<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=John123</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=John123"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/John123"/>
		<updated>2026-04-09T18:01:31Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi</id>
		<title>Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi"/>
				<updated>2018-08-27T09:33:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00 &lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial '''halor ka''' block diagram creation '''da kaba pyndonkam da ka '''Xfig'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia batai kumno ban shna ki dur jong kine ki jait bala ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 &lt;br /&gt;
|Ngi ngin ia peit ia ki tiar kiba donkam na ka bynta kane ka jingthmu:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:19 &lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam da ka '''Xfig, '''ka block diagram manipulation tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24 &lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam ka bersion '''3.2, patch level 5.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29 &lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam ruh da ka '''terminal '''bad ka ‘pdf’ browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37 &lt;br /&gt;
|Nga shna ia kane ka jinghikai ha ka '''Mac OS X.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41 &lt;br /&gt;
|Ka '''Xfig '''ka treikam ha ka '''Linux '''bad '''windows '''ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45 &lt;br /&gt;
|Installation ha Linux ka long kaba kham suk na baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50 &lt;br /&gt;
|Ki rukom ban pyndonkam ia ka Xfig ki long kumjuh ia baroh lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56 &lt;br /&gt;
|La kynpham ban pyndonkam da ki lai button '''mouse '''na ka bynta ka Xfig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00 &lt;br /&gt;
|Tangba u wei lane ki ar tylli button '''mouse '''lah ruhban pynbeit ban trei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07 &lt;br /&gt;
|Ka '''user manual '''na ka bynta ka Xfig lah ban ioh na web.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16 &lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka. Ngi lah ban iohi Ia ka jing sdang sha ka Xfig ha kane ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka '''Table of contents ''' jong kane ka manual, hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ha ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi kham bniah ia ki briew kiba shna ia ka Xfig, hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36 &lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia kane ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 &lt;br /&gt;
|Mynta ngan bataiia ka '''screen configuration '''na ka bynta kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46 &lt;br /&gt;
|Ki don ki '''slides''', Xfig, internet browser-Firefox bad ka '''terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58 &lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''command '''ba nga pyndonkam ban batai ia ka Xfig ha Mac.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04 &lt;br /&gt;
|Kine la pynbeit ha ka rukom ba tynrong, khnang ban suk ban pyn kynriah na kawei sha kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10 &lt;br /&gt;
|U nongsngap u lah ban iohi da kaba suk ka jing kynriah ka jia-ym donkam na ka bynta ban mutdur ia ka kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17 &lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang bad ka Xfig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 &lt;br /&gt;
|Ka liang kadiang jong ka Xfig worksheet ka don ka '''drawing mode panel'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26 &lt;br /&gt;
|U buttons ha jrong shiteng jong kane ka panel lah ban pyndonkam ban shna da kiwei ki kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33 &lt;br /&gt;
|Kawei kaba na trai-duh lah pyndonkam ban treikam bad ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 &lt;br /&gt;
|Da kaba Pyndonkam da u buttons uba na jrong, wei lah ban rah shabaria ka '''File''' bad ki kam '''Edit'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46 &lt;br /&gt;
|Ka jaka ba lait ha pdeng la tip kum ka '''canvas'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50 &lt;br /&gt;
|Kadei hangne ba ia ka dur yn sa shana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53 &lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia sdang bad ka jing dro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 &lt;br /&gt;
|Ka kam kaba nyngkong ba ngan leh kadei ban buhia ki grids ha ka kanvas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01 &lt;br /&gt;
|Nga leh ia kane da kaba klik ha u '''Grid Mode''' button, uba hapoh duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban jied bun jait ki size. Ngan jied kawei kaba na pdeng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11 &lt;br /&gt;
|Ki grids align ki iarap ia bun jait ki kam ia kaba ngi kwah ban buh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, da kaba klik nga mut klik ia u '''mouse button''' na ka kadiang bad sa pyllait ia u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 &lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ka jingjied lane ka jingmon ia u button kamut ba phi hap ban click da u mouse na kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29 &lt;br /&gt;
|Lada donkam da kumwei ka rukom leh, ngin sa batai ia ka khambniah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 &lt;br /&gt;
|Kumba ka jingdraw jongngi kadei ban don I box, to ngi ia jied ia ka '''Box'''symbol bad kiba nep ki dong, na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
|Ngin sa leit sha ka jaka kaba ngi kwah ban buh ia ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50 &lt;br /&gt;
|Ngi ngin click u '''mouse''' ha ine I point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53 &lt;br /&gt;
|Kane ka jied ia kaba shathe naphang sepngi na kyndong jong I box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 &lt;br /&gt;
|Pynkhih ia u '''mouse '''sha ka liang pyrshah ba kut duh haduh ba ngin da ioh ia i box kaba ngi kwah ka size.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 &lt;br /&gt;
|Wei ba ka box ka long ha ka size kaba biang, ngi lah ban klik ia u '''mouse''' sa shisien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16 &lt;br /&gt;
|Mynta ka box la shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18 &lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia batai kumno ban pyndonkam ki '''Edit''' features jong ka Xfig. Da kaba leh kumne ngi pynheh ia ka jing rben jong ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26 &lt;br /&gt;
|To ngi ia nion ia u '''Edit''' button na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31 &lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba baroh ki key points jong ka box la pynpaw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik iwei napdeng kine ki points bad sa jied ia ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
|Ngin ia rah ia u '''mouse''' sha ka '''width''' box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 &lt;br /&gt;
|Pyntikna ba u '''mouse pointer ''' u don hapoh jong ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 &lt;br /&gt;
|To ngin ia weng noh ia kaba la don lypa ka value 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55 &lt;br /&gt;
|Ka contents jong kane ka box ym lah ban pynkylla lada u mouse ym don hapoh jong ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 &lt;br /&gt;
|Lada u mouse u phet shabar ha kano kano ka por jong ka jingrung hapoh ka box, sngewbha tan ia ka shapoh bad sa type biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07 &lt;br /&gt;
|To mynta ngi ia enter 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13 &lt;br /&gt;
|Ngi klik ka '''Done. ''' To ngan pyni ia phi kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17 &lt;br /&gt;
|Klik ia ka '''Done ''' bad ieh ia ka dialog-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20 &lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia ka jing ryben jong ka box ka lah kiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 &lt;br /&gt;
|Mynta ngi kwah ban enter u lain bad u khnam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28 &lt;br /&gt;
|To ngin jied ka '''POLYLINE ''' button na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34 &lt;br /&gt;
|Ka panel kaba hapoh duh la khot ia ka kum ka '''Attribute panel.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40 &lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam da u button uba don ha kane ka panel, ki parameters jong iwei pa iwei ki kam ki lah ban kylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45 &lt;br /&gt;
|Ki jingdon jong ki button ki kylla ka shong ha ka object kaba la jied.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia ka '''Arrow Mode''' button na ka '''attributes panel.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:57 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia ka opshon kaba ar ha ka dialog-box ba kane kan ai u khnam ha kaba kut duh jong I point. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04 &lt;br /&gt;
|To ngin klik ia u '''Arrow Type ''' button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 &lt;br /&gt;
|Ha ka window kaba paw, ngi jied ki khlieh khnam kiba ngi kwah .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:14 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ha ka point iba ngi kwh ba u lain un sdang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23 &lt;br /&gt;
|To ngin ia pynkynriah ia u mouse sha ka point kaba khatduh jong u lain uba ngi kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 &lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia klik hangtei da u Mouse button ba napdeng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36 &lt;br /&gt;
|La shna ia u lain bad u khnam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39 &lt;br /&gt;
|Kynmaw phi hap ban nion ia u button na pdeng khnang ban pyndep ia u khnam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43 &lt;br /&gt;
|Ym dei ia u button na kadiang ne kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45 &lt;br /&gt;
|Lada phi leh bakla, sngewbha klik ha u '''Edit ''' bad nion '''Undo.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52 &lt;br /&gt;
|To ngin ia dro sa uwei u lain, ha output jong u box, da kaba copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59 &lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''COPY''' button na ka liang kadiang jong ka panel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 &lt;br /&gt;
|Jied ia u lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 &lt;br /&gt;
|Pynkhih ia u '''mouse''' sha ka jaka ba hap buh bad klik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15 &lt;br /&gt;
|U lain la dep copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18 &lt;br /&gt;
|To ngin ia buh sa ki text mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ia ka '''Text box''', ba pyni da u T, na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia ka font-sze jong ka text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ia ka '''Text Size ''' button na ka '''attributes panel''' bad buh lang ka dialog window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41 &lt;br /&gt;
|To ngin ia pynkhih ia u mouse sha ka value-box bad buh ia u mouse hangtei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46 &lt;br /&gt;
|T ngin ia weng ia ka default value 12 bad enter 16.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia u button '''Set'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ka la shah khang bad ka '''Text Size ''' mynta la pyni kum 16 ha ka '''attributes panel.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:05 &lt;br /&gt;
|Ngin ia pynbeit hapdeng ia ka text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ia ka '''Text Just ''' button ha ka attributespanel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:13 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia uba hapdeng na ka center alignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik hapdeng jong I box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29 &lt;br /&gt;
|Mynta ngan thoh '''Plant ''' bad klik ia u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36 &lt;br /&gt;
|Ia ka text la dep shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:38 &lt;br /&gt;
|Nga lah ban pynkhih ia ka text bad ka '''Move ''' key na ka liang kadiang jong ka panel, lada donkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50 &lt;br /&gt;
|To ngin ia save mynta ia ka dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52 &lt;br /&gt;
|To ngin klik ia ka '''File''' button ha jrong na kyndong jong ka liang kadiang ka Xfig, bat bad tan ia u mouse ban '''Save '''bad sa pyllait.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04 &lt;br /&gt;
|Namar kane ka dei ka sien kaba nyngkong, Xfig kan kylli ia ka kyrteng ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban jied ia ka directory bad nangta ka file name.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12 &lt;br /&gt;
|To ngin ia thoh ia ka kyrteng kum “block” bad jied '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27 &lt;br /&gt;
|Ka file kan sa shah save kum '''block.fig'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30 &lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka kyrteng ha jrong duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34 &lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia '''export'''ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:36 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ka '''File '''button sa shisien, bat sah bad tan ia u mouse sha ka '''Export.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47 &lt;br /&gt;
|Klik ka box ba bud ia ka '''Language''', bat bad tan ia u mouse sha '''PDF''' bad pyllait ia u key ban jied ia ka '''PDF Format.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:59 &lt;br /&gt;
|Mynta klik ka '''Export ''' botton. ngi ioh ka file “block.pdf”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05 &lt;br /&gt;
|To ngin ia plie kane ka file lyngba ka command '''open block.pdf '''na ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:18 &lt;br /&gt;
|Mynta ngi ioh ia ka block diagram kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21 &lt;br /&gt;
|Ngi lah dep ban pyndep ia ka thong. Ngi la tip kaei kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:30 &lt;br /&gt;
|Ngi don ka assignment na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33 &lt;br /&gt;
|Bujli ia ka box bad kiwei ki objects.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36 &lt;br /&gt;
|Shna ka rectangle da kaba pyndonkam da '''Polyline'''. Pynkylla ia ka size bad jingkdewjong u khnam ha ka dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:43 &lt;br /&gt;
|Pynkhih ia ka text, lain bad box sha kiwei ki jaka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48 &lt;br /&gt;
|Export ia ka file ha ka ‘eps’ phormat bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:51 &lt;br /&gt;
|Peit ia ka file “block.fig” ha ka '''editor '''bad peit thuhia kiba bun jait ki tiar(components). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58 &lt;br /&gt;
|Shna ha baroh kiwei da kidur kiba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:02 &lt;br /&gt;
|Mynta ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06 &lt;br /&gt;
|'''spoken tutorial ''' ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a teacher''' project, ba la kyrshan da ka Nationl Mission on Education lyngba ka ICT(NMEICT),MHRD, Ka Sorkar India. Ban tip kham bniah shaphang kane ka missionlah ban ioh na ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28 &lt;br /&gt;
|Nga la dep download katto katne ki web pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38 &lt;br /&gt;
|ka website na ka bynta ka spoken tutorial project kadei:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;[http://spoken-tutorial.org/]. &amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48 &lt;br /&gt;
|Kane ka project la batai lyngba ki video kiba ngi lah ban ioh na kine ki link: ”What is a spoken tutorial”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:57 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka spoken-tutorial.og/wiki, ngi la list ia ki FOSS tools ba la kyrshan da ka project jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:12 &lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ruh ia ka page ba devoted sha ka '''Xfig.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27 &lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbhaba phi la shim bynta bad ai jingmut ruh. Ma nga John Heribert Nongkynrih bad ngan pynkut noh. Khublei shibun na ka bynta bal ah ia snohlang. Leit suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi</id>
		<title>Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi"/>
				<updated>2018-08-27T09:17:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border = 1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00 &lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial '''halor ka''' block diagram creation '''da kaba pyndonkam da ka '''Xfig'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia batai kumno ban shna ki dur jong kine ki jait bala ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 &lt;br /&gt;
|Ngi ngin ia peit ia ki tiar kiba donkam na ka bynta kane ka jingthmu:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:19 &lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam da ka '''Xfig, '''ka block diagram manipulation tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24 &lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam ka bersion '''3.2, patch level 5.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29 &lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam ruh da ka '''terminal '''bad ka ‘pdf’ browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37 &lt;br /&gt;
|Nga shna ia kane ka jinghikai ha ka '''Mac OS X.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41 &lt;br /&gt;
|Ka'''Xfig '''ka treikam ha ka '''Linux '''bad '''windows '''ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45 &lt;br /&gt;
|Installation ha Linux ka long kaba kham suk na baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50 &lt;br /&gt;
|Ki rukom ban pyndonkam ia ka Xfig ki long kumjuh ia baroh lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56 &lt;br /&gt;
|La kynpham ban pyndonkam da ki lai button '''mouse '''na ka bynta ka Xfig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00 &lt;br /&gt;
|Tangba u wei lane ki ar tylli button '''mouse '''lah ruhban pynbeit ban trei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07 &lt;br /&gt;
|Ka '''user manual '''na ka bynta ka Xfig lah ban ioh na web.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16 &lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka. Ngi lah ban iohi Ia ka jing sdang sha ka Xfig ha kane ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka '''Table of contents '''jong kane ka manual, hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ha ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi kham bniah ia ki briew kiba shna ia ka Xfig, hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36 &lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia kane ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 &lt;br /&gt;
|Mynta ngan bataiia ka '''screen configuration '''na ka bynta kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46 &lt;br /&gt;
|Ki don ki '''slides''', Xfig, internet browser-Firefox bad ka '''terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58 &lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''command '''ba nga pyndonkam ban batai ia ka Xfig ha Mac.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04 &lt;br /&gt;
|Kine la pynbeit ha ka rukom ba tynrong, khnang ban suk ban pyn kynriah na kawei sha kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10 &lt;br /&gt;
|U nongsngap u lah ban iohi da kaba suk ka jing kynriah ka jia-ym donkam na ka bynta ban mutdur ia ka kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17 &lt;br /&gt;
|To ngin ia sdang bad ka Xfig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 &lt;br /&gt;
|Ka liang kadiang jong ka Xfig worksheet ka don ka '''drawing mode panel'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26 &lt;br /&gt;
|U buttons ha jrong shiteng jong kane ka panel lah ban pyndonkam ban shna da kiwei ki kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33 &lt;br /&gt;
|Kawei kaba na trai-duh lah pyndonkam ban treikam bad ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 &lt;br /&gt;
|Da kaba Pyndonkam da u buttons uba na jrong, wei lah ban rah shabaria ka '''File''' bad ki kam '''Edit'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46 &lt;br /&gt;
|Ka jaka ba lait ha pdeng la tip kum ka '''canvas'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50 &lt;br /&gt;
|Kadei hangne ba ia ka dur yn sa shana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53 &lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia sdang bad ka jing dro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 &lt;br /&gt;
|Ka kam kaba nyngkong ba ngan leh kadei ban buhia ki grids ha ka kanvas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01 &lt;br /&gt;
|Nga leh ia kane da kaba klik ha u '''Grid Mode''' button, uba hapoh duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban jied bun jait ki size. Ngan jied kawei kaba na pdeng.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11 &lt;br /&gt;
|Ki grids align ki iarap ia bun jait ki kam ia kaba ngi kwah ban buh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, da kaba klik nga mut klik ia u '''mouse button''' na ka kadiang bad sa pyllait ia u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 &lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ka jingjied lane ka jingmon ia u button kamut ba phi hap ban click da u mouse na kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29 &lt;br /&gt;
|Lada donkam da kumwei ka rukom leh, ngin sa batai ia ka khambniah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 &lt;br /&gt;
|Kumba ka jingdraw jongngi kadei ban don I box, to ngi ia jied ia ka '''Box'''symbol bad kiba nep ki dong, na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
|Ngin sa leit sha ka jaka kaba ngi kwah ban buh ia ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50 &lt;br /&gt;
|Ngi ngin click u '''mouse''' ha ine I point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53 &lt;br /&gt;
|Kane ka jied ia kaba shathe naphang sepngi na kyndong jong I box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 &lt;br /&gt;
|Pynkhih ia u '''mouse '''sha ka liang pyrshah ba kut duh haduh ba ngin da ioh ia i box kaba ngi kwah ka size.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 &lt;br /&gt;
|Wei ba ka box ka long ha ka size kaba biang, ngi lah ban klik ia u '''mouse''' sa shisien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16 &lt;br /&gt;
|Mynta ka box la shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18 &lt;br /&gt;
|Mynta ngin ia batai kumno ban pyndonkam ki '''Edit'''features jong ka Xfig. Da kaba leh kumne ngi pynheh ia ka jing rben jong ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26 &lt;br /&gt;
|To ngi ia nion ia u '''Edit''' button na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31 &lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba baroh ki key points jong ka box la pynpaw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik iwei napdeng kine ki points bad sa jied ia ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
|Ngin ia rah ia u '''mouse''' sha ka '''width''' box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 &lt;br /&gt;
|Pyntikna ba u '''mouse pointer '''u don hapoh jong ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 &lt;br /&gt;
|To ngin ia weng noh ia kaba la don lypa ka value 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55 &lt;br /&gt;
|Ka contents jong kane ka box ym lah ban pynkylla lada u mouse ym don hapoh jong ka box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 &lt;br /&gt;
|Lada u mouse u phet shabar ha kano kano ka por jong ka jingrung hapoh ka box, sngewbha tan ia ka shapoh bad sa type biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07 &lt;br /&gt;
|To mynta ngi ia enter 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13 &lt;br /&gt;
|Ngi klik ka '''Done. '''To ngan pyni ia phi kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17 &lt;br /&gt;
|Klik ia ka '''Done '''bad ieh ia ka dialog-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20 &lt;br /&gt;
|Ngi iohi ia ka jing ryben jong ka box ka lah kiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 &lt;br /&gt;
|Mynta ngi kwah ban enter u lain bad u khnam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28 &lt;br /&gt;
|To ngin jied ka '''POLYLINE '''button na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34 &lt;br /&gt;
|Ka panel kaba hapoh duh la khot ia ka kum ka '''Attribute panel.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40 &lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam da u button uba don ha kane ka panel, ki parameters jong iwei pa iwei ki kam ki lah ban kylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45 &lt;br /&gt;
|Ki jingdon jong ki button ki kylla ka shong ha ka object kaba la jied.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia ka '''Arrow Mode''' button na ka '''attributes panel.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:57 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia ka opshon kaba ar ha ka dialog-box ba kane kan ai u khnam ha kaba kut duh jong I point. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04 &lt;br /&gt;
|To ngin klik ia u '''Arrow Type '''button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 &lt;br /&gt;
|Ha ka window kaba paw, ngi jied ki khlieh khnam kiba ngi kwah .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:14 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ha ka point iba ngi kwh ba u lain un sdang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23 &lt;br /&gt;
|To ngin ia pynkynriah ia u mouse sha ka point kaba khatduh jong u lain uba ngi kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 &lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia klik hangtei da u Mouse button ba napdeng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36 &lt;br /&gt;
|La shna ia u lain bad u khnam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39 &lt;br /&gt;
|Kynmaw phi hap ban nion ia u button na pdeng khnang ban pyndep ia u khnam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43 &lt;br /&gt;
|Ym dei ia u button na kadiang ne kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:45 &lt;br /&gt;
|Lada phi leh bakla, sngewbha klik ha u '''Edit '''bad nion '''Undo.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52 &lt;br /&gt;
|To ngin ia dro sa uwei u lain, ha output jong u box, da kaba copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59 &lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''COPY''' button na ka liang kadiang jong ka panel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 &lt;br /&gt;
|Jied ia u lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 &lt;br /&gt;
|Pynkhih ia u '''mouse''' sha ka jaka ba hap buh bad klik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15 &lt;br /&gt;
|U lain la dep copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18 &lt;br /&gt;
|To ngin ia buh sa ki text mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ia ka '''Text box''', ba pyni da u T, na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia ka font-sze jong ka text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ia ka '''Text Size '''button na ka '''attributes panel'''bad buh lang ka dialog window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41 &lt;br /&gt;
|To ngin ia pynkhih ia u mouse sha ka value-box bad buh ia u mouse hangtei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46 &lt;br /&gt;
|T ngin ia weng ia ka default value 12 bad enter 16.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia u button '''Set'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ka la shah khang bad ka '''Text Size '''mynta la pyni kum 16 ha ka '''attributes panel.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:05 &lt;br /&gt;
|Ngin ia pynbeit hapdeng ia ka text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ia ka '''Text Just '''button ha ka attributespanel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:13 &lt;br /&gt;
|Ka dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15 &lt;br /&gt;
|To ngin ia jied ia uba hapdeng na ka center alignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik hapdeng jong I box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29 &lt;br /&gt;
|Mynta ngan thoh '''Plant '''bad klik ia u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36 &lt;br /&gt;
|Ia ka text la dep shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:38 &lt;br /&gt;
|Nga lah ban pynkhih ia ka text bad ka '''Move '''key na ka liang kadiang jong ka panel, lada donkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50 &lt;br /&gt;
|To ngin ia save mynta ia ka dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52 &lt;br /&gt;
|To ngin klik ia ka '''File''' button ha jrong na kyndong jong ka liang kadiang ka Xfig, bat bad tan ia u mouse ban '''Save '''bad sa pyllait.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04 &lt;br /&gt;
|Namar kane ka dei ka sien kaba nyngkong, Xfig kan kylli ia ka kyrteng ka file&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09 &lt;br /&gt;
|Ngi lah ban jied ia ka directory bad nangta ka file name.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12 &lt;br /&gt;
|To ngin ia thoh ia ka kyrteng kum “block” bad jied '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27 &lt;br /&gt;
|Ka file kan sa shah save kum “block.fig”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30 &lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka kyrteng ha jrong duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34 &lt;br /&gt;
|To mynta ngin ia '''export'''ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:36 &lt;br /&gt;
|To ngin ia klik ka '''File '''button sa shisien, bat sah bad tan ia u mouse sha ka '''Export.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47 &lt;br /&gt;
|Klik ka box ba bud ia ka '''Language''', bat bad tan ia u mouse sha '''PDF''' bad pyllait ia u key ban jied ia ka '''PDF Format.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:59 &lt;br /&gt;
|Mynta klik ka '''Export '''botton. ngi ioh ka file “block.pdf”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:05 &lt;br /&gt;
|To ngin ia plie kane ka file lyngba ka command '''open block.pdf '''na ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:18 &lt;br /&gt;
|Mynta ngi ioh ia ka block diagram kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21 &lt;br /&gt;
|Ngi lah dep ban pyndep ia ka thong. Ngi la tip kaei kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:30 &lt;br /&gt;
|Ngi don ka assignment na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33 &lt;br /&gt;
|Bujli ia ka box bad kiwei ki objects.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36 &lt;br /&gt;
|Shna ka rectangle da kaba pyndonkam da '''Polyline'''. Pynkylla ia ka size bad jingkdewjong u khnam ha ka dur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:43 &lt;br /&gt;
|Pynkhih ia ka text, lain bad box sha kiwei ki jaka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48 &lt;br /&gt;
|Export ia ka file ha ka ‘eps’ phormat bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:51 &lt;br /&gt;
|Peit ia ka file “block.fig” ha ka '''editor '''bad peit thuhia kiba bun jait ki tiar(components). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58 &lt;br /&gt;
|Shna ha baroh kiwei da kidur kiba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:02 &lt;br /&gt;
|Mynta ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06 &lt;br /&gt;
|'''spoken tutorial '''ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a teacher''' project, ba la kyrshan da ka Nationl Mission on Education lyngba ka ICT(NMEICT),MHRD, Ka Sorkar India. Ban tip kham bniah shaphang kane ka missionlah ban ioh na ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28 &lt;br /&gt;
|Nga la dep download katto katne ki web pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38 &lt;br /&gt;
|ka website na ka bynta ka spoken tutorial project kadei:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;[http://spoken-tutorial.org/]. &amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48 &lt;br /&gt;
|Kane ka project la batai lyngba ki video kiba ngi lah ban ioh na kine ki link: ”What is a spoken tutorial”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:57 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka spoken-tutorial.og/wiki, ngi la list ia ki FOSS tools ba la kyrshan da ka project jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:12 &lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ruh ia ka page ba devoted sha ka '''Xfig.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:27 &lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbhaba phi la shim bynta bad ai jingmut ruh. Ma nga John Heribert Nongkynrih bad ngan pynkut noh. Khublei shibun na ka bynta bal ah ia snohlang. Leit suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi</id>
		<title>Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Xfig/C2/Simple-block-diagram/Khasi"/>
