<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Khraw</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Khraw"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Khraw"/>
		<updated>2026-04-12T18:01:43Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Programming-features-Eclipse/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Programming-features-Eclipse/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Programming-features-Eclipse/Khasi"/>
				<updated>2018-04-24T18:35:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka jinghikai halor Programming features of eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi sa pule shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Ki User friendly programming features jong ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, ngi pyndonkam da Ubuntu 11.10, JDK 1.6 bad Eclipse 3.7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai phi dei ban don&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26   &lt;br /&gt;
|Ia ka eclipse ba la install ha ka system jong phi bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
|Phi dei ban nang kumno ban thoh ia simple java program ha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Ka Eclipse IDE ka kyrshang ia bun tylli ki user friendly features kum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|Auto completion syntax highlighting&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Error dialog box bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Ki shortcut key. Ngi ia peit bniah ia ka jinglong jong iwei pa iwei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka class ba kyrteng Features bad buhlang ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
| Ngin ia peit nyngkong ia ka Auto Completion features ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Hapoh ka main method, type ia u bracket plie bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba dalade hi ka buh ia u bracket khang bad kumjuh ka pynbeit ia u cursor ryngkat bad u indentation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Ka pyndep ruh ia manla ki jinglong ba iadei  ha ki shijur&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, bracket, type ia ki bracket plie&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ngi donkam ban type tang ia u bracket plie bad ka eclipse da lade hi ka ai ia u bracket khang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|  Kynmaw ruh ba  lada ngi long  mlien ban type ia u bracket khang,  ka pyntikna ba kan um buh tam ia u bracket khang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
|Mynta ngan type ia u bracket khang bad kynmaw ba tang u cursor u khih sha ka liang ka mon bad u bracket tam ym shem la bsut&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Ka trei ha ki juh ki rukom bad ki double quotes &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Type ia ki quotes kiba  plie bad dalade hi ka pynmih ia ki quotes kiba khang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12 &lt;br /&gt;
| Lada ngi long mlie ban type ia ki quotes kiba khang, ka pyntikna ba kan um buh tam ia u quote&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19	&lt;br /&gt;
|Mynta nga type ia u quotes bad khmih ba u cursor u khih sha ka liang ka mon bad u quote uba tam ym shem la bsut&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Auto Completion kadei kawei na ki jinglong ba donkam ha kaba ka iarap ban pynneh ia ka shynrong jong ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
|Bad kumjuh ruh ka iada ia ka jingtype bakla, kum ka jingjah jong ki bracket khang, ka jingjah jong ki parentheses bad ka jingjah jong ki quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka jinglong kaba ngin peit ka long suggestion&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|Weng ia   baroh kiba ngi dang shu dep type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Ngin type ia ka output statement ka ban print ia ka kyntien Hello. System dot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Khmih ba ka eclipse ka pynpaw ia ka drop down list&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11 	&lt;br /&gt;
|Ka list ka kynthup ia ki kyntien ai jingmut kum err, in , out, console kiba lah ban pyndap  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Hiar shaphoh out bad nion Enter.  Sa shisien type ia u dot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Mynta ka eclipse ka ai jingmut na ka out module&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Hiar shapoh println bad nion enter. Mynta hapoh ki parenthesis, hapoh  ki quotes type Hello&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka jinglong kaba ngin ia peit ka long syntax highlighting &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka keywords public class, public static void ka long ha ki rong bapher &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Bad kynmaw ruh ia ka kyntien “Hello” ka long ha ka rong blue kaba pyni bad kane kadei ka string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
|Kane ka syntax highlighting ka iarap ia ngi ban pyniapher hapdeng ki keyword bad ki bynta baiapher jong ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Ka eclipse ka iarap ruh ia u programmer ban wad ia ki errors&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| Ha ka program, ia ka error la pynpaw da u dak red cross ha kadiang jong ka margin&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngi lah ban iohi ba don ka error bad pyniaid ia u mouse halor kane ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi kaba error ka ong: semicolon missing and the solution to resolve  the error is also shown&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Lada ngi iaid shakhmat sha ka run khlem pynbeit ia ka jingbakla, right click, jied Run as, Java application&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka Error Dialog box kaba pyni ba don ka jingbakla, kaba kylli lada ngin iaidshakmat ne em&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin iaid shakhmat. Ngi iohi ba don ka output kaba pyni ba don ka error bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Haba ngi leit sha ka problem console, baroh ki jingeh bad ki jingiarap la pynpaw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Te to ngin pynbeit ia ka jingbakla da kaba bsut u semicolon. Ctrl S ban save&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka jinglong ba myntoi jong ka eclipse kadei ki shortcut keys&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Ki shortcut key kiba long paidbah ha kano kano ka program ki dei Ctrl+S ban save bad Ctl+o ban plie&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ka eclipse ka don ia ki shibun tylli shortcut key  kiba ngi pyndonkam paidbah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Ctrl F11 ka dei ka shorkut key ban run ia ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang mynta. Nion Ctrl bad shon FII bad ngi iohi ba ka code ka run bad ka output Hello la print &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
| Ki shortcut key na bynta kiwei pat ki option lah ban ioh da ka peit ha ka menu. Click Run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
| Bad khmih ha kaba kut  duh ha ka mon  jong ka option, don ki shortcut kiba la ai &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40	&lt;br /&gt;
| Te ka shortcut key na bynta Debug ka dei F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45 &lt;br /&gt;
| Kane ka dei kaba rit hynrei  kaba pyndonkam barabor na ki jinglong jong ka eclipse. Ngin sa peit bniah ia ki ha ki wei pat ki jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jon gkane ka jinghikai, ngi la pule kumno ban pyndonkam ia ki jinglong jong ka eclipse kum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04   &lt;br /&gt;
|Auto completion  syntax highlighting&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
|Error dialog box bad shorkut key&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Ka kam ban leh na kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka program ba lyngkot kaba don ka class kaba print Hello&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom pyndonkam ia baroh ki jinglong jong ka  eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Khmih ia ki jingtreikam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ka ba don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwith uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|Ka kynhun spoken tutorial &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
|Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:42&lt;br /&gt;
|Ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
| Na bynta ki jingtip ba kham bniah sngewbha thoh sha contact At spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta  na ka project talk to a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|La kyrshan da ka National mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, government of india&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:02&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen intor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:07  &lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Strings/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Strings/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Strings/Khasi"/>
				<updated>2018-04-18T18:52:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor strings in java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:05&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, phin sa pule kumno ban &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Shna ia ki string, bsut ia ki strings bad leh ia ki string operations kum pynkylla sha u dak rit bad sha u dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai ngi pyndonkam &lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10, JDK 1.6''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:26&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don jingtip shaphang ki data type ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website ba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40 &lt;br /&gt;
|  String ha ka java ka dei ka jingiaid ter ter jong ki dak&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| Hashuwa ba ngin sdang bad ki strings, nyngkong ngin ia peit ia u character data type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai sha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55   &lt;br /&gt;
|  Ngi don ia ka Eclipse IDE bad ka shynrong ka ba donkam na bynta ki code ba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:00&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka class StringDemo bad bsut ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main method, type char star equal  ha ki single quotes asterisk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka shna ia u variable da ka kyrteng star uba dei  u jait char&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| Ka lah ban buh thik ia u wei u dak&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
| To ngin print ia ka kyntien da kaba pyndonkam kato katne ki dak&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Weng ia u lain char bad type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
| Char C1 equal ha u single quote C&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
| Char c2 equal to ha single quotes ‘a’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:49&lt;br /&gt;
| Char c3 equal to ha u single quotes ‘r’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia lai tylli ki dak kiba pynlong ia ka kyntien car&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam ia ki ban print ia ka kyntien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
| type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| System.out.print(c1)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| System.out.print (c2)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:22&lt;br /&gt;
| System.out.print (c3)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba nga pyndonkam da “print” ha ka jaka “println” khnang ba baroh ki dak yn print ha u juh u lain&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:39&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka la long kumba khmih lynti&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:46&lt;br /&gt;
| Hynrei kane ka rukom ka print ia ka kyntien hynrei kam shem shna ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:50&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ka kyntien, ngi pyndonkam ia ka string data type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
| Weng ia baroh kiba don hapoh ka main method bad type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
| String greet equal to “hello Learner”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba u S jon gka kyntien String u dei ha u dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:19&lt;br /&gt;
| Bad ngi pyndonkam ia ki double quotes ha ka jaka ki single quotes &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka shna ia u variable “greet” uba long u type string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin print ia ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:33&lt;br /&gt;
| System.out.println(greet)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run iaka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka message ka lah ban buh ha u variable bad ka la print mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
| Ki strings lah ruh ban bsut hapoh ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:00&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban leh kumta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
|  | Nga weng ia ka learner na ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
| Ngin buh ia ka kyrteng ha kawei pat ka variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:14&lt;br /&gt;
|  String name equal to java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22&lt;br /&gt;
| Mynta ngin buh ia ki strings ban shna ia ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
| String msg equal to greet plus name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka greet ha ka print statement sha ka message save iaka file bad run iaka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka output kaba pyni ka ka greeting bad ka kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Hynrei kam ka space kaba pyniakhlad ia ki &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Te to ngin shna ia ka space character&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
| Char space equal to ha ki single quotes (space)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba nga la pyndonkam da ki dak heh ha ka kyrteng jong u variable khnang ba kan shai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pynkylla ia ka katba phi mon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
| Mynt to ngin buh ia ka space ha ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Greet plus Space plus name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run iaka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah ban iohi iaka output ba ka long shai bad kumba la khmih lynti&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ki kato katne ki string operations&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:50&lt;br /&gt;
|  Nga la pynkylla ia ki katto katne ki dak jong ka kyntien Hello sha ki dak heh bad ia ka kyntien java sha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
| Barabor haba ki user ki ai ki input, ngi ioh ia ki values kum ha in mixed case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
| Te, to ngin run ia ka file bad peit ia ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
| Kumba ngi lah ban iohi, ka output kam da long shai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:22&lt;br /&gt;
| Te to ngin pyndonkam ia ka string methods ban pynshai ia ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
| Type greet equal to greet.toLowerCase()&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:41&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka pynkylla ia uwei pa uwei u dak jong ka string greet sha ki dak rit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
|  Name equal to name.toUpperCase()&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka pynkylla ia uwei pa uwei u dak jong ka string name sha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run iaka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka output ka long ka ba shai mynta hadien ka jingpyndonkam ia ki string methods&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|Kane ka dei kumno ban shna ia ki string bad leh ia ki string operations&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Dang don bun ki string method bad ngin sa batai ia ki katba ngi dang iaid sha ki topic ki ba kham kyllain&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| Kumno ban shan string, bsut ia ki strings&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|Bad leh ia ki string operations kum pynkylla sha ud dak rit bad sha u dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
| Ka kam ban leh na kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:41&lt;br /&gt;
| Pule shaphang concat method jong ki string ha ka java. Wad kumno ka iapher na ka buh lang ia ki strings &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project, peit ia kane ka video ha kane ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:55&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkog shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ubandwidht uba khain phi lah ban download bad peit iaka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:05&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test. Na bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha contact at spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:21	&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission On Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:33 &lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/First-Java-Program/Khasi</id>
		<title>Java/C2/First-Java-Program/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/First-Java-Program/Khasi"/>
				<updated>2018-04-16T18:22:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka jingsdang  bad ka “First Java Program”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:09&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngin sa pule &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ka simple java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:14&lt;br /&gt;
| Ban compile ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
| Ban run ia ka program bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:19&lt;br /&gt;
| Shaphang ki naming convention ki ba bud ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:23&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi pyndonkam da ka unbuntu version 11.10 bad jdk 1.6&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai  JDK 1.6 dei ban install ha ka system jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
|Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit ha ka website kumba la pyni &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:46&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin thoh ia ka program ba nyngkong ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| Na bynta kata, phi donkam ia ka terminal bad ia ka text editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam ia ka gedit kum a text editor jong nga&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka text editor, ngin shna nyngkong ia ka class HelloWorld&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|Te type: class HelloWorld. HelloWorld ka dei ka kyrteng jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:17&lt;br /&gt;
| Bad plie ia ki curly bracket. Enter bad khang ia ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
|  Ka code hapdeng kine ki artylli ki curly bracket kin dei ki bynta jong ka class HelloWorld&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
|   Mynta save ia ka file da kaba click ha ka Save icon kaba don halor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|Ka dei ka jingmlien babha ban save ia ka file khah khah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|   Te ka Save as Dialog box ka paw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
|Wad ia ka jaka kaba phi kwah ban save ia ka file jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:51&lt;br /&gt;
|  Hangne, ha ka home directory, ngan shna ia u folder&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:57 &lt;br /&gt;
|To ngin jer kyrteng ia ka Demo bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
|Nangta hapoh folder ngin sa save ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:08&lt;br /&gt;
| Ha ka Name Text box, type ia ka kyrteng jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
|Ha ka java, ka kyrteng jong ka class bad ka kyrteng jong ka file ki dei ban long kumjuh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:20&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ngi la dep shna ia ka class HelloWorld&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
|Te, ngin save ia ka file kum HelloWorld dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|  Dot Java (.Java) ka dei ka file extension ba la ai ha ka file java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
|  Nangta click halor save button. Te kumta ka file ka la save mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   02:47&lt;br /&gt;
| Hapoh ka class, ngin thoh ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:53&lt;br /&gt;
|Te type, public static void main bracket hapoh ki bracket String arg square bracket &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
|Ka main function ka thew ia ka jingsdang jong ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:15&lt;br /&gt;
|Ngin sa batai ia ka public, static, void bad string ha ki jinghikai ba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
|Sa shisien, plie ia ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:27&lt;br /&gt;
|  Nion enter bad khang ia ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:32&lt;br /&gt;
|  Ka code hapdeng kine ki artylli ki curly bracket ki dei ki bynta jong ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:41&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin thoh ia ka code ban pynpaw ia u line ha ka terminal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
|Te, hapoh ka main method, type: System dot out dot println bracket semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka statement ban print ia ka line&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:05&lt;br /&gt;
|Semicolon la pyndonkam ban pynkut ia ka line&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin batai ia ka java kaei kaba dei ban print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
| Te, hapoh ki bracket ha ki double quotes, type: My first Java Program u dak jingkyndit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
|  To ngin save ia ka file da kaba click save icon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:36&lt;br /&gt;
|  To ngin leit sha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:38&lt;br /&gt;
|Pyntikna ba phi don hapoh  ka directory ha kaba phi save ia ka HellWorld.java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba nga don hapoh ka home directory jong nga&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|Te, type: cd space demo bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
|nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:59&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia ka HelloWorld.java kaba don hapoh ka demo folder&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| To ngin compile ia kane ka file. Te, type:  javac space HelloWorld dot java bad nion Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
|Kane ka compile ia ka file kaba ngi la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|  Mynta, ia ka file lah compile kumba ngi iohi bym don error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ia ka file  HelloWorld.class la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
|Kane ka file ka lah ban run hangno hangno &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
|Kata ka long, ha kano kano ka operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
|Ngin ym donkam ia ka  java compiler &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
|Namarkata, ia ka java la batai kum “Write once, run anywhere”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| Te, hadien ka  ta ka compile kaba iaid beit, run ia ka program da kaba pyndonkam  ia ka command&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|Java ha kane ka por khlem u c space HelloWorld (bad khlem u dot java extension) bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Phin ioh iaka output My first java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
|Te, ngi la thoh ia ka java program ba nyngkong. To ngi leit biang sha ka editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:22&lt;br /&gt;
|  Mynta, weng ia ki semicolon kaba don ha kaba kut jong ka statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
|Click ha ka save icon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| To ngin leit biang sha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  Run ia ka command javac helloworld dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Ka compiler ka ai ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|Ka ong, a semicolon (;) is expected on the fifth line&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|u up arrow u kdew sha ka error statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|  To ngin leit biang sha ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:01&lt;br /&gt;
|Ha ka java, baroh ki statement la pynkut ryngkat bad ki semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
| Te, leit sha ka lain kaba san bad buh ia u semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|  Click halor ka save icon. Ka long kaba kongsan ban save ia ka file hashuwa ban compile&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| To ngin leit biang sha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:25&lt;br /&gt;
|Compile iaka file da kaba pyndonkam javac helloWorld dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|ka file ka lah compile kumba ngi iohi bym don errors&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:36&lt;br /&gt;
| Mynta, run ia ka program da kaba pyndonkam ia ka command java HelloWorld bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45 &lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka output My first Java Program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:49&lt;br /&gt;
|Kane ka dei kumno ban pynbeit ia ki errors ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
|Katba dang iaid shakhmat, ngin sa pule shuh shuh shaphang ki errors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:02&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi iohi, kiei kita ki naming conventions hapoh ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
| ka kyrteng jong ka class ka dei ban don hapoh CamelCase&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:10&lt;br /&gt;
| Kane ka mut manla kawei ka kyntien thymmai ka sdang da u Upper Case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
| Nuksa: class HelloWorld, class ChessGame&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:19&lt;br /&gt;
|Te, H jong Hello bad W jong World ki dei ha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:25&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, C bad G jong ChessGame ki dei ha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|  Ka kyrteng jong ka method ka dei ban long ka mixed case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
| Kaba mut baka ka kyntien ba nyngkong ka dei ban sdang da u dak rit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
|Bad baroh ki kyntien thymmai babud ki dei ban sdang da u dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:44&lt;br /&gt;
|Bad kumjuh ruh ka kyrteng method ka dei ban long ka verb&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
|  Kum ka nuksa: showString(), main(), goToHelp(). Hangne ‘s’ jong ka show ka dei ha u dak rit katba ‘S’ jong ka string ka dei ha u Dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|ka kyrteng jong ki variable kam dei ban sdang da ki digit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:06&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban pyndonkam keywords na bynta ka class, method lane variable name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:13&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, ym lah ban pyndonkam ki keyword kum public, private, void, static bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22&lt;br /&gt;
|   Te ha kane ka jinghikai, ngi la pule ban thoh, compile bad run ia ka  java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
|Ngi  iohi ruh ia ki naming conventions kiba bud haka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Na bynta ki kam ban leh, thoh ia ka simple java program ban print “Java file name and class name should be same”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:50&lt;br /&gt;
|   Peit ia ka video ka ba don ha ka Spoken tutorial.org/What is a spoken tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:58&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkat shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:02&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
|  Ka kynhun spoken tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:10&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshop da ka ba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:13&lt;br /&gt;
|Ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:17&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip, sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a teacher &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:30&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission On Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:38&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:51&lt;br /&gt;
|Khublei ia ki jingiasnoh kitlang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53 &lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Strings/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Strings/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Strings/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T19:45:04Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- | 00:01 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor strings in java |- |  00:05 |  Ha kane ka jinghikai, phin sa pule kumno...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor strings in java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:05&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, phin sa pule kumno ban &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Shna ia ki string, bsut ia ki strings bad leh ki string operations kum pynkylla na u dak rit sha u dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai ngi pyndonkam &lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10, JDK 1.6''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:26&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don jingtip shaphang ki data type ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website ba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40 &lt;br /&gt;
|  String ha ka java ka dei ka jingiaid ter ter jong ki dak&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| Hashuwa ba ngin sdang bad ki strings, nyngkong ngin ia peit ia u character data type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai sha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55   &lt;br /&gt;
|  Ngi don ia ka Eclipse IDE bad ka shynrong ka ba donkam na bynta ki code ba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:00&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka class StringDemo bad bsut ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main method, type char star equal  ha ki single quotes asterisk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka shna ia u variable da ka kyrteng star uba dei  u jait char&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| Ka lah ban buh thik ia u wei u dak&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
| To ngin prin ia ka kyntien da kaba pyndonkam kato katne ki dak&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Weng ia u lain char bad type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
| Char C1 equal ha u single quote C&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
| Char c2 equalt to ha single quotes ‘a’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:49&lt;br /&gt;
| Char c3 equal to ha u single quotes ‘r’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia lai tylli ki dak kiba pynlong ia ka kyntien car&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam ia ki ban print ia ka kyntien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
| type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| System.out.print(c1)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| System.out.print (c2)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:22&lt;br /&gt;
| System.out.print (c3)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba nga pyndonkam da ka “print” ha ka jaka “println” khnang ba baroh ki dak yn print ha u juh u lain&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:39&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka la long kumba khmih lynti&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:46&lt;br /&gt;
| Hynrei kane ka rukom ka print ia ka kyntien hynrei kam shem shna ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:50&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ka kyntien, ngi pyndonkam ia ka string data type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
| Weng ia baroh kiba don hapoh ka main method bad type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
| String greet equal to hello Learner&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba S jon gka kyntien String u dei ha u dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:19&lt;br /&gt;
| Bad ngi pyndonkam ia ki double quotes ha ka jaka ki single quotes &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka shna ia u variable “greet” uba long u type string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin print ia ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:33&lt;br /&gt;
| System.out.println(greet)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run iaka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka message ka lah ban buh ha u variable bad ka la print mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
| Ki strings lah ruh ban bsut hapoh ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:00&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban leh kumta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
|  | Ngan weng ia ka learner na ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
| Ngin buh ia ka kyrteng ha kawei pat ka variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:14&lt;br /&gt;
|  String name equal to java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22&lt;br /&gt;
| Mynta ngin buh ia ki strings ban shna ia ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
| String msg equal to greet plus name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka greet ha ka print statement (println(greet( sha ka message (println(msg) save iaka file bad run iaka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka output kaba pyni ka ka greeting bad ka kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Hynrei kam ka space kaba pyniakhlad ia ki &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Te to ngin shna ia ka space character&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
| Char space equal to ha ki single quotes (space)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba nga la pyndonkam da ki dak heh ha ka kyrteng jong u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pynkylla ia ka katba phi mon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
| Mynt to ngin buh ia ka space ha ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Greet plus Space plus name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run iaka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah ban iohi iaka output ba ka long shai bad kumba la khmih lynti&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia ki kato katne ki string operations&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:50&lt;br /&gt;
|  Nga la pynkylla ia ki katto katne ki dak jong ka kyntien Hello sha ki dak heh bad ia ka kyntien java sha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
| Barabor haba ki user ki ai ki input, ngi ioh ia ki values kum ha in mixed case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
| Te, to ngin run ia ka file bad peit ia ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
| Kumba ngi lah ban iohi, ka output kam long shai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:22&lt;br /&gt;
| Te to ngin pyndonkam ia ka string methods ban pynshai ia ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
| Type greet equal to greet.toLowerCase()&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:41&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka pynkylla ia uwei pa uwei u dak jong ka string greet sha ki dak rit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
|  Name equal to name.toUpperCase()&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka pynkylla ia uwei pa uwei u dak jong ka string name sha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run iaka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
| Kum ba ngi iohi, ka output ka long ka ba shai mynta hadien ka jingpyndonkam ia ki string methods&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|Kane ka dei kumno ban shna ia ki string bad leh ia ki string operations&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Dang don bun ki string method bad ngin sa batai ia ki katba ngi iaid sha ki topic ki ba kham kyllain&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| Kumno ban shan string, bsut ia ki strings&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|Bad leh ia ki string operations kum pynkylla na ki dak rit sha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
| Ka kam ban leh na kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:41&lt;br /&gt;
| Pule shaphang concat method jong ki string ha ka java. Wad kumno ka iapher na ka buh lang ia ki strings &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project, peit ia kane ka video ha kane ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:55&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkog shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ubandwidht uba khain phi lah ban download bad peit iaka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:05&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test. Na bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha contact at spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:21	&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission On Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:33 &lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
I a kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien da i Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Arithmetic-Operations/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Arithmetic-Operations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Arithmetic-Operations/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T19:37:08Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |  00:01 |   Pdiang sngewbha sha ka jinghikai halor “Arithmetic Operation” in Java |- |  00:05 | Ha kane ka jinghikai phin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|   Pdiang sngewbha sha ka jinghikai halor “Arithmetic Operation” in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:05&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai phin pule shaphang ki Arithmetic Operators ba bun jait kum&lt;br /&gt;
'''Addition'''&lt;br /&gt;
'''Subtraction'''&lt;br /&gt;
'''Multiplication'''&lt;br /&gt;
Division bad &lt;br /&gt;
Kumno ban pyndonkam ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka jinghikai ngi pyndonkam da &lt;br /&gt;
Ubuntu 11.10&lt;br /&gt;
JDK 1.,6 bad &lt;br /&gt;
Eclipse 3.7&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai phi dei ban don ia ka eclipse ba la install ha ka system jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28&lt;br /&gt;
|  Bad phi dei ban nang kumno ban shna, save bad run ia ka file ha ka  Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Lada em na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
|  Hangne ki don ki list jogn ki operators bad ki mathematical operation kiba ngi lah ban leh&lt;br /&gt;
Plus u dak ban kheinlang&lt;br /&gt;
Minus u dak ban iashimnoh&lt;br /&gt;
Asterisk na bynta ban iasien&lt;br /&gt;
Bad u slash na bynta ban dibait&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
| Ngin sa peit bniah ia iwei pa iwei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ka Eclipse IDE bad ka synrong na bynta ki code ba bud&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka class da ka kyrteng ArithemeticOperations bad ba la buh ha ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:17&lt;br /&gt;
| To ngin buh kato katne ki variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| Int x =5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
| '''int y = 10;''' &lt;br /&gt;
'''int result;'''&lt;br /&gt;
Int y =10, int result&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:35&lt;br /&gt;
| X bad y kin long ki operand bad ka result kan buh ia ka jingmih jong ki operations&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:41&lt;br /&gt;
|  To ngin add ia ka bad print ia ka result. Result = x+y system.out.println hapoh ki parentheses “result”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|  Save ia ka da Control S bad Control F11 ban run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka output jong ka addition lah buh ha ka result  bad la print ia ka value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:24&lt;br /&gt;
|  Myta to ngin pynkylla ia ki values x=75, y=15&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:37&lt;br /&gt;
| Save ia ka, run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka ka jingmih la ka kylla kumba dei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pyrshang da ki negative values y=-25&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|  Save, run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka output jong 75 plus  -25 la print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pyrshang da substraction. Y=5 bad pynkylla x+y sha x-y&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   03:25&lt;br /&gt;
| Save ia ka, run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka output jong 75-5 la print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:38&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pyrshang da u multiplication. Pynkylla minus sha asterisk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
|  Save bad run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:52&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba dakaba pyndonkam asterisk ngi lah ban multiply 75 da 5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:58&lt;br /&gt;
|   Mynta to ngin pyrshang division. Weng ia u asterisk bad type slash&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| Save ia ka, run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
| Kumba ngi lah  iohi, ka output  la mih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kaei kaban jia haba ka result ba la khmih lynti ka dei decimal point number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24&lt;br /&gt;
| Pynkylla 5 sha 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
| Ka result ka dei ban long 7.5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
| Te to ngin pykylla ia ka result sha u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
| Save ia ka, run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:50&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba watla ka result la khmih ba kan dei 7.5, ngi ioh ia ka output 7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:57&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar baroh ki operand kiba don bynta ha ka division ki dei ki integers&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:01&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla y to a  float. Y=10f&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| Save, run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban iohi ba ka result ka long kumba la khimh lynti&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba haba ka result la khimh lynti ba kan dei float, u wei  u operand u dei ban long u float khang ban ioh ia ka jingmih kumba la khimh lynti&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin peit kaei kaba jia haba don kham bun ki operator. Weng ia baroh ki operaands&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48 &lt;br /&gt;
| Int result=8+4-2, save ia ka run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long kumba la khmih lynti&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:12&lt;br /&gt;
|Mynta pynkylla minus sha u slash&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:19&lt;br /&gt;
|Mynta ka jingmih ka lah ban long 6 lada ia u addition la leh hashuwa u division&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Lane la lah ban long 10 lada ia u division la leh hshuwa u addition&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30&lt;br /&gt;
|To ngin run bad peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Kumba ngi iohi ka jingmih la long 10 bad ka division la leh hashuwa ia u addition. Kane ka long namar u division operator u don kham bun ban ia u addition operator&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|Ha kum kine ki khep, lada ngi donkam ban override ia ki precedence, ngi pyndonkam ia ki bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:04&lt;br /&gt;
| Da kaba buh ia ki bracket, ngi batai ia ka java ban leh ia ka addition hashuwa ia u division&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:10&lt;br /&gt;
| To ngin run ia ka file mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:15&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, iaka additional la pyndep suwa bad ka jingmih la long 6 kumba la khmih lynti&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:22&lt;br /&gt;
| Kum ka  kyndon ain, kynmaw ban pyndonkam ia ki bracket  haba ki kyndon treikam kim shai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:36&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:40&lt;br /&gt;
| Ngi la pule &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41  &lt;br /&gt;
|Kumno ban leh ia ki mathematical operations ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:44&lt;br /&gt;
| Operator precedence bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Kumno ban override&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:49&lt;br /&gt;
| Kum ki kam ban leh na bynta kane ka jinghikai, wad ia ka jingmut jong u operator modulo bad kaei kaba u leh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:57&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project, peit iakane ka video kaba don ha kane ka linnk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:02&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot i akane ka project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:05&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:10&lt;br /&gt;
| Ka kynhun spoken tutorial &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:12&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|  Ai certificates ia kito kiba pass haka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:18&lt;br /&gt;
| Na bynta ki jingtip ba khambniah sngewbha thoh sha ka spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka projet talk to a teacher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:29&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:35&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link harum spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka turial la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong, Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Numerical-Datatypes/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Numerical-Datatypes/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Numerical-Datatypes/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T19:25:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:01 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Numerical Data Types in Java |- | 00:07 | Ha kane ka jinghikai, ngin pu...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Numerical Data Types in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Ki numerical data types ba bun jait kiba don ha ka java bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|Kumno ban pyndonkam ia ki ban buh ia ki numerical data&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, ngi pyndonkam da Ubuntu 11.10 JDK. 1.6 bad Eclipse 3.7&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban nang kumno ban thoh bad run ia ka simple java program ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Lada em na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|  Ki data type kiba pyndonkam ban buh ia ki integer la khot int&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ki data type kiba pyndonkam ban buh ia ki decimal number la khot float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| To ngin define bad pyndonkam nyngkong ia ki integers&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ia Eclipse IDE bad ka synrong kaba donkam ia ki code ba hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka class NumericaData bad buh ia ka main method ha ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15 	&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ban buh ia u number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Int distance equal  28&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka buh ia u integer value ha ka kyrteng distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng distance la khot integer variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pyndonkam ia u variable distance ban print ia ka value kaba buh ha ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| System dot out dot println ha poh ki parentheses distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka print ia ka value jong u variable distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14 &lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba ka value 28 la buh hapoh distance bad la print ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ki values kiba buh ha ki variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Pynkylla 28 sha 24&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:29&lt;br /&gt;
| Save bad run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:34&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka output la pynkylla  katkum badei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|Ka Int  ka lah ban buh ia ki negative values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Pynkylla 24 sha minu 25&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| Save bad run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Kum ngi iohi, wat la ki negative values lah ban buh ha ki variable kiba dei ki jait int&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:02&lt;br /&gt;
|  Ka data type int ka long biang ia  baroh ki jingdonkam ha ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06 &lt;br /&gt;
| Hynrei ka lah ban buh ia ki value katkum ka limit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| To ngi pyrshang ban buh ia u value ba kham heh bad peit kaei kaban jia&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi lah ban iohi, don u lain ba saw hatrai u number uba pyni ia ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|  Kane ka error ka ong” the number is out of range for a variable of the type int&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| U int u shim 32 bits na ka memory bad buh tang ia ki value naduh -2 power 31 haduh 2 power 31&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| Ban buh ia u number uba heh, ka java ka ai da u long data type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam ia ka ban buh ia u value u ba khraw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|  Pynkylla int sha long bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Buh u L dak heh ha ka kut jong u number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Save ia ka da u Ctrl S&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba mynta kam don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| To nginrun ia ka da Ctrl F1. Ka value ka la print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi baki dak kiba heh la lah ban buh ha u long variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin buh u decimal numbe ha u int variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Pynkylla long sha int bad pynkylla ia u number sha 23.5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi lah ban iohi, ka don ka error. Kane la long namr int u lah ban buh tang ia ki integers&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Ban buh ia u decimal number, ngi hap ban pyndonkam da u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia u data type sha u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10  &lt;br /&gt;
| Bad buh ia u fa ha kaba kut jong ka value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Save ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba mynta ka don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Run ia ka    Control F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi lah ban iohi, u decimal value la lah ban buh bad ia u value la print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ka value jong u variable distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Bad buh bun ki number hadien u decimal points kum ba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
| Save ia ka ba run ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka output ka iapher kyndiat na kaei kaba ngi lah buh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Kaneka long namar ba don ka jingkut jong ka jinglong thik jong u floating point number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| La pynwan sha u number uba jan eh, lada ym lah ban buh thih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
|   Mynta to ngin peit iaki  ain aikyrteng ia ki vairables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Buh ia u number 2 hashuwa ka kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|   Ngi iohi ba don ka syntax error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ka kyrteng variable ka dei ban sdang tang da u aplhaber lane u underscore&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Hynrei barabor , um ju pyndonkam ia u underscore bansdang ia u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin add ia u number ha ka kut jong ka kyrteng u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba kam don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong u variable ka lah ban don u digit hynrei ym ban sdang da u digit na khmat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04&lt;br /&gt;
|  Mynta buh ia u underscore ha  pdeng jong ka kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba kam don error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Kaba mut ba ia u underscore  lah ban buh ha ka kyrteng jong u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Hynrei ha kiwei ki dak sangeh ha ka kyrteng jong u variable ka lah ban ai ia ka syntax error lane kiwei pat ki error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Kane ka dei  kumno ban buh ia ki numerical data ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38     &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang ki numerical data type ba bunjait&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:44   &lt;br /&gt;
|Bad kumno ban buh ia ki numerical data&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
|Bad ngi la pule ruh ia ki ain ai kyrteng ia ki variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|  Kum ka kam ban leh nakane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
|Pule shaphang kiwei pat ki numerical data type bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|Peit kumno ki iapher na u int bad u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00     &lt;br /&gt;
|Ki jinghikai shaphang ka java ki don ha kaneka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05	    &lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project  peit ia kane ka video kaba don  kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11    &lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14    &lt;br /&gt;
|   Lada phim don u bandwidth uba khlain phi lah bad download bad peit iaka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka pynlong ia ki workshp da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24   &lt;br /&gt;
|Ai certificates sha ki to kiba pass ha ka online test. Kham bun ki jingtip sngewbha thoh sha ka contact at spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka dei shibynta naka project talk to a teacher &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39   &lt;br /&gt;
|La kyrshang ia ka da ka national mission on eduction lyngba ka ICT, MHRD, government of india&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:45   &lt;br /&gt;
|Khambunki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:51&lt;br /&gt;
|   Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien khasi da u Khrawprykhat Wanshong&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Programming-features-Eclipse/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Programming-features-Eclipse/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Programming-features-Eclipse/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T19:17:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- | 00:02 | Pdiang sngewbha sha ka jinghikai halor Programming features of eclipse |- | 00:07 | Ha kane ka jinghikai ngi sa pule...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka jinghikai halor Programming features of eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi sa pule shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Ki User friendly programming features jong ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, ngi pyndonkam da Ubuntu 11.10, JDK 1.6 bad Eclipse 3.7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai phi dei ban don&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26   &lt;br /&gt;
|Ia ka eclipse ba la install ha ka system jong phi bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
|Phi dei ban nang kumno ban thoha ia simple java program ha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Ka Eclipse IDE ka kyrshang ia bun tylli ki user friendly features kum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|Auto completion syntax highlighting&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Error dialog box bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Ki shortcut key. Ngi ia peit bniah ia ka jinglong jong iwei pa iwei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka class ba kyrteng Features bad buhlang ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
