki content jong kiwei ki briew, Delete revisions, Edit ia kiwei pat ki events kiba kim pat shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ngin nym ailad ruh ia ki ban phai biang sha ka version barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Ngin ai ia u '''editor'''s jong ngi ia kitei ki bor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka role kaba don jingteh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Mynta, scroll shaduh shatrai bad nion  ha ''' Save permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Bad phi iohi sa shisien – kim lah ban edit '''view'''s,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
|Kim lah ban edit books, kim lah ruh ban post comments khlem da don mano mano ban approve ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| Te, kane kadei ka role kaba don jingteh. Ka step ba lai kadei ban add ia u person.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Ngi lah set up ia ki roles, add ia ki '''permissions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| Mynta , to ngin add ia u user. Bad hangne, ngi lah ban ai ia ka email address ba thok.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Ka shu hap ban dei ha ka valid format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Ngan shu ong '''intern@email.com''' namar ngim phah email shisha ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Ha ''' Username''', ngan shu type &amp;quot;Sam&amp;quot; bad ngin pyndonkam 'sam' kum ka password ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| Kadei ka password kabym lah ban shaniah. Tangba ka shu biang ia mynta, namar kane kadei ka local machine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ban pynkylla ia ka ''' Status''' sha''' Active'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Bad udei ban don ia ka ''' Summer Intern''' role.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban add ia ka dur lada ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Ia mynta, ngin turn off ia ka ''' Personal contact form.''' Namar summer interns kim donkam ban contact.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, nion ha ''' Create new account'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Ka khubor jingjop ka iathuh ia ngi ba ka account la shna na ka bynta '''Sam''' bad ym don ka email ba la sent.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Te , mynta ha ka user list jong ngi, ngi lah ban iohi ''' Sam'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Haba ngi set up ia ki users bathymmai kum kane, ka kam ba donkam ban leh kadei ban test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| To ngin logout bad login kum ''' Sam''' bad test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Tangba ka jingeh kalong – kan jia aiu lada ''' Sam''' udei u user ba shisha bad u rai ban pynkylla ia ka password jong u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban pynkylla ia ka password jong kiwei pat haba ngi donkam ban test ia ki '''accounts''' jong ngi. Kam long kaba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Kadon kawei ka ''' module''' ba biang bha ha ''' drupal.org/project/masquerade'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| Ka ''' Masquerade module''' ka ai ia ngi ban leh thik ia kaba ka ong – masquerade kum uwei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban masquerade kum u ''' Summer Intern''' ban wad lada ngi la dep set ia ki '''permissions''' jong ki ha ka rukom badei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Nga la dep install lypa ia ka '''Masquerade module ''' ha ka machine jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Sngewbha install ia ka ha ka machine jong phi ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Phi lah ban peit ia ka jinghikai '''“Adding functionalities using Modules”''' na ka bynta ban install ia ki '''modules''' bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka jingbiang jong phi, ka '''Masquerade module''' la ai ha ka '''Code Files '''link in ha ka webpage jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Sngewbha download bad install ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| Shisien ba la dep install, phi lah ban iohi ia ka link bathymmai '''Unmasquerade ''' ha ka jaka '''login'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Ban pyndonkam ia ka '''Masquerade''', leit sha ka '''People '''page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Edit''' drop-down jong u user '''Sam''' bad jied '''Masquerade as'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba hamar ba ngi '''Masquerade''' kum ''' Sam''',ki '''toolbars''' ki la jah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| Kane kadei namar ka role jong u user '''Sam ''' kam don ia ki '''permissions''' ban pyndonkam ia ki '''administrator toolbars'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
| Haba ngi nion ha ''' Add content''', tang kawei kaba ngi lah ban shna kadei ka '''event'''. Ia mynta ka dang biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| Lada ngi nion ha ''' Our Drupal Manual''' bad nangta ha ''' Installing Drupal''', ngim lah ban edit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| Kim don ki tabs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| Kajuh lada ngi leit sha ki ''' Forums.'''&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| Bad sa shisien, ngim lah ban '''edit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban ieh ia ka ''' comment'''. Tangba kan nym approve hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Sa shisien, ngi lah ban nion ha u '''event''' tangba ngim lah ban edit ia u lane delete ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Ka i kumba ki '''permissions''' jong ngi kidei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
| Mynta, phai biang sha u '''administrator role''' da kaba nion ha '''Unmasquerade '''link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|Da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:57&lt;br /&gt;
| To ngin batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang '''People Management''' bad ban add ia u user ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video ka shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
|Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial project ka pyniaid ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta kham bun ki jingtip sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane . Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Adding-Functionalities-using-Modules/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Adding-Functionalities-using-Modules/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Adding-Functionalities-using-Modules/Khasi"/>
				<updated>2017-10-03T17:51:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Adding Functionalities using Modules.''' |- | 00:08 |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Adding Functionalities using Modules.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pynsngewthuh ialade shaphang ki  '''Modules'''.&lt;br /&gt;
Ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
'''Book Module''' bad '''Forum Module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux '''Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox '''Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|  '''Modules''' bad ''' themes''' kidei ki lad ba donkam tam ban pyniar lane pyndap ia ki features sha ka Drupal website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' ka ai ia ka ''' content management system''' ba pura. Tangba teng teng ngi donkam palat ban ia kata bad kadei hangne ba sa wan rung ki  ''' modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Ki '''Modules''' ki pyndap ia ki features sha ka Drupal website jong ngi. Don lai jait ki ''' modules''' ha ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| Kidon ki ''' Core Modules'''. Da kaba long hi kine kidei ki modules kiba wan ryngkat bad ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|Ia ki lah ban turn off. Tangba wat ju leit sha ka '''core area''' jong ka website da kaba pyndonkam '''ftp,''' kum ka nuksa, bad weng ia kine ki ''' modules.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Kin sa shu shah install biang sa shisien, man ba ngi update ia ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| Kine ki ''' Core Modules''' lah shna bad pynwandur na ka bynta ki kam ba donkam jong ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|Nangta, don sa ki ''' Contributed Modules.''' Ngi la dep install lypa ia kawei; ngi la install ia ka  '''Devel''' mynshwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Ka ''' Contributed Module''' kadei ka module kaba mano re mano ha ka kynhun ki ai. Bad, ka don ha ka ''' drupal.org.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
|  Ka jait Module bakhatduh  kadei ka ''' Custom Module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Dei hangne ba ngi don ia ki jingtrei ba thikna kaba ngi donkam na ka bynta ka project jong ngi. Kane ka module kam don bad ym don mano mano ba pyrkhat shaphang jong ka, haduh kane ka khyllipmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|Tangba, kadei ka jingshisha ba, ngi hap ban shna ia ka dalade lane siew iano re iano ban leh ia ka na ka bynta jong jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
| Don shibun ki modules bapher bapher ba don na ka bynta ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Hangne, ha ka ''' drupal.org,''' ngi lah ban iohi ba la don lypa kumba 32,458 tylli ki modules.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
| Modules ki leh ia shibun kiei kiei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Kawei ka module ka lah ban pyndap ia ka  '''field''' sha ka ''' Content type.''' Kawei pat ka module ka lah ban pyndap ia ka '''Voting System''' ba pura na ka bynta baroh kawei ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|  Tangba ngi lah ban pyndonkam tang ia ka module kaba iahap bad ka version jong ka Drupal kaba ngi treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|Bad kumta, ngin sa donkam barabor ban filter ia ki modules jong ngi hangne, ha ka '''drupal.org/project/modules.'''&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Ynda ngi filter ia ki, ia ki barabor lah list ha ka bynta jong ka jingpaw jong ki.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| | Ha ki lai ne saw tylli ki pages ba shakhmat duh, kidon ki modules ba paw tam. Kaba mut, kidei kiba ju kham pyndonkam bha bad kidei kiba long iarap bha ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|Ban batai lyngkot, ''' Modules''' ki pyndap ia ki features bad kidon shibun ki modules kiba lah ban ioh khlem jingsiew eiei ha ka ''' drupal.org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah dep shna hashwa. Nion ha ''' Extend''' bad nangta scroll shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
|Hangne ngi don katto katne na ki modules kiba wan ryngkat bad ka Drupal, ha ka rukom default. Tangba ia ki khlem pat turn ON lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
|  To ngin enable ia ka ''' 'Book' module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Scroll khyndiat shapoh bad ngin shem ia ka ''' 'Forum' module.''' To ngin turn ''' ON '''ia ka ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban turn ON ha kajuh ka por ia artylli ki modules kiba iapher bak ly bak .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh shaduh sha trai bad nion ha ''' Install'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|Ka ''' Book module''' bad ''' Forum module''' kidei artylli ki modules kiba iapher bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Tangba kine baroh ar ki shna ia ki ''' Content types''' bathymmai. Bad ki wanrah shuh shuh ia ki jingtreikam sha ka ''' Drupal''' da kaba pyniar ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|Drupal modules ki leh ia kiei kiei kiba pher bha, wat la baroh kidei ki modules.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Lada phi kwah ban pyndap ia ki features ba thymmai sha ka site jong phi&lt;br /&gt;
Ha kaba kadei ka jingtreikam kaba thymmai bha lane tang ka ''' Field type''' ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
| Phi pyndap ia ka module ban pyniar ia ka ''' Drupal core'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|Mynta , to ngin nion ha ''' Structure''' bad ''' Content types.''' Ngi iohi ba kidon artylli ki ''' Content Types''' bathymmai hangne-  ka ''' Book page''' bad ka ''' Forum topic'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Check ia ka ''' Book page Content type''' da kaba nion ha ''' Content''' bad nangta ''' Add content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
| Ka ''' Book page''' ka shna ia ka kot ha ka '''site''' jong ngi, pura bad ki lynnong, ki navigators bad ruh ka '''block''' kaba lah ban leit shano shano shaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|  Nion ha ka ''' Book page.''' Mynta to ngin type ia ka ''' Title''' kum &amp;quot;Our Drupal Manual&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' Body,''' to ngin type: &amp;quot;This is the beginning of our Drupal manual&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Publication settings''' jong ngi, ngi don ia ka  ''' setting''' bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' BOOK OUTLINE''' bad pynkylla ''' None''' sha ''' Create a new book.'''&lt;br /&gt;
Nangta  nion ha ''' Save and publish'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ia u link bathymmai hangne , ba la ai kyrteng ''' Add child page'''.   Ha ka ''' drupal.org''', nion ha ''' Documentation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
|Mynta, lada ngi nion ha ''' Understanding Drupal''', ngi lah ban iohi ia ka ''' Book module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|  Hangne, ha ka liang kamon, kadon ka ''' navigation.''' Hangne, ha kaba kut jong ka page, don sa katto katne ki ''' navigation''' kiba lah pynmih hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|Ha ka liang kadiang, kidon ki ''' links'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Drupal concept.''' Phin iohi ngi don ia ka navigation hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Bad ka navigation jong ngi ha ka liang kamon ka lah iar ban pyni ia ngi kaei kaban wad hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban shna ia ki user guides ba pura bad ba kyllain lane kino kino ki kot kiba ngi kwah da kaba pyndonkam ia ka the ''' Book module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka website jong ngi bad nion ha ''' Add child page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
|Type ia ka ''' Title''' kum &amp;quot;Installing Drupal&amp;quot; bad ka ''' Body''' kum - &amp;quot;This is where we explain how to install Drupal&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka la buh hi ia ka ha ka ''' Drupal manual''' kaba ngi la shna.&lt;br /&gt;
Kane ka jia tang namarba ngi la nion ha ''' Create Book page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Save and publish'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ia u navigation lah pynmih hi na ka bynta jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Up'''. Ka ialam ia ngi sha ka kyrdan ba donkam. Kynmaw – Nga la ong mynshwa ba kadon ka ''' block''' ba don bad kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Structure''' bad ''' Block layout.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|Bad ha ka ''' Sidebar first''', To ngin buh ia ka ''' block'''.&lt;br /&gt;
Nion ''' Place block''' bad ngi lah ban iohi hangne- ngi don ia ka ''' Book navigation menu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Place block''', nangta nion ha ''' Save block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Save blocks''' bad leit biang sha ka site jong ngi. Hangne kadon ka ''' Book navigation, Our Drupal Manual''' bad ka ''' Installing Drupal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Kane kan sa hiar bad kiew kumba donkam, haba ngi pyndap ia ki ''' child pages''' bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
| Sa shisien nga pynkynmaw ia phi- Leit sha ka ''' drupal.org''', browse lyngba ka ''' user manual''' lane ka ''' documentation''' kaba pyndonkam ia ka ''' Book module''' ban pynurlong ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|  Ka long kaba donbor bha lada kane ka dei ka jait content ba phi donkam ha ka site jong phi. Phim don jingpyrkhing sha ka ''' title''' bad ka '''body''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:47&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndap  ''' fields''' sha ka ''' Content type''' kaba wan ryngkat bad ka ''' Book module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|  Lada ka website ka ioh jingmyntoi shisha na  ka jingdon ka ''' forum''', te ka ''' Forum module''' ka long kaba iarap bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Content''' bad nangta ha  ''' Add content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| | Ka ''' Forum''' module ka lah shna shisha ia ka '''Content type''' bathymmai kaba kyrteng ''' Forum topic'''.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| | Kine ki dei ki ''' field able,''' kaba mut ba ngim don jingpyrkhing sha ka ''' title''' bad ka ''' body'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Forum topic'''. Pyndap ia ka '''forum topic''' kaba thymmai, shu ong, &amp;quot;Learning Drupal&amp;quot;. Ha ka ''' Forums''', buh ia ka ha ka ''' General discussion.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Nangta pyndap ia ka ''' body - &amp;quot;Hi, I’m just learning Drupal. Can someone help me?&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Save and publish.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:45&lt;br /&gt;
| Mynta, namar ba kadei ha ka ''' Forum Content type''', ki briew ki respond da kaba pyndap ia ki ''' comments.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|  To ngin pyndap ia ka   '''comment''' -&amp;quot;Sure I can help&amp;quot;. &amp;quot;You should just read everything at Drupalville!&amp;quot;. Bad nangta nion ha ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|  Namar ba ngi la logged in kum u ''' super user''', kine lah dep approve hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:14&lt;br /&gt;
| Lada ngi nion ha ''' General discussion''', ngi don kawei ka jingiakren balong ia baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:21&lt;br /&gt;
| '''Forum topic''' ba la khot ka &amp;quot;Learning Drupal&amp;quot;, ryngkat bad kawei ka '''comment'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
| | Mynta lada ngi nion ha ka '''comment''', ngi lah ban bteng ban add ia ki comments. Ha kane ka rukom, ngi lah ban shna baroh ki jait ''' forums'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:37&lt;br /&gt;
| | To ngin nion ha ka kyntien ''' Forums.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:41&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban nion hangne ban pyndap ia ka '''forum topic''' kaba thymmai kaban sa don ha ka jingiakren. Tangba, kum u '''administrator''', phi lah ban kwah kham bun ki '''forums''' lait na kane kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:55&lt;br /&gt;
| Te, to ngin leh ia kata. Nion ha ''' Structure''' bad nangta ha ''' Forums.''' Hangne kadei ba ngi lah ban pyndap ia ki ''' forums''' ba thymmai bad ki ''' containers''' bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
|Lada nga kwah ban pyndap ia ka forum, nga lah ban leh ia kata. Bad nga lah ban pynbeit ia ki ha kano kano ka rukom kumba nga kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka ''' Content''' bad nangta ha ka ''' Add content''' bad ka ''' Forum topic.''' Mynta nga lah ban don ia ka jingjied ban buh ia ka ha kiwei pat ki ''' forums.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
| Kane kadei kumno ngi lah ban pynbiang ia ka ''' forum''' kaba itynnad kum kane, ha ka Drupal website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
| Da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka lamphrang sha ki '''Modules'''&lt;br /&gt;
'''Book''' Module bad '''Forum''' Module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
|Ia kane ka video la shim na ka  '''Acquia''' bad '''OSTraining'''  bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:16&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:35&lt;br /&gt;
|  Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:49&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong , nga pynkut ia kane. Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Controlling-Display-of-Images/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Controlling-Display-of-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Controlling-Display-of-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-10-03T17:48:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 | '''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Controlling Display of Images'''. |- | 00:06 | Ha kan...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Controlling Display of Images'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ki '''Image styles''' bad '''photo gallery view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12 &lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu Linux''' Operating System, '''Drupal''' 8 bad '''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| To ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
| Ha ka''' Drupal''', ngi lah ban pynkylla ia ka size bad scale ia ka image ba kan biang katkum ka jingdonkam jong ka '''site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Ka Drupal ka shim ia ka original image bad ka pynkylla ia ka sha ka size bad scale kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Nangta, ka saves ia ka version jong ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Configuration'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia shna 2 tylli ki ''' image styles''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh bad kdew sha u ''' MEDIA''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah ban iohi ia ka ''' Image Styles'''. Nion ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Ngin ia shna ia ka ''' Image style''' na ka bynta ka '''table''' kaba ngi lah dep set up.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Bad ruh na ka bynta ka view kaba bud kaba ngin sa ia shna kaba dei ka '''grid''' jong ki '''logo'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Add image styles.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Image style name,''' ngin ia type &amp;quot;Upcoming Events 150 x 150&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka Drupal ka pyndap ia ka '''machine name''' na ka bynta jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka ''' Image style name''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha ''' Create new style'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| Ha ka liang kadiang, kadei ka original image kaba dei 600 x 800 pixels bad ka edited version jong ka image kaba don ha kaliang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Hapoh ''' EFFECT''', nion ha ''' Select a new effect''' drop-down.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Bun ki options ki lah paw ha kane ka list. Napdeng kine ki options, ngan jied &amp;quot;Scale and crop&amp;quot; effect.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Phi lah ban jied kano kano ka option kaba phi kwah. Kum ka nuksa:''' Rotate, Resize''' lane kawei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Nion ha u ''' Add''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| Pyndap ia ka ''' Width''' kum ''' 150''' bad ''' Height''' kum ''' 150'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Kynmaw- wat nym pynlong ia ka ''' Width''' bad ''' Height''' kham heh ban ia ka original image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Da kaba leh kumne, kan sa pynlong ia ka image sha ka pixelate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Nion ''' Add effect'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Hangne ka''' Image Style''' ba thymmai jong ngi. Ha ka image ba sha kamon, ngi lah ban iohi mynta ba ka lah scaled bad cropped.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| To ngin ia shna sa kawei pat. Nion ha ''' Image styles''' bad nangta ha ''' Add image styles''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Mynta, ha ka ''' Image style name''' ngin ia type: &amp;quot;photo gallery of logos&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha ''' Create new style''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Kane ka lah ban long ka image ha kano kano ka '''photo gallery''' ha ka machine jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Phi lah ban leh ia kane na ka bynta kano kano ka image, ha kano kano ka'''field''' bad ha kano kano ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Sa shisien, nion ha ''' Select a new effect''' bad nangta ha &amp;quot;Scale and crop&amp;quot; option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Nion ha''' Add''' button. To ngin pyndap ''' Width''' kum ''' 300''' bad''' Height''' kum''' 300'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Bad nangta nion ha ''' Add effect''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Phin iohi mynta ba ka image ha kaliang kamon kalah don ia ka dimension ba thymmai kaba dei 300 x 300.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| Kane ka pyni ba ka Drupal dalade hi ka lah shna ia ki version jong ki image na ka bynta man ka '''Image style''' bad buh ia ki ha ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Structure''', nangta ha''' Views.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| To mynta ngin update ia ki ''' Upcoming Events''' view jong ngi da kaba nion ha ''' Edit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:27&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Event Logo''' bad nangta pynkylla ia ka ''' Image Style''' sha &amp;quot;Upcoming Events&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36&lt;br /&gt;
|  Scroll shapoh sha ka preview section bad ngin sa iohi ia ki logos jong ngi baroh ki lah long ryntih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
|  Mynta, nion ha ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Back to site'''. Hangne ki view jong ngi ha ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Kane kadei kaei ba ka ''' Image Styles''' kaleh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin ia shna ia ka ''' view''' ba thymmai kum ka grid layout na ka bynta baroh kine ki events.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|  Ban leh ia kane, nion ha ''' Structures''', nangta ''' Views''', bad ''' Add new view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|  Ngin ia jer kyrteng ia kane kum ka ''' Photo Gallery'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Set ia ka ''' VIEW SETTINGS''' kum ''' Content - of type - Events'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka '''view''' lah ban pyndonkam kum ka photo-of-the-day lane lane gallery jong ki images na ka bynta kano kano ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Create a page.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
|  Scroll shapoh bad jied ''' Grid''' of''' fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw: ngi lah ban jied kano kano kawei pat ka option, ba lah ai ha ka drop-down ''' da ka Drupal''', ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|  Ha ka ''' Items to display''' field, jied ''' 9''' namar kane ka ai 3 by 3 grid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| To ngin ia check ''' Create a menu link''' ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
|  Hapoh u ''' Menu''' drop-down, jied ia ka option &amp;quot;Main navigation&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Nangta nion ''' Save and Edit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54&lt;br /&gt;
|  To ngin ia cross-check da ka criteria ba 5 jong ngi. Ka ''' Display''' kadei ''' Page''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|  Ka ''' Format''' kadei ka ''' Grid''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|  Kadon tang kawei ka''' Field''' kaba kyrteng ka''' Title,''' bad khatduh, ka ''' Filter''' bad ''' Sort Criteria'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Ngin ia ieh ia kine kumba ki long, ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|  Scroll shapoh. Ngi iohi hangne – ngi don 4 tylli ki '''column'''s bad 9 tylli ki '''events'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
|  Ban pynkylla ia ka number jong ki columns, ha ka''' Format,''' nion ha ka''' Settings''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Nangta pynkylla ia ka number jong ki columns sha 3 bad nion ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| Kane kan ai ia ngi 3 by 3 grid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
|  Ha ki ''' Fields''', nion ha ''' Add.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| Kdew ia ka ''' Event Logo''', buh ia u check mark ha u bad nangta nion ha ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
|  Ha kane kapor, jied ia ka &amp;quot;photo gallery of logos&amp;quot; kum ''' Image style.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Link image to,''' jied ''' Content''' bad nangta nion ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
|  Wut wut, ha ka ''' Preview''' section ba hapoh, ka grid lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Te, phi iohi, ka grid layout ka iapher na ka '''table'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| Baroh ki '''fields''' kiba phi jied na u node, kidon ha kawei ka cell.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Bad, ngi lah ban rai katno tylli ki cells kiba ngi kwah ban pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin nion ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha u ''' Back to site''' button bad nangta nion ha u ''' Photo Gallery'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Kane kalong kaba itynnad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:19&lt;br /&gt;
|  Ha ka device ba rit kum ka mobile, baroh ki image ki scale shapoh ban pynbiang ia ka 3 x 3 grid jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Bad kane kadei kaei ba ka ''' Drupal''' kaleh bad ki grid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Da kane, ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang ki: '''Image styles''' bad '''photo gallery view.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai ia ki certificates. Na ka bynta khambun ki jingtip, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei pisa da ka- NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Table-of-Fields-with-Views/Khasi</id>
		<title>Drupal/C3/Table-of-Fields-with-Views/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C3/Table-of-Fields-with-Views/Khasi"/>
				<updated>2017-10-03T17:44:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border =1  | '''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Table of Fields with Views'''. |- | 00:07 | Ha kane...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1 &lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Table of Fields with Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban shna ia ka '''table''' jong ki '''fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia pule kaei ka ''' Table''' jong ki fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Shu buh, ngi kwah ban pyni ia ka list jong ki events kiban sa wan ha ka '''table''' kum kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
|Hangne, u nongpyndonkam u lah ban iohi katto katne ki jingtip ba bniah jong ki events bad ki tarik jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|Ki fields kiba pyni hangne ki don ha ka ''''Events' Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyni tang katto katne ki fields jong ki katto katne ki events.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Ban kham shai, ngi pyni tang ia ki events kiba don ia ki tarik hadien jong kapor ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Kum kine ki list ba lah jied jong ki contents la khot ruh ki '''Reports ''' lane '''Query Results, ''' ha kiwei ki programs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia shna ia ka '''view ''' na ka bynta ka '''table''' jong ki '''fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Leit sha ''' Shortcuts''', nangta ''' Views''' bad nion ''' Add new view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ngin ia jer kyrteng ia kane kum &amp;quot;Upcoming Events&amp;quot;. Mynta pynkylla ia ka ''' Content of type''' &amp;quot;All&amp;quot; sha &amp;quot;Events&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban leh ia kane na ka bynta kano kano ka ''' Content type''' – '''Log entries, Files, Content revisions, Taxonomy terms, Users, Custom blocks''' bad kumta ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ia mynta, ngin shu ia ieh sorted ia ka da ka ''' Newest first'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Buh ia u check ha u ''' Create a page''' bad ha ka ''' Display format,''' jied ''' &amp;quot;Table&amp;quot; of fields.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|Ngin ia buh ia ka default value kum 10 ha ka ''' Items to display.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngin ia buh ia u check ha u ''' Use a pager''' bad ''' Create a menu link.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|Hapoh ''' Menu''', ngin ia jied &amp;quot;Main navigation&amp;quot; bad ngin ia khot ia ka ''' Link text''' kum &amp;quot;Upcoming Events&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| Ia mynta ki menus jong ngi kim long ia ryntih, hynrei ngin sa ia leh shen ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and edit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ki 5 tylli ki jingkylli jong ngi.&lt;br /&gt;
Ka ''' Display''' kadei ka &amp;quot;page&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Ka ''' FORMAT''' kadei ka &amp;quot;table&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|  Hapoh ''' FIELDS,''' ngi don ia ka &amp;quot;Title&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' FILTER CRITERIA''' ngi kwah tang ia ka &amp;quot;Upcoming events&amp;quot;, te ngi donkam ban pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| '''SORT CRITERIA''' ka bakla namar ngi kwah ban buh ryntih ia ka ha ka ''' Event date''' bad ym dei ha ka  ''' Published date'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Ban sdang, to ngin nion ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Hangne, hapdeng, ngi don ia ka ''' PAGE SETTINGS''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ka ''' Path''', u ''' Menu,'''  u ''' Access Permission''' bad mynta baroh ki lah ban access ia ka landing page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndap ia ka ''' HEADER''' lane ka ''' FOOTER''' da kaba nion ha u ''' Add''' buttons hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndap kaei ban leh lada kam don kano kano ka results.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynithuh katno tylli ki items lah pynpaw ha ka ''' page'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
|Bad hato kadon ne em ia ka ''' pager''' ha trai ryngkat bad ka '''Read More link '''ha trai jong ka  '''View.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Hapoh jong u ''' ADVANCED''' tab, kidon kiei kiei kiba ngin nym ia peit ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep pyniasnoh lypa ia ki ''' Events''' bad ki ''' User Groups.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Te, ngi lah ban shim ia ki information na ki ''' User Groups''' kiba lah sponsor ia ki '''Events''' jong ngi bad buh ia ki ha kane ka ''' View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|Ia kane lah leh da kaba pyndonkam ia ki ''' RELATIONSHIPS''' bad ''' CONTEXT''' kiba ngi lah shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia leit ban pyndap ia ki '''fields''' kiba ngi donkam ha ka ''' table''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Add''' bad scroll shapoh haduh ba ngin da shem ia ka ''' Event Date''' field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|Nga husiar bha haba label ia ki fields da kaba pyndonkam ia ka ''' Content type name.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Khnang, ba ngan lah ban ioh ia ki da kaba suk ha ki ''' Views''' hadien habud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Buh ia u check mark ha ka ''' Event Date''' bad nion ha ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Hangne, ngin ia jied katto katne ki settings. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Ia mynta, ''' Create a label''' bad ''' Place a colon''' options lah checked.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|To ngin ia ieh ia ka ''' Date format''' hangne kum default; ha kawei pat ka rukom &amp;quot;medium date&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|Wat khuslai ia kano kano na kine ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Bad khatduh, nion ha u ''' Apply all displays''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Te, mynta ngi don 2 tylli ki '''column'''s -''' TITLE''' bad ''' EVENT DATE'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap ia ka field kaba bud. Nion ''' Add''' bad mynta scroll shapoh haduh ba phin da shem ia ka ''' Event Logo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Jied ia ka bad nion ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| Mynta uncheck ia u ''' Create a label''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ''' Image style''' jong u &amp;quot;Thumbnail&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|Nangta, hapoh u ''' Link image to''' drop-down, jied &amp;quot;Content&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Ha ka jinghikai kaba bud, ngin sa ia pule kumno ban shna ia ka ''' Image style''' ba thymmai na ka bynta kane ka ''' layout.''' Hynrei ia mynta, ngin ia jied &amp;quot;Thumbnail&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Nion ''' Apply.''' Mynta, ha ka '''preview''', ngi dei ban iohi ia ki ''' thumbnails''' kiba lah sei da ka '''devel,''' na ka bynta man ka ''' Event.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai biang bad nion ha u ''' Add''' sa shisien. Ha kane kapor, scroll shapoh bad jied bun tylli ki '''field''' ha kajuh kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Jied ''' Event Topics''' bad ''' Event Website'''. Bad nangta nion ha u ''' Apply all displays''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ha ka page kaba bud, ieh ia baroh kumba kalong bad nion ha ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba mynta ngi lah ban set up 2 tylli ki fields ha ka shisien set ha ki ''' Views''' bad iwei pa iwei kin sa don la kijong ki '''Settings''' screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Sa shisien, nion ha '''Apply all displays.''''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ia ki ''' EVENT TOPICS''' bad ''' EVENT WEBSITE.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ki ''' title, date, topics''' jong ngi bad ka ''' website'''. To ngin nion ha ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
|Kadei ka jingmlien kaba bha ban save ia ki kam jong phi man kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| To ngin check. Ka ''' Display''' jong ngi kadei ka ''' Page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|Ka ''' FORMAT''' kadei ''' Table'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|Ka ''' FIELDS''' kadei ka set.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Ka ''' FILTER CRITERIA''' bad ''' SORT CRITERIA''' ki dang bakla hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Ban pyndap ia u ''' FILTER CRITERIA,''' nion ha u ''' Add''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