				<updated>2018-08-27T09:01:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Xfig/C2/Simple-block-diagram/English-timed&lt;br /&gt;
Timing	Narration&lt;br /&gt;
00:00 	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka block  diagram creation da kaba pyndonkam da ka Xfig&lt;br /&gt;
00:07 	Ha kane ka jinghikai, ngin ia batai kumno ban shna ki  dur  jong kine ki jait bala ai  harum.&lt;br /&gt;
00:17 	Ngi ngin ia peit ia ki tiar kiba donkam na ka bynta kane ka jingthmu:&lt;br /&gt;
00:19 	Ngan pyndonkam da ka Xfig,  ka block diagram manipulation tool.&lt;br /&gt;
00:24 	Nga pyndonkam ka bersion 3.2, patch level 5.&lt;br /&gt;
00:29 	Ngan pyndonkam ruh da ka terminal bad ka ‘pdf’ browser.&lt;br /&gt;
00:37 	Nga shna ia kane ka jinghikai ha ka Mac OS X.&lt;br /&gt;
00:41 	KaXfig ka treikam ha ka Linux bad windows ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
00:45 	Installation ha Linux ka long kaba kham suk na baroh.&lt;br /&gt;
00:50 	Ki rukom ban pyndonkam ia ka Xfig ki long kumjuh ia baroh lai.&lt;br /&gt;
00:56 	La kynpham ban pyndonkam da ki lai button mouse na ka bynta ka Xfig.&lt;br /&gt;
01:00 	Tangba u wei lane ki ar tylli button mouse lah ruhban pynbeit ban trei.&lt;br /&gt;
01:07 	Ka user manual  na ka bynta ka Xfig  lah ban ioh na web.&lt;br /&gt;
01:16 	To ngin ia peit ia ka. Ngi lah ban iohi Ia ka jing sdang sha ka Xfig ha kane ka page.&lt;br /&gt;
01:23 	Ngi lah ban iohi ia ka Table of contents  jong kane ka manual, hangne.&lt;br /&gt;
01:28 	To ngin ia klik ha ka&lt;br /&gt;
01:31 	Ngi lah ban iohi kham bniah  ia ki briew kiba shna ia ka Xfig, hangne.&lt;br /&gt;
01:36 	To ngin ia peit ia kane ka page.&lt;br /&gt;
01:40 	Mynta ngan batai ia ka screen configuration na ka bynta kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
01:46 	Ki don ki  slides, Xfig, internet browser-Firefox bad  terminal.&lt;br /&gt;
01:58 	Kane ka dei ka command ba nga pyndonkam ban batai ia ka Xfig ha Mac.&lt;br /&gt;
02:04 	Kine la pynbeit ha ka rukom ba tynrong, khnang ban suk ban pyn kynriah na kawei sha kawei.&lt;br /&gt;
02:10 	U nongsngap u lah ban iohi da kaba suk ka jing kynriah ka jia-ym donkam na ka bynta ban mutdur ia ka kam.&lt;br /&gt;
02:17 	To ngin ia sdang bad ka Xfig.&lt;br /&gt;
02:20 	Ka liang kadiang  jong ka Xfig worksheet ka don ka drawing mode panel&lt;br /&gt;
02:26 	U buttons ha jrong shiteng jong kane ka panel lah ban pyndonkam ban shna da kiwei  ki kam.&lt;br /&gt;
02:33 	Kawei kaba na trai-duh lah pyndonkam ban treikam bad ki.&lt;br /&gt;
02:39 	Da kaba Pyndonkam  da u buttons uba na jrong, wei lah ban rah shabaria ka File bad ki kam Edit&lt;br /&gt;
02:46 	Ka jaka ba lait  ha pdeng la tip kum ka canvas.&lt;br /&gt;
02:50 	Kadei hangne ba ia ka dur yn sa shana&lt;br /&gt;
02:53 	To mynta ngin ia sdang bad ka jing dro&lt;br /&gt;
02:55 	Ka kam kaba nyngkong ba ngan leh kadei ban buh ia  ki grids ha ka kanvas.&lt;br /&gt;
03:01 	Nga leh ia kane da kaba klik ha u Grid Mode button, uba hapoh duh.&lt;br /&gt;
03:05 	Ngi lah ban jied bun jait ki size. Ngan jied kawei kaba na pdeng.&lt;br /&gt;
03:11 	Ki grids align ki iarap ia bun jait ki kam ia kaba ngi kwah ban buh.&lt;br /&gt;
03:16 	Ha kane ka jinghikai, da kaba klik  nga mut klik  ia u mouse button na ka kadiang bad sa pyllait ia u.&lt;br /&gt;
03:21 	Kumjuh ruh, ka jingjied lane ka jingmon ia u button kamut ba phi hap ban click da u mouse na kadiang.&lt;br /&gt;
03:29 	Lada donkam da kumwei ka rukom leh, ngin sa batai ia ka khambniah.&lt;br /&gt;
03:34 	Kumba ka jingdraw jongngi kadei ban don I box, to ngi ia jied ia ka Box symbol bad kiba nep ki dong, na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
04:43 	Ngin sa leit sha ka jaka kaba ngi kwah ban buh ia ka box.&lt;br /&gt;
03:50 	Ngi ngin click u mouse ha ine I point.&lt;br /&gt;
03:53 	Kane ka jied ia kaba shathe naphang  sepngi na kyndong jong I box.&lt;br /&gt;
03:57 	Pynkhih ia u mouse  sha ka liang pyrshah ba kut duh haduh ba ngin da ioh ia i box kaba ngi kwah ka size.&lt;br /&gt;
04:12 	Wei ba ka box ka long ha ka size kaba biang, ngi lah ban  klik ia u mouse sa shisien.&lt;br /&gt;
04:16 	Mynta ka box la shna.&lt;br /&gt;
04:18 	Mynta ngin ia batai kumno ban pyndonkam ki Edit features jong ka Xfig. Da kaba leh kumne ngi pynheh ia ka jing rben jong ka box.&lt;br /&gt;
04:26 	To ngi ia nion ia u Edit button na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
04:31 	Ngi iohi ba baroh ki key points jong ka box la pynpaw.&lt;br /&gt;
04:36 	To ngin ia klik iwei napdeng kine ki points bad sa jied ia ka box.&lt;br /&gt;
04:41 	Ka dialog-box ka plie.&lt;br /&gt;
04:43 	Ngin ia rah ia u mouse sha ka width box.&lt;br /&gt;
04:47 	Pyntikna ba u mouse pointer  u don hapoh jong ka box.&lt;br /&gt;
04:51 	To ngin ia weng noh ia kaba la don lypa ka value 1.&lt;br /&gt;
04:55 	Ka contents jong kane ka box ym lah ban pynkylla lada u mouse ym don hapoh jong ka box.&lt;br /&gt;
05:01 	Lada u mouse u phet shabar ha kano kano ka por jong ka jingrung  hapoh ka box, sngewbha tan ia ka shapoh bad sa type biang.&lt;br /&gt;
05:07 	To mynta ngi ia enter 2.&lt;br /&gt;
05:13 	Ngi klik ka Done. To ngan pyni ia phi kane.&lt;br /&gt;
05:17 	Klik ia ka Done bad ieh ia ka dialog-box.&lt;br /&gt;
05:20 	Ngi iohi ia ka jing ryben jong ka box ka lah kiew.&lt;br /&gt;
05:24 	Mynta ngi kwah ban enter u lain bad u khnam.&lt;br /&gt;
05:28 	To ngin jied ka POLYLINE  button na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
05:34 	Ka panel kaba hapoh duh la khot ia ka kum ka Attribute panel.&lt;br /&gt;
05:40 	Da kaba pyndonkam da u button uba don ha kane ka panel, ki parameters jong iwei pa iwei ki kam  ki lah ban kylla&lt;br /&gt;
05:45 	Ki jingdon jong ki button ki kylla ka shong ha ka object kaba la jied.&lt;br /&gt;
05:52 	To ngin ia jied ia ka Arrow Mode button na ka attributes panel.&lt;br /&gt;
05:57 	To ngin ia jied ia ka opshon kaba ar ha ka dialog-box ba kane kan ai u khnam ha kaba kut duh jong I point. &lt;br /&gt;
06:04 	To ngin klik ia u Arrow Type  button.&lt;br /&gt;
06:08 	Ha ka window kaba paw, ngi jied ki khlieh khnam kiba ngi kwah .&lt;br /&gt;
06:14 	To ngin ia klik ha ka point iba ngi kwh ba u lain un sdang.&lt;br /&gt;
06:23 	To ngin ia pynkynriah ia u mouse sha ka point kaba khatduh jong u lain uba ngi kwah.&lt;br /&gt;
06:31 	To mynta ngin ia klik hangtei da u Mouse button ba napdeng&lt;br /&gt;
06:36 	La shna ia u lain bad u khnam.&lt;br /&gt;
06:39 	Kynmaw phi hap ban nion ia u button na pdeng khnang ban pyndep ia u khnam.&lt;br /&gt;
06:43 	Ym dei ia u button na kadiang ne kamon.&lt;br /&gt;
06:45 	Lada phi leh bakla, sngewbha klik ha u Edit bad nion  Undo.&lt;br /&gt;
06:52 	To ngin ia dro sa uwei u lain, ha output jong u box, da kaba copy.&lt;br /&gt;
06:59 	Jied ia ka COPY button na ka liang kadiang jong ka panel. &lt;br /&gt;
07:05 	Jied ia u lain.&lt;br /&gt;
07:09 	Pynkhih ia u mouse sha ka jaka ba hap buh bad klik&lt;br /&gt;
07:15 	U lain la dep copy.&lt;br /&gt;
07:18 	To ngin ia buh sa ki text mynta.&lt;br /&gt;
07:21 	To ngin ia klik ia ka Text box, ba pyni da u T, na ka liang kadiang jong ka panel.&lt;br /&gt;
07:29 	To ngin ia jied ia ka font-sze jong ka text.&lt;br /&gt;
07:35 	To ngin ia klik ia ka Text Size button na ka attributes panel bad buh lang ka dialog window.&lt;br /&gt;
07:41 	To ngin ia pynkhih ia u mouse sha ka  value-box bad buh ia u mouse hangtei.&lt;br /&gt;
07:46 	To ngin ia weng ia ka default value 12 bad enter 16.&lt;br /&gt;
07:52 	To ngin ia jied ia u button Set&lt;br /&gt;
07:56 	Ka dialog-box ka la shah khang bad ka Text Size mynta la pyni kum 16 ha ka attributes panel.&lt;br /&gt;
08:05 	Ngin ia pynbeit hapdeng ia ka text.&lt;br /&gt;
08:08 	To ngin ia klik ia ka Text Just  button ha ka attributespanel.&lt;br /&gt;
08:13 	Ka dialog-box ka  plie.&lt;br /&gt;
08:15 	To ngin ia jied ia uba hapdeng na ka center alignment.&lt;br /&gt;
08:21 	To ngin  klik  hapdeng jong I box.&lt;br /&gt;
08:29 	Mynta ngan thoh Plant bad klik ia u mouse.&lt;br /&gt;
08:36 	Ia ka text la dep shna.&lt;br /&gt;
08:38 	Nga lah ban pynkhih ia ka text bad ka Move  key na ka liang kadiang jong ka panel, lada donkam.&lt;br /&gt;
08:50 	To ngin ia save mynta ia ka dur.&lt;br /&gt;
08:52 	To ngin klik ia ka File button ha jrong na kyndong jong ka liang kadiang ka Xfig, bat bad tan ia u mouse ban Save  bad sa pyllait.&lt;br /&gt;
09:04 	Namar kane ka dei ka sien kaba nyngkong, Xfig kan kylli ia ka kyrteng ka file&lt;br /&gt;
09:09 	Ngi lah ban jied ia ka directory bad nangta ka file name.&lt;br /&gt;
09:12 	To ngin ia thoh ia ka kyrteng kum  “block” bad jied Save.&lt;br /&gt;
09:27 	Ka file kan sa shah save kum “block.fig”.&lt;br /&gt;
09:30 	Phi lah ban iohi ia ka kyrteng ha jrong duh.&lt;br /&gt;
09:34 	To mynta ngin ia exportia ka file.&lt;br /&gt;
09:36 	To ngin ia klik ka File button sa shisien, bat sah bad tan ia u mouse sha ka Export.&lt;br /&gt;
09:47 	Klik ka box ba bud ia ka Language, bat bad tan ia u mouse sha PDF bad pyllait ia u key ban jied ia ka  PDF Format.&lt;br /&gt;
09:59 	Mynta klik ka Export  botton. ngi ioh ka file “block.pdf”.&lt;br /&gt;
10:05 	To ngin ia plie kane ka file lyngba ka command open block.pdf  na ka terminal.&lt;br /&gt;
10:18 	Mynta ngi ioh ia ka block diagram kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
10:21 	Ngi lah dep ban pyndep ia ka thong. Ngi la tip kaei kaba ngi kwah.&lt;br /&gt;
10:30 	Ngi don ka assignment na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
10:33 	Bujli ia  ka box bad kiwei ki objects.&lt;br /&gt;
10:36 	Shna ka rectangle da kaba pyndonkam da Polyline. Pynkylla ia ka size bad  jingkdewjong u khnam ha ka dur.&lt;br /&gt;
10:43 	Pynkhih ia ka text, lain bad box sha kiwei ki jaka&lt;br /&gt;
10:48 	Export ia ka file ha ka ‘eps’ phormat bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
10:51 	Peit ia ka file “block.fig” ha ka editor bad peit thuhia kiba bun jait ki tiar(components). &lt;br /&gt;
10:58 	Shna ha baroh kiwei da kidur  kiba pher.&lt;br /&gt;
11:02 	Mynta ngi la poi sha kaba kut jo ng kane ka jinghikai. &lt;br /&gt;
11:06 	spoken tutorial ka dei ka bynta jong ka Talk to a teacher project, ba la kyrshan da ka Nationl Mission on Education lyngba ka ICT(NMEICT),MHRD, Ka Sorkar India. Ban tip kham bniah shaphang kane ka missionlah ban ioh na ka:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:28 	Nga la dep download katto katne ki web pages.&lt;br /&gt;
11:38 	ka website na ka bynta ka spoken tutorial project kadei:&lt;br /&gt;
[http://spoken-tutorial.org/]. &lt;br /&gt;
11:48 	Kane ka project la batai lyngba ki video kiba ngi lah ban ioh na kine ki link: ”What is a spoken tutorial”.&lt;br /&gt;
11:57 	Ha kane ka spoken-tutorial.og/wiki, ngi la list ia ki FOSS tools ba la kyrshan da ka project jong ngi.&lt;br /&gt;
12:12 	To ngin ia peit ruh ia ka page ba devoted sha ka Xfig.&lt;br /&gt;
12:27 	Ngi pdiang sngewbhaba phi la shim bynta bad ai jingmut ruh. Ma nga John Heribert Nongkynrih bad ngan pynkut noh. Khublei shibun na ka bynta bal ah ia snohlang. Leit suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
This script has been contributed by John Heribert Nongkynrih from Meghalaya thank you for joining&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi"/>
				<updated>2018-07-15T07:36:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Block component modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban define ia  ka '''block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:12&lt;br /&gt;
||Kumno ban connect '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:15&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam ki blocks na '''Modelica Library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:19&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jing hikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica version 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban pyndonkam kano kano na kine ki operating system ha rum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jing tip jong '''component oriented modelling''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:38&lt;br /&gt;
|| Prerequisite jinghikai lah kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pule mynta kham bun shaphang ki '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
|| '''block''' ka dei ka specialized class ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:52&lt;br /&gt;
|| Ki long kiba donkam ha ka control applications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, '''Modelica Library''' ka don ki blocks n aka bynta ka '''PI''' bad '''PID''' controllers kaba ngi lah ju iohi bha ha ka chemical engineering control applications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:08&lt;br /&gt;
||Variables jong ki block class dei ban don ki fixed causality: lane '''input''' lane '''output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
|| '''blocks''' lah ban connect da kaba pyndonkam '''connect''' statements. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep pule shaphang '''connect''' statements ha ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:24&lt;br /&gt;
|| '''Connectors''' ka ieng kum ka interface hapdeng '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Ki la pyndonkam ban model '''input''' bad '''output''' signals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, kane ka dei ka declaration n aka bynta ka '''block connector'''  kaba shna ia ka '''real''' input signals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh '''block component modeling''' lyngba ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||To ngin ia thoh ka class kaba pyndonkam ki blocks ban leh ki operations harum: shim ar sien ki varying signals kum '''input''' bad '''output''' ia ka sum jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||Shim ia ka por kaba pher ka signal kum ka input bad amplify ia ka da u constant.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:05&lt;br /&gt;
||To ngin ia defin ia kane ka problem statement kham bniah da kaba pyndonkam schematics.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:11&lt;br /&gt;
|| Kane ka dur ka pyni ia ka schematic naka bynta ka block kaba shim ia artylli ki signals kum ka input bad ka pynphai ia ka sum ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||Ban shna ia ka kham suk, to ngin ia jied signal '''1''' ban dei '''t''' kaba ieng ia ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||To ka signal  '''2''' kan dei  '''2 (times) t (squared)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei ka schematic na ka bynta ka application jong ka  '''signal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:35&lt;br /&gt;
||Ka kham ia syriem bad ka case kaba lah dep bad artylli ki “inputs” bad kawei ka “output”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||To ngin ia jied kawei ka '''input'''kaban dei ka '''signal''' ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:46&lt;br /&gt;
||To sa kawei ka '''input''' i.e. '''signal 2''' ban dei u constant '''K''' kaba dei ban amplify ia ka signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:54&lt;br /&gt;
||Ka prduct jong kine ki artylli ki '''inputs''' ka dei ka '''output ''' ba dokam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:59&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep jied ka '''signal 2''' i.e. '''K''' kan dei '''5''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:06&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba baroh ar ki Sum jong ki signal bad amplification ki donkam ka block bad '''2''' inputs bad '''1''' output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:16&lt;br /&gt;
||'''Modelica library''' ka lah dep don lypa ka block ba kyrteng '''MISO''' kaba ieng na ka bynta ka '''Multiple Input Single Output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Ka lah ban ioh na '''Modelica.Interfaces.Block''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Ka input jong kane ka block '''u''' ka dei ka vector namar ka lah ban pdiang bun tylli ki signal kum ka input.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:38&lt;br /&gt;
||'''y''' ka dei ka output kaba dei ka '''scalar'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||To mynta ngin ia kren kumno ban solve ka problem ka jong ngi da kaba pyndonkam '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
||Extend '''MISO''' block ban shna ka block ba kyrteng '''Sum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:53&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep ia pule shaphang ka jing extend ia ka class ha ka tutorial ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:59&lt;br /&gt;
||Extend '''MISO''' ban shna ka block ba kyrteng '''Product'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
||Shna ka class ba kyrteng '''man'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Shna ka instances jong ka '''Sum''' bad '''Product''' blocks ha ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:14&lt;br /&gt;
||Khatduh eh, program i aka equation ba donkam ba iadei  bad ki '''input''' bad '''output''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''Sum''' ka ieng ia ka Sum jong ki signals kat ba '''Product''' ka ieng ia ka '''amplification of signal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
|| Nga lah dep shna lypa ki '''blocks''' kiba donkam bad packaged ia ki haka file ba kyrteng '''arithmeticOperationsUsingBlocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:42&lt;br /&gt;
||Phi lah ban lap ia kane ka file ha ka website bad download ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong eh ngan pyni ia ka package  '''arithmeticOperationsUsingBlocks''' bad nangta pyni ia ka syntax jong '''MISO''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plie lypa ia ka package ''' arithmeticOperationsUsingBlocks''' ha ka  '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
||To ngan pynheh ia ka ha ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka package ka don ki blocks ba kyrteng '''Sum''', '''Product''' bad ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha baroh lai tylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:24&lt;br /&gt;
||To ngan plie ruh ia ka '''MISO''' block na ka '''Modelica Library'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka '''ModelicaLibrary'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32&lt;br /&gt;
||Leit sha '''Blocks → Interfaces'''. Scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||Klik arsien ha '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:43&lt;br /&gt;
||Interfaces package ruh ka don shibun kiwei ki blocks kiba ia syriem ha ka '''MISO''' ha ka functionality.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan shift  sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta ka jing iohi kaba shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:57&lt;br /&gt;
|| To ngin ia peit nyngkong hapoh ka '''Sum''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Text View'''  lada ka plie ha ka '''Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei ka syntax na ka bynta ban declare ia ka '''block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
|| Kane ka statement la pyndonkam ban inherit ia ka '''MISO block''' na ka location ha ka '''Modelica library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep pule shaphang '''Class inheritance''' lane '''Class extension''' ha ki tutorials ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| To mynta ngan kynran dien khyndiat bad pyni ia ka '''MISO block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Leit sha '''MISO tab'''. Phai sha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:35&lt;br /&gt;
|| '''MISO''' ka dei ka block ba tang khyndiat kaba mut ba ka lah tang ban inherited tangba ym ban instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:43&lt;br /&gt;
|| Ka inherits '''Block class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:46&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ia kane ha '''Modelica library''' da kaba pyndonkam ka path ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
||Kane ka class la pyndonkam hangne tang na ka daw jong ka '''Diagram View''' bad kam da donkam ban iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:58&lt;br /&gt;
|| '''nin''' ka ieng ia ki number jong ki inputs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:02&lt;br /&gt;
|| Kine ki parameter lah ban pynkylla haba ka block la shah inherit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:08&lt;br /&gt;
|| '''RealInput''' u dei u connector uba juh ieng ia ka '''real''' input signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:14&lt;br /&gt;
||Ha kane ka case, ka input ka dei ka vector  '''u''' kumba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:20&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''RealOutput''' udei u connector uba ieng ia ka '''real''' output signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Hangne, '''y''' u dei u real-valued output signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:31&lt;br /&gt;
|| '''RealInput''' bad '''RealOutput''' ki don ha ka juh ka package jong '''Modelica Library''' kum '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:38&lt;br /&gt;
||Sngewbha peit ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ka '''Diagram View''' jong '''MISO block''' ka  long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
|| To ngin ia phai biang sha ka '''Sum''' block bad btengn biang nangno na kaba phi lah ieh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| Variables '''y''' bad '''u''' ka dei ka bynta jong kane ka block namar ba ka inherits '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:59&lt;br /&gt;
||Kumba ngi lah ia pule ha ka jinghikai kaba lah dep, '''Sum''' ka dei ka '''array''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:05&lt;br /&gt;
||Ka shim ia ka '''array''' kum ka input bad ka pynphai ia ka sum jong ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''Product''' block. Phai sha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Kane ka  block ka inherits '''MISO''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| Kumba ngi lah iohi ha ki jinghikai kiba lah dep, '''Product''' ka dei ka array function kaba shim ia ka arra kum ka '''input'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||Ka pynphai ia ka product jong ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:33&lt;br /&gt;
|| To ngan phai mynta sha ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:37&lt;br /&gt;
||Phai sha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:39&lt;br /&gt;
|| Kine ki statements ki thew  ia ka instantiation jong ka '''Sum''' bad '''Product''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:44&lt;br /&gt;
||Kine ki instances ki lah ruh ban shna da kaba pyndonkam ka drag bad drop functionality jong '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:51&lt;br /&gt;
||Ngi ia kren ia kine ki feature ha ki jing hikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:56&lt;br /&gt;
|| '''nin''' u dei u parameter n aka bynta ka dimension jong '''input''' vector '''u''' ha '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:03&lt;br /&gt;
||Ngi ia assign ka value jong '''2''' ia kane ka parameter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:07&lt;br /&gt;
|| Kane ka equation ka thew ia ki values jong '''signal 1''' bad '''signal 2''' na ka bynta ka '''Sum''' jong signals kaba ngi lah iakren ha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, kane ka thew ba ki values jong '''Signal 1''' bad '''Signal 2''' na ka bynta ka amplification jong ka signal kumba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
||To ngan simulate mynta ia kane ka class. Click ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:33&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
|| Expand '''mySum''' ha '''Libraries Browser'''. Jied '''y'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:43&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka pynmih ia ka plot kaba  ia biang bad ki values jong ka signal ba lah dep ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:54&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, peit hapoh ki codes na ka bynta '''RealInput, RealOutput, SI, SO''' bad '''MO''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:04&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ia ki ha ka '''Modelica.Blocks.Interfaces''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:10&lt;br /&gt;
||'''RealInput''' bad '''RealOutput''' ki dei ki connectors ki ba juh iai pyndonkam man ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:17&lt;br /&gt;
||Te ka long kaba donkam ban sngewthuh ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:21&lt;br /&gt;
|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link harum: http://spoken-tutorial.org/What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial . Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:27&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam '''spoken tutorials'''. Ngi ai certificates. Sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jingkylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wanjngoh i aka webpage ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate ki coding jong ki nuksa ba lah dep solve na ki kot kiba paw. Ngi ai honorariu, ia kiba noh synniang. Sngewbha wan jngoh ia ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate labs na commercial simulators sha '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka  '''NMEICT, MHRD''', jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:03&lt;br /&gt;
||Ngi ai khuble ia ka kynhuhn ki nongshna jong ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:09&lt;br /&gt;
|| Nga kwah ban ai khublei ia phi ba phi lah don bad nga ha kane ka jing hikai. Ma nga I John Nongkynrih Leit suk.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi"/>
				<updated>2018-07-15T07:35:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Block component modeling'''. |- || 00:06 || Ha kane ka jinghika...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Block component modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban define ia  ka '''block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:12&lt;br /&gt;
||Kumno ban connect '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:15&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam ki blocks na '''Modelica Library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:19&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jing hikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica version 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban pyndonkam kano kano na kine ki operating system ha rum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jing tip jong '''component oriented modelling''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:38&lt;br /&gt;
|| Prerequisite jinghikai lah kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pule mynta kham bun shaphang ki '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
|| '''block''' ka dei ka specialized class ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:52&lt;br /&gt;
|| Ki long kiba donkam ha ka control applications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, '''Modelica Library''' ka don ki blocks n aka bynta ka '''PI''' bad '''PID''' controllers kaba ngi lah ju iohi bha ha ka chemical engineering control applications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:08&lt;br /&gt;
||Variables jong ki block class dei ban don ki fixed causality: lane '''input''' lane '''output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
|| '''blocks''' lah ban connect da kaba pyndonkam '''connect''' statements. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep pule shaphang '''connect''' statements ha ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:24&lt;br /&gt;
|| '''Connectors''' ka ieng kum ka interface hapdeng '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Ki la pyndonkam ban model '''input''' bad '''output''' signals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, kane ka dei ka declaration n aka bynta ka '''block connector'''  kaba shna ia ka '''real''' input signals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh '''block component modeling''' lyngba ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||To ngin ia thoh ka class kaba pyndonkam ki blocks ban leh ki operations harum: shim ar sien ki varying signals kum '''input''' bad '''output''' ia ka sum jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||Shim ia ka por kaba pher ka signal kum ka input bad amplify ia ka da u constant.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:05&lt;br /&gt;
||To ngin ia defin ia kane ka problem statement kham bniah da kaba pyndonkam schematics.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:11&lt;br /&gt;
|| Kane ka dur ka pyni ia ka schematic naka bynta ka block kaba shim ia artylli ki signals kum ka input bad ka pynphai ia ka sum ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||Ban shna ia ka kham suk, to ngin ia jied signal '''1''' ban dei '''t''' kaba ieng ia ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||To ka signal  '''2''' kan dei  '''2 (times) t (squared)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei ka schematic na ka bynta ka application jong ka  '''signal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:35&lt;br /&gt;
||Ka kham ia syriem bad ka case kaba lah dep bad artylli ki “inputs” bad kawei ka “output”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||To ngin ia jied kawei ka '''input'''kaban dei ka '''signal''' ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:46&lt;br /&gt;
||To sa kawei ka '''input''' i.e. '''signal 2''' ban dei u constant '''K''' kaba dei ban amplify ia ka signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:54&lt;br /&gt;
||Ka prduct jong kine ki artylli ki '''inputs''' ka dei ka '''output ''' ba dokam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:59&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep jied ka '''signal 2''' i.e. '''K''' kan dei '''5''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:06&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba baroh ar ki Sum jong ki signal bad amplification ki donkam ka block bad '''2''' inputs bad '''1''' output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:16&lt;br /&gt;
||'''Modelica library''' ka lah dep don lypa ka block ba kyrteng '''MISO''' kaba ieng na ka bynta ka '''Multiple Input Single Output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Ka lah ban ioh na '''Modelica.Interfaces.Block''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Ka input jong kane ka block '''u''' ka dei ka vector namar ka lah ban pdiang bun tylli ki signal kum ka input.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:38&lt;br /&gt;
||'''y''' ka dei ka output kaba dei ka '''scalar'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||To mynta ngin ia kren kumno ban solve ka problem ka jong ngi da kaba pyndonkam '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
||Extend '''MISO''' block ban shna ka block ba kyrteng '''Sum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:53&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep ia pule shaphang ka jing extend ia ka class ha ka tutorial ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:59&lt;br /&gt;
||Extend '''MISO''' ban shna ka block ba kyrteng '''Product'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
||Shna ka class ba kyrteng '''man'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Shna ka instances jong ka '''Sum''' bad '''Product''' blocks ha ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:14&lt;br /&gt;
||Khatduh eh, program i aka equation ba donkam ba iadei  bad ki '''input''' bad '''output''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''Sum''' ka ieng ia ka Sum jong ki signals kat ba '''Product''' ka ieng ia ka '''amplification of signal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
|| Nga lah dep shna lypa ki '''blocks''' kiba donkam bad packaged ia ki haka file ba kyrteng '''arithmeticOperationsUsingBlocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:42&lt;br /&gt;
||Phi lah ban lap ia kane ka file ha ka website bad download ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong eh ngan pyni ia ka package  '''arithmeticOperationsUsingBlocks''' bad nangta pyni ia ka syntax jong '''MISO''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plie lypa ia ka package ''' arithmeticOperationsUsingBlocks''' ha ka  '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
||To ngan pynheh ia ka ha ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka package ka don ki blocks ba kyrteng '''Sum''', '''Product''' bad ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha baroh lai tylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:24&lt;br /&gt;
||To ngan plie ruh ia ka '''MISO''' block na ka '''Modelica Library'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka '''ModelicaLibrary'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32&lt;br /&gt;
||Leit sha '''Blocks → Interfaces'''. Scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||Klik arsien ha '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:43&lt;br /&gt;
||Interfaces package ruh ka don shibun kiwei ki blocks kiba ia syriem ha ka '''MISO''' ha ka functionality.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan shift  sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta ka jing iohi kaba shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:57&lt;br /&gt;
|| To ngin ia peit nyngkong hapoh ka '''Sum''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Text View'''  lada ka plie ha ka '''Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei ka syntax na ka bynta ban declare ia ka '''block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