| Ngin ia peit nyngkong ia ka Auto Completion features ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Hapoh ka main method, type ia u bracket plie bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba dalade hi ka buh ia u bracket khang bad kumjuh ka pynbeit ia u cursor ryngkat bad u indentation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Ka pyndep ruh ia manla ki jinglong ba iadei  ha ki shijur&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, bracket, type ia ki bracket plie&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ngi donkam ban type tang ia u bracket plie bad ka eclipse da lade hi ka ai ia u bracket khang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|  Kynmaw ruh ba  lada ngi long  mlien ban type ia u bracket khang,  ka pyntikna ba kan um buh tam ia u bracket khang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
|Mynta ngan type ia u bracket khang bad kynmaw ba tang u cursor u khih sha ka liang ka mon bad u bracket tam ym shem la bsut&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Ka trei ha ki juh ki rukom bad ki double quotes &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Type ia ki quotes kiba  plie bad dalade hi ka pynmih ia ki quotes kiba khang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12 &lt;br /&gt;
| Lada ngi long mlie ban type ia ki quotes kiba khang, ka pyntikna ba kan um buh tam ia u quote&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19	&lt;br /&gt;
|Mynta nga type ia u quotes bad khim ba u cursor u khih sha ka liang ka mon bad u quote uba tam ym shem la bsut&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Auto Completion kadei kawei na ki jinglong ba donkam ha kaba ka iarap ban pynneh ia ka shynrong jong ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
|Bad kumjuh ruh ka iada ia ka jingtype bakla, kum ka jingjah jong ki bracket khang, ka jingjah jong ki partentheses bad ka jingjah jong ki quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka jinglong kaba ngin peit ka long suggestion&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|Weng ia   baroh kiba ngi dang shu dep type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Ngin type ia ka output statement ka ban prin ia ka kyntien Hello. System dot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Khmih ba ka eclipse ka pynpaw ia ka drop down list&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11 	&lt;br /&gt;
|Ka list ka kynthup ia ki kyntien ai jingmut kum err, in , out, console kiba lah ban pyndap  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Hiar shaphoh out bad nion Enter.  Sa shisien type ia u dot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Mynta ka eclipse ka ai jingmut na ka out module&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Hiar shapoh println bad nion enter. Mynta hapoh ki parenthesis, hapoh  ki quotes type Hello&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka jinglong kaba ngin ia peit ka long syntax highlighting &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka keywords public class, public static voie ka long ha ki rong bapher &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Bad kynmaw ruh ia ka kyntien “Hello” ka long ha ka rong blue kaba pyni bad kane kadei ka string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
|Kane ka syntax highlighting ka iarap ia ngi ban pyniapher hapdeng ki keyword bad ki bynta baiapher jong ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Ka eclipse ka iarap ruh ia u programmer ban wad ia ki errors&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| Ha ka program, ia ka error la pynpaw da u dak red cross ha kadiang jong ka margin&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngi lah ban iohi ba don ka error bad pyniaid ia u mose halor kane ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi kaba error ka ong: semicolon missing and the solution to resole  the error is also shown&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Lada ngi iaid shakhmat sha ka run khlem pynbeit ia ka jingbakla, right click, jied Run as, Java application&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka Error Dialog box kaba pyni ba don ka jingbakla, kaba kylli lada ngin iaidshakmat ne em&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Ia mynta, to ngin iaid shakhmat. Ngi iohi ba don ka output kaba pyni ba don ka error bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Haba ngi leit sha ka problem console, baroh ki jingeh bad ki jingiarap la pynpaw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Te to ngin pynbeit ia ka jingbakla da kaba bsut u semicolon. Ctrl S ban save&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka jinglong ba myntoi jong ka eclipse kadei ki shortcut keys&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Ki shortcut key kiba long paidbah ha kano kano ka program ki dei Ctrl+S ban save bad Ctl+o ban plie&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ka eclipse ka don ia ki shibun tylli shortcut key  kiba ngi pyndonkam paidbah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Ctrl Fii ka dei ka shorkut key ban run ia ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang mynta. Nion Ctrl bad shon FII bad ngi iohi ba ka code ka run bad ka output Hello la print &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
| Ki shortcut key na bynta kiwei pat ki option lah ban ioh da ka peit ha ka menu. Click Run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
| Bad khmih ha kaba kut  duh ha ka mon  jong ka option, don ki shortcut kiba la ai &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40	&lt;br /&gt;
| Te ka shortcut key na bynta Debug ka dei F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45 &lt;br /&gt;
| Kane ka dei kaba rit hynrei  kaba pyndonkam barabor na ki jinglong jong ka eclipse. Ngin sa peit bniah ia ki ha ki wei pat ki jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jon gkane ka jinghikai, ngi la pule kumno ban pyndonkam ia ki jinglong jong ka eclipse kum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04   &lt;br /&gt;
|Auto completion systac highlighting&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
|Error dialog box bad shorkut key&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Ka kam ban leh na kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka program ba lyngkot kaba don ka class kaba print Hello&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom pyndonkam ia baroh ki jinglong jong ka  eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Khmih ia ki jingtreikam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ka ba don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot ia ka project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwith uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|Ka kynhun spoken tutorial &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
|Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:42&lt;br /&gt;
|Ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
| Na bynta ki jingtip ba kham bniah sngewbha thoh sha contact At spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta  na ka project talk to a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|La kyrshan da ka National mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, government of india&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:02&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen intor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:07  &lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Errors-and-Debugging-in-Eclipse/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Errors-and-Debugging-in-Eclipse/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Errors-and-Debugging-in-Eclipse/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T19:02:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- | 00:01 |   Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Errors and debugging using Eclipse |- | 00:07 | Ha kane ka jinghikai,...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|   Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Errors and debugging using Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, phin sa pule saphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Ki ei ki errors kiba phi lah ban shem haba phi thoh ia ki program ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Kumno ban ithuh ia kita ki erros bad ban pynbeit ia ki da kaba pyndonkam ia ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai ngi pyndonkam da ka Ubuntu 11.10 bad Eclipse 3.7&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai phi dei ban tip &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|Kumno ban shna bad run ia ka java program ha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website kumba la pyni &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Ha ka java program, ki errors kiba rit ba ria ki lah ban long &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ki semicolon kiba jah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ki double quotes kiba jah &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| Ka jingbymiahap jong ki file name bad class name bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka jingthoh ia ka print statement ha ki dak rit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ngin thoh ia ka program bad nangta ngin pynbakla bad peit kaei ka ban jia ha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ia ka Eclipse IDE bad ka ka project kaba pyndonkam na bynta ka HelloWorld tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
|Ngin shna ia ka class bathymmai hapoh ka project bad pyndonkam ia ka. New Class. To ngin ai kyrteng ia ka class ErrorFree bad jied method stubs public static void main&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| To ngin pynrit ia ka package explorer. Weng ia ki comments bad bsuh ia ka print statement ryngkat bad ki errors kiba khyndiat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| Hapoh ka Eclipse, u lain uba don ka error yn sa pynpaw da u dak pom rong saw uba don ha kadiang jong ka margin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Ha kane ka khep, ka lain jong ka system.out.println  ka don ka error bad kumta u don u red cross mark ha ka liang ka diang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Ki list jong ki errors la pyni  haba  buh pyniaid  ia u mouse halor ki cross mark&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
|Ki error ba nyngkong kaba la pynpaw ka long “systax error, insert semi-colon to complete block statements”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Kane ka long namar ngi dei ban pynkut haman la ki statement jong ka program ryngkat bad u semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
| Te to ngin thep ia u semicolon haman la ki statement kiba kut&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Save ia ka file da u Ctrl S&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
|  Phin shem ba hadien ba ngi la thep ia u semicolon  bad save ia ka file, ka error ba nyngkong ka la jah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Ka don tang kawei ka error kaba ong “Helloworld cannot be resolved to a variable” ka ba mut ban pynpaw ia kano kano ka message ha ka console, ka message ka dei ban don hapoh ki double quotes&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|Khlem ki quotes, ka java ka mut ba ka HelloWorld ka dei ka kyrteng jong u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:41&lt;br /&gt;
|  To ngin buh double quotes hashuwa bad hadien jong ka message&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|Ctrl s ban save. Ngi iohi ba ki red cross marks ki la jah bad ka program kam don error shuh. Te, to ngin run ia ka program bad peit kaei kaban jia&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|   Run kum Java application&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:15&lt;br /&gt;
| Ngi  iohi ba ka message kaba la print ha ka console&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia kawei pat ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|Ka jia namar ka jingbymiahap jong ka file name bad ka class name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|Kam ju kham jia hapoh ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
|Kane ka dei namar ngi pyndonkam ia ka New Class wizard ban shna ia ka file bad eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|Ka shna ia ka file dalade hi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|  Hynrei, lada ngi shna ia ka java file shabar jong ka Eclipse bad buh hapoh ka project,  ka lah ban don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|To ngin pynpaw ia ka error da kaba pynkylla ia ka class name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|Namar ka java ka dei case sensitive, mynta ka class name bad file name kim iahap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|Khmihthuh ba don u red cross mark haka margin kaba haka diang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
|  Bad ka error message ka ba ong “The public type errofree must be defiend in its own file”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|  Bad kumjuh phin shem ba ia ka kyntien errorfree  la ruid lain da uba rong saw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
|  Ka java  ka tyrwa ia ka intelligent fixes bad hangne ngi don 2 tylli ki fixes&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|  Kaba nyngkong ka dei “Rename compilation unit to errofree java”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Kaba ar ka dei “Rename the type to errorfree”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
|Ka jingpynbeit kaba ngin peit ka long kaba ar. Bad ngi iohi ba shisien ba ngi pynkylla kyrteng ia ka file, ka class leit biang sha ka errorfree, hangne ka error ka lajah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03 &lt;br /&gt;
|Ha error kaba bud ka jia namar ka jingbakla ha ka jing type ia ka print statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   06:09&lt;br /&gt;
|To ngin bujli ia u Dak heh S da u dak rit s&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15 &lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba don u red cross mark&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
| Bad ka error message kaba ong “system cannot be resolved”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
|Kane ka mut, ka java ka khmih lynti ia ka class lane object lane variable da ka kyrteng system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|Hynrei kam shem don kum ka system object ha ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|To, ngin peit ha kine ki fixes kiba lah ban long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|Don 11 tylli ki fixes. Na kine,  ka fix kaba ngin ia peit ka long ka option ka ba phra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
|Pykylla sha  system (java.lang)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba shisien ba ngi pynkylla  sha u dak heh S, ka error ka la jah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
|  Hangne ka dei kumno ban lap ia ki error ha ka java da kaba pyndonkam ia ka eclipse bad ban pynbeit ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15	 &lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha ka bakut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la la iohi &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
|Kiei kita ki jingbakla  kiba long iasyriem  haba thoh ia ka java program bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:23&lt;br /&gt;
|Kumno ban lap ia ki bad ban pynbeit ia ki da kaba pyndonkam ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
|Na bynta ki kam ban leh na kane ka jinghikai, wad ia ki error ha ka code ba la ai harum bad pynbeit ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka Spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
| Peit ia kane ka video kaba don ha kane ka link harum, ka batai lyngkot ia ka project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:48&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth uba khlain phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial team ka pynlong ia ki workshop da ka ba pyndonkam da ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
|Ai certificates ia kito kiba pass ha ka online test. Na bynta ki jingtip ba kham bniah thoh sha  ka contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka dei shi bynta na ka project talk to a teacher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education through, ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai la pynwan sha ka ktien khasi da u Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Hello-World-Program-in-Eclipse/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Hello-World-Program-in-Eclipse/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Hello-World-Program-in-Eclipse/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T18:51:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- |  00:01 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor HelloWorld in Java using Eclipse |- | 00:06 | Ha kane ka jinghikai, ng...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor HelloWorld in Java using Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule shaphang kumno ban thoh ia ka Hello World program ha ka java da kaba pyndonkam ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka jinghikai, ngi pyndonkam da ka Eclipse 3.7.0 bad Ubuntu 11.10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
|   Bad bud ia kaneka jinghikai phi dei don ia ka Eclipse kaba la install ha ka system jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|  Bad phi dei ban nang kumno ban shna, save bad run ia ka file ha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ki website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
|   Hangne ngi don ia ka line jong ka java code kaba print ia ka message Hello World&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pyrshang ia ka ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
|  Nion Atl, F2 bad ha ka dialog box, type eclipse bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Click Ok ha ka workspace bad hangne ngi don ia ka Eclipse IDE&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09 &lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin buh lang ia ka New project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
|  Click file, new bad jied Project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19 &lt;br /&gt;
|  Ha ka list jong ki project jied javaproject bad click next&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
|  Ha ka kyrteng jong ka project type Demo project (sngewbha kynmaw bay m don space hapdeng Demo bad project, D&amp;amp;P ki dei ki dak heh)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
|Click finish kaba don ka trai sha ka liang ka mon kaba hakyndong ja ka  wizard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
| Ka DemoProject la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin buh ia ka ka class kaba thymmai ha ka project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Rightclick ha ka project, new jied class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|  Ha ka kyrteng class, type DemoProgram bad ha ki method stubs jied ia kawei kaba ong public static void main&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Click finish ha ka trai kaba don ka kyndong kamon jong ka wizard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
|   Ngi lah ban iohi ba ka DemoProjet ka don ia ka  source directory bad ka file kaba khot DemoProgram.Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
|Kane ka dei namar manla ki class ha ka java kidei ban don ha la ki jong ki file. Namar kata ka class DemoProgram ka lah ban don tang ha ka file Demoprogram.java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba don i jaka iba rit nabynta ka editor bad  ka i long kulmar. To ngi pynrit ia kiwei pat ki porlets bad hangne ngi iohi ia ka editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Khmih ba kane ka lain ka sdang da artylli ki slashes kaba mut ba kane ka lain ka dei ka comment bad kam don jingiadei ei ei bad ki code jong ngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|To ngin weng noh ia kane ka lain. Kumjuh ruh baroh ki ba don hapdeng slash Astrix bad astrix slash ki dei ruh ki comment&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17	&lt;br /&gt;
|Te to ngin weng ia kane ka comment ruh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Bad hangne ngi don ia ki bare bone jong ki code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin buh ia ka print statement “system.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Khmih ba ka eclipse ka ai ia ki list jong baroh ki jingpyndep ba lah ban long &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
|Ia mynta  hi ngin shuh type hi  ia ka command da lade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|Out.println. Hapoh ki bracket ha ki quotes type Hello World&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Ha ka java manla ka statement ka dei ban kut ryngkat bad ki semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
|Te to ngi buh ia u semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:03&lt;br /&gt;
|Hangne, ka HelloWorld program ha ka java ka la long pura&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06 &lt;br /&gt;
|Nion Ctrl+S ban save&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Right click Run as, Java Application ban run ia ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Kumba ngi iohi ha ka output console, ka message ka ba ong Hello World la print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin pynkylla ia ka World sha Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Save ia ka da Ctrl+ s bad run ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40 &lt;br /&gt;
|Kumba ngi iohi, ka messae kaba la print mynta ka dei Hello Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin sngewthuh ba kaei ka baynta jong ka code kaba ka leh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Ka lain banyngkong ka pyni ba ka kyrteng class ka dei DemoProgram bad ka dei jong ka public class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
| Ka lain kaba ar ka pyni ba ka dei ka main method. Ha kiwei pat ki kyntien ka method na kaba sdang jong ka jingpyntrei haka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
|Kumba ngi  tip mynta, kane ka dei ka print statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|Bad hangne ka dei kumno ba ngi thoh ia ka Hello World program ha ka Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la pule kumno ban thoh ia ka Hello World program ha ka java bad kumjuh ruh haei ka bynta jong ki code ki trei kam ha ka java.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|Ka kam ban leh na kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
| Shna ia ka java class da ka kyrteng Greet, ka dei ban pynpaw “Program Successful” ha ba execute ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:37&lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken-tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Peit iakane ka video kaba don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khain phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|Ka kynhun spoken tutorial &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53&lt;br /&gt;
|Ka pynlong workshop da kaba pyndongkam ia ki tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
|Ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
| Na bynta ki jingtip ba kham bun, sngewbha thoh sha contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a taecher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:14&lt;br /&gt;
|Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:19&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien khasi da i khrawpyrkhat Wanshong&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Getting-started-Eclipse/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Getting-started-Eclipse/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Getting-started-Eclipse/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T18:41:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- |   00:01 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Gettingstarted with Eclipse   |- |  00:06 |  Ha kane ka jinghikai, ng...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Gettingstarted with Eclipse &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule shaphang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
|Kumno ban shna ia ka project bad buh ia ka class hapoh ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
|Kumno ban thoh ia ka java program bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:14&lt;br /&gt;
|Kumno ban run ia ka java program hapoh ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, ngi pyndonkam da ka Ubuntu 11.10, Eclipse 3.7&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28&lt;br /&gt;
|Ia ka Eclipse ba la install ha ka system jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:30&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
|  Ka Eclipse ka dei ka Integrated development environment&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
|Ka dei ka atiar haba ngi lah ban thoh, debug bad run ia ki programs da kaba suk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50 &lt;br /&gt;
| Mynta to ngin plie “Eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
|Nion Alt F2 bad hapoh ka dialog box, type eclipse bad nion Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
|  Ngi don iaka Workspace Launcher dialaog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:11&lt;br /&gt;
|Ka workspace ka dei ka jaka ha kaba baroh ki data kiba iadei bad ka project bad ki file kiba iadei bad la eclipse lah buh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|Ka la don lypa ka jaka kaba dei ka default location&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam ia ka Browse,  ngi lah ban jied ia kawei pata ka directory&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:27&lt;br /&gt;
|Ia mynta, to ngin  pyndonkam beit da ka default directory&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30&lt;br /&gt;
|  Click Ok ban iaid shakhmat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|Bad ngi don ha  ka Welcome to Eclipse page&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
| Click Workbench ka ba don ha ka liang kyndong kamon jong ka page&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|Bad hangne ngi don ia ka Eclipse IDE. Mynta to ngin buh ia ika&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
|  Leit sha file, new, jied project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Na ki project ba bun jied, java project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Kynmaw ruh, na ki jinghikai ba bun, ngin pyndonkam java project. Click next&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
| Hapoh ka kyrteng project type EclipseDemo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Khimih ia ka option kaba ong Use Default Location&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34 &lt;br /&gt;
| Lada iakane ka option la dep jied,  baroh ka project Eclipse Demo la buh ha ka default wokspace&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| Lada khlem jied, pyndonkam da ka browse feature, a jaka kaba la lah ban jied&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47 &lt;br /&gt;
|Ia mynta ngin pyndonkam da ka default location&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| Click finish, kaba don hatrai shaka mon  ha kyndong jong ka wizard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka open associated perspective dialog gox&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Ka perspective ka kdew sha ka rukom ba buh ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Ka dialog box is aijingmut ia ka perspective ka ba iahap na bynta ka Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
|Jied Rember my decision bad nion yes&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don EclipseIDE ryngkat bad ka project. Mynta to ngin buh ia ka class sha ka project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Right click ha ka project, New bad jied class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Ha ka class name, ai DemoClass&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
| Khmih ba hapoh Modifiers, ngi don ar tylli ki option, public bad default&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Ia mynta buh beit kum public&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|Kiwei pat ki option yn sa ia kren ha kiwei pat ki jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
|  Bad ha ki list jong “methods stubs, jied ia ka option kaba ong, public static void main&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|   Kiwei pat ki option yn sa ia kren ha kiwei pat ki jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Nion Finish, kaba don ha trai, ha kyndong kamon jong ka wizard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Bad hangne ngi don ia ka class file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
|  Khmih ba don bun tyllli ki jingiaphiah. Ia kine la khot portlets&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|  Ngi don ia ka Package Explorer portlet kaba long kum ka file browser&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka Editor portlet kaba ngi thoh code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|Bad ka Outline portlet kaba ai ia ka jinglong kyrdan jong ka project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Ia manla ka portlet lah ban pynheh pynrit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| Lah ruh ban pynrit da ka ba pyndonkam ia ka minimize button&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
|  Lah ban pynphai pat da kaba pyndonkam ia ka Restor button&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pynrit ia kiwei pat ki portlets bad pynleit jingmut ha ka editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:49&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi, la don lypa ki katno katne ki code, ka eclipse ka la pynpaw na bynta jong ngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|  Ki code ba la pynpaw hangne ki shong ha ki option kiba ngi jied katba dang shna ia ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi buh ia ka print statement hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Type, System.out.println hapoh  ki bracket hapoh ki quotes Hello Eclipses&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:26&lt;br /&gt;
|   Buh ia u semicolon ha ka kut jong ka statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:31&lt;br /&gt;
|  Save ia ka file da kaba click File bad jied save&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:37&lt;br /&gt;
|  Kumjuh ruh, phi lah ban pyndonkam ia u shortcut constol s &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
|  Ban run ia kane ka program right click ha ka editor, leit sha Run as bad jied Java Application&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba lada kaei kaei la print, ka output console ka pyni ia ka jingmih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04&lt;br /&gt;
| Lada ki code ki don jingbakla , ki jingbakla un sa lah ban pyni ha ka Probles portlet &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|  Hangne ka dei kumno ban thoh bad run ia ka java program ha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha ka ba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi la pule, kumno ban shna ia ka project ha ka eclipse bad buhlang ia ka class ha ka, kumno ban thoh ia ka java source code bad kumno ban run ia ka java program ha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Kum ki kam ban leh na bynta kaneka jinghikai, shna project da ka kyrteng Display&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
| Bad buhlang ia ka class shaka display project da ka kyrteng welcome&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| Na bynta ki jingtip ba kham bun halor spoken tutorial project, peit ia kane ka video kaba don ha kane ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khlan phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| Ai certificates na bynta kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05&lt;br /&gt;
| Na bynta ki jingtip ba kham bniah, thoh sha ka contact at spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a teacher &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia ka da ka national Mission on eduction lyngba ka ICT, MHRD, government of india&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
|  Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka jinghikai la pynwan sh a ka ktien khasi da i KHrawpyrkhat Wanshong Kublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Installing-Eclipse/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Installing-Eclipse/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Installing-Eclipse/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T18:30:56Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot; {| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- |  00:01 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor installing Ecslipse on Linux  |- | 00:06  |  Ha kane ka jinghikai, ph...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor installing Ecslipse on Linux&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06 &lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, phin sa pule kumno ban install Eclipse ha ka Ubuntu bad ha ka Redhat operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka jinghikai ngi pyndonkam da Ubuntu 11.10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
| Don ka jingpynsoh bad ka internet bad phi dei ban tip ban pyndonkam ia ka terminal ha  ka linux&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28&lt;br /&gt;
| Phi dei ruh ban don ia ka root access lane ia ka sudo permission&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Lada phim tip kaei root lane sudo, wat um khuslai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
| Phi lah ban nang iaid shakhmat lyngba kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Lada phi don ha ka networks kaba pyndonkam da ka proxy, phi dei ban access sha ka proxy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|  Ngin install mynta ia ka Eclipse ha ka Ubuntu da kaba pyndonkam ia ki command kumb a la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
| Pule ruh  shaping ki jingpynkylla kiba rit kiba donkam ban leh  ha ka  Redhat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin plie ia ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
| Nion Control, Alt bad T&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
| Kane ka pynmih ia ka terminal ha ka Ubuntu&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
|  Lada phi don ha ka network kaba pyndonkm ia ka proxy, phi dei ban set ia ka ha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:23&lt;br /&gt;
| Lada phim tip shaphang ka proxy, phi lah ban don ha ka network ka bym pyndonkam &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
| Te phi lah ban iaid laitnoh ia une u step&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30  &lt;br /&gt;
|  Na bynta kito kiba pyndonkam proxy, ngi donkam ban pynbiang ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:34&lt;br /&gt;
| Don artylli ki proxy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
| Kawei kaba donkam ia ka username bad password katba kawei pat kam don kam ei ei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| Wad ia ka jaid proxy kaba phi pyndonkam, na ki briew ki ba dei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
| Ha ka terminal, type, sudo SPACE HYPHEN s&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52 &lt;br /&gt;
|  Haba ka pan, type ia ka password&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:57&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba katba phi dang type ia ka password, kin ym don dur dak kum u asterisk lane u wei pat u dak, Nion Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
|  Phin shem ba u symbol promt u la kylla na u Dolloar sha u Hash&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
|  Mynta type: export space http Underscore proxy equal to '''http://tsuser:tspwd@10.24.0.2:8080'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka command, ka  tsuser ka dei ka username na ka proxy kaba la pdiang bad tspwd ka dei ka pass word&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
| Sngewbha pynkylla ia ki values khnang ban pynbiang ia kajingdonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| 10.24.0.2 ka dei ka host address jong ka proxy bad 8080 ka dei ka port number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia kine ki details ban pynbiang ia ka jingdonkam jong phi. Nion Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:14&lt;br /&gt;
| Ha ki kato katne ka khep , ka networkd kam don ban ia ka jingpyntikna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
| Ha kum kine ki khep  username bad password la ban ieh tyllli&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Namar ka proxy jong nga kam don kam ban pyntikna, nga weng noh ia ki to ki details&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:28&lt;br /&gt;
| Nion ia up arraw ban ioh ia ka command kaba mynshuwa bad weng ia username bad pass word  bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| Nion Enter. Kine ki command ki pynbeit ia ka http proxy. Ngi tip kumno ban pynbeit ia ka https proxy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
|   Nion ia u Up arrow ban ioh ia ka command kaba mynshuwa bad type s ban pynkylla http sha https bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:54&lt;br /&gt;
| Ngi lah pynbeit ia ka proxy &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:58&lt;br /&gt;
|    Nion Ctrl + D ban leit phai biang sha ka normal prompt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
|   Type clear bad nion enter ban pynkhuid ia ka screen&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:11&lt;br /&gt;
| Mynta ngi install ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|  Type sudo space apt hyphen get space update&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
|Kane ka command ka wad ia ki list jong baroh ki software kiba don, nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33	 &lt;br /&gt;
|  Katkum ka jingsted jong ka internet,  ka shim por kato katne ban wad ia ki list jong ka sofware&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| Ka jingtrei kam ka long pure habe ka terminal ka la kylla sha u dollor promt($). Type clear bad nion enter ban pynkhuid ia ka screen&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:55&lt;br /&gt;
| Type sudo space apt hyphen get space install space eclipse bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
|Kane ka command ka wad bad install ia ka eclipse software ha ka system&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|Khmih ka line ka ong “Need to get 10.8 MB”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Katkum ka systemjongphi u number un long u ba iapher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27 &lt;br /&gt;
| Katkum ka jingsted jong ka internet, ka jingshimpor ban wad ia ki packages kan long kaba iapher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt jong u y lane u n type y bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
|   Baroh ki packages kiba donkam la download bad la pynllait hapoh ka system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
| Ka jinginstall ka la long pura,  haba ka terminal ka la kylla sha u dollar prompt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pyntikna ba ia ka  eclipse la install bad baka la don ha ka system &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
|  Nion Alt +F2, hapoh ka dialogue box type eclipse bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| Kane ka pynmih ia ka eclipse application. Lada ia ka eclipss khlem install, kan um plie ia ka application&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:31 &lt;br /&gt;
|  Ngi ioh, Workspace launcher prompt. Click Ok ban iaid shakhmat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|    06:40&lt;br /&gt;
|Bad ngi ioh ia ka page “Welcome to Eclipse”. Kane ka mut ba ia ka eclpse la dep install ha ka system&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  06:53 &lt;br /&gt;
|Ka rukom ban install iaka eclipse ha Debian, Kubuntu, bad Xubuntu ka long kumjuh kumba long ha ka Ubuntu&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04&lt;br /&gt;
|Ka rukom ban install ia ka eclipse ha ka Redhat ka long iasyriem kum ha ka Ubuntu&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
| Ka jingiapher ka long tang ki command kiba ngi pyndonkam ban wad bad install&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
|  Na bynta ban wad iaka list jong  ka software, pyndonkam Sudo space yum space update&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:19&lt;br /&gt;
| Na bynta ban insall ia ka eclipse, pyndonkam sudo space yum space install  space eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:27&lt;br /&gt;
|   Ka rukom ban install ia ka eclipse ha Fedora, Centos bad SUSE linux ka long kumjuh kum ba long ha ka redhat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|  Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kaneka  jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
| Ngi lah iohi kumno ban install ia ka Ecllipse ha ka Ubuntu bad ki operating systems  kiba iasyriem ha ka Redhat bad ki operating systems kiba iakyrem&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
| Kum ka kam ban leh na kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Wad ia ki wei pat ki operating systems kiba long iasyriem ban install nabynta ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
|  Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project, peit ia kane ka video kaba don ha ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:04&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:12&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:16&lt;br /&gt;
| Ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:19&lt;br /&gt;
| Kam bun ki jingtip, sngewbha tha sha ka contact at spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:26&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:30&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Goverment of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:36&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken hypyen tutorial dot org slash Nmeict hyphen intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrapyrkhat Wanshong. Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/First-Java-Program/Khasi</id>
		<title>Java/C2/First-Java-Program/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/First-Java-Program/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T18:14:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka jingsdang  bad ka “First Java Program”  |- |  00:09 |  Ha kane...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka jingsdang  bad ka “First Java Program”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:09&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngin sa pule &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ka simple java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:14&lt;br /&gt;
| Ban compile ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
| Ban run ia ka program bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:19&lt;br /&gt;
| Shaphang ki naming convention ki ba bud ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:23&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi pyndonkam da ka unbuntu version 11.10 bad jdk 1.6&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai  JDK 1.6 dei ban install ha ka system jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
|Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit ha ka website kumba la pyni &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:46&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin thoh ia ka program ba nyngkong ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| Na bynta kata, phi donkam ia ka terminal bad ia ka text editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam ia ka gedit kum a text editor jong nga&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka text editor, ngin shna nyngkong ia ka class HelloWorld&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|Te type: class HelloWorld. HelloWorld ka dei ka kyrteng jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:17&lt;br /&gt;
| Bad plie ia ki curly bracket. Enter bad khang ia ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
|  Ka code hapdeng kine ki artylli ki curly bracket kin dei ki bynta jong ka class HelloWorld&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
|   Mynta save ia ka file da kaba click ha ka Save icon kaba don halor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|Ka dei ka jingmlien babha ban save ia ka file khah khah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|   Te ka Save as Dialog box ka paw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
|Wad ia ka jaka kaba phi kwah ban save ia ka file jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:51&lt;br /&gt;
|  Hangne, ha ka home directory, ngan shan ia u folder&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:57 &lt;br /&gt;
|To ngin jer kyrteng ia ka Demo bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
|Nangta hapoh folder ngin sa save ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:08&lt;br /&gt;
| Ha ka Name Text box, type ia ka kyrteng jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
|Ha ka java, ka kyrteng jong ka class bad ka kyrteng jong ka file ki dei ban long kumjuh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:20&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ngi la dep shna ia ka class HelloWorld&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
|Te, ngin save ia ka file kum HelloWorld dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|  Dot Java (.Java) ka dei ka file extension ba la ai ha ka file java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
|  Nangta click halor save button. Te kumnta ka file ka la save mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   02:47&lt;br /&gt;
| Hapoh ka class, ngi thoh ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:53&lt;br /&gt;
|Te type, public static void main bracket hapoh bracket String arg bracket sawdong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
|Ka main function ka thew ia ka jingsdang jong ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:15&lt;br /&gt;
|Ngin sa batai ia ka public, static, void bad string ha ki jinghikai ba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
|Sa shisien, plie ia ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:27&lt;br /&gt;
|  Nion enter bad khang ia ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:32&lt;br /&gt;
|  Ka code hapdeng kine ki artylli ki curly brackets ki dei ki bynta jong ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:41&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin thoh ia ka code ban pynpaw ia u line ha ka terminal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
|Te, hapoh main method, type: System dot out dot println bracket semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka statement ban print ia ka line&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:05&lt;br /&gt;
|Semicolon la pyndonkam ban pynkut ia ka line&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin batai ia ka java kaei kaba dei ban print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
| Te, hapoh ki bracket ha ki double quotes, type: My first Java Program u dak jingkyndit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
|  To ngin save ia ka file da kaba click save icon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:36&lt;br /&gt;
|  To ngin leit sha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:38&lt;br /&gt;
|Pyntikna ba phi don hapoh  ka directory ha kaba phi save ia ka HellWorld.java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba nga don hapoh ka home directory jong nga&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|Te, type: cd space demo bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
|Is nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:59&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia ka HelloWorld.java kaba don hapoh ka demo folder&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| To ngin compile ia kaneka file. Te, type:  javac space HelloWorld dot java bad nion Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
|Kane ka compile ia ka file kaba ngi la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|  Mynta, ia ka file lah compile kumba ngi iohi bym don error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ia ka file  HelloWorld.class la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
|Kane ka file ka lah ban run hangno hangno &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
|Kata ka long, ha kano kano ka operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
|Ngin ym donkam ia ka  java compiler &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
|Namarkata, ia ka java la batai kum “Write once, run anywhere”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| Te, hadien ka  ka compile kaba iaid beit, run ia ka program da kaba pyndonkam  ia ka command&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|Java ha kane ka por khlem u c space HelloWorld (bad khlem u dot java extension) bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Phin ioh iaka output My first java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
|Te, ngi la thoh ia ka java program ba nyngkong. To ngi leit biang sha ka editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:22&lt;br /&gt;
|  Mynta, weng ia ki semicolon kaba don ha kaba kut jong ka statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
|Click ha ka save icon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| To ngin leit biang sha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  Run ia ka command javac helloworld dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Ka compiler ka ai ia ka error.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|Ka ong, a semicolon (;) is expected on the fifth line&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|u up arrow u kdew sha ka error statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|  To ngin leit biang sha ka editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:01&lt;br /&gt;
|Ha ka java, baroh ki statement la pynkut ryngkat bad ki semicolons&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
| Te, leit sha ka lain ba san bad buh ia u semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|  Click halor ka save icon. Ka long kaba kongsan ban save ia ka file hashuwa ban compile&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| To ngin leit biang sha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:25&lt;br /&gt;
|Compile iaka file da kaba pyndonkam javac helloWorld dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|ka file ka lah compile kumba ngi iohi bym don errors&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:36&lt;br /&gt;
| Mynta, run ia ka program da kaba pyndonkam ia ka command java HelloWorld bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45 &lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka output My first Java Program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:49&lt;br /&gt;
|Kane ka dei kumno ban pynbeit ia ki errors ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
|Katba dang iaid shakhmat, ngin sa pule shuh shuh shaphang ki errors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:02&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi iohi, kiei kita ki naming conventions hapoh ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
| ka kyrteng jong ka class ka dei ban don hapoh CamelCase&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:10&lt;br /&gt;
| Kane ka mut manla kawei ka kyntien thymmai ka sdang da u Upper Case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
| Nuksa: class HelloWorld, class ChessGame&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:19&lt;br /&gt;
|Te, H jong Hello bad W jong World ki dei ha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:25&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, C bad G jong ChessGame ki dei ha ki dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|  Ka kyrteng jong ka method ka dei ban long ka mixed case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
| Kaba mut baka ka kyntieng ba nyngkong ka dei ban sdang da u dak rit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
|Bad baroh ki kyntien thymmai babud ki dei ban sdang da u dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:44&lt;br /&gt;
|Bad kumjuh ruh ka kyrteng method ka dei ban long ka verb&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
|  Kum ka nuksa: showString(), main(), goToHelp(). Hangne ‘s’ jong ka show ka dei ha u dak rit katba ‘S’ jong ka string ka dei ha u Dak heh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|ka kyrteng jong ki variable kam dei ban sdang da ki digit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:06&lt;br /&gt;
| Ngim lah ban pyndonkam keywords na bynta ka class, method lane variable name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:13&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, ym lah ban pyndonkam ki keyword kum public, private, void, static bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22&lt;br /&gt;
|   Te ha kane ka jinghikai, ngi la pule ban thoh, compile bad run ia ka  java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
|Ngi  iohi ruh ia ki naming conventions kiba bud haka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Na bynta ki kam ban leh, thoh ia ka simple java program ban print “Java file name and class name should be same”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:50&lt;br /&gt;
|   Peit ia ka video ka ba don ha ka Spoken tutorial.org/What is a spoken tutoiral&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:58&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkat shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:02&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
|  Ka kynhun spoken tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:10&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshop da ka ba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:13&lt;br /&gt;
|Ai certificate sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:17&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip, sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a teacher &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:30&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission On Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:38&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:51&lt;br /&gt;
|Khublei ia ki jingiasnoh kitlang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53 &lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Getting-started-java-Installation/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Getting-started-java-Installation/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Getting-started-java-Installation/Khasi"/>
				<updated>2018-04-08T17:58:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border = 1  |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Getting started with Java installation |- | 00:07 | Ha kane ka jinghikai...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Getting started with Java installation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngin sa pule &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Ban install ia ka JDK da kaba pyndonkam Synaptic Package Manager&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Balei Java? Ki jaid bad ki jingpyndonkam ia ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|Ubuntu version 11.10 bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
| Java Development Environment JDK 1.6&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka jinghikai  phi dei  ban pyniasnoh bad ka internet&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
| Phi dei ban don synaptic package manager: kaba la install ha ka system jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|Phi dei ban nang kumno ban pyndongkam ia ka Terminal, Text Editor bad Synaptic Package Manger ha ka Linux&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|Lada em, sngewbha peit ia ka Spoken Tutorial ha ka Linux, kaba don ha ka Spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Ban run ia ka java program ngi donkam ban install ia ka JDK, Ka Java Development Kit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
|Ban tip shaphang ka JDK, phi lah ban peit ia  kane ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Mynta ngin install ia ka JDK da kaba pyndonkam ia ka Synaptic Package Manager&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|Na bynta kane phi donkam ban don ia ki Root permissions&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Phi donkam ruh ban tip kumno ban jied ia ki repository&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|Ia kine la batai ha ki jinghikai kiba donkam ha ka Linux ba la jer kham mynshuwa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Mynta ha ka liang kadiang jong ka Desktop, phin shem ia u Taskbar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
|Hajrong phin lap ia ka DashHome&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|Click halor DashHome&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|Ha ka search box, type Synaptic&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Phin shem hangne ia ka Synaptic Package Manager &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Click halor Synaptic Package Manager&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|Phi hap ban type ia ka password nabynta “Authentication”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
|Te type ia ka password jong phi bad click ha “Authenticate”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Kane ka plie ia ka Synaptic Package Manager&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh ka Quick Filter box type jdk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Ngi iohi package kaba la ai kyrteng openjdk-6-jdk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|Right click halor jong ka bad click ha mark for installation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|Nangta click ha Apply&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|Phi hap ban pyntikna ia ka list ba la pynkylla&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|Te click ha To be installed bad nangta click ha Apply&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|Ka installation kan shim tang katto katne seconds&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|Mynta ngi iohi ba ka option openjdk-6-jdk ka long ha ka rong jyrngnam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Kumta ka jinginstall jong ngi ka la long pura&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pyntikna ia ka jinginstall. Na bynta kane, plie ia ka terminal da kaba nion Ctrl, Alt bad T ha ka juh ka por&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|Nga la don lypa ia ka terminal kaba la plie hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Ha ka command prompt, type java space hyphen version bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba ka version number jong ka jdk la pynpaw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Katkum ka jingioh jong phi,  ka  version number jong phi kan long kaba iapher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|Te ngi la dep install ia ka Jdk&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin run ia ka java program bad peit kumno ka trei kam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