|Scroll shapoh haduh ba phin da shem ia ka ''' Event Date.''' Nangta, jied ia ka ''' Event Date''' bad nion ''' Apply.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Kane ka screen kalong kaba donkam bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|Hapoh ''' Operator''' drop-down, ngin ia jied &amp;quot;Is greater than or equal to&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Hapoh ''' Value type''', lada ngi buh ka tarik ba mynta ka sngi, kan long ka bym iahap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|Ngi hap ban buh ia ka tarik ba thymmai man ka sngi. Hynrei ngi lah ban jied &amp;quot;An offset of the current time...&amp;quot; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|Bad, ha ka ''' Value''' field, type ia ka kyntien “now”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
|Kane kamut ba, tang kito ki events kiba hadien ka current time kin sa shah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|Ka current time kam dei ka por ba ngi shna ia kane. Kadei ka por mynba u user u view ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Te, u user un sa iohi tang ia ki events kiban dang wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05&lt;br /&gt;
| Kumba ngi lah ban iohi, ka dummy contents ba la sei da ka '''devel''' kam ai ia ngi ia kano kano ka tarik kaban dang wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|Te, to ngin ia update hi manually katto katne ki events jong ngi ban pynthikna ba ka ''' View''' jong ngi ka treikam bha ha ka rukom badei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| It katto katne ki events bad pynkylla ia ka ''' Event Date''' sha kiei kiei kiban dang wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| Leit sha '''Content'''. '''Filter''' da ki '''Events Type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|Jied kano kano ka event bad nion ha '''Edit'''. Nangta pynkylla ia ka tarik sha ka sngi kiba hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|To ngin nion ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Sangeh ia kane ka jinghikai bad '''update''' kumba 6 lane 7 tylli ki events.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
|Ynda ngi lah dep, wan phai biang sha ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Leit sha '''Shortcuts'''. Nion ha '''Views'''.  It ia u '''Upcoming Events'''. Nion ha '''Edit.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia leit phai biang sha ka editing ia ka '''view''' ha kaba ngi sangeh hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|Scroll shapoh ban iohi ia ka preview.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ia filter ha ka rukom kaba dei bad ka ''' Event Date''' jong ngi kaba long ''' greater than or equal to now.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
|Haien kane, ngi dei ban check ia ka '''SORT CRITERIA.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
|Da kaba long hi, ka '''Drupal''' ka sort ia ka content da ka tarik jong ka authoring ha ka order kaba hiar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki '''Events''', kalong kaba myntoi ban don ia ka '''Event Date''' ha ka order kaba kiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia kane, nion ha ''' Authored on''' bad nion''' Remove.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| Nion ''' Add''' sa shisien scroll shapoh haduh ban phin da shem ''' Event Date'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
| Nion ''' Apply.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
|Mynta, hapoh ''' Order''', jied ''' Sort ascending'''. Kane ka sort ia ki events jong ngi haduh kane ka sngi shakhmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
|Nion ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah dep update ia ki ''' Events''' jong ngi bad set bha ha ka rukom badei ia ka''' Sort Criteria'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|Ngi dei ban iohi ia ka list kaba long kum kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| Baroh ki events kiba wan hadien habud, lah list ha ka ''' EVENT DATE''' order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| Pynthikna ba phi nion ''' Save''', hashwa ba phin iaid shakhmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
| Te, don sa kawei kaba ngin sa leh bad kane ka ''' View.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
|To ngin ia khleh lang ia ka ''' TITLE''' bad''' Logo''' '''column'''s bad nangta to ngin pynlong ia ka '''TITLE''' bad ''' EVENT DATE''' sortable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:41&lt;br /&gt;
|Ynda ngi leh ia kane, u user u lah ban nion ha u ''' TITLE''' bad kan sa sort da kata ka feature.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:48&lt;br /&gt;
| Scroll biang shajrong. Kdew sha ka ''' FORMAT &amp;gt; Table''' bad marjan bad ka, nion ha ka kyntien '''Settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' Content Event Logo,''' pynkylla ia ka''' COLUMN''' drop-down sha ka &amp;quot;Title&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
|Na ka bynta u ''' SEPARATOR''', hangne hajrong, shu buh ia u simple '''line break'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| Pynlong ia ka ''' Title''' bad ''' Event Date''' columns''' SORTABLE''' ha ka ''' Ascending order''' bad nion ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:17&lt;br /&gt;
| Te, mynta ki ''' Title''' bad ''' logo''' jong ngi ki lah don ha kajuh ka column bad baroh ar ki ''' TITLE''' bad ''' EVENT DATE''' mynta ki lah long sortable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
| To ngin ia pynkylla ia ka kyntien ''' Title''' sha ''' Event Name.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
|Nion ha ka kyntien &amp;quot;Title&amp;quot; bad ha ka ''' Label''', pynkylla ia ka &amp;quot;Title&amp;quot; sha &amp;quot;Event Name&amp;quot;.&lt;br /&gt;
Nangta nion ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:40&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh sha ka preview area. Ka ''' Event Name''' jong ngi bad ka''' logo''' bad''' date''' baroh ki lah set.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:48&lt;br /&gt;
| Ha ka jinghikai kaba bud, ngin sa ia pule kumno ban pynkylla ia ka size jong ki logo jong ngi ban pynlong ia kane kaba kham itynnad khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Ia mynta, nion ''' Save''' bad to ngin ia test ia ka ''' View''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:59&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Back to site''' ban leit sha ka ''' Homepage.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:03&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Upcoming Events.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:06&lt;br /&gt;
|Phi dei ban iohi ia ka '''table''' kaba lah pyni itynad ia ki events kiban wan tang hadien habud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:13&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban iohi ba phi lah ban sort da ka''' Event Name''' bad ''' Event Date'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:20&lt;br /&gt;
| Da kane, ngi lah poi sha kaba kut jong ka ''' Table View''' ba nyngkong jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:24&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:26 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang ban shna ia ki '''tables''' jong ki '''fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:41&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:51&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:58&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:07&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka-&lt;br /&gt;
NMEICT, Ministry of Human Resource Development bad&lt;br /&gt;
NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:19 &lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Modifying-the-Display-of-Content/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Modifying-the-Display-of-Content/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Modifying-the-Display-of-Content/Khasi"/>
				<updated>2017-09-12T16:03:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border = 1 | '''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ''' Modifying the Display of Content'''. |- | 00:06 | Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ''' Modifying the Display of Content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai , ngin ia pule shaphang :&lt;br /&gt;
'''Displays'''&lt;br /&gt;
Ban manage ia ka '''Full content display''' bad&lt;br /&gt;
Manage ia ka display '''Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, ngan pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad &lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi la dep shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Mynta , ngi don ia ka content jong ngi. To ngin peit kumno ka long bad kumno ka ''' Drupal''' ka render ia ka sha ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ha ka ''' Teaser mode,''' ngi ioh ia ka ''' Title''' bad ka Body''' ryngkat bad ka ''' Read more.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| Katba ngi scroll shapoh, ngi lah ruh ban iohi ia ka content ba thymmai jong ngi hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Kumba ka long hi, Drupal ka pynmih ia ki  10 tylli ki ''' nodes''' bakhatduh ba la shna ba lah dep pyllait sha ka ''' Homepage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Phi iohi, don katto katne ka pagination shapoh hangne ha trai jong ka page - ''' 1, 2, 3, Next''' bad''' Last.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Lada ngi nion ha ''' Last,''' ngin iohi ia ka jing list jong ki nodes ha ka ''' Teaser mode''', ryngkat bad ka  ''' Read more''' hadien jong ka ''' Title'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Kane kam da itynnad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' ka ailad ia ngi ban set up kaei kaba ka khot “View modes”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure ''' bad nangta ''' Content Types.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin update ia ka layout na ka bynta ka ''' 'Events' Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Nion ha ka drop-down, nangta nion ha ka ''' Manage display'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Phin iohi hangne hajrong, ha ka ''' Manage display''' tab, kadon ka ''' Default''' bad ka Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| '''Default''' kadei ka default layout – kaba ngin sa add kawei na ki ''' Full view''' layout.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| Kaba bud kadei ka ''' Teaser''' layout. To ngin nion ha ka ''' Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Teaser''' mode,tang  kawei kaba paw kadei ka ''' Event Description.''' Bad ki ''' Links,''' kiba dei ka ''' Read more''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Hangne ka ong &amp;quot;Trimmed limit: 600 characters&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Ngin update ia ki katto katne ban shna ia ka ''' Teaser''' mode na ka bynta ka ''' 'Event' Content type''' jong ngi ban kham i biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Shwa ban iaid shakhmat, ngi donkam ban sngewthuh ba ka Drupal ka ai ia ngi kaba ki khot ''' Layouts'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Structure''' bad''' Display modes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha ''' View modes'''. Phi iohi, kadon ka ''' Form modes''' ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Kane ka ''' Form modes''' kadei ka layout na ka bynta kumno ka data la pyndap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Kane ka ''' View modes''' kadei ka layout bad ka bynta kumno ia ka data la view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' View modes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Hapoh jong ka ''' Content View mode''', ngi iohi ia ka '''Full content, RSS, Search index, Search results, Teaser.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban add ia ka ''' Content View mode''' bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Kaba donkam kadei – ngim shah teh ha kaei kaba ka ''' Drupal''' ka ai ia ngi shabar jong ka kam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Ngi don ruh ia ki ''' Blocks, Comments, Taxonomy terms''' bad''' Users'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban add ia ka ''' View modes''' lajong sha kawei na kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Sngewbha buh ka jingkynmaw ia kata. Kadei kaba donkam bha ban kynmaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Kine kidei kiba don. Tangba ym baroh ki lah shah enable na ka bynta man kawei ka ''' Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang bad leh ia kata.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka ''' Structure''' bad nion ha  ''' Content types.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Events Content type''', nion ''' Manage display.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Sa shisien, ngi don ha kane ka page ha kaba ngi don ''' Default''' bad ''' Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh sha trai bad nion ha ''' CUSTOM DISPLAY SETTINGS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Buh ia ka check-mark ha''' Full content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Kane kan ailad ia ngi ban shu antad ne pynbiang kumno ki '''field'''s la buh ia ki, ha ka por ba ngi peit ha u node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Mynta, hangne hajrong, ngi don ''' Full content''' bad''' Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| Kaba bud, ngin pule shaphang kumno ban update ia kine baroh ar ki ''' View modes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Nyngkong to ngi update ia ka ''' Full Content''' view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki fields ha ka ''' Full Content''' layout jong ngi bad ka order kaba ki don bad kumno ki ''' LABEL'''s ki paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Kum ka jingpynkynmaw, to ngin phai biang bad peit ia ka ''' event. ''' Nion ha ''' DrupalCamp Cincinnati.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Ka ''' body'''  ka don hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| '''Event website, Date, Topics''' bad ka ''' logo''' lada ngi don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| Mynta , to ngin pynkhuid ia kine ban pynlong ia ka content jong ngi kaba kham i biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| '''Structure &amp;gt; Content types &amp;gt; Manage display''' na ka bynta ki''' Events''' bad nangta nion ha ''' Full Content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| Hangne, ''' Event Description''' ka don ha ka full mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| To ngin tan ia katei shaduh shapoh jong ka ''' Logo.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Nangta, to ngin buhrieh ia ka ''' LABEL''' na ka bynta ka ''' Logo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| Bad pynkylla ia ka na ka ''' Original image''' sha ka ''' Medium''' size.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka''' Image style'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule kham bun shaphang ki ''' Image styles''' ynda ngi lah poi sha ki ''' Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Sngewthuh ba  ngi la lah ban pynmih ia kano kano ka size image ha kano kano ka ''' Image style''' ba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Te ngin sa lah ban pyndonkam ia ka hangno hangno ha kaba ngi kwah. To ngin nion ha ''' Update'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Mynta ka ''' Event Logo''' kan sa don ha ka liang kadiang namar kane ka ''' Theme''' ka pyniaid ia ki dur sha ka liang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Ka ''' Body''' kan sa tawiar sawdong jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| To ngin buh ia ka ''' Event Date''' kum ka ''' LABEL Inline'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla ia ka ''' Format ''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Nion ha u gear ha ka liang ka mon. Ngi pyndonkam ia u gear ban configure ia kaei re kaei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Ngin pynkylla ia kane sha ka ''' Default long date'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Nion ''' Update'''.   Kane ka sngewtynnad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| To ngin buh ia ka ''' Event Sponsors''' kum ka ''' Inline'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ba ka output la linked sha ka ''' referenced entity.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Kata ka mut, lada ka ''' Cincinnati User Group''' ka kyrshan  ia ka ''' DrupalCamp Cincinnati,'''   kata kan sa dei ka link sha ka ''' User Group''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Kata kadei thik kumba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Namar ba ka '''Event Topics ''' la pyni ha ka column, ngin jied ''' Above.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Sa shisien, ka la link sha ka ''' Referenced entity'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Mynta, sngewbha sangeh ia kane ka jinghikai bad check ba ka screen jong phi kan long kum ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| To ngin peit ha kawei na ki nodes jong ngi ha ka ''' Full View''' mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Content''' bad nangta ha kano kano ka ''' event''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| Ki kyrteng jong ki '''Events''' jong phi bad ka text kan sa pher bha na ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Kadei tang namar ba ka ''' devel''' ka pyndonkam ia ka''' Lorem Ipsum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Nion ha kano kano ka '''Event''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
| Phi dei ban iohi mynta ia ka '''layout''' kaba long kum kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Kane ka itynnad bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| '''Event Website''', '''Event Date''', '''Event Sponsors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Kadon khyndiat ka jingeh bad ka ''' Event Topics,''' tangba na ka bynta kata ngi lah ban shu pyndonkam ia ka ''' CSS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Ki  '''links''' jong ki ki kdew sha ki jaka badei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| To ngin update ia ka full display na ka bynta ka ''' User Groups Content type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure &amp;gt; Content types''' bad nangta ha ''' Manage display''', ha ka ''' User Groups'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Sa shisien, ngi donkam ban update ia ki ''' Views''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh , nion '''CUSTOM DISPLAY SETTINGS''' bad jied ''' Full content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban update ia kino kino na kine ki displays kum ka jingkwah jong ngi. Nion ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| Nangta jied ''' Full content'''. Kane ka iasyriem sha kaba ngi la leh bad ki ''' Events''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| To ngin buh  ia ka ''' Group Website''' hajrong jong ka ''' Description''' bad ka ''' site Inline'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| Buh ia ka ''' Group Contact''' bad ka ''' Email''' hajuh sa shisien , da kaba pynlong ia ki ''' LABELs Inline'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| Nga sngewtynad ban ieh ia ka ''' Email''' kum ka''' Plain text''', bad kum ka '''Email''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Kane kadei namar ba ngam kwah ban pyndonkam ia ka default''' Email''' program jong nga ban phah ''' email''' shuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Nga sngewtynnad ban buh ia ka kum ka ''' Plain text.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Buh ia ka ''' Group Experience Level''' kum &amp;quot;Above&amp;quot;, namar ba kadei ka list jong baroh kiba la ioh mad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, buh ia ka ''' Events sponsored''' ruh kum  &amp;quot;Above&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Ieh ia ka ''' FORMAT''' kum  &amp;quot;Label&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban jied ia ka ''' Entity ID'''lane ka''' Rendered entity''' ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| Tangba, da kaba leh kumya, ngin sa kut bad ka jingbun jong ki ''' Event pages''' hangta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| Ngan buh ia ka kum  &amp;quot;Label&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Hangne ka ''' &amp;quot;Link to the referenced entity&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam ia kane, ngi lah ban nion ha ka link ban leit sha ka ''' DrupalCamp Cincinnati''' ha ka ''' Cincinnati User Group.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Save''' bad peit kaei kaba ngi la leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| Nion ''' Content''' bad nion ha '''User Group''' ha ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ia ka ''' Group website''', ka jingbatai, ka ''' Contact information'''. Kane la shna da ka ''' devel'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| Ka '''Contact Email''' – kane ka dei ka id bym shisha kaba dei ruh kaba la shna da ka ''' devel'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:38&lt;br /&gt;
| Kaba donkam hangne kadei ba ka treikam!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Hangne kadon ka ''' Group Experience Level'''.  Phin iohi ba ka ''' devel''' ka la jied arsien ia kaei re kaei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| Ia mynta ngin shu ieh shwa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, ka ''' Event sponsored''' kadei ka &amp;quot;DrupalCamp Cincinnati&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
| Kane ka layout kadei kaba biang tam kaba ngi lah ban ioh, khlem da add ia kino kino ki ''' Display''' lane ''' Layout modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
| Ngi la dep leh pura ia ka ''' Full content'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
| Kaba bud, to ngin pule ban update ia ki ''' Teaser''' modes. Lada phi peit ha kine artylli, kim da dei than kibym biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| Tangba katba phi dang scroll shapoh, ki ''' Teaser''' modes jong ngi kim da biang than.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:21&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynbiang ia ki da kaba suk bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure''' bad''' Content types.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Events''', nion ha ''' Manage display''', bad nangta ha ''' Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' ka ai ia ngi ia ki''' links''' bad ''' Event Description''' kaba dei ka ''' body''' field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| To mynta ngin update ia ka ''' Teaser mode'''   na ka bynta kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| Shu tang ia ka ''' Event Website'''   shajrong bad jied ''' Inline'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| Nangta tan ia ka ''' Event Date''' shajrong namar ba ka long kaba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:55&lt;br /&gt;
| Nangta, tan ia ka ''' Event Logo''' bad buh ia ka ruh hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:00 &lt;br /&gt;
| Ngin buhrieh ia ka ''' LABEL''' bad pynkylla ia ka ''' FORMAT''' sha ka''' Thumbnail.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:05&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban shna ia ki ''' Image styles''' na ka bynta kano kano ka dur ha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
| Tangba ngin sa pule shaphang jong ka hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:13&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka ''' Link image '''  kum ''' Content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:17&lt;br /&gt;
| Kane kan pynlong ia ka ''' logo''' thik kum ka''' link''' sha ka content. Mynta nion ''' Update'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:23&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka '''logo''', ka '''website''' bad ka ''' date'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| Tan ia ki ''' Links'''  sha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
| Kaba bud, to ngin pynduna ia '''Event Description'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:35&lt;br /&gt;
| Nion ha u gear bad pynkylla ia kane sha ''' 400 characters'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:40&lt;br /&gt;
| Nion ''' Update'''. Nangta nion ia u drop-down bad pynkylla ia ka opshon sha '''Trimmed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
| Mynta ka ''' Teaser mode''' jong ngi kadei ban don:&lt;br /&gt;
ka''' Logo''' ha ka liang kadiang, &lt;br /&gt;
ka''' Website''', &lt;br /&gt;
ka''' Date''' bad &lt;br /&gt;
ka ''' Description''' ha ka liang kamon , ryngkat bad ki''' Links'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:58&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ka long ia mynta.Nion ''' Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:03&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka ''' site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ba ia ka ''' DrupalCamp Cincinnati''' la dep update.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
| Ngin update ia ka ''' Date''' field hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ba ia  ka ''' Body''' la pynduna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:16&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Structure'''.  Nion''' Content types &amp;gt; Events &amp;gt; Manage display''' bad''' Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:24&lt;br /&gt;
| Bun na kane ka biang lait noh na ka bynta ka ''' Event Date.'''   Ha ka jaka jong ka  ''' Time ago''' ngin jied ''' Custom'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:32&lt;br /&gt;
| Phi iohi hange, kadon ka link sha ka ''' PHP documentation''' na ka bynta ki''' Date Formats.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:38&lt;br /&gt;
| To ngin update ia ka ''' Date-Time format''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:41&lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, delete ia katei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:44&lt;br /&gt;
| Lowercase l comma capital F jS comma and capital Y.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:51&lt;br /&gt;
| Kane ka mut ka sngi jong ka taiew , ka sngi jong u bnai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:55&lt;br /&gt;
| Bad nangta ka suffix ba biang- '''st nd rd th'''   bad u saw number jong u snem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:04&lt;br /&gt;
| Nion ''' Update.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:06&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka '''preview''' jong ka tarik hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:09&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:11&lt;br /&gt;
| To ngin buhrieh ia ka ''' Event Description, ''' ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:14&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:16&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ha ka  ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:19&lt;br /&gt;
| Mynta ka ''' Teaser''' jong ngi na ka bynta ka ''' Event''' jong ngi lah ban iohi hangne – ka ''' Title''', ka ''' logo''', ka ''' website''' bad ka ''' Event Date.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:28&lt;br /&gt;
| To ngin update ia ka ''' Teaser''' mode jong ngi na ka bynta ka ''' User Groups'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:32&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure &amp;gt; Content types''' bad nangta ha ''' Manage display''' ha ka ''' User Groups'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:39&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha ''' Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:42&lt;br /&gt;
| Kane kawei ka kham pher namar ngim don ia kino kino ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:47&lt;br /&gt;
| Ngi lah dei ban don ia ka ''' User Group logo.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:50&lt;br /&gt;
| To ngin buh ia ka ''' User Group Website''' ha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:53&lt;br /&gt;
| Ngin nym pyni ia ka ''' User Group Description.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:57&lt;br /&gt;
| To ngin buh ia ka ''' Group Contact email.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:00&lt;br /&gt;
| Bad pynkylla ia ka label ''' Group Website''' bad''' Contact Email'''  sha &amp;quot;Inline&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:06&lt;br /&gt;
| Hangne sa shisien, nga sngewtynnad ban buh ia ka ''' FORMAT'''kum ka ''' Plain text''', namar ba ngam pyndonkam ia ka default email jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:13&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka ''' Teaser''' mode kaba suk  bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:16&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:18&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:20&lt;br /&gt;
| Ka ''' Cincinnati User Group'''  kadon ia ka''' Group Website''' bad ka ''' Contact Email ''' ryngkat bad ka''' Read more'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:27&lt;br /&gt;
| Kane kadei kumno ngi update ia ka ''' View modes''' na ka bynta ka ''' Full content''' bad ka ''' Teaser mode.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:33&lt;br /&gt;
| Ha ki jinghikai ba hadien, ngin sa leit sha ki landing pages bad ioh ia ka content  jong ngi, ha ka rukom ba ai lah ban pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:41&lt;br /&gt;
| Bad da kane , ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:46&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai,ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
'''Displays'''&lt;br /&gt;
Ban manage ia ka '''Full content display''' bad&lt;br /&gt;
Ban manage ia ka display '''Teaser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:11&lt;br /&gt;
| Kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad ka '''OSTraining'''  bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:21&lt;br /&gt;
| Kane ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial Project.Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:28&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pyniaid ia ki workshops bad ka ai certificates.Na ka bynta shibun ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:36&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka-&lt;br /&gt;
NMEICT, Ministry of Human Resource Development bad&lt;br /&gt;
NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:47&lt;br /&gt;
|Nga u Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane.Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Creating-Dummy-Content/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Creating-Dummy-Content/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Creating-Dummy-Content/Khasi"/>
				<updated>2017-09-12T07:29:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka ''' Creating Dummy Content.''' |- | 00:06 | Ha kane ka jing...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka ''' Creating Dummy Content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban shna ia ki dummy content da kaba pyndonkam ia ka '''devel module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Kawei kaba ngi donkam ynda ngi ia shna ia ka ''' Drupal site''' jong ngi kadei ban don ia bun tylli ki content. Kane kan iarap ia ngi ban sngewthuh ia ki ''' layouts, views''' bad ''' designs'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Hynrei katkum ka jingmut kalong, ba ngim dei ban pyndonkam ia ki content kiba shisha. Shu ong, ngi donkam ban pynkylla ia ka ''' Content type,''' lane ka''' field.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| Ka jingeh kadei ba ngi hap ban rung hapoh bad edit ia ka content kaba shisha kaba shu pynlut kai ia kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| Hynrei kane ka step kalong kaba donkam bha. Ngi donkam ban test ia ki content types jong ngi ban pynthikna ba ki treikam ia kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Ngi dang dep iaid lyngba tang khyndiat ki fields haduh mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| Hangne ka ''' Cincinnati node''' jong ngi. Shu ong noh ka ''' Cincinnati group''' ka kwah ban buh dor ia ka bai jingialang jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|Bad ki kwah ban buh ia kane ha ka ''' site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyndonkam ia u decimal na ka bynta ka pisa lane u integer uba dei u whole number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
| Shu buh, phi jied ia u integer namar ki buh dor tang 10 dollars. Hynrei hadien, ki rai ban buh dor noh 10.99 dollars.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|Hangta, ngin sa don hapdeng ka jingeh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Ia u integer ngim lah ban pynkylla sha u decimal, khamtam lei lei ynda haba ngi lah dep pyndap ia u content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| Bad te, kine kidei kiei kiei kiba donkam ban pyrkhat lypa shwa ban treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban test ia kine baroh da kaba pyndonkam ia ki content ba shu thok. Ia kine lah ban thep bad pyndam da kaba suk, ynda ngi lah dep bad ka testing jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Kynmaw ia kane – ngim donkam shispah tylli ki contents kiba shisha hynrei tang katto katne tylli ki contents ba shu thok.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ka jubab na ka bynta kane ka jingeh kadei ka ''' Devel module'''. Leit sha ka '''drupal.org/project/devel.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Haduh mynta, ngi khlem pat iakren shaphang ki ''' Modules''' lane ban pyniar ia ka Drupal website jong ngi. Ngin sa leh ia kata ha ka jinghikai kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Hynrei hangne, ngin ia pule kumno ban install ia ka ''' Devel Module''' bad ban pyndonkam ia ka. Kane kan sa ai ia ngi ka jingmut jong ka bor ba ka ''' Drupal Modules''' ka lah ban ai ia ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh sha trai bad kdew ia u ''' Download''' section. Kane ka screen ka lah ban ipher shibun na ka bynta jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| '''Drupal 8 dot x''' version ka lah ban don hajrong ha ka jaka kaba jyrngam. Te, pynthikna ba phi nion ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Lymda kumta, te nion ha u ''' Development releases'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Mynta, don ar tylli ki lad ban leh ia kane. Ngi lah ban download ia ka, hynrei kane kan sa ai ia ngi shibun ki files bym donkam ha ka desktop jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
| Lane, ngi lah ban right-click. Bad katkum ka browser jong ngi, ngi lah ban iohi ia ka ''' Copy Link''' lane ia ka ''' Copy Link Location'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Da kawei pat ka rukom, nion ia ka link ha u '''.tar''' file lane ka '''.zip''' file. Hynrei wat nion ha une u '''dev''' file namar ba kan nym treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|Kine kidei ki links sha ki files kiba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Ynda ngi lah ioh ia kane, phai biang sha ka '''site''' jong ngi. Nion ha u ''' Extend''' bad nangta ha u '''Install new module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Mynta, paste ia kane ka URL hapoh ka ''' Install from a URL''' field. Lada phi don ia ka internet connection kaba biang, phi lah ban install na ka URL.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|Lymda kumta, na ka bynta ka jingbit jong phi, ia ka '''devel''' package la ai ha ki '''Code Files''' link ha kane ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|Sngewbha download bad upload ia ka da kaba pyndonkam ia ka '''Choose File''' option hangne. Khatduh, nion ha ''' Install.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha u ''' Enable newly added modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Nion ha ka kyntien ''' CORE''' ban minimize ia ka. Nangta scroll shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|Hapoh ka ''' DEVELOPMENT''' block, ngi lah ban iohi ia ka ''' Devel''' bad ''' Devel generate'''. Kyntait ia kiwei, ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Buh ia u check-mark ha ka ''' Devel''' bad ''' Devel generate.''' Nangta, scroll shapoh ha trai bad nion ha ''' Install'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ha ka''' Drupal,''' barabor ngi hap ban pynthikna ba ngi nion ha u ''' Save, Install''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Ngi dei ban ioh ia ka green message hangne–&amp;quot;2 modules have been enabled&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Wat khuslai lada phi iohi kano kano ka khubor kaba buh dak ha ka rong saw, katba kam pat dei ka error kaba donkam ban shimkhia. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Ban pynmih ia baroh ki kynhun jong ka content, nion ha ''' Configuration.'''  Nangta ha ka liang ka diang, ngin sa iohi ia ka ''' Generate content''' link. Nion ha katei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin sa lah ban pynmih ia ki content katba ngi kwah, ban leh ia ki testing kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| Ngin ia jied ia ki ''' Events''' bad ''' User Groups'''  namar ba kine 2 tylli ki ''' Content types''' kidei kiba ngi donkam ban test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Phin iohi hangne, kadon ia ka &amp;quot;Delete all content in these content types before generating new content&amp;quot;. Kane kadei ban pyndam ia ka content kaba thok.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| To ngin ia buh ia u check mark hangne ban pynmih ia ki 0 (zero) nodes. Kane kan pyndam ia baroh ki ''' Events''' bad ''' User Groups.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Kane kan sa kynthup ruh ia kaba ngi shna ma ngi. Kum ka nuksa- ka ''' Cincinnati User Group''' ruh kan sa jah lada ngi leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
|To ngin un check ia katei. To ngin ia sei 50 tylli ki nodes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Phai biang uwei u ''' year.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Ngim don ia ki ''' comments''' ha ki nodes jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka ''' Maximum number of words in titles''' sha 2. Lada ngim leh ia kata, kane kan sa pynmih ia shibun ki ''' Lorem Ipsum''' text kiba jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Nion ''' Generate'''. Wut wut, ngi ioh ia ka khubor jong ka jingjop. Ban it ba ka lah long ban treikam, nion ha '''Content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Hangne ka list jong 50 tylli ki nodes ba thymmai – shiteng ki ''' Events''' bad shiteng ki ''' User groups'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
| Nion ha uwei na kine bad ngin sa iohi ba ka''' Devel''' ka lah pynmih – shibun ki text ha ka ''' Description''', u ''' Event Logo''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|Ka ''' Event Website''' ba shu thok, ka''' Date''', ka lah jied uwei na ki ''' User Groups''' kum u ''' Sponsor''' bad ka lah jied katto katne ki ''' Event Topics.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah ban leh ia ki ''' layouts''', ki ''' views''' jong ngi bad baroh kiwei pat kiba ngi donkam ban leh bad ka''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|'''Devel''' ka lah iarap ia ngi ban nym pynlut kai ia kapor da kaba sei ia ki content kiba thok.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka feature kaba khraw jong ka Drupal, ba la ai na ka''' Module''', bad la download na ka '''drupal.org.''' ia kine la khot ki ''' Contributed Modules'''. Ngin ia pule ia kine hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|Da kane, ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai ngi lah pule shaphang ban shna ia ki dummy contents da kaba pyndonkam ia ki ''' devel''' module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad  '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
|Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai ia ki certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Managing-Content/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Managing-Content/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Managing-Content/Khasi"/>
				<updated>2017-09-12T06:33:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {|border =1  |  '''Time''' |  '''Narration''' |- |  00:01 |  Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Managing Content'''. |- |  00:06 |  Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{|border =1 &lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka''' Managing Content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban:&lt;br /&gt;
Shna ia ka content ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
|Ban pynbit pynbiang ia ka content bad Revisions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
|  Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:29&lt;br /&gt;
|  To ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah dep shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin ia pule kumno ban shna ia ka content ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Ngin ia pyndap ia ka'''Event''' ba nyngkong jong ngi. Nion ha''' Content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Add content''' bad jied '''Events'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Ngin ia set up ia ka sample '''Event''' ban batai katto katne kiba ngi hap ban set up.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ngan type: “DrupalCamp Cincinnati” ha ka''' Event Name''' field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Event Description''' field, type: “This is the first DrupalCamp in the southern Ohio region”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka '''Create New revision''' check-box ka turned ON hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Ngim donkam ban leh eiei hangne ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Ieh thylli ia ka '''Event Logo ''', ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:21&lt;br /&gt;
|  Hynrei ngi kwah ia ka '''Event Website'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
|  Te, ngin ia type ia ka '''URL ''' kum &amp;quot;http://drupalcampcincinnati.org&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Link text''', ngin ieh thylli ia kane. Ka display kan sa long kum ka '''URL''' badei; te, ngin ia leh ia kane mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Ynda ngi nion ha ka '''Event Date''', ka calendar kaba rit ka mih hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:49&lt;br /&gt;
|  to ngin jied '''January 11th  2016'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin nym lah ban pyndap kano kano ka '''EVENT SPONSORS''' namar ba ngim don ia kano kano ka  '''User Groups '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka Drupal feature kaba donkam kadei ka '''Inline Entity Reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:07&lt;br /&gt;
|  Ka ai lad iaphi ban pyndap kloi bad stet ia ki user groups. Hynrei ngin ia pule ia kane hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Ngi don katto katne ki '''EVENT TOPICS'''. To ngin ia type ‘I’ bad jied ‘Introduction to Drupal’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Add another item'''. Mynta ha kane kapor ngin ia type ‘m'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:27&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba baroh ki topics kiba don ia u ‘m’ ha ka, kin sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Te, to ngin ia jied '''Module Development'''. Phi lah ban jied ia kiwei ki topics lada phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| nangta nion '''Save and publish'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| Hangne ka ''' DrupalCamp Cincinnati''' node jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Ka '''Title''', ka '''Body'''.. ka '''Event Website''' kaba kylla long hi dalade ka link hynrei kam don pat da shisha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynkylla ia kane ka '''Event Date '''format, lada ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka '''taxonomy'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00&lt;br /&gt;
|  Lada lah nion ia kane ka link, man kawei ka “Event” ba la tagged sha ka ''' Introduction to Drupal''' kan don bad kan sa shah list katkum ki tarik ba la publish.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Ngi lah shna ia ka ''' event''' node ba nyngkong jong ngi bad kalong kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin nion ha u ''' Shortcuts''' bad  '''Add content''' bad mynta to ngin pyndap ia ka '''User Group''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia khot ia kane kum ka &amp;quot;Cincinnati User Group&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' User Group Description''' field, type: “This is the user group from the southern Ohio region based in Cincinnati”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| “We meet on the 3rd Thursday of every month”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndap shibun ki jingtip hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Ka URL na ka bynta kane '''User Group''' kadei: '''https colon slash slash groups dot drupal dot org slash Cincinnati'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
|  Kam pat don ia mynta. Hynrei, kane kadei ka rukom ba kan sa paw da shisha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Ban wad ia ka '''User Group''' ha ka area jong phi, leit sha ka ''' groups dot drupal dot org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|  Nangne leh ia ka quick search kaba shong nongrim ha kaei kaba phi sngewtynnad. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Kidon shibun ki '''User Groups ''' ha kylleng ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Group Contact''', to ngin type: '''Drupal space Group''' bad ha ka '''Contact Email''', type: &amp;quot;drupalgroup@email.com&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba kane kadei ban long ka '''email address''' kaba lah format bha. Lym kumta, ka Drupal kan sa kyntait ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Jied ia ka '''Group Level ''' na ki multiple options kiba don hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Bad, ha ka '''EVENTS SPONSORED''', ngi hap ban jied ia ka '''Event'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:55&lt;br /&gt;
|  Lada phi shu type tang 'd', ka &amp;quot;Drupal Camp Cincinnati&amp;quot; kan sa paw ha ka drop-down.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Nion '''Save and Publish'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Ngi lah shna ia ka '''User Group''' ba nyngkong jong ngi bad kalong kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin ia pule shaphang kumno ban pynbit pynbiang ia ka content jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|  Lada  ngi nion ha ''' Content''', ngin sa ioh ia ka list jong baroh ki content ha ka '''site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:19&lt;br /&gt;
|  Kam pher wat lada kadei ka '''Content type ''' aiu, ngi lah ban iohi ia baroh ki content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:25&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban filter da ka ''' Publish status, Content type''' bad da ka ''' Title'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:32&lt;br /&gt;
| Lada ngi type ‘W’ hangne bad nion ''' Filter,''' ngin sa ioh tang ia ki nodes kiba sdang da u ‘w’.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
|  Nion ha '''Reset'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
|  Lada ngi don bun tylli ki ktien, ngi lah ban jied da kawei ka ktien ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:49&lt;br /&gt;
|  Bad, shisien ba ngi lah ioh ia ka list jong ngi, ngi lah ban jied bun tylli ki node ha ka shisien jied bad leh ia ki kam kum- ''' Delete''', pynlong ''' Sticky, Promote''' ia ka, '''Publish''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
|  Te, ngan jied '''Unpublish content''' bad nion ha ''' Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ba ka '''status''' jong ki nodes ba nga jied ki lah dep update sha ka ''' Unpublished'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
|  Kane kadei ka jaka kaba suk kaba ngi lah ban pynbit pynbiang ia ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|  To ngin jied ia baroh ki nodes shisien jied. Nion ha '''Publish''' nangta ha '''Apply'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|  Kam pher wat lada katto katne ki lah dep published lypa. Mynta baroh ki content ki lah published.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban '''Edit''' lane ''' Delete''' ia uwei u node hangne lane jied ia u batch jong ki nodes bad pyndam ia ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|  Ban pynbit pynbiang ia ka content ha ka '''Drupal ''' kalong kaba suk bha. Shu nion ha ka ''' Content''' link ha ka toolbar bad kan sa wanlam iaphi sha kane ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:54&lt;br /&gt;
|  Da kaba pyndonkam ia ki tabs hajrong, ngi lah ban pynbit pynbiang ia ki '''Comments ''' kiba lah dep shna lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
|  Bad ruh ia ki '''Files ''' kiba lah lah dep upload ha kano kano ka '''file''' field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
|  Ban peit ia kane ka dur, nion ha ka bad kan sa plie ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
|  Ban iohi haei la pyndonkam ia ka dur, nion ha ka '''Places '''link. Ka ai ia ngi ia ka list haei la pyndonkam ia ki nodes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban pynbit pynbiang ia ki ''' Content, Comments''' bad ''' Files''' jong ngi na ka ''' Content''' link ha u '''Administration''' toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin pyndap ia ka '''comment''' sha uwei na ki nodes jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|  Ngan sa pyndap ia ka '''comment''' – “Great Node!&amp;quot; &amp;quot;Fantastic content.”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
|  Nion ''' Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|  Namar ba ngi logged in kum u '''superuser''', baroh lah dep mynjur lypa na ka bynta jong ngi. Ngim  donkam ban leh eiei ruh em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
|  Lada phi set up '''comments''' na ka bynta ka jingmynjur, te phi lah ban nion ''' Content, Comments''' bad phin sa lah ban pynbit pynbiang ia ki hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:59&lt;br /&gt;
|  Kum ka nuksa – ka bulk ka publish '''comments ''' lane pyndam ia ki na kane ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:05&lt;br /&gt;
|  La pynbit pynbiang ia baroh ki '''Content, Comments ''' bad '''Files ''' na kawei ka jaka, ha ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:12&lt;br /&gt;
|  Hadien kane, to ngin ia update ia u '''node ''' lane leh ia ka jingpyn kylla ha u node bad peit kumno ki ''' Revisions''' ki treikam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|  Nion ha '''Home''' link ban leit sha ka '''Home page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24&lt;br /&gt;
|  Nion ha '''Quick edit ''' ha ka ''' DrupalCamp Cincinnati'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:29&lt;br /&gt;
|  To ngin ia pyndap shuh sa katto katne ki '''content ''' sha ka '''body ''' jong une u node – “There is another great camp in Columbus every October.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
|  Nion ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
|  Bad mynta, nion ha ''' DrupalCamp Cincinnati''' bad phin sa iohi ia u tab ba thymmai ba la khot '''Revisions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:49&lt;br /&gt;
|  Nion ha ''' Revisions''' bad phin sa iohi ba u ''' admin''' u la dep update ia une u node ha ka ''' 2:37''' bad kadei ka ''' Current revision'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:00&lt;br /&gt;
|  Ka version ba rim ruh ka dang don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:03&lt;br /&gt;
|  Da kaba nion ha u, ngi lah ban peit ia ka version ba rim kaba ym don ia ka paragraph ba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:09&lt;br /&gt;
|  Ban phai dien, nion ha ''' Revisions.''' Nangta ngi lah ban ''' Revert''' lane ''' Delete''' ia kane ka version ba rim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:18&lt;br /&gt;
|  Kidon ruh kiwei ki '''Modules''' kiba pynlong ia kane kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22&lt;br /&gt;
|  Hynrei ka Drupal ka lah pyndep ia ka '''version control ''', built in. Te, phi tip mano, bad myno la leh ia ki jing pynkylla ha u node ba lah ai bad phi lah ban pynphai biang shajuh lada phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
|  Te ka '''version control''' ha ka '''Drupal ''' kadei built in bad kalong shisha kaba iarap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:41&lt;br /&gt;
|  Da kane, ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno:&lt;br /&gt;
Ban shna ia ki contents&lt;br /&gt;
Ban pynbit pynbiang ia ki contents bad Revisions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
|Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad  '''OSTraining'''  bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai ia ki certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|  Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka- NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut iane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Taxonomy/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Taxonomy/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Taxonomy/Khasi"/>
				<updated>2017-09-11T18:14:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border =1  |  '''Time''' |  '''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka '''Taxonomy'''. |- | 00:05 | Ha kane ka jinghikai, ng...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border =1 &lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka '''Taxonomy'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ka:'''Taxonomy''' bad ban add ia ka '''Taxonomy'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam ia ka:'''Ubuntu Linux Operating System Drupal 8''' bad  '''Firefox Web browser'''. Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Mynta ba ngi lah don ia baroh ki '''Content types''' bad lah shna ia ki '''fields''', ngi donkam ban pyndap ia ka '''categorization'''. Bad, hangne ba ka '''Taxonomy''' kan sa wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| '''Taxonomy''' kam dei kaei kaei hynrei ki '''Categories'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Ban phai biang sha ka nuksa jong ka'''IMDB''' jong ngi, kynmaw ba ngi don ia ka '''Movie Genre''' field ha ka '''IMDB site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| Te , hangne kadei kumno ba ka treikam ha ka Drupal’s '''taxonomy'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Movie genre ka lah ban long ka '''vocabulary''' bad kata kadei ka term na ka bynta ka main category.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| Bad ha kata ka vocabulary, ngi don ia ki '''Terms'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Te, ha ka screen, ngi don ia ki '''ACTION''', '''ADVENTURE''', '''COMEDY''', '''DRAMA''' bad '''ROMANCE'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Bad nangta hapoh '''COMEDY''', ngi don ia ki '''ROMANTIC''', '''ACTION''', '''SLAPSTICK''' bad '''SCREWBALL'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ki unlimited '''nested categories''' lane ki '''terms''' ha ka '''Drupal vocabulary''' lane '''taxonomy'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Mynta, hangne kawei kaba donkam bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Kawei ka area kaba bun tylli ki '''sites''' kim treikam ha ka badei – pyndonkam ia ka '''built-in tagging widget''' lane ka '''tag vocabulary''' ban phiah ia ki content jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Katba kalong kaba biang palat ba ngi lah ban pyndap kloi ia ki '''categories''', kadon ia ki jingeh kiba lah ban ktah shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Kaei ka ban jia lada uno uno u type ia ka typo?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Te &amp;quot;energy&amp;quot; – '''e n e r g y''' kim iadei kajuh kum '''e n r e g y''' bad ka Drupal kam tip ia ka jingiapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Te, wut wut ngin sa ioh 2 tylli ki '''categories''' bad ka content kam ia snoh shuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Dei na kata kadaw barabor ngi ai jingmut ia ka '''taxonomy''' kaba khang, kum kane kawei ha ka '''screen'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| Kalong kaba suk ban set up bad ngin sa leh ia ka kham hadien, ha kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
| Ia mynta sngewthuh ba ka '''Taxonomy''' lah ban pyndonkam ha kiba bun ki rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Ngi lah dep iohi kumno ka shna ia ki lists jong ka '''content'''. Hynrei ngi lah ruh ban pyndonkam ia ka '''taxonomy''' ban filter bad sort ia baroh ki jait jong ki '''Views''', lada ngi pyndonkam ia ka ha ka rukom badei. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28 &lt;br /&gt;
| Te, to ngin ia peit mynta ia ka '''taxonomy'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Ngin ia set up ia ka taxonomy na ka bynta ka ''''Events' Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Structure''', scroll down bad nion ha '''Taxonomy'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| Kumba phi kynmaw, ngi lah ia set up ia ki '''tags''' ryngkat ryngkat ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Hynrei kumba nga lah kdew hashwa, ngi kwah ban don ia ka '''closed taxonomy'''- kaei kaei kaba ngi lah ban teh lakam bad ym kum kaei kaei kaba ki briew kin lah da kaba suk ban pyndap ia ki '''terms''' ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Te, ngin ia nion ha'''Add vocabulary'''. To ngin ia jer kyrteng ia kane kum &amp;quot;Event Topics&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Description''', ngin ia type -&amp;quot;this is where we track the topics for Drupal events&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| Nion '''Save'''. Mynta ngi lah ban pyndap ia ki '''terms''' sha ka '''vocabulary''' jong ngi. Nion ha '''Add a term'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Ha ka screen, phi iohi ia ka list jong ki terms kiba ngin sa pyndap –'''Introduction to Drupal''', '''Site Building''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| '''Module Development''','''Theming''' bad '''Performance'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap ia kine –'''Introduction to Drupal''' bad nion '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Bad, ka wanlam biang ia ngi sa shisien sha kane ka '''Add''' screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Mynta, ngan type &amp;quot;Site Building&amp;quot; bad nion '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| &amp;quot;Module Development&amp;quot; bad nion '''Save'''. &amp;quot;Theming&amp;quot;. Nga shu shon tang '''Enter''' bad ka lah saves hi dalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Bad nangta kaba khatduh kadei &amp;quot;Performance&amp;quot; bad nion '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyndap ia ki complex '''vocabulary''' hangne, hynrei ngin ia buh ha ka rukom ba suk ia kane ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Taxonomy''' hangne bad list ia ki '''terms''' ha ka '''Event Topics'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ia ka '''Introduction''', '''Module Development''', '''Performance''', '''Site Building''' bad '''Theming'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Bad, ki don ha ka alphabetical order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Hynrei, nga kwah ban buh ryntih ia ki ha ka order kaba eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Te, ngan sa pynhiar ia ka'''Module Development''' shapoh, bad pynkiew ia ka '''Site Building''' shajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Bad ngan sa buh ia ka '''Theming''' hadien ka '''Site Building''' bad nangta '''Performance''' ha kaba khatduh eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Shu nion bad tan ia kine. Kynmaw barabor ban '''save''' ia ki jingpynkylla jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Lymda kumta ka Drupal kan nym kynmaw ia ki hadien ba phi ieh ia ka '''screen'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Te, ngin nion '''Save'''. Bad hangne ngi ioh ia ki '''terms''' ha ka order kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyndap ia ka '''taxonomy''' hynrei ka '''Content type''' jong ngi kam pat tip ia kane haduh mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Te, to ngin ia leit bad nion ha '''Structure''', '''Content types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Bad to ngin pynbit pynbiang ia ki '''Fields''' jong ngi bad ki ''''Events' Content type'''. Nangta nion '''Add field'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Da kaba jied ia ka'''field type''' ha kane ka rukom kadei ka '''Reference''' ha ka '''Taxonomy term''', ha ka  '''vocabulary'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Te, jied ia ka '''Taxonomy term''' bad to ngin jer kyrteng ia ka '''Event Topics'''. Nion '''Save and continue'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| Bad mynta kan sa pan na ngi kaei ka '''Type of item to reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| Namar ba ngi lah dep jied lypa ia ka, te husiar hangne. Ngin ia pynkylla ia ka sha ka'''Unlimited''' namar ka  '''event''' ka lah ban don bun tylli ki '''topic'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Nion'''Save field settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Bad hangne hapoh, ngi donkam ban pynthikna ba ngi jied ia ka '''Reference type''' kaba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| To ngin jied '''Event Topics'''. Hangne, kane kan sa ai lad ia ngi ban shna ia ki '''references entities''' lada kim pat don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Ia kane la khot '''Inline entity reference'''. Kaba mut ba, lada kadon ia ka '''topic''' kaba ym don ha ka list, te uno uno u user u lah ban pyndap ia ka da kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ngim kwah iano iano ban leh ia kata. Te ngin ia ieh ia kane unchecked.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
|Nion '''Save settings'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Kane kadei sa kawei ka step hashwa ba ngin pyndap ia ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ban set up ia ki '''URL patterns''' jong ngi bad ngi shait leh ia kane hashwa ba ngin pyndap ia ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Kane ka pynthikna ba ka content kaba ngi pyndap kadon ia ka human-friendly '''URL''' kaba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ngin sa leh ia kane hadien, ha kane ka series. Da kane, ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang ka: '''Taxonomy''' bad ban pyndap ia ka '''Taxonomy'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|  Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/User-group-and-Entity-Reference/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/User-group-and-Entity-Reference/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/User-group-and-Entity-Reference/Khasi"/>
				<updated>2017-09-11T17:03:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border =1  | '''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka''' User Group and Entity Reference.''' |- |00:06 |Ha k...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border =1 &lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka''' User Group and Entity Reference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ban shna ia ka '''User Group Content type'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Pyndap ia ki '''User Group '''fields bad&lt;br /&gt;
Pyniasnoh ia ki '''Content types ''' ryngkat ki '''Entity reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| To ngin ia kynmaw ia ki'''Events Content type''' kaba ngi shna ha ka jinghikai kaba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
|Ngi lah shna san tylli ki '''fields''' ba nyngkong ba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ki '''Event Sponsor''' field, ngi donkam ban shna ia ki ''''User Groups' Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''User Groups''' kidei ki kynhun jong ki briew kiba wan lang ryngkat ban pynlong ia ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
|Ki nuksa ki lah ban long ki - '''Cincinnati User group''', '''Drupal Mumbai group''', '''Bangalore Drupal group''' bad kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| To ngin ia pynwandur nyngkong ia ki '''User Groups''' ha ka kot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Ka kynhun ka lah ban don ia ka website, u briew uba ngi lah ban ia kren, ki email jong ki bad ka level jong ka jingtbit jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' kadon ia ki default fields na ka bynta ka '''URL''' bad '''Email''', te ngi lah jied ia kine ki '''field types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong u briew lah ban shim na ka '''Name''' field. Hynrei ngin ia pyndonkam ia ka '''Text (plain)''' ia mynta.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Ka level jong ka jingtbit u briew lah ban long uwei na ki &amp;quot;Beginner, Intermediate&amp;quot; lane&amp;quot;Advanced&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| Ban pyntreikam ia kane, ngin ia jied ia ka &amp;quot;List (text)&amp;quot; '''Field Type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Ka '''field''' ba khatduh hangne kadei na ka bynta ban shim ia baroh ki events ba lah bei pisa da kane ka kynhun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane,  ngi lah ban pyndonkam ia ka'''Entity reference field''' ban pyniasnoh ia ka '''Events Content type''' ba lah don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| To ngin ia set up ia ki ''' 'User Groups' Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Add content type.'''  To ngin ia jer kyrteng ia kane kum &amp;quot;User Groups&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ba ka''' Machine name''' kadei''' user underscore groups.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Description''', type: &amp;quot;This is where we track the Drupal groups from around the world&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Title field label''', ngin ia jer kyrteng ia kane kum &amp;quot;User Group Name&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| To ngin ia set up ha kajuh ka rukom kum ka ''' Events Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Publishing options''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Hapoh ''' Default options''', to ngin ia check ia ki boxes na ka bynta ka-&lt;br /&gt;
'''Create new revision'''&lt;br /&gt;
'''Published''' bad&lt;br /&gt;
'''Promoted to front page.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha''' Display settings''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
|Nangta uncheck ia ka box na ka bynta ka''' Display author and date information'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Khatduh, nion ha ''' Menu settings''' tab bad uncheck ia ka box na ka bynta ka ''' Main navigation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| Shisien ba ngi lah ioh ia  katei ka set, ngi lah ban nion ha ''' Save and manage fields''' button ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ngi lah shah redirected sha ka''' Manage fields''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| Hangne, to ngin ia pynkylla ia ka ''' Label''' na ka bynta ka''' Body.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Edit''' button hapoh ka ''' Operations''' column.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Ha ka  ''' Label''' field, to ngin ia type:  &amp;quot;User Group Description&amp;quot; bad nangta nion ha ''' Save settings''' button ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka green success message ha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka ''' Content type,''' ngin ia set up tang 5 tylli ki fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Ngi lah dep shna lypa kawei ka field. To ngin ia shna sha kawei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Add field''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, ngin ia nion ha u ''' Re-use an existing field''' drop-down.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka ''' Link: field_event_ website''' field kadon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Namar ngi lah jer kyrteng lypa ia ka kum''' Event website.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Re-using a field ka ailad ia ngi ban pyndonkam biang ia ka ''' table''' ha ka Drupal database.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Ia kane lah leh da kaba pynbiang ia ki settings bapher bapher na ka bynta kajuh ka field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, kan kham don jingmut lada ngi set up ia ka field ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ha ka''' Add a new field''' drop-down, jied ia ka  '''&amp;quot;Link&amp;quot; field type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Ha ka''' Label''', type &amp;quot;Group Website&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and continue''' bad nangta nion ''' Save field settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| Ha kane kapor, ngin ia jied ''' External links only''', namar ba ki''' User Groups''' kim pat don ia ka page ha ka &amp;quot;Drupalville&amp;quot; haduh mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Save settings''' button ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Sa shisien, nion ha ''' Add field.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|Ha kane kapor, ngin ia pyndonkam ia ka ''' Text''' field na ka bynta ka kyrteng u briew kaba ngi lah ban ia kren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Nion ha''' Add a new field''' drop-down bad jied ia ka '''field type &amp;quot;Text (plain)&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
|Ngin ia jer kyrteng ia ka'''Label''' kum &amp;quot;Group Contact&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and continue''' bad nangta ''' Save field settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha '''Save settings''' button ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| Sa shisien, nion ha ''' Add field''' button. Ha kane kapor, to ngin ia jied ia ka &amp;quot;Email&amp;quot; field ha ka drop-down.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ngin ia jer kyrteng ia ka'''Label''' kum &amp;quot;Contact Email&amp;quot;.''' Nion ha''' Save and continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Ha ''' Allowed number of values''', ngi donkam tang 1. Nion ha '''Save field settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Kim don shuh da kiwei ki settings hangne. Te, ngin ia nion ha ''' Save settings''' button ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Sa shisien, nion ha ''' Add field''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Ha kane kapor, ha ka'''Field type '''drop-down, jied ia ka &amp;quot;List (text)&amp;quot; option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| Ha ka''' Label''' field, ngin ia type &amp;quot;Group Experience&amp;quot; bad nangta nion ha ''' Save and continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| Kawei na kiei kiei shaphang kane ka '''Field type ''' kadei ban buh jingmut, lah ai ha kane ka khubor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|&amp;quot;These settings impact the way the data is stored in the database and cannot be changed once data has been created&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Kane kadei kawei na ki daw ba ngi ban jur badei ban don ia ka planning.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap ia ki values jong ngi hangne - &amp;quot;Beginner, Intermediate, Advanced&amp;quot; bad &amp;quot;Expert&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| Ka ''' User Group''' jong ngi ka lah ban don palat ban ia uwei na kine ki values uba iahap bad ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ki ''' Allowed number of values''' na ka ''' Limited''' sha ka''' Unlimited''' bad nangta nion ha ''' Save field settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha ''' Save settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Ngi don sa kawei ka field ban pyndap hangne, kata kadei ka''' Entity reference field'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pule shaphang kaei ka '''Entity Reference ''' bad kumno ban shna ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Kawei na kiei kiei kiba ngi kwah ban leh ha ka website jong ngi kadei ban ong ba ki- '''Events''' lah ban bei pisa da ki ''' User Groups''' bad ki  '''User Groups''' ki lah ban bei pisa ia ki''' Events'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Kane kalong common bha ha ka website ha kaba phi kwah ban '''link''' lang hajuh ia baroh ar tylli ki contents bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| '''Events''' lah bei pisa da ki ''' User Groups.''' Te, ngi kwah ban don ia ka jingtip jong ki ''' User Group''' ban don ha baroh ki event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin set up ia kane. Nion ha ''' Add field.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
| Lada phi dei u briew baleh ia ka database, phin sa ithuh ia kine kum ka''' many to many relationship''' hapoh ka data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Nion ha''' Add a new field''' drop-down. Ha kane kapor, jied ''' Content''' hapoh ''' Reference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' Label''' field, ngin ia type &amp;quot;Events Sponsored&amp;quot; bad nangta nion ha''' Save and continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngin sa shah pan ban jied ia ka''' Type of item to reference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|Phin sa iohi badon bun tylli ki options hangne. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Ngin ia buh ia kane ha ka rukom basuk bha- jied ''' Content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
|Ha ''' Allowed number of values''', to ngin ia jied''' Unlimited.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|Nangta nion ha''' Save field settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Hangne, ha ka''' Settings''' page, ngi ioh ban jied kiei ki ''' Content types''' ba la referenced da ki ''' User Groups.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Ngi ia reference ia ka ''' 'Events' Content type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
|Hangne, ynda nga pyndap ia ka event, tang ki events kin sa paw ynda nga sdang ban type ia ki ''' Events title.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Te namar kata, ngi donkam ban pynthikna ba ngi jied hangne ia ka ''' Content Type''' badei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Jied ''' Events''' bad nion ''' Save settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi donkam ban leh kajuh ha ka''' Events Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Nion ha''' Structure.''' Nangta nion ha''' Content types''' hangne, ha ki '''bread crumbs'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
|Nangta na ka bynta ka''' Events Content type,''' jied ''' Manage fields.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:21&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap sa kawei ka field. Hapoh ''' Add a new field''' drop-down, jied ''' Content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' Label''' field, type: &amp;quot;Event Sponsors&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and continue'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka ''' Allowed number of values'''; to ngin jied ''' Unlimited.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
|Kane kadei namar ba palat ban kawei ka''' User Group''' lah ban bei pisa ia ka event. Mynta, nion ha''' Save field settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| Ha kane kapor, hapoh''' REFERENCE TYPE,''' jied ''' User groups.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
|Sa shisien, kane kadei namar ngi ia reference ia ki ''' User Groups''' na ka bynta ki''' Events Sponsors''' field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Non ha''' Save settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
| Mynta, kane ka pyniasnoh lang ia kito ar tylli ki '''Content Types''' ha ka ''' many to many relationship.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
|Kine ki shong nongrim ha ka '''events sponsors''' bad kine ki '''Events''' kiba la bei pisa da ki ''' User Groups.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
|Da kane, ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban:&lt;br /&gt;
Shna ia ka '''User Group Content type'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
|Ban pyndap ia ki  '''User Group '''fields bad&lt;br /&gt;
Pyniasnoh ia ki '''Content types ''' bad ki '''Entity reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka'''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:51&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:58&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai ia ki certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
|Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Creating-New-Content-Types/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Creating-New-Content-Types/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Creating-New-Content-Types/Khasi"/>
				<updated>2017-09-11T10:39:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Creating New Content Types'''. |- | 00:06 | Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Creating New Content Types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ban shna ia ka '''Content type''' ba thymmai bad&lt;br /&gt;
Ban pyndap ia ki '''fields''' sha ka '''Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad  '''Firefox''' web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
| To ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah dep shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|  Mynta ba ngi lah tip kiei ki '''built-in Content types''', to ngin ia shna ia katto katne ki custom''' Content types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Kynmaw ia ka lamphrang jong ka ''' Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ngi lah pule ba ngim dei ban kyllum lang baroh hapoh ka '''body.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia pule kumno ban shna ia ka '''custom Content type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ngin ia shna ia ka '''Events Content type''' kaba bud dien ia baroh ki '''Drupal''' events ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pynwandur ha ka kot ia ki'''fields''' kiba ngi donkam ban ioh na ka bynta kane ka '''Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Kalong ka kam kaba biang ban leh ia kane na ka bynta baroh ki '''Content types''' hashwa ban shna ia ka ha ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Shna ia ka '''table''' ryngkat ki '''column'''s na ka bynta ki '''Field Name, Field Type,''' bad '''Purpose'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Baroh ki '''Drupal nodes''' kidon ia ki '''Title ''' bad '''Body''' fields ba lah defined hi dalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| Ka '''Event Name''' kalah ban long ka '''Title''' field ka ban pynithuh kyrpang ia kane ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| '''Event Description''' ka lah ban long ka '''Body''' field kaban ai katto katne ki plain text description.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka '''Event Logo''' kadei ka '''Image''' ban pyni ia kano kano ka logo ba kyrpang jong ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ia ka '''Event Date''' jong ka jait '''Date ''' kaban shim bad buh ia ka sngi sdang bad sngi kut jong ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Ka event ka lah ban don lakajong ka '''Event Website''' kaba dei ka '''URL''' link ka ban paw ha kane ka '''Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia peit tang ia kine san tylli ki fields ha kane ka jinghikai. Hadien, ngin sa ia pule ban kynthup sa ar tylli ki fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Man ka event yn sa kyrshan da ka '''User Group'''. '''User Group''' kadei kawei pat ka '''Content type''', ngin sa ia shna ia kane ha ka jinghikai kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