|| Kane ka statement la pyndonkam ban inherit ia ka '''MISO block''' na ka location ha ka '''Modelica library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep pule shaphang '''Class inheritance''' lane '''Class extension''' ha ki tutorials ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| To mynta ngan kynran dien khyndiat bad pyni ia ka '''MISO block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Leit sha '''MISO tab'''. Phai sha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:35&lt;br /&gt;
|| '''MISO''' ka dei ka block ba tang khyndiat kaba mut ba ka lah tang ban inherited tangba ym ban instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:43&lt;br /&gt;
|| Ka inherits '''Block class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:46&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ia kane ha '''Modelica library''' da kaba pyndonkam ka path ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
||Kane ka class la pyndonkam hangne tang na ka daw jong ka '''Diagram View''' bad kam da donkam ban iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:58&lt;br /&gt;
|| '''nin''' ka ieng ia ki number jong ki inputs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:02&lt;br /&gt;
|| Kine ki parameter lah ban pynkylla haba ka block la shah inherit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:08&lt;br /&gt;
|| '''RealInput''' u dei u connector uba juh ieng ia ka '''real''' input signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:14&lt;br /&gt;
||Ha kane ka case, ka input ka dei ka vector  '''u''' kumba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:20&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''RealOutput''' udei u connector uba ieng ia ka '''real''' output signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Hangne, '''y''' u dei u real-valued output signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:31&lt;br /&gt;
|| '''RealInput''' bad '''RealOutput''' ki don ha ka juh ka package jong '''Modelica Library''' kum '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:38&lt;br /&gt;
||Sngewbha peit ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ka '''Diagram View''' jong '''MISO block''' ka  long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
|| To ngin ia phai biang sha ka '''Sum''' block bad btengn biang nangno na kaba phi lah ieh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| Variables '''y''' bad '''u''' ka dei ka bynta jong kane ka block namar ba ka inherits '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:59&lt;br /&gt;
||Kumba ngi lah ia pule ha ka jinghikai kaba lah dep, '''Sum''' ka dei ka '''array''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:05&lt;br /&gt;
||Ka shim ia ka '''array''' kum ka input bad ka pynphai ia ka sum jong ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''Product''' block. Phai sha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Kane ka  block ka inherits '''MISO''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| Kumba ngi lah iohi ha ki jinghikai kiba lah dep, '''Product''' ka dei ka array function kaba shim ia ka arra kum ka '''input'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||Ka pynphai ia ka product jong ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:33&lt;br /&gt;
|| To ngan phai mynta sha ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:37&lt;br /&gt;
||Phai sha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:39&lt;br /&gt;
|| Kine ki statements ki thew  ia ka instantiation jong ka '''Sum''' bad '''Product''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:44&lt;br /&gt;
||Kine ki instances ki lah ruh ban shna da kaba pyndonkam ka drag bad drop functionality jong '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:51&lt;br /&gt;
||Ngi ia kren ia kine ki feature ha ki jing hikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:56&lt;br /&gt;
|| '''nin''' u dei u parameter n aka bynta ka dimension jong '''input''' vector '''u''' ha '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:03&lt;br /&gt;
||Ngi ia assign ka value jong '''2''' ia kane ka parameter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:07&lt;br /&gt;
|| Kane ka equation ka thew ia ki values jong '''signal 1''' bad '''signal 2''' na ka bynta ka '''Sum''' jong signals kaba ngi lah iakren ha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, kane ka thew ba ki values jong '''Signal 1''' bad '''Signal 2''' na ka bynta ka amplification jong ka signal kumba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
||To ngan simulate mynta ia kane ka class. Click ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:33&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
|| Expand '''mySum''' ha '''Libraries Browser'''. Jied '''y'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:43&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka pynmih ia ka plot kaba  ia biang bad ki values jong ka signal ba lah dep ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:54&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, peit hapoh ki codes na ka bynta '''RealInput, RealOutput, SI, SO''' bad '''MO''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:04&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ia ki ha ka '''Modelica.Blocks.Interfaces''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:10&lt;br /&gt;
||'''RealInput''' bad '''RealOutput''' ki dei ki connectors ki ba juh iai pyndonkam man ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:17&lt;br /&gt;
||Te ka long kaba donkam ban sngewthuh ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:21&lt;br /&gt;
|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link harum: http://spoken-tutorial.org/What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial .. Ka batai kyllum i aka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:27&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam '''spoken tutorials'''. Ngi ai certificates. Sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jingkylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wanjngoh i aka webpage ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate ki coding jong ki nuksa ba lah dep solve na ki kot kiba paw. Ngi ai honorariu, ia kiba noh synniang. Sngewbha wan jngoh ia ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate labs na commercial simulators sha '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka  '''NMEICT, MHRD''', jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:03&lt;br /&gt;
||Ngi ai khuble ia ka kynhuhn ki nongshna jong ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:09&lt;br /&gt;
|| Nga kwah ban ai khublei ia phi ba phi lah don bad nga ha kane ka jing hikai. Ma nga I John Nongkynrih Leit suk.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi"/>
				<updated>2018-07-03T11:35:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Component oriented modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia leit ban pule: kumno ban instantiate ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
|| Kumno ban define '''connector class''' bad kumno ban shna ka model jong ka '''simple electric circuit''' da kaba pyndonkam '''component models'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''openModelica 1.9.2'''. '''Ubuntu Operating System version 14.04'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:31&lt;br /&gt;
|| Tangba kane ka rukom ka ia syriem bad kano kano na kine ki operating system harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:39&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ban tip kumno ban batai ia ka class ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:45&lt;br /&gt;
|| Phi donkam ban tip kumno ban define ka '''package''' bad '''Icon and Diagram Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:51&lt;br /&gt;
|| Ka jinghikai Prerequisite la kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pule shaphang ka '''Class Instantiation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:02&lt;br /&gt;
|| '''Modelica classes''' lah ban instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:06&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, la ka jong lah ban khein kum ka instance jong u briew '''class'''. '''Instance''' jong ka '''class''' ka don ki juh ki variables bad equations kum ka '''class''' lajong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:20&lt;br /&gt;
|| Ka syntax n aka bynta ka '''Class Instantiation''' ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia sngewthuh kane lyngba ki nuksa. Sngewbha download bad save baroh ki files ba lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit'''. Ki files harum lah dep plie lypa ha ka '''OMEdit''': '''classInstantiatiomExample''' bad '''simpleCircuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''classInstantiationExample'''. To ngin ia kren kham bun shaphang kane ka '''class''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:56&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha '''OMEdit''' window sha ka kadiang na ka bynta ka jingiohi ba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
|| Hangne, nga lah instantiated ka '''bouncingBall class''' ban shna artylli ki objects ba kyrteng '''object1''' bad '''object2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba man la ki '''instance''' ki don kiba pher ki star values na ka jing jrong jong ki variable '''h'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:20&lt;br /&gt;
|| Sngewbha refer ia jinghikai prerequisite na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha ka '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:27&lt;br /&gt;
|| To ngin ia simulate kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:30&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:34&lt;br /&gt;
|| Ka class ka khlem simulate bad ai ia ka jing bakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:39&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei namar ba ka '''bouncingBall class''' ka khlem plie ha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:45&lt;br /&gt;
|| Plie ia ka '''bouncingBall class''' kaba phi lah dep download na ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:50&lt;br /&gt;
||Mynta, simulate kane ka '''class''' sa shisien. Khang ka window kaba mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
|| Kynmaw b aka '''class''' simulates ka long kaba jop ha kane ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:01&lt;br /&gt;
|| Kane ka exercise ka pyni ba ka '''class''' ka dei ban plie ha '''OMEdit''' ban sha instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka '''object1''' variables ha ka '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:14&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka variables la pyni hangne la declare ha '''bouncingBall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:20&lt;br /&gt;
|| Kine ki variables ki dei ki shibynta jong ka '''object1'''bad '''object2''' namar ka pynbeit ia ka instances jong ka '''bouncingBall class'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Mynta delete ka result bad phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:37&lt;br /&gt;
|| '''Component orientation''' ka set ia ka '''Modelica'''lait noh na kiwei ki modelling bad simulation softwares.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
|| Ka dei kawei kaba donkam bha ki feature jong '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
||  '''component'''models ka ieng ia kawei ka physical phenomenon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:53&lt;br /&gt;
|| Ki lah ban instantiated bad connect ban pynmih ki jingmih ba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, ka '''RLC circuit''' lah ban pyni na ka '''resistor, inductor''' bad '''capacitor''' models.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| '''Acausal connectors''' ka dei kum ka interface hapdeng ka component instances. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:15&lt;br /&gt;
|| Ki lah batai da kaba pyndonkam '''connector class'''. Kum ka nuksa, '''pins'''lah ban pyndonkam kum '''connectors''' naka bynta ka electrical components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kham bun shaphang kane lada ngi pyrshang ban simulate ka nuksa na ak bynta ka electric circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:30&lt;br /&gt;
||  '''Connectors'''content ha baroh kawei ka flow variables bad kim lah ban don ka equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:38&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia simulate kane  ka '''Electric Circuit''' kaba lah pyni ha kane ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Ka voltage jong u battery la ai da '''{VoSin(2pift)}''', ha kaba '''Vo''' ka dei '''10''' Volts, '''f''' ka dei '''1''' Hz bad ka resistance ka dei '''5'''ohm.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
|| To ngin ia peit haka '''Solution Methodology''' ban model ia ka '''electric circuit''' kaba lah pyni ha ka slide kaba lah dep: kynmaw ba kano kano ka '''Resistor''' bad '''Voltage Source''' ka don artylli ki pins: '''Positive'''bad '''Negative'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:14&lt;br /&gt;
||  Te nangta, batai ia u '''connector''' ba kyrteng '''pin'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
||   Define ia ka '''class'''ba kyrteng '''Ground''' bad kawei ka instance jong u '''pin connector'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
|| Define ia ka '''class'''ba kyrteng '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:28&lt;br /&gt;
||Ka '''Resistor class''' ka dei ban don artylli ki instance jong u '''pin connector''': '''Positive pin''' bad u '''Negative pin'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:36&lt;br /&gt;
||Define ia ka '''class''' ba kyrteng '''VoltageSource''' ryngkat bad artylli ki instances jong '''pin connector''' kumba ngi lah iohi ha ka case jong '''resistor class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:46&lt;br /&gt;
|| Define ia ka '''class''' ba kyrteng '''simpleCircuit'''. '''simpleCircuit''' ka dei ban don ka instances jong '''Resistor''' bad '''VoltageSource'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
||Connect ia ki '''pins''' kiba dei jong u '''Resistor''', '''ground''' bad ka '''VoltageSource'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:02&lt;br /&gt;
|| Ka component models kaba donkam lah dep programmed lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|| Te, ngan pyni tang artylli ki steps kiba khatduh jong ka '''Solution Methodology'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:13&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka “OMEdit”. Leit phai sha ka '''Modeling prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:19&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| Pynheh '''simpleElectricCircuit''' package ha ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba kane ka package ka don san tylli ki '''classes''' ba kyrteng: '''pin''', '''Ground''', '''Resistor''', '''Voltage Source''' bad '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:40&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha '''simpleElectricCircuit'''. Khang ia ka '''ClassinstantiationExample'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:48&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka kadiang sa shisien na ka bynta ka jing iohi ba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:54&lt;br /&gt;
|| '''Modelica.SIunits''' package ka la sha imported ha ka package '''simpleElectricCircuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
||Te, '''type''' definations ha kata ka package, lah ban pyndonkam khlem ka jing reference sha ka kyrteng kaba pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:10&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh '''pin connector'''. Scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|| '''Pin''' ka batai da kaba pyndonkam '''connector class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
||  '''Voltage''' bad '''current''' ki dei ki variables kiba u '''pin''' u ia bujli bad ka surroundings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| '''Potential''' ha u '''pin''' la batai da u '''v'''.  '''Voltage''' bad '''Current''' ki dei '''types''' ba lah batai ha '''SIunits''' package jong ka '''Modelica library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:40&lt;br /&gt;
|| '''Voltage''' ha baroh kawei ka component ka pynlong ia ka current ban tuid lyngba jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
|| Te, '''current''' ka dei ka '''flow''' variable bad la define da kaba pyndonkam '''flow keyword'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:50&lt;br /&gt;
|| '''pin connector''' ruh ka don u '''Icon view''' ba la kdew da ka '''annotations''' kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia kren khyndiat shaphang '''Resistor class. ''' Scroll shapoh kham khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
|| Kumba lah iakren ha ka '''Solution Methodology''', '''Resistor class''' ka don artylli ki instances jong '''pin connector'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:12&lt;br /&gt;
||'''p''' u ieng na ka bynta u '''positive pin''' bad '''n''' u ieng na ka bynta '''negative pin'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:18&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ban instantiate ka '''class''' da kaba pyndonkam ka '''drag and drop''' functionality jong '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:26&lt;br /&gt;
|| Ban pyni ia katei, to ngan plie ka '''class''' kaba thymmai da kaba pyndonkam '''Ctrl + N'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:32&lt;br /&gt;
|| Pynkyrteng ia kane '''class example1''' bad press '''OK'''. Shift '''OMEdit''' window sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
|| Leit sha '''Diagram View''' lada ka class ka plie ha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan instantiate '''pin class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
||Left-klik ha '''pin''' icon ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
||Bat bad tan ia u icon ha ka '''diagram''' layer. Pynhap ia ka ha knao kano ka jaka jong ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:04&lt;br /&gt;
||Ngi hap ban shna mynta ka '''instance''' jong '''pin class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:09&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban pynkylla ka dimension bad ka jaka hadien ba lah pynhap ia ka, kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:16&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia peit kumno kane ka “class” la instantiated ha '''Text View'''. Leit sha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka command na ka bynta ka instantiation jong ka '''class pin''' bad ka '''anootation''' ka shong ha ka placement ha ka '''Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
||Te, ban shna ka '''instance''' jong ka '''class''' ha '''Diagram View''' automatically ka bynshat ha ka '''Text View'''. Mynta to ngan khang '''example1''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:45&lt;br /&gt;
||To ngin ia pule kumno ka model '''electric circuit''' kaba ngi iohi ha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''Circuit''' icon kaba dei ruh ka bynta jong ka '''simpleElectricCircuit''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:58&lt;br /&gt;
||Kane ka '''class''' ka don lypa ha ka circuit ka jong ngi jong ka interest assembled, kumba ngi lah ban iohi ia ka ha '''Diagram View'''. Ka lah long kaba khreh ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:09&lt;br /&gt;
|| Tangba to ngin ia shna kajuh ka '''circuit''' ha ka file ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:14&lt;br /&gt;
||Ngi ia pyndonkam '''drag and drop''' functionality kaba ngi dang shu ia pule shaphang jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:19&lt;br /&gt;
|| Press '''Ctrl + N'''. pynkyrteng ia kane ka file '''circuit(underscore)construction'''. Press '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Diagram View''', lada ka plie ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
|| Jied, tan bad pynhap ka '''VoltageSource''' icon na ka '''Libraries Browser'''. Phi lah ban pynkylla ka dimension kumba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:43&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, jied, tan bad pynhap u '''Resistor''' icon na ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
||Leh ia kajuh bad ka '''Ground class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngi donkam ban connect kiba dei ki '''pins''' jong man la ki component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| To ngin ia connect nyngkong ia u '''positive pin''' jong '''Voltage Source''' sha u '''positive pin''' jong u '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse sha ka liang  kadiang jong  u pin jong ka '''Voltage Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
||Ka text kaba paw ka pyni ba, kane ka dei ka '''positive pin p'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:17&lt;br /&gt;
|| Left klik ha une u '''pin''' bad tan ia u cursor kham shajan sha kadiang u '''pin''' jong '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:24&lt;br /&gt;
||Ieh ia u mouse haba ka jing paw jong cursor ka kylla sha u cross na u khnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:30&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, connect ia ka '''negative pin''' jong '''resistor''' sha '''negative pin''' jong '''voltage source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:38&lt;br /&gt;
|| Ngi khlem pat kdew ia ka connections bad ka '''Ground''' ha ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:44&lt;br /&gt;
||Tangba, ngi donkam ban connect ka '''negative pins''' jong '''Resisitor''' bad '''Voltage Source''' sha '''Ground''' la ka jong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||Kane ka pyn tikna ia ka reference point na ka bynta ka '''potential''' ha  '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:57&lt;br /&gt;
|| Mynta, kane ka '''class''' lah dep. Save  ia ka '''class''' da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:04&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button. Khang ia ka window kaba mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:10&lt;br /&gt;
||Ka '''class''' la dep simulate da kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta ka jing iohi bha jong ka '''Variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:20&lt;br /&gt;
|| Pynheh ka '''Resistor''' column ha ka '''Variables Browser''' bad jied '''lr'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka profile ka dei '''sinusoidal''' kum ba khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
||Namar ka '''Voltage Source''' ka dei ka '''AC''' source ha ka jaka jong '''DC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:38&lt;br /&gt;
|| Te, ngi lah dep shna ka model na component parts bad simulate ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:44&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule kham bun shaphang ka '''Resistor''' bad '''Voltage Source classes''' kaba ngi pyndonkam hangne ha kawei ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:52&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
||Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:59&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, shna ka '''electric circuit''' ryngkat bad artylli ki '''resistors''' ha '''series''', bad uwei u '''Voltage Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:07&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ka component models na ka bynta ka '''Voltage Source''' bad '''Resistor''' ba lah pynbiang ha '''simple electric circuit''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:21&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong workshop da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials. Sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:26&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingkylli na kane ka jinghikai, sngewbha wan jngoh ia ka website ba lah kdew harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:32&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate coding jong ki nuksa ba lah dep khein lypa jong ki kot kiba paw. Sngewbha wan jngoh ia ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:38&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha '''OpenModelica'''. Sngewbha wan jngoh i aka website harum na ka bynta ka jing tip ba kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:47&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka '''NMEICT, MHRD''' jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:54&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ba shna ia ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki. Ma nga I John Nongkynrih khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi"/>
				<updated>2018-07-03T11:34:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Component oriented modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia leit ban pule: kumno ban instantiate ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
|| Kumno ban define '''connector class''' bad kumno ban shna ka model jong ka '''simple electric circuit''' da kaba pyndonkam '''component models'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''openModelica 1.9.2'''. '''Ubuntu Operating System version 14.04'''.&lt;br /&gt;
|| 00:31&lt;br /&gt;
|| Tangba kane ka rukom ka ia syriem bad kano kano na kine ki operating system harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:39&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ban tip kumno ban batai ia ka class ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:45&lt;br /&gt;
|| Phi donkam ban tip kumno ban define ka '''package''' bad '''Icon and Diagram Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:51&lt;br /&gt;
|| Ka jinghikai Prerequisite la kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pule shaphang ka '''Class Instantiation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:02&lt;br /&gt;
|| '''Modelica classes''' lah ban instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:06&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, la ka jong lah ban khein kum ka instance jong u briew '''class'''. '''Instance''' jong ka '''class''' ka don ki juh ki variables bad equations kum ka '''class''' lajong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:20&lt;br /&gt;
|| Ka syntax n aka bynta ka '''Class Instantiation''' ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia sngewthuh kane lyngba ki nuksa. Sngewbha download bad save baroh ki files ba lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit'''. Ki files harum lah dep plie lypa ha ka '''OMEdit''': '''classInstantiatiomExample''' bad '''simpleCircuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''classInstantiationExample'''. To ngin ia kren kham bun shaphang kane ka '''class''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:56&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha '''OMEdit''' window sha ka kadiang na ka bynta ka jingiohi ba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
|| Hangne, nga lah instantiated ka '''bouncingBall class''' ban shna artylli ki objects ba kyrteng '''object1''' bad '''object2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba man la ki '''instance''' ki don kiba pher ki star values na ka jing jrong jong ki variable '''h'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:20&lt;br /&gt;
|| Sngewbha refer ia jinghikai prerequisite na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha ka '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:27&lt;br /&gt;
|| To ngin ia simulate kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:30&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:34&lt;br /&gt;
|| Ka class ka khlem simulate bad ai ia ka jing bakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:39&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei namar ba ka '''bouncingBall class''' ka khlem plie ha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:45&lt;br /&gt;
|| Plie ia ka '''bouncingBall class''' kaba phi lah dep download na ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:50&lt;br /&gt;
||Mynta, simulate kane ka '''class''' sa shisien. Khang ka window kaba mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
|| Kynmaw b aka '''class''' simulates ka long kaba jop ha kane ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:01&lt;br /&gt;
|| Kane ka exercise ka pyni ba ka '''class''' ka dei ban plie ha '''OMEdit''' ban sha instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka '''object1''' variables ha ka '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:14&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka variables la pyni hangne la declare ha '''bouncingBall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:20&lt;br /&gt;
|| Kine ki variables ki dei ki shibynta jong ka '''object1'''bad '''object2''' namar ka pynbeit ia ka instances jong ka '''bouncingBall class'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Mynta delete ka result bad phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:37&lt;br /&gt;
|| '''Component orientation''' ka set ia ka '''Modelica'''lait noh na kiwei ki modelling bad simulation softwares.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
|| Ka dei kawei kaba donkam bha ki feature jong '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
||  '''component'''models ka ieng ia kawei ka physical phenomenon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:53&lt;br /&gt;
|| Ki lah ban instantiated bad connect ban pynmih ki jingmih ba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, ka '''RLC circuit''' lah ban pyni na ka '''resistor, inductor''' bad '''capacitor''' models.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| '''Acausal connectors''' ka dei kum ka interface hapdeng ka component instances. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:15&lt;br /&gt;
|| Ki lah batai da kaba pyndonkam '''connector class'''. Kum ka nuksa, '''pins'''lah ban pyndonkam kum '''connectors''' naka bynta ka electrical components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kham bun shaphang kane lada ngi pyrshang ban simulate ka nuksa na ak bynta ka electric circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:30&lt;br /&gt;
||  '''Connectors'''content ha baroh kawei ka flow variables bad kim lah ban don ka equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:38&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia simulate kane  ka '''Electric Circuit''' kaba lah pyni ha kane ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Ka voltage jong u battery la ai da '''{VoSin(2pift)}''', ha kaba '''Vo''' ka dei '''10''' Volts, '''f''' ka dei '''1''' Hz bad ka resistance ka dei '''5'''ohm.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
|| To ngin ia peit haka '''Solution Methodology''' ban model ia ka '''electric circuit''' kaba lah pyni ha ka slide kaba lah dep: kynmaw ba kano kano ka '''Resistor''' bad '''Voltage Source''' ka don artylli ki pins: '''Positive'''bad '''Negative'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:14&lt;br /&gt;
||  Te nangta, batai ia u '''connector''' ba kyrteng '''pin'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
||   Define ia ka '''class'''ba kyrteng '''Ground''' bad kawei ka instance jong u '''pin connector'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
|| Define ia ka '''class'''ba kyrteng '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:28&lt;br /&gt;
||Ka '''Resistor class''' ka dei ban don artylli ki instance jong u '''pin connector''': '''Positive pin''' bad u '''Negative pin'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:36&lt;br /&gt;
||Define ia ka '''class''' ba kyrteng '''VoltageSource''' ryngkat bad artylli ki instances jong '''pin connector''' kumba ngi lah iohi ha ka case jong '''resistor class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:46&lt;br /&gt;
|| Define ia ka '''class''' ba kyrteng '''simpleCircuit'''. '''simpleCircuit''' ka dei ban don ka instances jong '''Resistor''' bad '''VoltageSource'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
||Connect ia ki '''pins''' kiba dei jong u '''Resistor''', '''ground''' bad ka '''VoltageSource'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:02&lt;br /&gt;
|| Ka component models kaba donkam lah dep programmed lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|| Te, ngan pyni tang artylli ki steps kiba khatduh jong ka '''Solution Methodology'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:13&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka “OMEdit”. Leit phai sha ka '''Modeling prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:19&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| Pynheh '''simpleElectricCircuit''' package ha ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba kane ka package ka don san tylli ki '''classes''' ba kyrteng: '''pin''', '''Ground''', '''Resistor''', '''Voltage Source''' bad '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:40&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha '''simpleElectricCircuit'''. Khang ia ka '''ClassinstantiationExample'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:48&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka kadiang sa shisien na ka bynta ka jing iohi ba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:54&lt;br /&gt;
|| '''Modelica.SIunits''' package ka la sha imported ha ka package '''simpleElectricCircuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