|Nga la dep don lypa ia ka code harum, save ia ka file kaba ai kyrteng TestProgram dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Mynta to ngan compile bad run ia kane ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|Kane ka code ka pynpaw “We have successfully run a java program” ha ka terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|Te to ngin leit biang sha ka Terminal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba nga la dep save ia ka file TestProgram dot java haka Home Directory&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Bad ia mynta hi nga don ha ka Home Directory&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Te, ha ka command prompt, type: java c space  TestProgram dot java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
|Kaneka dei ban compile ia ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngan run ia ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Te type jave space testprogram bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia ka output kum “ We have successfully run a java program”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|Kumne, ka jinginstall jong ngi ka la long kaba janai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin leit biang sha ki slides&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|  Ngan ym batai balei ka java ka long kaba  myntoi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| Ka java ka long kaba  suk &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Ka java ka dei object oriented&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| Kadei ka platform kaba long marwei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Ka long . Ka java ka long kaba tbit ban pyntrei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Ka java ka dei “multi-threaded”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Ngin leit mynta lyngba ki kato katne ki jaid bad application jong ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| JSP lane Java Server Pages. La pynshong nongrim halor ki code  ryngkat bad ki HTML tags&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Ka JSP ka iarap ban shna ki dynamic web pages&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Java applet. La pyndonkam ban ai ki jinglong ba iadei  sha ki web applications&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|J2EE lane Java Enterprise Edition: Companies ka pyndonkam J2EE&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|La pyndonkam ban phah na kawei sha ka wei ia ki XML structured documents&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| JavaBeans: ka JavaBeans ka dei ka bynta jong ka software kaba lah ban iai pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Lah ban pyndonkam ia ka ban shna bad pynbha ia ki applications&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Mobile Java: La pyndonkam   na bynta ki kor byrngia ba bunjait kum ki mobile phone&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Te  ha kane ka jinghikai ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| Ban install ia ka JDK da kaba pyndonkam Synaptic Package Manager&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Ban compile bad run ia ka java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Ki jingmyntoi ban pyndonkam ia ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|Ki jaid bad ki jingpyndonkam ia ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project sngewbha peit ia kane ka video kaba don ha kane ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khlain phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|Ka spoken tutorial project team &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Ai certificates ia kito kiba pass ha ka onlinetest&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project talk to a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
|La kyrshan da ka national mission on Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha ka link harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Kumne ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Ma nga u Khrapyrkhat wanshong pynkut noh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Non-static-block/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Non-static-block/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Non-static-block/Khasi"/>
				<updated>2017-12-24T18:52:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Non-Static block” in Java  |- |  00:06 |  Ha kane ka tutorial, ng...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Non-Static block” in Java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Shaphang “non-static” block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
| Mynba u non static block la execute&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
| Ka nuksa jong  “non-static block”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
| Bad balei ngi donkam ia ki “constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi pyndonkam&lt;br /&gt;
Ubuntu version 11.10&lt;br /&gt;
Java Development Environment jdk 1.6&lt;br /&gt;
Bad  Eclipse IDE 3.7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|Ban bud iakane ka tutorial, phi dei ban nang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:29&lt;br /&gt;
| Kumno ban shna ia u “constructor” ha ka java da kaba pyndonkam ia ka “Eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:38&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit, kaei kaba u “non-static block” u long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
| Uno uno u code ba la thoh hapdeng ki artylli I curly brackets u dei u “non-static block”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46  &lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka syntax hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| Ha kaba kumno la execute ia u non static block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
| La execute ia u “non static block” na manla u object ba la shna &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
| Ka executes hashuwa ka jingpyntrei ia u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
| Ka lah ban initialize ia ki instance member variables jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:08&lt;br /&gt;
| Kano kano ka jingpyntrei kam kum ka jingkhein lah ruh ban buh hapoh ka block&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai sha ka “Eclipse” bad pyrshang ban pyndonkam ia u “non-static block”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:22&lt;br /&gt;
|  Nga la dep plie lypa ia ka “class” ba kyrteng “NonStatic Test” ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka “class” ba kyrteng “A”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh “class” “A”, nyngkong ngan shna ia u variable jong u type “int”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:38&lt;br /&gt;
| Te, type: “int a” semicolon, nangta nion “Enter”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
| Hapoh ki curly bracket, type: “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes” “Non static block of an instance of Class A” Semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| Nangta type, “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes” The value of a is” plus “a” semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngin declare ia u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Te type, “public A” plie bad khang ia ki bracket plie ia ki curly bracket nion “Enter”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
| Nangta type: “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “Constructing object of type A” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
| Nangta type, “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “The value of a is” plus “a” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| Mynta save ia kane ka file&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
| Hapoh “class Non Static Test” ha ka Eclipse to ngin shna ia u object jong ka “Class A”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
| Te, type: “A” space “a1” equal to “new” space “A” plie bad khang ia ki bracket semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, ngin shna sa uwei u object jong ka class “A”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
| Te, type:”A” space “a2” equal to “new” space “A” plie bad khang ia ki bracket semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| Mynta, “save” bad “run” ia ka file. Te, nion “Ctrl &amp;amp; S” bad “Ctrl&amp;amp;F11” key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka output kumne harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Kumba ngi lah ban iohi, haba u oject ba nyngkong la shna,  u “non-static block “ la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:45&lt;br /&gt;
|  U “non static block” jong ka “instance jong ka class A” bad  ka instance variable ‘a” la initialized sha u “0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
| Dei tang hadien kata,  ba ia u “Constructor” la execute. Ba shna ia u object jong u type “A”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Bad hangne, instance variable la initialized biang sha u ‘0’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:07&lt;br /&gt;
| Nangta biang haba la shna ia u object ba ar, ia ka non-static block la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
| Kane ka rukom ka iai bteng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
|   Ngi lah ban don bun tylli ki “non-static block” hapoh ka “class”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:25&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep la execute iaki  ha ka rukom ba ki paw hapoh ka “class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyrshang ia ka mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Thep ia kawei ka block hadien ka ba nyngkong hapoh ka class “A”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
| Te sa shisien type hapoh ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
| System dot out dot println hapoh ki bracet bad double quotes “Second Non Static block of an instance of Class A” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
| Nangta type:”system” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “The value of a is” plus “a” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:30&lt;br /&gt;
| Mynta save ia kane ka file, nion Ctrl&amp;amp;S ha ka juh ka por , nangta nion Ctrl&amp;amp;F11 ba run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kumne harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba hadien ba la execute ia ka block ba nyngkong, ia ka ba ar la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
|  Nangta tang ia u constructor la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
| Mynta phi lah ban sngew balei ba ngi donkam ia ki “constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
| Ka jubab ka long ba ngim don kam ia u “default constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Hynrei ia ka “non-static block “ um lah ban parameterized&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Phim lah ban don “objects” ki ba shim values na shabar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Te u “non-static block” um dei uba mih bujli na ka bynta u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:27&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngi la pule &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
| Shaphang “non-static block” bad kumno ban pyndonkam ia u ne u block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|  Na bynta ki kam ban leh: Shna ia ka “class” ba kyrteng “B”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
| Shna ia u “non-static block” bad u “constructor” kumba la pyni hakane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| Shna ia u “object” jong ka “Class B” hapoh  ka “classNonStatic Test” kaba la dep shna lypa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|Peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
|  Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
|  peit ia kane video ka ba don ha kane ka link http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|   ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|   Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|   ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
ai certificate ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:18&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|   Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
|   Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
| Kumne ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
|  Ma nga u Khrapyrkhat Wanshong na shillong, pynkut not. Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Using-this-keyword/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Using-this-keyword/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Using-this-keyword/Khasi"/>
				<updated>2017-11-21T10:06:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Using this Keyword in Java”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07 &lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngin sa pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Shaphang ka jingpyndonkam ia ka “this” keyword&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ka “this” keyword ryngkat bad ki “fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ka “this” keyword ban pyniasnoh ia ki “constructors”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|  Hangne ngin pyndonkam da &lt;br /&gt;
'''Ubuntu version 11.10'''&lt;br /&gt;
'''jdk 1.6''' bad &lt;br /&gt;
'''Eclipse IDE 3.7.0''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28	&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban nang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|  Kumno ban shna ia u “constructor” ha ka java, da ka ba pyndonkam da ka “eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
|  Lada em, na bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha leit sha ka website kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia peit ia ka jingpyndonkam ia “this” keyword&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| Hapoh u constructor, “this” ka dei ka reference sha u object ba mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
|  Ngin lah ban refer ia uno uno u dkhot jong u object ba mynta, hapoh u constructor pyndonkam ia ka “this”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Mynta ngin peit ia ka jingpyndonkam jong ka “this” keyword ryngkat bad ki fields&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Ka “this” keyword ka iarap ia ngi ban kiar  ia ka jingiakulmar ha ki  kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ia kum kita ki nuksa hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
|  Na bynta kata to ngin plie ia ka “Eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka “Student Class” kaba ngi la dep shna ha ki tutorial ba la dep&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
|  Comment ia u “default constructor”, comment ia u “constructor” ryngkat bad kawei ka parameter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
|  Bad comment ruh ia u code ban shna ia ki objects jong ar shajrong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|  Mynta, peit thuh ia u “parameterized constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| “The roll_number” bad “the_ name”ki dei ki arguments ba la pass sha u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| “roll number” bad “name” kidei ki instance variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pynkylla ia ki arguments jong “roll_number” bad “name” sha lade hi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|  Te hapoh u constructor ngi don &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|  “roll_number” equal to “roll_number” bad “name” equal to “name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
|Mynta “save” bad “run” ia ka file. Te nion Ctrl, S bad Ctrl, F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kumne harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| “I am a parameterized constructor” “0” “null”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Mynta leit biang sha u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17 &lt;br /&gt;
| Ngi iohi artylli ki warning ha u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|  Buh ia u mouse halor ki warning symbol&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi “The assignment to the variable roll_number has no effect”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Bad “The assignment to the variable name has no effect”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei namar, ha u “constructor”, “roll_number” bad “name” ki dei ki “local variables”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|  Ki “local variables” ki dei ki variables ki ba lah ban access hapoh ka method lane block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|  Hangne, “roll_number” bad “name” un initialized sha u 11 bad Raju&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| Namar ngi la dep pass ia ki values 11 bad raju hapoh u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01	&lt;br /&gt;
| Hynrei shisien ba ki wan shabar na u constructor, ia ki un ym lah ban ioh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Kumta, tang “roll_number” bad “name”  ki ba ngi tip, ki dei ki instance variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|  La dep initialized lypa sha u ‘0’ bad ‘null’ ha ka por ba la dep shna ia u object&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|  Te ngi  ioh ia ka output kum “0” bad “null”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin pynkylla hapoh u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Te Type:”this” dot “roll_number” equal to “roll_number”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|  Bad “this” dot “name” equal to “name”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|  Mynta save bad run ia ka file. Te nion Ctrl S bad Ctrl F11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka output kumne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|   “I am parameterized constructor” 11 bad Raju&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar “this” dot “roll number” bad “this” dot “name” ki thew sha ki instance variables “roll_number” bad “name”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Bad hangne “roll number” bad “name” ki dei ki arguments ba la pass ha ka “method”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
|  Ban kiar ia ka jingiatyngkhuh hapdeng “local” bad “instance” variables ngi pyndonkam da ka “this” keyword&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit ia ka jingpyndonkam ia ka “this” keyword ban pyniasnoh ia u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban pyndonkam ia ka “this” keyword hapoh u “constructor” ban call ia uwei pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
|  Ki constructors ki dei ban don ha ka juh ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Ia kane la khot “explicit constructor invocation”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Te, to ngin leit biang sha ka “student” class kaba ngi la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
|Mynta weng ia ki comments&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Mynta, comment ia ka bynta ban assign ia ki instance variables sha ki value jong ki ha ki constructor ba nyngkong bad ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| Nangta  comment ia ka bynta ka ba shna ia u object ba ar bad ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
| Mynta, nyngkong to ngin leit sha u “constructor” u bym don parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|  Hadien ki curly brackets type “this” hapoh bracket “11” bad semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:28&lt;br /&gt;
| Hapoh u constructor ba ar type: “this” hapoh ki bracket “11” comma hapoh ki double quotes “Raju” semicolon&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Mynta “save” bad “run” ia ka file. Te nion Ctrl S bad Ctrl F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kumne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| “I am a parameterized constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
| '''I am a constructor with a single parameter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| '''I am a Default Constructor'''  '''11''' bad '''Raju'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:02&lt;br /&gt;
| Mynta ngan batai ia ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  Haba la shna ia u object, la call ia u constructor ba iabud&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|  U constructor hangne u dei u bym don argument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|  Ka control la leit sha ka lain ba nyngkong ha u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Ka ia tyngkhuh ia ka “this” hapoh bracket “11” statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
|  Namarkata ka call ia u “constructor” u ba pdiang ia ka wei ka integer argument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|  Nangta ka control ka leit sha ka “this” hapoh bracket “11” comma “Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|  Namarkata ka call ia u “constructor” uba pdiang ia u wei u interger bad kawei ka string argument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|  Te, u ne u “constructor” la executed bad ngi ioh ia ka output kum “I am a parameterized constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
|Mynta ki instance variables un initialized sha u “11” bad “Raju” kumba ngi  pass&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
|  Mynta , ka control ka leit biang sha u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
|  Te u constructor ba ar la shah executed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kum “I am  a constructor with a single parameter”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25 &lt;br /&gt;
|  Nangta, ka control ka leit sha u constructor ba nyngkong bad ka executes &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|  Te ngi ioh ia ka output kum “ I am a default constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
|  Nangta ka studentDetail method ka execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
|  Te ngi ioh “11” bad “Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:45&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pynkylla khyndiat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
| Buh ia ka “this” statement ha ka ba khatduh ha u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka compiler error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
|  Buh ia u mouse halor ki errors symbol&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka error kum &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|  “Constructor call must be the first statement in a constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:12&lt;br /&gt;
|  Te ngi dei ban buh ia u ha ka lain ba nyngkong jong u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
| Te, buh ha ka lain banyngkong jong u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi lah ban iohi ba ka error ka la jah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:31&lt;br /&gt;
|  Te ha ka ne ka jinghikai ngi la pule &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
|Ia ka jingpyndonkam ia ka “this” keyword ryngkat bad ki “fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ka “this” keyword ban pyniasnoh ia ki constructors&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:41&lt;br /&gt;
|  Kumno  dei ban pyndonkam ia ka  “this” keyword hapoh u “constructor” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:45&lt;br /&gt;
|  Na bynta ki kam ban leh, ha ka employee class” kaba la shna mynshuwa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
|  Shna ia u constructor ryngkat bad artylli ki parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
|   Pyndonkam ia ka “this” keyword ban initialized ia ki “instance variables”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57 &lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, shna ia u “constructor” ryngkat u wei bad khlem parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:01&lt;br /&gt;
|   Pyrshang ban pyniasnoh lang ia ki “constructor” pyndonkam da ka “this” kumba la batai ha kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:07&lt;br /&gt;
|  Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:09&lt;br /&gt;
|  peit ia kane video ha ka link ha rum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
|  ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:16&lt;br /&gt;
|   Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   11:19 &lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:23&lt;br /&gt;
|  ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
| ai certificate ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
|  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:36&lt;br /&gt;
|   Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:40&lt;br /&gt;
|   la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:46&lt;br /&gt;
|  Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Kumne ngi la poi sha kaba kut jongkane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:58&lt;br /&gt;
|  Ma nga U Khrawpyrkhat Wanshong Pynkut noh Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Using-this-keyword/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Using-this-keyword/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Using-this-keyword/Khasi"/>
				<updated>2017-11-21T09:53:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Using this Keyword in Java” |- | 00:07  |  Ha kane ka jinghikai n...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Using this Keyword in Java”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07 &lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngin sa pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Shaphang ka jingpyndonkam ia ka “this” keyword&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ka “this” keyword ryngkat bad ki “fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ka “this” keyword ban pyniasnoh ia ki “constructors”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|  Hangne ngin pyndonkam da &lt;br /&gt;
'''Ubuntu version 11.10'''&lt;br /&gt;
'''jdk 1.6''' bad &lt;br /&gt;
'''Eclipse IDE 3.7.0''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:28	&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban nang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|  Kumno ban shna ia u “constructor” ha ka java, da ka ba pyndonkam da ka “eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
|  Lada em, na bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha leit sha ka website kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia peit ia ka jingpyndonkam ia “this” keyword&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| Hapoh u constructor, “this” ka dei ka reference sha u object ba mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
|  Ngin lah ban refer ia uno uno u dkhot jong u object ba mynta, hapoh u constructor pyndonkam ia ka “this”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Mynta ngin peit ia ka jingpyndonkam jong ka “this” keyword ryngkat bad ki fields&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Ka “this” keyword ka iarap ia ngi ban kiar  ia ka jingiakulmar ha ki  kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ia kum kita ki nuksa hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
|  Na bynta kata to ngin plie ia ka “Eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka “Student Class” kaba ngi la dep shna ha ki tutorial ba la dep&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
|  Comment ia u “default constructor”, comment ia u “constructor” ryngkat bad kawei ka parameter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
|  Bad comment ruh ia u code ban shna ia ki objects jong ar shajrong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|  Mynta, peit thuh ia u “parameterized constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| “The roll_number” bad “the_ name”ki dei ki arguments ba la pass sha u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
|- “roll number” bad “name” kidei ki instance variables&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pynkylla ia ki arguments jong “roll_number” bad “name” sha lade hi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|  Te hapoh u constructor ngi don &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|  “roll_number” equal to “roll_number” bad “name” equal to “name&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
|Mynta “save” bad “run” ia ka file. Te nion Ctrl, S bad Ctrl, F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kumne harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| “I am a parameterized constructor” “0” “null”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Mynta leit biang sha u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17 &lt;br /&gt;
| Ngi iohi artylli ki warning ha u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|  Buh ia u mouse halor ki warning symbol&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi “The assignment to the variable roll_number has no effect”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Bad “The assignment to the variable name has no effect”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei namar, ha u “constructor”, “roll_number” bad “name” ki dei ki “local variables”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|  Ki “local variables” ki dei ki variables ki ba lah ban access hapoh ka method lane block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|  Hangne, “roll_number” bad “name” un initialized sha u 11 bad Raju&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| Namar ngi la dep pass ia ki values 11 bad raju hapoh u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01	&lt;br /&gt;
| Hynrei shisien ba ki wan shabar na u constructor, ia ki un ym lah ban ioh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Kumta, tang “roll_number” bad “name”  ki ba ngi tip, ki dei ki instance variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|  La dep initialized lypa sha u ‘0’ bad ‘null’ ha ka por ba la dep shna ia u object&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|  Te ngi  ioh ia ka output kum “0” bad “null”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin pynkylla hapoh u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Te Type:”this” dot “roll_number” equal to “roll_number”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|  Bad “this” dot “name” equal to “name”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|  Mynta save bad run ia ka file. Te nion Ctrl S bad Ctrl F11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka output kumne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|   “I am parameterized constructor” 11 bad Raju&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar “this” dot “roll number” bad “this” dot “name” ki thew sha ki instance variables “roll_number” bad “name”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Bad hangne “roll number” bad “name” ki dei ki arguments ba la pass ha ka “method”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
|  Ban kiar ia ka jingiatyngkhuh hapdeng “local” bad “instance” variables ngi pyndonkam da ka “this” keyword&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit ia ka jingpyndonkam ia ka “this” keyword ban pyniasnoh ia u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban pyndonkam ia ka “this” keyword hapoh u “constructor” ban call ia uwei pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
|  Ki constructors ki dei ban don ha ka juh ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Ia kane la khot “explicit constructor invocation”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Te, to ngin leit biang sha ka “student” class kaba ngi la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
|Mynta weng ia ki comments&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Mynta, comment ia ka bynta ban assign ia ki instance variables sha ki value jong ki ha ki constructor ba nyngkong bad ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| Nangta  comment ia ka bynta ka ba shna ia u object ba ar bad ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
| Mynta, nyngkong to ngin leit sha u “constructor” u bym don parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|  Hadien ki curly brackets type “this” hapoh bracket “11” bad semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:28&lt;br /&gt;
| Hapoh u constructor ba ar type: “this” hapoh ki bracket “11” comma hapoh ki double quotes “Raju” semicolon&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Mynta “save” bad “run” ia ka file. Te nion Ctrl S bad Ctrl F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kumne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| “I am a parameterized constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
| '''I am a constructor with a single parameter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| '''I am a Default Constructor'''  '''11''' bad '''Raju'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:02&lt;br /&gt;
| Mynta ngan batai ia ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  Haba la shna ia u object, la call ia u constructor ba iabud&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|  U constructor hangne u dei u bym don argument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|  Ka control la leit sha ka lain ba nyngkong ha u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Ka ia tyngkhuh ia ka “this” hapoh bracket “11” statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
|  Namarkata ka call ia u “constructor” u ba pdiang ia ka wei ka integer argument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|  Nangta ka control ka leit sha ka “this” hapoh bracket “11” comma “Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|  Namarkata ka call ia u “constructor” uba pdiang ia u wei u interger bad kawei ka string argument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|  Te, u ne u “constructor” la executed bad ngi ioh ia ka output kum “I am a parameterized constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
|Mynta ki instance variables un initialized sha u “11” bad “Raju” kumba ngi  pass&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
|  Mynta , ka control ka leit biang sha u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
|  Te u constructor ba ar la shah executed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kum “I am  a constructor with a single parameter”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25 &lt;br /&gt;
|  Nangta, ka control ka leit sha u constructor ba nyngkong bad ka executes &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|  Te ngi ioh ia ka output kum “ I am a default constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
|  Nangta ka studentDetail method ka execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
|  Te ngi ioh “11” bad “Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:45&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pynkylla khyndiat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
| Buh ia ka “this” statement ha ka ba khatduh ha u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka compiler error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
|  Buh ia u mouse halor ki errors symbol&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka error kum &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|  “Constructor call must be the first statement in a constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:12&lt;br /&gt;
|  Te ngi dei ban buh ia u ha ka lain ba nyngkong jong u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
| Te, buh ha ka lain banyngkong jong u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi lah ban iohi ba ka error ka la jah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:31&lt;br /&gt;
|  Te ha ka ne ka jinghikai ngi la pule &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
|Ia ka jingpyndonkam ia ka “this” keyword ryngkat bad ki “fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ka “this” keyword ban pyniasnoh ia ki constructors&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:41&lt;br /&gt;
|  Kumno  dei ban pyndonkam ia ka  “this” keyword hapoh u “constructor” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:45&lt;br /&gt;
|  Na bynta ki kam ban leh, ha ka employee class” kaba la shna mynshuwa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
|  Shna ia u constructor ryngkat bad artylli ki parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
|   Pyndonkam ia ka “this” keyword ban initialized ia ki “instance variables”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57 &lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, shna ia u “constructor” ryngkat u wei bad khlem parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:01&lt;br /&gt;
|   Pyrshang ban pyniasnoh lang ia ki “constructor” pyndonkam da ka “this” kumba la batai ha kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:07&lt;br /&gt;
|  Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:09&lt;br /&gt;
|  peit ia kane video ha ka link ha rum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
|  ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:16&lt;br /&gt;
|   Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   11:19 &lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:23&lt;br /&gt;
|  ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
| ai certificate ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
|  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:36&lt;br /&gt;
|   Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:40&lt;br /&gt;
|   la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:46&lt;br /&gt;
|  Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Kumne ngi la poi sha kaba kut jongkane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:58&lt;br /&gt;
|  Ma nga U Khrawpyrkhat Wanshong Pynkut noh Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Parameterized-constructors/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Parameterized-constructors/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Parameterized-constructors/Khasi"/>
				<updated>2017-11-15T20:07:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “parameterized” constructor in java |- |00:08 |Ha kane ka jinghikai...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “parameterized” constructor in java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin sa pule &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
| Shaphang “parameterized” ”constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|Ban shna ia u “parameterized” constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da &lt;br /&gt;
'''Ubuntu version 11.10 OS'''&lt;br /&gt;
'''Java Development kit  1.6'''&lt;br /&gt;
bad ''' Eclipse 3.7.0'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai phi dei ban nang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
| Ban shna ia u default constructor ha ka java da kaba pyndonkam da ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki tutorial bad iadei sngewbha leit sha ka website ba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| u ei u parameterized constructor?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
U constructor uba don ki parameters la khot “parameterized constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
| U lah ban don kawei lane bun tylli ki parameters ha u&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| To ngin shna ia u parameterized constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Ha ka eclipse nga don ka file student.java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia kane ka file ha ka tutorial ba la dep&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh constructor ngin ai ia ki variables ia ki default value jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| Te roll number equal to zero ha ka jaka u 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|  Bad “name” equal to “null” ha ka jaka “raman”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
| Nangta type system dot out dot println “I am a default constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55	 &lt;br /&gt;
| Kumta ngi la dep shna ia  u constructor khlem ki  parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|Ha ka java, ia kum kita ki constructor la khot default constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|Mynta ngin shna sa ia uwei  u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|Te type: Student  bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17&lt;br /&gt;
| Ha poh ki bracket ïnt the roll number comma string “the name”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
|Te, kaei kaba ngi la leh ka long ba ngi la declare ia u constructor khlem ki parameter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong u constructor ka dei student kaba  long ka kyrteng jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
| Hapoh ki bracket, ngi la buh artylli ki parameters ia  u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban ai kino kino ki  number jong ki parameter ia u constructor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh ki curly bracket type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|System dot out dot println “I am a parameterized constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
| Nangta “Roll number” equal to “the roll number”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
| Bad “name” equal to “the name”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|Te, ngi la dep shna u “constructor” ryngkat bad ki parameters&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin call ia une u “constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Te hapoh ka “main method” type “student stu2” equal to “new student” hapoh ki bracket “11” comma hapoh double quotes “raju”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28	&lt;br /&gt;
| To ngin call ia ka studentDetail method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| Te type “stu2.studentDetail”&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38 &lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka “output” ha ka console&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| La pynpaw nyngkong ia u “default constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| La initialized ia ki variables da ki default values&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56	&lt;br /&gt;
|Nangta ka call ia u parameterized constructor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| La initialized ia ki variables sha ka values kaba la pyni kum ki arguments&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
| Kaba long 11 bad Raju&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno u “parameterized constructor u trei kam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Haba ngi call ia u parameterized constructor, ngi pass ia artylli ki values ha u&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Ia kine la khot arguments&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Ka value 11 la copy sha u parameter “the roll number”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Bad ka value “Raju” la copy sha u parameter “the name”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Nangta ka value jong “the roll number” la assigned ha “roll number”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|Bad ka value jong “the name” la assigned ha “name”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|Namarkata ngi iohi  ha ka output 11 bad Raju&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki common errors haba ngi call ia u parameterized constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|Shubuh ngi pass ia ka single argument  ha u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| Te weng “Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka error. Ka pynpaw “The constructor Student with parameter (int) is undefined”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24	&lt;br /&gt;
| Te ka jingdon jong ki argument ka dei ban iahap bad a jingdon jong ki parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah type biang “Raju” ban weng ia ka jingbakla&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Ha ka juh ka por ngin lah ban define ia uwei pat  u constructor ryngkat bad ka wei ka parameter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| To ngin leh ia kata&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
|Te “student” hapoh ki bracket int r number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01  &lt;br /&gt;
| Hapoh ki curly bracket type “system dot out dot println”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
| “ I am a constructor with a single parameter”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|Nangta “roll number” equal to “r_number”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
| Save ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba ka jingbakla la pynbeit haba ngi define ia u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| To ngin run ia kane ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| Ha ka console ngi iohi ba u roll number la assigned sha ka value 11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08 &lt;br /&gt;
|Katba name ka long null namar u constructor u shim tang kawei ka  argument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| To ngin call biang ia u constructor ryngkat bad artylli ki parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|Te type Student stu3 equal to “new student”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40 &lt;br /&gt;
| 11 comma Raju&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
|Nangta Stu3 dot studentDetail&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|Shubuh hangne ngi pass 11 kum u string, te add double quotes&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ia ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Ka pynpaw “the constructor Student String comma string is undefined”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
| Te wat ka data type jong ka argument ka dei ban iapha bad jong ka parameter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Te mynta weng ia ki quotes bad save ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngin shem la iohi ia ka jingbakla&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
| Te run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:38&lt;br /&gt;
| Ha ka output ngi iohi lai tylli ki constructors&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| U ba nyngkong u dei u default constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
| U ba ar u dei u constructor ryngkat ba kawei ka parameter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| Bad u balai u dei u constructor ryngkat bad artylli ki parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka rukom ban shna ia u  parameterized constructor ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
| Balei constructor?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|Ki variables ha ka class dei ban initialized ha ka por ba shna ia ka instance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
| Ka lah ban long kaba bun kam ban initializes ia baroh ki variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:18&lt;br /&gt;
|Te ka java ka shah ia ki objects haba la shna  ban initialize dalade hi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:25&lt;br /&gt;
|Ia kane ka  lah ban leh lyngba ka jingpyndonkam ia u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:30&lt;br /&gt;
| Te ha kane ka jinghikai ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33&lt;br /&gt;
| Ban shna parameterized constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36 &lt;br /&gt;
| Ka jingtreikam jong u parameterized constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:39&lt;br /&gt;
| Bad ka jingmyntoi ban pyndonkam ia u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
| Na bynta ban assess ia lade shna ka class employee&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48&lt;br /&gt;
| Shna ia ki constructor ryngkat bad ki parameters &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:53&lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
|peit ia kane video ka ba don ha ka spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:02&lt;br /&gt;
| ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
| ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:14&lt;br /&gt;
| ai certificate ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:24&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:34&lt;br /&gt;
|Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:43&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:46&lt;br /&gt;
|Khublei ia ka jingsnohkti lang. Ma nga U Khrawpyrkhat Wanshong Pynkut noh Jai Hind&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Default-constructor/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Default-constructor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Default-constructor/Khasi"/>
				<updated>2017-11-14T17:18:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Default Constructor in Java |- |  00:07  |   Ha kane ka tutorial, ngi...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Default Constructor in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07 &lt;br /&gt;
|   Ha kane ka tutorial, ngin sa pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
| Shaphang default constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
| Bad ban shna constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi pyndonkam&lt;br /&gt;
'''Ubuntu version 11.10''' &lt;br /&gt;
'''Java Development Kit jdk 1.6''' bad&lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7.0'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:26&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban nang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:29&lt;br /&gt;
| Kumno ban shna class bad object jong ka class ha ka java dakaba pyndonkam eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:34&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
|  Constructor la pyndonkam ban initialize ia ki instance variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:46 &lt;br /&gt;
| La call ia ki ha ka por ba shna ia u object bathymmai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin peit kum ban define ia u constructor ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
| Te, ha ka eclipse, nga la dep shna lypa ha ka java ia ka file Student.java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|  Ha ka Student class ngin declare ia artylli ki variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
| Te type int roll_number semicolon bad string name semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:20&lt;br /&gt;
|   Mynta to ngin shna ia ka method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
| Te, type: void studentDetail().&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| Hapoh ki curly bracket type system dot out dot println roll_number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:50  &lt;br /&gt;
| Nangta system dot out dot println name:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03   &lt;br /&gt;
|  Mynta hapoh ka main method ngin call ia kane ka method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:08&lt;br /&gt;
| Te. to ngin shna ia u object bad call ia ka method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
| Te, type: Student object name stu equal to new Student().&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:28&lt;br /&gt;
| Nangta stu dot method name kaba long studentDetail&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:41&lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   02:46&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka output zero bad null&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:49&lt;br /&gt;
| Te, ia u int variable roll_number la dep initialized sha ka default value zero&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:56&lt;br /&gt;
| Bad ka string name la dep initialized sha ka default value null&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:02&lt;br /&gt;
| Lada ngim define ia u constructor,  kumta la shna ia u default constructor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:08	&lt;br /&gt;
| Ki default constructor kim don parameters&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:11&lt;br /&gt;
| ki initialize ia ki instance variables sha ka default value jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin define ia u constuctor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
| Te type, Student S capital bracket bad curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
| Kynmaw, ba u constructor u don ka juh kyrteng kum ka class name hakaba u don&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
|  Ki constructors ki long iasyriem ia ka methods hynrei ki don kato katne ki jingiapher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:48&lt;br /&gt;
|   Ngi iohi ia ka  juh ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51 &lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar u constructor uba ngi define u long kumjuh kumba khlem don constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:58&lt;br /&gt;
| Hynrei hangne, u default constructor khlem shna namar ba ngi la dep define ia u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:06&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin ai values sha ki variable jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:11&lt;br /&gt;
| Te hapoh u constructor type: roll_number equal to ten semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| Bad name equal to hapoh double quotes Raman&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43 &lt;br /&gt;
|   Ngi iohi ha ka output ba u roll_number u long 10 bad ka name ka long Raman&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
| Te u constructor u initialize ia ka instance field&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:55&lt;br /&gt;
|   Mynta to ngin peit ia ki kato katne ki jingiapher hapdeng method bad constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:01&lt;br /&gt;
| Constructor um don ka return type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:05&lt;br /&gt;
| Katba ka method ka don ka return type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:10&lt;br /&gt;
|  Ia u constructor la call da kaba pyndonkam ia u new operator&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
| Katba ka method la call da kaba pyndonkam ia u dot operator&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
| Te, kine ki dei ki kato katne ki jingiapher hapdeng constructor bad method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Te ha kane ka jinghikai ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:32 &lt;br /&gt;
| Shaphang default constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Ban define ia u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
| Bad ka jingiapher hapdeng method bad constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
|  Na bynta ban assess ia lade, shna ka class Employee ryngkat ki variables bad ka method ban pynpaw ia ki variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
| Bad shna u constructor na bynta ka class employee&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:52&lt;br /&gt;
|  Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:54&lt;br /&gt;
|  peit ia kane video ka ba don ka http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:00&lt;br /&gt;
|  ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:03&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
| ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
|  ai certificate ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
|  la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:38&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40&lt;br /&gt;
| Khublei nabynta ka jingsnoh kti lang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| Ma nga u Khrawpyrkhat Wanshong pynkut noh jai hind&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Instance-fields/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Instance-fields/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Instance-fields/Khasi"/>
				<updated>2017-11-14T10:19:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- | 00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Instance Fields” ha ka Java |- | 00:06 | Ha kane ka jinghikai, ngin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Instance Fields” ha ka Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin sa pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
| Shaphang “instance fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
| Ban access ia ki “instance fields” jong ka “class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
| “Modifiers” na bynta “instance fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Bad balei la khot “instance fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu version 11.10''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|'''jdk 1.6'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
| Bad “Eclipse IDE 3.7.0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban nang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Kumno ban shna ia ka “class” ha ka “Java” da ka ba pyndonkam ia ka “Eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| Phi dei ban tip ruh kumno ban shna ia u “object” na bynta ka “class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Ngi tip ba ki objects ki buh ia ki jinglong jong ki ha ki “fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Kine ki fields la declare khlem ka “static” keyword&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule shaphang “ static fields” ha ka jinghikai ba hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ia ki “Non-static fields” la tip ruh kum “instance variables” lane instance fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| To ngi leit phai biang sha ka “Student Class” kaba  la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi hangne “roll no” bad “name”  ki dei ki “instance fields” jong kane ka “class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin sa pule kumno ban access ia kine ki “fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Na bynta kata, to ngin plie ia ka “TestStudent class” kaba ngi la dep shna lypa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban weng ia ka statement ban shna ia u “object” uba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Ngin weng ruh ia ka “println” statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| Mynta ngin access ia ki “fields”, “roll_no” bad “name” jong ka student class pyndongkam “stud1” bad u “dot operator”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Te, na bynta  type “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “The roll number is” nangta plus “stud1” dot na ka option ba la ai, select “roll_no” nion “Enter” nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|  Ha u lain ba bud, type ‘System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “The name is” plus “stud1” dot select “name” nion “Enter” nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Mynta “save” bad “run” ia ka file. “TestStudent. Java”. Te nion “Ctril S” bad “Ctrl, FII”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|   Ngi ioh ia ka output kum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|  “The roll number is 0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|  “the name is null”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00  &lt;br /&gt;