| Ar tylli ki '''nodes''' jong ar tylli ki '''Content types''' ba iapher lah pyniasnoh ha ka '''Drupal''' da kaba pyndonkam ia ka '''Entity Reference field'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Ka '''Event Topic''' kadei ka '''Taxonomy field''' kaba pyniakhlad ia ki event ha bun ki '''keywords'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin nion ha u '''Structure''' bad nangta ha u '''Content types.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki 2 tylli ki basic''' Content types''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Nion ha u blue button''' Add content type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia call ia ka ''' Content type''' ba thymmai jong ngi kum ka '''&amp;quot;Events&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Bad ha ka '''Description''', ngin ia type -&amp;quot;This is where we track all the Drupal events from around the world&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Phi lah ban type kano kano ka text kaba phi kwah hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Kane ka ''' Description''' kan sa paw ha ka ''' Content type''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ruh ba ka '''Drupal''' ka ai ia ka''' Machine name.''' Hangne ngi lah ban jer kyrteng ia ka kum &amp;quot;events&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Ka ''' Machine name''' kadei ka kyrteng jong ka '''table''' ha ka database ha kaba ka''' Drupal''' ka assign ia ki content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Submission form settings,''' pynkylla ia ka kyntien ''' Title''' sha''' Event Name.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Ha ka''' Publishing options,''' to ngin buh ia u check-mark ha ka''' Create new revision.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Kane kamut man ba u node u shah edit, ka version ba thymmai ka shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Ieh ia kiwei ki settings kumba ki long. To ngin ia turn off ia ka ''' Display author and date information.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Kam long kaba donkam than na ka bynta kane. Hangne kidon kiei kiei kiba lah ai jingmut na ka bynta man ka ''' Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Menu settings.''' Hapoh u ''' Available menus''', uncheck ia baroh ki menus kiba lehse ki lah check.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Kane kan khanglad ia u '''content editor''' ban pyndap ia hajar tylli ki ''' events''' sha ka ''' menu structure''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ka pynthikna ba kiwei kim don ia ki permissions ban pyndap ia ka''' event''' sha ka menu item jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban pyndap ia ka ''' event''' hadien habud, ngi lah ban leh hi ia kane manually.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Save and manage fields.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Shisien ba ka ''' Events Content type''' jong ngi ka lah saved, ngin sa iohi ia ka''' Body''' field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Edit''' ha ka liang kamon. Bad to ngin pynkylla ia ka ''' Label''' sha &amp;quot;Event Description&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| Nion ha u ''' Save settings''' button ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| Ngi lah dep shna mynta ia ka'''Custom Content type''' ba nyngkong jong ngi ha ka Drupal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Ka long kaba dang duna haduh kane kapor. Jingshisha ka ''' Title''' bad ''' Body,''' kiba dei kumjuh kum ka ''' basic page.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngin ia pyndap shuh shuh ia ki fields katkum ka paper design jong ngi bad ngin pynlong ia ka kaban iarap shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| Nion ha''' Add field''' button ha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Select a field type''' drop-down, jied''' Image.''' Ha ka ''' Label''' field, type &amp;quot;Event Logo&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Nion''' Save and continue.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban upload ia ka default image hangne, lada ngi kwah, da kaba  nion ha u''' Choose file''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndap ia ka default '''Alternative text''', lada ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| Ngi ia buh ia ka limit tang uwei u logo ia man ka''' event'''. Nion ''' Save field settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi ioh ban set up ia baroh ki settings na ka bynta ka''' Event logo''' field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Jan baroh na kine kidei ki contextual bad ki shong nongrim ha ka ''' field type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyndap katto katne ki help text lane ki instructions hangne, na ka bynta ki ''' content editors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban check ia ka box na ka bynta ka''' Required field''' kaba mut ba ka''' content item''' lane u node ym lah ban save, tat haduh ba yn pyndap ia u''' event logo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynkylla ia ki '''file extension'''s kiba lah ailad hangne. Lah ia jingmut ban nym pyndap ia ka''' bitmap''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
| Da kaba long hi, ia ka file directory lah pyndap hapoh shi snem bad shi bnai. Hynrei ngi lah ban pynkylla ia kane, lada donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, phi lah ban don bun tylli ki '''Content types''' ryngkat ki images.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|Nangta, phi lah ban pyndap ia ki prefix '''events''' khnang ba baroh ki images jong ka '''Events Content type''' kin don ha kawei ka file directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' ka ailad ia ngi ban jer kyrteng ia ka katba ngi kwah. Hynrei ngin hap husiar ia kane namar ngim lah ban pynkylla biang ia kane da kaba suk hadien habud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban set ia ka''' Maximum''' bad ''' Minimum image resolution''' bad ka''' Maximum upload size.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| Pyrkhat bha shwa ban pynkylla hangne. Mutdur- phi upload ia ki images 2 lane 3 megapixel.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka''' wysiwyg editor''' jong phi. Pynrit ia ka sha katto katne hundred pixels.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Ka '''Drupal''' kan dang iai load hi ia ka 2 megapixel image bad kane ka lah ban pynbtai bha ia ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Ka nang kham sniew lada ki pyndonkam ia ka mobile jong ki. Bad ha ka data plan, kynsan phi pynlong ia ki ban download 2 megabytes kaba kim donkam ban download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| Ngi dei ban pynthikna ba ngi set bha ia ka image ha ka rukom badei hashwa ban ngin upload ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
|Kaei ka size kaba heh duh bad ba rit duh jong ka image kadei ban long?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| '''Minimum Image resolution''', kalong kaba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
| Kane ka field kam dei ban rit palat ban ia ka image size ba heh duh kaba phi kwah ban pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Kane kan khanglad ia ka '''Drupal''' ban '''scaling''' ia ka image palat ban ia ka original bad pynlong ia ki pixelated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Setup ia ka''' Maximum Image resolution''' jong phi, shu ong noh, sha ka,''' 1000 x 1000'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
| Setup ia ka ''' Minimum Image resolution''' jong phi, shu ong noh, sha ka,''' 100 x 100'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| Nangta pynlong ia ka ''' Maximum upload size''' sha ka ''' 80 kb'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Kaei kaba ka '''Drupal''' kan leh kalong ban pynrit ia ka image sha ka 1000 by 1000 size bad pynlong ia ka 80 kilo bytes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Bad, lada kam lah, te ka '''Drupal''' kan kyntiat ia ka image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Kan kham bha ban pynlong ia kane 600 by 600 pixels kaba long ka size kaba kat ban biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| Ngin ia check ia ka ''' Enable Alt field''' bad ''' Alt field required''' check-boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| Nangta nion ''' Save settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ia ka''' Event Logo''' field na ka bynta ka ''' Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap ia kawei pat ka field da kaba nion''' Add field'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Add a new field''' drop-down, jied ''' Link.''' Ha ka''' Label field''', to ngin type &amp;quot;Event Website&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Nion''' Save and continue.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Khlem pynslem, ngi shah prompt ban ai ia ki ''' Allowed number of values'''. Ngin sa don tang 1 u value na ka bynta katei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
|Nion ''' Save Field Settings.''' Sa shisien, kane ka screen ka ai ia ngi ia ka contextual settings na ka bynta ka ''' Link''' field jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| Hapoh ''' Allowed Link type''', ngi don ia ki options&lt;br /&gt;
'''Internal links only'''&lt;br /&gt;
'''External links only ''' bad&lt;br /&gt;
'''Both internal and external links'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngi lah ban ai lada ngi kwah ban shna ia ka ''' Allow link text''' kum ka ''' Disabled, Optional''' lane ''' Required.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Ngin ia ieh ia kane kum ''' Optional''' ia mynta bad ngin peit kumno kane ka treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| Iaid shakhmat bad nion ''' Save settings.''' Sa shisien nion ''' Add field.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khyllipmat ngin ia jied ia ka''' Date field.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
| Type ia ka ''' Label''' kum &amp;quot;Event Date&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and continue.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
| Ngin ia ieh ia u ''' value''' kum 1, ia mynta. Ha ka''' Date type''' drop-down, jied''' Date only''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save field settings.''' Sa shisien ngi ioh ia ka contextual settings page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:43&lt;br /&gt;
|Hangne, to ngin ia pynkylla ia ka''' Default date''' sha ''' Current date'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:47&lt;br /&gt;
| Nion''' Save settings.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi don sa ar tylli ki field ban pyndap hangne hynrei ngim lah ban pyndap ia ki mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:55&lt;br /&gt;
| Ngin sa leh ia kane ha ka jinghikai ka ban bud. Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi  lah pule shaphang ban shna ia ka '''Content type''' ba thymmai bad ban pyndap ia ki fields sha ka Content type.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka'''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:39&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:46&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la beit tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Editing-Existing-Content/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Editing-Existing-Content/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Editing-Existing-Content/Khasi"/>
				<updated>2017-09-11T09:42:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 |  Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Editing Existing Content.''' |- | 00:06 |  Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Editing Existing Content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ka '''Inline editing'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam ia ka '''CKEditor ''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
|configuring '''CKEditor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|  Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8 ''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox '''web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28&lt;br /&gt;
|  To ngin ia plie ka website jong ngi kaba ngi lah shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| Nyngkong, to ngin ia pule shaphang ka ''' Inline Editing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Pyniaid ia u cursor hajrong jong ka ''' Title.''' Ha ka liang kamon, ngin sa iohi ia u ''' pencil''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Ynda ngi pyniaid hajrong ka ''' Title''', kan sa pan na ngi ban '''configure''' ia ka ''' block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Nion ha u ''' Configure block.''' U block udei u general block na ka bynta ka''' Page Title.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Da kaba pynkylla ia kane kan sa pynkylla ruh ia ka rukom ba ka ''' Page Titles''' kapaw haman u node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Go back to site.''' Pyniaid hajrong jong u''' pencil''' hangne bad nion ha u''' Configure block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|Lada phi kwah ban pynkylla ia ki tabs, phi lah ban pynkylla ia ki hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Nga ngan ieh kumba kalong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Nion ''' Back to site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Nion mynta ha u ''' pencil''' ha ka''' Content area'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:20&lt;br /&gt;
|Phin sa iohi lai tylli ki options- ''' Quick edit, Edit''' bad ''' Delete.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| '''Quick edit''' kadei ka '''front end''' editing ha ka '''inline window.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:29&lt;br /&gt;
|'''Edit''' ka ialam biang ia ngi sha ka main editing window na ka bynta u node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
|'''Delete''' kan sa delete ia u node hadien ba lah pynthikna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| To ngin ia nion ha u ''' Quick edit ''' ban edit ia u node jong ngi ha ka inline fashion.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Katba ngi dang pyniaid ia u, u ialam ia ngi sha kiwei ki sections kiba pher jong u node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:47&lt;br /&gt;
|Ynda ngi nion ia u, ngi lah ban pyndap shibun ki content, view ia ka '''source''' bad pyndap '''bold''' ia katto katne ki text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Shisien ba ngi leh ia kine ki jingpynkylla, ka Drupal ka ong ia ngi ban '''save'''. Nion ha ''' Save''' ban '''update''' ia u node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia pule ban pynkylla ia u ''' article node''', shu ong noh kum ''' Welcome to Drupalville.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Quick edit.''' Phin iohi ba ka ''' Title''' bad ka ''' body''' fields kalong ban edit hangne ha ka '''front end'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
|Hynrei ngim lah ban edit ia ka image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Khnang ban lah ban edit ia ka image, ngi donkam ban leit sha ka ''' edit screen.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:22&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban pynkylla ia ka '''body''' bad ban '''save''' ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban edit ia ki ''' tags''' ha ka '''Quick edit '''window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Ka '''front end editing''' ha ka ''' Drupal''' ka iahap na ka bynta ki edits basuk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| '''Edit''' tab udei u feature uba biang bha na ka bynta ka Drupal ban update ia ka content ha kano kano kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:40&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ioh sngew bunsien ia ka '''Wysiwyg Editor''' ha ki jinghikai ba shakhmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:44&lt;br /&gt;
|  Ka ieng na ka bynta ka '''what you see is what you get.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
|  Ka '''Wysiwyg Editor''' kalong kaba iarap shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:52&lt;br /&gt;
|  To ngin ia pynkylla shwa nyngkong ia ka ''' Text Format''' sha ka ''' Full HTML'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|Kane ka ai ia ngi ia ki buit jong ki formatting options kiba don ha ka ''' Wysiwyg Editor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|  Ha ka Drupal, ka ''' CKEditor''' kawan ryngkat bad ka ''' Drupal core'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:09&lt;br /&gt;
|Ka lah turned  '''ON''' hi dalade bad kalong kaba lah ban configure.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:14&lt;br /&gt;
|  To ngin ia peit khyndiat. Pynthaba ia ka text &amp;quot;Welcome to our site&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka format na ''' Normal''' sha ''' Heading 2.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:24&lt;br /&gt;
|Khlem da pynslem, ka ''' Drupal''' ka ai ia ngi ia ka preview jong ka text ba kan long ha kano kadur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|  Ia kane la leh da ka '''theme''' bad ka ''' cascading style sheets''' lane ''' CSS''' kaba ka theme ka ai ia ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
|  To ngin ia pyndap shuh shuh sa katto katne ki text hangne, “Editing Drupal nodes is really fun!”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
|  Mynta pynthaba ia ka text, turn off ia ka ''' Italics''' bad shna ia ka '''hyperlink''' na ka bynta kata ka text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:52&lt;br /&gt;
|  Hangne, to shu ong, http://drupal.org/ . Nion ha '''Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:00&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u '''mouse''' bad phin iohi ba ka text mynta ka lah '''hyperlinked'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|  Ban weng ia ka '''hyperlink''', pynthaba ia ka text bad nion ha ''' Unlink.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|Ban '''undo''' ia ka jingpynkylla, shon ''' Ctrl+Z.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban pyndap ''' ordered''' bad ''' unordered lists''' da kaba nion ha u ''' Bullets and numbering icons''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
|Nion ha ''' Unordered list'''. Nangta pyndap ''' bullets - one, two, three.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
|Hadien kane, nion ha ''' Ordered list''' bad pyndap ''' one, two''' bad ''' three.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:34&lt;br /&gt;
|  Ban pyndonkam ia ki ''' Block quotes''', pynthaba ia ka text bad nion ha u''' Block Quote''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
|Sa shisien, ka formatting lah pynbit pynbiang da ka ''' theme''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
|  Ngi lah da kaba suk ban thep ia ki dur ruh. Nga lah jied ia kane ka file kaba nga lah dep upload ha u ''' node''' ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
|  Ha ka ''' Alternate Text''' field, ngan type “Drupal Logo”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
|Hapoh ''' Align''', ngan sa jied''' Right'''. Pyndap ia u ''' Caption'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
|Khatduh eh, nion ha ''' Save.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|  Mynta ka lah pyndap ha u node hapoh ka ''' body'''. Pyniaid hajrong jong ka dur, nion bad tan ia u sha ka jaka ba thymmai, lada phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:22&lt;br /&gt;
|  Nyngkong ngin hap ban re-size khyndiat ia ka editing window jong ngi khnang ba ngin lah ban tan ia ka dur shano shano shaba ngi kwah. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|  Ban pyniaid hajrong jong ka image ruh ka ai lad ia ngi ban '''resize''' ia ki dur jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
|Hashwa ban pyndap ia ki dur sha ka ''' Drupal node''' jong ngi, pynthikna ba ka dur jong phi ka lah pynbiang bha ia ka size bad lah dep format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
|  Kane kan iarap shibun ha ka ban align ia ka content ha u node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban pyndap ia ka ''' table''' lane ''' horizontal line.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
|Bad, wat ban pyni ia ki ''' blocks''' kiba ngi lah shna ia u node jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
|  Te, hangne u ''' H2 block''', u ''' block code, paragraph, tag''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Lada phi tip ia ka ''' HTML''', te phi lah peit ia ka ''' source''' da kaba nion ha une u '''icon'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|  Pule bniah man uwei pa uwei u options hashwa ban iaid shakhmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:12&lt;br /&gt;
|  Kynmaw ba ngi lah turned on ia ka '''Full HTML'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|  Lada ngi pynkylla ia kane sha ka ''' Basic HTML,''' kan sa ai ka jingmaham ia ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:21&lt;br /&gt;
|Naba kadon ka jinglah ban duh noh shi syndon ia ka content lada kan shah delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
|  Shu buh, ngi lah thep ia ka''' JavaScript, I-frame, youtube video''', ka ''' google map''' lane kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|Ka jingpynkylla sha ka ''' Basic HTML,''' kan pynlong ia ka''' Drupal''' ban weng ia ki contents.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:38&lt;br /&gt;
|  Khnang ban kiar na kine ki jingeh, buh tang ia kiei kiba phi donkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:43&lt;br /&gt;
|  To ngin ia cancel ia ki jingpynkylla ha ka settings, khnang ba ngin ym duh eiei. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka overview jong ka ''' CKEditor''' kaba wan bad ka ''' Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|  Bad ngi lah pule kumno ban customize ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:55&lt;br /&gt;
|  Mynta nion ''' Save and keep published.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
|U node ba lah pynkylla la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:01&lt;br /&gt;
|  Hadien kane, to ngin ia pule ban configure ia ka ''' CKEditor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
|  To ngin ia nion ha u ''' Configuration''' hajrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:09&lt;br /&gt;
|  Mynta nion ha ''' Text formats and editors.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
|Ngin sa iohi ba ki ''' Basic HTML''' bad ''' Full HTML''' ki pyndonkam ia ka ''' CKEditor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:19&lt;br /&gt;
|Bad, lah assigned ia ki sha ''' Authenticated User''' bad ''' Administrator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|  Kine kidei ar tylli ki ''' user roles''' ba kyrpang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:27&lt;br /&gt;
|  Ha ka ''' Drupal,''' u user jong ngi u don ki roles bapher bapher bad man ki role donkam ban ai ia ki '''permission'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka bynta, ''' Basic HTML''' lah ban pyndonkam da u ''' Authenticated user''' bad ''' Administrator.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:41&lt;br /&gt;
|Ia u ''' CKEditor''' lah assigned na ka bynta kine 2 tylli ki roles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:45&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom, ia ka ''' Full HTML''' lah ban pyndonkam da u ''' Administrator.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin ia check ia u''' CKEditor''' na ka bynta ka ''' Basic HTML'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
|Nion ha u ''' Configure''' bad phin sa lah ban assign ia u sha bun tylli ki roles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:59&lt;br /&gt;
|  Assign kano kano ka ''' Text editor''' kaba phi kwah. Bad nangta ai ia ki ia ki permissions na ka bynta ki buttons kiba ki lah ban pyndonkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
|  Kynmaw – une udei u ''' Active toolbar''' uba ngi don, na ka bynta u''' Authenticated User''' na ka bynta ka''' Basic HTML Text Format.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:15&lt;br /&gt;
|  Kaei ka ban jia lada ngi kwah ban pyndap uwei na kine ki buttons sha ka''' Active toolbar''' jong ngi? Kane kalong kaba kaba suk bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:21&lt;br /&gt;
|  To ngin ia jied ''' Paste from Word''' icon na ka ''' Available buttons'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
|  Nangta nion bad tan ia u '''mouse''' haduh ba ka blue box barit ka plie ha kaba ngi kwah ban pyndap ia u icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:33&lt;br /&gt;
|  Ban pyndap ia ka kynhun ba thymmai, nion ha ''' Add group''' button. Jer kyrteng ia ka “copy and paste” bad nangta nion ha ''' Apply.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
|  Mynta, nion bad tan ia u ''' Paste from Word''' icon hapoh ka ''' copy and paste''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:47&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin ia pyndap baroh ki ''' paste icons''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:51&lt;br /&gt;
|  Te, ngi lah pyndap lai tylli ki buttons ba thymmai sha u bar jong ngi na ka bynta ka''' Basic HTML format.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:57&lt;br /&gt;
|'''Paste icons''' kidei kiei kiei kiba man ki toolbar ki donkam, namar ba jan baroh ki text kidei copy-pasted na ki files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:04&lt;br /&gt;
| Ngi lah upload ruh ia ki ''' inline-images''' bad ki upload images kiba ka maximum file size kadei 32MB, ryngkat katno katno ka jingiar bad jingjrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:14&lt;br /&gt;
|Ka maximum size ka lah ban iapher ha ka installation jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban pynkylla ia kano kano na kine ki settings hangne, katkum ka jingkwah jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:23&lt;br /&gt;
|  Shu ong barabor ngi kwah ban pynkylla ia ka''' URL''' hapoh ka ''' link,''' ha ka jaka ban link ia ka manually. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:29&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban leh ia kata da kaba nion ha u ''' Convert URLs into links''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi don ruh ia ka ''' Filter settings.''' To ngin ia nion ha ki''' Limit allowed HTML tags.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:41&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin sa lah ban pyndap ia ki ''' HTML tags''' kiba ngi lah ban pyndonkam, ynda ngi peit ha ka source.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
|  Te, kane kalong shisha ka''' WYSIWYG editor''' kaba khlain bha bad ka configuration area jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:54&lt;br /&gt;
|  Shisien ba ngi lah leh ia baroh ki jingpynkylla jong ngi, nion ha ''' Save configuration''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:59&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia peit ia ka ''' Content''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
|  Nion ha u''' Edit''' option ha ka &amp;quot;Welcome to Drupalville&amp;quot; node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:07&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba naduh ba ka ''' Full HTML''' jong ngi ka lah turned '''ON''', kam don kano kano ka jingkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:12&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia pynkylla ia kane sha ka ''' Basic HTML.''' Baroh ki jingpynkylla ki dang don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:18&lt;br /&gt;
|Watla ngim iohi shuh ia ki''' blocks''' jong nga, ka ''' Paste icons''' ka dang don mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
|  Ngam kwah ia kane ka dur hangne.  Te, ngan pyndam ia ka da kaba nion ha ka dur bad shon ''' Backspace''' lane ''' Delete''' key na ka keyboard jong nga.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  10:32&lt;br /&gt;
| Nion ha u ''' Save and keep published'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:35&lt;br /&gt;
|  Sa shisien, nion ha''' Configuration'''. Scroll shapoh bad nion ha ''' Text formats and editor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:43&lt;br /&gt;
|Ha kane ka kynti to ngin ia configure ia u''' Full HTML''' toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:47&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ba ngi lah ioh sa katto katne ki buttons hangne hynrei ym dei ki''' Paste icons.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:52&lt;br /&gt;
|Nion ''' Show group names''' bad nion''' Add group''' ha ka line ba ar ha kane kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:57&lt;br /&gt;
|Jer kyrteng ia ka “copy and paste”. Mynta ngi lah ban nion bad tan ia kine hapoh ka ''' copy and paste''' section jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:05&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom hangne, ngi don biang ia baroh kine ki options. Ia mynta, nion ha ''' Save configuration''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:13&lt;br /&gt;
|  To ngin ia phai biang sa shisien sha ka ''' Welcome to Drupalville''' jong ngi bad pynkylla ia ka sha ka ''' Full HTML.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:18&lt;br /&gt;
|  Nion ''' Continue.''' Bad mynta, ngi iohi ar tylli ki rows jong ki buttons.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:23&lt;br /&gt;
|Kane kamut, ba ka editor jong ngi ka lah biang pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:26&lt;br /&gt;
|  Shim kapor khyndiat ban pule ia ka''' CKEditor,''' bad pynthikna ba phi lah sngewthuh bha ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:32&lt;br /&gt;
|Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:37&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka Inline editing&lt;br /&gt;
Ka jing pyndonkam ia ka CKEditor bad&lt;br /&gt;
Configuring CKEditor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:50&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:59&lt;br /&gt;
|  Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:06&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai ia ki certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:13&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka  NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:25&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Displaying-Contents-using-Views/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Displaying-Contents-using-Views/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Displaying-Contents-using-Views/Khasi"/>
				<updated>2017-09-10T16:55:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Displaying Contents using Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule shaphang ka:&lt;br /&gt;
'''Views'''&lt;br /&gt;
ka '''page''' ryngkat bad ka '''teaser''' bad&lt;br /&gt;
Ka simple '''block view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai , nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Nyngkong , to ngin pule shaphang ki ''' Views'''.&lt;br /&gt;
''' Views''' la pyndonkam na ka bynta ban pyni ia ki jinglum jong ki content ba iasyriem&lt;br /&gt;
''' Views''' lah ban pyni ha ki formats ba bun rukom kum -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|'''Table'''s&lt;br /&gt;
'''List'''s&lt;br /&gt;
'''Gallery''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Ka lah ban jied, order, '''filter''', bad pynpaw ia ki contents jong ngi katkum ka kyndon ba ngi la define.&lt;br /&gt;
'''View'''s kidei ki ''' Reports''' lane ki ''' Query Results''' kumba la tip ha kiwei pat ki software.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, lada phi leit sha ka library bad pan na u librarian na ka bynta ki kot da ka kyndon kumba la ai harum:&lt;br /&gt;
Publish shwa u snem 1905&lt;br /&gt;
Ka kyrteng jong u nongthoh ba sdang da u “M”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Ha kaba ka kot ka don 100 lane palat pages bad ka * snep kot kadei rong saw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Phin sa shah beh na ka library na ka bynta kum kata ka jingpan. Tangba ha ka Drupal, lah ban leh ia kane ha ka rukom basuk bha ryngkat ki ''' Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka rukom leh ha ki 5 kyrdan ba suk bha na ka bynta ban set up ia ki '''Views''' jong ngi. Ka jingiaid jong ki '''Views''' kadei – &lt;br /&gt;
Jied ia ka ''' Display''' jong phi&lt;br /&gt;
Set up ia ka ''' Format''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|Peit bniah  ia ki ''' Fields''' jong phi&lt;br /&gt;
Apply ia u ''' Filter''' bad nangta&lt;br /&gt;
'''Sort''' ia ki results.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah dep shna mynshwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| To ngin pule ban create ia ki standard''' Views''' ha ka Drupal site ba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
|Nion ha '''Structure''', bad nangta nion ha '''Views'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' kadon shibun ki '''built-in Views'''. Kum ka nuksa – ka ''' Content View''' ka ailad ia ki '''administrator'''s ban administer ia ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| Kajuh bad ka ''' Custom block library, Files, Frontpage, People, Recent comments, Recent content, Taxonomy terms, Who’s new''' bad ka''' Who’s online.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Kine baroh kidei ki ''' Views''' kiba wan bad ka Drupal kiba ngi lah ban '''update''' lane '''edit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngin shna ia ka '''page''' ba suk bad ki ''' Teasers'''. Kan sa long ka landing page na ka bynta ki ''' Events Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Nion ''' Add new view''' bad to ngin jer kyrteng ia ka kum &amp;quot;Events Sponsored&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka ''' Content of type''' na &amp;quot;All&amp;quot; sha  &amp;quot;Events&amp;quot; bad ''' sorted by''' kum  &amp;quot;Newest first&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Nion ''' Create a page. ''' Ieh ia ka ''' Display format''' kum  &amp;quot;Unformatted list&amp;quot; jong ki &amp;quot;teasers&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Kane kadei namar ngi la dep set up lypa ia ka ''' Teaser mode''' ha ka  Manage display''' jong  ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Check''' Create a menu link.''' Nangta hapoh jong ka ''' Menu''' drop-down jied &amp;quot;Main navigation&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Kane kan iarap ia ngi ban iohi ia baroh ki ''' Events''' kiba ngi la dep add sha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and edit.''' Mynta , ngi don access sha ka ''screen''' kaba ngi la dep batai ha ka lamphrang.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Kane ka screen ka pyni ia ka ''' Page''' kaba ka ''' Format''' jong ka kadei ka &amp;quot;Unformatted list&amp;quot; jong ki''' Teasers.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Ngim donkam ia kino kino ki '''fields''' hangne namar ba ngi la dep set up ia ka ''' Teaser mode''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Ka ''' FILTER CRITERIA'''   kadei ''' Published events.''' Bad ka ''' SORT CRITERIA''' kadei ka tarik ba publish ha ka rukom na baheh sha barit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Lada ngi scroll shapoh , ngin sa iohi ia ka '''preview''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Lada phim sngewtynnad ia kane, ka suk bha ban pynkylla. Ngin sa leh ia kata ha kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin nion ha ''' Save.''' Nion ha ''' Back to site.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Ngi don ia u tab bathymmai ha ka main menu ba la khot ''' Events,''' bad ki jing list ia baroh ki ''' Events''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Hangne ki don baroh ki ''' Event logos''' ryngkat bad ki shapes bad ki size.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka ''' Event Website''' bad ka  Event Date.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|Kynmaw , ngi lah  ban update ia kane ha ka ''' Teaser mode''' jong ngi na ka bynta ka ''' Events Content type,''' lada ngi kwah ban pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Tang katto! Kane kadei ka landing page na ka bynta baroh ki ''' Events''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| Kawei na ki mat ha ''' Drupal''' kadei ka jinglah ban buh ia ki jingtip ha ka '''Block regions''' lane ki '''sidebar'''s jong ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Mynshwa, lada ngi add ia ki ''' Event'''  bathymmai, ngi lah ban dep mih shabar na ka ''' sidebar''' ha man kawei ka ''' page''' ha kaba ka meh, bad update ia ka sidebar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
| Mynta ''' Views''' ka update hi ia ka content jong ngi .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Mynta nion ha ''' Structure''' bad nangta ha ''' Views.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Namar ba ngi wanphai biang hangne bunsien, to ngin add ia ka sha ki shortcuts da kaba nion ia u  khlur. Mynta nion ha ''' Add new view.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' View name''', type: &amp;quot;Recent Events Added&amp;quot; . Kane kan dei ka list jong ki ''' Events''' ba dang shen ba ngi la add sha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Mynta , pynkylla ia ka ''' Content of type''' na ''' All''' sha ''' Events.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| Jied ''' Create a block'''. Ieh noh ia ka ''' sorted by''' kum &amp;quot;Newest First&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Block title,''' type: &amp;quot;Recently Added Events&amp;quot;, tang ban pyni ba ngi lah ban don ia ka kyrteng bad ka jait kaba pher .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Drupal ka ailad ia ngi ban shna ia ki '''style'''s jong ki''' Views''' bapher bapher. Ngi ieh noh ia kane kum ka &amp;quot;Unformatted list&amp;quot; jong ki ''' titles''', ryngkat bad  ''' 5 Items per block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Wat check ia ka ''' Use a pager.''' Lada phi check, ngin sa ioh ia ka page number kum Page one of three, two of three,  bad kiwei kiwei ha trai jong ka  ''' block''' jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and edit'''. To ngin peit ha ka preview jong ngi. Ka pyni ia ki list jong ki titles  jong ki ''' Events''' ba dang shu add shen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi iohi ba ka pyni ia ka ''' Block.''' '''FORMAT''' kadei ka '''Unformatted list.''' '''FIELDS''' kidei ki ''' Title''' fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|Bad ka ''' FILTER CRITERIA'''  kadei ka ''' Published Events''' ha ka rukom na baheh sha barit jong ka tarik ba publish.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Save'''. Kane kan nym pyni hangno hangno namar ba ngim pat buh ia ka ''' block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure''' bad ''' Block layout.''' To ngin buh ia ka ''' block''' ha ka ''' Sidebar first''' region.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Place block.''' Haba ngi scroll shapoh, ngi iohi ia ka block ba kyrteng ''' Recent Events Added'''. Nion ha ''' Place block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