||Te, '''type''' definations ha kata ka package, lah ban pyndonkam khlem ka jing reference sha ka kyrteng kaba pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:10&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh '''pin connector'''. Scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|| '''Pin''' ka batai da kaba pyndonkam '''connector class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
||  '''Voltage''' bad '''current''' ki dei ki variables kiba u '''pin''' u ia bujli bad ka surroundings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| '''Potential''' ha u '''pin''' la batai da u '''v'''.  '''Voltage''' bad '''Current''' ki dei '''types''' ba lah batai ha '''SIunits''' package jong ka '''Modelica library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:40&lt;br /&gt;
|| '''Voltage''' ha baroh kawei ka component ka pynlong ia ka current ban tuid lyngba jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
|| Te, '''current''' ka dei ka '''flow''' variable bad la define da kaba pyndonkam '''flow keyword'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:50&lt;br /&gt;
|| '''pin connector''' ruh ka don u '''Icon view''' ba la kdew da ka '''annotations''' kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia kren khyndiat shaphang '''Resistor class. ''' Scroll shapoh kham khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
|| Kumba lah iakren ha ka '''Solution Methodology''', '''Resistor class''' ka don artylli ki instances jong '''pin connector'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:12&lt;br /&gt;
||'''p''' u ieng na ka bynta u '''positive pin''' bad '''n''' u ieng na ka bynta '''negative pin'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:18&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ban instantiate ka '''class''' da kaba pyndonkam ka '''drag and drop''' functionality jong '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:26&lt;br /&gt;
|| Ban pyni ia katei, to ngan plie ka '''class''' kaba thymmai da kaba pyndonkam '''Ctrl + N'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:32&lt;br /&gt;
|| Pynkyrteng ia kane '''class example1''' bad press '''OK'''. Shift '''OMEdit''' window sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
|| Leit sha '''Diagram View''' lada ka class ka plie ha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan instantiate '''pin class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
||Left-klik ha '''pin''' icon ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
||Bat bad tan ia u icon ha ka '''diagram''' layer. Pynhap ia ka ha knao kano ka jaka jong ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:04&lt;br /&gt;
||Ngi hap ban shna mynta ka '''instance''' jong '''pin class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:09&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban pynkylla ka dimension bad ka jaka hadien ba lah pynhap ia ka, kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:16&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia peit kumno kane ka “class” la instantiated ha '''Text View'''. Leit sha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka command na ka bynta ka instantiation jong ka '''class pin''' bad ka '''anootation''' ka shong ha ka placement ha ka '''Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
||Te, ban shna ka '''instance''' jong ka '''class''' ha '''Diagram View''' automatically ka bynshat ha ka '''Text View'''. Mynta to ngan khang '''example1''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:45&lt;br /&gt;
||To ngin ia pule kumno ka model '''electric circuit''' kaba ngi iohi ha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''Circuit''' icon kaba dei ruh ka bynta jong ka '''simpleElectricCircuit''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:58&lt;br /&gt;
||Kane ka '''class''' ka don lypa ha ka circuit ka jong ngi jong ka interest assembled, kumba ngi lah ban iohi ia ka ha '''Diagram View'''. Ka lah long kaba khreh ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:09&lt;br /&gt;
|| Tangba to ngin ia shna kajuh ka '''circuit''' ha ka file ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:14&lt;br /&gt;
||Ngi ia pyndonkam '''drag and drop''' functionality kaba ngi dang shu ia pule shaphang jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:19&lt;br /&gt;
|| Press '''Ctrl + N'''. pynkyrteng ia kane ka file '''circuit(underscore)construction'''. Press '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Diagram View''', lada ka plie ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
|| Jied, tan bad pynhap ka '''VoltageSource''' icon na ka '''Libraries Browser'''. Phi lah ban pynkylla ka dimension kumba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:43&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, jied, tan bad pynhap u '''Resistor''' icon na ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
||Leh ia kajuh bad ka '''Ground class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngi donkam ban connect kiba dei ki '''pins''' jong man la ki component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| To ngin ia connect nyngkong ia u '''positive pin''' jong '''Voltage Source''' sha u '''positive pin''' jong u '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse sha ka liang  kadiang jong  u pin jong ka '''Voltage Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
||Ka text kaba paw ka pyni ba, kane ka dei ka '''positive pin p'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:17&lt;br /&gt;
|| Left klik ha une u '''pin''' bad tan ia u cursor kham shajan sha kadiang u '''pin''' jong '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:24&lt;br /&gt;
||Ieh ia u mouse haba ka jing paw jong cursor ka kylla sha u cross na u khnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:30&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, connect ia ka '''negative pin''' jong '''resistor''' sha '''negative pin''' jong '''voltage source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:38&lt;br /&gt;
|| Ngi khlem pat kdew ia ka connections bad ka '''Ground''' ha ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:44&lt;br /&gt;
||Tangba, ngi donkam ban connect ka '''negative pins''' jong '''Resisitor''' bad '''Voltage Source''' sha '''Ground''' la ka jong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||Kane ka pyn tikna ia ka reference point na ka bynta ka '''potential''' ha  '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:57&lt;br /&gt;
|| Mynta, kane ka '''class''' lah dep. Save  ia ka '''class''' da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:04&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button. Khang ia ka window kaba mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:10&lt;br /&gt;
||Ka '''class''' la dep simulate da kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta ka jing iohi bha jong ka '''Variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:20&lt;br /&gt;
|| Pynheh ka '''Resistor''' column ha ka '''Variables Browser''' bad jied '''lr'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka profile ka dei '''sinusoidal''' kum ba khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
||Namar ka '''Voltage Source''' ka dei ka '''AC''' source ha ka jaka jong '''DC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:38&lt;br /&gt;
|| Te, ngi lah dep shna ka model na component parts bad simulate ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:44&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule kham bun shaphang ka '''Resistor''' bad '''Voltage Source classes''' kaba ngi pyndonkam hangne ha kawei ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:52&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
||Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:59&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, shna ka '''electric circuit''' ryngkat bad artylli ki '''resistors''' ha '''series''', bad uwei u '''Voltage Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:07&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ka component models na ka bynta ka '''Voltage Source''' bad '''Resistor''' ba lah pynbiang ha '''simple electric circuit''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:21&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong workshop da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials. Sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:26&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingkylli na kane ka jinghikai, sngewbha wan jngoh ia ka website ba lah kdew harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:32&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate coding jong ki nuksa ba lah dep khein lypa jong ki kot kiba paw. Sngewbha wan jngoh ia ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:38&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha '''OpenModelica'''. Sngewbha wan jngoh i aka website harum na ka bynta ka jing tip ba kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:47&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka '''NMEICT, MHRD''' jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:54&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ba shna ia ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki. Ma nga I John Nongkynrih khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Icon-and-Diagram-Views/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Icon-and-Diagram-Views/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Icon-and-Diagram-Views/Khasi"/>
				<updated>2018-07-01T19:01:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C3/Icon-and-Diagram-Views/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka '''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Icon-and-Diagram-Views/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka '''Icon and Diagram Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:06&lt;br /&gt;
||  Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang: kumno ban specify '''icon and diagram views''' jong ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
||Kumno ban insert ka '''polygon''' bad '''ellipse''' ha '''Icon/Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
||  Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica version 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:27&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkma kano kano na kine harum ki operating system ban practice kane ka jinghikai: '''Linux, Windows, Mac OS X''' lane '''FOSSEE OS on ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:39&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkma ban don ka jingtip jong ka class definition ha '''Modelica'''. Phi donkam ban tip kumno ban specify annotations.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
|| Ka jinghikai prerequisite lah kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:57&lt;br /&gt;
|| '''Icon and Diagram Views''' ka ailad ban view ia ka model graphically.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:03&lt;br /&gt;
|| '''Annotations''' lah ban pyndonkam ban specify '''Icon and Diagram Views''' jong ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:09&lt;br /&gt;
||'''Icon View''' la specified da kaba pyndonkam '''Icon Annotation''' katba '''Diagram View''' la specified da kaba pyndonkam '''Diagram Annotation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
|| Ki lah ban tan bad pynhap ia ki functionality na kabynta '''component-oriented modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||Ngin ia kren kham bun shaphang kane ka feature ha ka jing hikai kaban sa wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:30&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka syntax jong '''Icon and Diagram Annotations'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:37&lt;br /&gt;
|| Kumba ngi lah iohi ha ka jinghikai kaba lah dep, '''annotations''' lah ban sngewthuh kham bha kum '''records'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:44&lt;br /&gt;
||Te, '''Icon and Diagram annotations''' lah ban khein kum ka '''records''' bad ka '''coordinateSystem''' bad '''graphics''' kum ka fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:55&lt;br /&gt;
||Ngin ia peit ha man la iwei pa iwei .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|| '''coordinateSystem''' lah ban khein kum ka '''record''' bad ki fields harum: '''extent''', '''initialScale''', '''preserveAspectRatio''' bad '''grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:10&lt;br /&gt;
||Ngin ia sngewthuh ia ki lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:15&lt;br /&gt;
|| Hangne ka dei ka nuksa ba pyni ia ka syntax jong '''Icon/Diagram Annotation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:22&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:26&lt;br /&gt;
||Ngin ia sngewthuh '''icon and diagram annotations''' lyngba ka nuksa ba kyrteng '''bouncingBallWithAnnotations'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:35&lt;br /&gt;
|| Sngewbha download kane ka file na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:39&lt;br /&gt;
||Kane ka model la pyndonkam ha ka jinghikai ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:42&lt;br /&gt;
|| Sngewbha peit ia ka jinghikai prerequisite na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:48&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plie lypa '''bouncingBallWithAnnotaions''' ha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:54&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha une u icon ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:58&lt;br /&gt;
||Ka model mynta ka lah plie ha '''Icon View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:02&lt;br /&gt;
||Phai sha '''Icon View''' lada ka plie ha kano kano ka '''Diagram''' lane '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang naka bynta ka jing iohi ba kham biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:14&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ka circle ha ka background kaba lieh ha '''Icon View''' jong kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:21&lt;br /&gt;
||Ngan sa refer sha ka space kaba lieh ha '''Icon View''' kum '''canvas'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:27&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''canvas''' la phiah ha ki grids.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:32&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule nyngkong kumno ban manipulate ka properties jong ka '''canvas'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:37&lt;br /&gt;
|| Nangta ngin ia pule kumno ban insert ka '''circle''' bad ka '''polygon'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:43&lt;br /&gt;
||Right-klik ha ka canvas hajan ka '''circle'''. Jied '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:51&lt;br /&gt;
|| Ka dialog box ka mih kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:55&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kidon ki categories ba kyrteng '''Extent''', '''Grid''' bad '''Component'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
|| '''Extent''' ka thew ia ka extent jong ka '''canvas'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:07&lt;br /&gt;
|| Ka fields ba kyrteng '''Left''' bad '''Top''' ki corresponds ia ka coordinates jong ka liang kadiang ba sha kyndong jong ka '''canvas'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
||'''Left''' ka ieng ia ka horizontal coordinate bad '''Top''' ka ieng ia ka vertical coordinate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''Bottom''' bad '''Right''' ka ieng ia ka coordinates ba shapoh sha kamon sha kyndong jong ka '''canvas'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:33&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pynkylla ka '''Left''' field sha '''-200''' units. Klik ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:41&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka canvas ka lah heh sha ka kadiang da '''100''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
|| Right-klik ha ka canvas sa shisien bad jied '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:53&lt;br /&gt;
|| '''Grid''' ka thew ia ka size jong ka grid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:57&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka units jong ka '''extent''' bad '''grid''' ka iapher da ka '''Scale Factor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:04&lt;br /&gt;
||Pynkylla ka horizontal field haka grid sha '''4''' units. Klik ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:11&lt;br /&gt;
|| Kynmaw b aka size jong ka grid ka lah kiew ha ka '''canvas'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:16&lt;br /&gt;
||Kine ki properties jong ka '''Icon View''' lah ruh ban manipulate da kaba pyndonkam '''Icon annotation''' ha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kano kano ka jing pynkylla ha ka '''Icon View''' ka long kumba ka reflected ha ka '''Icon annotation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:32&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia kane. Leit shajrong jong  ka '''modelling''' area bad klik ha '''Text View'''. Scroll shapoh kham khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:43&lt;br /&gt;
|| '''coordinateSystem''', kumba ngi lah iohi ha ki slides, ka dei ka field ha '''Icon''' annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:50&lt;br /&gt;
|| '''extent''' ka dei ka field ha '''coordinateSystem'''. Ka don artylli ki pairs jong ki numbers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:57&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep iohi lypa kumno ban manipulate ka '''extent''' da kaba pyndonkam '''Properties''' dialog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:04&lt;br /&gt;
|| Ki number ba nyngkong jong ki shijur kidei '''{-200,-100}'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:09&lt;br /&gt;
|| Ka number kaba nyngkong jong kine ki shijur kata ka dei '''-200''' la denote ka horizontal coordinate jong ka liang kadiang ba sha jrong ha kyndong jong ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:20&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''-100''' ka ieng i aka vertical coordinate jong ka juh ka point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:27&lt;br /&gt;
|| Ki shijur kiba ar ki ieng ia ka coordinates jong ka liang kamon sha kyndong sha poh jong ka space kaba lieh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:35&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kine ki 4 numbers ki ieng na ka byta ka '''top, bottom, left''' bad '''right''' fields, ngi lah iohi ha ka '''Properties''' dialog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pynkylla '''extent''' da kaba pyndonkam '''Properties''' dialog box jong '''Icon View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:52&lt;br /&gt;
||Ngin sa iohi kine ki jing kylla kiba ieng ia ka '''annotation''' jong ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:59&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha '''Icon View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| Right-klik ha ka canvas bad jied '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:07&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ka '''Left''' field sha '''-150.00'''. klik ha '''Ok'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:14&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Text View'''. Scroll shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:18&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ki shijur kiba nyngkong jong ka coordinates ha ka '''extent''' lah kylla sha '''{-150, -100}''' na ka '''{-200, -100}'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||Kane ka dei na ka daw jong ka jing kylla kaba ngi lah leh ha ka '''Icon View''' da kaba pyndonkam '''Properties''' dialog box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:37&lt;br /&gt;
||Te, kano kano ka jing kylla ha “Icon annotation” ka shna i aka jing kylla kaba ieng ia ka '''Icon View''' bad kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
|| Ka jing ia kren jong kiwei ki fields jong ka '''coordinateSystem''' kum '''ScaleFactor''' kade palat ia ka scope jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
|| To ngan phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Ngi lah dep iakren hashuwa ba ka '''Icon''' annotation ka don ka '''coordinateSystem''' bad '''graphics''' kum ka element jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:06&lt;br /&gt;
||'''graphics record''' ka lah ban don ki items harum:  '''Line''' , '''Rectangle''' , '''Ellipse''' , '''Polygon''', '''Text''' bad  '''Bitmap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
||Mynta, ngin iakren kumno ban insert kine ki items ha '''Icon and Diagram views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
|| To ngan phai biang sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
|| Ngin sa ia sngewthuh kine ki annotations ha kine ki steps. '''bouncingBallWithAnnotations''' ka lah don lypa ka '''circle''' ba lah dep thep ha ka '''Icon View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
||Ka '''circle''' lah ioh da kaba pyndonkam '''Elipse''' annotation. To ngin ia pyrshang nyngkong ban modify ki properties.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:49&lt;br /&gt;
|| Kynamw ba ka '''Elipse''' la thep bad ka properties lah kdew ha ka graphics field jong ka icon annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:59&lt;br /&gt;
||To ngan leit sha '''Icon View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:02&lt;br /&gt;
|| Right-klik ha ka space kaba blue hapoh ka '''circle'''. Jied '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:09&lt;br /&gt;
|| '''OriginX''' kadei ka horizontal coordinate jong ka center jong ka '''ellipse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh, '''OriginY''' ka dei ka vertical coordinate jong ka center jong ka '''ellipse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
|| '''Extent1X''' ka dei ka horizontal coordinate jong ka point sha liang kadiang ha ka '''ellipse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
|| '''Extent1Y''' ka dei ka vertical coordinate jong ka point ba hajrong duh ha ka '''ellipse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''Extent2X''' bad '''Extent2Y''' ka ieng ia ka liang kamon bad kaba point ba hapoh duh ha ka '''elipse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:48&lt;br /&gt;
|| '''Line Style''' la pyndonkam ban pyniapher ia ka properties jong u lain border.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:53&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Color''' hapoh '''Line Style'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:57&lt;br /&gt;
||Kane ka shah ia phi ban pynkylla ka rong jong u border.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:01&lt;br /&gt;
||To ngan jied rong saw bad klik ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:05&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Pattern''' drop down menu hapoh '''Line Style'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:10&lt;br /&gt;
||Kane ka shah ia phi ban pynkylla ia ka pattern jong u border. Nga lah dep jied u solid line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:17&lt;br /&gt;
|| '''Thickness''' field ka batai ia ka jing ryben jong u border.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:21&lt;br /&gt;
||Pynkylla ia ka sha '''0.5''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:25&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''OK'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:27&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ka jing kylla ha color jong u border sha rong saw bad ka jingpynkiew ha ka jing ryben.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:34&lt;br /&gt;
|| Mynta right klik ha ka circle sa shisien bad jied '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Fill Style''', klik ha '''Color'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
|| Jied '''Black''' ha ka '''Color Palette'''. Klik ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
||Kane ka rong ka ieng ia ka rong ba hap ban pyndap ia kaba shapoh jogn ka '''ellipse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
|| Mynta klik ha '''Fill Pattern ''' drop-down menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
||Jied '''FillPattern.Horizontal''' bad klik ha '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:06&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka fill color ka pynkylla sha ka rong iong bad ka pattern ka kylla na ka solid sha ka horizontal lines.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:15&lt;br /&gt;
|| To mynta nga phai sha ka '''Text View''' ban batai '''Ellipse''' annotation. Klik ha '''Text View'''. Scroll shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
|| '''LineColor''' ka shim lai tylli ki number kaba batai ia ka rong jong u border.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:31&lt;br /&gt;
||Man la kine ki lai tylli ki number ki lah ban shim ia ki values hapdeng '''0''' bad '''255'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:38&lt;br /&gt;
||Ki ieng ia ka '''RGB''' intensity jong ka rong ba pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:44&lt;br /&gt;
|| '''fillPattern''' ka batai ia ka pattern kaban pyndap kaba hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
|| '''extent''' ka ia syriem ha ka context sha ka '''extent''' field jong '''coordinateSystem'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:57&lt;br /&gt;
||'''LineThickness''' ka ieng ia ka jing ryben jong u border.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:02&lt;br /&gt;
||Kynamw ba baroh kine ki fields ki lah ban pynkylla da kaba pyndonkam '''Properties''' dialog box kumba ngi lah dep iohi lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:10&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan phai sha '''Icon View''' ban shna ka '''ellipse''' kaba thymmai da kaba pyndonkam ka tool bar. Klik ha '''Icon View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:19&lt;br /&gt;
|| To ngan pynbeit ia ka '''circle''' kaba lah don ban pyllait khyndiat ka space.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:24&lt;br /&gt;
|| Right klik ha ka '''circle''' bad jied '''properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:29&lt;br /&gt;
|| Pynkylla '''Extent2Y''' sha '''0''' units. Klik ha '''Ok'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:35&lt;br /&gt;
|| Mynta ban thep ka '''ellipse''' kaba thymmai ha '''Ellipse''' button haka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:42&lt;br /&gt;
|| Left klik hangno hangno ha ka '''canvas''' bad bat sah ia u mouse bad tan ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:50&lt;br /&gt;
||Ieh ia u mouse hadien ba ka '''ellipse''' ka lah dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
||Right-klik ha ka '''ellipse''' bad jied '''Properties''' ban pynkylla ka properties jong ki katba phi kwah. Klik ha '''Ok'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:05&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, phi lah ban thep u '''Line, Polygon, Rectangle''' bad '''Text''' da kaba pyndonkam ka '''Tool Bar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:13&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan batai '''Diagram View'''. Klik ha '''Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:19&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba u lain lah dep thep hangne. Ka properties jong une u lain lah pynshai ha ka '''Diagram''' annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:28&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Text View''' ban sngewthuh ia ka '''Diagram''' annotation. Scroll shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:35&lt;br /&gt;
|| '''Diagram''' annotation ka long kumjuh ha ka syntax jong '''Icon''' annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:41&lt;br /&gt;
||Ka don '''coordinateSystem''' bad '''graphics''' kum ka component ha records.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:47&lt;br /&gt;
|| Ka properties jong ka '''Line''' lah thep ha '''Diagram View''' la pynshai hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:53&lt;br /&gt;
||Ka fields jong u '''Line''' annotation lah ban sngewthuh da kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:58&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia sngewthuh ia ka jingiapher hapdeng '''Icon and Diagram Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:04&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha '''OMEdit''' window sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||14:09&lt;br /&gt;
|| Save ia ka model da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:13&lt;br /&gt;
|| Ka dur ba la pyni ha '''Icon View''' ka paw kum u icon ha ka '''Libraries Browser''' kumba lah ban iohi hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:22&lt;br /&gt;
|| Katba ka '''Diagram View''' lah pyndonkam tang ha ka '''component-oriented modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:29&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule kham bun shaphang '''component-orient modeling''' ha ka jing hikai kaban wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:35&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:39&lt;br /&gt;
|| '''Elipse''' ka don ki fields harum kumba ngi lah dep iakren lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:44&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, thep u '''line, polygon, rectangle''' bad '''text''' ha ka '''Icon View''' jong ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:53&lt;br /&gt;
|| Modify ki properties bad sngewthuh ia ki annotations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:58&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:02&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum. Ka batai kyllum ia ka '''spoken tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:08&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshops da kaba pyndonkam spoken tutorials sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:14&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jingkylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh ha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:20&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate coding jong ki nuksa ba lah dep khein jong ki kot kiba paw. Sngewbha wanjngoh sha ka website ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:28&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban pynryngkangpar ki commercial simulator labs sha '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:33&lt;br /&gt;
||Sngewbha wan jngoh ka website na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha ka lab migration project ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:39&lt;br /&gt;
|| Spoken Tutorial Project la noh synniang da ka  '''NMEICT, MHRD''', jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||15:46&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ki nong shna jong ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki Ma nga I John Nongkynrih. Khublei ba phi lah iasnoh lang ha kane ka jing hikai.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Khasi"/>
				<updated>2018-07-01T14:37:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C3/Modelica-Packages/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 ||Ngi pdiang sngewbha sha ka Sopken Tutorial ha ka '''Packag...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Modelica-Packages/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha sha ka Sopken Tutorial ha ka '''Packages'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: Kumno ban shna ka '''packages''' jong '''classes''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
||Kumno ban reference “classes” ha ka '''packages'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
||Kumno ban import ka '''package''' bad kumno ban pyndonkam '''ModelicaLibrary'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:22&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2''' bad '''Ubuntu''' Operating System bersion '''14.04''' bad '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka'''Windows''' u lah ban pyndonkam ka '''Notepad''' lane kano kano ka text editor ha ka jaka jong ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:42&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jingtip shaphang ka '''class''' bad '''type definition''' ha '''Modelica'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
|| Ka jinghikai Prerequisite la kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
|| Ka '''Package''' ka dei ka '''class''' ba kyrpang ha ka '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:01&lt;br /&gt;
||Ka dei ka kyllum jong ki '''classes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
||Ka lah ban store kum ka '''single file''' lane ka '''directory'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:08&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule nynkong shaphang ka '''single file storage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:12&lt;br /&gt;
|| Ha '''single file storage''' baroh ki '''classes''' ki dei jong ka '''package''' la thoh ha ka '''single file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:20&lt;br /&gt;
||Kam donkam namar ka lah ban jrong ha khyndiat ki cases.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:24&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ka '''OMEdit''' ban pyni '''single file storage''' na ka bynta ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:31&lt;br /&gt;
||Sngewbha download bad save baroh ki files ba lah ban ioh na ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:36&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ba ki don ki file bad ka folder kaba don ia ka kyrteng '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:43&lt;br /&gt;