|   Kane ka dei namar, ngi khlem sdang ia u “variable” da uno uno u value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|  Ha ka “Java” ki “fields” kim lah ban don random values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
|  Hadien ba ia ka “Memory” la ai jaka na bynta u “Object”,  ia ki “fields” la initialize da u “null” lane “zero”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka kam la leh da u “constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|  Ngin sa pule shaphang “constructor” ha ki tutorial ki ba hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngin initialize ia ki “fields” bad peit ia ka “output”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Te type “int” “roll no” equal to “50” ha u lain ba bud “String” “name” equal to hapoh double quotes “Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|| Mynta, “Save” bad “run” ia ka file. Nion “Ctrl, S” bad “Ctrl, FII”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kumba la khmih lynti. “The roll number is 50”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|  “The name is Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56 &lt;br /&gt;
|Kane ka long namar ba ngi la initialized ia ki variables ha ka “Student” “Class”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba hangne ki “fields” kim don “modifier” lane “default modifier&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|  Kynmaw “modifiers”, kiba ngi la dep batai ha ka “Creating classes”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban access ia ki fields namar “Student.java” bad “TestStudent.java” baroh ar ki don ha ka juh ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi lah ban iohi ia kata ba ki don ha ka juh ka default package&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|  Ngin sa pule shaphang ki “packages” ha ki tutorial kiba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pynkylla ia ka “modifier” sha “private&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37 &lt;br /&gt;
|  Te, hashuwa ka declaration “field” type: “private”. Te type “private” space “int roll no=50”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
|  Ha u lain ba bud, “private” space “string” “name=Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Mynta “save” ia ka file “Student.java”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ngi ioh  ia ka error ha ka “TestStudent.java”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Buh ia u mouse halor ki error symbol&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Ka ong”The field student” dot “roll number” is not visible&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Bad ka the field student dot name “ is not visible&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ki “private fields” lah ban access ia ki tang napoh ki class lajong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban pyrshang ban access “roll_no” bad “name” na ka Student class &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
|  Phin sa lap ba phi lah ban access  khlem don error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ka “modifier” sha “protected”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Mynta “save” ia ka file bad “run” ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban ioh ia ka output ha ka console. “The Roll no is 50” “The name is Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba ia ki “protected fields” lah ban access hapoh ka juh ka “package”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit balei la khot “instance fields”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22 &lt;br /&gt;
|  La khot “instance fields” namar ka value jong ki ka long pher ia kawei ka “instance” jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|  Ha kiwei pat ki kyntien manla u object jong ka class un don ka value kaba long pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:34&lt;br /&gt;
|  To ngin leit biang sha ka “TestStudent class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Hangne, ngin shna sa uwei u object jong ka “Student Class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| Te, type ha u lain ba bud, “Student” space “stud2” equal to “new” space “Student” plie bad khang ia ki bracket semicolon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06 	&lt;br /&gt;
|  Ngin initialize ia baroh ki object ha ka “TestStudent class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|  Te, ha u lain ba bud type “stud1” dot select “roll no” nion “Enter” equal to “20” semicolon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|  Ha u lain ba bud , “stud1” dot select “name” nion “enter” equal to hapoh double quotes “ramu” semicolon nion enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
|  Kumne ngi la dep initialized ia ki “fields”  na bynta u object banyngkong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngin initialize ia ki “fields” na bynta u object ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|  Te type “stud2” dot select “roll no” equal to “30” semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, “stud2” dot select “name” equal to hapoh double quotes” Shyamu “semicolon” nion “Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Mynta hadien ka “println” statement type “System” dot “out” dot “println” hapoh bracket bad double quotes “The roll number is “plus “stud2” dot select “roll no” bad semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| “System” dot “out” dot “println” hapoh bracket bad double quotes “The name is’ , plus “stud2” dot select “name” bad semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
|  Mynta save bad run ia ka file. Nion Ctrl S bad Ctrl F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:38&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka output kumne harum “The roll no is 20’, “The name is Ramu” “The Roll no is 30”, “The name is shyamu”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
|  Hangne baroh ar “stud1” bad “stud2” ki thew sha artylli ki object&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
|  Kane ka mut ba ki ar object ki don ki values kiba long kyrpang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba hangne. U object nyngkong u  don value 20 bad Ramu&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
|  U  object baar u don values 30 bad Shyamu&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:09&lt;br /&gt;
|   Mynta to ngin shna sa uwei u object&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
|  Te type “Student” space “stud3” equal to “new” space “Student” hapoh bracket plie bad khang ia ki bracket semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin print ia ki value jong u object ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:44&lt;br /&gt;
| Te type “System” dot out dot println hapoh bracket bad double quotes” The rollno is” plus “stud3” dot select “roll no” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:09&lt;br /&gt;
|Ha u lain ba bud type System dot out dot println hapoh bracket bad double quotes “The name is” plus “stud3” dot “name” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:29&lt;br /&gt;
|  Mynta “save” bad “run” ia ka file. Te nion Ctrl, S bad Ctrl F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36 &lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba u object balai u don ia ka value 50 bad Raju&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:46&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ngi la dep initialized ia ki fields jong ka “Student class” sha “50” bad “Raju”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:54&lt;br /&gt;
|  Mynta pyrshang de-initialize ia ki field bad peit ia ka output  na kabynt u object ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:02&lt;br /&gt;
| Te ha kane ka jinghikai ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05&lt;br /&gt;
|Shaphang instance fields&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:07&lt;br /&gt;
|Ban access ia ki fields da kaba pyndonkam dot operator&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:11&lt;br /&gt;
|Na bynta assessment  ia lade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|Shna u object “emp2” ha ka “TestEmployee” class kaba la dep shna lypa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:18&lt;br /&gt;
|Nangta initialize ia ka values jong kine ki artylli ki object, pyndonkam da u dot operator&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:23&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da u 55 bad Priya kum ka value jong u object ba nyngkong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:27&lt;br /&gt;
| Pyndonkam da u 45 bad Sandeep kum ka value jong u object ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:31&lt;br /&gt;
|Pynpaw ia baroh artylli ki values jong ki object ha ka output&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:34&lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:37&lt;br /&gt;
|peit ia kane video ha ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:40&lt;br /&gt;
| ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:43&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:49 &lt;br /&gt;
| ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:52&lt;br /&gt;
| ai certificate ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:56&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:01&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:05&lt;br /&gt;
| la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:11&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:19&lt;br /&gt;
| Kumne ngi la poi sha bakut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:22 &lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Pynkut noh Khublei Shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Methods/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Methods/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Methods/Khasi"/>
				<updated>2017-11-11T19:10:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor methods in java.  |- |00:06 | Ha kane ka tutorial, ngin pule:   |- |00:0...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor methods in java.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ki method.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
| Bad ban call ia ki method. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
| Hangne ngi  pyndonkam da Ubuntu version 11.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
| Java Development kit 1.6 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|'''Eclipse 3.7.0'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban nang kumno ban thoh, compile bad run ia ka java program ha ka eclipse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
| Lada em na bynta kane ka jinghikai, sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
| Ka java method ka dei ka jinglum lang jong ki statement ban leh beit thik iakawei ka kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin thoh ia ka method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
| Ha ka eclipse, nga la dep shna ia ka project Method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| Ha ka project, nga la dep shna ia ka java class ba kyrteng MethodDemo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
| Ha ka class, shabar ka main method, ngin thoh ia ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
| Te, type, void kyrteng jong ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
| To ngin ai kyrteng ia ka kum displayMessage bracket Enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
| Bad curly brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
| Ka method kan pyni ia ka value&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
| Hynrei lada phim kwah ba ka method kan pyni ia ka value kumta ka void keyword la pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
| To, mynta hapoh ki curly bracket, to ngin print ia ka message&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
| Te type: System dot out dot println Hello Method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
| Te, ngi la dep thoh ia ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin call ia kane ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
| Te hapoh ka main method, ngin shna ia u object jong ka class MethodDemo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| Te MethodDemo ka kyrteng jong u object&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| To ngin ai kyrteng kum md=new MethodDemo bracket semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
| Te, ngi la dep shna u object md jong ka class MethodDemo da kaba pyndonkam da u new operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin call ia ka method displayMessage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Te type md dot displayMessage();&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
| U dot operator la pyndonkam ban call ia ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin run iakane ka application da kaba click ha ka run icon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka output Hello Method ha ka console&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin thoh da  u integer ha ka jaka void&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
| Te type, int&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh pynlong public ia ka method, kaba plie ia baroh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
| Da kaba long hi, ka dei private, kaba lah ban access tang hapoh ka class hakaba la thoh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45   &lt;br /&gt;
| Mynta, hapoh ka method type return seven semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi thoh ia ka statement return ha kaba kut jong baroh ki statement ha ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar hadien ka statement return kam don kano kano pat ka statement ka ban execute&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08	&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh ka main method, ha ka ba kut type ia ka print statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh ka main method, ha ka ba kut type ia ka print statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:23&lt;br /&gt;
| Hapoh ki bracket, ngin call ia ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:28&lt;br /&gt;
| Te, buh md dot method hapoh ki bracket, weng ia ki semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:37&lt;br /&gt;
| Kane kan print ia ka return value jong ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
| Run ia ka application&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45 &lt;br /&gt;
| Ngi iohi ha ka output, ka value jong u 7 la print&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
| Mynta ngin thoh kawei pat ka method bad call ia kane ka method ha ka displayMessage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
| Te type public void, kyrteng jong ka method square hapoh bracket int a&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| Hangne, ngin ai int a kum ka parameter sha ka method jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh curly bracket type System dot out dot println hapoh ki bracket a into a&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Te ngi la dep thoh ia ka square method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
| Kaban pyni ia u square jong u integer kaba la ai kum ka parameter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
| To ngin call ia kane ka method ha ka displayMessage method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53&lt;br /&gt;
| Te type, square hapoh bracket u integer 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Run ia kane ka application&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka output ka pynpaw ka square jong u 5 kaba long 25&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:19  &lt;br /&gt;
| Mynta to ngin sngewthuh ia ka jingiaid jong ka application&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
| Ka jingsdang ka dei ha ka main method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
| Ha ka main method,  nyngkong ngi la call ia ka displaymessage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
| Te, ka control ka leit sha ka displayMessage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
| Bad baroh ki statement ha ka displaymessage la execute&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
| Kaba nyngkong ka dei ka print statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
| Nangta ka wan ha ka square method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
| Te ka control ka leit sha ka square method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
| Ka square method ka shim ia u interger 5 bad ka pyni ia ka square jong u integer kaba long 25&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
| Nangta ka control ka leit biang sha ka displaymessage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Bad ka pyni ia ka value 7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Nangta pat ka control ka leit biang sha ka main function&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
| Namar kam don statement kaban execute, ha ka main method, ka application ka kut noh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| To, mynta to ngin pynkylla static ia ka  displayMessage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35&lt;br /&gt;
| Te hadien ka public type static&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ngim lah ban call ia ka “non static method hapoh ka static method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| Te, ngin comment iakane ka call&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Namar ka main ka dei ka static method, ngi lah ban call ia ka static displayMessage hapoh kane&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
| Mynta, na bynta ka static method, ngim donkam ban shna ia u object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:07&lt;br /&gt;
| Te, ngin comment ia kane ka  jingshna object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh ngin delete md.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18  &lt;br /&gt;
| Run ia ka application&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:22&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka output Hello Method bad 7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
| Ngin shem la iohi 25 namar ngi la dep comment ia ka call sha ka square method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34 &lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban call ia ka method na kawei pat ka class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:38&lt;br /&gt;
| Na bynta kata, nga la dep shna ia ka class demo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
| Hapoh ka class, shna ia ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
| Te type, public void show bracket Enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56&lt;br /&gt;
| Hapoh ki curly bracket, System dot out dot println&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
| I am from other class.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:13&lt;br /&gt;
| Save ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
| Leit biang sha ka MethodDemo class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Mynta ngin call ia kane ka show method, hapoh ka method MethodDemo class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
| Na bynta kata ngi donkam ban shna ia u object jong ka class Demo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ka show method  ka dei  ka bynta jong ka class demo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
| Te type Demo d=new Demo bracket semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
| Nangta call ia ka method show&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
| To ngin run ia kane ka application&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ha ka console”: I am from other class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom la pyndonkam ia ki methods ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09  &lt;br /&gt;
|  Ka method name bad ki parameter ki pynlong ia ka signature jong ka method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:14&lt;br /&gt;
| Katba ki curly bracket bad ki statement ki pynlong iaka met jong ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23 &lt;br /&gt;
| Te hakane ka jinghikai ngi la pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:25&lt;br /&gt;
| Ban shna ia ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
| Ban call ia ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:29&lt;br /&gt;
| Bad ki signatures ba bun jait jong ki methods&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
| Na bynta ban assess ia lade, shna ia ka method kaba print ia ki cube jong u integer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka Spoken Tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
| peit ia kane ka video ha ka http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:47&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial Project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:50&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwith kaba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
| Ka Spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
| ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58&lt;br /&gt;
| Ka ai certificates ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:02&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:08 &lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:18&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:27&lt;br /&gt;
| Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:29&lt;br /&gt;
| Khublei ia ka jingiasnoh kti lang. Ma nga u Khrawpyrkhat Wanshong Pynkut Noh Jai Hind&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Creating-object/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Creating-object/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Creating-object/Khasi"/>
				<updated>2017-11-11T18:38:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- |  00:01 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor creating objects |- | 00:05   |  Ha kane ka jinghikai, phin sa pule sha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor creating objects&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05  &lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, phin sa pule shaphang Reference Variables, ban shna object bad memory allocation na bynta ki objects&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pyndonkam  “Ubuntu 11.10”, “JDK 1.6” bad “Eclipse IDE 3.7.0”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:23&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei nang kumno ban shna ia ka simple class da kaba pyndonkam da ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| Lada em, sngewbha peit ia ka spoken tutorial halor kine ki topic kiba don ha Spoken hyphen Tutorial dot org &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38 &lt;br /&gt;
| Ngi tip ba ki variables bad ki methods kynthup lang ki pynlong ia ki dkhot jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Ban access ia ki dkhot jong ka class, ngi donkam ban shna ia u object na bynta kane ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48	   &lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit, uei u object?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| U object u dei nuksa jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Manla u object u kynthup ia ka dur bad ka jinglong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Kynmaw ia ka nuksa  “human being class”, kaba ngi la dep batai ha ki tutorial ba la dep&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| U object u buh  ia ka jinglong ha ki fields lane variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| U pynpaw ia ka jinglong lyngba ki methods&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:11&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pule shaphang reference variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| Ngi tip shaphang ki 8 ki primitive data types ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Baroh kiwei ki jait ki thew sha u object ban ia ki primitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Ki variables kiba thew sha ki object ki dei ki reference variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:28&lt;br /&gt;
| To ngin leit phai biang sha ka Student Class kaba ngi la dep shna ha ki tutorial bala dep&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin weng ia ka main method na ka class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Mynta, save ia ka file da ka nion Control bad S key haka juh ka por&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| Mynta, shna ia kawei pat ka class ba kyrteng TestStudent hapoh ka juh ka project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna lypa ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Ha kane ka class, nga don ia ka main method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Mynta, hapoh ka main method  ngan shna ia u object jong ka Student Class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Na bynta kata, hapoh ka main method type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| Student space Stud1 equal to New Space. Student plie bad khang ia ki bracket semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Kumta, ngi la dep shna ia u object jong ka student class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Hangne, student ka dei ka kyrteng jong ka class na bynta u object u ban sa shna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Stud1 u dei u reference variable u ba thew sha u wei u object jong ka Student Class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Bad ka new keyword ka ai jaka nabynta u object bathymai uban sa shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba u Stud1 um dei u object jong ka student class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| U buh tang ia ka reference jong u  object bathymmai ba la dep shna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:09&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin peit kaei kaba u stud1 u don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Te, ha u lain ba bud, type System dot out dot println hapoh bracket bad double quotes stud1 contains space plus stud1 bad nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Mynta, save bad run ia ka file TestStudent dot java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka output  kumne harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Te, hangne Student ka dei ka kyrteng jong ka class jong u object ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Ka bynta ba ar ka dei ka memory address jong u object ba la shna thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban access ia ki fields bad methods jong ka student class pyndonkam stud1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule shaphang kine ha ki tutorial ba hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngan shna sa uwei u object jong ka Student Class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Te, ngan type, Student space stud2 equal to new space Student plie bad khang ia ki brackets semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
| Mynta, type, ha u lain ba bud, System dot out dot println hapoh brackets bad double quotes stud2 contain space plus stud2 bad nangta semicolon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin save bad run ia kane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:25&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi hangne stud1 bad stud2 ki thew sha artyllli ki objects ba iapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| Namarkata stud1 bad stud2 ki thew sha artyllli ki students&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Ki don ki roll number bad kyrteng ba iapher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi lah ban pynkylla hangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Hangne type Student stud2 equal to stud1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia kane ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi, hangne stud1 bad stud2 ki thew ia u juh u object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Kata ka mut, baroh stud1 bad stud2 ki thew ia u juh u student uba don u juh u roll number bad kyrteng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:31&lt;br /&gt;
| Te ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Reference variables, shna object pyndonkam ia u new operator&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38  &lt;br /&gt;
| Bad assigning references&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Na bynta ban assess ia lade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Shna ia kawei ka class ba kyrteng TestEmployee..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| Shna object jong ka employee class ryngkat u reference variable kum emp1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| peit ia kane video ka ba don ka ka link harum [http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial].&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| ai certificate ia kito kiba pass ha la online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| Kumne, ngi la poi sha ka bakut jong ka ne ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Pynkut noh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| Khublei Shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Creating-class/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Creating-class/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Creating-class/Khasi"/>
				<updated>2017-11-06T08:43:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Creating Classes  |- |00:05 | Ha ka ne ka jinghikai, phin sa pule shapha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Creating Classes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
| Ha ka ne ka jinghikai, phin sa pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
| Ka class ha ka pyrthei shisha&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
| Ka class ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
| Ka shynrong jong ka Java Class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
| Syntax na bynta ka Java Class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
| Ka nuksa barit jong ka java class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam Ubuntu Version 11.10, JDK 1.6 bad Eclipse 3.7.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka jinghikai phi dei ban tip kumno ban thoh, compile bad run ia ka java program ha ka eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| Lada em sngewbha peit ia ki spoken tutorial halor kine ki topic kiba don ha ka spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kaei ka class ha ka pyrthei shisha&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
| Baroh Kiei kiei kiba ngi iohi ha ka pyrthei ki dei ki object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
| Bad ia baroh ki object lah ban buh ha la ki jong ki jong ki kynkhun ba kyrpang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| Manla kawei ka kynhun la tip kum ka class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa, u briew u dei ka class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
| Ngi baroh ngi dei ki object bapher jong ka ne ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
| Ngi don bun jait ki dkhot kum ki khmat, kjat, kti bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
| Kaba long common ia ka class “human being”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
| Ka jingiohi, ka jingbam, ka jingiaid etc ki long ki jingleh ba long paidbah jong ka human being class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22   &lt;br /&gt;
| Mynta to ngi peit kaei ka class ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Ka class ka dei ka blueprint hakaba la shna ia u object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Ka shynrong jong ka java class: Ka class ka batai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
| Ia shi kynhun ki jinglong ba khot variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
| Ia shi kynhun ki rukom jingleh ba khot methods&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka syntax ban declare ia ki classes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| Modifier – class – classname hapoh curly brackets variables, constructor bad method declaration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule  bniah shaphang kine ha ki jinghikai ki ban dang wan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin shna ia ka simple class da kaba pyndonkam ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
| Nga la dep plie lypa ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin shna ia ka project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Kumta click ha ka File, leit sha ka New bad Click ha Java Project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Ha ka new project wizard, thoh ia ka Project Name kum ClassDemo da u dak heh ha u C bad D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
| Nangta click ha ka Finish&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ia ka Project ClassDemo la dep shna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
| Mynta ngin shna ia ka Java class ba khot Student&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
| Te, right click ha ClassDemo, leit sha ka New bad Click ha Class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
| Ha ka New Java Class Wizard, type ia ka kyrteng kum Student&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ba ka modifier ka dei public&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
| Kane ka pyni ba ka class ka paw sha baroh ki classes kiba don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
| Lada ka class kam don modifier kaba long default, ka paw tang hapoh ka package jong la jong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule shaphang packages ha kiwei pat  ki tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
| Hangne nga la dep jied Public&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:26  &lt;br /&gt;
| Ha ka method stubs, jied public static void main.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31&lt;br /&gt;
| Nangta click ha ka Finish&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka class student la dep shna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:40&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngan weng ia ki comments&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
|   Ka student class ka lah ban don ki jinglong kum kyrteng, roll number, marks etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
| Te hapoh kane class student, ngan declare ia artylli ki variable roll _number bad name&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
| Te, ngan type int roll underscore number semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
|  String name semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:19  &lt;br /&gt;
| Te nga la dep declare ia artylli ki variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22&lt;br /&gt;
| Mynta, ka class ka don ruh ia ki methods&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| To ngin shna ia ka method ba khot StudentDetail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30  &lt;br /&gt;
| Kane ka method kan ai ka details jong u   wei pa uwei u khynnah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:34&lt;br /&gt;
| Kumta ngan type, void studentDetails nangta plie bad khang ia ki bracket, plie ia ki curly bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:49&lt;br /&gt;
| Mynta, kane ka method kan ai ia u roll_number bad kyrteng jong u student&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
| te Type system dot out dot println hapoh bracket bad double quotes. The roll number is ngi lah ban type kum u number u dei, close ia ki double quotes plus roll number semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud type, system dot out dot println hapoh bracket bad double quotes The name is plus name bad semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
| Mynta, hapoh ka main method, ngin type System dot out dot println hapoh bracket bad double quotes “We have created a class with 2 variables and 1 method”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka class student&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngan save ia ka file da kaba nion Control plus S key ha kajuh ka por&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:26&lt;br /&gt;
| Shah ban run ia ka program da kaba nion Control plus F11 key ha kajuh ka por&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33 &lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kum “We have created a class with 2 variables and 1 method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:38&lt;br /&gt;
| Kumba ngi la dep type ha ka main method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:46&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom ngi la dep shna ia ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| Kumta ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang ka class ha ka java bad kumno ban shna class ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Ban sngewthuh ia lade, shna ia ka class ba khot Employee bad u variable emp underscore number bad emp underscore name&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Bad ka method printemployee ka ba pynpaw ia ka employee information&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|  Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|  peit ia kane video ka ba don ka ka link harum [http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30   &lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| bad ai certificate ia kito kiba pass ha la online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:44&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:48&lt;br /&gt;
| la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:55&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:04&lt;br /&gt;
| Kumne, ngi la poi sha ka bakut jong ka ne ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei Shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Array-Operations/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Array-Operations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Array-Operations/Khasi"/>
				<updated>2017-11-03T14:46:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot; {| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |  00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Array Operations in Java  |- |  00:07 | Ha  kane ka jinghikai, phin s...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Array Operations in Java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
| Ha  kane ka jinghikai, phin sa pule kumno ban&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:09&lt;br /&gt;
| import ia ki class Arrays bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
| Leh ia ki basic operation halor ki arrays&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka jinghikai, ngi pyndonkam da Ubuntu 11.10, JDK 1.6 bad Eclipse 3.7.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, phi dei ban don jingtip shaphang ki arrays ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:30&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website ba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|  Ki methods  ban leh ia ki arrays operations ki don ha ka class ba khot Arrays&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
| Ban access ia ki, ngi donkam ban import ia kata ka class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:43&lt;br /&gt;
| Lah ban leh da ka statement import java.util.Arrays semicolon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban access ia ka method na ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:52&lt;br /&gt;
| Ngi leh ia ka da kaba add ia u dot bad ka kyrteng jong ka method&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
| Te, Arrays dot toString ka mut toString method na ka Arrays class&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05&lt;br /&gt;
| Mynta phai sha ka eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:08&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna lypa ia ka class ArraysDemo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:13&lt;br /&gt;
| To ngin import ia ka class Arrays&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:16 &lt;br /&gt;
| Ia ka import statement la thoh hashuwa ka class definition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
| Te hashuwa  ka public class type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
| import java.util.Arrays semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka batai ba ka java ka don ia ka package bakhot util kaba kynthup ia ka class Arrays bad kaba dei ban import.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin thep ia u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:01	&lt;br /&gt;
| Hapoh ka main function , type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
| int marks plie bad khang ia ki square brackets equal to hapoh curly brackets 2,7,5,4,8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pyndonkam ia ka method kaba don  ha ka Arrays Class ban ioh ia ka string representation  jong u array bad print ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:28&lt;br /&gt;
| Te, type, String mStr equal to Arrays dot toString bracket hapoh bracket kan ai ia ka kyrteng u array kaba long marks.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:50&lt;br /&gt;
| Mynta kane ka method toString kan ai ia ka string representation jong u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:56&lt;br /&gt;
| Ngin print ia ki marks&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
| Te, type System dot out dot println hapoh ki bracket type mStr;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:12&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ka output. Te save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi ia ka output, ka toString method ka ai ia ka string representation jong u array.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:26&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngi peit ia jingbuh rynti ia ki element jong u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31&lt;br /&gt;
| Te, hashuwa u line Arrays dot toString type: Arrays dot sort hapoh bracket,kyrteng u Array uba long marks&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
| Kumta, ka sort method ha  Arrays class ka buh rynti ia ki element jong u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
| Mynta ngi buh ryntih ia ki elements jong u array marks bad nangta print ia ka string form  na ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
| To ngi peit ia ka output. Kumta save bad run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:11&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi ha ka output, la sort ia u array da ka sort method ha ka ascending order&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:19&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka sort method ka la pynkylla ia u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22&lt;br /&gt;
| Ia kane ka jait sorting la khot inplace sorting&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:26&lt;br /&gt;
| Kane mut ba u array uba don ki elements la pynkylla na ka daw ka sorting&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
| Ka method kaba bud kaba ngin  peit ka ba long ka fill&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
|  Ka fill method ka shim artylli ki arguments&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
| Weng ia ka sorting line bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
| type:Arrays dot fill hapoh brackets, ka kyrteng jong u array uba dei marks.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05 &lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka argument ba nyngkong bad ka ba ar ka dei ka value ka ban pyndap ha u array, ngin buh ia u 6 bad semicolon. Save bad run.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|   Kumba ngi iohi, katkum ka kyrteng, ka fill method ka pyndap ia u array da ka kane ka argument ba la ai kaba long 6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32 &lt;br /&gt;
| Ka copyOf ka dei ka method kaba bud kaba ngin ia peit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
| Ngin copy ia baroh ki elements jong u array marks ha u array marksCopy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:44&lt;br /&gt;
| Te, weng “arrays dot fill”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:48&lt;br /&gt;
| Bad type: int marksCopy[];&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type; marksCopy=Arrays.copyOf(marks, 5);&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:25&lt;br /&gt;
| Kane ka method ka shim ar arguments&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| Ka argument ba nyngkong ka dei ka kyrteng jong u array uba phi kwah ban copy ia ki elements kaba long marks&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|  Ka ba ar ka dei ka number jong ki elements ban copy, hangne ngin copy 5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Nangta, hapoh arrays dot toString, pynkylla marks to marksCopy.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   06:55&lt;br /&gt;
|  Mynta save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:01&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ki element jong u array marks la copy ha u array marksCopy&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| To ngin peit kaei kaban jia lada ngi pynkylla ia ki number jong ki elements ki ban copy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla 5 sha u 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Save bad run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, tang ia ki elements ba lai shajrong la copy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| To ngi peit kaei kaban jia lada ki number jong ki elements ki ban copy ki kham heh ban ia ki total number jong ki element ha u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
|  Te pynkylla 3 sha u 8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:48&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ia ki elements ba tam  la ai ha ki ia ka  default value kaba long 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54 &lt;br /&gt;
| Mynta, ngin peit kumno ban copy ia ka kynhun jong ki values&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58 &lt;br /&gt;
|  Te, pynkylla copyOf to copyOfRange bad 8 sha 1,4&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:15&lt;br /&gt;
|  Kane ka method ka copy ia baroh ki elements naduh ka index 1 bad ka sangeh ha ka index 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ki elements na ka index 1 haduh 3 la dep copy&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi la ai 1,4 kum ki arguments&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:47&lt;br /&gt;
| Hynrei, watla katta ruh ka element ha ka index 4 um shem la copy&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:50&lt;br /&gt;
| Tang ki element haduh index 3 la copy. Ka sangeh ia kawei ka index hashuwa ka range ba la ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| Te, kane ka jinglong ka pyntikna ia ka jingiaibteng jong ki ranges&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:07&lt;br /&gt;
| (0,4) ka thew naduh index 0 haduh 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:12&lt;br /&gt;
|(4,6) ka thew ia ka index naduh 4 haduh 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:17&lt;br /&gt;
| Te ka pyni kum ba long (0,4) + (4,6) = (0,5)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:26&lt;br /&gt;
|  Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:31&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:33&lt;br /&gt;
| Kumno ban import ia ka class Arrays.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
| Leh ia ki array operations kum toStrings, sort, copy, fill&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Na bynta ki assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:46&lt;br /&gt;
| Pule shaphang ki Arrays.equals method bad wad ia kaei ka jingtreikam jong ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:53&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:55&lt;br /&gt;
| peit ia kane video ha ka spoken-tutorial.org/What is a spoken Tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:02&lt;br /&gt;
| ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:05&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   10:09	&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team, ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad ai certificate ia kito kiba pass ha la online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   10:22&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher” bad la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   10:31&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| Khublei shibun  ba phi peit Jai Hind&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Switch-Case/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Switch-Case/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Switch-Case/Khasi"/>
				<updated>2017-10-30T09:35:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Switch Case in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, phin pule shaphang kumno ban pyndonkam ia ka switch case construct ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial ngi pyndonkam Ubuntu v 11.10, JDK 1.6 bad Eclipse 3.7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:21 &lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial, phi dei ban tip shaphang ka if else statement ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
| Lada em, sngewbha peit ia kine ki tutorial jong kine ki topic kiba don ha ka website ba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Switch case: ia ka switch case la pyndonkam ban pyntrei ka kam katkum ka jinglong jong u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39 &lt;br /&gt;
| Kane ka syntax jong ka switch case statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam ia ka mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:47&lt;br /&gt;
| Nga la dep plie lypa ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna  ka class ba kyrteng SwitchCaseDemo.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi add katto katne ki variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main method, ngin shna ia u variable day uba dei u type int.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
| Kumta, type hapoh ka main method int day bad ngi lah ban ai ka value equal to 3 semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin shna ia ka variable dName  uba dei u type string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
| String dName ngi lah ban sdang da u null&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Hangne, dName u dei u variable u ban thew ia ka kyrteng jong ki sngi jong ka  taiew&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|  Day u thew ia ka jingniew ia ka sngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin type ia ka Switch Case statement, te, ha ka lain kaba bud type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
| Switch hapoh brackets day nangta  plie ia ki curly bracket. Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|  Kane ka statement ka thew ia u variable aiu u ban iahap bad ka cases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
|  Ha u lain ba bud type,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:01&lt;br /&gt;
| Case 0 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| Ha u lain uba bud, dName equal to hapoh double quotes. Sunday semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
| Nangta , type: ha u lain ba bud break;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka ong lada ka sngi ka long 0, kumta ka dname kadei ban long sunday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba u break statement dei ban pyndonkam ha ka bakut jong ka case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Khlem u break statement, ka switch-case functions kan long ka ba kyllain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Yn sa batai ia ka ha kawei pat ka bynta jong ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:40&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, to ngi type ia ki cases ki ba dang sah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type Case 1 colon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes Monday semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Nangta type case 2 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Ha u lain kaba bud, dName equal to Tuesday nangta  semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Ha u lain u ba bud, type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Nangta ha u lain babud, case 3 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Ha ka lain kaba bud, type dName equal to hapoh double quotes Wednesday nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|  Nangta case 4 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Ha u lain uba bud, dName equal to hapoh double quotes Thurdsay nangta semicolon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Nangta break&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Nangta pat ha u lain ba bud, type case 5 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| dName equal to hapoh double quotes Friday nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Nangta break.. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Nangta case 6 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type dName equal to hapoh double quotes Saturday nangta semicolon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Nangta type; break semicolon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nangta khang ia ki bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin add ia ka print statement bad peit ia ka jingtreikam jong u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kumta, ha u lain ba bud, type:System dot out dot println hapoh bracket dName nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20&lt;br /&gt;
| Mynta nion ia u key Ctrl S bad Ctrl F11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka jingmih Wednesday kaba long ia dei ia ka case 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynkylla ia ka value jong ka sngi bad peit ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|   Kumta pynkylla ia u 3 to 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38 &lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia kata ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long Sunday kaba ia dei ia ka case 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
| Mynta, kaei kaban jia la da kam don ka case ia u value. To ngin peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| Pynkylla day equal  -1 save bad run ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, kam don ka jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:01&lt;br /&gt;
| Hynrei kan lang ka ba bha lada  don case ia baroh ki values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| Ia kata lah ban leh da kaba pyndonkam iaka default keywords&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:09&lt;br /&gt;
| Te, hadien ka case bakhatduh type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
| Default colon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes Wrong Choice nangta semicolon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type break semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
| Ngim ju ong Case default;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30 &lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi pyndonkam ia ka keyword default&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin run ia  ka code. Kumta Save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka default case la pyntrei bad ka message Wrong choice la pynpaw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang bad uno uno u value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Pynkylla -1 sha 15&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, sashisien, ia ka default case la execute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin peit kaei kaban jia lada ngi weng ia ka break statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|  Te, to ngin pynkylla day=15 to day =4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07	&lt;br /&gt;
|   Weng ia ka break statement kaba bud ha ka day=4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:12&lt;br /&gt;
|  Mynta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:15&lt;br /&gt;
| Watla ka case ka dei 4, ngi iohi ia ka jingmih Friday um thursday&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei namar ka rukom trei kam jong ka switch case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ia ka value day la ianujor bad u 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| Nangta bad u 1, nangta bad u 2 bad kumta ter ter bad baroh ki cases kiba don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:34&lt;br /&gt;
|  Haba ka lap ia ka jingiahap, ka pyntrei ia baroh ki case na ka match onwards&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, ka pyntrei ia ka case 5 hadien case 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Nangta ka sangeh na ka daw ka break statement ka ba don ha ka case 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
| Ban kiar ia kata, ngi donkam ban add ka break statement ha manla ki case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| To ngin add ia ka break statement kaba ngi la dep weng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| Te kumta, type break semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin run ia ka code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
|  Kumba ngin iohi, mynta tang ka case 4 la execute&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