| Namar ba ngim pat pule shaphang ki ''' blocks''' ha ka rukom kaba bniah, ngin shu nion ''' Save'''ia mynta. Kan sa pyni ha man kawei ka page. Ngin edit ia katei hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Kan sa paw ha ka order hadien ''' Search'''. Nion ha''' Save blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|Nion ''' Back to site.''' Bad , ngi don ia ka ''' block''' bathymmai ha man kawei ka ''' page''' kaba ai ha ngi ia ki ''' Events''' ba dang shu dep add shem ha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Ym donkam ban configure biang ia kane . Phi lah ban buh ia ka ha ka jaka ba phi kwah bad kan long beit up-to-date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Te, kato kadei ka nuksa jong ka ''' Block view''' da kaba pyndonkam ia ka ''' Events Content type''' jong ngi ha ka order jong ka tarik ba publish.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|Bad da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| To ngin batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
'''Views'''&lt;br /&gt;
Ka page bad ka '''teaser'''bad &lt;br /&gt;
Ka '''block view''' kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Kane ka video la ioh na ka '''Acquia''' bad ka  '''OSTraining''' bad la pynthymmai da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download  bad peit ia ka. Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pyniaid ia ki workshops bad ai certificates. Na ka bynta shibun ki jingtip, sngewbha thoh sha ngi &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry jong ka Human Resource Development bad ka NVLI, Ministry of Culture,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| Nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun .&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Displaying-Contents-using-Views/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Displaying-Contents-using-Views/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Displaying-Contents-using-Views/Khasi"/>
				<updated>2017-09-10T16:53:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Displaying Contents using Views'''. |- | 00:07 | Ha kan...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Displaying Contents using Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule shaphang ka:&lt;br /&gt;
'''Views'''&lt;br /&gt;
ka '''page''' ryngkat bad ka '''teaser''' bad&lt;br /&gt;
Ka simple '''block view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai , nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Nyngkong , to ngin pule shaphang ki ''' Views'''.&lt;br /&gt;
''' Views''' la pyndonkam na ka bynta ban pyni ia ki jinglum jong ki content ba iasyriem&lt;br /&gt;
''' Views''' lah ban pyni ha ki formats ba bun rukom kum -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|'''Table'''s&lt;br /&gt;
'''List'''s&lt;br /&gt;
'''Gallery''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Ka lah ban jied, order, '''filter''', bad pynpaw ia ki contents jong ngi katkum ka kyndon ba ngi la define.&lt;br /&gt;
'''View'''s kidei ki ''' Reports''' lane ki ''' Query Results''' kumba la tip ha kiwei pat ki software.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, lada phi leit sha ka library bad pan na u librarian na ka bynta ki kot da ka kyndon kumba la ai harum:&lt;br /&gt;
Publish shwa u snem 1905&lt;br /&gt;
Ka kyrteng jong u nongthoh ba sdang da u “M”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Ha kaba ka kot ka don 100 lane palat pages bad ka * snep kot kadei rong saw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Phin sa shah beh na ka library na ka bynta kum kata ka jingpan. Tangba ha ka Drupal, lah ban leh ia kane ha ka rukom basuk bha ryngkat ki ''' Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka rukom leh ha ki 5 kyrdan ba suk bha na ka bynta ban set up ia ki '''Views''' jong ngi. Ka jingiaid jong ki '''Views''' kadei – &lt;br /&gt;
Jied ia ka ''' Display''' jong phi&lt;br /&gt;
Set up ia ka ''' Format''' jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|Peit bniah  ia ki ''' Fields''' jong phi&lt;br /&gt;
Apply ia u ''' Filter''' bad nangta&lt;br /&gt;
'''Sort''' ia ki results.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah dep shna mynshwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| To ngin pule ban create ia ki standard''' Views''' ha ka Drupal site ba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
|Nion ha '''Structure''', bad nangta nion ha '''Views'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| '''Drupal''' kadon shibun ki '''built-in Views'''. Kum ka nuksa – ka ''' Content View''' ka ailad ia ki '''administrator'''s ban administer ia ka content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| Kajuh bad ka ''' Custom block library, Files, Frontpage, People, Recent comments, Recent content, Taxonomy terms, Who’s new''' bad ka''' Who’s online.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Kine baroh kidei ki ''' Views''' kiba wan bad ka Drupal kiba ngi lah ban '''update''' lane '''edit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngin shna ia ka '''page''' ba suk bad ki ''' Teasers'''. Kan sa long ka landing page na ka bynta ki ''' Events Content type''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Nion ''' Add new view''' bad to ngin jer kyrteng ia ka kum &amp;quot;Events Sponsored&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka ''' Content of type''' na &amp;quot;All&amp;quot; sha  &amp;quot;Events&amp;quot; bad ''' sorted by''' kum  &amp;quot;Newest first&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Nion ''' Create a page. ''' Ieh ia ka ''' Display format''' kum  &amp;quot;Unformatted list&amp;quot; jong ki &amp;quot;teasers&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Kane kadei namar ngi la dep set up lypa ia ka ''' Teaser mode''' ha ka  Manage display''' jong  ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Check''' Create a menu link.''' Nangta hapoh jong ka ''' Menu''' drop-down jied &amp;quot;Main navigation&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Kane kan iarap ia ngi ban iohi ia baroh ki ''' Events''' kiba ngi la dep add sha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and edit.''' Mynta , ngi don access sha ka ''screen''' kaba ngi la dep batai ha ka lamphrang.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Kane ka screen ka pyni ia ka ''' Page''' kaba ka ''' Format''' jong ka kadei ka &amp;quot;Unformatted list&amp;quot; jong ki''' Teasers.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Ngim donkam ia kino kino ki '''fields''' hangne namar ba ngi la dep set up ia ka ''' Teaser mode''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Ka ''' FILTER CRITERIA'''   kadei ''' Published events.''' Bad ka ''' SORT CRITERIA''' kadei ka tarik ba publish ha ka rukom na baheh sha barit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Lada ngi scroll shapoh , ngin sa iohi ia ka '''preview''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Lada phim sngewtynnad ia kane, ka suk bha ban pynkylla. Ngin sa leh ia kata ha kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin nion ha ''' Save.''' Nion ha ''' Back to site.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Ngi don ia u tab bathymmai ha ka main menu ba la khot ''' Events,''' bad ki jing list ia baroh ki ''' Events''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Hangne ki don baroh ki ''' Event logos''' ryngkat bad ki shapes bad ki size.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka ''' Event Website''' bad ka  Event Date.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|Kynmaw , ngi lah  ban update ia kane ha ka ''' Teaser mode''' jong ngi na ka bynta ka ''' Events Content type,''' lada ngi kwah ban pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Tang katto! Kane kadei ka landing page na ka bynta baroh ki ''' Events''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| Kawei na ki mat ha ''' Drupal''' kadei ka jinglah ban buh ia ki jingtip ha ka '''Block regions''' lane ki '''sidebar'''s jong ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Mynshwa, lada ngi add ia ki ''' Event'''  bathymmai, ngi lah ban dep mih shabar na ka ''' sidebar''' ha man kawei ka ''' page''' ha kaba ka meh, bad update ia ka sidebar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
| Mynta ''' Views''' ka update hi ia ka content jong ngi .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Mynta nion ha ''' Structure''' bad nangta ha ''' Views.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Namar ba ngi wanphai biang hangne bunsien, to ngin add ia ka sha ki shortcuts da kaba nion ia u  khlur. Mynta nion ha ''' Add new view.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' View name''', type: &amp;quot;Recent Events Added&amp;quot; . Kane kan dei ka list jong ki ''' Events''' ba dang shen ba ngi la add sha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Mynta , pynkylla ia ka ''' Content of type''' na ''' All''' sha ''' Events.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| Jied ''' Create a block'''. Ieh noh ia ka ''' sorted by''' kum &amp;quot;Newest First&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Block title,''' type: &amp;quot;Recently Added Events&amp;quot;, tang ban pyni ba ngi lah ban don ia ka kyrteng bad ka jait kaba pher .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Drupal ka ailad ia ngi ban shna ia ki '''style'''s jong ki''' Views''' bapher bapher. Ngi ieh noh ia kane kum ka &amp;quot;Unformatted list&amp;quot; jong ki ''' titles''', ryngkat bad  ''' 5 Items per block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Wat check ia ka ''' Use a pager.''' Lada phi check, ngin sa ioh ia ka page number kum Page one of three, two of three,  bad kiwei kiwei ha trai jong ka  ''' block''' jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Nion ''' Save and edit'''. To ngin peit ha ka preview jong ngi. Ka pyni ia ki list jong ki titles  jong ki ''' Events''' ba dang shu add shen.&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi iohi ba ka pyni ia ka ''' Block.''' '''FORMAT''' kadei ka '''Unformatted list.''' '''FIELDS''' kidei ki ''' Title''' fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|Bad ka ''' FILTER CRITERIA'''  kadei ka ''' Published Events''' ha ka rukom na baheh sha barit jong ka tarik ba publish.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' Save'''. Kane kan nym pyni hangno hangno namar ba ngim pat buh ia ka ''' block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Structure''' bad ''' Block layout.''' To ngin buh ia ka ''' block''' ha ka ''' Sidebar first''' region.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Place block.''' Haba ngi scroll shapoh, ngi iohi ia ka block ba kyrteng ''' Recent Events Added'''. Nion ha ''' Place block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
| Namar ba ngim pat pule shaphang ki ''' blocks''' ha ka rukom kaba bniah, ngin shu nion ''' Save'''ia mynta. Kan sa pyni ha man kawei ka page. Ngin edit ia katei hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Kan sa paw ha ka order hadien ''' Search'''. Nion ha''' Save blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|Nion ''' Back to site.''' Bad , ngi don ia ka ''' block''' bathymmai ha man kawei ka ''' page''' kaba ai ha ngi ia ki ''' Events''' ba dang shu dep add shem ha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Ym donkam ban configure biang ia kane . Phi lah ban buh ia ka ha ka jaka ba phi kwah bad kan long beit up-to-date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Te, kato kadei ka nuksa jong ka ''' Block view''' da kaba pyndonkam ia ka ''' Events Content type''' jong ngi ha ka order jong ka tarik ba publish.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|Bad da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| To ngin batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang:&lt;br /&gt;
'''Views'''&lt;br /&gt;
Ka page bad ka '''teaser'''bad &lt;br /&gt;
Ka '''block view''' kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Kane ka video la ioh na ka '''Acquia''' bad ka  '''OSTraining''' bad la pynthymmai da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download  bad peit ia ka. Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pyniaid ia ki workshops bad ai certificates. Na ka bynta shibun ki jingtip, sngewbha thoh sha ngi &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry jong ka Human Resource Development bad ka NVLI, Ministry of Culture,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| Nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun .&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Creating-Basic-Content/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Creating-Basic-Content/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Creating-Basic-Content/Khasi"/>
				<updated>2017-09-10T16:52:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Creating Basic Content.''' |- |00:06 | Ha kane ka jingh...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Creating Basic Content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
'''Content type'''s&lt;br /&gt;
Ban shna ia ka '''article''' bad&lt;br /&gt;
Ban shna ia ka basic page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' Operating System&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' Web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|Nyngkong, to ngin ia pule shaphang ka ''' Content type'''. Ha ka Drupal,''' Content type''' kadei ka tynrai jong ka''' content management system'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
| Kalong kum u budlum jong ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
| Kadei kawei na ki kam kaba set ia ka''' Drupal''' shi bynta na kiwei ki ''' CMS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| Jan baroh ki ''' CMS''' kidon tang ia ka title  bad ka body bad kine mar syn kylla, kim iahap ban long ia ryngkat shuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Drupal''', man ka content item la khot u''' node'''. Man u ''' node''' udei jong uwei u ''' Content type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Hadien kane, to ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka jingdonkam jong ka ''' Content type.''' Ka '''Content type''' ka batai ia ki default settings bapher bapher jong ki nodes jong kata ka jait kum-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Lada u '''node''' la published hi automatically lada ki '''comments''' lah permit bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Kumno ki content ki shah pyndap ha ka '''site''' jong ngi. Man ki '''Content type ''' kidon ia ki '''fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ki '''fields ''' na ka bynta ki jingtip ba ngi donkam, katkum ki jait jong ki content kiba rung hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| To ngan batai iaphi ha kane ka rukom. Kane kadei ka''' IMDb.Com''' kaba lah ban dei ka Drupal site. Kane kadei shaphang ka movie '''Red'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| ha ka screen, phin sa iohi ia – &lt;br /&gt;
ka poster,&lt;br /&gt;
ka kyrteng,&lt;br /&gt;
ka tarik ba la pyllait paidbah,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|Ka parental rating, ka run time, ka movie genre,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|Ka met lane ka jingbatai lyngkot na ka bynta ka movie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|Ngin sa don ia ka set jong ki '''people''' fields kumjuh ruh ia katto katne kiwei pat ki links bad ki buttons bad ki tiar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Ha kiwei pat ki ''' CMS'''s ngi lah ban pyndonkam kum ka ''' Dreamweaver''' ban shna ia kane ka layout ''' CSS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
| Kaei ka ban jia lada ngi kwah-&lt;br /&gt;
Ia ka landing page na ka bynta baroh ki movies ha ka 2010&lt;br /&gt;
Kaba la ak da u ''' Bruce Willis'''&lt;br /&gt;
Ryngkat ka parental rating kaba dei PG 13.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Lada phi pyndonkam da kawei ka '''CMS''', kalong kaba eh ban leh ia kane. Hynrei ha ka Drupal la leh ia ka da kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka jingmyntoi kaba khraw eh jong ki ''' Content types'''. Mynta, to ngin ia leit ban peit ia katto katne ki built-in ''' Content types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Hadien, ngin sa ia pule ruh shaphang kumno ban shna ia ki '''Content types''' ba thymmai. Plie ia ka Drupal site jong ngi kaba ngi lah shna ha shwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54&lt;br /&gt;
|Nyngkong, ngin ia pule shaphang ka ''' Article Content type'''. Nion ha ''' Content'''  bad nangta ha ''' Add content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Kynmaw, ngi lah dep shna lypa ia kawei ka ''' article'''. Ngin ia shna mynta sa ia kawei pat ka article ryngkat baroh ki '''element'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Article.''' Ha ka article, kadon tang kawei ka '''field''', kaba kongsan, kata kadei ka ''' Title.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
| Lada ngim buh ia ka text ha ka ''' body''', ngin sa nym don eiei. Ka ''' Article Content type''' kawan ryngkat bad ka ''' Summary'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Lada ngim buh eiei ha ka ''' Summary''', ka Drupal kan shim katto katne ki characters ba nyngkong ban shna ia ka. Ia kane la khot ka '''Teaser mode.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| To ngin ia jam shakhmat. Ngin ia type katto katne ki lines jong ka text hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Phi lah ban type kano kano ka text kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka text jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50&lt;br /&gt;
| Hangne, ka''' Text format''' ka pyni kino ki '''elements'''  kiba shah ia ngi ban buh ha ka ''' HTML.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka ''' Basic, Restricted'''  bad ''' Full HTML.''' Namar ba ngi dei u''' super user''', ngi lah ban iohi lut ia baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Kumba ju long, mynba u user u log in kum u ''' editor''' lane ''' publisher,'''  kadon tang kawei ka ''' Text format''' hangne.&lt;br /&gt;
Ia ki lah shah ban pyndonkam tang ia kane ka ''' Text format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba bniah, nion ha u ''' About text formats''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin ia jied ''' Basic HTML'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| '''Basic HTML''' ka ai lad ia ngi ban peit ha u ''' source code''' bad pyndonkam katto katne ki ''' basic HTML elements''' kum-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
| ki ''' paragraph tag, strong italic, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
| unordered list, ordered list''' bad sa katto katne kiwei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|'''Full HTML''' ka ai lad ia ngi ban '''embed''' ia kano kano ka HTML  kynthup ia ka ''' JavaScript''' bad ''' iframes.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Restricted HTML,''' ka sa shah ia ngi ban pyndap kiei kiei kum ki ''' paragraph tag''' Lane''' line breaks.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| U ''' WYSIWYG editor ''' udei u ''' CKEditor.''' Ngin ia pule ia une kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah ban iohi ia ki ''' bold, italics, linking, unordered''' bad ''' ordered lists, block quote ''' bad ''' image'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
| U ''' formatting drop down''' ban jied ia ki ''' H tags''' ki bapher bapher bad nangta ''' View Source.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Ynda nga pynkylla ia ka ''' Text format,''' nga ioh bun ki buttons. Ngin ia pule ia kane kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Ia mynta to ngin ia sangeh ha ka ''' Basic HTML'''. Nion ha ''' Continue''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndep ia ka ''' article''' jong ngi. Sa shisien, to ngin ia pyndonkam ia ki tags- &amp;quot;introduction&amp;quot; bad &amp;quot;drupal&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Ia mynta ngin ia ieh thylli ia ka''' Image'''. Phi lah dep iohi kumno ka treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Hangne, ha ka liang kamon, ngi iohi ia ka visibility bad publication settings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Create new revision''' check-box sha enable''' version control''' na ka bynta kane ka''' article'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban pyndap ia ka''' article''' sha u ''' menu link''', nion ha ''' Provide a menu link''' check-box. Ka Drupal kan sa pyndap ia u menu item sha ka '''Main navigation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| Lada phi leh ia kane, ngin sa iohi spah tylli ki mails. Te, to ngin ia weng ia u check mark.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban turn ia u ''' Comments''' ON lane OFF ha u node badei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban ai ia ka ''' URL alias.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Lada lah buh tylli ia ka, te ka ''' Drupal''' kan sa shna ia kane na ka bynta jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Hapoh jong ''' AUTHORING INFORMATION,'''  ngi lah ban iohi mano ba shna ia une u node bad myno ki shna ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Hapoh ''' PROMOTION OPTIONS,''' ngi lah ban set ia ka view settings kum-&lt;br /&gt;
Une u node un kiew bad wallam sha ka page ba shakhmat&lt;br /&gt;
Lane un long ''' sticky''' hajrong jong ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
|Ia kine la set up mynba ngi shna ia ka ''' Content type''' jong ngi bad ka ''' editor''' kam donkam ban pynkylla ia kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| Hynrei ngi lah ban pynkylla katkum ka jingkwah jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Khatduh, nion ha ''' Save and publish''' ban save ia u node jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Wut wut, u node u lah don ha ka site jong ngi. Ngi lah ban iohi ia kane hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Home''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka &amp;quot;'''Welcome to Drupalville'''&amp;quot; jong ngi bad &amp;quot;'''Drupalville's Second Article'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Ha u ''' Teaser mode,''' kine lah pynpaw ha ka publication date order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| U ''' Read more''' bad ''' Add new comment''' links kidon hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia ki list jong baroh ki nodes ba lah tagged ryngkat ba ka kyntien Drupal, nion ha ''' drupal''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Sa shisien, ki nodes lah pynpaw ha u publication date order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka ''' Article Content type.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| To ngin ia nion ha u ''' Edit''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban buh kano kano kaba ngi kwah hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Da kaba long hi ka '''Drupal''' ka ai bun tylli ki options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| To ngin ia nion ha u ''' Save and keep published.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyndonkam ia ki ''' Content types''' na ka bynta kano kano.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyndap sa ia kawei ka item. Nion ha ''' Shortcuts''' bad ''' Add content.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| Jied ''' Basic page.''' '''Basic page''' kadon ia ka ''' Title''' bad ka ''' Body'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|Kim don kino kino ki tags ne images. Da kaba long hi, ia ka khlem &amp;quot;Promoted to the front page&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| Bad ruh, kam don ia ka lad na ka bynta ban comment. Namar ba khlem shym la promote ia ka sha ka ''' Home page,''' kalong kaba suk ban shna ia u menu uba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;'''About Drupalville'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Type katto katne ki text hangne katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Mynta, check ia ka '''Provide a menu link ''' hapoh u ''' MENU SETTINGS.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ia ka ''' Title''' ka kylla sha u ''' Menu Title.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynlyngkot ia kane lada ngi kwah. Check ia ka ha ka ''' Main navigation''' bad buh ia u ''' Weight''' sha 0, ia mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
| '''Weight''' kadei ka jaka ha kaba u menu un paw ha ka list. U number ba shapoh lane negative number un sa pynlong ia u ban paw halor kata ha ka ban kiew sha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Ieh ia kiwei pat kumba ki long. Pynthikna ba u ''' menu link''' lah check bad nion ha ''' Save and publish.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ia ka ''' About Drupalville''' link. Kane kan ialam ia ngi sha ka ''' Basic page Content type''' jong ngi ryngkat u node title ''' About Drupalville.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
|U ''' node ID''' u pyni 3. Lada phi lah pyndap ia u node hashwa, te u '''node ID''' jong phi u lah ban iapher na u node jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Hatrai kadiang ngi lah ban iohi ia kane ''' node ID 3'''. Hynrei phin sa nym donkam ia u man kapor. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki ''' article''' bad ''' Basic page Content type''' ryngkat u ''' menu link.'''  Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang:&lt;br /&gt;
'''Content types'''&lt;br /&gt;
Ban shna ia ka '''article''' bad&lt;br /&gt;
Ban shna ia ki basic page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
|Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai ia ki certificates. Na ka  bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:44&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Configuration-Management-in-Admin-Interface/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Configuration-Management-in-Admin-Interface/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Configuration-Management-in-Admin-Interface/Khasi"/>
				<updated>2017-09-10T16:50:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border = 1 | '''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Configuration Management in Admin Interface'''. |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Configuration Management in Admin Interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang katto katne ki menu items, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Kum ki '''Extend''',  '''Configuration''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|   '''People''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| bad '''Report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka Ubuntu Operating System Drupal 8 bad Firefox web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| To ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah shna ha shwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Kumba lah batai ha shwa, ''' Drupal''' kalong kum ka framework. Te, kam da leh than bun kiei kiei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Une u '''Extend''' link ha u ''' Administration toolbar''' ulong uba donkam bha ynda ngi sdang ban shna ia ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Extend.''' Kane ka ai ia ngi ia ka overview jong baroh ki ''' Modules'''  ha ka  '''site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| '''Modules''' kidei ki features.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia peit kham bniah ia kane kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka list jong katto katne ki ''' Modules'''  kiba wan ryngkat bad ka ''' Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi kiei kiba lah enabled lane ki bym pat enabled, tang da kaba peit ha ki check marks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| U ''' Extend''' menu u ailad ia ngi ban peit ia baroh ki ''' Modules''' lane features kiba ngi lah enabled ha ka Drupal site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia pyndap ia u number jong ki ''' Modules'''  sha ka site jong ngi katba ngi dang iaid, lyngba kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia peit ia ka ''' Configuration''' menu. Tang ka ''' site administrator''' kaba ioh ban access ia kane ka area.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Namar ba ngi dei u ''' superuser''' lane u '''user number 1''', ngi lah ban access lut ia baroh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Phin iohi udon u pop-up ba saw ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Une u lah ban don ne ym don ruh ha ka screen jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ka ong ba ka ''' status report''' ka khlem pat '''run''' bad nga donkam ban check lada ka ''' Drupal site''' jong nga kalong up to date ne em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Ngan iaid lait ia kane ia mynta bad ngan peit ynda ngi poi sha ka ''' Reports''' screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Une u menu u ai ia ngi ka access ban configure ia baroh ki aspects bapher bapher ha ka site jong ngi, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Kum ka -'''Site information, Account settings, Text formats and editors, Performance''' issues, '''Maintenance mode, Image styles''' bad kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Ngin ia peit bniah ia kine hadien ha kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Hynrei ia mynta, to ngin ia update ia ka jingtip jong ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Site information'''. Bad to ngin pynkylla ia ka ''' Site name'''  jong ngi sha'''&amp;quot;Drupalville&amp;quot;''' bad ha ka ''' Slogan,''' type: '''&amp;quot;A Great Place to Learn All About Drupal&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Man ba ngi pynkylla kumne, ki pynkylla lut ia baroh kawei ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Kane kadei kawei kaba khraw shaphang ka ''' content management systems.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Te mynta, wat lada ngi don kawei ka page lane hajar tylli ki pages ha ka site jong ngi, ka kyrteng jong ka site hajrong jong man ka page kan dei '''&amp;quot;Drupalville&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Kane kadei shisha ka jingmyntoi kaba khraw halor ka ''' static HTML'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Bad ruh, ha kane ka page, ngi ioh ia ka ''' Email address''' kaba dei ka ''' 'From' address''' ha ki automated emails.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban jied ia kiwei kiwei ki front page bad ka default ''' 403''' bad ''' 404''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Kynmaw ha ka Drupal, man ka page kadei ka web '''form'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Te, man kapor ba ngi pynkylla ia ka ''' Drupal page''' jong ngi, ngi hap ban nion ha u ''' Submit''' lane ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Te to ngin nion ha u ''' Save configuration''' button ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| Nangta, nion ha ''' Back to site.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Phin iohi ia ka ''' site name''' jong ngi mynta kadei '''&amp;quot;Drupalville&amp;quot;''' bad ngi don ia ka slogan ha man ka page jong ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia peit bniah bha ia u''' Configuration''' menu, ha ki jinghikai kiba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ''' People''' ha u ''' Administration toolbar.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Ka ialam ia ngi sha ka''' People''' area ha ka '''Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ia ki tabs- '''List, Permissions''' bad ''' Roles'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| Kane kadei tang ka lamphrang; ngin sa ia peit bniah ia kane kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Ki ''' Roles''' section ki ailad ia ngi ban shna ia ka  '''user account'''s,  bad peit ban pynbiang ia ki '''permission'''s shaphang kaei kaba ki briew ki lah ban iohi bad kaei kaba ki lah ban leh ha ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Ka username '''&amp;quot;admin&amp;quot;''' kadon hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Lada ngi nion ''' Edit,''' ngi lah ban iohi ia baroh shaphang ki user account jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynkylla ia ka Password, tang lada ngi tip ia ka password ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| Lada ngim tip pat, kadon ia ka option ban '''reset'''. Hangne, ka batai ia ngi ba ka ''' Role''' jong ngi kadei ''' Administrator.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| Ka '''status''' jong nga kadei  '''Active''' bad ngi don ia ka '' Personal contact form''' bad ka ''' LOCATION SETTINGS''' lajong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban '''update''' bad pyndap ia ka dur lajong da kaba nion ha u ''' Browse''' button, hapoh ''' Picture'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Te, kum ban shu ong, nangne ngi lah ban pynbiang ia ka profile lajong. Mynta, nion ha ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Ban kyllum lang- u '''Roles''' tab u ailad ia ngi ban pyndap bun tylli ki roles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|U '''Permissions''' tab u ai lad ia ngi ban ai katto katne ki permission na ka bynta kine ki roles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Bad u ''' List''' tab u ai lad ia ngi ban assign ia ki users sha kine ki ''' roles'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|  Kin sa ioh katto katne ki ''' Permissions''' kiban sa ailad ia ki ban leh katto katne ki kam bad peit katto katne ki kam ha ka ''' Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| Na ka '''People''' ngi lah ban pynbiang ia baroh ki users ha ka Drupal website jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Kaba khatduh kaba ngi lah ban peit, ha u ''' Administration toolbar''' kidei ki ''' Reports'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Reports.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Kane ka ai ia ngi ia ka list jong katto katne ki kam kiba donkam kiba ngi dei ban tip shaphang ka Drupal site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa – Hato kidon kino kino ki ''' Available updates'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|  '''Recent log messages,'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
|  Ka list jong baroh ki '''fields''' ha baroh ki jait  '''entity''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| '''Status reports''','''Top “access denied”''' bad '''&amp;quot;Page not found” errors,'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|  '''Top search phrases'''  bad katto katne ki ''' plugins''' kiba ki ''' Views'''  jong ngi ki lah ban pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Available updates.''' Kane ka ai ia ngi ia ka list jong baroh ki jingdonkam kiba ngi lah ban donkam ha ka ban update.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban iohi ba ka update bakhatduh kadei 48 minute shwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Ia kane lah pynbit pynbiang da ka''' Cron''' bad ngi donkam ban set ia kane ha ka '''server''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Ia mynta, shu nion ha ''' Check manually.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| Mynta ka '''Drupal''' kan check ia baroh kiei kiei kiba ngi lah dep install bad kan sa pyntip ia ngi ba ngi long up-to-date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| Lada ngi lah pyndap shuh shuh ki ''' Modules''' lane features ha ka site jong ngi, kan sa don ka list kaba kham heh hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia check biang hadien ia kane sa shisien, katba ngi dang iaid lyngba ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Reports''' ban ioh ia ka ''' Status report''' jong ka '''site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, kaei ka version jong ka ''' Drupal''' kaba ngi don bad mynno ka ''' Cron''' la '''run''' khatduh eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ia ka link ha kaba ngi lah ban run ia ka ''' Cron''' externally.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Ka ''' Database system, Database version''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Phi lah ban peit pyrman bha ia ki ''' Reports''' section jong ka site jong phi,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05&lt;br /&gt;
| Khamtam eh, lada phi dei uba don ka jingkitkhlieh na ka bynta ban pynbit pynbiang ia baroh ki updates na ka bynta ka Drupal bad ki '''Modules''' kiba phi download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, ngi don ia ka ''' Help''' bad ka ''' Help''' ka ai ia ngi ia ki links sha ka '''Help page''' jong ka '''site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| Kane ka kyllum lang ia u ''' Administration Toolbar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
| Da kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.  To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang ki menu items: '''Extend''' '''Configuration''' '''People''' bad '''Report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim ka na '''Acquia''' bad '''OS Training'''  bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai ia ki certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Content-Management-in-Admin-Interface/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Content-Management-in-Admin-Interface/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Content-Management-in-Admin-Interface/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T06:12:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| style border = 1 &amp;quot; | '''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Content Management in Admin Interface'''....&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| style border = 1 &amp;quot;&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken tutorial''' halor ka ''' Content Management in Admin Interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ka ''' Drupal interface'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|Ngin ia pule ruh shaphang katto katne ki menu items kum ki '''Content''', '''Structure''' bad '''Appearance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Operating System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal 8''' bad&lt;br /&gt;