||Sngewbha download baroh kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:46&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan plie ka file kaba donkam ha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||'''Press Ctrl + O'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
||Leit sah ka jaka kaba dei haka system ka jong phi bad jied '''spokenTutorialExamples.mo''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
|| '''bouncingBallWithUserTypes.mo''' bad  '''bouncingBallWithImport'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:08&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban plie iwei pa iwei la ka jong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba nga khlem jied '''spokenTutorialExamples''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
||Ngi sa ia kren kham bun shaphang kane ynda ngi lah ia peit ha ka storage directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:23&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ba ka '''spokenTutorialExamples''' package ia mynta la iohi ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:32&lt;br /&gt;
|| Klik arsine ha ka '''spokenTutorialExamples''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Text View''' lad aka file ka plie ha '''Icon/Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:42&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia kren '''spokenTutorialExamples'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
||Ka lain kaba nyngkong ka batai ia ka kyrteng jong ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
||Kaba kham shai, ka kyrteng jong kane ka package ka dei '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
|| Kane ka package ka kynthup ia ka '''freefall class''' '''bouncingBall''' model bad '''bouncingBallWithUserTypes''' models.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| '''end statement''' ka batai hangno ka package ka kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
|| Ngi lah pyni ia baroh ki '''classes''' bad '''models''' jong kane ka package ha kawei ka jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:19&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia pule kumno ban peit ia kawei ka '''classes''' ha ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:24&lt;br /&gt;
|| Klik ha u (+) button hajan '''spokenTutorialExamples''' icon ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:31&lt;br /&gt;
||Kane ka pynpaw ia ki kyrteng jong ki '''classes''' ba don ha kane ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:36&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''freeFall''' ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:40&lt;br /&gt;
||'''freeFall class''' mynta ka lah plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
||Man la ka '''classes''' jong ka package lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:47&lt;br /&gt;
||Tangba ka package hi dalade kam lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ka '''spokenTutorialExamples''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka '''Simulate''' button kam paw ha ka toolbar kaba pyni ba kane ka package kam lah ban simulated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan upload '''spokenTutorialExamples''' na ka OMEdit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:12&lt;br /&gt;
|| Leh ka right-klik bad jied '''unload'''. Jied '''Yes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:18&lt;br /&gt;
||Kane la leh khnang ban kiar ki jingthut haba pyni ia ka directory storage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
||Ha '''Directory storage classes''' lah store la kijong ki files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
||Ka kyrteng jong ka  directory ka dei kumjuh kum jong ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
||Ka file ba kyrteng '''package.mo''' ka dei ban kynthup ha ka directory bad man la ka '''class''' ka sdang bad ka '''within statement'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia ka '''spokenTutorialExamples''' kaba phi lah dep download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:54&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka folder ka ieng ia kajuh ka package kum katei kaba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:02&lt;br /&gt;
|| To ngan pyni ia ka file structure jong kane ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:06&lt;br /&gt;
||Leit sha ka jaka kaba phi save ia ka file ba lah download ha ka system ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha ka folder '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka folder kadon ki files harum: '''package.mo''',  '''freeFall.mo''', '''bouncingBallWithUserTypes''' bad  '''bouncingBall'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:30&lt;br /&gt;
||Ngin sa ia sngewthuh kham bun shaphang ka directory storage da kaba pyndonkam baroh ar ka '''OMEdit''' bad '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:38&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka '''package.mo''' ka kdew ba kane ka folder ka ieng ia ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
||Khlem kane ka file, ka folder kam ieng ia ka '''Modelica package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan phai sha ka '''OMEdit''' ban pyni ka directory storage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:57&lt;br /&gt;
|| Press '''Ctrl + O'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:59&lt;br /&gt;
||Kdew sha ka '''spokenTutorialExamples''' folder kaba phi lah dep download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
||Jied '''package.mo''' na kane ka folder bad klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:11&lt;br /&gt;
|| '''spokenTutorialExamples''' package ka lah ban iohi mynta ha ka '''LibrariesBrowser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:17&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha u '''spokenTutorialExamples''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:22&lt;br /&gt;
|| Plie iaka package ha ka '''Text View''' lada ka plie ha kano kano ka '''Icon/Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:27&lt;br /&gt;
|| Lada phi scroll shapoh, phi lah ban shem ba kane ka package ka dei ka juh kum katei kaba ngi lah dep iohi haka '''single file storage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:36&lt;br /&gt;
|| Ka jingiapher hapdeng ka kawei ka file bad ka directory storage lah ban sngewthuh tang haba ngi plie ia kane ka '''package''' da kaba pyndonkam ka text editor kum '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam '''Notepad''' lane kano kano ka text editor lada phi pyndonkam ka '''Widows'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:53&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pyllait ia ka '''spokenTutorialExamples''' package na ka '''OMEdit'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:59&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''spokenTutorialExamples''' folder bad plie baroh ki files da kaba pyndonkam '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:08&lt;br /&gt;
||Mynta baroh ki files la plie ha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:13&lt;br /&gt;
||To ngin ia peit ha ka '''package.mo''' nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|| '''within statement''' ka kdew ba kane ka file ka ieng ia ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
|| Ka kyrteng jong kane ka package ka dei '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw b aka kyrteng jong ka folder kadei '''spokenTutorialExamples''' ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:31&lt;br /&gt;
|| '''package.mo''' file ka lah ban don tang ka '''within statement''' bad '''package''' declaration.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''freeFall''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''within statement''' ka thew ba ka '''freefall class''' ka dei jong ka '''spokenTutorialExamples''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||Kaba sah jong kane ka file ka don ki jingtip kiba tikna jong ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ba kiwei ki models ha kane ka package kum ki '''bouncingBallWithUserTypes'''bad '''bouncingBall''' ki bud ia kajuh ka syntax ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
||Tangba, ngin da peit bniah ia ka '''within statement''' haba ngi plie ka package ha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
||Kane ka thew ba ka '''within statement''' ka iarap ia ka '''OMEdit''' ban ithuh ia ka file structure.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
||Te, ka lah buhrieh noh da ka '''OMEdit''' haba pyni ia ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:22&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia sngewthuh kham bun shaphang ka '''Modelica Library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
||'''Modelica Library''' ka dei ka open-source package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:33&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' ka load hi ia ka man la ka session.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:38&lt;br /&gt;
||Lah ban iohi ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
||Ka don ka '''classes''' na '''mechanical, electrical''' bad '''thermal''' domains.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
||'''Classes''' jong kane ka library lah ban reference bad pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha '''OMEdit''' ban pyni '''Modelica Library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:57&lt;br /&gt;
|| Wad ia ka '''Modelica''' icon ha '''Libraries Browser''' bad pynheh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:03&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''Modelica Library''' ka don ka package ba kyrteng '''Blocks, Complex Blocks''' ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:10&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban kynmaw ba ka package kham hadien ka don ka packages ruh kumjuh namar ka long kaba shai hangne. Jong kaba lah kdew kaba kyrpang, ka dei ka '''SI units''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:25&lt;br /&gt;
|| Kane ka package ka don ka type definition jong ka physical quantities kum '''Angle, Length, Position''' ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
||Ngin sa iohi kumno ban pyndonkam kine ki type definitions da kaba pyndonkam '''bouncingBallWithImport class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
|| Compress '''SIunits'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
|| Bad klik-arsien ha '''bouncingBallWithImport''' bad '''bouncingBallWithUser Types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta  ka jing I kaba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| Ngin ia peit nyngkong ha '''bouncingBallWithUserTypes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:59&lt;br /&gt;
|| Ngi lah dep pule shaphang kane ka model ha ka jinghikai prerequisite.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:03&lt;br /&gt;
|| Kane ka model ka don ka type definition ba kyrteng '''Length''' bad '''Velocity'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:09&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh kumjuh ban pyndonkam ka type definition ha '''SIunits''' ha jaka ban  batai ia ki explicitly ha man la ki model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:18&lt;br /&gt;
||Ngin sa iohi kumno ban leh bad katei da kaba pyndonkam '''bouncingBallWithImport ''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:23&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''bouncingBallWithImport '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:27&lt;br /&gt;
|| Ka '''class''' ha ka package la kdew ban leh '''dot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
||'''Modelica.SIunits''' ka thew ia ka '''SIunits''' package kaba dei ia ka '''Modelica''' library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:39&lt;br /&gt;
|| Variable '''h''' la declared ban dei jong ka '''Length''' type kaba batai ha ka '''SIunits''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:47&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, variable '''v''' la declare ban dei jong ka '''Velocity''' type kaba la batai ha ka '''SIunits''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka parameters '''radius''' bad '''g''' la declare ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:03&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan '''Simulate''' kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Simulate''' button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:10&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:13&lt;br /&gt;
||Jied '''h''' ha ka '''Variables Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:17&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka plot kaba ioh ka ia syriem bad kato kawei kaba phi lah iohi ha kato ka case jong ka '''bouncingBallWithUserTypes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
|| To ngan nym jied '''h'''. Delete i aka result. Phai sha ka '''Modeling''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
|| Ka dei kaba bunkam ban pyndonkma ka kyrteng ba pura jong ka class man la ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:38&lt;br /&gt;
||Kane lah ban pynsuk da kaba pyndonkam '''Import statement'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:42&lt;br /&gt;
||Mynta, ngin ia type khyndiat ki '''statements''' kaba pyni ka jing pyndonkam jong ka '''import'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:48&lt;br /&gt;
||Ka '''statements''' ban type lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng '''import-statement.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:56&lt;br /&gt;
||Leit sha ka jaka kaba phi save ia ka ha ka system ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha '''import-statement.txt'''. '''Windows''' u nongpyndonkam u lah ban pyndonkma '''Notepad''' ban plie kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:11&lt;br /&gt;
|| Ka file mynta ka lah plié ha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
||Copy baroh ki statements da kaba pyndonkam '''Ctrl+C''' lane da kaba leh right-klik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:23&lt;br /&gt;
||Paste baroh ki '''statements''' ha kaba sdang jong ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Delete ka '''declaration statements''' na ka bynta ka '''Length''' bad '''Velocity, ''' kaba lah batai ha shuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:36&lt;br /&gt;
||Delete ki spaces kiba tam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
||Save ia kane ka model da kab press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:43&lt;br /&gt;
||Mynta ka model ka lah dep bad ka lah long na ka bynta ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button ban simulate ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:52&lt;br /&gt;
||Kahng ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
|| Jied '''h''' ha ka '''Variables Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:58&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka plot ka dei kajuh ha ka case kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:03&lt;br /&gt;
||Wat nym jied '''h''' bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:07&lt;br /&gt;
||Phai sha ka '''Modeling''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:10&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka '''import''' statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
||Da kaba pyndonkam ka '''import statements''', '''Modelica''' ka peit ia ka '''Length''' bad '''Velocity''' type definitions da kaba pyndonkam ia ka path ba lah kdew hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:25&lt;br /&gt;
||Kane ka iarap ia ki jing eh ban kdew sha ka package man la ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:30&lt;br /&gt;
||Ka jingiakren kaba kham bniah jong '''lookup rules''' ka kham palat jong ka scope jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:36&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia peit kumno ngi lah ban bujli kine ki artylli ki '''import statements''' da kawei ka '''import statement'''. Weng ia ki ar tylli ki '''statements'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:47&lt;br /&gt;
|| Bad type '''import (space) Modelica (dot) SIunits (dot) asterisk (semicolon) '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:58&lt;br /&gt;
||Save ia kane ka model da kaba press '''Ctrl+S'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:02&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''statement''' la tip kum ka '''wild-card import'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:06&lt;br /&gt;
|| Kane ka rukom, ha kano kano ka '''class''' na ka '''SIunits''' lah ban accessed khlem ka jing kdew ha ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:14&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan '''Simulate''' kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:17&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:20&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:22&lt;br /&gt;
|| Jied  '''h''' ha ka '''Variables Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:25&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ka jing iasyriem jong ka plot sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:29&lt;br /&gt;
||Wat nym jied '''h''' bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||14:32&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha ka '''Modeling prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:35&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:38&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Declare variable '''h''' bad '''v''' jong '''freeFall class''' kum ka '''Length''' bad '''Velocity''' types kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:47&lt;br /&gt;
||Kine ki type definitions lah ban shem ha ka '''SIunits''' package jong '''Modelica''' library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:54&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||14:58&lt;br /&gt;
|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link ba lah pyni harum: ][http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:02&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:05&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingklli ha kane ka '''Spoken Tutorial''', sngewbha wan jngoh ha ka website ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||15:11&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate codeing jong ki nuksa ba lah dep khein na ki kot ba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:15&lt;br /&gt;
||Ngi ai sngewbha ia kiba noh synniang. Sngewbha wan jngoh ha ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:21&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban pynryngkang par ki labs n aka commercial sha ka '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:26&lt;br /&gt;
||Sngewbha wan jngoh ia ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:29&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''' Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:36&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ba shna jong ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrsha ka  jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:41&lt;br /&gt;
|| Nga kwah ban ai khublei ia phi ba phi lah don ryngkat ha kane ka jinghikia.&lt;br /&gt;
Ma nga I John Nongkynrih &lt;br /&gt;
Leit suk.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi"/>
				<updated>2018-07-01T11:02:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/English-timed {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 || Ngi  pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial h...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/English-timed&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi  pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Control flow and Event handling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban pyndonkam '''if-else''' statement, kumno ban handle '''time''' bad ''' state''' events, kumno ban pyndonkam '''when'''statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:19&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2''' bad '''Ubuntu Operating''' system version 14.04.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
|| Tangba, kane ka rukom ka iasyriem ha '''Windows, Mac OS X''' lane '''FOSSEE OS''' ha '''ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:38&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ban tip kine harum: equation-based '''modeling''' jong ka physical systems,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
|| Branching ha kano kano ka programming language, '''class''' definition ha '''Modelica'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
||Ka jinghikai Pre-requisite lah dep kdew ha ka '''Spoken Tutorial''' website. Sngewbha leit pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:00&lt;br /&gt;
|| '''freeFall''' class lah dep iakren ha ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia pyndap u '''constraint''' ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:08&lt;br /&gt;
|| Ka Ball ka ieng haduh '''t=0.5''' seconds. Free fall hapoh '''gravity''' ka sdang ha ka por '''t=0.5''' seconds. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ka '''model''' ba kyrteng '''timeEventExample''' kaba lah ban simulate kane ka condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||'''timeEventExample''' file lah ban ioh na '''Code Files''' link ha '''spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:32&lt;br /&gt;
||Sngewbha download bad save baroh ki files ha '''Code Files''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
||Nga ka byta ka jing sngewbiang ka jong phi, '''freeFall class''' lah ruh ban ioh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:43&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit sha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:45&lt;br /&gt;
||Nga lah dep pynmeh lypa iaka ha ka system ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
|| Ban plie '''OMEdit''' ha '''Ubuntu Operating System''' , klik ha '''Dash Home''' icon hajrong jong ka liang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
||Type '''OMEdit''' ha ka '''Search bar''' bad klik ha '''OMEdit''' icon. To ngan leit phai biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:06&lt;br /&gt;
||Kynmaw: '''Windows''' u nongpyndonkam u lah ruh ban wad iaka '''OMEdit''' ha '''Start''' menu bad plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:13&lt;br /&gt;
|| Ban plie '''timeEventExample''' file, klik ha ka tool ba kyrteng '''Open Model/Library File'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Wad iaka '''timeEventExample''' file ha ka system ka jong phi bad klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:28&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam da kumwei ia ka '''File''' menu ban plie kane ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:34&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba '''timeEventExample''' ka lah paw ha ka '''Libraries browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:39&lt;br /&gt;
||Right-klik ha une u icon bad jied '''View class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:44&lt;br /&gt;
||Ka model mynta ka lah plie ha '''Diagram view'''.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||02:47&lt;br /&gt;
||Klik ha u button uba lai uba dei u '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep ia kren lypa ba ka '''model''' bad ka '''class''' pyndonkam synonymously ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:58&lt;br /&gt;
||Ka kyrteng jong kane ka '''model''' ka dei '''timeEventExample'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:02&lt;br /&gt;
|| '''Comments''' kum kane, lah ban thoh ha ka lain kaba nyngkong jong ka '''model''' lane '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| '''h, v''' bad '''g''' ka ieng ia kajuh ka quantities kum ha ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:16&lt;br /&gt;
|| '''initial equation''' section ka don ka condition kaba sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:21&lt;br /&gt;
|| Value jong u '''h''' ha ka por '''t=0''' ka dei '''30m'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:26&lt;br /&gt;
|| Value jong '''v''' ha ka por '''t=0''' ka dei '''0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:31&lt;br /&gt;
|| '''Equation''' ka kdew ia ka jingsdang jong ka equation section jong kane ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:36&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia peit kumno ban thep u '''constraint''' ba la batai ha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka don ka '''if-else block''' ha '''equation''' section ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
||To ngin ia pyrshang ban sngewthuh man la ka statement jong kane ka '''if-else block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:53&lt;br /&gt;
|| '''if statement''' ka bujli ia ka '''constraint''' ha ka '''time''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:58&lt;br /&gt;
||'''time''' ka dei ka built-in variable ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:01&lt;br /&gt;
||Kam da donkam ban declare explicitly ha ka '''class''' lane '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Ka ball ka experience free fall hadien ka por '''0.5''' seconds.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:12&lt;br /&gt;
||Te, kine ki artylli ki equations ki thew ia kijuh ki equations kum kito ha ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:19&lt;br /&gt;
|| '''else branch''' ka don '''equations''' kaba lah shah executed haba ka por ka duna ia '''0.5''' seconds.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
|| Ka ball ka don ha ba ieng haba ka pork a duna ia '''0.5''' seconds.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
|| Te, kine ki artylli ki '''equations''' ki bat bha ha katei ka case.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
|| '''end if''' ka thew ia kaba kut jong ka '''if-else block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:41&lt;br /&gt;
|| Ka '''model''' mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:44&lt;br /&gt;
||To ngin ia simulate ia ka da kaba klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
|| '''Plotting prespective''' mynta ka lah plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:51&lt;br /&gt;
||Jied '''h''' ha u '''Variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
|| Kane ka pynmih '''h''' versus '''time''' plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:58&lt;br /&gt;
||Namar ba ka ball ka ieng haduh ka por '''t=0.5''' seconds, ka jing jrong ka neh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:06&lt;br /&gt;
||Ban delete ka result, right klik ha '''timeEventnExample''' ha Variables browser bad jied '''Delete Result'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:15&lt;br /&gt;
|| Ban phai biang sha '''Modeling prespective''' klik ha '''Modeling''' button u button sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:21&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan delete ka '''equation ''' kaba ar ha '''else branch'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:26&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Save''' button  ha ka toolbar, ban save kane ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:31&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| Ka simulation ka lah fail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:37&lt;br /&gt;
||Leit sha ka '''Message browser''' bad scroll shajrong ban iohi ka jingbakla jong ka message.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:42&lt;br /&gt;
||Ka message ba bakla ka ong ba u number jong ka '''equations''' ha man ka '''branch''' ka dei ban dei ka juh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:49&lt;br /&gt;
||Namar kata, ka number jong ka '''equations''' ha '''if''' bad '''else branches''' ka dei ban equal ia ka number jong ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
||To ngan thep biang ia ka '''equation''' sha la ka jaka bad klik ha '''Save''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba '''der(h) = v''' ka dei ka '''equation''' kaba long kajuh ia baroh ka '''if''' bad '''else branches'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:14&lt;br /&gt;
||Namar kata, ka '''if-else block''' lah ban bujli da artylli ki '''statements'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:20&lt;br /&gt;
|| To ngan pyni ia phi kumno ban leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
||Delete ka '''if-else block''' nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:26&lt;br /&gt;
|| Ka equations ban type hangne hap ban pynbiang ha ka file ba kyrteng '''if-else-statement.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:34&lt;br /&gt;
|| Kine ki file ruh lah ban ioh na '''Code Files''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:39&lt;br /&gt;
||Namar ka dei ka text file, nga lah pyndonkam '''gedit''' ban plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
|| To ngan leit sha ka '''gedit''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
||'''Windows''' u nong pyndonkam u lah ban plie kane ka file da kaba pyndonkam '''Notepad''' lane kano kano ka text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:54&lt;br /&gt;
|| Copy ki artylli ki equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:57&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:00&lt;br /&gt;
||Leh u right-click bad jied '''Paste'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:04&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Save''' button ha ka toolbar sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:08&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:14&lt;br /&gt;
||Jied '''h''' ha ka '''Variables browser''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:18&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba u '''h''' versus '''time''' plot ka dei ka juh kum haka case kaba mynshuwa kaba kdew ba baroh ar ki model ki long kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Ban delete ia ka result, right-klik ha '''timeEventExample''' bad jied '''Delete Result'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:34&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Modeling''' button sha trai jong ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
|| Kata ka dei ka '''if-else statement''' kaba kdew ba lada '''time &amp;gt;=0.5''' '''dv/dt=g''' lem kumta '''dv/dt=0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:52&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||Sngewbha kynmaw ba ka number jong ka '''equations''' ha '''if branch''' ka dei ban equal ia ka number jong ka equations ha ka '''else branch'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
||Bad baroh ar ki dei ban ia rygkat bad u number jong u variables haka '''class''' lane '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:10&lt;br /&gt;
|| '''Event'''ka dei ka jingkylla ba abrupt ha ka jinglong jong ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:15&lt;br /&gt;
||'''Events''' lah ban pyniapher hapdeng ka events jong ka por bad ka jinglong jong ka events.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:20&lt;br /&gt;
||Ha ka '''time event''' , ka por ha kaba ka event ka long lah tip kham bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
||'''timeEventExample''' ka shimti ia ka por hapoh '''t=0.5''' seconds&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:32&lt;br /&gt;
||'''state event''' ka jia haba ka system jong u variable u tam kato katne ki value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:38&lt;br /&gt;
||To ngin ia pyrshang ban sngewthuh ka events da kaba pyndonkam ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:43&lt;br /&gt;
||Ka ball hapoh ka free fall, ka kynduh ka '''state event''' haba pyndei ia ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
||Ki jing long harum lah peit bniah haba ka tyngkhuh ia ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:52&lt;br /&gt;
|| Velocity jong ka ball ka reverts ha ka direction.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
||Magnitude jong ka velocity ka kylla lada ka jing tyngkhuh ka dei ha inelastic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:00&lt;br /&gt;
|| Nga lah dep shna ka '''model''' ba kyrteng '''bouncingBall''' ban simulate kane ka jing long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:06&lt;br /&gt;
||Kane ka file lah ban ioh na ka '''Spoken Tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:10&lt;br /&gt;
|| Ban peit ia kane ka '''model''' bad simulate ia ka, to ngan phai biang sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
||Klik ha '''OpenModel/Lbrary File''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
||Wad iaka '''bouncingBall''' file ha ka system jong phi bad klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:25&lt;br /&gt;
|| Right-klik ha '''bouncingBall''' icon ha '''Libraries browser''' bad jied '''View Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
||Lada ka '''model''' kam plie ha ka '''Text View, ''' leit sha jrong jong ka '''modelling area''' bad klik ha '''Text View''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:41&lt;br /&gt;
|| '''e''' ka dei ka coefficient jong ka restitution na kabynta ka inelastic collision jong ka ball bad ka Pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:48&lt;br /&gt;
|| Ka dei ka paramenter bad ka value ka neh katjuh ha 0.8 lyngba ka simulation ka iaid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:56&lt;br /&gt;