| Kum ka rule, kynmaw ban pyndonkam ia ka break statement haman la ki case ban kiar na ki jingbakla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|  Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule kumno ban pyndonkam switch case construct bad kumno ban pyndonkam ia ka break statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment, thoh program kaba don name bad gender kum ki  variable. Pyndonkam ia ka switch case statement ban print “Hello Mr.” ia ki shynrang bad Hello Ms ia ki kynthei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:44&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project, peit ia kane video haka link harum, ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team, ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad ai certificate ia kito kiba pass ha la online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:12&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher” bad la kyrshan ia ka da ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
| National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei shibun&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Introduction-to-Array/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Introduction-to-Array/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Introduction-to-Array/Khasi"/>
				<updated>2017-10-18T18:49:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Introduction to Arrays.  |- |  00:07 |   Ha kane ka jinghikai, phin sa...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Introduction to Arrays.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka jinghikai, phin sa pule shaphang kumno ban shna bad rung ha ki elements jong ki arrays.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:14&lt;br /&gt;
|   Na bynta kane ka jinghikai ngi pyndonkam&lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10'''&lt;br /&gt;
'''JDK 1.6''' bad &lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7.0'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, phi dei ban don jingtip shaphang ki data types bad ka for loop ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
|  Ki Arrays ki dei ki collection jong ki data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Nuksa, ka list jong ki marks, ka list jong ki kyrteng, ka list jong ki temperatures, ka list jong u slap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Manla ki item ki don ia ka index, katkum ka position jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka index jong ka element ba nyngkong ka dei 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ka index jong ka element ba ar ka dei 1 bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban buh ia kine ki data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Te phai sha ka eclipse.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|  Ia Ka class bakyrteng ArraysDemo la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Hapoh ka main method, to ngi thep ia ka rainfall data&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:16&lt;br /&gt;
|  Te hapoh ka main function, type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Int rainfall plie bad khang ia ki square bracket equal to hapoh curly brackets type 25,31,29,13,27,35,12 bad khatduh u semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba u square braces hadien u variable bakyrteng rainfall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58 &lt;br /&gt;
| Kane ka pynpaw ia u rainfall kum u array jong ki integer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Ki bracket la pyndonkam ban kdew ia ki element jong u Array&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| To ngi access ia ki data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| Te ha ka lain ba bud, type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| System dot out dot println rainfall hapoh square bracket type 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Ngin print  ia ka element hapoh ka index number 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Ha kiwei pat ki kyntien, ka element ba lai ha ka array kaba dei  29&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| To ngin save bad run ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long ka third element kaba long 29. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin type 0 ha ka jaka u 2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56 &lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka dei ka first value kaba long 25&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ka value jong u item banyngkong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13 &lt;br /&gt;
| Te type, rainfall[0]=11;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi peit ia ka value. Te save bad run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka value ka la kylla sha u 11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:40&lt;br /&gt;
|  Mynta, kumno lada ngi tip tang ia ka size jong u array bad ngim tip ia ka values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban shna ia kum kita ki array&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| Weng ia baroh na ka main function bad type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| int squares[]=new int[10];&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka shna ia u array jong ki integer uba don 10 elements. Ka kyrteng jong une u array ka dei squares.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin add katto katne ki value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
| Te type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| square[0]=1;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, squares[1]=4;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, squares[2]=9;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| squares[3]=16;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| Kumta, ngi la thep ia ki squares numbers,  jong ki saw shajrong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|  Mynta, kumno pat shaphang kiwei ki element ha u array. To ngi peit kaei ba ki don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
| Te, ngin print ia ka sixth value jong u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|  Type:System S capital. Out.println(square[5]);&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|  Save bad run ia ka program. Ngi iohi ba ka value ka long zero&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar haba ngi shna ia u array integer, baroh ia value ki sdang na u 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11 &lt;br /&gt;
| Kumjuh, u array float u dei ban sdang ia ki value na u 0.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Kan long ka rukom ka ba jrong lada ngi hap type ia baroh ki value ha u array. Ha ka jaka jong kata to ngi pyndonkam da ka for loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|  So, type: Te type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''int n, x ;'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
'''for(x = 4; x  &amp;lt; 10; x = x + 1){'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''n = x + 1;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''squares[x] = n * n;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''}'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Kumta, ngi pyniaid pyllun ia ki number na u 4 haduh 9 bad buh ia ka element ba iadei ha ka array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ngin print ia ka value jong ka element ba hynriew na ka array. Kumta save bad run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ka element ba hynriew ka dei  square jong u  6 kaba long 36&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Ha ka jingshisha, mynta ngi lah ban buh ia baroh ki values hapoh ka for loop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
| Weng ia ki lain kiba la buh  ia ka values bad pynkylla ia u 4 sha u 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, baroh ki element na ka index  0 haduh 9 lah buh bad ki squares ba iajan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Ngin peit mynta ia ki value jong ka element ba lai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| Te pynkylla ia u 5 sha u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka value jong u element ba lai ka la lah buh ha ka loop bad ka long  9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:42&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, ia ki arrays lah ban shna bad pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|  Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Ha kane jinghikai  ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Ban declare bad sdang ia u array. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| Bad ban access ia ki element ha u array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   09:01&lt;br /&gt;
| Ka assignment na kane ka tutorial ka long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| U array interger uba la ai. Wad ia ka sum jong baroh ki element ha u array.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   09:10&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13 &lt;br /&gt;
|  peit ia kane ka video ha ka spoken-tutorial.org/What is a spoken tutorial?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang  ka spoken tutorial project. Lada phim don ka bandwidth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:26&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team. Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials ai certificates ia  kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:40&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| Bad La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha spoken Hyphen tutorial Dot Org Slash NMEICT Hyphen Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:57&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script ka pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/do-while/Khasi</id>
		<title>Java/C2/do-while/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/do-while/Khasi"/>
				<updated>2017-10-16T18:41:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;   {| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:01 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “do while loop” in Java  |- |  00:06 | Ha kane ka tutorial, phin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;  &lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “do while loop” in Java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, phin pule shaphang  “do-while loop” bad  “kumno ban pyndonkam ia ka”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial, ngi pyndonkam '''Ubuntu 11.10''' “JDK 1.6” Bad  “Eclipse 3.7”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban don jingtip shaphang “while loop” ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Lada em, na ka bynta ki tutorial bad ia dei, sngebha leit sha kine ki website jong ngi kumba la pyni&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka shynrong jong ka “do – while loop”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
|Peit thuh ba ka long kum ka “while loop”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Ka don ar bynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|Kaba nyngkong ka dei ka “Loop running condition” bad ka ba ar ka dei ka “loop variable”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|  Ka don tang kawei ka jingiapher, ba ia ka condition la thoh hadien ka “do” block&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
|Bad kumta , ia ka condition la check hadien ka jingpyntrei ia ka statement hapoh ka “do” block&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin peit ia kane ka nuksa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Phai sha ka “eclipse”&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka “Eclipse IDE” bad ka shynrong ba donkam ia ki code ba hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Ngi la dep shna ia ka “class” “DoWhileDemo” bad buh iaka “main method” ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| Ngin print ia ki number naduh 1 haduh 10 da kaba pyndonkam ia ka “do-while” loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|Type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
|“int n” equal to “1”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|U “n” un long u “loop variable”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
| Nangta type: “do”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
|Plie bad khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
|Hapoh ki bracket “System.out. print ln (n);”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Ngin print ia ka value jong u ‘n’ bad nangta ngin pynkiew ia u ‘n’ kata  ‘n’ equal to ‘n’ plus ‘1’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
| Bad ngi leh ia kane katba &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|U ‘n’  u long duna lane  iaryngkat bad u  ‘10’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|Te, shabar ki bracket, type: “while” ha poh ki bracket ‘n’ less than or equal to ‘10’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
|  Bad khang  ia ka “do-while” pyndonkam da u semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingtreikam jong u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|“Save” bad “Run”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba la print ia ki  number naduh 1 haduh 10. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin sngewthuh ia ka jingtreikam u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
|  Nyngkong, ka print ia ka value jong u 1 bad nangta u ‘n’ u kylla long 2 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
|Bad nangta,  ka check ia ka condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
|Namar ba ka long true, ka print biang ia u 2 bad u ‘n’ u kylla long 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
|Bad kumta ter ter kan print ia baroh ki shiphew tylli ki number bad ka value jong u ‘n’ ka kylla long 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Haba u ‘n’ u long  11, ka condition kam  iadei shu bad ka loop ka sangeh noh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11	&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin print ia ki number naduh 50 haduh 40 ha ka decreasing order&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:17&lt;br /&gt;
| Te, ngi sdang da u 50&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|Te, pynkylla n=1 sha n=50&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
|  Namar ngi loop na u number uba heh sha u number uba rit, ngi pynhiar ia u “loop variable”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
|Te, pynkylla “n=n+1”  sha “n=n-1”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
|  Ngi “loop” katba u “n” u long kham khraw lane iaryngkat ia u 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Te, pynkylla ia ka condition  “n&amp;gt;=40”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| To ngin peit ka jingmih &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50 &lt;br /&gt;
|“Save” bad “Run”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
|Kumba ngi iohi, la print ia ki number haduh 50 haduh 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:02&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pyrshang da kawei pat ka logic da kaba pyndonkam da ka “do-while” loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|  Ia u number bala ai, ngin wad  lada u number u dei perfect square ne em&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:15&lt;br /&gt;
| Mynta pynkhuid ia ka “main method”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
|Nangta, type “int n=25”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| Ngin peit ia ka value jong u ‘n’ ka  dei perfect square ne em.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| Nangta type “int x=0”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da u  ‘x’ ban buh ia u square root jong u number,  lada u number u  dei u perfect square&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
| Nangta type “do”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
|Plie bad khang ia ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49 	&lt;br /&gt;
|Hapoh ki bracket, “x” equal to “x” plus  “1;”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| Bad shabar ki bracket&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
|“while” ha poh ki parentheses “x into x is less than n”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
|Bad khang ia ka “do-while” pyndonkam  u semi-colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10	 &lt;br /&gt;
| Katba u “x”  sien “x” u long kham duna ban ia u “n”, ngi iai pynkiew  ia ka value jong u ‘x’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:16	&lt;br /&gt;
|  Te, haba u loop u sangeh  ka kylla dien jong ka condition kan  long true&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:22&lt;br /&gt;
| Kaba mut, kawei na kine    “x into x” u dei ban long iaryngkat bad u ‘n’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
|Lane  u dei ban long kham khraw ia u ‘n’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
|  Lada “x” sien “x” ka long iaryngkat bad u “n”,     u number u dei u perfect square.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|Lada kam long iaryngkat ia u “n”, u number um dei u perfect square&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|  Te ha kaba khatduh ngi print ia ka condition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| “system.out.println(x*x==n);”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| To ngin  peit ia ka jingtreikam u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
| “Save” bad “Run”. Kumba ngi iohi ka jingmih ka long “True”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang bad u wei pat u perfect square.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
| Pynkylla n=25 sha n=49&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:15&lt;br /&gt;
| “Save” bad “Run”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
|Ngi iohi biang  ba ngi ioh ia ka  “True”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
|  To ngin pyrshang da u number ubym dei u perfect square.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   06:26&lt;br /&gt;
| Pynkylla 49 sha 23. “Save” bad “Run” bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Ngi ioh ka “false” kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:37	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin  peit kaei kaban jia laba ka value jong u ‘n’ u long 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| Pynkylla n=23 sha n=0. Namar u 0 um dei u natural number, ngi dei ban ioh ia ka “false”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|To ngi “run” ia u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
|“Save” bad “Run”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ngi ioh ia ka “false” kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| Kane ka jia namar ha shuwa ka condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
|Ka check  “x” into “x” is less than “n”, ia ka value jong u “x” la pynkiew bad ka kylla  1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|Ka “loop condition” ka fail bad ka loop kam trei kam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom haba pyndonkam “do-while” loop, ngi pyntikna ba u “0” un ym khein kum u perfect square&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:26&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom la pyndonkam ia ka “do-while loop” ban pynbeit ia ki jingeh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31 &lt;br /&gt;
|Khamtam , haba u “loop” u dei ban “run” tang shisien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
| Da kane  ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| Ka “do-while” loop bad kumno ban pyndonkam ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment na kane ka tutorial, leh ia kine harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| Ia  u  “binary” number ba la ai, pynkylla sha u decimal. Nuksa “ “11010=&amp;gt;26”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:56&lt;br /&gt;
| Ban tip khambniah shaphang ka spoken tutorial project, peit ia ka ne ka video ha ka ne ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang ka spoken tutorial project. Lada phim don u bandwidth uba khain , phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:06&lt;br /&gt;
| Ka kynhun spoken tutorial project &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| Ka pynlong  ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials, ai certificates ia kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
|Kham bun ki jingtip halor sngewbha thoh sha ka “contact AT spoken HYPHEN tutorial DOT org”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:22&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project Talk to a teacher. La kyrshan ia ka da ka National Mission On Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip shaphang kane ka mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:36&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei shibun&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/For-Loop/Khasi</id>
		<title>Java/C2/For-Loop/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/For-Loop/Khasi"/>
				<updated>2017-10-16T07:07:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- |  00:02 |   Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor for loop in java |- |  00:07 |   Ha kane ka tutorial, phin sa pule ku...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|   Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor for loop in java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka tutorial, phin sa pule kumno ban pyndonkam ia ka for loop ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial, ngi pyndonkam&lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10''' &lt;br /&gt;
'''JDK 1.6''' bad &lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7.0'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial, phi dei ban don jingtip shaphang ki relational operators bad if statement ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Lada em, na ka bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni hangne [http://spoken-tuitorial.org] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka syntax jong ka for loop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| Ka kynthup ia ka initialization, loop condition bad increment&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| Nangta ka don ia ka for block kaba iai pyntrei tad haduh ba ka loop condition ka long true.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:00&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngi pyrshang ia nuksa ha ka eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
|  Te phai sha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
| Ngi la don lypa ia ka class ba kyrteng ForLoopDemo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12 &lt;br /&gt;
| To ngi thep ia ka for loop hapoh ka main method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Te, hapoh ka main method, type int i semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
| Nangta, for hapoh parentheses i equal to 0, semicolon, i less than 10 semicolon i equal to i plus 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:45&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka rai kumno ba ka loop kan  trei ia ka kam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:53&lt;br /&gt;
| i =0 ka dei ka jingsdang jong ka condition ha ka loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
| Kane ka condition ka shah ia u variable ban sdang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
| i &amp;lt;10 kadei ka loop running condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:09&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka long true,  nangta kan execute ia ka for block.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
| Lym kumta kan ym leh ei ei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
| Kata ka mut, haba u i u long palat lane iaryngkat bad u 10, ka block kan ym execute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
| Nangta  i = i +1 ka batai kumno ba ka loop variable kan kylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:32&lt;br /&gt;
| Hangne ka value jong u I ka sdang da u 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Ka iai kiew da u wei, ha man ka jingiaid pyllun jong ka loop, haduh ba kan da poi ha u 10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngi leh ei ei ia u i&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:46&lt;br /&gt;
| Kumta plie bad khang ia ki curly brackets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49 &lt;br /&gt;
| Hapoh ki curly brackets, type system dot out dot println bad print ia u i  sien i &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:06&lt;br /&gt;
| Kane ka print ia u square jong u number naduh 0 haduh 9&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:11&lt;br /&gt;
| To ngi peit iaka  jingmih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
| Kumta save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:17&lt;br /&gt;
|   Kumba ngi iohi, ka loop ka iaid ter ter na ki number naduh 0 haduh 9&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
| Ha manla ka iteration ka print ia ki square jong ki number&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:28&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin print ia baroh ki ar digit kiba lah ban dibait da u 3 lane 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:37&lt;br /&gt;
|  Kumta, nga dei ban don ki value naduh 10 haduh 99&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
| Te pynkylla i equal to 0 sha i equal to 10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Bad i less than 10 sha  i less than 100&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:54&lt;br /&gt;
| Nangta hapoh ki curly brackets, ngin print ia ki number kiba lah ban dibait  tang da u 3 lane 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
| Te type, if hapoh bracket  i  mode 3 equal equal  0      lane hapoh brackets i  mode 5 equal equal  0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka wad lada ia u i lah ban divide da u 3 lane 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38&lt;br /&gt;
| Nangta ha ki curly brackets, ngin print ia ka value jong u i&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:52&lt;br /&gt;
| Te save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki number kiba lah ban dibait da u 3 lane 5. Ha kane ka rukom ngi pyndonkam da ka for loop ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
|  Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:14&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule kumno ban pyndonkam ia ka for loop ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
| Na bynta ki assignment, u lai digit number la khot Armstrong lada u equal ia ka sum jong u cubes jong ki digits&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa 153 u long  1 cube plus 5 cube plus 3 cube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
| Wad baroh ia kum kita ki 3 digit numbers&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
|  Ba tip khambun shaphang ka Spoken Tutorial project,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
| peit ia kane ka video ha ka spoken-tutorial.org/What is a spoken tutorial?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:49&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial Project. Lada phim don ka bandwith kaba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken tutorial project team ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
| Ai  certificates ia kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher” bad La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken hyphen tutorial dot org Slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka Ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei ba phi la peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Switch-Case/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Switch-Case/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Switch-Case/Khasi"/>
				<updated>2017-10-13T18:09:10Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Switch Case in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, phin pule shaphang kumno ban pyndonkam ia ka switch case construct ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial ngi pyndonkam Ubuntu v 11.10, JDK 1.6 bad Eclipse 3.7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:21 &lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial, phi dei ban tip shaphang ka if else statement ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
| Lada em, sngewbha peit ia kine ki tutorial jong kine ki topic kiba don ha ka website ba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Switch case: ia ka switch case la pyndonkam ban pyntrei ia ka kam katkum ka jinglong jong u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39 &lt;br /&gt;
| Kane ka syntax jong ka switch case statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam ia ka mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:47&lt;br /&gt;
| Nga la dep plie lypa ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna  ka class ba kyrteng SwitchCaseDemo.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi add katto katne ki variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main method, ngin shna ia u variable day uba dei u type int.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
| Kumta, type hapoh ka main method int day bad ngi lah ban ai ka value equal to 3 semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin shna ia ka variable dName  uba dei u type string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
| String dName ngi lah ban sdang da u null&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Hangne, dName u dei u variable u ban thew ia ka kyrteng jong ki sngi jong ka  taiew&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|  Day u thew ia ka jingniew ia ki sngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin type ia ka Switch Case statement, te, ha ka lain kaba bud type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
| Switch hapoh bracket day nangta  plie  ki curly bracket. Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|  Kane ka statement ka thew ia uei u  variable u ban iahap bad ka cases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
|  Ha u lain ba bud type,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:01&lt;br /&gt;
| Case 0 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes. Sunday semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
| Nangta pat, type: ha u lain ba bud break;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka ong lada ka sngi ka long 0, kumta ka dname kadei ban long sunday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba u break statement dei ban pyndonkam ha ka bakut jong ka case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Khlem u break statement, ka switch-case functions kan long ka ba kyllain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Yn sa batai ia ka ha kawei pat ka bynta jong ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:40&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, to ngi type ia ki cases ki ba dang sah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type Case 1 colon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes Monday semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Nangta type case 2 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to Tuesday nangta pat semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Ha u lain u ba bud, type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Nangta ha u lain babud, case 3 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type dName equal to hapoh double quotes Wednesday nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|  Nangta case 4 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes Thurdsay nangta semicolon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Nangta break&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Nangta pat ha u lain ba bud, type case 5 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| dName equal to hapoh double quotes Friday nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Nangta break.. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Nangta case 6 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type dName equal to hapoh double quotes Saturday nangta semicolon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Nangta type; break semicolon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nangta khang ia ki bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin add ia ka print statement bad peit ia ka jingtreikam jong u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kumta, ha u lain ba bud, type:System dot out dot println hapoh bracket dName nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20&lt;br /&gt;
| Mynta nion ia u key Ctrl S bad Ctrl F11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka jingmih Wednesday kaba long ia dei ia ka case 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynkylla ia ka value jong ka sngi bad peit ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|   Kumta pynkylla ia u 3 sha u  0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38 &lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia kata ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long Sunday kaba ia dei ia ka case 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
| Mynta, kaei kaban jia la da kam don ka case ia u value. To ngin peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| Pynkylla day equal to sha -1 save bad run ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, kam don ka jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:01&lt;br /&gt;
| Hynrei kan lang ka ba bha lada  don case ia baroh ki values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| Ia kata lah ban leh da kaba pyndonkam iaka default keywords&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:09&lt;br /&gt;
| Te, hadien ka case bakhatduh type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
| Default colon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes Wrong Choice nangta semicolon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type break semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
| Ngim ju ong Case default;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30 &lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi pyndonkam ia ka keyword default&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin run ia  ka code. Kumta Save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka default case la pyntrei kam bad ka message Wrong choice la pynpaw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang bad uno uno u value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Pynkylla -1 sha 15&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, sashisien, ia ka default case la pyntrei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin peit kaei kaban jia lada ngi weng ia ka break statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|  Te, to ngin pynkylla day=15 sha  day =4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07	&lt;br /&gt;
|   Weng ia ka break statement kaba bud ha ka day=4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:12&lt;br /&gt;
|  Mynta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:15&lt;br /&gt;
| Watla ka case ka dei 4, ngi iohi ia ka jingmih Friday um thursday&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei namar ka rukom trei kam jong ka switch case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ia ka value day la ianujor bad u 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| Nangta bad u 1, nangta bad u 2 bad kumta ter ter bad baroh ki cases kiba don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:34&lt;br /&gt;
|  Haba ka lap ia ka jingiahap, ka pyntrei ia baroh ki case na ka match onwards&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, ka pyntrei ia ka case 5 hadien case 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Nangta ka sangeh na ka daw ka break statement ka ba don ha ka case 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
| Ban kiar ia kata, ngi donkam ban add ka break statement ha manla ki case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| To ngin add ia ka break statement kaba ngi la dep weng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| Te kumta, type break semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin run ia ka code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
|  Kumba ngin iohi, mynta tang ka case 4 la pyntrei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
| Kum ka rule, kynmaw ban pyndonkam ia ka break statement haman la ki case ban kiar na ki jingbakla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|  Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule kumno ban pyndonkam switch case construct bad kumno ban pyndonkam ia ka break statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment, thoh program daka kaba pyndonkam  name bad gender kum ki  variable. Pyndonkam ia ka switch case statement ban print “Hello Mr.” ia ki shynrang bad Hello Ms ia ki kynthei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:44&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project, peit ia kane video haka link harum, ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team, ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad ai certificate ia kito kiba pass ha la online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:12&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher” bad la kyrshan ia ka da ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
| National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei ba phi peit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/while-loop/Khasi</id>
		<title>Java/C2/while-loop/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/while-loop/Khasi"/>
				<updated>2017-09-27T09:15:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |- | 00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor while loop in java  |- |  00:06 |  Ha kane ka tutorial, phin  pule...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor while loop in java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, phin  pule &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
* Shaphang ka while loop bad &lt;br /&gt;
* Kumno bun pyndonkam ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial, ngi pyndonkam &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*'''Ubuntu 11.10''', &lt;br /&gt;
*'''JDK 1.6''' bad &lt;br /&gt;
*'''Eclipse 3.7'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:21&lt;br /&gt;
|   Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip shaphang ki relational operators ha ka java. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:26	 &lt;br /&gt;
| Lada em, na ka bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni hangne &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka shynrong  jong ka while loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Ka don ar bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:41&lt;br /&gt;
| Ka ba nyngkong ka dei ka loop running condition bad ka ba ar ka dei ka loop variable&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   00:48&lt;br /&gt;
|  To ngin peit ia kane ka nuksa. Phai sha ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   00:55&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi don ia ka Eclipse IDE bad ka shynrong kaba donkam  ki code ba hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:00&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka class WhileDemo  add ia ka main method ha ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05&lt;br /&gt;
|  Ngin print ia ki number naduh 1 haduh 10, pyndonkam da ka while loop. Type : int n=1&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
|  U ne u variable “n” un long u loop variable jong ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:21&lt;br /&gt;
|  Type: while hapoh parenthesis        n less than or equal to 10,  plie bad khang ia ki braces&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| Ia kane ka condition la khot loop running condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
| Kane ka  mut ba u loop un run katba ka condition ka dang long true.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, kan run katba ka value jong u ‘n’ ka long hapoh ne  iaryngkat bad u 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:47&lt;br /&gt;
| Bad kan sangeh noh  haba ka value jong u ‘n’ ka long kham khraw ‘ban ia u 10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:53&lt;br /&gt;
| Hapoh ka loop, ngin print ia ka value jong u ‘n’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
| System.  out. print  ln    (n); bad pynkiew ia u n, kata n=n+1;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, nyngkong ka print ia u 1 bad nangta ka value jong  u ‘n’ ka kylla  long 2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
| Nangta ka ianujor bad ka loop conditions&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
| Namar ba ka long true, ka print ia u 2 bad u ‘n’ u kylla long sha u 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
|  Bad kumta ter ter, ka loop ka iaid haduh ba kan print ia u 10. Hadien ba u ‘n’ u kot sha u 11 bad ka condition kam long true bad ka loop ka sangeh noh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:37&lt;br /&gt;
|  Te,  ngin peit ia ka jingtreikam  jong  u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:39&lt;br /&gt;
|  Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, la print ia ki numbers naduh 1 haduh 10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:52&lt;br /&gt;
| Mynta ngin  print ia ki number naduh 50 haduh 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|  Te, ngi sdang da u 50. Pynkylla n=1 sha  n=50&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Bad ngi buh haduh 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:05&lt;br /&gt;
| Ha kiwei pat ki kyntien, katba u 'n’ u long kham khraw lane iaryngkat bad u 40. Te, pynkylla ia ka condition , n greater than or equal to 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16 &lt;br /&gt;
| Bad namar ngi loop na u number u ba heh sha u ba rit,   ngi hap ban pynhiar ia u loop variable&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
| Te pynkylla n=n+1sha n=n-1&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Save bad run. Kumba ngi iohi, la print ia ki number naduh 50 haduh 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
| Mynta ngin print ia u sien jong u 7 naduh 1 haduh 10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:48&lt;br /&gt;
|  Ban leh ia kata, ngi sdang da u 7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:50&lt;br /&gt;
| Te, pynkylla n=50 sha  n=7 bad kumta ngi pynkut da u 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka condition  n less than  or equal to 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, ngi pyntikna ba ka loop kan sangeh ha u 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia u sien, ngi pynheh ia ka loop variable da u 7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
| Te, pynkylla n=n-1 sha n=n+7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:18&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, ka print nyngkong ia u 7 bad nangta u n u kylla long 14, bad ka print ia  u 14 bad kum ter ter haduh 70. Save bad run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
|  | Kumba ngi iohi, la print ia u sein jong u 7 naduh 1 haduh 10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndonkam ia ka while loop ban ioh ia ka sum jong u number&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| To ngi peit kumno ban leh kumta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:49&lt;br /&gt;
| Nyngkong pynkhuid ia ka main method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54&lt;br /&gt;
| Int n equal to 13876; u ne u dei u number&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Nangta int dSum equal to 0. U variable dsum u ba long symbolic ia u digit sum u ban buh ia ka sum jong u digit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:18&lt;br /&gt;
|  Type, while n greater than 0 plie khang ia ki parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
| Ka daw ba pyndonkam ia kane ka  condition ka long ban pynshai ia ka  while&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:32&lt;br /&gt;
| Ban pynmih ia ka sum jong ki digits, nyngkong ngi dei ban ioh ia ki digit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
| Ban leh kumta, ngi pyndonkam da u modulo operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
| Type: dSum=dSUM+(n%10),  te, ngi ioh u unit digit bad thep ia ka ha ka dSum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:52&lt;br /&gt;
| Hadien kata ngi weng ia u digit da kaba divide da u 10. N=n /10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Hadien kata ngi weng ia u digit da kaba divide da u 10. N=n /10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Bad haba ka loop ha run ha ka sien baa r, dsum un long ka sum jong u 7 bad 6 kaba long 13 bad n un long 138&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   06:22&lt;br /&gt;
| Bad kumta katba ka loop ka nang iaid, ki digits yn sa weng na u n bad khatduh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|  N u long 0. Hadien kata ka condition n greater than 0 kan long false bad ka loop kan sangeh noh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Te mynta to ngin print ia ka statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| System.out.println(dsum)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:51&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingtreikam ka code. Save bad run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:59&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, la print ia ka sum jong u digit kaba long 25&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06 &lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, ka while loop kaba dei kawei na ki constructs ba kongsan tam ha ka programming ba lah ban pyndonkam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|   07:16&lt;br /&gt;
|  Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Shaphang ka while loop bad kumno ban pyndonkam ia &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment na kane ka tutorial. Leh ia kane harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
| Ia u number ba la ai, pynwan nadien shakhmat pyndonkam da ka while loop. Example: 19435 =&amp;gt; 53491&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
| Ba tip khambun shaphang ka Spoken Tutorial project, peit ia kane ka video ha ka link harum. Ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial Project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:45&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwith kaba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50 &lt;br /&gt;
|  Ka Spoken tutorial project team ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials. Ka ai ki certificates ia kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:07&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:12&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka Ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Switch-Case/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Switch-Case/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Switch-Case/Khasi"/>
				<updated>2017-09-20T06:59:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot; {| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Switch Case in Java |- |  00:06 |  Ha kane ka tutorial, phin pule sh...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Switch Case in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, phin pule shaphang kumno ban pyndonkam ia ka switch case construct ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial ngi pyndonkam Ubuntu v 11.10, JDK 1.6 bad Eclipse 3.7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:21 &lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial, phi dei ban tip shaphang ka if else statement ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
| Lada em, sngewbha peit ia kine ki tutorial jong kine ki topic kiba don ha ka website ba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Switch case: ia ka switch case la pyndonkam ban pyntrei ka kam katkum ka jinglong jong u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39 &lt;br /&gt;
| Kane ka syntax jong ka switch case statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam ia ka mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:47&lt;br /&gt;
| Nga la dep plie lypa ia ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna  ka class ba kyrteng SwitchCaseDemo.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi add katto katne ki variables&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main method, ngin shna ia u variable day uba dei u type int.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
| Kumta, type hapoh ka main method int day bad ngi lah ban ai ka value equal to 3 semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin shna ia ka variable dName  uba dei u type string&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
| String dName ngi lah ban sdang da u null&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Hangne, dName u dei u variable u ban thew ia ka kyrteng jong ki sngi jong ka  taiew&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|  Day u thew ia ka jingniew ia ka sngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:36&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin type ia ka Switch Case statement, te, ha ka lain kaba bud type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
| Switch hapoh brackets day nangta  plie is ki curly bracket. Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|  Kane ka statement ka thew ia u variable aiu u ban iahap bad ka cases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:59&lt;br /&gt;
|  Ha u lain ba bud type,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:01&lt;br /&gt;
| Case 0 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| Ha u lain uba bud, dName equal to hapoh double quotes. Sunday semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
| Nangta pat, type: ha u lain ba bud break;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka ong lada ka sngi ka long 0, kumta ka dname kadei ban long sunday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba u break statement dei ban pyndonkam ha ka bakut jong ka case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Khlem u break statement, ka switch-case functions kan long ka ba kyllain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Yn sa batai ia ka ha kawei pat ka bynta jong ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:40&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, to ngi type ia ki cases ki ba dang sah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type Case 1 colon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes Monday semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Nangta type case 2 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Ha ka lain kaba bud, dName equal to Tuesday nangta pat semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| Ha u lain u ba bud, type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Nangta ha u lain babud, case 3 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Ha ka lain kaba bud, type dName equal to hapoh double quotes Wednesday nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type break;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|  Nangta case 4 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Ha u lain uba bud, dName equal to hapoh double quotes Thurdsay nangta semicolon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Nangta break&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Nangta pat ha u lain ba bud, type case 5 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| dName equal to hapoh double quotes Friday nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Nangta break.. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Nangta case 6 colon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type dName equal to hapoh double quotes Saturday nangta semicolon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Nangta type; break semicolon. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nangta khang ia ki bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin add ia ka print statement bad peit ia ka jingtreikam jong u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Kumta, ha u lain ba bud, type:System dot out dot printlin hapoh bracket dName nangta semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20&lt;br /&gt;
| Mynta nion ia u key Ctrl S bad Ctrl F11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka jingmih Wednesday kaba long ia dei ia ka case 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynkylla ia ka value jong ka sngi bad peit ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|   Kumta pynkylla ia u 3 to 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38 &lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia kata ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long Sunday kaba ia dei ia ka case 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
| Mynta, kaei kaban jia la da kam don ka case ia u value. To ngin peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| Pynkylla day equal sha -1 save bad run ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, kam don ka jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:01&lt;br /&gt;
| Hynrei kan lang ka ba bha lada  don case ia baroh ki values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| Ia kata lah ban leh da kaba pyndonkam iaka default keywords&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:09&lt;br /&gt;
| Te, hadien ka case bakhatduh type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
| Default colon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, dName equal to hapoh double quotes Wrong Choice nangta semicolon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type break semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
| Ngim ju ong Case default;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30 &lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ngi pyndonkam ia ka keyword default&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin run ia  ka code. Kumta Save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka default case la pyntrei bad ka message Wrong choice la pynpaw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang bad uno uno u value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Pynkylla -1 sha 15&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, sashisien, ia ka default case la pyntrei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin peit kaei kaban jia lada ngi weng ia ka break statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|  Te, to ngin pynkylla day=15 to day =4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07	&lt;br /&gt;
|   Weng ia ka break statement kaba bud ha ka day=4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:12&lt;br /&gt;
|  Mynta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:15&lt;br /&gt;
| Watla ka case ka dei 4, ngi iohi ia ka jingmih Friday um thursday&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|  Kane ka dei namar ka rukom trei kam jong ka switch case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ia ka value day la ianujor bad u 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| Nangta bad u 1, nangta bad u 2 bad kumta ter ter bad baroh ki cases kiba don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:34&lt;br /&gt;
|  Haba ka lap ia ka jingiahap, ka pyntrei ia baroh ki case na ka match onwards&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, ka pyntrei ia ka case 5 hadien case 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Nangta ka sangeh na ka daw ka break statement ka ba don ha ka case 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
| Ban kiar ia kata, ngi donkam ban add ka break statement ha manla ki case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| To ngin add ia ka break statement kaba ngi la dep weng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| Te kumta, type break semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin run ia ka code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
|  Kumba ngin iohi, mynta tang ka case 4 la pyntrei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
| Kum ka rule, kynmaw ban pyndonkam ia ka break statement haman la ki case ban kiar na ki jingbakla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|  Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule kumno ban pyndonkam switch case construct bad kumno ban pyndonkam ia ka break statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment, thoh program kaba don name bad gender kum ki  variable. Pyndonkam ia ka switch case statement ban print “Hello Mr.” ia ki shynrang bad Hello Ms ia ki kynthei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:44&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project, peit ia kane video haka link harum, ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team, ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials bad ai certificate ia kito kiba pass ha la online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:12&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher” bad la kyrshan ia ka da ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
| National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei ba phi peit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Nested-if/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Nested-if/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Nested-if/Khasi"/>
				<updated>2017-09-15T11:18:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot; {| border=1 | '''Time''' |'''Narration''' |- |  00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Nested-if and Ternary Operator in Java |- | 00:07 | Ha kaba kut jong kane...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Nested-if and Ternary Operator in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kaba kut jong kane ka tutorial phi dei ban lah ban&lt;br /&gt;
Batai shaphang Nested-If Statements bad Ternary Operators bad ban pyndonkam ia ki ha ka Java Program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial ngin pyndonkam &lt;br /&gt;
'''Ubuntu v 11.10,'''&lt;br /&gt;
'''JDK 1.6,''' bad&lt;br /&gt;
'''EclipseIDE 3.7.0'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban tip&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| shaphang ka jingpyndonkam ia ki relational bad logical operators&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
| Bad ia ki if…else control flow statements&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
| Lada em, na ka bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
| Nested if Statements: Ia ka if statement kaba don hapoh kawei pat ka if statement lah ban khot ia ka, ka nested-if statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka syntax ban thoh ia ka Nested-if Statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, lada condition 1 ka long true, nangta ka program ka wad ia ka condition 2.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| Ia ka Condition 2 la ai na ka bynta kawei ka if statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Lada ka condition 2 ka long true nangta ka program ka pyntrei ia ka Statement lane block 1&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Lym kumta ka pyntrei ia Statement lane block 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Lada condition 1 ka long false nangta ka program kan ym wad ia ka condition2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Ha ka jingshisha kan leit beit  sha ka else statement i.e block 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pyrshang ia ka nuksa ban kham sngewthuh bha&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ngi don ia ka eclipse IDE bad ka shynrong kaba donkam ia ki code ba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka class NesedIfDemo bad add ia ka main method ha ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Ngin wad lada u number ba la ai u dei u even ne odd number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Ngin wad ruh ia ki negative number da kaba pyndonkam ia ka nested-if&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46  &lt;br /&gt;