'''Firefox''' web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam kano kano ka web browser katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| To ngin ia plie ia ka website jong ngi kaba ngi lah shna hashwa.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Hashwa ba ngin pule bniah shaphang ka ''' Drupal interface''', to ngan ai katto katne ki terms kiba donkam bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Kynmaw – namar ba ngi setup ia ka ''' Drupal''' site jong ngi, ngi dei u '''user number one''' lane u ''' super user'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| ''' super user''' u dei u user uba hajrong na baroh ha ka Drupal. Ngi lah ban set up katto katne ki administrators kiban don ia baroh ki '''permission'''s hadien habud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Hynrei, kine ki permission ruh lah ban pynkylla lane pyniaid da u ''' Super user.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ia ka permission jong u ''' Super user''' ym lah da lei lei ruh ban pynkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Ha kawei pat ka rukom, u ''' Super user''' u lah ban access ia baroh ki area ha ka ''' Drupal site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Kynmaw, u '''user number one''' udei u ''' Super user''' ha kano kano ka Drupal site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Une udei u ''' administrative toolbar.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| Ynda ngi nion ha u ''' Manage,'''  ngin shah ialam sha ka sub-menu. Hangne, ngi lah ban iohi ia ki ''' Content, Structure, Appearance''' bad kiwei kiwei bad ngin sa ia peit ia ki hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| Lada ngi nion ha u ''' Shortcuts,''' hangne u don u ''' Shortcuts tool bar'''. Sa shisien ngin ia peit ia u hadien katto katne por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Ynda ngi nion ha u ''' admin,''' ngi lah ban iohi ia ki '''links''' sha ki ''' profile''' jong ngi lane sha''' Log out.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| La khot ia ka &amp;quot;admin&amp;quot; ha u tool bar namar kata kadei ka kyrteng kaba nga ai. Ka jongphi ka lah ban iapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| Sa shisien, une udei u ''' administration''' toolbar bad udei u bynta uba donkam ha ka ''' Drupal administration''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Kalong kaba suk ban pyndap kiei kiei ha u ''' Shortcut bar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa- shu ong, nga don ha ''' Manage, Content''' &amp;gt;&amp;gt; '''Add Content'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Bad, nga kwah ban pyndap ia ka ''' Article''' sha ka website jong nga. Phin iohi ia u star hangne uba khlem pat pyndap eiei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| Da kaba nion ha u ''' star''', nga lah ban pyndap ha une u ''' Shortcuts.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Mynta, lada ngi nion ha u ''' Shortcuts,''' ngin sa iohi ia u ''' Create Article''' menu item ha u ''' Shortcuts.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
|Bad, ngi lah da kaba suk ban weng ia ka ynda ngi lah dep shna ia ki articles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban leh virtually ia kane na kano kano ka ''' administration screen''' ha ka '''Drupal site''' jong ngi. U '''Shortcuts''' u iarap ban pynstet ha ban phai shane shatai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngan nion ha u ''' Appearance.''' Phin iohi ba don ki ''' tabs''' bad kine ki jait tabs kin sa paw ha baroh kawei ka ''' site'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Kine ki tabs kilong kiba donkam bad la khot ia ki ''' section''' tabs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Kiba peit ia ki sections bapher bapher jong kano kano ka screen kaba ngi treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Teng teng kine ki sections kidon ia ki ''' sub-section ''' buttons, kum kine kiba phi iohi hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| '''Global settings, Bartik, Classy''' bad ''' Seven''' kidei ki sub-section buttons jong ka '''Settings''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Khatduh, man ki ''' Drupal Content''' item la khot u ''' node.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Ngim don kino kino ki nodes lane kino kino ki ''' content''' kat haduh mynta, ha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia shna ia kine ha ki jinghikai kiba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| '''Administration toolbar, sub-menu, section tabs''' bad '''sub-section''' buttons.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:23&lt;br /&gt;
|Kine kidei katto katne kiba phin sa donkam ban tip katba ngi dang iaid lyngba ia ka ''' Drupal interface.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ka '''Content''' link ha u toolbar jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Ynda ngi nion ha u ''' Content,''' ngi shah ialam sha ka '''dashboard'''. Ka dashboard ka ai ia baroh ki content ha ka ''' site.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban '''filter''' da ka ''' Published''' lane ''' Unpublished.''' Ngi lah ruh ban filter da ka ''' Content Type''' lane ngi lah ban wad da kano kano ka ''' Title''' bad jied kano kano ka ''' Language'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Namar ba ngim pat don ia ka content, kane ka page kam pat long treikam bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Lada ngi nion ha u sub-tabs hangne, ngi lah ban iohi ba ym don ''' comments''' haduh mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
|Bad, lada ngi nion ha ki kyntien ''' Files,''' ngi ioh ia ka list jong baroh ki files kiba lah dep upload kat haduh mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Kine ki lah ban long ki dur lane kino kino ki jait file. Ngin ia pule ia kine kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| To ngin ia nion ha ''' Add content''' bad pyndap ia ka welcome article sha ka ''' Homepage''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Article.''' To ngin ia type '''“Welcome to Drupalville.”'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong ka ''' site''' jong ngi kadei '''“Drupalville”'''. Bad, kan sa ai ia baroh ki jingtip shaphang ka '''Drupal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' body,''' ngin ia type kum-&lt;br /&gt;
'''“Welcome to our site! We are so glad you stopped by!”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin nym leit sha baroh ki'''field'''s. Ngin sa ia peit ia kata ha ki jinghikai kiba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Hynrei, ha ki ''' Tags''', ngin ia buh &amp;quot;welcome, Drupal&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| Kane kan sa shna ia ki links sha ka list jong baroh ki ''' articles''' kiba ngi ai ia kine ki tags.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban upload ia ka  '''image''' hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| Nga lah dep download lypa bad save ia ka ''' Drupal 8 logo''' ha ka machine jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka jingsuk jong phi, ia ka ''' Drupal 8 logo''' lah ai ha ki ''' Code Files''' link, ha ka webpage jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Nion ''' Browse''' bad kdew ia ka image ba lah saved. Phin iohi ba mar syn upload ia ka, ka ''' Drupal''' ka pan ia ka ''' Alternative text''' kaba donkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
|U asterisk barit bad basaw u kdew ba ulong uba donkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| '''Alternative text''' kadei kaba ki screen readers ki iohi bad ki briew kiba matlah ki ioh sngew bad kaba ka ''' google''' ka lap ynda ka peit ha ka site jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;'''this is the Drupal 8 logo'''&amp;quot;. Mynta, nion ''' Save and publish.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Ngi dang shu dep shna ia u ''' node''' ba nyngkong ha ka ''' Drupal site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Mynta, ynda ngi nion ha u ''' Content,''' u ''' node''' u lah shah list. Ka '''Title, Content Type,''' mano ba shna ia ka, ka '''Status''' jong u '''node''', ka last '''update''' time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Bad katto katne ki '''operations''' kiba ngi lah ban leh, kum '''Edit, Delete''' bad kiwei kiwei. Ngin sa ia pule shen ia kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| Kata kadei ka ''' content''' ha ka ''' administrative toolbar''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
| Ka link kaba bud ha ka ''' Administrative toolbar''' kadei ka ''' Structure.''' To ngin ia nion ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| '''Structure''' kadei ka jaka kaba ngi shna ia ka '''site''' jong ngi ha ka '''Drupal'''. Lah khot ruh ia ka ka''' site building'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:07&lt;br /&gt;
|Kidon katto katne ki jait hangne-'''Block layout, Comment types, Contact forms, Content types, Display modes, Menus, Taxonomy, Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Kine ki options ki batai ia ngi ba jan baroh ki ''' site''' building jong ngi lah ban leh ha ka ''' Structure''' bad ''' Content''' menu items.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin ia nion ha u ''' Block layout.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban bun ia ki blocks ha ka jaka bapher bapher ha ka site katkum ka ''' Theme''' jong ngi. Ngin ia pynkylla bha ia ka kham hadien.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Custom block library''' bad to ngin pyndap ''' welcome block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Add Custom block''' bad to ngin khot ia ka ka &amp;quot;Welcome to Drupalville&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' Body''', type- '''&amp;quot;Welcome to Drupalville. This is where you’ll learn all about Drupal!&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw – kane kam dei ka content. ''' Blocks''' ki pher kyndiat bad ki long kum ki '''sidebars'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:15&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin nion ha ''' Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
| Ngi don ia u ''' block''' jong ngi bad mynta ngi lah ban rai haei ngi kwah ban buh ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Block layout''' sa shisien. Scroll shapoh sha ''' Sidebar first''' bad nion ha ''' Place block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
| Ka pop-up window jong baroh ki ''' blocks''' kiba don ban buh ha ka ''' Drupal site''' jong ngi kipaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Kdew sha ka '''Custom '''block kaba ngi shna- &amp;quot;Welcome to Drupalville&amp;quot;. Nangta nion ha''' Place block.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| Kidon katto katne ki kyndon hangne kiba ngin sa ia pule ha kawei pat ka jinghikai. Ia mynta, nion ha ''' Save block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| To ngin ia leit sha ka ''' Homepage''' jong ngi bad ngi dei ban iohi ia ka '''&amp;quot;Welcome to Drupalville&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Ka lah ban long ba kam don ha ka order kaba ngi kwah lane ha ka jaka kaba ngi kwah mynta, hynrei kam lei lei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Kane kadei shi bynta jong ka ''' site building''' process ha ka''' Structure''' menu item.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
| To ngin ia nion ha u item uba bud ha ka ''' Administration toolbar''' jong ngi, kata ''' Appearance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
| Kane ka ai ia ngi ia ka overview jong baroh ki '''Themes''' kiba don na ka bynta ka ''' Drupal site'''. Ka ai ruh ia ka bor ban check na ka bynta ki ''' updates'''  bad ban leh ia ki ''' global settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin ia nion ha u ''' Settings''' na ka bynta ka ''' Bartik.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
|Hangne ngin sa pynbiang ia ka dur bad jinglong jong ka site jong ngi katkum ka '''Theme''' kaba ngi lah jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban update ia ka '''colour scheme''' hangne na ka bynta ka ''' Bartik''' da kaba jied da kawei pat. Lane, ngin jied hi da lade ia ka rong katkum kamon jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
| Kane kan sa ai ia ngi ia ka '''preview'''. Ngi lah ruh ban ''' Toggle''' ia ka '''display''' na ka bynta katto katne na kine, ha ka ''' site''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
| Scroll biang shajrong bad nion ha u ''' Global settings'''. Hangne, ngi lah ban pynkylla ia u logo jong ka site jong ngi, ban ai ia ka custom ''' Path''' lane ban upload da uwei ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
| Kaei ka ban jia lada ngi nion ''' Save''' khlem da upload da uwei ba thymmai?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:31&lt;br /&gt;
|Leit biang sha ka site jong ngi bad ngin sa ia iohi ba ka ''' logo''' ka lah jah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36&lt;br /&gt;
| Ban wanlam biang ia ka, nion ha ''' Appearance,'''  nangta ''' Settings''' bad ''' Global settings.''' Nion ha ''' Use the default logo''' bad nion ''' Save configuration'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:50&lt;br /&gt;
| Mynta, kam pher lada katno tylli ki pages ngi don ha ka site jong ngi, ka logo jong ngi kan sa paw ha baroh ki pages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:58&lt;br /&gt;
| Kane kadei kumno ngi pynbiang ia ka ''' Themes'''  na ka bynta ka ''' Drupal site''' hapoh u ''' Appearance''' tab. Da kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:08&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban kdew ia ka ''' Drupal interface''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:15&lt;br /&gt;
|Ngi lah pule ruh shaphang ki menu items-&lt;br /&gt;
'''Content'''&lt;br /&gt;
'''Structure''' bad&lt;br /&gt;
'''Appearance'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:33&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka by Spoken Tutorial Project, IIT Bombay.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:44&lt;br /&gt;
| Ka video ha kane ka link ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:52&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:02&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:17&lt;br /&gt;
| Ma nga U Pdiangburom, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Overview-of-Drupal/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Overview-of-Drupal/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Overview-of-Drupal/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T05:55:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 |Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka ''' “Overview of Drupal”'''. |- | 00:06 | Ha kane ka ji...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka ''' “Overview of Drupal”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang:&lt;br /&gt;
'''Content Management System'''&lt;br /&gt;
'''Drupal'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|Ki features ba donkam jong ka '''Drupal''' bad&lt;br /&gt;
Ka Overview jong kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| Nyngkong, to ngin ia pyrshang ban sngewthuh kaei ka '''Drupal'''. '''Drupal''' kadei ka '''open source, Content Management System (CMS)''' kaba ym donkam jingsiew eiei.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Kaei ka '''CMS'''?&lt;br /&gt;
Kam dei kum ki por barim ba ngi don bun tylli ki html files, ba ngi upload ha ka server.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|Ha kipor hyndai, man ka webpage kidon la ki jong ki'''html''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
|Mynta ka lah pher shibun.&lt;br /&gt;
Man ka '''page''' lah shna da kaba pyndonkam bun ki components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|Man ki component ki lah ban wan na bun tylli ki jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|Kine ki components wut wut ki ia dait lang, da kaba pyndonkam da ka programming logic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|Te, katkum ka jaka ba phi peit, shu ong noh ka desktop lane ka mobile, ka lah ban iapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Ka lah ruh ban kylla katkum u briew uba peit ia ka bad naei.&lt;br /&gt;
Phi lah ban dei u khynnah skul uba peit ia kane na India,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Lane u nongthied nongpet uba thied jingthied na Singapore.&lt;br /&gt;
Baroh maphi phi lah ban iohi ia ki '''page''' bapher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|'''CMS''' kadei ka program kaba treikam nadien jong ka presentation logic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|Ka pyndonkam bun ki programming functionalities kum ka '''PHP, Ajax, Javascript''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|Baroh ki '''CMS''' ki shait kham pyndonkam ia ka database ban buh ia ki information content khlem da leh kano kano ka formatting.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|Ka jing format ia ki content la leh la kajong kajong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
|'''CMS''' ka ailad ia ki users ki bym nang ha ka lain technical ban pyniaid ia ka website da kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|Drupal kadei kawei na ki CMS kaba long '''open source''', kaba mut ba u code u long uba lah ban ioh ei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Uno uno u briew u lah ban download bad pynkylla ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|La shem ia ka '''Drupal''' ha u snem 2000 da u '''Dries Buytaert''', mynba u dang long tang u khynnah skul.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|Namar ba lah shna ia ka ban long open source, te bun hajar ki briew ki lah iarap ha kaban pynkylla ia ki code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
|Nangta ki wanrah biang kylla sha ka imlang sahlang ryngkat katto katne ki jingpynbha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
| Ka '''Drupal''' community kadei kawei na ki community kaba heh bad kaba long open source.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|Kane ka community kadon ia ki developers, site-developers, ki nongtrei mon sngewbha kiba pynlong ia ka '''Drupal''' kumba ka long mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|La ong ba ha ka” Drupal “ phi “Come for the code, stay for the community”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Lane ka lah ban long, ba phin iai sah bad ka community na kane ka juh kadaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| To ngan list ia 10 tylli ki features ba donkam eh jong ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:06&lt;br /&gt;
|Number 1:&lt;br /&gt;
'''Drupal ''' kadei kaba ioh ei bad kaba long pura '''open source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|Uno uno u lah ban downlad ia u source code bad pyn kylla ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|Wat lada phi dei u developer, Drupal kalong kaba iarap bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
| Number 2:&lt;br /&gt;
'''Drupal''' kalong ka bym pyrkhing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:24&lt;br /&gt;
|'''Drupal''' kadei kawei na ki system kiba iahap bha mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
|'''Drupal''' ka treikam bha bad ki websites kiba kyllain kiba donkam shibun ki custom '''data structures''' kiba pher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Ki Developer ki pyndonkam ia ka kum ka '''CMS''' bad kum ka '''web development platform''' kaba iar bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Number 3:&lt;br /&gt;
'''Drupal''' kalong mobile-ready.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban peit bad treikam man ka page ha ka '''Drupal''' site, na kano kano ka mobile device ba ngi jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| Number 4:&lt;br /&gt;
'''Drupal''' kalong kaba biang palat na ka bynta ki projects kiba heh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|Na ka '''whitehouse.gov'''  sha  '''weather.com ''' bad '''Dallas Cowboys,''' '''Drupal''' ka lah ban peit pyniaid ia kano kano ka project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Ka '''Drupal''' kapaw bha haba iadei bad ki complex websites.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
|Kadei kawei kalad kaba biang na ka bynta ki briew kiba kwah ban shna ia ka website kaba don bun ki features kiba itynnad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Bad kalong ruh kaba iahap bha na ka bynta ki enterprises kiba heh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Number 5: &lt;br /&gt;
'''Drupal''' kalong kaba suk ban treikam, kaba biang ia baroh bad kaba suk ban wad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Ka '''Drupal''' ka iarap ia ki briew ban wad ia ka site bad ka content jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
| Bad ruh, ka '''Drupal''' ka ailad ia ki site editors ban pyndap ia ka tags, ki descriptions, keywords bad human-friendly '''URLs'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| Number 6:&lt;br /&gt;
'''Drupal''' kam don jingma bad ka long kaba shngain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
|'''Drupal''' kabuh safe ia ki '''site''' jong ngi  ryngkat ki '''security updates, hash passwords''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|'''session ID'''s kaba kylla ynda ka '''permissions''' ka kylla,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
| Ka text format '''permissions''' ka pyrkhing ia ka user input bad shibun kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|'''Drupal''' ka shim khia bha ia ka security.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| Number 7:&lt;br /&gt;
Ngi lah ban pyniar ia ka '''Drupal''' site da kaba pyndonkam hajar tylli ki '''Modules''' kiba pyndap ia ki features sha ka '''Drupal''' site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Pyrkhat ia kano kano ka feature bad bun na ki briew ki shna ia ka '''Module''' bad pynlong ia ka ban sam ei sha ki briew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban don bun tylli ki '''Themes''' lane ki versions jong ka '''Theme''' ha kajuh ka site.&lt;br /&gt;
Bad ruh, ngi lah ban don ia baroh ka bor ban pyniaid ia ki visual presentation ha ka website data jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Number 8:&lt;br /&gt;
Lada phi donkam jingiarap, kadon ia ka community kaba heh kaba kloi ban iarap baroh shaphang ka '''Drupal'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
|Kadon ia ki '''Drupal events''' ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
|Local events la khot ki '''Drupal camps'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
|Bad man u snem, kadon ia ki '''DrupalCons''' ba heh ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Kadon ia ki '''Forums, User Groups''' bad '''IRC chats''' kiba la noh synniang ban kyrshan ia ka   '''Drupal'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Number 9:&lt;br /&gt;
Kadon katto katne ki companies kiba heh bha bad kiba lah tbit ha ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|'''Acquia''', ka dkhot na ka bynta kane ka series, kadei ka company ka ba heh duh jong ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Hapoh India, kidon palat ia ki 60 tylli ki '''Drupal''' services companies. Kidon ruh spah tylli ki free lancers kiba tip ia ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Number 10: &lt;br /&gt;
'''Drupal''' kadon sha kylleng. Kidon palat 1.2 million tylli ki websites ha kapor jong kane ka recording.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|'''Drupal''' ka run 3 percent na ka web baroh kawei bad 15 percent na ki 10 hajar tylli ki website ba hajrong duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|'''Drupal''' ka paw bha ha kaba iadei bad ka government, education, non-profits bad ki enterprises kiba heh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ha kane ka series jong ka jinghikai, ngin ia pule ia kine ki topics harum-&lt;br /&gt;
Kumno ban install ia ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|Ngin pyni iaphi kumno ban install ia ka '''Drupal''' bad kiwei ki software kiba don jingiadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|Jan baroh ki briew ki lah ban leh ia kane, phim donkam ban da triem haka  '''Linux ''' lane '''Windows''' administration na ka bynta kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18&lt;br /&gt;
| Ka ''' content''' workflow-&lt;br /&gt;
Hangne, ngin ia pule kumno ka basic content jong ka website lah pynbit pynbiang hapoh ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia shna ruh ia ka simple website content kumba phi leh editing ia ka ha ka '''word processor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:34&lt;br /&gt;
| Nangta ngin ia pule katto katne ki features kiba kham paw kiba pynlong ia ka '''Drupal''' kaba kyrpang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
| Kidon ka jingiadei hapdeng ki content, programmatic formatted display jong bun ki contents bad kumta ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:49&lt;br /&gt;
| Kumno ban ''' extend Drupal'''-&lt;br /&gt;
Ki feature ba ar ba kham paw jong ka '''Drupal''' kidei ki '''Modules ''' lane '''Extensions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|Kumba lah batai ha shwa, kadon ia ka '''Module''', kaba long kum ka '''app''', na ka bynta jan baroh kino kino ki feature kiba phi donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:05&lt;br /&gt;
|Da kaba ong kumta kidon shiphew ki hajar ki '''Modules''', ngin sa ia pyni iaphi kumno ban jied ia ka '''Module''' na ka bynta kane ka jingthmu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:13&lt;br /&gt;
|Kumno ban ''' layout''' ia ka '''site'''-&lt;br /&gt;
Shisien ba ki basic content bad features ki lah long kiba la khreh, ngi donkam ban pynlong ia ka kaba itynad ban peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:24&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta jong ka '''layout''', ngin ia pule ba katno kalong kaba suk ban pynkylla ia ka dur bad jingtreikam jong ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|Kum ki '''Modules''', ka '''layout''' lane '''Themes''' kidei ruh ki community contributions kiba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:38&lt;br /&gt;
|Kumno ban peit bad pyniaid ia ki ''' people'''-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|Ym kum kiwei ki single user oriented '''CMS''', kum ka '''WordPress''', '''Drupal''' ki shait pyndonkam ha kapor ba ki users ki leh ia ki kam bapher bapher ha ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:53&lt;br /&gt;
| Ha ka bynta jong ka '''people management''', ngin ia pule kumno ban set up ia ki roles bad ban ai ia ki ia ki '''permissions''' bapher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
| Kumno ban pynbit pynbiang bad pyniaid bha ia ka '''site''';&lt;br /&gt;
Khatduh eh, ha ka bynta ba khatduh, ngin ia pule kumno ban pynbit pynbiang bad pyniaid ia u code jong ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11&lt;br /&gt;
|Kalong kaba donkam ban pynlong ia ka '''site''' updated na ka bynta ka security bad stability.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
| Kalong ruh kaba iarap ban ioh ia ki features ba thymmai ban pynlong ia ka '''site''' kaba long user friendly.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
|Bad da kane, ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang:&lt;br /&gt;
Ka lamphrang jong ka '''Drupal'''&lt;br /&gt;
Salient features jong ka '''Drupal''' bad&lt;br /&gt;
Overview jong ka '''Drupal''' series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Ia kane ka video la shim na ka '''Acquia ''' bad '''OSTraining''' bad la pynbit pynbiang da ka '''Spoken Tutorial Project, IIT Bombay'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, Ministry of Human Resource Development and NVLI, Ministry of Culture, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Installation-of-Drupal/Khasi</id>
		<title>Drupal/C2/Installation-of-Drupal/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Drupal/C2/Installation-of-Drupal/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T05:38:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| border =1  | '''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 | Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka ''' Installation of Drupal'''. |- | 00:06 | Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1 &lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka ''' Installation of Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban download bad install ia ka ''' Drupal''' ha ka ''' Ubuntu Linux''' bad ''' Windows''' operating systems.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, phin sa donkam –&lt;br /&gt;
Ka ''' Internet''' connection kaba treikam ban install ia ka version ba thymmai na ka '''web'''&lt;br /&gt;
Lane phi lah ban ai bad ki local files kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Phi dei ban don ruh ia ka machine kaba lah install da ka '''Ubuntu Linux''' lane '''Windows''' Operating System.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip ia kawei na ki operating system ba lah batai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Kidon shibun ki rukom ban install ia ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, ngan pyndonkam ia ka ''' Bitnami Drupal Stack''' namar ba kalong ka installation method kaba suk bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Ban install ia ka ''' Bitnami Drupal Stack, ''' phin sa donkam ia ka:&lt;br /&gt;
'''Intel x86''' lane u compatible '''processor'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|Minimum '''256 MB RAM'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
|Minimum '''150 MB hard drive''' space bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|'''TCP/IP protocol''' support. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Kine harum kidei ki compatible operating systems:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|Kano kano ka '''x86 Linux operating system'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|Kano kano ka '''32-bit Windows operating system''' kum ka '''Windows Vista, Windows 7, Windows 8, Windows 10, Windows Server 2008''' lane '''Windows Server 2012'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|Kano kano ka '''OS X operating system x86'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| To ngin ia plie ia ka web browser kaba ngi kham biang bad leit sha ka '''URL''' ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh bad check ia ka installers na ka bynta ka ''' Windows''' bad ''' Linux''' operating systems.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Phi dei ban jied ia ka '''installer ''' katkum ka operating system jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Namar ba nga dei u ''' Linux''' user, ngan jied ia ka ''' Linux installer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Lada phi dei u ''' Windows''' user, jied ia ka '''Drupal installer ''' na ka bynta ka ''' Windows'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah ban iohi ia baroh ki versions bapher bapher jong ka ''' Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Lada phim thikna ia kano ka version ban download, phi lah ban download ia ka &amp;quot;Recommended&amp;quot; version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Ha kapor jong kane ka recording, '''Drupal 8.1.3''' kadei ka '''Recommended''' version.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Ka lah ban iapher ynda phi pyrshang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Download''' button ha kaliang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|Ka '''popup window''' ka prompt ia ngi ban shna ia ka account ha ka ''' Bitnami''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Ia mynta, nion ha ''' “No thanks”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Wut wut, kan sa sdang ban download ia ka '''installer'''. Nion ha ''' OK''' button ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Ka installation steps harum kadei kajuh na ka bynta ka ''' Windows''' bad ''' Linux''' OS.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Lada lah ai iaphi bad ki '''Bitnami installer''' files, pyndonkam uwei na ki ha ka jaka ban download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Plie ia ka ''' Downloads''' folder ha kaba ka '''installer file''' ba lah dep download kadon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Ban run ia ka '''installer''' file, ngi dei ban don ia ka '''admin access.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Lada phi dei u ''' Windows''' user, nion kamon ha ka '''installer file.''' Bad nangta jied ia ka ''' Run as administrator''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Lada phi dei u ''' Linux''' user, nion kamon ha ka '''installer file''' bad jied '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha '''Permissions''' tab bad nion ha ka check-box jong ka  '''Allow executing file as program''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Nion ha '''Close''' button ban khang ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Mynta, nion-arsien ha ka '''installer''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Ka installation ka sdang mynta. Nion ha u ''' Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah ban jied ia ki components kaba ngi kwah ban install.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Nion ha man ki component bad pule shwa nyngkong  ia ki information ba bniah jong ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Nga kham lah ban don ia baroh ki components ba lah jied. Nion ha u ''' Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Ha kane ka window, ngi hap ban jied ia ka '''folder''' ha kaba ngi kwah ban install ia ka '''Drupal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ngan jied  ia ka '''Home''' folder jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Windows,''' kan sa installed da kaba long hi ha ka '''C colon''' lane ha ka main drive.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Nion ha u''' Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi lah shna ia ka '''Drupal admin account.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Ngan type ia ka ''' real name''' kum &amp;quot;Priya&amp;quot;. Kane ka kyrteng kan sa paw ha ka application. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Sngewbha type ia ka kyrteng jong phi hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Email Address''' field, ngan type  &amp;quot;priyaspoken@gmail.com&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Sngewbha pyndonkam ia ka email address jong phi kaba dang long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Hadieng kane, ngi hap ban ai ia ka '''username''' bad '''password ''' jong ngi na ka bynta ka administrator.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Login user name, ''' ngan type &amp;quot;admin&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Password,''' ngan type ia u password. Type biang sa shisien ia ka password na ka bynta ban pynthikna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Phi lah ban type kano kano ka login name bad password katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Nion ha u '''Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Linux''', ka default listening '''port''' na ka bynta ka '''Apache''' kadei '''8080 ''' bad na ka bynta ka '''MySQL''' kadei '''3306'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| Ha ka '''Windows''', kadei '''80''' bad '''3306'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Lada kine ki '''ports''' lah pyndonkam lypa da kiwei ki applications, kan sa prompt na ka bynta kiwei ki  '''ports''' ban pyndonkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Nga lah install lypa ia ka ''' MySQL''' ha ka machine jong nga. Te, ka prompt na ka bynta kawei ka '''port'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| Ngan sa ai '''3307'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Nion ha u ''' Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi hap ban ai ia ka kyrteng ia ka'''Drupal site''' jong ngi. Ngan type ia ka kyrteng kum '''Drupal 8'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Phi lah ban ai ia kano kano ka kyrteng katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Nion ha u ''' Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Hangne, ka pan ia ngi ia ka ''' Bitnami Cloud Hosting'''. Ia mynta, ngam kwah ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| Te, nion ha ka check-box ban deselect ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha u ''' Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Mynta, ka Drupal ka lah long ba la khreh ban install. Nion ha u ''' Next''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Ka lah ban shim katto katne minit ban pyndep ia ka installation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Shisien ba ka installation ka lah dep, pynthikna ba ka '''Launch Bitnami Drupal Stack ''' ka lah checked.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Nangta nion ha u ''' Finish''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| '''Bitnami Drupal Stack''' control window ka plie hi dalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Hadien kane, to ngin ia peit kumno ban access ia ka '''Bitnami Drupal Stack''' control window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Lada phi dei u '''Linux''' user, sngewbha bud ia kine ki steps.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''File browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Nangta ha ka sidebar ba sha kadiang, nion ha '''Home''' hapoh '''Places'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ar sien ha '''drupal hyphen 8.1.3 hyphen 0 folder ''' na ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
|  Hangne, phi lah ban shem ia ka '''manager hyphen linux hyphen x64.run '''file. Nion ar sien ha u ban plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Lada phi dei u ''' Windows''' user, leit sha u ''' Start Menu -&amp;gt; All Programs -&amp;gt; Bitnami Drupal Stack -&amp;gt; Bitnami Drupal Stack Manager Tool'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| '''Bitnami Drupal Stack '''control window kan sa plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Man kapor ba phi plie ia ka '''Drupal''', sngewbha check lada baroh ki servers ki treikam ne em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| Nion ha ''' Manage Servers''' tab ban iohi ia baroh ki services kiba run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ba ka ''' MySQL Database''' bad ''' Apache Web Server''' ki run mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| Kynmaw ban treikam ha ka '''Drupal''', ngi donkam ia ka '''database ''' kum ka ''' MySQL, PostgreSQL''' lane ''' Oracle'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
| Bad ka '''web server ''' kum ka ''' Apache ''' lane ''' Nginx.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| Kumba ka long hi, ka ''' Bitnami Drupal Stack''' kawan bad ka ''' MySQL database ''' bad ''' Apache web server'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai biang sha ka '''control window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban '''start, stop''' bad '''restart''' ia ki services da kaba nion ha ki buttons kiba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha u ''' Welcome''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Ban sdang ia ka ''' Drupal''', nion ha ''' Go to Application''' button ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
| Ka browser ka plie hi dalade ryngkat ka ''' bitnami''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha u ''' Access Drupal''' link. Ngi leit sha ka  Drupal''' website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka kyrteng jong ka website kadei ''' Drupal 8'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Ban login ia ka website, nion ha ''' Log in''' link ha kyndong hajrong liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| To ngin ia type ia ka '''user name ''' bad '''password ''' jong ngi kaba ngi lah shna hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha u ''' Login''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:11&lt;br /&gt;
| Ha ka '''address bar''', ngi lah ban iohi ia ka web address jong ka website jong ngi '''http://localhost:8080/drupal/user/1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| Ha ka jinghikai kaba bud, ngin sa ia pule kaei ka '''/user/1.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka jong kane ka ''' localhost, ''' ka lah ban pyni iaphi '''127.0.0.1''',, katkum ka system configuration jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Nadien nangne, ngi lah ban access  ia ka '''Drupal''' da kaba pyndonkam ia ka web address:&lt;br /&gt;