|| '''radius''' ka ieng na kabynta ka radius jong ka ball ha '''m'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:00&lt;br /&gt;
|| '''h, v''' bad '''g''' ka ieng na ka bynta ka juh ka quantities kum ha ka '''timeEventExample'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:07&lt;br /&gt;
|| Kine ki artylli ki equations jong ka motions lah dep iakren lypa ha '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
|| '''when statement''' la pyndonkam ban ai signal ia ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:17&lt;br /&gt;
||La pyndonkam ban kdew ia ka kam ba hap ban shimti haba ka event ka jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:22&lt;br /&gt;
||'''h &amp;lt;=radius''' ka long '''true''' lada ka ball ka dei bad ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''statement''' la executed lad aka event ka jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:34&lt;br /&gt;
|| '''reinit()''' function la pyndonkam ban re-initialized u variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:39&lt;br /&gt;
|| Hangne,  la re-initializes ka velocity jong ka ball da ka negative product jong u '''e''' bad ka velocity jong ka ball shuwa ban ktah ia ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
|| Ban simulate kane ka model klik ha '''Simulation Setup''' button haka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:55&lt;br /&gt;
||Hapoh '''General''' tab, pynkylla '''Stop Time''' fields sha ka 30 units bad klik ha '''Simulate'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:04&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop-up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:06&lt;br /&gt;
|| Jied '''h''' ha '''Variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:10&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba u '''h''' u hap hapoh u zero, kadei ka bym lah ban pdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:16&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep ioh ka jing long kaba iasyriem katba ngi dang simulate ia ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:21&lt;br /&gt;
|| Kane ka jinglong kaba bakla ka dei naka daw ka jing bakla ki numericals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
||Ka jingiakren  jong ka jingbakla ki numerical ka dei shaneng jong ka scope jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:30&lt;br /&gt;
|| Sngewbha peit naka '''Zeno''' ka jing long jong ka bouncing ball na ka bynta ka jingsngewthuh kaba kham biang. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:36&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied u '''h'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:39&lt;br /&gt;
|| To ngin ia leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:42&lt;br /&gt;
|| '''when statement''' la pyndonkam ban signal ia ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
||'''reinit(a,b) ''' ka assign u value jong u '''b''' sha u variable '''a''' bad sa resume ka simulation.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
||'''per(a) ''' ka return ia u value jong u variable '''a''' shuwa ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:59&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, '''reinit(a,10) ''' ka assign ia u value jong u '''10''' sha u '''a''' haba ka event ka jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:08&lt;br /&gt;
|| Ka jinglong bakla jong ka '''bouncingBall''' model la pynbeit ha '''bouncingBallWithHysteresis'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:15&lt;br /&gt;
|| '''bouncingBallWithHysteresis''' model lah ban ioh na '''spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
||Simulate '''bouncingBallWithHysteresis''' bad pynmih u '''h''' pyrshah ia ka '''time''' plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:27&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka jingiapher hapdeng '''bouncingBall''' bad '''bouncingBallWithHysteresis'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:36&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum. '''http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:40&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:42&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials ka ai certificate sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingkylli kaba iadei bad kane ka spoken tutorial, sngewbha wan sha kane ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Textbook Companion Project''' ngi coordinate coding jong ki nuksa ba lah solve jong ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:03&lt;br /&gt;
||Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh iakane. Na bynta ka jingtip ba kham bniah sngewbha wan jngoh sha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:10&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Lab Migration Project''' ngi iarap ban migrate ka commercial simulator labs sha ka OpenModelica.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:17&lt;br /&gt;
||Na bynta ka jingtip ba kham bun sngewbha wan jngoh sha ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:21&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:28&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun  ki nongshana jong ka '''OpenModelica''' ka jign kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:33&lt;br /&gt;
|| Ma nga I John Nongkynrih khublei ba iasnoh lang ha kane ka jing hikai. Leit suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi"/>
				<updated>2018-06-30T12:08:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Arrays'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:05&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban declare '''array''' variables, kumno ban shna '''arrays''', kumno ban pyndonkam '''for''' bad '''while''' loops bad kumno ban pyndonkma '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam kino kino ki operating system harum ban practice kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai: phi donkam ka jingsngewthuh jong '''arrays''' ha kano kano ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||Phi donkam ban tip kumno ban define ka '''class''' ha '''Modelica'''. Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
|| '''Vector''' ka dei ka one dimensional array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
||Ka don kawei ka index.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:55&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na kabynta ka vector declaration lah pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
||Ka nuksa ba lah pyni  ka declare ia u variable '''a''' ha kaba ka size ka dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
||U '''vector''' lah banshna da kaba kynthup ia ki elements ha ki curly braces.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:11&lt;br /&gt;
||Kane ka nuksa ka define ia u '''vector''' parameter '''a''' bad '''2''' bad '''3''' kum ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
|| Ban access ki elements jong u '''vector''', ka long kaba donkam ban sngewthuh '''indexing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na ka bynta '''vector indexing''' kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
||'''Vector indexing''' ka sdang naduh '''1''' bad '''Indices''' ka dei ban dei '''integers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:35&lt;br /&gt;
|| To ngin ia shna ka '''function''' ba kyrteng '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:41&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''function''' ka dei ka extension jong '''polynomialEvaluator''' function kaba ngi lah ia kren ha ki jinghikai ba hashuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
||Ngin ia bujli ki parameters '''a,b''' bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' bad u vecotr '''a''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|| Sngwebha download bad kave baroh ka files ba lah ban ioh n aka link '''Code Files''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:05&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jing suk ka jong ngi, '''polynomialEvaluator''' function lah ruh ban ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:12&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia phai sha '''OMEdit'''  ban pyni kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' ka lah plie mynta ha ka '''Welcome''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plie baroh ki files kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ki classes harum lane ka functions mynta ki lah plié ha ka OMEdit: '''functionTester''', '''matrixAdder''',   '''polynomialEvaluator''' bad  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:42&lt;br /&gt;
|| Mynta, ban view ia ki to ngan clik arsien ha man la ki icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:49&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit'''  window sha ka liang kadiang n aka bynta ka jing I kaba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
||Leit sha '''polynomialEvaluator''' tab..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
||Plie ia ka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:03&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka '''function''', peit i aka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| To ngan leit sha  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''. Plie ia ka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:16&lt;br /&gt;
||'''Input''' bad '''output''' variables ki dei ki juh kum ha ka '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
||Parameters '''a,b'''bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' lad bujli bad ka vector '''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:32&lt;br /&gt;
|| Size jong kane ka vector ka dei '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:36&lt;br /&gt;
||Ki elements jong kane ka vector la kynthup ha ki curly braces kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||Ki elements lah pyniaphiah da u '''comma'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''assignment''' statement ka elements jong ka vector '''a''' la accessed da kaba pyndonkam ki indices jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:54&lt;br /&gt;
|| '''a[1]''' u dei u element ba nygkong jong u vector'''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, element ba ar bad element ba lai jong ka vector '''a'''la accessed ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan phai sha ka '''functionTester''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:13&lt;br /&gt;
||Plie ia ka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
||Kane ka class ka iasyriem bad ka '''functionTester''' class kumba lah iakren ha ka jinghikai ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| '''z'''u dei u Real variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
||  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''function la khot bad ka '''input''' argument jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:35&lt;br /&gt;
|| Ka value la returned da kane ka function la equated sha u '''z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan Simulate kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|| Jied '''z''' ha ka '''variables''' browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:53&lt;br /&gt;
||Kynmaw b aka value jong u '''z''' u equal sha u '''f(x)''' ha '''x = 10'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:00&lt;br /&gt;
||Kane ka plot ka dei kajuh kumba kumba ngi lah ia khmih ha ka case jong ka '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:07&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan nym jied '''z''' bad delete i aka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha '''Modeling prespective'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:19&lt;br /&gt;
|| '''for''' loop la pyndonkam ban iterate ka statement jong u number ba ai ha ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
||Lah ban pyndonkam ha ka '''algorithm''' bad '''equation''' sections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na ka bynta ka '''for''' loop ka dei kumba lah pyni ha ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| Ban pyni kumno ban pyndonkam ka '''for''' loop to ngin ia phai biang sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
||Klik ha '''polynomialEvaluatorUdingVectors''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
||Ha ka '''assignment''' statement n aka bynta ka '''fx''', ngi lah access ia ki elements jong u vecotor '''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:52&lt;br /&gt;
||Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ka '''for''' loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:55&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia peit kumno ban kynthup ka '''for''' loop ha ka '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Nyngkong eh, '''Comment''' ka assignment statement na ka bynta ka '''fx''' da kaba thep artylli ki slash ha kaba sdang bad kaba kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
||Save kane ka function da kaba press '''Ctrl+S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:15&lt;br /&gt;
|| Ka '''for''' loop ka ban thep ka lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng '''for-loop.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:23&lt;br /&gt;
||Lah ban ioh na ka website ka jong ngi. Nga lah dep plie kane ka file da kaba pyndonkam '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:29&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam ka Windows ruh u lah ban pyndonkam ka '''notepad''' lane kano kano ka text editor ban plie ia ka .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:35&lt;br /&gt;
|| To ngan leit sha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:38&lt;br /&gt;
|| Copy baroh ka statements da kaba press '''Ctrl+C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:44&lt;br /&gt;
||Leit phai biang sha ka '''OMEdit'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:46&lt;br /&gt;
||Press '''Enter'''. Paste baroh ki statements da kaba press '''Ctrl + V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:53&lt;br /&gt;
||Save kane ka function da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:57&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan batai man la ka statement jong kane ka loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:02&lt;br /&gt;
||Kane ka statement assigns '''fx''' kum ka initial value jong u zero shuwa ba ka loop kan sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| Hangne, '''i''' ka trei kum ka loop counter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:12&lt;br /&gt;
||Ka loop ka iaid haduh b aka value jong '''i''' udei u '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
||Kam da long kaba donkam ban declare '''i''' shuwa ban pyndonkam ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
||To ngan scroll i aka shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| Kane ka statement iteratively ka adds terms jogn ka polynomial '''f(x)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||Polynomial '''f(x)''' lah dep ia kren katba ngi dang ia kren '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:37&lt;br /&gt;
|| Kane ka statement ka pyni ba kaba kut jong ka '''for''' loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
||Mynta, kane ka function ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
||Ban test kane ka function to ngin ia pyndonkam ka class '''functionTester'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||Ngam khlem leh kano kano ka jingkylla ha kane ka function jong kane ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
||To ngan simulate kane ka class da kaba press '''Simulate''' button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
|| Jied '''z''' ha '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka value jong u '''z''' u neh katjuh hadien ka jingkylla lah dep leh ha ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied '''z''' bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:14&lt;br /&gt;
|| Leit phai boang sha '''Modeling prespective'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| '''while''' loop la pyndonkam ha ka oterate statements haduh ba ka condition ba lah ai ka biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:27&lt;br /&gt;
||'''while''' loop kam lah ban pyndonkam ha ka '''equation''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:31&lt;br /&gt;
||'''for''' loop ka kham pyndonkam bha ha ka Modelica ban ia nujor bad ka '''while'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
|| To ngin ia kren ia ka '''Arrays''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
||'''Arrays''' la pyndonkam ban ieng ia ka  '''multi-dimensional''' data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:44&lt;br /&gt;
||Ki lah ban shna da kaba pyndonkam '''vector''' notation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
|| '''Syntax''' na ka bynta '''array''' declaration bad '''indexing''' ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh kham bun shaphang ka jingshna ka '''array''' bad '''indexing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
||To ngin ia thoh ka '''class''' ba kyrteng '''matrixAdder''' kaba adds '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' ba ai '''mySum'''. '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:14&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngan phai sha ka '''OMEdit''' ban pyni '''matrixAdder''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
||Ka lah dep plie lypa ha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:23&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''matrixAdder''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:26&lt;br /&gt;
||Plie ia ka ha '''Text view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:29&lt;br /&gt;
|| '''myMatrix''' ka dei ka '''Real''' parameter array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
|| Numbers ha ki brackets ba sawdong ka dei i aka size jong kane ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
||Ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka dei '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh, ka size jong ka dimension kaba ark a dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:46&lt;br /&gt;
|| '''myMatriz''' array la shna da kaba pyndonkam lai tylli ki vectors jong artylli ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:53&lt;br /&gt;
|| '''{1,2}''' ka thew i aka ka vector ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:57&lt;br /&gt;
||'''{3,4}''' ka dei kaba ar bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:00&lt;br /&gt;
||'''{5,6}''' ka thew ia ka vector kaba lai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:04&lt;br /&gt;
||Ka size jong man la kane ka vector ka equal ia ka size kaba ar jong ka dimension jong kane ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:11&lt;br /&gt;
||Na kata, ka size jong ka dimension kaba ar jong ka myMatrix ka dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:16&lt;br /&gt;
||Ka number jong ka vectors ka ia katjuh bad ka size jong ka dimension kaba nyngkong. Na kata, ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka equal sha u '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:25&lt;br /&gt;
|| '''adder''' matrix la shna ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
||Ban add kine ki artylli ki array lane matrices ngi donkam ban access ki elements n aka two dimensions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:35&lt;br /&gt;
||Na kata '''a''' '''nested for''' loop ka donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''for''' loop ka iaid lyngba ka dimension kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh kane ka '''for''' loop ka iaid lyngba ka dimension kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
||To ngan scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Corresponding elements jong ka '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' la pyndap ban pynmih '''mySum'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
||Kane ka statements ka thew ia kaba kut jong man ka '''for''' loop. Ka class mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
|| To ngan simulate ia ka da kaba klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window lada ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:15&lt;br /&gt;
||To ngan pynheh ia ka '''variables''' column.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:18&lt;br /&gt;
||Jied '''adder[1,1]''', '''myMatrix[1.1]''', bad '''mySum[1,1]'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''adder[1,1]''' plus '''myMatrix[1,1]''' ka ai '''mySum[1,1]''' kaba mut b aka result ka long accurate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:35&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied ia ki bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:43&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment: thoh ia ka function ba kyrteng “vectorReversal” ban reverse i aka order jong ki elements ha ka vector.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh thoh i aka function “matrisReversal” ban pynkylla ia ka order jong ki elements ha man la ki row jong ka matrix.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:00&lt;br /&gt;
||Thoh “functionTester” class ban test kine artylli ki functions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:09&lt;br /&gt;
|| Sngewbha peit ia ka video ba lah ban ioh n aka link harum: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial''' ka batai kyllum ia ka  '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:15&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials. Ka ai certificates. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jong kylli kaba iadei bad kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh sha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Ngin lum ki coding jong ka nuksa ba lah dep leh jong ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
||Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Sngewbha wan jngoh ha ka website ba harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha OpenModelica. Sngewbha wan jngoh ia ka website bah arum na ka bynta ka jingtip ba kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun kaba shna jong ka “OpenModelica” ka jing kyrshan ka jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| khublei ba lah iasnoh lang ha kane ka jing hikai Ma nga I John Nongkynrih.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi"/>
				<updated>2018-06-30T12:06:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Arrays'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:05&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban declare '''array''' variables, kumno ban shna '''arrays''', kumno ban pyndonkam '''for''' bad '''while''' loops bad kumno ban pyndonkma '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam kino kino ki operating system harum ban practice kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai: phi donkam ka jingsngewthuh jong '''arrays''' ha kano kano ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||Phi donkam ban tip kumno ban define ka '''class''' ha '''Modelica'''. Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
|| '''Vector''' ka dei ka one dimensional array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
||Ka don kawei ka index.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:55&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na kabynta ka vector declaration lah pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
||Ka nuksa ba lah pyni  ka declare ia u variable '''a''' ha kaba ka size ka dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
||U '''vector''' lah banshna da kaba kynthup ia ki elements ha ki curly braces.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:11&lt;br /&gt;
||Kane ka nuksa ka define ia u '''vector''' parameter '''a''' bad '''2''' bad '''3''' kum ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
|| Ban access ki elements jong u '''vector''', ka long kaba donkam ban sngewthuh '''indexing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na ka bynta '''vector indexing''' kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
||'''Vector indexing''' ka sdang naduh '''1''' bad '''Indices''' ka dei ban dei '''integers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:35&lt;br /&gt;
|| To ngin ia shna ka '''function''' ba kyrteng '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:41&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''function''' ka dei ka extension jong '''polynomialEvaluator''' function kaba ngi lah ia kren ha ki jinghikai ba hashuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
||Ngin ia bujli ki parameters '''a,b''' bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' bad u vecotr '''a''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|| Sngwebha download bad kave baroh ka files ba lah ban ioh n aka link '''Code Files''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:05&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jing suk ka jong ngi, '''polynomialEvaluator''' function lah ruh ban ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:12&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia phai sha '''OMEdit'''  ban pyni kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' ka lah plié mynta ha ka '''Welcome''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plié baroh ki files kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ki classes harum lane ka functions mynta ki lah plié ha ka OMEdit: '''functionTester''', '''matrixAdder''',   '''polynomialEvaluator''' bad  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:42&lt;br /&gt;
|| Mynta, ban view ia ki to ngan clik arsien ha man la ki icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:49&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit'''  window sha ka liang kadiang n aka bynta ka jing I kaba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
||Leit sha '''polynomialEvaluator''' tab..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
||Plie ia ka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:03&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka '''function''', peit i aka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| To ngan leit sha  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''. Plie i aka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:16&lt;br /&gt;
||'''Input''' bad '''output''' variables ki dei ki juh kum ha ka '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
||Parameters '''a,b'''bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' lad bujli bad ka vector '''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:32&lt;br /&gt;
|| Size jong kane ka vector ka dei '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:36&lt;br /&gt;
||Ki elements jong kane ka vector la kynthup ha ki curly braces kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||Ki elements lah pyniaphiah da u '''comma'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''assignment''' statement ka elements jong ka vector '''a''' la accessed da kaba pyndonkam ki indices jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:54&lt;br /&gt;
|| '''a[1]''' u dei u element ba nygkong jong u vector'''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, element baa r bad element b alai jong ka vector '''a'''la accessed ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan phai sha ka '''functionTester''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:13&lt;br /&gt;
||Plie i aka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
||Kane ka class ka iasyriem bad ka '''functionTester''' class kumba lah iakren ha ka jinghikai ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| '''z'''u dei u Real variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
||  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''function la khot bad ka '''input''' argument jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:35&lt;br /&gt;
|| Ka value la returned da kane ka function la equated sha u '''z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan Simulate kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
||Khang iaka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|| Jied '''z''' ha ka '''variables''' browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:53&lt;br /&gt;
||Kynmaw b aka value jong u '''z''' u equal sha u '''f(x)''' ha '''x = 10'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:00&lt;br /&gt;
||Kane ka plot ka dei kajuh kumba kumba ngi lah ia khmih ha ka case jong ka '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:07&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan nym jied '''z''' bad delete i aka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha '''Modeling prespective'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:19&lt;br /&gt;
|| '''for''' loop la pyndonkam ban iterate ka statement jong u number ba ai ha ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
||Lah ban pyndonkam ha ka '''algorithm''' bad '''equation''' sections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na ka bynta ka '''for''' loop ka dei kumba lah pyni ha ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| Ban pyni kumno ban pyndonkam ka '''for''' loop to ngin ia phai biang sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
||Klik ha '''polynomialEvaluatorUdingVectors''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
||Ha ka '''assignment''' statement n aka bynta ka '''fx''', ngi lah access ia ki elements jong u vecotor '''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:52&lt;br /&gt;
||Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ka '''for''' loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:55&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia peit kumno ban kynthup ka '''for''' loop ha ka '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Nyngkong eh, '''Comment''' ka assignment statement na ka bynta ka '''fx''' da kaba thep artylli ki slash ha kaba sdang bad kaba kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
||Save kane ka function da kaba press '''Ctrl+S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:15&lt;br /&gt;
|| Ka '''for''' loop ka ban thep ka lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng '''for-loop.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:23&lt;br /&gt;
||Lah ban ioh na ka website ka jong ngi. Nga lah dep plie kane ka file da kaba pyndonkam '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:29&lt;br /&gt;
||Windows users may use '''notepad''' or any other text editor to open it.&lt;br /&gt;
U nongpyndonkam ka Windows ruh u lah ban pyndonkam ka '''notepad''' lane kano kano ka text editor ban plie ia ka .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:35&lt;br /&gt;
|| Let me go to '''gedit'''.&lt;br /&gt;
To ngan leit sha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:38&lt;br /&gt;
|| Copy baroh ka statements da kaba press '''Ctrl+C'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:44&lt;br /&gt;
||Leit phai biang sha ka '''OMEdit'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:46&lt;br /&gt;
||Press '''Enter'''. Paste baroh ki statements da kaba press '''Ctrl + V'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:53&lt;br /&gt;
||Save kane ka function da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:57&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan batai man la ka statement jong kane ka loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:02&lt;br /&gt;
||Kane ka statement assigns '''fx''' kum ka initial value jong u zero shuwa ba ka loop kan sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| Hangne, '''i''' ka trei kum ka loop counter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:12&lt;br /&gt;
||Ka loop ka iaid haduh b aka value jong '''i''' udei u '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
||Kam da long kaba donkam ban declare '''i''' shuwa ban pyndonkam ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
||To ngan scroll i aka shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| Kane ka statement iteratively ka adds terms jogn ka polynomial '''f(x)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||Polynomial '''f(x)''' lah dep ia kren katba ngi dang ia kren '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:37&lt;br /&gt;
|| Kane ka statement ka pyni ba kaba kut jong ka '''for''' loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
||Mynta, kane ka function ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
||Ban test kane ka function to ngin ia pyndonkam ka class '''functionTester'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||Ngam khlem leh kano kano ka jingkylla ha kane ka function jong kane ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
||To ngan simulate kane ka class da kaba press '''Simulate''' button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
|| Jied '''z''' ha '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka value jong u '''z''' u neh katjuh hadien ka jingkylla lah dep leh ha ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied '''z''' bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:14&lt;br /&gt;
|| Leit phai boang sha '''Modeling prespective'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| '''while''' loop la pyndonkam ha ka oterate statements haduh ba ka condition ba lah ai ka biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:27&lt;br /&gt;
||'''while''' loop kam lah ban pyndonkam ha ka '''equation''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:31&lt;br /&gt;
||'''for''' loop ka kham pyndonkam bha ha ka Modelica ban ia nujor bad ka '''while'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