| Te, hapoh ka main method type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| int n=minus 5 semicolon&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia u variable ‘n’ ban buh ia u negative number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin thoh ia ka if condtions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type: if(n&amp;lt;0)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Plie ki curly bracket. Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| System.out.printlin hapoh ki bracket bad double quotes Negative number semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngi peit lada u number u dei negative&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25 &lt;br /&gt;
| Lada hooid, nangta ngin ym wad ia u even lane odd&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Lada u number um  dei negative, ngin wad ia u even bad odd&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Ha u lain babud, type else plie curly bracket. Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
| Mynta, lada ka jingpyntrei ka la poi ha ka bynta jong ka else&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:45&lt;br /&gt;
| Ka mut ba u number ym dei u negative&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Te, ngi wad ia u odd lane even hapoh kane bynta jong ka else&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| Type, if hapoh bracket n modulus 2 double equal to 0 plie ki curly bracket nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| System.out.printlin hapoh ki brackets bad double quotes Even number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Nangta type ia ka else part. Else plie curly bracket nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Type. System.out.printlin hapoh ki bracket bad double quotes Odd number semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Te, ngi pyntikna ia u negative number ba yn um khein odd lane even&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngi peit ia ka jingtrei kam ka code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka file. Kumba ngi lah ban iohi, ngi ioh ia ka jingmih negative number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pyrshang ia u positive number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Pynkylla n=-5 to n=5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long odd number kumba la khim lynti.. To ngin pyrshang ia u even number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
|  Pynkylla n=5 to n=10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long even number kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Kane ka rukom ban kynthup ia ka if statement hapoh kawei pat la khot nested-if&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:22 &lt;br /&gt;
| Kam don jingkut ia ka jingbun ki nesting&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:25&lt;br /&gt;
| Ka long kaba bha ban pynmlien ban ym leit palat ia ki 3 level jong ka nesting&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit sha ternary operator..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
| Nyngkong, to ngan pynkhuid ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:37&lt;br /&gt;
| Ngi thoh  ka program kaba divide ia u number da u 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
| Ka long ka program bym don kam hynrei ka don bynta ha kaba divide ia ki odd number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
| Haba u 7 la divide da u 2. Ngi ioh 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
| Hynrei kumno lada ngin kwah ba ka jingmih kan long rounded off.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Kaba mut, haba u 7 la divide da u 2, ngi ioh ia 4  ym ia u 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56 &lt;br /&gt;
| Ha ka ktien ba suk, ngi kwah ia u number ba hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi peit kumno ban thoh ia kum kata ka program. Peit, hapoh main method type, int n,  nHalf semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08 &lt;br /&gt;
| Ngin buh ia u number ha u n bad ia u half number ha nHalf&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
|  Ha u lain babud, type n=5 semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:18&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type if hapoh bracket n modulus 2==0 plie ki curly bracket. Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
| Type: nHalf =n/2 semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Ha ka else part, type, hapoh curly brackets nHalf equal to hapoh bracket n+1 divide ia baroh da u 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
| Ngin wad lada u number u dei even lane odd bad leh ia division kat kum  ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngi add ia ka print statement ban peit iaka jingtrei ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Te, type,system.out.println hapoh bracket nHalf semicolon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingtmuh jong ngi la urlong. Ngi ioh ka jingmih ka long 3 ym 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Hynrei, lada ngi peit thuh, ngi leh ban buh ia ka value jong u  variable katkum ka condition..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Ka don bun ka syntax ban ia ka logic ha ka program jong ngi..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
| Dei hangne ba u ternary operator u kam pynsuk ia ka code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Ternary operator u dei u conditional operator uba pynmih ia ka result kum nested if&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
| Ka ai ka syntax ba lyngkot bad pynithuh da u question mark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
| u shim lai operands ha ka juh ka por&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
| To ngi pule shaphang ka syntax jong u Ternary Operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
| Ka expression ka dei ka condition ka ba dei ban wad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
| Operand I ka dei ka value jong u variable. Result kadei ka condition lada ka long true&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| Operand 2 ka dei ka value lada ka condition ka long false&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi peit kumno ban pyndonkam haka program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
| Nyngkong to ngin weng ia ka if else statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Type;nHalf equal to n modulus 2 double equal to 0 question mark n/2 colon hapoh brackets n+1 divide ia baroh da u 2 semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41	&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
| If 'n' is even, 'nHalf' is 'n by 2'. Otherwise it is 'n plus 1 by 2'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ka jingtreikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka file Press Ctrl S bad Ctrl F11 key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
| Kumba ngi ioh, ka jingmih ka long kumba khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, ternary operator u pynduna ia ka jingkulmar ha ka code bad pynsuk ia ka jingpule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 &lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| Shaphang Nested-if Statement bad Ternary Operator bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Ka jingpyndonkam ia ka Nested-if Statement bad Ternary Operator ha ka Java program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:22	&lt;br /&gt;
| Mynta shim kane ka assignment halor Nested-if bad Ternary Operator. Thoh java program na bynta kine harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28	&lt;br /&gt;
| Wad lada u number u dei even bad multiple jong u 11 pyndonkam nested if&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Pyni ia u number ba heh duh napdeng ki ar ki number pyndonkam Ternary Operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Ba tip khambun shaphang ka Spoken Tutorial project, peit ia kane ka video ha ka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial Project.  Lada phim don uba bandwith uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
| Ka  Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:54&lt;br /&gt;
| ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorial bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57 &lt;br /&gt;
| Ai ki certificates ia kiba pass ha ka online test. Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07	&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher” bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha  spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:26 &lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong Khublei shibun ba phi peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/if-else/Khasi</id>
		<title>Java/C2/if-else/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/if-else/Khasi"/>
				<updated>2017-09-15T09:55:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot; {| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- | 00:02 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor If Else Constructs in Java  |- | 00:07 | Ha kane ka tutorial ngin pule...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor If Else Constructs in Java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngin pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Shaphang ki conditional statements&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11 &lt;br /&gt;
| Ki conditional statement ba bunjait bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13 &lt;br /&gt;
| Kumno ban pyndonkam ia ki conditional statement ha ka java programs&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial ngi pyndonkam &lt;br /&gt;
'''Ubuntu v 11.10'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''JDK 1.6'''  bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7.0.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip ban pyndonkam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Ia ki arithmetic, relational bad logical operators ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:35&lt;br /&gt;
| Lada em, na ka bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Conditional Statements – Phi hap ban leh shibun ki kam ba iapher ban ioh ia ki jingmih ba bun jait na ka code jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Ha kum kita ki khep phi lah ban pyndonkam ia ki conditional statements&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka conditional statement ka iarap ban teh lakam ia ka jingpyniaid ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Ha ka java ngi don ia kine ki conditional statements&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| If Statement If  Else Statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| '''If...Else if''' statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|'''Nested If''' statement '''Switch''' statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, phi sa pule bniah shaphang if, If Else and If  Else if statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| If statement; ka if statement ka pyntrei ia ka block statement ha ka nongrim jong ka condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| La khot ia ka, ka single conditional statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| Ka syntax jong ka if statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ha ka if Statement, lada ka condition ka long true, ka pyntrei ia ka block.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka long false, ka iaid lait noh bad kam pyntrei kam ia ka block.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka nuksa ban sngewthuh kumno lah ban pyndonkam ia ka if statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Te  to ngi phai sha ka eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Ngin thoh ia ka program ban shem lada u briew u dei minor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna lympa ia ka class person.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Mynta, ha poh ka main method, to ngin jer ia u variable age uba long int&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Te  type,  hapoh ka main method: int space age =20 semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Mynta ngin thoh ia ka if statement kumba long harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| Ha u lain babud,  if hapoh ki bracket age&amp;lt;21 plie ia ki curly  brackets Nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi wad lada ka age ka kham duna ia u 21&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:34&lt;br /&gt;
| Kaei kaei kaba don hapoh ki bracket ka dei bynta jong ka if block&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
| Te, hapoh ki bracket type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:41	&lt;br /&gt;
| System.out.println hapoh ki brackets bad double quotes. The person is minor semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:56&lt;br /&gt;
| Hangne, lada ka age ka kham duna ia u 21, te kumta kan pynmih “The person is minor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
|  Kumta save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:08&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ia ka jingmih “The person is minor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:14 &lt;br /&gt;
| Ha kane khep, ka age jong u briew ka dei 20 kaba long duna ia ka 21&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
| Kumta, ngi ioh ia ka jingmih “The Person is minor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin pule shaphang ka if else statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:27&lt;br /&gt;
| La pyndonkam ia ka If Else statement ban pyntrei tang ia kawei na ki statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Ia kane la pynshong nongrim ha kawei ka condition&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| To  ngin peit ia ka syntax ban thoh ia ka if else statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka long true, ka pyntrei ia ka statement lane block code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Lym kumta ka pyntrei ia kawei pat ka statement lane block code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit kumno lah ban pyndonkam ia ka if else statement ha ka program &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:54&lt;br /&gt;
| To ngin phai sha ka eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57	&lt;br /&gt;
| Ngin thoh mynta ia ka program ban lap lada u briew u dei minor lane major&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
| Te, hapoh ka main method type int age equal to 25&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12 &lt;br /&gt;
|  nangta pat, if hapoh ki bracket age greater than 21&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:19&lt;br /&gt;
| Hapoh ki curly brackets, type: system dot out dot println hapoh brackets The person is Major&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
| Nangta  pat type ha lain kaba bud&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| else hapoh curly brackets type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38&lt;br /&gt;
| System dot out dot println  hapoh ki brackets ha double quotes The person is minor semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
| Hangne lada ka age ka duna ia  21, kan pynpaw “the person is minor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
| Lym kumta kan pynpaw “the person is major&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Te mynta to ngin save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:07&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka jingmih kum “The person ia major”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:11&lt;br /&gt;
| Hangne ka age jong u briew ka dei 25 kaba long kham khraw ia u 21&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
| Namarkata, ka program ka pynpaw ia ka jingmih “the person is major”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:22&lt;br /&gt;
|  If Else If Statement: Ha ka if else if statement la pyndonkam ban pyntrei ia ki statements ba bun&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Ia kane la pynshong nongrim ha ki artylli ki conditions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33  &lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban add shuh shuh ia ki conditions katkum ka jingdonkam jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| La tip ia ka ruh kum ka branching lane decision making statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit is ka syntax ban thoh ia ka if else if statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| Ha kaba nyngkong ka if statement ka wad ia ka condition 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Lada ka condition 1 ka long true, ka pyntrei ia ka statement–or block 1&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
| Lym kumta ka wad biang sa ia ka condition 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:02&lt;br /&gt;
| Lada ka condition 2 ka long true, ka pyntrei ia ka statement –or block 2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
| Lym kumta, ka pyntrei ia ka statement 3 lane block code 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, ngi lah ban bteng ia ka code ha ka if else block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
| Kine ki blocks ki lah ban don bun  ki conditions&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
| Ka code ka ba bud yn pyntrei haduh ban da  lap ia ka condition true.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:25&lt;br /&gt;
| Lada baroh ki condition ki long false, kan pyntrei ia  ka Else section ba khatduh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Ngin sa peit kumno ba ia ka if else if statement lah ban pyndonkam ha ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Phai  sha ka eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna lypa ia ka class ba kyrteng  student.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40&lt;br /&gt;
| To ngin thoh program ban lap ia ka grade jong u student&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
| Ia kane lah ban leh kat kum ka score percentage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Hapoh ka main method, type int space testscore equal to 70 semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| U variable ba kyrteng testscore la pyndonkam ban ioh ka ka score percentage&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| Ha ka lain ba bud, type, if hapoh brackets testscore less than 35 nangta hapoh ki curly bracket type system.out.println hapoh brackets bad double quotes c grade semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:28&lt;br /&gt;
| Lada ka testscore ka duna ia u 35,  kumta ka program ka pynpaw “C Grade”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud type else&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
|  Ha U lain ba bud, if hapoh brackets testScore greater than or equal to 35 and (&amp;amp;&amp;amp;) testScore less than or equal to 60. Buh ia kane ka condition baroh hapoh ki brackets. Plie ia ki curly brackets bad nion enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
| Type:System dot out dot printlin hapoh bracket B Grade semicolon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:13&lt;br /&gt;
| Hangne ka program kan wad ia ka second condition ha ka Else If section.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:18&lt;br /&gt;
| Lada ka testScore ka long hapdeng 35 bad 60, kumta ka program ka pynpaw “B Grade”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24 &lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, type else hapoh bracket type system dot out dot println hapoh brackets bad double quotes A grade semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:42&lt;br /&gt;
|  Te ha kaba khatduh, lada ka condition ka long false, the program ka pynpaw “A Grade”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48	&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin save bad run ia kane ka code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ka jingmih ba long A Grade&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ka student testScore ka dei 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| Te ka jingmih kan pynpaw ia ka “A Grade”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ka testScore sha u 55&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Mynta save bad run ia ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep, ka jingmih kan sa pynpaw ia ka B Grade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pynheh ia ki jingdon jong ki conditions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| To ngin add sa kawei ka condition hadien ka B Grade output section&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| Te type hangne else, ha u lain  ba bud, if hapoh  brackets testScore greater than or equal to 60 AND (&amp;amp;&amp;amp;) testScore less than or equal to 70.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
| Plie ia ki curly brackets nion Enter System dot out dot println hapoh brackets bad double quotes O grade semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
| Hangne, lada ka testScore ka long hapdeng 60 bad 70 ka program kan pynpaw “O Grade”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
| Mynta, pynkylla ia ka testScore jong u student sha 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
| Mynta, save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka jingmih kumne harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| Ka program kan pynpaw ia ka jingmih “O Grade”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:20&lt;br /&gt;
| Kam dei “A Grade” kumba la pynpaw mynne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
| Ka program kan pynpaw ‘A grade” ia ka testScore kaba kham khraw ia u 70&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:28&lt;br /&gt;
|  Katba ngi dang thoh coding ia ka conditional structures&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
| Kynmaw barabor ban add ia u semicolon haba ngi pynkut ia ka statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
| Hynrei wad add semicolons hadien ka condition&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
| Add ia ka block code hapoh ki curly brackets&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| Ki curly braces ki long optional lada ka block ka don tang kawei ka statement &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:49&lt;br /&gt;
| Ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:51&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53&lt;br /&gt;
| Ngi la batai shaphang conditional statements&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:56&lt;br /&gt;
| Ngi la pyni ia ki list jong ki conditional statements&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:59&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ki conditional statement – if, if..else bad if…else..if ha ka java program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:04&lt;br /&gt;
| Mynta leh ia ka assignment ha ka java program da kaba pyndonkam ia ki conditional statement if, if..else bad if…else if statements&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
| Thoh ka java program ban ia nujor ia ki ar tylli ki values. Pyndonkam da ka If statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:17&lt;br /&gt;
| Thoh ka java program ban wad ia u even lane odd number. Pyndonkam if else statement&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:23&lt;br /&gt;
| Thoh ka java program ban lap ia u number ha heh duh hapdeng ki lai ki number Pyndonkam if else if statement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:29&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka Spoken Tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:32&lt;br /&gt;
| Peit ia kane ka video ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:35&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial Project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:38	&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwith uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:42&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
| ai ki certificates ia kita kiba pass haka online test. Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:56&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka project Talk to a Teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:00&lt;br /&gt;
| La kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:06&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  12:15 &lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Logical-Operations/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Logical-Operations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Logical-Operations/Khasi"/>
				<updated>2017-09-07T07:31:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Logical Operators in Java  |- | 00:07 |   Ha kane ka tutorial, phin sa...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Logical Operators in Java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka tutorial, phin sa pule shaphang ki logical operators&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Kumno ban check ia ki mutlitple expression da ki logical operators bad kumno ban override precedence da kaba pyndonkam ia ki parentheses.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial ngin pyndonkam &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''JDK 1.6'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|   Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip shaphang ki relational operators ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Ia ki Logical operators la pyndonkam ban wad ia ki multiple conditions&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Kane ka list jong ki logical operators kiba don ha ka java.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| And, or, not. Ngin sa peit bniah ia ki, iwei pa iwei. Phai sha ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|   Hangne, ngi don ia ka Eclipse IDE bad ka shynrong kaba donkam ia ki code ba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka Class LogicalOperators bad add ia ka main method&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15 &lt;br /&gt;
| To ngin     shna ia ki katno katne ki variables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:20&lt;br /&gt;
|  '''boolean b ;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Ngi buh ia ka jingmih jong ka condition ha u b&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| '''int age'''  equal to 11;  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| '''int weight''' equal to 42;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
|   Ngi don ia ka age bad weight jong u briew&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Ngin wad, lada ka snem jong u briew ka long hapoh 18 snem bad ka jingkhia ka long la kumno kumno 40kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno bad leh kumta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:57&lt;br /&gt;
| b is equal to age less than 18 ampersand ampersand weight greater than equal to 40;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka don ar tylli ki expression bad hapdeng don u double ampersand symbol.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| Ka wad lada ka age ka long khamduna ia u 18 bad kumjuh ruh lada ka weight ka long kham khraw lane iaryngkat bad u 40&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31&lt;br /&gt;
| Ia kane ka operation la khot  and operation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
|  To ngi print ia ka value jong u b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| System.out.println(b)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi ka jingmih ka long true namar baroh ki condition ki iahap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi pynkylla ia ka weight khnang ba kawei ka condition kan ym iahap bad run biang ia ka code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia u 42 sha u 32&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Save bad run.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:21&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih mynta ka long false&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Kane dei namar ka condition age less than 18 ka iahap&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Hynrei ka condition weight greater than or equal to 40 kam iahap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| U AND operation u dawa ba baroh ki condition ki dei ban long true ban ioh ia ka jingmih ba long true&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Namar kata ngi ioh ia ka jingmih kaba long false&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, pyndonkam da u double ampersand khnang ban lah ban pyndonkam ia u and operation &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
| Shu buh ngi don age bad weight bad ngi kwah ba tang kawei ka condtions kan iahap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Ha kiwei pat ki kyntien, ngi kwah ban iohi ba tang ka first condition lane second condition ba kan long true&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Lah ban leh da u Or operation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
|  To ngin weng ia ki condition ki ba mynshuwa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Bad type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| age less than or equal to 15 pipe pipe weight less than or equal to 30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Don ar tylli ki condition bad u symbol double pipe hapdeng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka wad ia ka wei na ki artylli ki condition ba kin iahap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| To ngin run ia u code ban shem ia ka jingmih. Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka jingmih ka dei True.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:57	 &lt;br /&gt;
|   Kane ka long namar ba ka Or operation kam don kam iabaroh ki condition ba ki dei ban long true kumba long ka and operation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:03&lt;br /&gt;
|  Ka donkam tang ia kawei ka condition ba kan long true.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Te, watla ka condition jong ka weight kam iahap, katba ka condition jong ka age ka iahap&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka jingmih ba long true.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin pynkylla ia ka age ha kata ka rukom ba baroh ki conditions ki long false bad peit ia ka jingmih &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|  Pynkylla 11 to 17.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Save bad run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Mynta ka jingmih ka long false namar baroh ki condition kim iahap satia&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41 &lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, ngi pyndonkam u double Pipe symbol ban leh ia ka or operation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|  Mynta, shu buh ngi donkam ban wad ia ki briew  kiba palat ia ka  15 snem  bad ka weight kaba palat ia ka 30 kilos&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Ha kiwei pat ki kyntien, ngi donkam ban wad ia ki condition kiba long pyrshah&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Ha kum kine ki khep, ngi pyndonkam da ka Not operation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Nyngkong, buh ia ka condition ha parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
|  Bad add ia u exclamation mark hashuwa ka condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|  Haba ngi pyndonkam ia u exclamation mark, ngi wad ia ka condition kaba long marpyrshah hapoh ka parentheses&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:32&lt;br /&gt;
|  Katba ka jingmih ba mynshuwa kadei false, mynta ka dei ban long true. To ngi peit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:38&lt;br /&gt;
|   Save bad run.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka dei marpyrshah ia kaba mynshuwa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48 &lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, haba ngi pyndonkam exclamation mark ngi pyntrei ia ka NOT operation. Mynta, shu buh ngi kwah ia ki briew kiba duna ia ka 15 snem&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Lane ki briew ki ba kham duna ka 18 snem bad kham sting ban ia  ka 40kilo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| To ngi peit kumno ngin leh ia kane ka condition&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|  Weng noh ia ka condition kaba mynnne bad type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12 &lt;br /&gt;
| '''age''' less than '''15'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| '''OR''' '''age''' less than '''18 '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| '''AND''' '''weight''' less than '''40''';&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka condition da lade hi ka long kulmar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| Shuh shuh, ngim tip ba lada ka OR operation kan pyntrei nyngkong  lane ka and operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
| Ka shong eh ha ka precedence jong ki operators..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| Ha kum kita ki khep, ngi pyndonkam ban overwrite ia ki precedence bad kumjuh ruh ban pynshai ia ki condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| To ngin add ia ki parentheses&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
| To ngin run ia ka code, save, run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| Mynta, watla ka condition banyngkong kaba long age less than 15 kam iahap&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|  ka condition kaba ar kaba long&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| Age less than 18 bad weight less than 40 ka iahap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Namarkata, ka jingmih ka long true.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:30&lt;br /&gt;
| Kum ka rule, pyndon ki parentheses ban kiar ia ki jingkulmar bad pynshai ia ki expressions&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:36&lt;br /&gt;
|  | Bad dei hangne kumno ngi pyndonkam ia ki logical operators ban wad ia ki multiple conditions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|  Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|  Ngi la pule shaphang logical operators, kumno ban wad ia ki multiple expression da ki logical operators bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
| Kumno ban override ia ki precedence da baka pyndonkam ia ki parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment na kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| wad ia kine ki expression hato ki long iaryngkat?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   09:10&lt;br /&gt;
| Ban tip khambniah shaphang ka Spoken Tutorial Project, peit ia kane video ha kane ka link. Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba khlain, phi lah can download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   09:23&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project  Ka pynlong ki workshops da ki spoken tutorial bad ai certificates ia kito kiba pass ha la online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:46&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   09:52&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka Ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Relational-Operations/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Relational-Operations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Relational-Operations/Khasi"/>
				<updated>2017-09-06T11:51:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot; {| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:01 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Relational Operators in Java |- |  00:07 |  Ha kane ka tutorial ngin p...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Relational Operators in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| boolean data type.  Relational operators bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|  Kumno ban ianujor ia ki data da ki Relational Operators.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:17&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial ngi pyndonkam da &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10''',&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
'''JDK 1.6''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip shaphang ki data types ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|  Lada em, na ka bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Ia ki Relational operators la pyndonkam ban check ia ki conditions&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Ka jingmih jong ki, ka long u variable  badei Boolean data type.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
|  Ka size jong u Boolean data type ka dei 1 bit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|  Ka buh tang artylli ki values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
|  '''true ''' lane '''false. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|  True ka dei ka jingmih haba ka  condition ka long true.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
|  False ka dei ka jingmih lada ka condition kam long true.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|   Kine ki list jong ki relational operators kiba don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| '''greater than'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| '''less than''' '''equal to'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| '''greater than'''  or '''equal to''' '''less than''' or '''equal to'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| '''not equal to'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Ngin sa peit bniah ia ki,  iwei pa iwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22 &lt;br /&gt;
| Phai sha Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27  &lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ia ka Eclipse IDE bad ka shynrong kaba donkam ia ki code ba hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka class BooleanDemo bad add ia ka Main method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin add iaki kato katne ki expressions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41  &lt;br /&gt;
|  Type Boolean b;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
|  Ka keyword Boolean ka pyni ba u variable b u dei u Boolean data type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|  Ngin thep ia ka jingmih jong ka condition ha u b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:58&lt;br /&gt;
|  Ngin batai ia  u variable weight bad check ia ka condition da ka pyndonkam ia u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|  int weight equal to 45;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|  Ngin wad ia ka value jong u weight lada u kham heh ban ia u 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|  b equal to weight greater than 40;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|  Kane ka statement ka ong:  Wad ia ka value jong u variable lada ka kham heh ia u 40 bad pynpaw ia ka jingmih ha u b                                            &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin print ia ka value jong u ‘b’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
|  System.out.println(b)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:59&lt;br /&gt;
|   Kumba ngi iohi ka jingmih ka long True&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
|  To ngin peit ia kaei kaba jia lada ka value la long kham rit ban ia u 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|  Pynkylla weight sha 30&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|  Save bad run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba ka jingmih la long False kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:24&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, u symbol greater than la pyndonkam ban wad lada u wei u value u kham heh ban ia uwei pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, u less than symbol la pyndonkam ban wad lada u wei u value u kham rit ban ia u wei pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla ia u greater than sha u less than symbol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Kumta ngi wad ba lada ka value jong u weight  ka kham ri ban ia u  40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Save Run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi ka jingmih ka long true kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|  To ngin pynkylla ia ka value jong u weight sha u 45 bad peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09 &lt;br /&gt;
|  Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba ngi ioh ia ka false namar ka condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|  Weight less than 40 kam long true.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin peit kumno ban wad lada u value u long iaryngkat bad u wei pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
|  Ban leh kumta ngi hap ban pyndonkam ar tylli ki symbol equal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|  Pynkylla ia u less than symbol sha u double equal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|  Save bad run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:48&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long false namar ka value jong u weight kam long iaryngkat bad u 40&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:55&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pynkylla ia u weight sha u 40 bad peit ia ka jingmih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|  Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08 &lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long True&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|  Hakane ka rukom , u double equal la pyndonkam ban wad ia ka jingiaryngkat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|  Sngewbha da phikir namar, bunsien ki briew ki pyndonkam tang da u symbol single equal to  ban wad ia ka jingiaryngkat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|  Bad kane ka pynmih ka jingbakla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
|  Hadien ngin peit kumno ban wad ia u less than or equal to&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|  Ban leh kumta,  ngin pyndonkam ia u less than symbol bud da u equal to symbol&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|  Pynkylla ia u double equal to, sha u less than equal to&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|  Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
| Ka jingmih ka long true kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53 &lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin pynkylla ia ka value jong u weight ban iohi ba lada u less than u trei kam ne em&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia u 40 sha u 30&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|  Save bad run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi, ba watla u weight um long iaryngkat bad u 40 ngi ioh ia ka jingmih ba ka long True namar u long kham rit ban ia u 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|  To ngin peit kaei kaban jia lada u value jong u weight u kham heh ban ia u 40&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
|  To ngin thoh 50 Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long False namar ka value jong u weight kam long iaryngkat bad u 40&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|  Bad kam  duna ruh ia u 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
|  Kumjuh, ngi pyndonkam u greater than symbol bud sa da u equal to symbol ban wad ia u greater than lane equal to&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
|  To ngin pyrshang ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|   Pynkylla ia u less than equal to sha u greater than equal to..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|  Save bad run&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long true namar u weight u kham heh ban ia u 40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla ia u weight sha u value kham duna ban ia u 40. To ngin thoh 30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
|  Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka false namar ka value jong u weight kam heh ban ia u 40 bad kam long iaryngkat  bad u 40.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   07:39&lt;br /&gt;
| Hadien, ngin peit kumno ban wad ia u not equal to&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
|  Lah ban leh da kaba pyndonkam da u exclamation mark bud sa da u equal to symbol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
|  Pynkylla ia u greater than sha u exclamation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|  Kumta kane ka statement ka ong “wad ia ka value jong u weight lada kam long iaryngkat bad u 40 bad pynpaw ia ka jingmih  ha u b&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long true namar ka value jong u weight kam long ia ryngkat bad u 40&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla ia u weight sha u 40 bad peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia u 30 sha u 40&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| Save  run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka false namar ka condition weight  not equal to 40 ka long false&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:45&lt;br /&gt;
| Ia u not equal to condition lah ban ong ba u long marpyrshah ia u equal to condition&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:50&lt;br /&gt;
| Dei hakane ka rukom ba ngi pyndonkam ia ki relational operators ban ia nujor ia ki data ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule shaphang: Boolean data type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|  ki relational operators bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
|  Kumno ban pyndonkam ia ki relational operators ban ianujor ia ki data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment na bynta kane ka tutorial, wad lada kine ki ar tylli ki expression ki long iaryngkat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| Ba tip khambun shaphang ka Spoken Tutorial project, peit ia kane ka video ha ka link harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial Project&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwith kaba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:38&lt;br /&gt;
| ka pyniaid ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
| Ka ai ki certificates ia kiba pass ha ka online test. Ia ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane  link sp&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien Khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Primitive-type-conversions/Khasi</id>
		<title>Java/C2/Primitive-type-conversions/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Java/C2/Primitive-type-conversions/Khasi"/>
				<updated>2017-09-06T08:21:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |00:01 |  Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor Type Conversion in Java.  |- |  00:06 |  Ha kane ka tutorial ngin pule...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor Type Conversion in Java.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial ngin pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Kumno ban pynkylla ia ki data na kawei ka data type sha ka wei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
| Ki ar jait ki jingpynkylla kiba khot implicit bad explicit conversion bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
| kumno ban pynkylla ia ki strings sha ki number.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:23&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial ngi pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10'''&lt;br /&gt;
'''JDK 1.6'''  bad&lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip ia ki data types ha ka Java.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:38&lt;br /&gt;
| Lada em, na ka bynta ki tutorial ba iadei, sngewbha peit ia ka website jong ngi kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:47&lt;br /&gt;
|   “Type conversion” ka mut ban pynkylla ia ki data na kawei data type sha kawei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban leh ia kata. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''Eclipse'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi don ia ka Eclipse IDE bad ka shynrong kaba donkam ia ki code ba hadien..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
|Nga la dep shna ka Class TypeConversion bad add ia ka main method ha ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:13&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin shna ia ki katto katne ki variables.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
| Int a equal to 5&lt;br /&gt;
float b &lt;br /&gt;
b equal to a&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ar tylli ki variable. u a uba dei u integer bad b u ba dei u float&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| Nga buh ia ka value jong u integer ha u float variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ba u float variable u long  mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:48&lt;br /&gt;
| System.out.println(b);&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:07&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ia u integer 5 u la kylla sha u float 5.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
| Ia kane ka rukom ban pynkylla la khot implicit conversion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
| Kat kum ka kyrteng, ka value ka la kylla hi ban iabiang bad ka data type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:24&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia u float sha u int, da kaba pyndonkam ka juh ka rukom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   02:30&lt;br /&gt;
| Weng ia u 5,   float b equal to 2.5 f  bad to ngin buh ia u b ha u a bad print ia ka value jong u  a. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:50&lt;br /&gt;
| Save ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:56&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00&lt;br /&gt;
| Ka error message ka pyni “Type Mismatch: cannot convert from float to int.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:06&lt;br /&gt;
| Kane ka mut ba ka Implicit conversion ka long tang na u int sha u float ym na u float sha u int.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia u float sha u int, ngi dei ban pyndonkam da ka explicit conversion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:17&lt;br /&gt;
| To ngi peit kumno ban leh kumta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban leh kumta da kaba pyndonkam ia u int parentheses ha shuwa u variable&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
| Kane ka jingbatai ka ong ba ia u data ha ka variable  b donkam ban pynkylla sha int data type bad buh ha u a’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, u float value u la kylla sha u int&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
| Hynrei, ban iahap bad ka data type, ia ka data la pynkylla ha ka rukom kaba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:01&lt;br /&gt;
| Ha ka Explicit conversion lah ban pyndonkam ban pynkylla ia u data na u int sha u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang ia ka nuksa kaba hashuwa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|   int a=5; float b; b=(float)a;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| '''System.out.println(b);'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:36&lt;br /&gt;
| Ngi pyndonkam ia ka Explicit conversion ban pynkylla integer sha u float&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba u int value u la pynkylla sha u float value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
| To ngin peit kaei kaba jia haba ngi pynkylla ia u character sha u integer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| int a; char c equal  single quote m; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
| a equal  (int) c;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:32&lt;br /&gt;
| System dot out dot println(a);&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
| Ngi pynkylla ia u character m sha u interger bad print ia ka value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
| To ngin save bad run ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
|   Kumba ngi iohi, the jingmih ka long 109 kaba dei ka ascii value jong u “m”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:58&lt;br /&gt;
| Kata ka mut, haba pynkylla ia u char sha u int,  ka pynpaw ia ka ascii value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:03&lt;br /&gt;
| To ngi pyrshang ia kane da u digit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
|   char c= digit 5;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
|  Save ia ka bad run ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long 53 kaba dei ka ascii value jong u character 5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| Kam dei ka number jong u 5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:26&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia u number, ngi dei ban pyndonkam da ka string bad pynkylla sha u integer&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:31&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ban leh kumta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  Pynkhuid noh ia ka main function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:38&lt;br /&gt;
| Type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40&lt;br /&gt;
| String sHeight kaba mut ka rynieng jong u string equal ha ki double quotes 6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| int h equal to explicit conversion int of sHeight bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
| System dot out dot println(h)  save ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:27&lt;br /&gt;
| Nga la shna ia ka string variable da u value jong u 6 bad ngan pyrshang ban pynkylla sha u interger, hynrei ngi iohi ba don ka error&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|   bad ka error message ka pyni Cannot cast from Sting to int.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
| Kane ka mut, ban pynkylla ia ki strings, ngin ym lah ban pyndonkam da ka implicit lane explicit conversion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:48&lt;br /&gt;
| Lah ban leh da kawei pat ka rukom, To ngin pyndonkam ia ki..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|  Weng noh ia ka int sHeight bad type Interger.parselnt sHeight;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:21&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:29&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba ia ka value la lah ban pynkylla sha u integer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
| Ban leh kumta, ngi lah ban pyndonkam da ka parseInt method jong ka integer module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi peit kaei ka ban jia, lada don shibun ki digit kum “6543”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:49&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:55&lt;br /&gt;
|   Ngi lah ban iohi biang ba ka string kaba don ki number la lah ban pynkylla sha u integer&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:03&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit kaei ka ban jia  lada u string u dei u floating point number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:10 &lt;br /&gt;
| Pynkylla “6543” sha “65.43”. Te kumta ngi don u floating point number ha u string bad ngi pynkylla ia u sha u integer &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:31&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba don ka error. Kane ka jia namar ba ngim lah ban pynkylla ia u string ba don floating point number sha u integer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:41&lt;br /&gt;
| Ngi dei ban pynkylla ia u sha u float. To ngin peit kumno ban leh kumta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:45&lt;br /&gt;
| Nyngkong, u data type u dei ban long u float.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:51&lt;br /&gt;
| Kaba ar ngin pyndonkam da u Float.parseFloat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:07&lt;br /&gt;
| Ngi pyndonkam da u parseFloat method jong ka float class ban pynkylla ia u string ba don u floating point number sha u floating point number ba shisha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:18&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka. Ngi lah ban iohi ba ka string ka ba don floating point number la lah ban pynkylla sha u floating point number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:33&lt;br /&gt;
| Kane ka dei kumno ba ngi lah ban leh ia ka implicit bad explicit conversion bad kumno ban pynkylla strings sha ki numbers &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:45&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha ka bakut jong kane ka turorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:48&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule. Kumno ban pynkylla ia ki data type na kawei ka data type sha kawei pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
| Kaei ka jingmut jong ka implicit bad explicit conversion&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
| Bad kumno ban pynkylla ia ki strings sha ki numbers&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:01&lt;br /&gt;
|  | Kum ka assignment na kane ka tutorial, pule shaphang Integer.toString bad Float.toString methods.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:07&lt;br /&gt;
| Bad wat kaei kaba ki lah ban leh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   11:14&lt;br /&gt;
| Ba tip khambun shaphang ka Spoken Tutorial project, peit ia kane ka video ha ka link harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:20&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial Project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:23&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwith kaba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|     11:27&lt;br /&gt;
| Ka Spoken tutorial project team ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:31&lt;br /&gt;
| Ka ai ki certificates ia kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:34&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:40&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:44&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:50&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Snippets-in-gedit/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C3/Snippets-in-gedit/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Snippets-in-gedit/Khasi"/>