'''localhost colon 8080 slash drupal''' lane '''localhost slash drupal''', lada ka '''Apache''' ka don ha ka '''port 80'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
| Da kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang ka installation jong ka ''' Drupal''' ha ka ''' Ubuntu Linux''' bad ''' Windows''' operating systems.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:14&lt;br /&gt;
|Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial Project ka pynlong ia ki workshops bad ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka: NMEICT, Ministry of Human Resource Development and  NVLI, Ministry of Culture, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Sample-PERL-program/Khasi</id>
		<title>PERL/C3/Sample-PERL-program/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Sample-PERL-program/Khasi"/>
				<updated>2017-08-29T09:40:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border =1 |&amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt; |&amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt; |- |00:01 |Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Sample PERL program.''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border =1&lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Sample PERL program.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban kynthup ia baroh ki mat phang ba kongsan kiba ngi lah iaid shakhmat ha ka sample Perl program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux 12.04''' operating system&lt;br /&gt;
'''Perl 5.14.2''' bad ka&lt;br /&gt;
'''gedit''' Text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam kano kano ka '''text editor''' katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|Kum ka jingdonkam hashwa kane, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''Perl''' programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Lada phim don, te leit sha ki spoken tutorials jong ka ''' Perl''' ha kane ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Ka sample '''Perl''' program kan ai ia ka '''output''' jong bun ki weather forecast reports jong ka jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|'''weather dot pm''' kadei ka''' module''' file kaba don ia ka complex '''data-structure''' ban buh ia ka data ba donkam na ka bynta kane ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|Kadon ruh ia bun tylli ki '''functions ''' ban pynmih ia ka report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|'''weather underscore report dot pl''' kadei ka ''' Perl''' program kaba pyndonkam ia kane ka '''module '''file ban ai ia ka output ba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Kijuh ki code files kidon hapoh jong kane ka video ha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Download bad '''unzip''' ia ki files ba lah ai ha kane ka '''code file link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ka sample '''Perl '''program jong ngi ka '''Weather dot pm.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|U block jong u code ha kane ka program udon hapoh ka '''namespace Weather'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|'''Perl ''' ka pyntreikam ia ka '''namespace ''' da kaba pyndonkam ia ka ''' package''' keyword.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|'''BEGIN''' block ka lum thup bad ka execute ha shwa ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|'''Export''' ka ai lad ban export ia ki '''functions''' bad variables jong ki '''modules''' sha ka user’s '''namespace'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|'''At the rate EXPORT''' bad ''' at the rate EXPORT underscore OK''' kidei ki ar tylli ki variables ba kongsan kiba lah pyndonkam ha ka '''export''' operation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|'''At the rate EXPORT''' kadon ia ki list jong ki '''subroutines''' bad variables jong ka '''module.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Kine kin sa shah export sha ka caller '''namespace.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|'''At the rate EXPORT underscore OK''' ka export ia ki symbols katkum ka jingdonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
|Hangne nga lah pyndonkam ia ka ''' references''' ban shna ia ka complex data-structures, ban buh ia ki data kiba donkam na ka bynta ka weather-report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|'''$weather_report''' kadei ka ''' hash reference'''. “'''place'''” bad “'''nstate'''” kidon ia ki scalar values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
| “'''weekly'''” kadei '''hash''' jong u''' hash references'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Man ki sngi jong ka taiew kidon saw tylli ki '''keys''' - &lt;br /&gt;
'''max underscore temp''' &lt;br /&gt;
'''min underscore temp''' &lt;br /&gt;
'''sunrise'''&lt;br /&gt;
'''sunset.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
| “'''record underscore time'''” kadei ka ''' array reference''' ryngkat ar tylli ki '''index''' values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54&lt;br /&gt;
|Nga don katto katne ki '''subroutines''' ban pyni ia ka weather report jong bun ki options.&lt;br /&gt;
To ngin ia peit kawei pa kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|Kane ka '''function''' ka print ia ka '''header''' information kum ka header jong ka report, place, state bad current date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ka function kaba bud ka ''' display underscore daily underscore report.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16&lt;br /&gt;
|Kane ka '''function ''' ka print ia ka report ba man ka sngi ha ka screen, kaba shong katkum ka weekday input.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
| Ngi sei ia  u parameter ba lah pass sha ka '''subroutine''' da kaba pyndonkam ia u ''' shift''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Nga lah pyndonkam ia u ''' trim() '''function ban weng ia ki leading bad trailing space jong  u '''parameter''' value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
| Hangne u code na ka bynta ka '''trim()''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
| '''Lc()''' function ka pynphai ia ka lowercase version jong ka input ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Ia lane lah pyndonkam ban iaid lait ia ka case-sensitivity.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
| Ka week-day, kaba pass kum u parameter na ka '''main''' program, lah assigned sha u local variable '''dollar week underscore day'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
| Ka '''print statement'''s harum kan print ia ka data ba bud sha u week day ba lah ai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
| Ngi pyndonkam ia ka '''arrow operator''' ban''' dereference'''ia u value ha ka '''$weather underscore report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
| Ynda ngi treikam bad ka '''references''', ngi donkam ban sngewthuh ia ka '''data type ''' kaba ngi leh'''dereferencing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
| Lada u dei u '''hash''', ngi donkam ban pass ia u '''key ''' ha ki curly braces.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
| Lada u dei u'''array,''' ngi donkam ban pyndonkam ia ki square brackets bad ki '''index value'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
| '''return''' function jong ka '''Perl''' ka pynphai ia u value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Ia kane lah ban pyndonkam ha ka ban check ia ka status jong ka'''function''' ha ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|Ka '''function''' kaba bud kadei ka ''' write underscore daily underscore report.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|Kane ka '''function''' kan print ia ka '''report output''' sha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Ka ''' open''' function ryngkat u greater than (&amp;gt;) symbol ka thew ia u''' WRITE''' mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
|Ka filename lah shna ryngkat bad ka kyrteng u weekday bad '''dot txt '''extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|Ka print statements kan print ia ka data ba bud jong ka week day ba lah ai, sha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Kane kan print ia ka weekly report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Nga lah declared ia ka '''foreach loop''' ban loop ia man ki weekday jong ka''' hash reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Nga lah pyndonkam ia ki curly brackets ban mihkhmat ia u ''' hash reference''' bad u '''arrow '''operator ban ''' dereference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
| Nga lah pyndonkam ia ki ''' “keys” in-built function ''' ban loop lyngba ki '''keys ''' jong u '''hash'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| '''display underscore daily underscore report function ''' kan print man u element jong u'''hash'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ka '''Perl '''program, '''weather underscore report dot pl ''' ha kaba ngin pyndonkam ia kane ka '''module '''file '''Weather dot pm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Hangne, '''use strict''' bad ''' use warnings''' kidei ki compiler flags kiba iarap ban iada na ka jingbakla ha ka common programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
| '''use Weather''' semicolon. Hangne, '''Weather ''' kadei ka kyrteng jong ka''' module''' kaba nga lah pyndonkam ha kane ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep iohi ba ka functions kaba donkam na ka bynta kane ka program lah buh ha kane ka '''module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|Kam long kaba donkam ban ai ia u'''  dot pm''' file extension hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka program, ngan print ia ki reports ba iapher katkum ki options ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:14&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam udei ban pyndap ia ki options ban print:&lt;br /&gt;
Ia ka weather report ba man ka sngi jong kawei ka week day&lt;br /&gt;
Weather report ba man ka sngi jong kawei ka week day sha ka output file&lt;br /&gt;
Weather report bashi taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka option '1', kan sa pan na u user ban pyndap ia ka sngi jong ka taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
|U '''diamond '''operator un sa read na ka''' STDIN''', kata, na ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, lada u user u pyndap ''''monday'''', te ka assigned sha u variable '''dollar day option, ''' uba dei u''' local variable'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
|Hadien kane, ngi lah ban iohi ba ngi ia call ia ar tylli ki functions-&lt;br /&gt;
''' display_header()''' bad&lt;br /&gt;
''' display_daily_report().'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|Ngi lah export baroh ki functions ha ka'''Weather dot pm''' ryngkat ka “'''use Weather'''” statement ha kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
|Te ym donkam ban peit ia ka functions hapoh ka package da kaba pyndonkam '''colon colon (::)package qualifier'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin ia peit ia ka option kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka opton  '2', kan sa prompt ia u user ban pyndap ia ka sngi jong ka taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|'''$dayoption''' lah pass kum ka input parameter sha ka '''function write underscore daily underscore report.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
| '''return '''value na ka function lah buh ha ka variable '''dollar result'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:33&lt;br /&gt;
| Ka '''Print statement''' ka ong ia u user ban check ia ka text file na ka bynta ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|Ka filename ka lah shna ryngkat ka sngi jong ka taiew '''dot txt''' kum ka output file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka options '3', kan print ia ka weather report na ka bynta baroh ki sngi jong ka taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| '''display underscore weekly underscore report''' kadei ka kyrteng ka '''function''' jong ka weekly report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
| Kane ka '''print''' statement kan dro ia u lain ba thiah na ka bynta katta sien ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
|Kane kadei tang ban ai ia ka dur ba itynad jong ka report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Khatduh, lada ka option kadei 4, kan sa iehnoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Lada kano kano ka option palat ban ia kaba la kdew ka ai, ka print statement kan ong “'''Incorrect option'''”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:19&lt;br /&gt;
|Hangne, ka exit value jong u '0', ka kdew ba ka program ka treikam pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
|Ka exit value lait na u '0' kamut ba ka jingbakla jong kano re kano kamih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Phai sha ka '''terminal ''' bad type '''perl weather underscore report dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi saw tylli ki options ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
|Type '1 ' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
|Ngi lah shah prompt ban pyndap ia ka sngi jong ka taiew. Ngan type &amp;quot;monday&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56 &lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''header output''' ba lah sei na ka '''function display underscore header().'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|Mynta, ngi lah ban iohi ia ka weather report jong Monday.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan execute ia ka program sa shisien ban batai sa ia kiwei ki options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:13&lt;br /&gt;
|Type '''2 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, ngi hap ban type kano kano ka sngi jong ka taiew. Ngan type &amp;quot;Wednesday&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:25&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka khubor: &amp;quot;Please check the file wednesday dot txt for report output&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Ka output ka lah thoh sha kane ka text file. To ngin ia plie ia ka file bad check ia ki contents. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
|Type: '''gedit wednesday dot txt''' bad shon''' Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka output file ka lah shna ryngkat ka kyrteng jong ka week day ba lah pyndap, bad ka 'txt' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:51&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin check ia ka option kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Phai sha ka '''terminal''' bad type:''' perl weather underscore report dot pl ''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:00&lt;br /&gt;
|Type '3' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04&lt;br /&gt;
|Ha kane kapor, ngi lah ban iohi ia ka weekly weather report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ki ''' hash keys''' bad ''' hash values''' lah buh ha ka random order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Te, ka output ba lah pyni kam don jingiadei bad ka order ha kaba lah pyndap ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
| Da kane, ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi lah iohi ia ka sample '''Perl''' program da kaba ngi iaid lyngba ia ki mat ba kongsan jong ki jinghikai ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
| Kum ka kam na ka bynta jongphi, thoh ia ka'''Perl''' program ba ia syriem ''' employee underscore report.pl''' na ka bynta ban pyni ia ka '''employee salary, designation, department, leave_balance'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|Pass '''Employee ID''' lane '''Employee name''' kum ka input.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:50&lt;br /&gt;
| Thoh  ia ka functions ba donkam ha ka '''module''' '''Employee dot pm '''file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka '''link''' harum ka batai kyllum ia ka '''spoken tutorial'''. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki worshops bad ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests jong ngi. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India. Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:25&lt;br /&gt;
|Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Perl-Module-Library-(CPAN)/Khasi</id>
		<title>PERL/C3/Perl-Module-Library-(CPAN)/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Perl-Module-Library-(CPAN)/Khasi"/>
				<updated>2017-08-29T09:20:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| Border=1 |  '''Time''' | '''Narration''' |- | 00:01 |Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor kumno ban pyndonkam ia ka '''Perl Module Library'...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor kumno ban pyndonkam ia ka '''Perl Module Library'''  kata '''CPAN'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban pyndonkam ia ki '''modules''' ba lah don lypa bad ban shna ia ki modules ba thymmai ha ka ''' PERL'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux''' 12.04 operating system&lt;br /&gt;
'''Perl''' 5.14.2 bad&lt;br /&gt;
''''gedit' Text Editor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka text editor katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka ''' Perl''' programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
|Lada phim don, te leit sha ki spoken tutorials jong ka ''' Perl''' ha ka ''' spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|'''Modules: '''&lt;br /&gt;
Kine kidei ki code files kiba don ia ki common routines&lt;br /&gt;
Kiba lah thoh da bun ki nongthoh&lt;br /&gt;
Bad, lah ban pyndonkam da bun tylli ki programs ha kajuh kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|'''CPAN:'''PERL kadei ka '''open source''' language bad uno uno u lah ban noh synniang sha ka PERL's standard '''CPAN library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| '''CPAN ''' kadon bun hajar tylli ki modules ba long ba lah khreh ban pyndonkam ba la thoh da bun ki nongthoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Ka official website jong ka '''CPAN ''' kadei:&lt;br /&gt;
'''www.cpan.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Ngin ia shim ia ka''' List colon colon Util''' kum ka nuksa bad ngin peit kumno ban pyndonkam ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|Kane ka ai access ia nga sha ki '''function'''s kiba lah dep thoh lypa hapoh jong kane ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|Phai sha ka ''' terminal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|Type:''' perldoc List colon colon Util'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Phi lah ban ioh ia ka '''error''' kaba ong ''' You need to install the perl hyphen doc package to use this program'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
|Kane ka thew, ba phi donkam ban install ia ka '''perl hyphen doc''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
|Leh ia kane da kaba pyndonkam ia ka '''Synaptic Package Manager.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Sngewbha leh katkum ki spoken tutorials ba iadei jong ka ''' Linux''' ha ka''' spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|Kaei kaba phi iohi hangne kadei ka documentation na ka bynta ka ''' List colon colon Util''' module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka documentation kadon ia-&lt;br /&gt;
Ka jingbatai jong ka module,&lt;br /&gt;
Ka nuksa kumno ban pyndonkam ia ka&lt;br /&gt;
Bad ka '''overview'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|Shon ia u 'Q' key ban khang ia ka '''perldoc viewer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|Hadien kane, ngin sa iohi kumno ban pyndonkam ia ka ''' List colon colon Util''' module ha ka '''Perl''' program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia ka sample program ''' exist underscore modules.pl''' kaba nga lah dep save lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' exist underscore modules dot pl''' file jong phi, type ia u code harum kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|'''use List colon colon Util''' ka iathuh ia ka '''Perl''' ban wad bad '''load''' ia ka module '''List colon colon Util.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
|'''qw()''' function kasei shabar ia ki kyntien jong ka  '''string''' da kaba pyndonkam ia ka '''delimiter ''' bad ka pynphai ia ki kyntien kum ka '''list'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| Kadei tang ka rukom kaban stet ban declare ia ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Ha kapor ba import ia ka '''module''', ka '''import'''s tang ia ki '''subroutines''' ba lah kdew ha ka '''list'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|Ka don ha ka ia ka general-utility list jong ki '''subroutines'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|Ka module kan sa '''export''' ia ki '''subroutines ''' jong ka bad '''variables ''' hapoh ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
|Ki  '''subroutines ''' kiba kham paw kiba don ha ka''' List colon colon Util''' kidei:&lt;br /&gt;
'''first''' – kiba pynphai ia ka  '''element''' ba nyngkong ha ka '''list'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|'''max''' – u pynphai ia u numerical value ba heh duh ha ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|'''maxstr'''- u pynphai ia u '''string''' ba heh duh ha ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|'''min'''- u pynphai ia ka numerical value ba rit duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
|'''minstr'''  – u pynphai ia ka string ba rit duh ha ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
|'''shuffle''' – u pynphai ia ki values jong ka '''input''' ha ka random order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|'''sum''' – u pynphai ia ka numerical sum jong baroh ki elements ha ka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Ym donkam ban da thoh la kajong ka source code na ka bynta man ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban shu pyndonkam ia kine ki '''subroutines''' kiba don ha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|Kine kidei ki '''input'''s kiba nga pyndonkam ha ka function '''max, min, sum ''' bad''' shuffle.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|Bad kine kidei ki '''print '''statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl exist underscore modules dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Khmih ia ka '''output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Random number''', phi lah ban ioh uno uno u value hapdeng u 0 bad 51.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
|Hadien kane, ngin sa iohi kumno ban shna ia ka '''Perl module''' ba thymmai bad pyndap ia ka ha ka '''CPAN'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|Kine harum kidei ki steps ban shna ia ka module:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Shna ia ka jaka ban thep ia ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| Shna ia ka skeleton files na ka bynta ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| '''Document''' ia ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka '''Perl code'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Thoh ia u code na ka bynta ka testing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Sam ia ka '''module ''' ha ka '''CPAN'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|Ka '''Perl''' ka lah sam ryngkat ka program kaba kyrteng ''' h2xs''' kaba pyndonkam ban sei ia ki files na ka bynta ka module ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|'''Math colon colon Simple''' ka kdew ia ka kyrteng jong ka module jong ngi..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ia kane la pyndonkam ban sei ia ka directory kaba dei ban batai shai ia ka module ba kadon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Bunsien ka shna ia ka skeleton files na ka bynta ka module. ''' hyphen PAX''' kidei ki options kiba pynmih ia ka '''autoload''' bad '''autogenerate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|To ngin ia shna ia module ba thymmai-'''Math colon colon Simple.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|Kan sa ai bad ki simple functions: ''' add, subtract, multiply ''' bad '''divide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
|To ngin ia phai sha ka terminal bad execute ia ka ''' h2xs''' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Type: '''h2xs hyphen PAXn Math colon colon Simple'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
|Ka '''h2xs''' program ka sei ia baroh kine ki files kiba donkam ban sam ia ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|To ngin ia pynkylla ia ka directory sha ka ''' Math hyphen Simple'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
|Kynmaw ia ka '''directory path''' ha ka machine jong phi. Ka lah ban long kum''' Math forward slash Simple'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
|Type &amp;quot;ls&amp;quot; ban list ia baroh ki files ha ka directory. Ngi lah ban iohi ia ki files harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;Changes&amp;quot; file kadei ha kaba ngin bud dien ia ki jingpynkylla, ba leh ha ka module jong ngi, mynba ngi thoh ia ka versions ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|'''lib subdirectory ''' ka don ia ki module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|'''MANIFEST''' ka don ia ka list jong ki files ha kane ka directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|'''Makefile''' kadei ka Perl program ba pyndonkam ha kaban shna ia ka '''Unix Makefile'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
|Ngin ia pyndonkam ia kane ka '''Makefile''' ban text bad install ia ka module jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|'''Test script'''s kan don ha ka ''' 't' subdirectory.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
|Ki '''tests''' kidei ki simple '''Perl scripts''', hynrei bad u''' dot t extension''' la pyndonkam na ka bynta ka '''unit testing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
|'''Simple.pm''' kadei ka module jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
|Baroh kine ki files ki lah sei hi dalade ynda ngi execute ia ka '''h2xs''' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|  To ngin ia plie ia ka ''' simple.pm''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka directory sha ka ''' lib forward slash Math'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia plie ia ka ''' simple.pm''' file ban iohi ia ka content ba lah don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
|Type:''' gedit Simple.pm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|Kaei kaba ngi iohi hangne kadei ka documented, Perl module ba treikam kaba khlem leh eiei ruh em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
|Ngi hap ban thoh ia ki functions kiba donkam ha kane ka file ban pynlong ia ka ba kan leh eiei. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
|Pyndap ia u code harum hadien jong ka text: &amp;quot;Preloaded methods go here&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|Hangne, ngin ia pyndap saw tylli ki subroutines ''' add, subtract, multiply ''' bad '''divide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia shna ia ka sample Perl program ban test ia u code jong ngi ban pynthikna ba ka lah treikam pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
|To ngin ia plie ia ka test file ''' Math-Simple.t''' hapoh ka subdirectory 't'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
|Type: '''gedit Math-Simple.t'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
|Pyndap ia u code harum hadien jong u code ba lah don lypa: “Insert your test code below..”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| Ka '''Print''' statements kan sa print ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''run''' ia ka '''test script'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
|Type:''' perl Math-simple.t ''' bad shon''' Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia kane ka '''error''' message namar ka '''Perl '''script kam lap ia ka '''Simple.pm''' ha ka directory jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|Kadei ban peit hapoh jong ka ''' lib''' directory. Kumno ngin pynbeit ia kane ka jingbakla?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit katto katne ki options na ka bynta kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
|'''At the rate INC''' udei u variable ba kyrpang uba don ia ki list jong ki directories.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
|Perl modules bad '''libraries ''' lah ban load na kine ki directories.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
|Kane ka lain jong u code ka iathuh ia ka '''Perl''' program ban pyndap ia kane ka  '''directory path''' sha ka ''' at the rate INC''' search directory jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
|Da kawei pat ka rukom, ngi lah ban pyndap ia ki files sha ka ''' at the rate INC''' ha ka run time da kaba pyndonkam ia ka '-I' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia phai sha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:10&lt;br /&gt;
|Ngan '''execute''' ia ka program da kaba pyndonkam ia ka ''' '-I' command line parameter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
|Te, ngan type: '''perl -Ilib t/Math-Simple.t'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
|Hangne ka output kumba ngi khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep test ia ka module bad ka treikam bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:31&lt;br /&gt;
|Ka step kaba khatduh kadei ban sam ia ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
|Ka rukom ba dei ban leh ban install ia ka module kadei ban '''run''' ia kine ki commands.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
|Ka installation ka kynthup ia ka jing copy ia ki files sha ka'''Perl library directory'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
|Bun na ngi ngim don ia ka permission ban copy hapoh kane ka directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
|Namar ba ka '''Math-Simple''' kam dei ka module kaba donkam than haduh katta katta, ngan nym batai hangne ia ka bynta jong ka installation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
|Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:02&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule ban:&lt;br /&gt;
Pyndonkam ia ki modules ba lah don lypa&lt;br /&gt;
Shna ia ki modules ba thymmai bad kumno ban pyndonkam ia ka Perl program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:11&lt;br /&gt;
|Hangne ka kam na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:13&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka ''' Text colon colon Wrap''' module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:17&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia ka ''' Wrap()''' function kaba lum lang ia ka input text ban pynlong ia ki paragraphs kiba itynnad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:24&lt;br /&gt;
| '''Text colon colon Wrap''' module kadon ia u variable- &amp;quot;columns&amp;quot;. Set ia ''' columns''' value sha 30.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
| Print ia ka text ban iohi ia ka formatted output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:35&lt;br /&gt;
|Ka video ha ka link harum ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:42&lt;br /&gt;
|Ka kynhun jong ka ''' Spoken Tutorial Project''' :&lt;br /&gt;
Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:51&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:02&lt;br /&gt;
|Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:06&lt;br /&gt;
|Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Perl-and-HTML/Khasi</id>
		<title>PERL/C3/Perl-and-HTML/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Perl-and-HTML/Khasi"/>
				<updated>2017-08-29T09:08:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| Border=1 | '''Time'' | '''Narration''' |- | 00:01 | Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka''' Perl and HTML.''' |- | 00:06 | Ha kane ka ji...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
| '''Time''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka''' Perl and HTML.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban shna ia ki &lt;br /&gt;
'''html pages''' bad&lt;br /&gt;
'''CGI  module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux 12.04''' operating system&lt;br /&gt;
'''Perl''' 5.14.2 &lt;br /&gt;
'''Firefox Web Browser'''&lt;br /&gt;
'''Apache HTTP server '''bad&lt;br /&gt;
''''gedit' Text Editor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka text editor katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka ''' Perl''' programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Lada phim don, leit sha ki spoken tutorials jong ka ''' Perl''' ha ka  ''' spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Perl program kiba pyndonkam ha ka '''web''' la khot ka ''' Perl CGI'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|  '''CGI''' ka ieng ha ka jaka jong ka''' Common Gateway Interface.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Kadei ka interface ban pyniaid ia ka '''client-server''' web communication.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01 &lt;br /&gt;
| '''CGI.pm''' kadei ka ''' Perl''' module kaba shah install ryngkat bad ka '''Perl''' installation kaba pyniaid ia ka communication.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
|  '''CGI.pm ''' ka lah long ba la khreh ban pyndonkam ia ka '''function'''s ban iarap ia ki developers, ban write ia ki '''Perl CGI''' applications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|  Ynda ka file ha ka directory ka shah khot na ka web browser, ym kum ka '''HTTP server''', '''Perl CGI''' kiba ki scripts ki shah execute bad phah biang kylla ia ka output sha ka browser ban display.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Kane ka function la khot ka '''CGI''' bad ki programs la khot ki '''CGI scripts'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| '''CGI''' programs ki lah ban dei ki '''Perl script, Shell Script, C''' lane '''C++ program'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia peit ia ka sample '''Perl''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''terminal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| To ngin ia plie ia ka file '''cgiexample.pl''' ha ka''' gedit''' kaba ngi lah dep save lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' cgiexample dot pl''' file, type ia u code harum kumba lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| '''use CGI''' statement ka iathuh ia ka''' Perl''' ba ngi kwah ban pyndonkam ia ka''' CGI.pm''' module ha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
| Kan sa load ia ka module ban pynlong ia ka set jong ki ''' CGI functions ''' kiba don na ka bynta u code jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Ban sdang ia ka ''' HTML''', ngi pyndonkam ia ka method '''start_html()'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| “My Home Page” kadei ka kyrteng jong ka'''page''' ba lah ai na ka bynta ka web page. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban print kano kano ka ''' HTML''' tag da kaba pyndonkam ia ka''' CGI module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Heading tags lah pynithuh da ki ''' h1, h2''' bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Ka ''' end_html''' method ka pynphai ia ka '''BODY ''' bad  HTML tags.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| Mynta, '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Hashwa ba ngin pyrshang ban '''run''' ia ka script lyngba ka '''web server''', to ngin ia pyrshang ban run ia ka na ka '''command line'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka ''' terminal''' bad type: '''perl cgiexample.pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Ka output kalong kum ka '''HTML'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngin ia test ia kajuh ka script lyngba ka '''web server.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Nyngkong, to ngin ia check lada ka web server ka treikam ne em.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''web browser''' bad pyndap ia u '''IP address''' jong ka machine bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Lymda kumta, phi lah ban type kum &amp;quot;localhost&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Lada baroh ki treikam bha, phin sa iohi katto katne kiba long kum kane ha ka browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Lada phi ioh kano kano ka error, te kamut ba ka '''web service''' kam pat install lane kam don ha ka '''ON''' status.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
|'''Apache HTTP server''' ka lah install ha ka machine jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Lada kam pat install, '''execute''' ia ka '''command''' harum ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Lymda kumta, sngewbha ban ong ia u system administrator na ka bynta ka server configuration.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia test ia kajuh ka script lyngba ka web server.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane, ngi donkam ban bud ia katto katne ki steps.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Nyngkong, buh ia ka program jong ngi ha ka ''' cgi-bin''' directory ha kaba ka web server kan ithuh ia ka kum ka ''' CGI''' script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong ka program kadei ban kut da u '''dot pl''' lane ''' dot cgi''' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Set ia ka permission na ka bynta ka file ban execute ha ka'''server'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| '''Run''' ia ka script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|  Ka URL na ka bynta kane ka program kan dei kumba la pyni ha ka '''slide'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Phai sha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin ia copy ia ka file sha ka ''' cgi-bin''' directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| na ka bynta kane, type ia ka command:'''sudo space cp space cgiexample.pl /usr/lib/cgi-bin/'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Pyndap ia u password lada donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngi donkam ban ai ia ka Web-server user 'read' bad 'execute' '''permission''' na ka bynta ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane, type: '''sudo space chmod space 755 space /usr/lib/cgi-bin/cgiexample.pl'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Mynta, ka file jong ngi kaba ngi lah buh ha ka '''cgi-bin''' directory ka lah long ba la khreh ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| Leit sha ka web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Type:''' localhost/cgi-bin/cgiexample.pl''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka output kaba lah execute ha ka web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia peit ia kawei pat ka program. Kane ka program kan sa pyndap ia ki '''field'''s sha ka'''form''' bad ka sei ia ki values ba lah pyndap sha ka web page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' cgi-bin directory''' ba lah shna hashwa, nga lah save ia ka file 'form.cgi'. Ngan plie ia kane ka file ha ka ''' gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Mynta, pyndap ia ki lain harum. Kane ka program ka pynmih ia ka'''feedback form'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| U nongpyndonkam u dei ban pyndap ia ka '''first name, last name, gender''' bad ki jingai jingmut ba bniah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Ban sdang ia ka '''form''', ngi ia pyndonkam ia ka ''' start_form()''' method.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| '''Form field''' methods ki long ia syriem bad ka standard html tag methods.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ka textbox ha ka form, ''' Textfield()''' method lah pyndonkam bad katto katne ki parameters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Hangne “fname”, “lname” kidei ki kyrteng jong ka textbox kiba ioh ia ki input na u nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| '''radio underscore group''' ka batai ia u radio button ryngkat ar tylli ki options “Male” bad “Female”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| La buh dak ia kane da u parameter '''hyphen values'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| '''hyphen  default''' parameter ka pynithuh ia ka default selection jong u radio button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| '''popup underscore menu''' ka batai ia ka listbox option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