|| To ngin ia kren ia ka '''Arrays''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
||'''Arrays''' la pyndonkam ban ieng ia ka  '''multi-dimensional''' data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:44&lt;br /&gt;
||Ki lah ban shna da kaba pyndonkam '''vector''' notation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
|| '''Syntax''' na ka bynta '''array''' declaration bad '''indexing''' ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh kham bun shaphang ka jingshna ka '''array''' bad '''indexing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
||To ngin ia thoh ka '''class''' ba kyrteng '''matrixAdder''' kaba adds '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' ba ai '''mySum'''. '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:14&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngan phai sha ka '''OMEdit''' ban pyni '''matrixAdder''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
||Ka lah dep plie lypa ha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:23&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''matrixAdder''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:26&lt;br /&gt;
||Plie ia ka ha '''Text view'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:29&lt;br /&gt;
|| '''myMatrix''' ka dei ka '''Real''' parameter array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
|| Numbers ha ki brackets ba sawdong ka dei i aka size jong kane ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
||Ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka dei '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh, ka size jong ka dimension kaba ark a dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:46&lt;br /&gt;
|| '''myMatriz''' array la shna da kaba pyndonkam lai tylli ki vectors jong artylli ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:53&lt;br /&gt;
|| '''{1,2}''' ka thew i aka ka vector ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:57&lt;br /&gt;
||'''{3,4}''' ka dei kaba ar bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:00&lt;br /&gt;
||'''{5,6}''' ka thew ia ka vector kaba lai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:04&lt;br /&gt;
||Ka size jong man la kane ka vector ka equal ia ka size kaba ar jong ka dimension jong kane ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:11&lt;br /&gt;
||Na kata, ka size jong ka dimension kaba ar jong ka myMatrix ka dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:16&lt;br /&gt;
||Ka number jong ka vectors ka ia katjuh bad ka size jong ka dimension kaba nyngkong. Na kata, ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka equal sha u '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:25&lt;br /&gt;
|| '''adder''' matrix la shna ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
||Ban add kine ki artylli ki array lane matrices ngi donkam ban access ki elements n aka two dimensions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:35&lt;br /&gt;
||Na kata '''a''' '''nested for''' loop ka donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''for''' loop ka iaid lyngba ka dimension kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh kane ka '''for''' loop ka iaid lyngba ka dimension kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
||To ngan scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Corresponding elements jong ka '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' la pyndap ban pynmih '''mySum'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
||Kane ka statements ka thew ia kaba kut jong man ka '''for''' loop. Ka class mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
|| To ngan simulate ia ka da kaba klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window lada ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:15&lt;br /&gt;
||To ngan pynheh ia ka '''variables''' column.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:18&lt;br /&gt;
||Jied '''adder[1,1]''', '''myMatrix[1.1]''', bad '''mySum[1,1]'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''adder[1,1]''' plus '''myMatrix[1,1]''' ka ai '''mySum[1,1]''' kaba mut b aka result ka long accurate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:35&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied ia ki bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:43&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment: thoh ia ka function ba kyrteng “vectorReversal” ban reverse i aka order jong ki elements ha ka vector.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh thoh i aka function “matrisReversal” ban pynkylla ia ka order jong ki elements ha man la ki row jong ka matrix.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:00&lt;br /&gt;
||Thoh “functionTester” class ban test kine artylli ki functions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:09&lt;br /&gt;
|| Sngewbha peit ia ka video ba lah ban ioh n aka link harum: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial''' ka batai kyllum ia ka  '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:15&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials. Ka ai certificates. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jong kylli kaba iadei bad kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh sha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Ngin lum ki coding jong ka nuksa ba lah dep leh jong ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
||Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Sngewbha wan jngoh ha ka website ba harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha OpenModelica. Sngewbha wan jngoh ia ka website bah arum na ka bynta ka jingtip ba kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun kaba shna jong ka “OpenModelica” ka jing kyrshan ka jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| khublei ba lah iasnoh lang ha kane ka jing hikai Ma nga I John Nongkynrih.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Functions-and-Types/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Functions-and-Types/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Functions-and-Types/Khasi"/>
				<updated>2018-06-29T10:49:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Functions-and-Types/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka '''Functions and Types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: Kumno ban define ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
|| Kumno ban pyndonkma ka '''algorithm'''. Kumno ban define ka '''type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam '''OpenModelica 1.9.2''' bad '''Ubuntu operating system version 14.04'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:27&lt;br /&gt;
||Tangba, kane ka rukom ka iasyriem ha '''Windows''', ”Mac OS X” lane '''FOSSEE OS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:35&lt;br /&gt;
||Ban sngewthuh kane ka  jinghikai phi donkam ban tip kumno ban define ka '''class''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:41&lt;br /&gt;
||Phi donkam ka jingtip jong ki '''functions''' ha kano kano ka programming language.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:46&lt;br /&gt;
|| Ki jinghikai pre-requisite lah dep batai ha ka website ka jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:52&lt;br /&gt;
|| To ngin ia kren ia ka '''function''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:55&lt;br /&gt;
||'''function''' ka dei ka class kaba kyrpang ba lah ban shim ki input bad return output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:01&lt;br /&gt;
||Ka don ki '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
||Ka '''function''' kam lah ban don ki equations bad kam lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
|| Ka syntax jong  ka “function”kadei kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:15&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia thoh ka '''function''' ba kyrteng '''polynomialEvaluator''' kaba shim '''x''' kum ka input bad kan return '''f(x) = a x (squared) (plus) b x (plus) c''' ha kaba '''a=1, b=2''' bad '''c=1''' kum ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:36&lt;br /&gt;
|| '''polynomialEvaluator''' file lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha download bad save baroh ki files ba lah ban ioh na '''Code Files''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Ban pyni '''polynomialEvaluator''' function, to ngan leit sha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:52&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' mynta ka lah plié ha '''Welcome''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||Phi lah iohi tang ka liang jong ka '''OMEdit''' window naduh ba nga lah zoomed hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
||Ngan pyni ia phi ka jaka kaba kham biang da kaba kynriah ka window lada donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:09&lt;br /&gt;
|| Ban plie ka files kaba phi lah dep download, klik ha '''Open Model/Library File''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:16&lt;br /&gt;
||Nga lah dep save baroh ki files ha ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||To ngan jied lang ia ki bad klik ha '''open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:24&lt;br /&gt;
||Lada ngi lah dep save kine ki file ha ki folder kiba pher, phi lah ban plié man la kawei la ka jong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| &lt;br /&gt;
Kynmaw ba kine harum '''classes''' lane '''functions''' mynta lah plié ha '''OMEdit''': '''bouncingBallWithUserTypes''' , '''functionTester''' ,'''multipleFunctionTester''',  '''multiplePolynomialEvaluator''' bad  '''polynomialEvaluator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
|| Ban plie '''polynomialEvaluator''' function bad view iaka, Right-klik hau icon ha '''Libraries Browser''' bad jied '''View Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:02&lt;br /&gt;
||Lada ka function ka plie ha ka '''Text View''', plie ia ka ha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| Ka kyrteng jong kane ka '''function''' ka dei '''polynomialEvaluator''' kumba ngi lah dep ia kren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:14&lt;br /&gt;
|| '''x''' u dei u '''real''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:17&lt;br /&gt;
|| '''input''' ka dei ka keyword kaba pyndonkam ban kdew '''input''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:22&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''output''' ka dei ka keyword kaba dei ban kdew '''output''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:28&lt;br /&gt;
|| “fx” udei u '''real''' variable uba ieng ia u '''f(x)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:33&lt;br /&gt;
||Uno uno u variable lane parameter ubym dei u '''input''' lane '''output''' la kdew da kaba pyndonkam '''protected'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||'''a''' u dei '''real''' parameter bad u value jong u udei '''1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:47&lt;br /&gt;
|| Ki values jong u '''a''', '''b''' bad '''c''' lah dep iakren lypa ha ki slides. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:53&lt;br /&gt;
|| Sngewbha kynmaw ba '''a''', '''b''' bad '''c''' kidei ki “protected” parameters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:59&lt;br /&gt;
||'''Algorithm''' ki ieng na ka bynta ka jing sdang jong ka '''algorithm''' section jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||'''Algorithm''' section ka lah ban don ki '''assignment''' tang ki statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:10&lt;br /&gt;
||Kane ka sign ka kdew ia ka '''assignment'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:14&lt;br /&gt;
|| Haka '''assignment''' statement ka value jong ka liang kamon la assigned sha ka liang jong ka liang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:20&lt;br /&gt;
|| Ka liang kadiang kumba ka dei ka expression ka bym tip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
||Ha kane ka case '''fx''' udei u variable bym tip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:29&lt;br /&gt;
|| Ka value jong ka expression sha ka liang kadiang hangne lah ban khein lada u value jong u '''x''' ym tip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
|| '''x''' u kumba u long u pass ka '''input''' kum argument sha u '''function''' haba u lah shah khot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin ia peit kumno ban call ia ka '''function''' da kaba pyndonkam '''function Tester''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:49&lt;br /&gt;
||'''function Tester''' icon lah dep iohi lypa ha ka '''Libraries Browser''' namar nga lah dep plié lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:56&lt;br /&gt;
|| Ban plié ia kane '''class''', klik arsien ha une u icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:01&lt;br /&gt;
||Kane ka dei kawei na ka rukom ban peit ia ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:05&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban right klik ha u icon bad jied '''View Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:11&lt;br /&gt;
||“z” u dei u “real” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:14&lt;br /&gt;
||'''polynomialEvaluator''' function lah khot bad ka  '''input''' argument jong '''10''' units  bad la equated sha'''z'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|| Ka '''input''' value(varaible) jong u '''polynomialEvaluator''' kata ka dei '''x''' u shim ia ka value jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:31&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin ia simulate kane ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
||Ban simulate kane ka '''class''' phi lah ban right klik ha '''functionTester''' icon ha '''Library Browser''' bad jied '''Simulate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
||Ka class mynta lah dep simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban pyndonkam ka '''Simulate''' button ha ka toolbar ban simulate ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:53&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan pyni ia phi ka '''Plotting prespective''' da kaba kynriah lut sha ka '''OMEdit''' wondow sha ka kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:00&lt;br /&gt;
||Jied '''z''' ha ka '''variables browser'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:04&lt;br /&gt;
||Kymnaw ba ka value jong u '''z''' u equal sha u value jong '''f(x)''' ha '''x = 10'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:12&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan nym jied '''z''' bad delete kane ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:18&lt;br /&gt;
||To ngan leit phai biang sha ka '''Modeling prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:21&lt;br /&gt;
||Klik ha '''polynomialEvaluator''' tab ba sha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''polynomialEvaluator''' function ka don tang kawei ka '''output''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:31&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan pyni ia phi kumno ban '''output''' ar lane bun ki variables da kaba pyndonkam ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:38&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ka '''function''' ba kyrteng '''multiplePolynomialEvaluator''' kaba don artylli ki '''output''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
||Before viewing that '''function''' let me close the tabs of '''PolynomialEvaluator''' and '''FunctionTester'''.&lt;br /&gt;
Shuwa ban peit kitei ki “function” to ngan khang ka tab jong “PolynomialEvaluator” bad “Function Tester”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:54&lt;br /&gt;
||Namar ka '''Libraries Browser''' kam da paw, to ngan shift ia ka window sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:01&lt;br /&gt;
|| Klik arsien ha '''multiplePolynomialEvaluator''', '''multipleFunctionTester''' bad '''bouncingBallWithUserTypes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
||Shift biang ia ka window sha ka jaka ba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:15&lt;br /&gt;
||Leit sha '''multiplePolynomialEvaluator''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:19&lt;br /&gt;
||Kane ka '''function''' ka iasyriem bad ka '''polynomialEvaluator''' function lait noh na ka bynta ka additional '''output''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| An '''output''' variable name '''gx''' has been declared.&lt;br /&gt;
Ka “output” variable ka kyrteng “gx” lah dep declare.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:32&lt;br /&gt;
|| '''gx''' la assigned u value jong '''a x (squared) (minus) b x (plus) c'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
||Ka order ha kaba ka '''output''' lane '''input''' variables ba lah declare ki long kongsan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:45&lt;br /&gt;
||Ngin sa ia sngewthuh kham bun shapang kane ynda ngi ia kren '''multipleFunctionTester''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ka '''multipleFunctionTester''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:56&lt;br /&gt;
|| '''y''' bad '''z''' la declare kum '''real''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:01&lt;br /&gt;
|| '''multiplePolynomialEvaluator''' function la khot bad ka '''input''' argument jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:08&lt;br /&gt;
||Kane kamut ba ka '''input''' variable jong '''multiplePolynomialEvaluator''' ka shim ia ka value jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| '''y''' bad '''z''' ka shim i aka value jong f(x) bad '''g(x)''' ha '''x=10''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:26&lt;br /&gt;
||'''y''' ka shim ia ka value jong ka '''output''' variable '''fx''' namar kane ka declaration jong '''fx''' ka paw shuwa ka declaration jong '''gx''' ha ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan simulate kane ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Simulate''' button. Khang i aka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
||Jied '''y''' bad '''z''' ha ka '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
||Kynmaw baka values jong u '''y''' bad '''z''' ki dei kijuh kum '''f(x) ''' bad g(x) ha '''x=10''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:01&lt;br /&gt;
|| Delete ka result bad phai biang sha '''Modeling Prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:06&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pynkylla ka order jong u '''y''' bad '''z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:11&lt;br /&gt;
||Delete '''(y,z)''' bad type '''(z,y)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
||Bad save kane ka class da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
||Simulate ia kane ka '''class''' sa shisien. Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:28&lt;br /&gt;
|| Jied '''y''' bad '''z''' ha ka '''variables browser''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
||Kynmaw b aka values jong u '''y''' bad '''z''' lah dep pynkylla kum ban ia nujor bad ka case kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:41&lt;br /&gt;
||To ngan delete kane ka result bad phai biang sha '''Modeling Prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:47&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:50&lt;br /&gt;
|| '''algorithm''' ka dei ka '''Modelica syntax element''' ban pynlong ka procedural programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:56&lt;br /&gt;
||Tang '''assignment''' statement la shah ha ka '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:01&lt;br /&gt;
||'''Assignment''' statements ka pyndonkam ki symbol harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:06&lt;br /&gt;
||Data flow ha ka '''assigment''' statements na ka kamon sha ka kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:10&lt;br /&gt;
|| Ki don khyndiat ki jing pyrkhing ha ki functions ba define ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:16&lt;br /&gt;
||Ka jing Pyndonkam ka '''der()''' ha ka function ka long invalid. Pyndonkam jong ka '''time''' variables kam lah ban shah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:23&lt;br /&gt;
||Ka jing pyndonkam jong u '''when''' statement kam shah ha kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
||ka '''function''' ka lah ban don bun ban ia ka wei ka jaka jong ka '''algorithm''' bad '''Models''' kam lah ban pass kum ka '''arguments'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:36&lt;br /&gt;
|| '''type''' ka dei ka class kaba kyrpang ban define custom '''data-type''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:42&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, physical quantities kum '''velocity''' bad '''current''' lah ban define kum '''data-types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
||Ki lah ban pyndonkam hadien ban declare ia kiwei ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
||'''Attributes''' jong ka Modelica data-type kum '''unit''', bad '''start''' lah ban pynkylla kumba ka dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:01&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, ha ka case ba haneng '''velocity''' lah define ba kan dei kajuh kum ka '''real data type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:08&lt;br /&gt;
||Tangba ka unit la modify sha '''m/s'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:12&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ka '''model''' ba kyrteng '''bouncingBallWithUserTypes''' sha ka rukom simulate definition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:19&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ka '''OMEdit''' ban demonstrate kane ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:24&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka '''bouncingBallWithUserTypes''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:28&lt;br /&gt;
||Kane ka '''model''' ka iasyriem bad ka '''bouncingBall''' model kumba ngi lah ia kren ha ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:35&lt;br /&gt;
||Sngewbha pule lyngba sha ka jinghikai per-requisite ban sngewthuh '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:41&lt;br /&gt;
|| '''Length''' la define kum ka '''Real''' datatype. Bad ka unit ba lh modified sha '''m'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:47&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh '''Velocity''' la define kum '''Real''' bad ka unit la modofied sha '''m/s'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
|| '''h''' ka ieng ia ka jing jrong jong ka ball na sla pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  11:58&lt;br /&gt;
||La define kum '''length datatype'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:02&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh '''v''' ka ieng ia ka velocity jong ka ball.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
||La declare ba kan dei ka '''velocity datatype'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:09&lt;br /&gt;
|| Ki variable declaration  ba sah bad ki equations jong kane ka '''model''' ki iasyriem bad '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:18&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan '''simulate''' kane. Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:24&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Variables Browser''' kynmaw ba u '''h''' bad '''v''' ki don la ki units ba iadei bad ki data-types.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:34&lt;br /&gt;
||To ngan jied '''h''' ha ka '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:38&lt;br /&gt;
||Ka plot '''h''' pyrshah '''time''' ka syrien ba kata jong ka '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:43&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied '''h'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:46&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:49&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment leh ia ka jing pyrkhing ha functions bad peit i aka jingbakla ba pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:56&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:59&lt;br /&gt;
|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link harum. '''http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial''' ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:05&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki worksohop da kab pyndonkam ka spoken tutorials sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:10&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingkylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jong i aka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate codeing jong ki nuksa ba lah dep khein jong ki kot kiba paw. Sngewbha wan jngoh sha ka website ban tip kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:23&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate ki commercial simulator labs sha '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:29&lt;br /&gt;
||  '''Spoken Tutorial Project'''la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:36&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun jong ki nongshana jong ka '''OpenModelica''' ka jign kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
Ma nga I John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Functions-and-Types/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Functions-and-Types/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Functions-and-Types/Khasi"/>
				<updated>2018-06-29T10:42:56Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C2/Functions-and-Types/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka '''Func...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Functions-and-Types/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka '''Functions and Types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: Kumno ban define ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
|| Kumno ban pyndonkma ka '''algorithm'''. Kumno ban define ka '''type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam '''OpenModelica 1.9.2''' bad '''Ubuntu operating system version 14.04'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:27&lt;br /&gt;
||Tangba, kane ka rukom ka iasyriem ha '''Windows''', ”Mac OS X” lane '''FOSSEE OS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:35&lt;br /&gt;
||Ban sngewthuh kane ka  jinghikai phi donkam ban tip kumno ban define ka '''class''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:41&lt;br /&gt;
||Phi donkam ka jingtip jong ki '''functions''' ha kano kano ka programming language.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:46&lt;br /&gt;
|| Ki jinghikai pre-requisite lah dep batai ha ka website ka jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:52&lt;br /&gt;
|| To ngin ia kren ia ka '''function''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:55&lt;br /&gt;
||'''function''' ka dei ka class kaba kyrpang ba lah ban shim ki input bad return output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:01&lt;br /&gt;
||Ka don ki '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
||Ka '''function''' kam lah ban don ki equations bad kam lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
|| Ka syntax jong  ka “function”kadei kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:15&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia thoh ka '''function''' ba kyrteng '''polynomialEvaluator''' kaba shim '''x''' kum ka input bad kan return '''f(x) = a x (squared) (plus) b x (plus) c''' ha kaba '''a=1, b=2''' bad '''c=1''' kum ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:36&lt;br /&gt;
|| '''polynomialEvaluator''' file lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha download bad save baroh ki files ba lah ban ioh na '''Code Files''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:46&lt;br /&gt;
||Ban pyni '''polynomialEvaluator''' function, to ngan leit sha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:52&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' mynta ka lah plié ha '''Welcome''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:56&lt;br /&gt;
||Phi lah iohi tang ka liang jong ka '''OMEdit''' window naduh ba nga lah zoomed hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
||Ngan pyni ia phi ka jaka kaba kham biang da kaba kynriah ka window lada donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:09&lt;br /&gt;
|| Ban plie ka files kaba phi lah dep download, klik ha '''Open Model/Library File''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:16&lt;br /&gt;
||Nga lah dep save baroh ki files ha ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||To ngan jied lang ia ki bad klik ha '''open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:24&lt;br /&gt;
||Lada ngi lah dep save kine ki file ha ki folder kiba pher, phi lah ban plié man la kawei la ka jong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| &lt;br /&gt;
Kynmaw ba kine harum '''classes''' lane '''functions''' mynta lah plié ha '''OMEdit''': '''bouncingBallWithUserTypes''' , '''functionTester''' ,'''multipleFunctionTester''',  '''multiplePolynomialEvaluator''' bad  '''polynomialEvaluator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
|| Ban plie '''polynomialEvaluator''' function bad view iaka, Right-klik hau icon ha '''Libraries Browser''' bad jied '''View Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:02&lt;br /&gt;
||Lada ka function ka plie ha ka '''Text View''', plie ia ka ha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| Ka kyrteng jong kane ka '''function''' ka dei '''polynomialEvaluator''' kumba ngi lah dep ia kren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:14&lt;br /&gt;
|| '''x''' u dei u '''real''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:17&lt;br /&gt;
|| '''input''' ka dei ka keyword kaba pyndonkam ban kdew '''input''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:22&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''output''' ka dei ka keyword kaba dei ban kdew '''output''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:28&lt;br /&gt;
|| “fx” udei u '''real''' variable uba ieng ia u '''f(x)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:33&lt;br /&gt;
||Uno uno u variable lane parameter ubym dei u '''input''' lane '''output''' la kdew da kaba pyndonkam '''protected'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||'''a''' u dei '''real''' parameter bad u value jong u udei '''1'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:47&lt;br /&gt;
|| Ki values jong u '''a''', '''b''' bad '''c''' lah dep iakren lypa ha ki slides. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:53&lt;br /&gt;
|| Sngewbha kynmaw ba '''a''', '''b''' bad '''c''' kidei ki “protected” parameters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:59&lt;br /&gt;
||'''Algorithm''' ki ieng na ka bynta ka jing sdang jong ka '''algorithm''' section jong ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:05&lt;br /&gt;
||'''Algorithm''' section ka lah ban don ki '''assignment''' tang ki statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:10&lt;br /&gt;
||Kane ka sign ka kdew ia ka '''assignment'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:14&lt;br /&gt;
|| Haka '''assignment''' statement ka value jong ka liang kamon la assigned sha ka liang jong ka liang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:20&lt;br /&gt;
|| Ka liang kadiang kumba ka dei ka expression ka bym tip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
||Ha kane ka case '''fx''' udei u variable bym tip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:29&lt;br /&gt;
|| Ka value jong ka expression sha ka liang kadiang hangne lah ban khein lada u value jong u '''x''' ym tip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
|| '''x''' u kumba u long u pass ka '''input''' kum argument sha u '''function''' haba u lah shah khot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin ia peit kumno ban call ia ka '''function''' da kaba pyndonkam '''function Tester''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:49&lt;br /&gt;
||'''function Tester''' icon lah dep iohi lypa ha ka '''Libraries Browser''' namar nga lah dep plié lypa ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:56&lt;br /&gt;
|| Ban plié ia kane '''class''', klik arsien ha une u icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:01&lt;br /&gt;
||Kane ka dei kawei na ka rukom ban peit ia ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:05&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban right klik ha u icon bad jied '''View Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:11&lt;br /&gt;
||“z” u dei u “real” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:14&lt;br /&gt;
||'''polynomialEvaluator''' function lah khot bad ka  '''input''' argument jong '''10''' units  bad la equated sha'''z'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|| Ka '''input''' value(varaible) jong u '''polynomialEvaluator''' kata ka dei '''x''' u shim ia ka value jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:31&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin ia simulate kane ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
||Ban simulate kane ka '''class''' phi lah ban right klik ha '''functionTester''' icon ha '''Library Browser''' bad jied '''Simulate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
||Ka class mynta lah dep simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban pyndonkam ka '''Simulate''' button ha ka toolbar ban simulate ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:53&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan pyni ia phi ka '''Plotting prespective''' da kaba kynriah lut sha ka '''OMEdit''' wondow sha ka kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:00&lt;br /&gt;