				<updated>2017-08-30T17:01:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''   |- |  00:01 | Pdiangsngewbha sha ka spoken tutorial halor ki Snippet ha ka gedit Text Editor.  |- |  00:08 | Ha kane ka tutorial...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiangsngewbha sha ka spoken tutorial halor ki Snippet ha ka gedit Text Editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang kumno ban pyndonkam ia ki default Snippets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
|* Ban Add ki snippets bathymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|* Ban delete ia ki snippets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:17&lt;br /&gt;
|* Highlight ia ki brackets baiahap bad Documents Statistics.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial nga pyndonkam&lt;br /&gt;
* '''Ubuntu Linux''' 14.04 operating system  &lt;br /&gt;
* '''gedit Text editor''' 3.10 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| Ban bud iakane ka tutorial, phi dei ban don jingtip ban trei ha kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Kiei ki snippets?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:41&lt;br /&gt;
| Ki Snippets ki dei ki laiñ jong ka text lane ki source code kiba pyndonkam bara bor haba thoh program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Ka iarap ia u user ban kiar na kaba type ia kajuh shi kajuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
|'''Snippets''' is one of the default '''plugins''' in '''gedit Text editor'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:59&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit kumno ban shna bad pyndonkam ia ki snippets. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:08&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngi dei ban enable ia ki Snippet Plugin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Edit bad preferences.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:17&lt;br /&gt;
| Ha u plugin tab, hiar shapoh bad Check ia ka snippets box&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:23&lt;br /&gt;
| Click Close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| To ngi thoh ia ka C program ban shem lada u number ba la ai u dei u positive ne negative. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
| Nyngkong eh to ngin save ia ka file kum NumCheck.c&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| Pynsangeh shipor ia kane ka tutorial bad type ia kane ka code ha ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:44&lt;br /&gt;
| Haba phi la dep type, buh ia u cursor ha ka laiñ ka ba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:49&lt;br /&gt;
| Mynta type ia ka kyntien if bad ñion ia u Tab key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:54&lt;br /&gt;
| Hato phi lah ban iohi ia ka synrong jong ka if statement ba kala mih hi hangne? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
| Phin shem ba u curor dalade hi u don ha ka kyntien condition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
|Type '''num==0'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:09&lt;br /&gt;
| Ka kyntien condition ka la shah pyndam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki bracket plie bad bracket khang ba ki paw hi hangne.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
| Kane ka dei, namar ba ngi lah add ia ki plugin ba khot intelligent text completion ha ka tutorial ba la dep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
| Type printf plie ia ki bracket bad double quotes. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Phin shem ba ki double quotes bakut ki mih hi dalade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:36&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba kawei na ki jinglong jong ka intelligent text completion ka long Auto close brackets bad quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:44&lt;br /&gt;
| Mynta type kumba  la pyni hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Tools bad Manage Snippets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| Ka Manage snippets dialog box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:56&lt;br /&gt;
| Na kadiang jong ka panel, hiar sharum bad jied C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:02&lt;br /&gt;
|Click on the triangle sign next to it. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:06&lt;br /&gt;
| Ki list jong baroh ki snippet jong ka c ki paw hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:11&lt;br /&gt;
| Click ha ka If snippet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:14&lt;br /&gt;
| Ha ka panel ha khlieh kamon, phi lah ban iohi ia ki syntax bapura na ka If statement ha ka c language. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:21&lt;br /&gt;
| Peit ha u Tab trigger field sha ka kamon shatrai. Ka pyni ia ka if ba ka la jied lypa.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
| Kumta da kaba type If bad ñion u Tab key, ka if statement bapura ka mih hi hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:38&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit sa kawei ka snippet ba khot else if..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
| Ha ka liang ka diang, click ha ka else if snippet hapoh ka “C”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:48&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ia ka syntax jong kane ha khlieh kamon jong ka panel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka Tab trigger ka dei elif. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
| Click close.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:00&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban pyndonkam ia kane ka snippet ha ka program jong ngi.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
| Type elif bad nion tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ka syntax jong ka else if ka paw hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
| Type ia ka program  code kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:19&lt;br /&gt;
| Kumta da ka jingiarap ki snippet ngi lah ban kiar ban type ia kajuh shi kajuh ha ka source code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:26&lt;br /&gt;
| Kaba bud, ngin ia peit kumno ban shna ia ki snippet lajong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka Main Menu, click tools bad manage snippets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38&lt;br /&gt;
| Ha ka Manage Snippets dialog-box kaba paw, jied C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
| Ha trai shakadiang jong ka window, click ia u plus icon ban shna ia ka snippet bathymmai.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:49&lt;br /&gt;
| Type “HelloWorld” bad ñion Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
| Hadien click ha ka Edit panel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| Type ia ka code harum, This is a simple basic program haka C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Ha u Tab trigger field, type, “Hello”. Kane ka dei ka kyntien shorkut ba la pyndonkam ha ka editor.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| Click Close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
| Plie ia ka document bathymmai ha ka gedit text editor..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:18&lt;br /&gt;
| Save ia ka file  helloworld.c&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:22&lt;br /&gt;
| Lada phim save ia ka file ha ka .c extension, ki snipepets kin ym trei kam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Kan kheiñ ia ka file kum ka text file, ym kum ka c program file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:35&lt;br /&gt;
| Type “hello” bad ñion u Tab key.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
| Ka text kaba ngi type ha ka “HelloWorld” snippet ka la paw hangne. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| Kane ka dei kumno ban shna bad pyndonkam ia ki custom snippet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
| Kaba bud, to ngin peit kumno ban delete ia ki snippet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:54&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Tools bad Manage Snippets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
| Ha ka snippet list, click c. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:02&lt;br /&gt;
| Click ha ka snippet “HelloWord” kaba ngi la dep shna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
| Ha trai sha kadiang jong ka window, click ia u minus icon ban delete ia ka snippet.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
| Ka snippet la delete. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
| Mynta, wad ia ka snippet “While Loop na ka list bad jied ia ka ban delete. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi hangne ba u delete icon lah disable. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
| Kane ka mut ba ngi lah tang ban delete ia ki snippet kiba ngi shna, ym ia kiba la don lypa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
| Click close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:37&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka NumCheck.c. tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka C program, phi lah ban iohi ia ki bracket ba bun jait. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Teng teng, ngi lah ban jah lynti ia ki bracket khang ki ban iadei bad ki bracket plie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:54&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban highlight ia ki bracket ba iahap&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| Na ka main menu, click Edit bad preferences. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| Ha u view tab, check ia ka Highlight matching brackets box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
| Click close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:09&lt;br /&gt;
| Mynta buh ia u cursor ha u bracket plie ha ba sdang jong ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Phin shem ba u bracket khang bakhatduh, u la highlight hangto hangto. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor ha u braces plie  uba ar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:27&lt;br /&gt;
| Phin shem ba ia u second last braces la highlight ha ka  rong gray. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
| Kane ka dei kawei ka rukom ban buh jingmut iaki bracket ha ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
| Ka iarap ban pyntikna ba baroh ki bracket baplie ia iahap bad ki bracket khang.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:44&lt;br /&gt;
| Hadien ngin tip kumno shaphang ki jinglong jong ki Document Statistic. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:49&lt;br /&gt;
| Ka Document Statistics plugin ka pyni ia bun jait ki statistics kaba iadei bad ka current document. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:56&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ki jingtip kum:&lt;br /&gt;
* Ka jingbun ki kyntien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ka jingbun ki lain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ka jingbun ki dak&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ka jingbun jong ki non-space characters&lt;br /&gt;
* Ka size jong ka file ha ki bytes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:10&lt;br /&gt;
| To ngin leit biang sha ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
| Na ka main menu, click edit bad preferences. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:19&lt;br /&gt;
| Click ha u Plugin Tab. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
| Hiar sharum ban iohi ia ki Document statistic option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
| Lada khlem enabled ia ka Document statistics plugin, check ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:32&lt;br /&gt;
| Click close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Tools bad Document Statistics..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
| Ka Document Statistics dialog box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:43&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ka statistics, kynthup ia ki lain, kyntien, dak bad bytes ha ka document NumCheck.c&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:53&lt;br /&gt;
| Ha ka file NumCheck.c pynkylla ia ki kyntine kumba la pyni hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka Document Statistics dialog box, click ha ka Update. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:07&lt;br /&gt;
| Phin shem, ba ki information ki la update ban pynpaw ia ka jingkylla ba ngi la leh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:12&lt;br /&gt;
| Click Close. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:15&lt;br /&gt;
| Kane ka jinglong ka long kaba donkam haba ka document ka dei ban don tang kato katne tylli ki kyntien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
| To ngi batai lyngkot. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi pule kumno ban pyndonkam ia ki default snippets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|* Add ia ki snippet thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|* Delete ia ki snippets&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
|* Highlight ki brackets ba iahap bad Document Statistics. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:41&lt;br /&gt;
| Kane ka assignment naka bynta jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Shna ia u snippet thymmai ba kyrteng company header.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:49&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka address bapura jong ka company ha ka edit panel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:53&lt;br /&gt;
| Ha ka tab trigger field, enter ia shortcut key kum company. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:58&lt;br /&gt;
| Plie ia ka document thymmai bad pyndonkam ia ka snippet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:02&lt;br /&gt;
| Ka video ha link harum ka batai lyngkot shaphang ka Spokent Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:10&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
* pynlong ia ki worshops daka ba pyndon da ki tutortials bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ai certificates ia kiba pass ha ka online tests. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:19&lt;br /&gt;
| Ban tip khambniah, sngewbha thoh sha ngi.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:22&lt;br /&gt;
| Sngewbha phah ia ki jingkylli ha kane ka forum.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:26&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India. Khambun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:39&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien  Khasi da I Khrawpyrkhat  Wanshong, na Shillong. Khublei ba phi peit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Third-party-plugins-in-gedit/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C3/Third-party-plugins-in-gedit/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Third-party-plugins-in-gedit/Khasi"/>
				<updated>2017-08-30T16:45:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- |00:01 | Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor ki Third Party Plugins ha ka gedit Text editor.  |- |00:07 | Ha Kane ka tuto...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor ki Third Party Plugins ha ka gedit Text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| Ha Kane ka tutorial, ngin pule kumno ban install ia ki third party plugins bad pyndonkam ia ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial nga pyndonkam da:&lt;br /&gt;
* '''Ubuntu Linux''' 14.04 operating system &lt;br /&gt;
* '''gedit Text editor''' 3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban don jingtip ban trei ha kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pule shaphang ki third party plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
| Ia ki plugins la shna da kiwei pat ki programmers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
| La ju khot ia ki ki third party plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Kane ka ai kawei pat ka buit trei kam kaba ngim ioh na ki default gedit plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
| Ka jinginstall ia ki third party plugin ka kynthup:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Download ia ki plugin na link kaba hatrai https://wiki.gnome.org/Apps/Gedit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|* Buh ia ki plugin file ha ka directory kaba badei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
|* Pynlong active ia ki plugin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka gedit website ban download ia ki plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
| Click ha ki plugins link ha kyndong khlieh ka mon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| Click ha ki List jong ki gedit plugins&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi shibun ki links jong ki third party plugin bad version pabher bapher  jong ka gedit  text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
| Namar ba ka  version jong ka gedit jong nga ka dei 3.10, ngan click ha ka link jong ka version 3.8 bad 3.10. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
| Phi dei ban jied ia ka link katkum ka version jong ka gedit jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
| Hiar sharum ban iohi ia ki third party plugins ba bun jait.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| To ngin wad ia ki jinglong jong ki Intelligent Text completion.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|* Auto Close bracket bad quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
| Auto complete html tags&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
| Auto indent hadien ki function lane list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
| Nang pyni kumno ban install bad pyndonkam iaki Intelligent Text completion..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka gedit website..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
| Click ha ka Downlaod link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka Features bad installation details jong ka Intelligent Text completion.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Khnang ban phin sngewthuh pule bniah ia ka jingbatai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
| Click ha ka Clone lane download drop down box ha ka kyndong khlieh kamon..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
| Nangta pat, click ha ka Download Zip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
| Jied ia ka Save file option bad click OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
| Ka file ka la save ha u download folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Sei ia ki file. Plie ia u folder ban iohi ia ki file kiba don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
| Ngan copy ia u folder gedit3-8, namar ka version jong ka gedit jong nga ka kham heh  ban ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ban copy ia une u folder sha dot local/share/gedit/plugins  ha ka home directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
| Jied ia ka Home directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
| Click ha ka View menu ha u Menu bar bad jied Show Hidden Files..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
| Wad ia ka '.local' folder 'share'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
| Shna ia ka subdirectory gedit, lada kam don. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
| Hapoh ka gedit directory, to ngin shna ia kawei pat ka subdirectory ba khot plugins. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
| Paste ia u folder lane copy ia ki files na u folder ba don hapoh plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
| Ia ki file third party plugin dei ban copy sha ka directory kaba dei, kum ba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
| Mynta, ki plugin jong ngi ki la long ban pyndonkam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
| Na ka Main menu, click Edit bad preferences.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
| Hapoh u Plugin tab, hiar sharum ban iohi ba ia u third party plugin jong ngi la add ne em&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:03&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ia ka Intelligent Text completion plugin la add ha ka list jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
| Check  ia ka box, click close&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ba ka Intelligent Text Completion ka iarap ia ngi ban thoh html program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
| Ngan type ia ki tag kumba la pyni&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:23&lt;br /&gt;
| Hadien u less than symbol, ñion backslash.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
| Kan thep hi dalade ia ka title closing tag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
| Ha ka lain kaba bud, type less than backlash. Phi lah ban iohi ia ka head closing tag ba la thep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
| Sa shisien type less than backslash.html ka closing tag ruh ka la mih.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
| Kumta, ka pynpaw hi ia ki html tags bad ka shna ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
| Ka pynsuk ia ka kam jong ngi, katba ngi dang thoh ia ki source code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi, ba ki highlight syntax ki don ha ka off mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
| Tad haduh ba phin da save ia ka document ha ka gedit text editor,  ki highlighting syntax kin sa off.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
| Phi lah ban on da kaba click menu view bad highlight mode.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
| Phi lah ban jied ia ka mode, katkum ki source code jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Katba ka program jong ngi ka dei ka HTML, ngan jied ia ka HMTL option na ka list&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka HTML code ka la highlight da ki syntax&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial. To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
| Ha  kane ka tutorial ngi pule shaphang kumno ban install third party plugins bad pyndonkam ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
| Kane ka assignment naka bynta jong phi. Download bad install ia u plugin bakhot Advanced Find/replace for gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
| Pynlah ia bad sa wad ia ki rukom treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot ia ka spoken turorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
| Ka team spoken tutorial project ka pyniaid  ia ki workshop bad ai certificate. Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
| Sngewbha post ia ki jingkylli ha kane ka forum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India. Khambun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat  Wanshong. Khublei ba phi peit.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Default-plugins-in-gedit/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C3/Default-plugins-in-gedit/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Default-plugins-in-gedit/Khasi"/>
				<updated>2017-08-28T17:01:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- |00:01 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Default Plugins in Gedit Text editor.  |- |00:07 | Ha kane ka tutorial, ngin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Default Plugins in Gedit Text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphag ki katto katne ki default plugins ha ka gedit text editor kum &lt;br /&gt;
* '''Sort'''&lt;br /&gt;
* '''Change Case'''&lt;br /&gt;
* '''Spell checker''' bad &lt;br /&gt;
* '''Insert Date bad Time'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka Ubuntu Linux 14.04 operating system gedit Text editor 3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban don jingtip ban trei ha kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|'''Ka Plugin''' ka dei ka software kaba add ka specific feature ia ka application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| Ka ai bun kiwei pat ki rukom pyntrei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| Don katto katne ki plugins kiba la install lypa ha ka gedit text editor..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ki defuault plugins – na ka Main Menu, click Edit bad Preferences. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
| Ha ka Preferences dialog-box kaba paw, click ha ka tab Plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| Ki list jong ki default plugins kiba la install ki paw hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| Phin shem ba katto katne ki plugins ki ladep check lypa dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
| Kane ka pyni ba ki la pynlah bad ngi lah ban pyndonkam ia ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
| Lada phim iohi ia ki plugins ha ka editor kumba paw hangne, phi lah ban install ïaki da kaba suk..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Phi lah ban leh kumta da kaba pyndonkam KaUbuntu Software Center. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
| Click ha ka Close button jong ka gedit Preferenes box..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
| Mynta, click ha ka icon Dash Home kaba don  ha kyndong khlieh kadiang jong ka computer desktop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
| Ha ka Search Box, type Ubuntu Software Centrer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
| Ka icon Ubuntu Software Center ka paw. Click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
| Ha ka Search Box, type gedit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
| Click haka icon Text Editor. Nangta click ha More Info. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh ban iohi ki Add-ons ba don na ka bynta ka Gedit text Editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia kiwei pat ki plugins options. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
| Kine lah ban pyndonkam katkum ka jingdonkam  jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| Jied ia ki check box “A Set of gedit plugins for developers” bad “Set up plugins for gedit”, lada ym pat jied lypa iaki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Click  ha u button Apply Changes.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
| Enter ia u Admin password lada pan. Click ha Authenticate..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
| Mynta, ki plugins ba pyndonkam barabor yn sa  thep sha ka list jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
| Khang ia ka Ubuntu Software Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngin sa pynlah kato katne ki plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Edit bad nangta Preferences.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
| Ha U tab plugins check ia ka Change Case,   Sort bad Spell checker check box ban pynlah ia ki jingpyntrei kam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
| Click ha ka close.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:24&lt;br /&gt;
| Sa shisien click Edit na ka Menu bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ki plugins la add ha ka menu list&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia ka document Fruits.txt kaba nga la dep shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
| Ka Fruits.txt file ka don ha ka Codefile link rynkat bad kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
| Download and pyndonkam ia ka text document&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban pynheh ne pynrit ia ki font size bad pynkylla ia ka background color jong ka document&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
| Na ka Menu bar, click Edit bad Preferences.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:03&lt;br /&gt;
| Nangta  click ha ka Tab Font&amp;amp;Colors&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
| Uncheck ia ka box “Use the system fixed width font”, lada lah check lypa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
| Khatduh, click ha u button Editor font.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ïa ki kyrteng jong ki font bapher bapher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
| Jied ia ka kyrteng u font uba phi kwan ban pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
| Ha trai kamon, u don u button  minus lane plus&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
| La pyndonkam ïa une ban pynrit ne pynheh ia ka size jong u font.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
| Ngan pynheh ia u font haduh 20&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
| Click ia u Select button ban set ia u font size&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ka background color, click ha Cobalt ha ka option Color scheme. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
| Hangto hi phi lah ban iohi ba ka background ka kylla blue&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
| Click ha ka Classic ban leit biang shaka normal settings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
| Nangta click ha close&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
| Kaba bud to ngin peit kumno ka sort  option ka treikam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Edit bad Sort..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
| Ka dialog-box sort ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
| Ha ka document jong ngi, ngi la typed “oranges” ar sien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
| Check ia ka Remove duplicates box&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Kan weng ia ki kyntien ba type arsien na ka document lada don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
| Check ruh ïa ka Ignore case check box&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
| Mynta click ha ka sort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
| Peit thuh ba ki kyntien la dep pynbeit katkum ka alphabetical order&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
| Bad ruh peit thuh ba ki kyntien duplicate oranges la weng noh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
| Kaba bud to ngin peit kumno ban pyndonkam ia ka option Change Case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, jied ia ka laiñ ba don ki text ba phi kwah ban pynkylla ia ka case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
| Hangne, ngan jied ia ka document baroh kawei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Edit bad Change Case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki option ban pynkylla kum sha &lt;br /&gt;
* All Upper case&lt;br /&gt;
* All Lower case&lt;br /&gt;
* Invert case - kata ban pynkylla lowercase sha uppercase, uppercase sha lowercase&lt;br /&gt;
* Title case- Kane kan pynlong ia u Dak nyngkong ban long uppercase&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
| Mynta ngan jied Title Case.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka jingkylla ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
| Pyrshang kiwei pat ki option bad wad ia ka jingmih da lade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngin peit ia ka Option Spell check.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka document, to ngin thoh bakla ia ka kyntien “Oranges”  kumba pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Tools bad Highlight Misspelled Words.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
| Phin shem ba ki kyntien ba thoh bakla la ruid lain da u rong saw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor ha ka kyntien bad right click ha ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
| Click Spelling suggestions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
| Jied ia ka kyntien ba dei na ka list.  Ïaka spelling la pynbeit mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban leh ia ka spell check ia ka document baroh kawei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18&lt;br /&gt;
| Ngan thoh bakla ia kine ki kyntien grapes bad apples kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Tools bad Check Spelling.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
| Ka Check Spelling dialog box ka paw, kaba highlight ia ki kyntien ba bakla ha ka document&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
| Ka pyni ruh ia ki jingspel badei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:39&lt;br /&gt;
| Jied ia ka kyntien ba dei na ka list Suggestions  bad click Change.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don artylli ki kyntien ba spell bakla. Jied iaka kyntien ba dei bad pynkylla ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| Click close ban  mihnoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
| Teng teng, ngi kwah ban buh record ia ka tarik bad por, ha kaba ïaka file la shna lane pynbha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
| Na bynta kane to ngin pyntrei kam ia u plugin ba kyrteng Insert Date and Time&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, Click Edit bad Preferences. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
| Ha ka Preference dialog-box kaba paw, click ha u Tab Plugins.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
| Check ia ka Check box, Insert Date and Time, Click Close&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
| Mynta,  nga kwah ban thep ia ka tarik bad ka por ha ka laiñ ba nyngkong jong ka document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
| Buh ia u Cursor ha ka laiñ ba nyngkong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, Click Edit bad jied Insert Date and Time.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
| Ka dialog box ka paw bad ki format ba bunjaid  jong ki tarik bad por&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
| Ngan jied ia ka format ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
| Nangta click ha ka Insert.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:51&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka tarik bad ka por ka paw haka jaka  ka ba ngi buh ia u cursor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:59&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial. To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ki default plugins ha ka gedit text editor kum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*'''Sort''' &lt;br /&gt;
* '''Change Case''' &lt;br /&gt;
* '''Spell checker'''&lt;br /&gt;
* '''Insert Date bad Time'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
| Kane ka Assingment naka bynta jong phi. Plie ka document Fruits.txt, pynkylla ia u font  sha Italic bad pynheh ia u font size sha 24. Pynkylla ia ka content jong ka text file sha Upper Case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
| Ka video haka link harum ka batai lyngkot ïa ka spoken tutorial project. Sngewbha download bad peit ïa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42&lt;br /&gt;
| Ka  Spoken Tutorial Project team ka pynlong ki workshop bad ai ki certificate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:51&lt;br /&gt;
| Sngewbha post ia ki jingkylli jong phi hakane ka forum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD Government of India. Khambun ki jingtip halor  kane ka missions ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong na Shillong.&lt;br /&gt;
Khublei ba phi lah peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Handling-Tabs/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C2/Handling-Tabs/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Handling-Tabs/Khasi"/>
				<updated>2017-08-21T19:30:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''   |- |  00:01 | Pdiangsngewbha sha ka Spoken Tutorial halor  Handling tabs in gedit Text editor.  |- |  00:04 | Ha kane ka tutoria...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiangsngewbha sha ka Spoken Tutorial halor  Handling tabs in gedit Text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:04&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* add, move, reorder bad close tabs&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
|* Pyndonkam ka Side Panel ban browse bad plie ia ki file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:19&lt;br /&gt;
|* Thep lain number bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''Wrap''' text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial nga pyndonkam:&lt;br /&gt;
*  '''Ubuntu Linux''' 14.04 operating system &lt;br /&gt;
* '''gedit''' 3.10 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip ban treikam bad  kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:38&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit Text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
| Da kaba long hi, ka gedit Text editor ka la don lypa u tab ba kyrteng Untitled Document 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Mynta, pynsangeh ia ka tutorial bad type ia kine ki code kumba la pyni ha  ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
| Kane ka  dei ka program ha ka C Language&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
| To ngin save ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
| Na u keyboard ñion Ctrl+S ha kajuh ka por&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
| Ha ka Save Dialog-box, thoh iaka kyrteng sample dot c&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:11&lt;br /&gt;
| Ka extension “C” ka kdew ba kadei ka C language program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:16&lt;br /&gt;
| Jied ia u folder uba phi kwan ban save ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:20&lt;br /&gt;
| Ngan jied Desktop bad nangta click ha u Save button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong u  tab ka la kylla sha ka sample dot c.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:29&lt;br /&gt;
| Hato phi iohi ia ki rong ba bunjaid ha ka program ba hadien ba phi la dep save ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:35&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ba ka gedit text editor ka ithuh ba ka dei ka code c program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| Ngin pule shuh shuh shaphang ki syntax ba highlight ha kine ki tutorial ba hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:47&lt;br /&gt;
| Bad peit ruh ba u status bar u la kylla sha u C&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka kyrteng jong ka window ka ka kylla sha ka sample dot c&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:57&lt;br /&gt;
| Ban add ka tab thymmai, na ka Main menu, click File bad New.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| Ka tab thymmai ba khot Untitled Document 1 la shna sha ka mon jong ka document sample.c.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| Sa shisien, ka kyrteng jong ka window la pynkylla sha ka Untitled Document 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
| Te, ka kyrteng jong ka active tab ka pynpaw kum ka kyrteng jong ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:23&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule sa kawei ka rukom ban plie ka tab thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:27&lt;br /&gt;
| Click ha ka New icon jong u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka tab ba khot Untitled Document 2 la dep shna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Ka jingniew ia ki tab ka sdang na uwei bad nangkiew da uwei, Haman kawei ka tab thymmai ba plie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43&lt;br /&gt;
| Na kata kadaw kane ka tab kadei kaba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, to ngin shna sa artylli ki document thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:52&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don baroh san tylli ki tab kaba kynthup ka sample.c&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
| Kumno ban pyniaid lyngba kine ki tab&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:01&lt;br /&gt;
| Khmih, ba don u button triangular ha baroh ki tduh jong u tab bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam ia kine ki button ban iaid lyngba ki tabs. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:12&lt;br /&gt;
| To ngin click ia une u triangular button tad haduh ban da paw ka sample.c document&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:19&lt;br /&gt;
| Kumno ban khang ia kine ki tabs. Ka long kaba suk  bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click File bad close&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:27&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, phi lah ban click ia u X button na u tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:32&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, ngin khang ia ka Untitled Document 2 bad 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:39&lt;br /&gt;
| Mynta ngi sah satang ka sample doc c, untitled document 1 bad untitled document 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:47&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin thep  sa ar tylli ki document thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:52&lt;br /&gt;
| Kine ki tab thymmai la khot  Untitled Document 2 bad 3&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
| Kine ki document la niew lane  pynbeit kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
| Ka jingpynbeit ka lah ban iapher ha ki versions ba khampoh jong ka gedit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
| Kum kine ki jingiapher ha ki version kan jia bad u nongpule u dei ban pynkhreh ban pyngiang ia kata&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:15&lt;br /&gt;
| To ngin ia pynbeit biang ia ki tab mynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:18&lt;br /&gt;
| Nyngkong, jied Untitled Document1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| ñion ia u left mouse button  bad pynlait sha ka diang jong ka file sample.c&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:27&lt;br /&gt;
| Pynlait ia u  left mouse button&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
| Ia u tab ladep pynbeit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, to ngin pynbeit ia u tab 2 bad 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38&lt;br /&gt;
| To ngin pule ban pynkynriah ia u tab sha kawei ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
| Nyngkong, jied ia u tab sample.c, uba ngi kwah ban pynkynriah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| Nangta, right click ha u tab bad jied “Move to New Window”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:52&lt;br /&gt;
| Ka sample.c ka plie ha ka window ba thymmai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| To ngi phai na ka sample.c sha kiwei ki window kaba dei Untitled Documents.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Leit sha ka Main menu bad click view bad Side panel.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:07&lt;br /&gt;
| Ka side panel ka plie ha kadiang jong ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
| Phi lah ban peit ia ki kyrteng jong baroh ki documents na ka side panel&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
| Ka dei ha ka juh ka rukom kumba ki paw ha  ka window panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:22&lt;br /&gt;
| Ha ka side panel, click ha ka Untitled Document 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
| Kata ka document ka la long active mynta .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
| To ngi pynbeit biang ia  ki document ha ka gedit text editor window kumba ngi la leh mynshuwa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
| To ngin click ha ka tab Untitled document 4&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:40&lt;br /&gt;
| Click, tan bad pynlait ia ka file hadein ka tab khatduh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
| Peit ba ka rukom pynbeit iaka document ruh ka la kylla ha ka side panel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:52&lt;br /&gt;
| Ban khang ia ka side panel, click ia u X button ha khlieh ka kamon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:58&lt;br /&gt;
| To ngin pule kumno ban leit sha ki lain number ba tikna ha ka gedit text editor file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka file sample.c&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
| Na ka main menu, click search bad go to line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:12&lt;br /&gt;
| Ka Go to line dialog box ka paw ha kyndong khlieh ka mon  jong ka gedit text editor window&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
| Ha ka dialog box, thep u number 8 bad ñion u enter key&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:26&lt;br /&gt;
| U cursor u leit ha u lain ba 8. Ngi lah bah iohi ruh ia u lain number 8 ha u status bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
| Hynrei ka long kaba suk ban lap ia u cursor lada u lain number u paw ryngkat bad ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40&lt;br /&gt;
| Ban pynpaw ia u line number jong u code, na ka main menu, jied Edit and Preferences..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| Ka gedit preferences dialog box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:50&lt;br /&gt;
| Click ha ka view tab&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
| Buh u checkmark ha ka Display line numbers option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
| Buh u checkmark ha u Highlight current line option. Click ha u close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04&lt;br /&gt;
| Peit ba ki laiñ number ki paw sha ka mon jong u code&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:09&lt;br /&gt;
| Bad ruh, u lain ha kaba u cursor jong phi u paw u long bold&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:14&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngin pule shaphang ka text wrapping&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Ki lain jong ki  program code ki lah ban tam ia ka jingjrong jong ka gedit text editor window&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
| Kumta, ka long kaba eh ban pule ia baroh ki laiñ jong ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
| Ka Text wrapping ka iarap ban pynrung ia ka text hapoh ka size jong ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka Sample.c program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
| Na ka Main menu, click Edit bad nangta Preferences.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:43&lt;br /&gt;
| Peithuh ba ka  Enable text wrappig option  ka dei ban long lypa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| Uncheck ia kane ka box, click ha ka close button&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:55&lt;br /&gt;
| To ngin add ia ka lain jong u code ha bakut jong ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:00&lt;br /&gt;
| Khmih ba ka jingjrong jong ka text ka tam ia ka size jong ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin check ia ka option Enable Text wrapping.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:10&lt;br /&gt;
| Ka text ka la song  bha ban biang ha ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:15&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut kane ka tutorial. To ngi batai lyngkot. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule ban: &lt;br /&gt;
* add, move, re-order bad close tabs&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
|* Pyndonkam da ka side panel ban wad bad ban plie file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:30&lt;br /&gt;
|* Thep ki lain number bad&lt;br /&gt;
* Wrap text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
| Kane ka Assignment naka bynta jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:37&lt;br /&gt;
| Shan 5  tylli ki tab thymmai ha ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
| Save ia ki  kum One, Two, Three, Four bad Five.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:47&lt;br /&gt;
| Mynta pynbeit biang ia ki tab kum lThree, Two, One, Five bad Four.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:54&lt;br /&gt;
| Plie ia ka side panel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:56&lt;br /&gt;
| Click ha ka file Five ha ka side panel bad thep katto katne ka text haka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| Ka video ha link harum ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:08&lt;br /&gt;
| Ka team spoken tutorial project ka &lt;br /&gt;
* pyniaid ki workshop da ki spoken tutorials bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ai certificate haba pass ha ki online tests. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:17&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbah thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:21&lt;br /&gt;
| Lada phi don jingkylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha peit ia kane ka site&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:26&lt;br /&gt;
| Jied ia ka minit bad second hangno ba phi don jingkylli. Batai lyngkot ia ka jingkylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
| Kin don na ka team jong ngi,  ki ban  jubab ia ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Govt of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:43&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:48&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. khublei ba phi peit&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Introduction-to-gedit-Text-Editor/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C2/Introduction-to-gedit-Text-Editor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Introduction-to-gedit-Text-Editor/Khasi"/>
				<updated>2017-08-21T19:26:56Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot; {| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''   |- |  00:01 | Pdiangsngewbha sha ka Spoken Tutorial halor  ka Introduction to gedit Text Editor |- |  00:06 | Ha kane ka tutori...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiangsngewbha sha ka Spoken Tutorial halor  ka Introduction to gedit Text Editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngin pule  shaphang&lt;br /&gt;
* '''gedit Text Editor'''&lt;br /&gt;
* Ka jinginstall ia ka gedit ha ka Ubuntu Linux bad Windowsb os)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:17&lt;br /&gt;
| Ngin  pule ruh kumno ban shna  file thymmai, plie, save bad khang ia ka file ba mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da&lt;br /&gt;
* ''' Ubuntu Linux ''' 14.04 operating system, &lt;br /&gt;
*''' gedit 3.10 ''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban don ka jingtip  ban trei ha kano kano ka operating system&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngin peit kumno ban install ia ka  gedit text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:47&lt;br /&gt;
| Phi lah ban shem ia ka  jingbatai kumno ban install ia ka gedit text editor ha ka windows da kaba peit hane ka link bala pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
| Ka gedit text editor la install lypa haka ubuntu  linux OS&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
| Lah ban install ha ka Ubuntu Linux da kaba pyndonkam da ka Ubuntu Software Centre&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:08&lt;br /&gt;
| Ia ka jingtip khambniah ia ka Ubuntu Software Centre,  peit ia ka Linux spoken tutorial ha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:15&lt;br /&gt;
| Ia ka gedit text editor la dep install lypa ha ka system jong nga&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:20&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin plie ia ka gedit Text Editor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
| Click Dash Home ha khlieh kyndong ka kadiang jong ka computer desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:29&lt;br /&gt;
| Ha ka Search box, type “gedit”. Ka text editor icon ka paw. Click ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
| Kane kan plie  ia ka gedit text editor  window bathymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:41&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka rukom,  phi lah ban plie ia ka Gedit Text Edtitor,  pyndonkam u Terminal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:47&lt;br /&gt;
| Ngan khang iakane ka window mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:50&lt;br /&gt;
| Ban plie ia ka Terminal, ñion lang ia u CTRL+ALT+T&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:56&lt;br /&gt;
| Type gedit bad ñion  Enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
| Ka gedit Text Editor window ba thymmai ka plie&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| U bar ba hakhlieh duh ryngkat bad baroh ki menu la khot u Menu bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:09&lt;br /&gt;
| Bud sa  u Tool Bar uba don ki menu kiba ngi pyndonbam barabor ha ka  dur ki icon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
| Ka Display area ka dei ka jaka ban  type bad pynbha ia ki jing thoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:23&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi u tab bakyrteng Untitled Document 1&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:28&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka kyrteng ba la ai  hi da ka gedit text editor ia ka document ba la plie thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Ha ka text area, to ngin type Welcome to Spoken Tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
| Harum kane, ngin type katto katne ki text kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| Mynta, ha u tab, phi lah ban iohi ia u asterisk markhap ka kyrteng jong ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| Kane ka mut ba ka file kam pat save&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:59&lt;br /&gt;
| U bar hatrai u dei u Status bar u ba ai jingtip shaphang ka kam ba dang trei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:06&lt;br /&gt;
| U Status bar u pyni ia ka jaka u cursor ha kaba iadei bad u line number bad column number&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
| Ka pyni ruh ia ka mode lada kadei overwrite lane insert&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:19&lt;br /&gt;
| Da kaba long hi, ka dei ka INS, kata insert mode&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:24&lt;br /&gt;
| Ngin sa pule shaphang ki artylli hadien pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:28&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit kumno ban save ia ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:31&lt;br /&gt;
| Na bynta kane, click ha ka File option na ka Menu bar bad nangta ha save&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:37&lt;br /&gt;
| Ka Save dialog box ka plie, ..Ngan type ia ka kyrteng jong ka file kum Students.txt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
| Jied ia ka jaka kaba phi kwan ban save ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| Ngan jied Desktop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:52&lt;br /&gt;
| Click ha ka Save button&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
| Peithuh ba ka file bala saved ka paw mynta  ha ka tab&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:01&lt;br /&gt;
| Kumjuh, peitthuh ba u asterisk u la jah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:06&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin khang  ia kane ka  file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
| Click File ha ka Menu bar bad jied Close.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban thep iaki file  thymmai ha ka window da kaba click file bad new  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh phi lah ban click ia u icon ha u toolbar ba don plus sign&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:27&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit kumno ban plie ia ka document ba la don lypa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Click File ha ka Menu bar bad jied Open&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:36&lt;br /&gt;
| Jied ia ka file Students.txt na ka  folder desktop ha kaba ngi dang shu dep save ia ka file mynne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
| Click ha u button  Open&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| Mynta ngin add shuh katto katne ki student details&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:52&lt;br /&gt;
| Ka long ka babha ban save ia ki file khah khah. Kane kan pynlait naka jingjah jong ki data lada don power cut lane system crash&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Lah ban pyndonkam da u Auto save,  ban save hi ia ka file, ha ka por ba la buh lypa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
| To ngin peit kum no ban pyndonkam ia ka auto save option&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:14&lt;br /&gt;
| Click Edit ha ka Menu Bar, nang ta click Preferences&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:19&lt;br /&gt;
| Ka gedit preferences dialog box ka mih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
| Click  ha ka Editor tab kaba ha khieh duh jong ka window&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
| Hapoh ka File Saving option, check  ia ka Autosave files checkbox&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:33&lt;br /&gt;
| ha ka Minutes box, thoh 2. Click ha ka Close&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
| Mynta ki file jong ngi  kin save manla ka 2 minit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:44&lt;br /&gt;
| Phi lah ban bteng ia ki jing type jong phi namar  ka file ka save dalade hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:49&lt;br /&gt;
| Lym kumta, phi lah ban click ha ka Icon  ha u toolbar ba don down-arrow ban save ia ki jingkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
| Khatduh, ban mih noh na ka gedit text  editor window, click ha ka File bad Quit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:03&lt;br /&gt;
| Kane ka wanlam ia ngi  sha bakut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang ka installation jong ka gedit ha ka Ubuntu Linux bad Windows OS&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
| Ngi la  pule ruh kumno ban shna ka file thymmai, plie, save bad khang ia ka file ba la plie bad khang ia ka Gedit Text Editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
| Leh ia kine ki assignment&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| Plie ia ka window thymmai ha ka gedit text editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
| Type ia ka invitation letter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:36&lt;br /&gt;
| Save ia ka kum ka Invitation.txt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:39&lt;br /&gt;
| Mynta khang ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
| Plie  iaka juh ka file bad pynkylla katto katne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:46&lt;br /&gt;
| Pyndon kam ia ka Save as Option ban save ia ka file bad ai kyrteng invitation1.txt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:54&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka jingkylla haka bynta jong ki file invitation.txt bad invitation1.txt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project. Sngewbha download and peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team&lt;br /&gt;