| '''Submit''' button la pyndonkam ban submit ia ki data ba lah pyndap sha ka URL provider.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| '''Clear''' button lah pyndonkam ban pynkhuid ia ka '''form'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| Ka ''' displayform''' function ka sei ia ki values, kiba ngi pyndap ha ka form.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| '''param()''' function ka ai ia ka value jong ka form field kaba ka kyrteng ka lah pass kum u parameter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Hangne “fname” kadei ka kyrteng ba lah shna sha ka “First Name” textbox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| U value u lah shah sei bad buh ha ka variable '''dollar name1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
| Leit sha ka web browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| Type:''' localhost/cgi-bin/form.cgi''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Ka '''feedback form''' ka lah paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Ngan pyndap ia ki data ha kane ka '''form''' kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Nangta, shon ia u '''Submit '''button ban iohi ia ka output kaba lah sei na ka form.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban shna ia ki '''html pages''' da kaba pyndonkam ia ka '''CGI'''  module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| Ka kam na ka bynta jong phi- Ha ka''' form.cgi''' program, pyndap ia ka '''checkbox''' option na ka bynta ki languages '''Java, C/C++ ''' bad '''Perl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
| Pyndap '''text area''' option ban ioh ia ka jingai jingmut na u nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Print ia ka jingtip jong u nongpyndonkam ba lah pyndap ha ka webpage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka ''' Spoken Tutorial Project''':&lt;br /&gt;
Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad&lt;br /&gt;
Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India. Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Including-files-or-modules/Khasi</id>
		<title>PERL/C3/Including-files-or-modules/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Including-files-or-modules/Khasi"/>
				<updated>2017-08-29T08:57:56Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot;{| Border = 1 |'''Time ''' |'''Narration''' |- |00:01 |Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka ''' Including files or modules''' ha ka '''PERL'...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time '''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka ''' Including files or modules''' ha ka '''PERL''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban pyndonkam ia ka:&lt;br /&gt;
'''do'''&lt;br /&gt;
'''use ''' bad&lt;br /&gt;
'''require'''&lt;br /&gt;
'''method'''s ha ka PERL programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pydonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux 12.04''' operating system&lt;br /&gt;
'''Perl 5.14.2''' bad&lt;br /&gt;
'''gedit''' Text Editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:28&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam kano kano ka '''text editor''' katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip jong ka ''' Perl''' programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Lada phim don, te leit sha ki spoken tutorials jong ka ''' Perl''' ha ka ''' spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
|''''do()' method''': kine kidei ki lynti kiba suk ban kynthup ia ka tynrai jong u code na kiwei ki files hapoh jong ka script file ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|To ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka '''do() method'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|Plie ia ka file ba thymmai ha ka text editor jong phi bad jer kyrteng ia ka kum ka '''datetime dot pl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' datetime dot pl''' file, type ia u code harum kumba lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Nangne shakhmat, kynmaw ban shon ia u '''Enter''' key ha man ka command ha ka '''terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Ka tarik bad kapor ba mynta lah buh ha u variable ''' dollar datestring.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Hangne, nga don ia ka function kaba kyrteng  &amp;quot;msgThanks&amp;quot; kaba pynphai ia ka khubor “Thank you”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Hadien kane, to ngin ia peit ia kawei pat ka '''Perl '''program kaba kan sa pyndonkam ia kane ka file''' datetime dot pl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Plie ia ka file ba thymmai ha ka '''text editor''' jong phi bad jer kyrteng ia ka kum '''main dot pl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' main dot pl''' file, type ia u code harum kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|To mynta ngan batai ia u code. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Hangne, ka lain ba nyngkong kan print ia ka khubor welcome.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|La khot ia ka 'do()' method ryngkat ka filename na ka jaka ba ngi kwah ban pyndonkam ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Ka tarik bad kapor ba mynta lah buh ha ka ''' $datestring''' variable jong ka ''' datetime dot pl file.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
|Bad ha kaba kut, ngi khot ia ka ''' msgThanks()''' function na kajuh ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka ''' terminal''' bad type: '''perl main dot pl ''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Peit ia ka output ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Hadien kane, ngin ia pule kumno ban pyndonkam ia ka ''' require()''' method bad ''' use()''' method ha ka '''Perl''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Kine ki '''methods''' lah pyndonkam – ynda ngi don bun ki '''subroutines '''  kiba ngi lah ban pyndonkam ha ki bun tylli ki '''Perl '''programs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
| '''use() method''' lah pyndonkam tang na ka bynta ki '''modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
| Lah pynshisha ia ka ha kapor jong ka '''compilation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Ym donkam ban ai ia ka file '''extension'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|  '''require()''' method lah pyndonkam na ka bynta baroh ar ki Perl programs bad '''modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
| Lah pynshisha ia ka ha kapor ba '''run'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
| Uno uno u donkam ban ai ia ka '''file extension'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
| Ka syntax jong ka '''use''' method kadei : '''use module name semicolon'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
| '''Perl modules''' kidei ki files kiba kut da u '.pm' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
| Ka jingpyndonkam biang ia u code lah pyntreikam lyngba ki '''modules'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
| Kine ki ia syriem bad ki '''libraries''' ha kiwei ki (computer) languages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan pyni iaphi ia ka simple program ryngkat ka ''' use method''' ban kynthup ia ka module ha ka Perl code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|Plie ia file ba thymmai ha ka '''text editor ''' jong phi bad jer kyrteng ia ka kum '''sum dot pm.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' sum dot pm''' file, type ia u code harum kumba lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Hangne, nga don ia ka simple '''function''' ka ban khein ia ka sum jong ki set jong ki numbers ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Ngin ia thoh ia kawei pat ka '''Perl script''' ha kaba ngin sa ia pyndonkam ia kane ka''' sum dot pm''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia ka sample program '''app dot pl''' file kaba nga lah dep save lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
|Ha ka ''' app dot pl''' file, type ia u code harum kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
|To mynta ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:25&lt;br /&gt;
|Ka lain ba nyngkong ka pyni ia ka '''use''' method bad ka kyrteng jong ka module.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Ha ka bynta jong ngi, ka kyrteng jong ka module kadei 'sum'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Ngi ia pass 1, 7, 5, 4, 9 kum ki '''input parameters ''' sha ka function '''total()''' ha ka '''sum dot pm '''file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|Sa shisien, ha u lain uba bud, ngi ia pass 1 haduh 10 kum ki '''input parameters ''' sha kajuh ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:52&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl app dot pl''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
|Peit ka output kaba paw ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit sa katto katne ki options ha ka ''' use method'''. Phai biang sha ka ''' sum dot pm ''' ha ka '''text editor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Ha kaba sdang jong ka source code, pyndap ia ki lain &amp;quot;use strict&amp;quot; semicolon, &amp;quot;use warnings&amp;quot; semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|&amp;quot;use strict&amp;quot; bad &amp;quot;use warnings&amp;quot; kidei ki '''compiler flags ''' kiba batai ia ka Perl ban long ha ka rukom ba pyrkhing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
|Kine lah pyndonkam ban lait na ki jingbakla kiba shait jia ha ka programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|'''use strict''' ka ban jur ia u nongpyndonkam ban declare ia baroh ki variables kiba lah pyndonkam ha ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|Lada don ki '''errors''', '''use strict''' kan sa pynkut ia ka execution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|'''use warnings''' kan pyni tang ia ka jingmaham hynrei kan bteng ia ka execution. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Mutdur ba ngi lah klet ban declare ia u variable'''$sum ''' kum ''' my'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia peit kumno kajuh ka program kan execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
|Shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl app dot pl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ka program ka lah sangeh khlem da execute ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Ka set kaba nyngkong jong ki lain ba pyni ha ka terminal kidei '''error messages''' ba la sei da ka “use strict”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
|Ki ar tylli kiba hadien kidei ki '''abort''' messages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
|Te, kane kadei kumno ba ka '''use method ''' options ka treikam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Hadien kane, to ngin ia peit ia ka Perl program ha kaba ngi pyndonkam ia ka ''' require''' method.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia ka sample program ''' commonfunctions dot pl''' kaba nga lah dep saved lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Type ia u code harum kumba lah pyni ha ka screen ha ka '''commonfunctions dot pl''' file jong phi. To ngin ia pyrshang ban sngewthuh mynta ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi lah ban iohi ia ka kynhun jong ki functions kiba shait kham pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
|Kane ka function, '''square()''', ka pynphai ia u square jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
|Ka function ba ar, '''square underscore root()''', ka pynphai ia ka square root jong u number ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
|Ka function kaba bud, '''random underscore number()''', ka pynmih ia u random number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18&lt;br /&gt;
|Ka function ba khatduh '''random underscore range()''', ka pynmih ia u random number hapdeng u lower range bad upper range jong ki numbers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ngi donkam ia u '''1 semicolon''' (1;) ha bakut jong ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Kane kadei namar ba ka ''' Perl''' ka donkam ia ka expression ba khatduh ha ka file ban pynphai ia u '''true''' value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|Hadien kane, ngin ia thoh ia ka Perl program ha kaba ngin ia '''call''' ia kine ki '''subroutines ''' da kaba pyndonkam ia ka &amp;quot;require&amp;quot; method.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia ka sample program ''' callprogram dot pl''' kaba nga lah dep save lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
|Type ia u code harum kumba lah pyni ha ka screen ha ka file jong phi. To mynta ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
|Ka '''require''' ka read ia ka ''' commonfunctions dot pl''' file, kaba don ia u Perl code, bad ka lum thup ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|Kane ka program ka ai 4 tylli ki options ia u nongpyndonkam. U nongpyndonkam u hap ban jied kawei ka option ha ka shi sien leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:17&lt;br /&gt;
|1: (one) udei ban it ka square jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|2: Two udei na ka bynta u square root jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|3:  Three udei na ka bynta u random number ha ka range ba lah ai. 4: Four udei ban iehnoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka option 1(one), kan sa pan na u nongpyndonkam ban pyndap ia u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|U value lah buh ha ka ''' $number.''' U value lah pass sha ka function '''square()'''  ha ka '''commonfunctions dot pl''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|Ka '''function''' ka pynphai ia u square jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:47&lt;br /&gt;
|Ka '''print'' statement ka print ia u square jong u number kum ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka option 2(two), u square root jong u number u paw kum ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|Ka execution ka bud kumba lah batai ha ka function kaba hashwa '''square()'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka option 3 (three), u random numbers u paw kum ka output ha ka range ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
|Lymda kumta, lada ka option kadei 4 (four), ka program ka kut noh. Lada kano kano ka option lait na kaba lah kdew ka ai, ka '''print''' statement kan ong “Incorrect option”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ha kane ka program, ngi lah call tang lai na saw tylli ki function na ka '''commonfunctions dot pl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:31&lt;br /&gt;
|To ngin ia '''execute'''ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
|Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl callprogram dot pl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41&lt;br /&gt;
|Peit ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ngan sa execute ia ka program sa shisien da kawei pat ka option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Type:''' perl callprogram dot pl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Mynta, pyndap ia ka option kum 3.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
|'''Enter a lower range''' kum 50.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:59&lt;br /&gt;
|'''Enter a upper range''' kum 99.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia u random number ba u lah pynmih ha ka range ba lah ai jong ki numbers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Pyrshang dalade ia kiwei pat ki options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban pyndonkam ia ka:&lt;br /&gt;
'''do'''&lt;br /&gt;
'''use'''&lt;br /&gt;
'''require methods '''ha ka PERL programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Kynmaw: &amp;quot;use&amp;quot; '''module''' lah ai jingmut ban ia ka &amp;quot;require&amp;quot; module, namar ba ka ai ia ki jingdon ki module ha ka '''compile time'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33&lt;br /&gt;
|Hangne ka kam na ka bynta jong phi. Thoh ia ka Perl program ''' reminder.pl''' ha kaba phin sa thoh ia ka shithi sha ki nongiashim bynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
|Prompt sha u nongpyndonkam ban pyndap ia ka kyrteng ''' To''' bad ''' From'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|'''Call''' ia ki subroutines na ka ''' Letter dot pm''' da kaba pyndonkam ‘use’ method.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:50&lt;br /&gt;
| Thoh ia ki functions harum ha ka ''' Letter dot pm '''file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
| '''LetterDate()''' function ka pynphai ia ka tarik bad kapor ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58&lt;br /&gt;
|'''To()''' function ka pynphai ia ka kyrteng jong ki nongiashim bynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:02&lt;br /&gt;
| '''From()''' function ka pynphai ia ka kyrteng jong u nongphah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:05&lt;br /&gt;
|''' Lettermsg()''' function ka pynphai ia ki contents jong ka shithi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|'''Thanksmsg()''' function ka pynphai &amp;quot;thanks&amp;quot; bad &amp;quot;regards&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Ka output kadei ban paw kumba la pyni. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:20&lt;br /&gt;
|Ka video ha ka link harum ka kyllum lang ia ka spoken tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:27&lt;br /&gt;
|Ka kynhun jong ka ''' Spoken Tutorial Project''':&lt;br /&gt;
Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad &lt;br /&gt;
Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:36&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:40&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:51&lt;br /&gt;
|Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/File-Handling/Khasi</id>
		<title>PERL/C3/File-Handling/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/File-Handling/Khasi"/>
				<updated>2017-08-29T07:23:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| Border = 1 |  '''Time''' |  '''Narration''' |- |  00:01 |  Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka''' File Handling''' ha ka '''PERL.''' |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka''' File Handling''' ha ka '''PERL.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban:&lt;br /&gt;
Plie ia ka file ha ka '''read mode'''&lt;br /&gt;
Write sha ka file&lt;br /&gt;
Plie ia ka file ha ka '''append mode'''&lt;br /&gt;
Khang ia ka'''file handle'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux 12.04''' operating system&lt;br /&gt;
'''Perl 5.14.2''' bad ka&lt;br /&gt;
''' gedit''' Text Editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka '''text editor''' katkum ka mon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''Perl''' programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Lada phim don, te leit sha ki spoken tutorials ha ka ''' Perl''' ha ka''' spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:43&lt;br /&gt;
|  Ki basic operations kiba ngi lah ban leh bad ki files ha ka '''Perl ''' kidei:&lt;br /&gt;
Plie ia ka file&lt;br /&gt;
read na ka file&lt;br /&gt;
write sha ka file bad&lt;br /&gt;
khang ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|  Ki default '''file handle'''s kidei:&lt;br /&gt;
'''STDIN'''&lt;br /&gt;
'''STDOUT''' &lt;br /&gt;
'''STDERR'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
|  Kane kadei ka syntax na ka bynta ka '''open '''function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|  Ha ka syntax, '''FILEHANDLE''' kadei ka ''' file handle''' ba la pynphai da ka '''open '''function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
|  Ka '''MODE''' ka mihkhmat ia ka mode kaba plie ia ka file. Kum ka nuksa: read, write, bad kiwei kiwei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
|  '''EXPR''' kadei ka physical filename kaba lah pyndonkam ban read lane write. Ha ka liang jong ngi, “First.txt” kadei ka filename.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|  Kadon sa kawei pat ka lynti ban write ia ka'''open '''function, kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
|  To ngin ia pyrshang ban sngewthuh kumno ban plie ia ka file ba lah don lypa bad read ia ki data na ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:38&lt;br /&gt;
|  Nyngkong ngin ia shna ia ka text file bad buh katto katne ki data ha ka. Leit sha ka '''terminal''' bad type: '''gedit first.txt''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''first dot txt''' file, type ia ka text harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|  '''Save''' ia ka file bad khang ia ka ''' gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin ia peit ia ka '''Perl '''program kaba plie ia ka file 'first.txt' bad read ia ki content.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:07&lt;br /&gt;
|  To ngan plie ia ka sample program 'openfile.pl' kaba nga lah dep save lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|  Type: '''gedit openfile dot pl ampersand''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:19&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''openfile dot pl''' file, type ia u code harum kumba lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|  Ka ''' open''' function ka plie ia ka file na ka bynta ban read.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|  U parameter ba nyngkong jong ka ''' DATA''' udei u ''' filehandle''' uba ailad ia ka ''' Perl''' ban leit sha ka file hadien habud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|  U parameter ba ar '''&amp;lt;nowiki&amp;gt;“&amp;lt;”&amp;lt;/nowiki&amp;gt;''' less than symbol u pynithuh ia ka '''READ''' mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
|  Lada phim lah ban kdew ia ka '''Mode''', da kaba long hi ka file kan sa plie ha ka “READ” mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|  U parameter ba lai 'first.txt' udei u filename na kaba ka data kadei ban read&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|  Kaei ka ban jia lada ka file 'first.txt' kam don?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
|  Ka script kan sa iap ryngkat ka '''error message''' badei, kaba lah buh ha ka ''' dollar exclamation ($!)'''variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:08&lt;br /&gt;
|  Ka '''while '''loop kan read kawei pa kawei ka lain bad kan loop lyngba ka '''&amp;lt;nowiki&amp;gt; &amp;lt;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;DATA&amp;gt;''' file  haduh ba baroh ki lain ki lah read lut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|  '''Print dollar underscore''' ('$_') variable kan print ia ki contents jong ka lain ba mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
|  Khatduh eh, khang ia ka file da ka kyrteng jong ka''' FILEHANDLE''' kaba ngi lah ai ha ka '''open''' statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:29&lt;br /&gt;
|  Ka jingkhang ia ka file ka iada na kano kano ka jingkylla ba jia khlem poi pyrkhat lane kaba write halor jong ka content&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:40&lt;br /&gt;
|  To ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal bad type '''perl openfile dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
|  Ka output kadei kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|  Kane kadei kajuh ka content kaba ngi lah iohi hashwa ha ka '''first dot txt '''file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|  Hadien kane ngin sa iohi kumno ban write ia ka data ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|  Ka '''open '''statement bad '''greater than''' (&amp;gt;) symbol ka batai ia ka '''WRITE''' mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|  Ka '''Filename''' ka pynithuh ia ka kyrteng jong ka file ha kaba dei ban write ia ka data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
|  To ngan plie ia ka sample program 'writefile.pl' kaba nga lah dep save lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
|  Phai sha ka '''terminal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
|  Mynta type:''' gedit writefile dot pl ampersand''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:29&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''writefile dot pl''' file, type ia u code harum kumba lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
|  To mynta ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|  Ka '''open'''  function ka plie ia ka file 'second.txt' ha ka &amp;quot;write&amp;quot; mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|  “&amp;gt;” - ''' Greater than'''  symbol hashwa jong ka filename ka pynithuh ia ka &amp;quot;write&amp;quot; mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|  Ka parameter ba nyngkong &amp;quot;FILE1&amp;quot; kadei ka ''' FILEHANDLE'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|  Ka '''print''' function ka print ia ka text ba lah ai sha ka ''' FILEHANDLE'''. Kata  'FILE1'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:03&lt;br /&gt;
|  To ngin ia ''' execute'''  ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl writefile dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin ia check lada ia ka text lah write ne em ha ka 'second.txt' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|  Type:''' gedit second.txt''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ia ka text: &amp;quot;Working with files makes data storage and retrieval a simple task!&amp;quot; ha ka 'second.txt' file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
|  To ngin ia khang ia ka 'second.txt' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:35&lt;br /&gt;
|  Kaei ka ban jia lada ngi plie biang sa shisien ia kajuh ka file ha ka &amp;quot;write&amp;quot; mode? To ngin ia peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
| Ha ka 'writefile.pl', ''' comment'''  ka '''print''' statement ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Pyndap ia ka '''print''' command ba la ai harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:48&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+S'''  ban ''' save''' ia ka file. To ngin ia execute ia ka program.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:54&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal bad type '''perl writefile dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:00&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin ia check ia ka'second.txt' file sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
|  Type: &amp;quot;gedit second.txt&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ia ka output: “Greater than symbol (&amp;gt;) overwrites the content of the file!&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
|  Ki contents ba hashwa jong ka 'second.txt' file ki lah shah pyndam bad pyndap da kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|  Kane kadei na kadaw, ngi lah plie ia ka file ha ka &amp;quot;write&amp;quot; mode sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| To ngin ia khang ia ka 'second.txt' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
|  Hadieng kane, ngin sa iohi kumno ban append ia ka data sha ka file ba lah don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:32&lt;br /&gt;
|  Ka '''open '''statement ryngkat bad ar tylli ki '''greater than''' (&amp;gt;&amp;gt;) symbols ki pynithuh ia ka &amp;quot;APPEND&amp;quot; mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:38&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngan plie ia ka '''writefile dot pl''' sa shisien ha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| Ha ka '''open''' statement, type ar tylli ki '''greater (&amp;gt;&amp;gt;) than''' symbols. Kane kan sa pynithuh ba ka file kadon ha ka '''append mode.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|''' Comment'''  ia ka '''print''' statement ba hashwa, namar ba ka lah dep execute lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|  Pyndap ia ka line '''print FILE1''' within double quotes &amp;quot;Two greater than symbols (&amp;gt;&amp;gt;) open the file in append mode&amp;quot;, ban append ia ka data ba lah don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
|  To ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:14&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka '''terminal''' bad type: '''perl writefile dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin ia check lada ka text ka lah dep append ne em sha ka 'second.txt' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
|  Type: ''' gedit second.txt''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ia ka text ba ka lah dep append ha ka 'second.txt' file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| To ngin ia khang ia ka 'second.txt' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom, kidon shuh sa kiwei ki modes ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Pyrshang hi dalade ia kine ki options bad sngewthuh kaei kaba jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:49&lt;br /&gt;
|  Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban:&lt;br /&gt;
Plie ia ka file ha ka '''read mode'''&lt;br /&gt;
Write sha ka file&lt;br /&gt;
Plie ia ka file ha ka '''append mode'''&lt;br /&gt;
Khang ia ka'''file handle'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
|  Hangne ka kam na ka bynta jong phi. Pynkylla ia ka '''file attribute''' sha &amp;quot;+&amp;gt;&amp;quot; ha ka 'writefile.pl' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
| '''Save''' bad '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka 'second.txt' file ban iohi ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| Peit thuh ia ka jingpyndonkam jong ka file attribute &amp;quot;+&amp;gt;&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
|  Ka video ha ka link harum ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:29&lt;br /&gt;
|  Ka kynhun jong ka ''' Spoken Tutorial Project''':&lt;br /&gt;
Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad&lt;br /&gt;
Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
|  Ia ka Spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
|  Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:53&lt;br /&gt;
|  Ma nga u Pdiangburom na shillong nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Exception-and-error-handling-in-PERL/Khasi</id>
		<title>PERL/C3/Exception-and-error-handling-in-PERL/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/PERL/C3/Exception-and-error-handling-in-PERL/Khasi"/>
				<updated>2017-08-29T07:16:05Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Pdiangburom: Created page with &amp;quot; {| Border = 1 |  &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt; |  &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:01 | Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka''' Excep...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial''' halor ka''' Exception and error handling''' ha ka '''PERL'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule kumno ban:&lt;br /&gt;
'''Catch''' ia ki errors bad&lt;br /&gt;
Handle ia ki '''exceptions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux 12.04''' operating system&lt;br /&gt;
'''Perl 5.14.2''' bad ka&lt;br /&gt;
''' gedit''' Text Editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia kano kano ka '''text editor''' katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka ''' Perl''' programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Lada phim don, te leit sha ki spoken tutorials ba iadei halor ka ''' Perl''' ha ka ''' spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
| Ynda ka '''error''' ka mih, ka '''Exception handling''' ka pynkylla ia ka execution jong ka program na ka normal execution path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| '''Error handling''' ka iarap ban pynioh biang ia ka program, khlem da khang ia ka '''application'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban ithuh bad trap ia ka error ha ki  bun ki rukom. Ngin ia peit ia ki katto katne ki methods kiba shait pyndonkam ha ka '''Perl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| Ka ''' warn''' function ka ai tang ia ka khubor kaba maham khlem da shim ia ka sien jam hadien kata.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Ka ''' die''' function mar mar ka khang ia ka execution bad ka pyni ia ka '''error message'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka ''' die''' function da kaba pyndonkam ia ka sample program kaba nga lah dep save lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Leit sha ka ''' terminal''' bad type: '''gedit die dot pl ampersand ''' bad shon''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
| Une u dei u code ha ka 'die.pl' file. To mynta ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia une u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah define ia ka function '''divide''' kaba shim ia ar tylli ki '''input parameters'''&lt;br /&gt;
kata '''dollar numerator ''' bad '''dollar denominator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
|'''At the rate underscore '''(@_) udei u '''special variable ''' uba la pyndonkam ban pass ia ka '''parameter list''' sha ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Lada u '''denominator''' udei zero, u '''die''' function un sa iehnoh ia ka script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
|Kan sa pyni ruh ia ka '''error message''' na ka bynta ki nongpyndonkam ban pule. Lymda kumta, kan sa print ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki '''function call''' statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|Ki ar tylli ki jingleh ba ha shwa, lah execute ia ka function namar ka parameter ba ar kam dei zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| Ka jingleh balai, u '''denominator''' value udei zero. Te, ka '''die''' function kan sa execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| Ka '''divide''' function ba khatduh kan nym execute namar ba ka '''die''' function ka iehnoh ia ka script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Shon ''' Ctrl + S''' ban '''save''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| To ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl die dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
| Ka output ka lah paw kumba pyni hangne.&lt;br /&gt;
&amp;quot;Can't divide by zero!&amp;quot;  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka error message kaba ngi lah ai ha ka program, ha ka '''die''' statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Hadien kane, ngin sa iohi kumno ban pyndonkam ia ka ''' eval''' function ha ka error handling.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| '''eval''' function lah pyndonkam na ka bynta ka handling '''run-time error'''s lane '''exception'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, '''built-in error'''s kum ka '''out of memory, divide by zero''' lane user defined errors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Ka general syntax na ka bynta ka ''' eval''' function la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|Ka ''' dollar exclamation'''($!) '''special variable''' ka buh ia ka error message, lada don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Lymda kumta, ka '''dollar exclamation( $!) '''holds an empty '''string'''.  Kaba mut ia ka la evaluate kum '''false'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka ''' eval''' function da kaba pyndonkam ia ka sample program.&lt;br /&gt;
Leit sha ka ''' terminal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Type: '''gedit eval dot pl ampersand ''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Ha ka ''' eval dot pl''' file, type ia u code harum kumba la pyni ha ka screen. To ngin ia batai mynta ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| Hangne, ha ka nuksa jong ngi, '''open FILE''' ka pyntreikam ia ka ''' die''' statement, lada don ia ka jingeh ha kaban plie ia ka “test.dat”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| '''Perl''' ka ai ia ka '''system error message''' na ka '''eval''' block ba khatduh sha ka variable '''dollar exclamation( $!)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Shon '''Ctrl + S''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl eval dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
| Ka system error message ka paw kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia kiwei pat ka nuksa. Ha kane ka program, ngin sa iohi ia ka error message kaba pynphai na ka '''eval''' function da kaba pyndonkam ia ka '$@' ('''dollar at the rate''').&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai biang sha ka '''eval dot pl''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Type ia u code kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
|Ngi ia pass ia ka ''' $total''', '''$count''' kum ka input parameters sha ka function '''average'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ioh ia ka '''error''' lada ka '''count''' kadei zero.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|Hangne, lah peit ia ka da ka '''die''' statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|Ka error message kaba pynphai na ka '''eval''' kapaw da kaba pyndonkam ia ka '''$@ ( dollar at the rate)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
|Lada kam paw, kan sa print ia ka '''Average''' value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| Shon '''Ctrl +S''' ban '''save''' ia ka file.  To ngin ia '''execute''' ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal bad type: '''perl eval.pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Ka output kadei kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule kumno ban:&lt;br /&gt;
Catch ia ki error bad&lt;br /&gt;
Handle ia ki exceptions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Kum ka kam, leh ia kane harum.&lt;br /&gt;
Ha ka '''Linux''' machine jong phi, shna ia ka file 'emp.txt' ryngkat 5 tylli ki kyrteng jong ki '''employee'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka permission jong ka 'emp.txt' sha ka   '''READ''' only.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Kynmaw: Leit sha ka ''' Linux''' spoken tutorials ba iadei ha ka''' spoken tutorial''' website na ka bynta ka '''change permission'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka '''Perl''' program ban plie ia ka 'emp.txt' file ha ka '''WRITE''' mode bad pyndap katto katne ki kyrteng jong ki employee ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia ka &amp;quot;eval&amp;quot;, print ia ka error message ba iadei lada ka '''open/write''' operation kam treikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka ''' Spoken Tutorial Project''':&lt;br /&gt;
Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad&lt;br /&gt;
Ka ai ia ki certificates sha kito kiba pass ha ka online tests.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   06:46&lt;br /&gt;
|  Ia ka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	</feed>