* ka pynlong  ia ki workshops da ka pyndonkam da ki tutorials bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ai ki certificates ia kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:19&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:23&lt;br /&gt;
| Hato phi don jingkylli ha kane ka Spoken Tutorial?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:26&lt;br /&gt;
| Sngewbha peit ia ka website. Jied ia ka minit bad sekon hangno ba phi don jingkylli, batai lynkot ia ka jingkylli jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:35&lt;br /&gt;
| Kin don naka  team jong ngi, ban jubab ia ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
| Ka “spoken tutorial forum” ka dei beit tang naka bynta ki jingkylli halor kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
Sngewbha wat phah ki jingkylli bym iadei lane ba kyllum ha kane. Kane kan iarap ban pynduna ia kynrum kynram. Haba duna ki jing kulmar, ngi lah ban pyndonkam ïa kine ki jing iamir jingmut kum ki jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project la bei pisa da ka NMEICT,MHRD, Governmentof  of India.khambun ka jingtip halor  kane ka mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:11&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla  sha ka ktien  da I Khrawpyrkhat Wanshong na Shillong,  Khublei shibun  ba phi peit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi"/>
				<updated>2017-08-21T18:01:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor ki Common Edit Function ha ka gedit Text Editor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang ki editing functions kiba ngi pyngdonkam barabor ha ka gedit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
| Ngin pule shaphang ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* ''' Cut, Copy bad paste&lt;br /&gt;
* ''' Undo bad redo actions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* ''' Search bad Replace text&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
| Ngin pule ruh kumno ban print ki document jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:29&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial nga pyndon kam ka:&lt;br /&gt;
* ''' Ubuntu Linux ''' 14.04 operating system &lt;br /&gt;
*''' gedit '''3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip ban trei ha kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:48&lt;br /&gt;
| Mynta plie ia ka file Students.txt kaba la dep shna mynshwa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
| To ngin leh kumta da kaba click ia u icon ha u toolbar uba lah shon kyrteng open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka shortcut icon ban plie ia ka file ba la don lypa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|''' Ka open files dialaog box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:09&lt;br /&gt;
| Jied ia u folder Desktop na ka liang ka mon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
| Jied ia ka file studens.txt bad click open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:17&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pule kumno ban cut, copy bad paste ia ka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngi donkam ban jied ia ka text kaba ngi kwah ban cut lane copy. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:27&lt;br /&gt;
| Nga kwah ban cut ki details jong ki khynnah ba lai ngut sha jrong na kane ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
| Ban jied ia ki details jong ki khynnah balai ngut sha jrong, click bad tan ia u cursor halor kine ki lai lain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| Mynta ia ka text la dep jied. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyndonkam ia u Cut icon na u toolbar. Lane na ka main menu, jied Edit bad cut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:51&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh ngi lah ban ñion lang u  CTRL+X  ban cut iaka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
| Khmih ba ka text ba la  dep jied kam paw shu ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
| Sngewbha tip, ba ia kane ka  text ym pat  delete. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:08&lt;br /&gt;
| Lah buh ia ka, ha ka memory jong ka computer ba tip kum ka clipboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
| Ka clipboard ka buh ia ki file kiba la dep cut lane copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
| Ki content la buh shipor tad haduh ym da paste lane copy pat ia kiwei ki content.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
| Ki content ha ka clipboard kin jah noh na ka memory hadien ba ngi exit ia ka gedit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka gedit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:34&lt;br /&gt;
| To ngin paste iakane ka text mynta ha ka document bathymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click File bad New. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
| Ka document bathymmai ba kyrteng Untitled Document 1 ka plie ha ka gedit window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
| Mynta na ka Main Menu jied Edit bad Paste. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:53&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban ñion lang ia u  Ctrl+V ban paste ia ka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00&lt;br /&gt;
| Lane pyndonkam da U Paste icon na u Toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
| Ka text na ka Students dot txt ka la paste hakane ka document. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:11&lt;br /&gt;
| Jied ia u tab Students. txt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:14&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin jied ia ki details ba dang sah bad shna copy ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Edit bad copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:24&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndonkam da u keyboard shortcut Ctrl+C ban copy ia ki content.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ki text ba la copy  ki dang paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
| Kine ki text ruh la buh ha ka clipboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:38&lt;br /&gt;
| Jied ia u tab Untitled Document 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor hadien ka laiñ kaba lai bad ñion enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
| Mynta right click na ka context menu bad jied paste. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:52&lt;br /&gt;
| Ia ka content la paste ha ki jaka ba la bhah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
| Kane ka long ka rukom  ba suk bad treikam bha ban cut, copy bad paste ia ki content ha ka gedit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
| Kaba bud to ngin peit ia u Undo bad Redo options. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| Gedit text editor ka shah ban undo ia ki jingkylla ki ba la leh ha ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
| Haka jingshisha ka pyndam iaki jingpynkylla bala leh ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:18&lt;br /&gt;
| Kane ka myntoi haba phi leh bakla and phi kwah ban undo biang ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23&lt;br /&gt;
| U keyboard shortcut na ka bynta Undo u dei Ctrl+Z. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:27&lt;br /&gt;
| U ba long marpyrshah ia u Undo u dei u Redo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| U Redo command u leh khongpong ia ka jingleh u Undo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
| U keyboard shortcut ia u Redo u dei Shift+Ctrl+Z. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:41&lt;br /&gt;
| Mynta phai biang sha ka gedit text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
| Right-click bad jied undo. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| Ka text kaba ngi la copy bad paste kam paw shuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:52&lt;br /&gt;
| Ka action copy paste la pynkylla biang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla sa shisien. Mynta ñion lang u  Ctrl+Z. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:04&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia u cursor ba u leit biang sha bakut ka laiñ ba lai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
| Ka kam ba mynne lah pynkylla biang  mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
| Right Click bad jied biang Undo. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
| Ki lai tylli ki laiñ kiba paste kham mynne ruh kim paw shuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndonkam da  u Undo icon na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
| Kane ka dei kumno ban undo ia ki kam ba leh haduh mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Mynta, kumno ba ngin ioh biang ia ka text? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
| Basuk! Right Click bad jied Redo. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
| To ngin redo ia ka jingleh jong ngis sa shisien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| Ha kane ka por press Shift+Ctrl+Z&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndonkam da ka Undo icon na U Toolbar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
| Ngi la ioh biang ia ka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
| Bad mynta, ngi lah ban iohi tang ia ki student details na ka Student.txt file ki lah copy ha ka gedit window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
| Babud ngin ia peit ia ka Search bad Replace option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
|Ka long kaba eh ban wad ia ka kyntien ba long thik ha ka file, kaba don da ki spah tylli ki lain jong ki text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
| Ka search function ka iarap ban wad kawei lane ki kyntien ba isyriem ha ka document baroh kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| To ngin leit biang sha ka gedit text editor..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
| Shah ngan plie ia ka document school.txt ia kaba nga la dep shna mynshwa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:34&lt;br /&gt;
| Ka School.txt file ka don ha ka codefile link ryngkat bad kane ka tutorial.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40&lt;br /&gt;
| Download bad sa pyndonkam ia kato ka text document. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
| Ha kane ka document, nga kwah ban wad ia kawei ka  kyntien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
| Ban leh kumta,na ka Main Menu, click ha ka search bad nangta find. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh , ngi lah ban ñion lang ia u  Ctrl+F key. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| Lane pyndonkam da ka Search for text icon na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
| Ka find box ka plie ha ka khlieh shaka ka mon, hakyndong jong ka window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
| Ha ka find box, type ia ka kyntien school.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ba ka kyntien school kala highlight ha ka rong stem ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Ka kyntien school kaba lap nyngkong ka highlight ha ka rong brown.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
| Mynta buh ia u cursor ha ka Find box bad right click ia u mouse. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
| Na ka list option ka ba paw, click ha ka Match Case.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
| Tang kawei ka kyntien ka iahap iaka case option. Kata ka long capital S ha ka kyntien school. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:41&lt;br /&gt;
| Buh biang ia u cursor ha ka Find Box bad right click ia u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Uncheck ia u match case option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka Main menu, click Search bad nangta ha ka Replace.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:56&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban ñion lang u  Ctrl+H key . Lane, pyndonkam da ka Search for and replace text icon na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
| Ka Replace dialog box ka paw.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:11&lt;br /&gt;
| Ha ka field Search for, type “schools” bad nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
| Ha ka box Replace with, type “colleges”. Check ia ka Match entire word only na ka check box&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
| Ngi iohi, baroh ki kyntien schools la highlight ha ka rong stem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
| Click ha u Replace button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
| Kane kan bujli iaki kyntien ba nynkong schools sha colleges. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
| Click ha u button Replace all ban bujli baroh ki kyntien schools sha  colleges.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:46&lt;br /&gt;
| Click ha u button close ban khang ia  ka window.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:50&lt;br /&gt;
| Ka gedit text editor ka pynlah ruh ban wad  katba ngi type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:56&lt;br /&gt;
| Nion Ctrl bad F ha ka juh ka por ban plie ia ka Find box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| Mynta, ha ka Find box, sdang ban type “Students”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:06&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba katba ngi type ia u dak S ba nyngkong, u corsor u highlight ia baroh ki dak s ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:14&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, baroh ki kyntien Students ki  la highlight haba ngi la dep type. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:20&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngin peit kumno ban print ia ka file school.txt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
| Jied File na u menu bar bad nangta print.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban click ha u icon Print na u Toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:35&lt;br /&gt;
| Ka Print dialog box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:38&lt;br /&gt;
| Lada ka printer la pyndait ha ka Machine, kan pynpaw hapoh ka Printer details. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Ki tabs bad ki selection ha ka window kin long katkum ki default configuration settings. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:50&lt;br /&gt;
| Ban print iaka document, click ha ka button print kaba don hatrai shaka liang ka mon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:55&lt;br /&gt;
| Lada ka printer configuration ka biang, te ka document kan sa print.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka  tutorial. To ngi batai lyngkot.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:05&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Cut ,  copy bad paste&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Undo bad Redo&lt;br /&gt;
* Search bad replace  text &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Bad print options.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
| Kane ka Assisgnment naka bynta jong phi - &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:19&lt;br /&gt;
| Plie ia ka file School.txt ha ka gedit..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
| Copy ia ka paragraph banyngkong bad paste ha ka document bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:27&lt;br /&gt;
| Save ia ka document kum SchoolNew.txt..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:32&lt;br /&gt;
| Type ka heading  “About School” ha ka line nynkong. Undo ia ka jingpynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:38&lt;br /&gt;
| Peit ia ka jingkylla ha ka content jong ka file..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:42&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:49&lt;br /&gt;
| Ka team spoken tutorial project ka pynlong ki workshop bad ai certificates.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:54&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:58&lt;br /&gt;
| Hato phi don jingkylli halor kane ka Spoken Tutorial? Sngewbah peit ia ka site&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:03&lt;br /&gt;
| Jied ka minit bad second ha kaba phi don ka jingkylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:07&lt;br /&gt;
| Batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi. Kin don na ka team jong ngi kin jubab ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:13&lt;br /&gt;
| Ia ka spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:20&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:25&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien Khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei ba phi lah peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Overview-of-gedit-Text-Editor/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C2/Overview-of-gedit-Text-Editor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Overview-of-gedit-Text-Editor/Khasi"/>
				<updated>2017-08-20T17:22:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha  sha ka “Spoken Tutorial”  Overview of gedit text editor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang ka &lt;br /&gt;
*''' gedit Text editor &lt;br /&gt;
* Bad ki jinglong  jong ka “gedit Text editor” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|* Ki content kiba don haki tutorial bapher bapher  ha kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:21&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka tutorial, nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
*''' Ubuntu Linux ''' 14.04 operating system      &lt;br /&gt;
*''' “gedit Text editor” 3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|Ban buddien ia kane ka tutorial, phi dei ban nang ban treikam ha ka “Windows” Lane “Linux” operating system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|Nyngkong, to ngin pule shaphang  ka “gedit Text editor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
|“gedit” kadei ka text editor kaba khlain bha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
|Ka long kaba suk ban pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:52&lt;br /&gt;
|Ka dei ka default “GUI text editor” ha ka Ubuntu Linux operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:59&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to ngin ia peit iaka jinglong  jong ka “gedit Text editor”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
|Ka “gedit Text editor” ka don lut ia baroh ki rukom ban edit  kum “Cut, Copy, Paste, Undo” bad “Redo” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
|Ka Jingjied “search” bad  “replace” kum kiwei ki text editor ruh ka don ha ka gedit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
|Ka “gedit text editor” ka don ruh ia ka spell-check&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
|Ka pyni ruh ia ki line number kaba myntoi bha ban “debug” ia ki “source code”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
|Ka wrap ia ka text bad ka highlight iaka text kaba mynta &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|Ka “tabbed” window  ka pynsuk ban trei ha bun tylli ki file haka juh ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:44&lt;br /&gt;
|Ka “gedit text editor”  ka highligt ia ka syntak ha ki programming languages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:50&lt;br /&gt;
|Ka buddien ia ka bracket plie bad bracket khang ha ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
|Ban thep shuh shuh ia ki jingtreikam ba thymmai  lah ban ioh lyngba ki “plugins”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
|Ki jingjied automatic “save” bad “backup” ruh ki don&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
|Ia ka gedit text editor ruh lah ban pyndonkam da ki programmers, project managers, ki nongthoh bad mano mano  kiba trei ha ka text files&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
|Ngin peit lyngkot ia kawei pa kawei ka tutorial ha kane ka series&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
|Ka tutorial kaba nyngkong ha kane ka series ka batai shaphang ka jinginstall iaka  gedit text editor ha ka Ubuntu Linux bad windows&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:30&lt;br /&gt;
|Bad kumno ban shna file thymmai, ban plie, ban save bad ban khang ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:41&lt;br /&gt;
| *** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
| Ka tutorial  kaba bud kadei “common edit functions”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
| Kan iarap ban pynsngewthuh shaphang &lt;br /&gt;
“Cut, Copy and paste, &lt;br /&gt;
Undo and Redo actions, &lt;br /&gt;
Search and replace and &lt;br /&gt;
print ia ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
|To ngin peit iakane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
|Ka tutorial kaba bud ka dei “Handling tabs”. Hangne ngin pule ban&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|Add, move, re-order bad close tabs&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka side panel ban wad bad plie ia ki file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:39&lt;br /&gt;
|Thep ia ki line nombor bad wrap ia ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:43&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
|Ka tutorial ba bud ka dei shaphang ki “Default Plugins”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
|Kane kan iarap ia ngi kumno ban pyndonkam ia default plugins kum ki &lt;br /&gt;
Sort, &lt;br /&gt;
change case, &lt;br /&gt;
spell checker, &lt;br /&gt;
insert date bad time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ia kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20&lt;br /&gt;
|Ka tutorial ka ba bud ka batai shaphang ki third party “plugins”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
|Ka batai kumno ban install ia ki third party plugins bad ban pyndonkam iaki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
|Ia ki third party plugin ba ju khot “Intelligent Text completion” un sa pule ha kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:37&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|Ka tutorial ba khatduh kadei shaphang ki “snippets”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54&lt;br /&gt;
|Ki “snippets” ki iarap ia ki nongpyndonkam ban kiar ban type iaki code kiba dei ki juh shi ki juh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
|Ka batai kumno ban &lt;br /&gt;
pyndonkam ia ki default snippets”, &lt;br /&gt;
add new snippets, &lt;br /&gt;
delete snippets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
|Kiwei pat ki jingjied ki long kum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
|Highlight matching brackets bad document statistics la kynthup ha kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
|Da kane  ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:33&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:35&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
|Overview of  “gedit text editor” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ia ka website jong ngi na bynta ki tuturoial ba kham bniah ba la jer haneng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
|Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot shaphang ka “ spoken tutorial” project.&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|Ka team spoken tutorial project ka pynlong ia ki workshop bad ai certificate.&lt;br /&gt;
Ban tip khambniah sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
|Hato phi don jingkylli ha kane ka Spoken Tutorial? Sngewbha leit sha kane ka website&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
|Jied ia ki minit bad sekon hangno ba phi don jingkylli, batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
|Kin don naka team jong ngi, ki ban jubab ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:22&lt;br /&gt;
|Ka “spoken tutorial forum” ka dei thik ia ki  jingkylli halor kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
|Sngewbha wat phah ia ki jingkylli bym iadei bad kane ka sobjek. Kane kan iarap bad pynduna ia kynrum kynram. Haba duna ki jingkulmar, ngi lah ban pyndonkam iaki jingiamir jingmut kum ki jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:41&lt;br /&gt;
|Ia ka spoken tutorial project la bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Governmentof  India. Khambun ki  jingtip halor kane ka mission kadon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong na Shillong. Khublei ba phi la peit.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Overview-of-gedit-Text-Editor/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C2/Overview-of-gedit-Text-Editor/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Overview-of-gedit-Text-Editor/Khasi"/>
				<updated>2017-08-20T17:17:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha  sha ka “Spoken Tutorial”  Overview of gedit text editor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang ka &lt;br /&gt;
*''' gedit Text editor &lt;br /&gt;
* Bad ki jinglong  jong ka “gedit Text editor” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|* Ki content kiba don haki tutorial bapher bapher  ha kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:21&lt;br /&gt;
|Na bynta kane ka tutorial, nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
*''' Ubuntu Linux ''' 14.04 operating system      &lt;br /&gt;
*''' “gedit Text editor” 3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|Ban buddien ia kane ka tutorial, phi dei ban nang ban treikam ha ka “Windows” Lane “Linux” operating system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|Nyngkong, to ngin pule shaphang  ka “gedit Text editor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
|“gedit” kadei ka text editor kaba khlain bha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
|Ka long kaba suk ban pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:52&lt;br /&gt;
|Ka dei ka default “GUI text editor” ha ka Ubuntu Linux operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:59&lt;br /&gt;
|Kaba bud, to ngin ia peit iaka jinglong  jong ka “gedit Text editor”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
|Ka “gedit Text editor” ka don lut ia baroh ki rukom ban edit  kum “Cut, Copy, Paste, Undo” bad “Redo” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
|Ka Jingjied “search” bad  “replace” kum kiwei ki text editor ruh ka don ha ka gedit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
|Ka “gedit text editor” ka don ruh ia ka spell-check&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
|Ka pyni ruh ia ki line number kaba myntoi bha ban “debug” ia ki “source code”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
|Ka wrap ia ka text bad ka highlight iaka text kaba mynta &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|Ka “tabbed” window  ka pynsuk ban trei ha bun tylli ki file haka juh ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:44&lt;br /&gt;
|Ka “gedit text editor”  ka highligt ia ka syntak ha ki programming languages.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:50&lt;br /&gt;
|Ka buddien ia ka bracket plie bad bracket khang ha ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
|Ban thep shuh shuh ia ki jingtreikam ba thymmai  lah ban ioh lyngba ki “plugins”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
|Ki jingjied automatic “save” bad “backup” ruh ki don&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
|Ia ka gedit text editor ruh lah ban pyndonkam da ki programmers, project managers, ki nongthoh bad mano mano  kiba trei ha ka text files&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
|Ngin peit lyngkot ia kawei pa kawei ka tutorial ha kane ka series&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
|Ka tutorial kaba nyngkong ha kane ka series ka batai shaphang ka jinginstall iaka  gedit text editor ha ka Ubuntu Linux bad windows&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:30&lt;br /&gt;
|Bad kumno ban shna file thymmai, ban plie, ban save bad ban khang ia ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:41&lt;br /&gt;
| *** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
| Ka tutorial  kaba bud kadei “common edit functions”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
| Kan iarap ban pynsngewthuh shaphang &lt;br /&gt;
“Cut, Copy and paste, &lt;br /&gt;
Undo and Redo actions, &lt;br /&gt;
Search and replace and &lt;br /&gt;
print ia ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
|To ngin peit iakane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
|Ka tutorial kaba bud ka dei “Handling tabs”. Hangne ngin pule ban&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|Add, move, re-order bad close tabs&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da ka side panel ban wad bad plie ia ki file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:39&lt;br /&gt;
|Thep ia ki line nombor bad wrap ia ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:43&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
|Ka tutorial ba bud ka dei shaphang ki “Default Plugins”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
|Kane kan iarap ia ngi kumno ban pyndonkam ia default plugins kum ki &lt;br /&gt;
Sort, &lt;br /&gt;
change case, &lt;br /&gt;
spell checker, &lt;br /&gt;
insert date bad time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:10&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ia kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20&lt;br /&gt;
|Ka tutorial ka ba bud ka batai shaphang ki third party “plugins”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
|Ka batai kumno ban install ia ki third party plugins bad ban pyndonkam iaki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
|Ia ki third party plugin ba ju khot “Intelligent Text completion” un sa pule ha kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:37&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|Ka tutorial ba khatduh kadei shaphang ki “snippets”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54&lt;br /&gt;
|Ki “snippets” ki iarap ia ki nongpyndonkam ban kiar ban type iaki code kiba dei ki juh shi ki juh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
|Ka batai kumno ban &lt;br /&gt;
pyndonkam ia ki default snippets”, &lt;br /&gt;
add new snippets, &lt;br /&gt;
delete snippets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
|Kiwei pat ki jingjied ki long kum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
|Highlight matching brackets bad document statistics la kynthup ha kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
|Kane ka jingkhmih lyngkot iaka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
|*** video Clip ***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
|Da kane  ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:33&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:35&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
|Overview of  “gedit text editor” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ia ka website jong ngi na bynta ki tuturoial ba kham bniah ba la jer haneng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
|Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot shaphang ka “ spoken tutorial” project.&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|Ka team spoken tutorial project ka pynlong ia ki workshop bad ai certificate.&lt;br /&gt;
Ban tip khambniah sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
|Hato phi don jingkylli ha kane ka Spoken Tutorial? Sngewbha leit sha kane ka website&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
|Jied ia ki minit bad sekon hangno ba phi don jingkylli, batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
|Kin don naka team jong ngi, ki ban jubab ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:22&lt;br /&gt;
|Ka “spoken tutorial forum” ka dei thik ia ki  jingkylli halor kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
|Sngewbha wat phah ia ki jingkylli bym iadei bad kane ka sobjek. Kane kan iarap bad pynduna ia kynrum kynram. Haba duna ki jingkulmar, ngi lah ban pyndonkam iaki jingiamir jingmut kum ki jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:41&lt;br /&gt;
|Ia ka spoken tutorial project la bei pisa da ka NMEICT, MHRD, Governmentof  India. Khambun ki  jingtip halor kane ka mission kadon ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong na Shillong. Khublei ba phi la peit|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi"/>
				<updated>2017-07-21T08:37:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Khraw: Created page with &amp;quot;{|border=1 | '''Time''' | '''Narration''' |- |  00:01 |Welcome to the ''' Spoken Tutorial ''' on ''' Common Edit Functions ''' in ''' gedit Text editor '''. Pdiang sngewbha sh...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|Welcome to the ''' Spoken Tutorial ''' on ''' Common Edit Functions ''' in ''' gedit Text editor '''.&lt;br /&gt;
Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor ki Common Edit Function jong ka gedit Text Editor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we will learn about editing functions that we use frequently in ''' gedit '''.&lt;br /&gt;
Ha kane ka tutorial, ngin tip shaphang ki editing functions kiba ngi pyngdonkam barabor ha ka gedit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|We will learn to:&lt;br /&gt;
Ngin tip shaphang ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* ''' Cut, Copy ''' and ''' Paste ''' content &lt;br /&gt;
•	Cut, Copy bad paste&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* ''' Undo ''' and ''' Redo ''' actions &lt;br /&gt;
•	Undo bad redo actions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* '''Search ''' and ''' Replace ''' text.&lt;br /&gt;
Search bad Replace text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
|We will also learn to ''' Print ''' our document.&lt;br /&gt;
Ngin tip ruh kumno ban print document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:29&lt;br /&gt;
|To record this tutorial, I am using:&lt;br /&gt;
Ban record ia kane ka tutorial nga pyndon kam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* ''' Ubuntu Linux ''' 14.04 operating system &lt;br /&gt;
•	Ubuntu Linux 14.04 operating system&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*''' gedit '''3.10&lt;br /&gt;
gedit 3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
|To follow this tutorial, you should have working knowledge of any '''operating system'''. &lt;br /&gt;
Ban buddien ia kane ka tutorial phi dei ban nang ban trei ha kano kano ka operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|Let's open the ''' gedit Text editor '''.&lt;br /&gt;
To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:48&lt;br /&gt;
|Now open the file ''' Students.txt ''' which we created earlier. &lt;br /&gt;
Mynta plie ia ka file Students.txt kaba la dep shna mynshuwa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
|Let’s do so by clicking the '''icon''' in the toolbar with the icon labelled '''Open'''. &lt;br /&gt;
To ngin leh kumta da ka click ia u icon ha u toolbar uba lah shon kyrteng open&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
|This is the '''shortcut icon''' to open an existing file. &lt;br /&gt;
Kane ka dei ka shortcut icon ban plie ia ka file ba la don lypa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|''' Open Files ''' dialog box appears. &lt;br /&gt;
Ka open files dialaog box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:09&lt;br /&gt;
|Select the ''' Desktop ''' folder on the right hand side. &lt;br /&gt;
Jied ia u folder Desktop na ka liang ka mon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
|Select the file ''' Students.txt ''' and click ''' Open '''. &lt;br /&gt;
Jied ia ka file studens.txt bad click open&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:17&lt;br /&gt;
|Now, let's learn how to ''' cut, copy ''' and ''' paste '''  the text. &lt;br /&gt;
Mynta to ngin tip kumno ban cut, copy bad paste ia ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
|First, we need to select the text that we want to'''  cut ''' or ''' copy '''. &lt;br /&gt;
Nyngkong ngi dei ban jied ia ka text kaba ngi kwah ban cut lane copy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:27&lt;br /&gt;
|I want to cut the first three students details from this file. &lt;br /&gt;
Nga kwah ban cut ia iwei haduh lai ki details jong ki khynah na ka file&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
|To select the first three student details, click and drag the cursor across those three lines.&lt;br /&gt;
Ban jied ia iwei haduh lai ki student details, click bad ring ia u cursor halor kine ki lai laiñ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
|Now, the text is selected. &lt;br /&gt;
Mynta ia text la dep jied&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
|We can use the ''' Cut ''' icon in the ''' Toolbar '''. Or From the ''' Main ''' menu, select ''' Edit ''' and '''Cut '''. &lt;br /&gt;
Ngi lah ban pyndonkam ia u Cut icon na u toolbar. Lane na ka main menu, jied Edit bad cut&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:51&lt;br /&gt;
|Alternately, we can press ''' Ctrl + X ''' keys together to '''cut''' the text. &lt;br /&gt;
Kawei pat ka rukom, ngi lah ban press CTRL+X ha kajuh ka por ban cut iaka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
|Notice that the selected text is no longer visible in the file. &lt;br /&gt;
Khmih ba ka text ba la  dep jied kam paw shu ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
|Please note, however, that this text is not deleted. &lt;br /&gt;
Sngewbha tip, ba ia ka text ym pat  delete&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:08&lt;br /&gt;
|It is stored in a part of the computer's memory known as the ''' clipboard '''. &lt;br /&gt;
Lah buh ia ka, ha ka memory jong ka computer ba tip kum ka clipboard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
|The ''' Clipboard ''' stores content that is either cut or copied.&lt;br /&gt;
Ka clipboard ka buh ia ki file kiba la dep cut ne copy.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
|Content is stored temporarily until it is pasted or other content is copied.&lt;br /&gt;
Ki content la buh shipor tad haduh ym da paste lane copy pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
|''' Clipboard ''' content is deleted from memory once you exit ''' gedit '''.&lt;br /&gt;
Ki content ha ka clipboard kin jah noh na ka memory hadien ba ngi exit ia ka gedit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
|Switch back to ''' gedit '''. &lt;br /&gt;
Phai biang sha ka gedit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:34&lt;br /&gt;
|Let us now ''' paste ''' this text in a new document. &lt;br /&gt;
To ngin paste iakane ka text ha ka document thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|From the ''' Main ''' menu, click ''' File ''' and ''' New '''. &lt;br /&gt;
Na ka Main Menu, click File bad New&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
|A new document named ''' Untitled Document 1 ''' opens in the ''' gedit ''' window. &lt;br /&gt;
Ka document thymmai ba kyrteng Untitled Document 1 ka plie ha ka gedit window&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
|Now, from the ''' Main ''' menu, select ''' Edit ''' and ''' Paste '''. &lt;br /&gt;
Mynta na ka Main Menu jied Edit bad Paste.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:53&lt;br /&gt;
|Alternately, we can press ''' Ctrl + V ''' keys together to '''paste''' the text. &lt;br /&gt;
Kumjuh ruh, ngi lah ban pres Ctrl+V hakajuh ka por ban paste ia ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00&lt;br /&gt;
|Or, use the ''' Paste ''' icon in the ''' Toolbar '''. &lt;br /&gt;
Lane pyndonkam da U Paste icon na u Toolbar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|The text from the ''' Students dot txt ''' gets pasted into this document. &lt;br /&gt;
The text na ka Students dot txt ka la paste hakane ka document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:11&lt;br /&gt;
|Select the tab ''' Students.txt '''.&lt;br /&gt;
Jied ia u tab Students. txt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:14&lt;br /&gt;
|Now, let's select the remaining students' details and make a copy of this. &lt;br /&gt;
Mynta to ngin jied ia ki details ba dang sah ban copy ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
|From the ''' Main ''' menu, select ''' Edit ''' and ''' Copy '''.&lt;br /&gt;
Na ka Main Menu, jied Edit bad copy.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:24&lt;br /&gt;
|We can also use the keyboard shortcut ''' Ctrl + C ''' to copy the content.&lt;br /&gt;
Ngi lah ruh ban pyndonkam da u keyboard shortcut Ctrl+C ban copy ia ki content&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|Notice that the copied text is still visible. &lt;br /&gt;
Phin iohi ba ki text ba la copy  ki dang paw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
|This text is also stored in the ''' clipboard '''. &lt;br /&gt;
Kine ki text ruh la buh ha ka clipboard&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:38&lt;br /&gt;
|Select the tab ''' Untitled Document 1'''.&lt;br /&gt;
Jied ia u tab Untitled Document 1&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
|Place the cursor after the third line and press ''' Enter '''. &lt;br /&gt;
Buh ia u cursor hadien ka laiñ kaba lai bad press enter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
|Now, right-click for the context menu and select ''' Paste '''. &lt;br /&gt;
Mynta right click na ka context menu bad jied paste&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:52&lt;br /&gt;
|The content is pasted in the specified location. &lt;br /&gt;
Ia ka content la paste ha ki jaka ba la mang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
|This is a simple and effective way to '''cut, copy''' and '''paste''' content in ''' gedit '''.&lt;br /&gt;
Kane ka long ka ba suk bad treikam bha ban cut, copy bad paste ia ki content ha ka gedit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
|Next we will see ''' Undo ''' and ''' Redo ''' options. &lt;br /&gt;
Hadien ngin peit ia u Undo bad Redo options&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
|''' gedit Text editor ''' allows to ''' Undo ''' any changes that are made in a file.&lt;br /&gt;
Gedit text editor ka shah ban undo ia ki jingkylla ki ba la don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
|Basically, it erases the last change done to the document.&lt;br /&gt;
Ha ka jingshisha ka pyndam the jingpynkylla ka ba khatduh ha ka document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:18&lt;br /&gt;
|This is useful when you have made a mistake and want to ''' Undo ''' it.&lt;br /&gt;
Kane ka myntoi haba phi leh bakla and phi kwah ban undo biang ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23&lt;br /&gt;
|The keyboard shortcut for ''' Undo is Ctrl + Z '''. &lt;br /&gt;
U keyboard shortcut na ka bynta Undo u dei Ctrl+Z&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:27&lt;br /&gt;
|The opposite of  '''  Undo  '''  is  '''  Redo '''.&lt;br /&gt;
U ba long marpyrshiah ia u Undo u dei u Redo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
|The  '''  Redo  ''' command reverses the '''Undo''' action.&lt;br /&gt;
U Redo command u long marpyrshah ia u Undo action&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
|The keyboard shortcut for  '''  Redo  '''  is  '''  Shift + Ctrl + Z'''. &lt;br /&gt;
U keyboard shortcut ia u Redo u dei Shift+Ctrl+Z&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:41&lt;br /&gt;
|Now switch to  '''gedit Text editor''' . &lt;br /&gt;
Mynta phai biang sha ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
|Right-click and select  '''  Undo  ''' . &lt;br /&gt;
Right-click bad jied undo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|The text that we copy and pasted, is no longer visible. &lt;br /&gt;
Ka text kaba ngi la copy bad paste kam paw shuh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:52&lt;br /&gt;
|The  '''  copy-paste  '''  action has been undone. &lt;br /&gt;
Ka action copy paste la pynkylla biang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
|Let’s undo once again. This time, press  '''  Ctrl + Z  '''  keys together. &lt;br /&gt;
To pynkylla sa shisien. Mynta press Ctrl+Z ha kajuh ka por&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:04&lt;br /&gt;
|We can see the cursor jumps back to the end of the third line. &lt;br /&gt;
Ngi lah ban iohi ia u cursor ba u leit biang sha bakut ka laiñ ba lai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
|The previous action has been undone now. &lt;br /&gt;
Ka kam ba mynne lah pynkylla biang  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
|Right-click and select  '''  Undo  '''  again. &lt;br /&gt;
Right Click bad jied Undo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
|The first three lines that we pasted earlier are also no longer visible. &lt;br /&gt;
Ki lai tylli ki laiñ kiba paste kham mynne ruh kim paw shuh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
|We can also use the  '''  Undo  '''   icon in the  '''  Toolbar  ''' .&lt;br /&gt;
Ngi lah ruh ban pyndonkam da  u Undo icon na u toolbar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
|This is how we can  '''  undo  '''  all the actions we did so far. &lt;br /&gt;
Kane ka dei kumno ban pynkylla biang ia ki kam ba leh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
|Now, how can we get back the text again? &lt;br /&gt;
Mynta, kumno ba ngin ioh biang ia ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
|Simple! Right-click and select  ''' Redo ''' . &lt;br /&gt;
Basuk! Right Click bad jied Redo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
|Let’s '''redo''' our action one more time. &lt;br /&gt;
To ngin redo ia ka kam sa shisien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
|This time let’s press  '''  Shift + Ctrl + Z ''' keys. &lt;br /&gt;
Ha kane ka por press Shift+Ctral+Z&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
|We can also use the ''' Undo '''  icon in the ''' Toolbar ''' . &lt;br /&gt;
Ngi lah ruh ban pyndonkam da ka Undo icon na U Toolbar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
|We got back the text again. &lt;br /&gt;
Ngi la ioh biang ia ka text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|And now, we can see only the student details from '''  Students.txt '''  files is copied in our '''  gedit '''  window. &lt;br /&gt;
Bad mynta, ngi lah ban iohi tang ia ki student details na ka Student.txt file ki lah copy ha ka gedit window&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
|Next, we will see the '''  Search ''' and '''  Replace '''  options. &lt;br /&gt;
Hadien, ngin ia peit ia ka Search bad Replace option&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
|It’s difficult to search for a particular word in a file, that has hundred lines of text.&lt;br /&gt;
Ka long kaba eh ban wad ia ka kyntien ba long thik ha ka file, kaba don da ki spah laiñ ki text&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
|'''Search''' function allows to search for one or all instances of the word, in the entire document.&lt;br /&gt;
Ka search ka iarap ban wad kawei lane ki kyntien ba isyriem ha ka document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
|Let us Switch back to '''   gedit Text editor ''' .&lt;br /&gt;
To ngin leit biang sha ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|Let me open a document '''   school.txt ''' which I have already created earlier. &lt;br /&gt;
Shah ban plie ia ka document school.txt ia kaba nga la dep shna mynnne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:34&lt;br /&gt;
|The '''  school.txt '''  file is available in the '''  Codefile '''  link along with this tutorial. &lt;br /&gt;
Ka School.txt file ka don ha ka codefile link ryngkat bad kane ka tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40&lt;br /&gt;
|Download and use that text document. &lt;br /&gt;
Download bad sa pyndonkam ia kato ka text document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|In this document, I want to search for a particular word. &lt;br /&gt;
Ha kane ka document, nga kwah ban wad ia ka kyntien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
|To do so, from the '''  Main menu, click on '''   Search '''   then '''  Find ''' . &lt;br /&gt;
Ban leh kumta,na ka Main Menu, click ha ka search bad find&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
|Alternately, we can press '''  Ctrl + F '''  keys together. &lt;br /&gt;
Kumjuh ruh , ngi lah ban press Ctrl+F ha kajuh ka por&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
|Or, use the '''  Search for text '''  icon in the '''  Toolbar''' .&lt;br /&gt;
Lane pyndonkam da ka Search for text icon na u toolbar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
|'''  Find '''  box opens at the top right corner of the window. &lt;br /&gt;
Ka find box ka plie ha ka khlieh shaka ka mon, hakyndong jong ka window&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|In the '''  Find '''  Box, type the word '''  School ''' . &lt;br /&gt;
Ha ka find box, type ia ka kyntien school.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
|Observe that all instances of the word '''  school '''  are highlighted in yellow color in the document.&lt;br /&gt;
Khmih thuh ba ka kyntien school kala highlight ha ka rong stem ha ka document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
|The first occurrence of the word '''  school ''' is highlighted in brown color. &lt;br /&gt;
Ka kyntien school kaba lap nyngkong ka highlight ha ka rong brown&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|Now place the cursor on the '''  Find ''' box and right-click the '''mouse'''. &lt;br /&gt;
Mynta buh ia u cursor ha ka Find box bad right click ia u mouse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
|From the list of options that appears, click on '''  Match Case ''' .&lt;br /&gt;
Na ka list option ka ba paw, click ha ka Match Case.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
| Only one word matches the case option. That is, capital 'S' in the word  '''School'''. . &lt;br /&gt;
Tang kawei ka kyntien ka iadei. Kata ka long capital S ha ka kyntien school&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:41&lt;br /&gt;
|Again, place the cursor on the  ''' Find  ''' box and right-click the  ''' mouse  '''. &lt;br /&gt;
Sa shisien, buh ia u cursor ha ka Find Box bad right click ia u mouse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Uncheck the  ''' Match Case  ''' option. &lt;br /&gt;
Pynlait ia u tik na  ka match case option&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
|Now, from the  ''' Main  ''' menu, click  ''' Search  ''' and then on  ''' Replace  '''. &lt;br /&gt;
Mynta, na ka Main menu, click Search bad nangta ha ka Replace&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:56&lt;br /&gt;
|Alternately, we can press  ''' Ctrl + H''' keys together. Or, use the  ''' Search for and replace text'''  icon in the  ''' Toolbar  '''. &lt;br /&gt;
Kumjuh ruh, ngi lah ban press Ctrl+H ha ka juk ka por. Lane, pyndonkam da ka Search for and replace text icon na u toolbar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
| ''' Replace  ''' dialog-box appears. &lt;br /&gt;
Ka Replace dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:11&lt;br /&gt;
|In the ''' Search for ''' field, type &amp;quot;schools&amp;quot; and press ''' Enter '''. &lt;br /&gt;
Ha ka field Search for, type “schools” bad press Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
|In the ''' Replace with '''  box, type &amp;quot;colleges&amp;quot;. Check the ''' Match entire word only ''' check-box. &lt;br /&gt;
Ha ka box Replace with, type “colleges”. Tik ia ka Match entire word only na ka check box&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
|We can see, all the ''' schools '''  words are highlighted in yellow color. &lt;br /&gt;
Ngi iohi, baroh ki kyntien schools ki paw ha ka rong stem&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
|Click on ''' Replace ''' button. &lt;br /&gt;
Click ha u Replace button&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
|This will replace the first occurrence of ''' schools '''  with ''' colleges '''. &lt;br /&gt;
Kane kan bujli iaki kyntien ba nyngkon schools sha colleges&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
|Click on ''' Replace All ''' button to replace all the occurrences of ''' schools '''  with ''' colleges '''. &lt;br /&gt;
Click ha u button Replace all ban bujli baroh ki kyntien schools sha ka colleges&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:46&lt;br /&gt;
|Click on ''' Close ''' button to close the window. &lt;br /&gt;
Click ha u button close ban khang ia  ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:50&lt;br /&gt;
|''' gedit Text editor ''' also allows us to search as we type.&lt;br /&gt;
Ka gedit text editor ka shah ruh ban wad  katba ngi type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:56&lt;br /&gt;
|Press '''Ctrl''' and '''F''' keys together to open the '''Find''' box. &lt;br /&gt;
Press Ctrl bad F ha ka juh ka por ban plie ia ka Find box&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
|Now, in the ''' Find''' box, start typing &amp;quot;Students&amp;quot; . &lt;br /&gt;
Mynta, ha ka Find box, type “Students”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:06&lt;br /&gt;
|Notice that as we type the first letter ''' S'''  the cursor highlights all the  ''' S''' letters in the document.&lt;br /&gt;
Phin lap ba katba ngi type ia u da S, u corsor u highlight ia baroh ki dak s ha ka document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:14&lt;br /&gt;
|Finally, the entire word ''' Students ''' is highlighted when we finish typing. &lt;br /&gt;
Khatduh eh, baroh ki kyntien Students ki  la highlight haba ngi la dep type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:20&lt;br /&gt;
|Next we will see how to print the ''' school.txt ''' file.&lt;br /&gt;
Hadien ngin peit kumno ban print ia ka file school.txt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
|Select ''' File '''  from the''' Menu bar ''' and then ''' Print '''.&lt;br /&gt;
Jied File na u menu bar bad print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
|We can also click on the ''' Print ''' icon in the ''' Toolbar '''.&lt;br /&gt;
Ngi lah ruh ban click ha u icon Print na u Toolbar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:35&lt;br /&gt;
|''' Print ''' dialog-box appears. &lt;br /&gt;
Ka Dialog box print ka paw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:38&lt;br /&gt;
|If a printer is connected to your machine, it will be listed under the ''' Printer details '''here. &lt;br /&gt;
Lada ka printer la pyndait ha ka Machine, kan pynpaw hapoh ka Printer details&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
|The tabs and selections in this window will be as per the default configuration settings. &lt;br /&gt;
Ki tabs bad ki selection ha ka window kin long ki default settings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:50&lt;br /&gt;
|To print your document, click on the ''' Print ''' button at the bottom right. &lt;br /&gt;
Ban print ia document, click ha ka button print kaba don hatrai shaka liang ka mon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:55&lt;br /&gt;
|If the printer configurations are correct, then your document will get printed. &lt;br /&gt;
Lada ka printer configuration ka biang, kumta ka document kan sa print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
|This brings us to the end of this tutorial. Let us summarise. &lt;br /&gt;
Kane ka la poi sha kaba kut jong ka tutorial. To ngi iathuh lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:05&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we learnt about:&lt;br /&gt;
Ha kane ka tutorial, ngin tip shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Cut, Copy and Paste&lt;br /&gt;
•	Ban Cut ,  copy bad paste&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Undo and Redo&lt;br /&gt;
•	Ban Undo bad Redo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Search and Replace text and&lt;br /&gt;
•	Ban wad bad ban bujli ia ka text bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Print options.&lt;br /&gt;
Ban Print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
|Here is an assignment for you- &lt;br /&gt;
Hangne ka dei ka kam ban phin leh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:19&lt;br /&gt;
|Open the ''' School.txt ''' file in ''' gedit '''.&lt;br /&gt;
Plie ia ka file School.txt ha ka gedit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
|Copy the first paragraph and '''paste''' it in a new document.&lt;br /&gt;
Copy ia ka paragraph nyngkong bad paste ha ka document thymmai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:27&lt;br /&gt;
|Save the new document as ''' SchoolNew.txt '''.&lt;br /&gt;
Save ia ka document ha ka kyrteng SchoolNew.txt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:32&lt;br /&gt;
|Type the heading as &amp;quot;About School&amp;quot; in the first line. '''Undo''' the changes.&lt;br /&gt;
Type ka heading  “About School” ha ka line nynkong. Undo ia ka jingpynkylla&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:38&lt;br /&gt;
|Note the changes in the contents of the file.&lt;br /&gt;
Peit ia ka jingkylla ha ka content jong ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:42&lt;br /&gt;
|The video at the following link summarises the '''Spoken Tutorial''' project. Please download and watch it. &lt;br /&gt;
Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:49&lt;br /&gt;
|The ''' Spoken Tutorial Project ''' team: conducts workshops and gives certificates.&lt;br /&gt;
Ka team spoken tutorial project ka pynbeit ki workshop bad ai certificates.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:54&lt;br /&gt;
|For more details, please write to us. &lt;br /&gt;
Na ka bynta ki jingtip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:58&lt;br /&gt;
|Do you have questions in THIS Spoken Tutorial? Please visit this site.&lt;br /&gt;
Da phi don jingkylli halor kane ka Spoken Tutorial? Sngewbah peit ia ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:03&lt;br /&gt;
|Choose the minute and second where you have the question.&lt;br /&gt;
Jied ka minit bad second ha kaba phi don ka jingkylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:07&lt;br /&gt;
|Explain your question briefly. Someone from our team will answer them.&lt;br /&gt;
Batai lyngkot ia ka jingkylli. Na ka team jong ngi kin jubab ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:13&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project is funded by NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
Ia ka spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:20&lt;br /&gt;
|More information on this mission is available at this link. &lt;br /&gt;
Ki jingtip ba kham bniah shaphang kane ka mission yn shem ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:25&lt;br /&gt;
|This is Nirmala Venkat from '''IIT Bombay''', signing off. Thanks for watching.&lt;br /&gt;
Pynkut noh ia kane ka Tutorial la pynwan sha ka Khasi da I Khraw Wanshong. Khublei&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khrawpyrkhat Wanshong,&lt;br /&gt;
Shillong&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	</feed>