||Jied '''z''' ha ka '''variables browser'''|-&lt;br /&gt;
|| 06:04&lt;br /&gt;
||Kymnaw ba ka value jong u '''z''' u equal sha u value jong '''f(x)''' ha '''x = 10'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:12&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan nym jied '''z''' bad delete kane ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:18&lt;br /&gt;
||To ngan leit phai biang sha ka '''Modeling prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:21&lt;br /&gt;
||Klik ha '''polynomialEvaluator''' tab ba sha jrong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''polynomialEvaluator''' function ka don tang kawei ka '''output''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:31&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan pyni ia phi kumno ban '''output''' ar lane bun ki variables da kaba pyndonkam ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:38&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ka '''function''' ba kyrteng '''multiplePolynomialEvaluator''' kaba don artylli ki '''output''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
||Before viewing that '''function''' let me close the tabs of '''PolynomialEvaluator''' and '''FunctionTester'''.&lt;br /&gt;
Shuwa ban peit kitei ki “function” to ngan khang ka tab jong “PolynomialEvaluator” bad “Function Tester”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:54&lt;br /&gt;
||Namar ka '''Libraries Browser''' kam da paw, to ngan shift ia ka window sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:01&lt;br /&gt;
|| Klik arsien ha '''multiplePolynomialEvaluator''', '''multipleFunctionTester''' bad '''bouncingBallWithUserTypes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
||Shift biang ia ka window sha ka jaka ba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:15&lt;br /&gt;
||Leit sha '''multiplePolynomialEvaluator''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:19&lt;br /&gt;
||Kane ka '''function''' ka iasyriem bad ka '''polynomialEvaluator''' function lait noh na ka bynta ka additional '''output''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| An '''output''' variable name '''gx''' has been declared.&lt;br /&gt;
Ka “output” variable ka kyrteng “gx” lah dep declare.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:32&lt;br /&gt;
|| '''gx''' la assigned u value jong '''a x (squared) (minus) b x (plus) c'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
||Ka order ha kaba ka '''output''' lane '''input''' variables ba lah declare ki long kongsan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:45&lt;br /&gt;
||Ngin sa ia sngewthuh kham bun shapang kane ynda ngi ia kren '''multipleFunctionTester''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ka '''multipleFunctionTester''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:56&lt;br /&gt;
|| '''y''' bad '''z''' la declare kum '''real''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:01&lt;br /&gt;
|| '''multiplePolynomialEvaluator''' function la khot bad ka '''input''' argument jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:08&lt;br /&gt;
||Kane kamut ba ka '''input''' variable jong '''multiplePolynomialEvaluator''' ka shim ia ka value jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| '''y''' bad '''z''' ka shim i aka value jong f(x) bad '''g(x)''' ha '''x=10''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:26&lt;br /&gt;
||'''y''' ka shim ia ka value jong ka '''output''' variable '''fx''' namar kane ka declaration jong '''fx''' ka paw shuwa ka declaration jong '''gx''' ha ka '''function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan simulate kane ka '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Simulate''' button. Khang i aka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
||Jied '''y''' bad '''z''' ha ka '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
||Kynmaw baka values jong u '''y''' bad '''z''' ki dei kijuh kum '''f(x) ''' bad g(x) ha '''x=10''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:01&lt;br /&gt;
|| Delete ka result bad phai biang sha '''Modeling Prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:06&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pynkylla ka order jong u '''y''' bad '''z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:11&lt;br /&gt;
||Delete '''(y,z)''' bad type '''(z,y)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
||Bad save kane ka class da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
||Simulate ia kane ka '''class''' sa shisien. Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:28&lt;br /&gt;
|| Jied '''y''' bad '''z''' ha ka '''variables browser''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
||Kynmaw b aka values jong u '''y''' bad '''z''' lah dep pynkylla kum ban ia nujor bad ka case kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:41&lt;br /&gt;
||To ngan delete kane ka result bad phai biang sha '''Modeling Prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:47&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:50&lt;br /&gt;
|| '''algorithm''' ka dei ka '''Modelica syntax element''' ban pynlong ka procedural programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:56&lt;br /&gt;
||Tang '''assignment''' statement la shah ha ka '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:01&lt;br /&gt;
||'''Assignment''' statements ka pyndonkam ki symbol harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:06&lt;br /&gt;
||Data flow ha ka '''assigment''' statements na ka kamon sha ka kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:10&lt;br /&gt;
|| Ki don khyndiat ki jing pyrkhing ha ki functions ba define ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:16&lt;br /&gt;
||Ka jing Pyndonkam ka '''der()''' ha ka function ka long invalid. Pyndonkam jong ka '''time''' variables kam lah ban shah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:23&lt;br /&gt;
||Ka jing pyndonkam jong u '''when''' statement kam shah ha kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
||ka '''function''' ka lah ban don bun ban ia ka wei ka jaka jong ka '''algorithm''' bad '''Models''' kam lah ban pass kum ka '''arguments'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:36&lt;br /&gt;
|| '''type''' ka dei ka class kaba kyrpang ban define custom '''data-type''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:42&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, physical quantities kum '''velocity''' bad '''current''' lah ban define kum '''data-types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
||Ki lah ban pyndonkam hadien ban declare ia kiwei ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
||'''Attributes''' jong ka Modelica data-type kum '''unit''', bad '''start''' lah ban pynkylla kumba ka dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:01&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, ha ka case ba haneng '''velocity''' lah define ba kan dei kajuh kum ka '''real data type'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:08&lt;br /&gt;
||Tangba ka unit la modify sha '''m/s'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:12&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ka '''model''' ba kyrteng '''bouncingBallWithUserTypes''' sha ka rukom simulate definition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:19&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ka '''OMEdit''' ban demonstrate kane ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:24&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka '''bouncingBallWithUserTypes''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:28&lt;br /&gt;
||Kane ka '''model''' ka iasyriem bad ka '''bouncingBall''' model kumba ngi lah ia kren ha ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:35&lt;br /&gt;
||Sngewbha pule lyngba sha ka jinghikai per-requisite ban sngewthuh '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:41&lt;br /&gt;
|| '''Length''' la define kum ka '''Real''' datatype. Bad ka unit ba lh modified sha '''m'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:47&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh '''Velocity''' la define kum '''Real''' bad ka unit la modofied sha '''m/s'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
|| '''h''' ka ieng ia ka jing jrong jong ka ball na sla pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  11:58&lt;br /&gt;
||La define kum '''length datatype'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:02&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh '''v''' ka ieng ia ka velocity jong ka ball.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
||La declare ba kan dei ka '''velocity datatype'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:09&lt;br /&gt;
|| Ki variable declaration  ba sah bad ki equations jong kane ka '''model''' ki iasyriem bad '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:18&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan '''simulate''' kane. Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:24&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Variables Browser''' kynmaw ba u '''h''' bad '''v''' ki don la ki units ba iadei bad ki data-types.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:34&lt;br /&gt;
||To ngan jied '''h''' ha ka '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:38&lt;br /&gt;
||Ka plot '''h''' pyrshah '''time''' ka syrien ba kata jong ka '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:43&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied '''h'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:46&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:49&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment leh ia ka jing pyrkhing ha functions bad peit i aka jingbakla ba pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:56&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:59&lt;br /&gt;
|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link harum. '''http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial''' ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:05&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki worksohop da kab pyndonkam ka spoken tutorials sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:10&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingkylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jong i aka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate codeing jong ki nuksa ba lah dep khein jong ki kot kiba paw. Sngewbha wan jngoh sha ka website ban tip kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:23&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate ki commercial simulator labs sha '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:29&lt;br /&gt;
||  '''Spoken Tutorial Project'''la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:36&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun jong ki nongshana jong ka '''OpenModelica''' ka jign kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
Ma nga I John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi"/>
				<updated>2018-06-06T05:53:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial ha '''Array Functions and Operations'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia leit ban pule: kumno ban pyndonkam '''OMShell''', kumno ban pyndonkam '''array construction functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
||  Kumno ban pynlong '''arithmetic operations''' ha '''vectors''' bad '''matrices'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:23&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam '''array conversion functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:27&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam '''OpenModelica 1.9.2''' '''Ubuntu Operating System version 14.04''' bad '''gedit'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka '''Windows''' u lah ban pyndonkam kano kano ka text editor kum '''Notepad''' ha ka jaka jong ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthhuh bad ban practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jingtip jong ka '''function''' bad '''array declaration''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
||Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:02&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pule kham bun shaphang '''OMShell''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:06&lt;br /&gt;
||'''OMShell''' ka dei ka interactive command line tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
||Ka dei ka bynta jong ka '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:13&lt;br /&gt;
||'''OpenModelica compiler''' lah ban invoke da kaba pyndonkam '''commands''' typed ha '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:20&lt;br /&gt;
||Ka lah ban pyndonkam na ka bynta ban loading ka '''classes''' bad simulating ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
||'''Functions''' lah ruh ban call ha '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pyndonkam mynta '''classes''' ba kyrteng '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' bad '''functionTester''' ban pyni '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
||Kine ki '''classes''' ngi lah ia kren ha ka jignhikai ka ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kine ki '''classes''', sngewbha peit ia ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:48&lt;br /&gt;
||Baroh ki '''commands''' ban pyndonkam ha kane ka jignhikai lah pynbiang ha ka file ba kyrteng '''OMShell-command.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:57&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem bad download baroh ki '''code files''' ba lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:03&lt;br /&gt;
||Sngewbha save baroh kine ki code files ha kawei ka directory n aka bynta ka jingrung kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pynmih ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
||Ban plie '''OMShell''' ha '''Ubuntu''' Operating System, klik ha '''Dash Home''' icon hajrong jong ka liang kadiang ha ka launcher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Type '''OMShell''' ha ka search bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Klik ha '''OMShell''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:28&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Windows''', phi lah ban lap ka icon ha ka '''Start''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:33&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pule khyndiat ki commands ba donkam .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
||Nyngkong, leit sha ka jaka kaba phi lah save ia ka text file ba kyrteng '''OMShell-commands.txt''' bad plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka file ka don baroh ki '''commands''' ban pyndonkam ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:52&lt;br /&gt;
||Te, phi lah ban refer na kane ka file haba phi don jing eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan switch sha ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
|| Type '''cd open and close parentheses'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:05&lt;br /&gt;
||Press '''Enter''' ban pyni ka result ba pynmih ha ka execution jong ka '''command'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| Kane ka prints ia ka lynti sha ka directory ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pynkylla ka directory ba mynta sha ka jaka ba phi lah save iaka '''code files'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:22&lt;br /&gt;
|| To ngan pynkylla ka directory ha ka system ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:25&lt;br /&gt;
||Type '''cd''' (open bad close parentheses) (hapoh double quotes), specify ia ka path. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka '''Windows''' path ka pyndonkam '''forward slash''' ym kum ka '''backward slash''' ba pyndonkam ha '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka '''Windows''' u donkam ban husiar ia kane ka jingshisha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia load '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
||Type '''loadFile'''() (hapoh parentheses) (hapoh double quotes) '''polynomialEvaluatorUsingVectors.mo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba '''F''' udei u upper-case ha '''loadFile()''' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
||Kane ka command lah ban pyndonkam ban load '''class''' lane '''model''' files bad ka file extension jong '''.mo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
||Mynta press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:28&lt;br /&gt;
|| Lada ka file la lap, '''OMShell''' returns '''true'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:33&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia khot ia kane ka function interactively.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
||Type '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' (hapoh ka  arguments jong) '''10'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
|| Kane ka command ka shim ia ka input argument jong '''10''' units bad pynpaw ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
||To mynta ngan load ka '''functionTester Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
||Type '''loadFile''' (open bad close parentheses)(hapoh double quotes) '''functionTester.mo'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia simulate '''functionTester class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
||Type '''simulate''' (within parantheses) '''functionTester'''(comma)'''startTime'''(equals) '''0 stopTime'''(equals) '''1''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:32&lt;br /&gt;
|| Ka simulation mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||To ngin ia plot u variable '''z''' na '''functionTester''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
|| Type '''plot''' (hapoh parantheses) (hapoh curly braces) '''z''' bad press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:50&lt;br /&gt;
||Kane ka command ka pynmih ka plot jong ki variable '''z''' vs '''time'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| '''Array construction functions''' la pyndonkam ban shna '''arrays''' jong ka size ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:06&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin ia peit  ha khyndiat ki '''array construction functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:11&lt;br /&gt;
||Ngin ia practice ruh ia ki da kaba pyndonkam ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
||'''fill()''' u dei u function ba pyndonka ba shna kano kano ka '''array''' bad baroh ki elements kumjuh.: ka sytax na ka bynta ka '''fill''' ka dei kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:25&lt;br /&gt;
||Nyngkong '''argument''' ka ieng ia ka number kaba pyndap ia ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|| Ka '''arguments''' kaba sah ka ieng  ia ka size jong man la ka dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:34&lt;br /&gt;
||'''zeros()''' ka dei ka function ba pyndonkam ban shna ka '''array''' pyndap bad u zeros.:  Syntax naka bynta '''zero()''' function ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:44&lt;br /&gt;
||'''Arguments''' ka ieng ia ka size jong man la ka dimension jong ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:50&lt;br /&gt;
||'''identity()''' function ka shna ka identity matrix. Ka shim kawei ka '''argument''' kaba ieng ia ka size jong baroh ar ki dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pyni kine ki functions da kaba pyndonkam '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:06&lt;br /&gt;
||To ngan phai biang sha ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:09&lt;br /&gt;
|| Type '''fill'''(hapoh parantheses) '''5''' (comma) '''2''' (comma) '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
||Kane ka command ka pynmih ki two by two matrix bad baroh ki elements ki dei '''5'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
||Ka '''arguments''' kaba nyngkong ka ieng ia ka element ka ban pyndap hapoh ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||'''2''' ka ieng ia ka size jogn ka dimension kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||bad kaba lai ka argument '''2''', ka ieng ia ka size jong ka dimension kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:40&lt;br /&gt;
||Mynta press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ka result ka dei kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
||Elements bad uwei u set jong u curly braces ka ieng na ka bynta ka row.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| Te kane ka matrix ka don ar tylli ka rows bad ar tylli kacolumns.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pyndonkam '''zeros() function''' ban shna ka (two by two) matrix ryngkat bad baroh ki elements '''zero'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:05&lt;br /&gt;
|| Type '''zeros''' (hapoh parentheses) '''2''' (comma) '''2''' bad press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:13&lt;br /&gt;
||Ka result ka dei kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang mynta '''identity function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:19&lt;br /&gt;
||Type ‘‘‘identity(3)’‘‘.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:23&lt;br /&gt;
||Kane ka shna ka '''identity''' matrix kaba dei '''3''' (by) '''3''' ha ka size.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ruh ban leh '''arithmetic operations''' bad pyndonkam '''assignment statements''' ha '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
||To ngin ia shna ar tylli ki matrices bad pynlong '''arithmetic operations''' ha ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:42&lt;br /&gt;
|| Type '''a''' (colon) (equals) (hapoh square brackets) '''1''' (comma) '''2''' (semicolon) '''3''' (comma) '''4'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:54&lt;br /&gt;
||'''Comma''' la pyndonkam ban pyniapher ki elements ha ka row&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:58&lt;br /&gt;
||Katba '''semi-colon''' la pyndonkam ban pyniapher ka row da lade. Mynta press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:07&lt;br /&gt;
|| Type '''b''' (colon) (equals) '''identity(2)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
||Kane ka pynmih ka '''2 by 2 identity''' matrix.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pynlong '''arithmetic operations''' ha '''a''' bad '''b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:24&lt;br /&gt;
||Type '''a''' (plus) '''b''' bad press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong ka matrix addition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
|| Type '''a '''(asterisk) '''b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong matrix multiplication. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
|| Type '''a''' (dot) (asterisk) '''b''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong ia ki element ka multiplication jong artylli ki matrices.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba kam dei kaba donkam ban define ia ka data-types jong u variables ba pyndonkam ha ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:02&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:06&lt;br /&gt;
|| '''Reduction functions''' ka shim ia ka '''array''' kum ka '''input''' bad return '''scalar''' kum ka'''output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
||'''min()''' ka dei ka '''function''' kaba return ka value kaba rit ha ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:19&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh, '''max() function''' ka return ia ka value kaba heh ha ka '''array'''. '''sum()''' ka returns ia ka sum jong baroh ki elements bad '''product()''' ka returns ka product jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:33&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMShell''' ban pyni kine ki functions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:38&lt;br /&gt;
|| To ngan shna ka matrix kaba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:41&lt;br /&gt;
||'''x (colon)(equals) (hapoh square brackets) 3 (comma) 4 (semicolon) 5 (comma) 6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Type '''min (x)''' ban ioh ia ka value kaba rit jong u '''x'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| Type '''max(x)''' ban ioh ia ka value kaba heh ha ka array '''x'''..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:08&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh type '''sum(x)''' ban ioh ia ka sum jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  11:15&lt;br /&gt;
|| Bad '''product (x)''' ban ioh ia ka product jong man la ki elements min array '''x'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:23&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:27&lt;br /&gt;
|| To ngin ia kren mynta shibun kiwei ki '''functions''' kaba shim ia ka '''array''' kum ka '''input'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
||'''abs()''' ka dei ka '''function''' kaba return ia ka '''array''' bad ka '''absolute values''' jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
||'''size()''' ka returns ia ka '''vector''' ryngkat bad ka size jong man la ka dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
||'''ndims()''' returns ia ka number jong ka dimensions ha ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngi pyndonkam '''OMShell''' ban leh interactively ban pyni '''array functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
||Kine ki '''functions''' ki dei shi bynta jong ka '''Modelica''' language specification.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Te, ki lah ban pyndonkam katba dang thoh '''classes''' ha ka '''OMEdit''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:11&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, apply '''abs()''','''ndims()''' bad '''size() functions''' ha ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:19&lt;br /&gt;
||Kaba ar, ngi hap ban pyndonkam ka '''two-dimensional array''' lane matrix kum ka '''argument''' sha man la ki '''functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, leh ia baroh kine ki '''functions''' bad '''three-dimensional arrays'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:35&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum:[http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:42&lt;br /&gt;
||Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spokentutorials. Ka ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Lad phi don ka jing kylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh ha ka webpage ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate coding jong ki nuksa kiba lah dep khein jong ki kot kiba paw. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha ka '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:06&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' lah noh synniang da ka '''NMEICT, MHRD''' jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:14&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ki nongshna jong ka '''OpenModelica''' na kabynta ka jing kyrshan ka jong ki. Ma nga  I jong Nongkynrih Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi"/>
				<updated>2018-06-05T08:24:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Arrays'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:05&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban declare '''array''' variables, kumno ban shna '''arrays''', kumno ban pyndonkam '''for''' bad '''while''' loops bad kumno ban pyndonkma '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam kino kino ki operating system harum ban practice kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai: phi donkam ka jingsngewthuh jong '''arrays''' ha kano kano ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||Phi donkam ban tip kumno ban define ka '''class''' ha '''Modelica'''. Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
|| '''Vector''' ka dei ka one dimensional array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
||Ka don kawei ka index.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:55&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na kabynta ka vector declaration lah pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
||Ka nuksa ba lah pyni  ka declare ia u variable '''a''' ha kaba ka size ka dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
||U '''vector''' lah banshna da kaba kynthup ia ki elements ha ki curly braces.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:11&lt;br /&gt;
||Kane ka nuksa ka define ia u '''vector''' parameter '''a''' bad '''2''' bad '''3''' kum ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
|| Ban access ki elements jong u '''vector''', ka long kaba donkam ban sngewthuh '''indexing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na ka bynta '''vector indexing''' kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
||'''Vector indexing''' ka sdang naduh '''1''' bad '''Indices''' ka dei ban dei '''integers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:35&lt;br /&gt;
|| To ngin ia shna ka '''function''' ba kyrteng '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:41&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''function''' ka dei ka extension jong '''polynomialEvaluator''' function kaba ngi lah ia kren ha ki jinghikai ba hashuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
||Ngin ia bujli ki parameters '''a,b''' bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' bad u vecotr '''a''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|| Sngwebha download bad kave baroh ka files ba lah ban ioh n aka link '''Code Files''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:05&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jing suk ka jong ngi, '''polynomialEvaluator''' function lah ruh ban ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:12&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia phai sha '''OMEdit'''  ban pyni kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' ka lah plié mynta ha ka '''Welcome''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plié baroh ki files kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ki classes harum lane ka functions mynta ki lah plié ha ka OMEdit: '''functionTester''', '''matrixAdder''',   '''polynomialEvaluator''' bad  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:42&lt;br /&gt;
|| Mynta, ban view ia ki to ngan clik arsien ha man la ki icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:49&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit'''  window sha ka liang kadiang n aka bynta ka jing I kaba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
||Leit sha '''polynomialEvaluator''' tab..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
||Plie ia ka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:03&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka '''function''', peit i aka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| To ngan leit sha  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''. Plie i aka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:16&lt;br /&gt;
||'''Input''' bad '''output''' variables ki dei ki juh kum ha ka '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
||Parameters '''a,b'''bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' lad bujli bad ka vector '''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:32&lt;br /&gt;
|| Size jong kane ka vector ka dei '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:36&lt;br /&gt;
||Ki elements jong kane ka vector la kynthup ha ki curly braces kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||Ki elements lah pyniaphiah da u '''comma'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''assignment''' statement ka elements jong ka vector '''a''' la accessed da kaba pyndonkam ki indices jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:54&lt;br /&gt;
|| '''a[1]''' u dei u element ba nygkong jong u vector'''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, element baa r bad element b alai jong ka vector '''a'''la accessed ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| Now, let me switch to '''functionTester''' tab.&lt;br /&gt;
Mynta, to ngan phai sha ka “functionTester” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:13&lt;br /&gt;
||Plie i aka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
||Kane ka class ka iasyriem bad ka '''functionTester''' class kumba lah iakren ha ka jinghikai ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| '''z'''u dei u Real variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
||  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''function la khot bad ka '''input''' argument jong '''10''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:35&lt;br /&gt;
|| Ka value la returned da kane ka function la equated sha u '''z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan Simulate kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
||Khang iaka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|| Jied '''z''' ha ka '''variables''' browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:53&lt;br /&gt;
||Kynmaw b aka value jong u '''z''' u equal sha u '''f(x)''' ha '''x = 10'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:00&lt;br /&gt;
||Kane ka plot ka dei kajuh kumba kumba ngi lah ia khmih ha ka case jong ka '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:07&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan nym jied '''z''' bad delete i aka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Go back to '''Modeling perspective'''&lt;br /&gt;
Leit phai biang sha “Modeling prespective”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
|| Now let me switch to the slides.&lt;br /&gt;
Mynta to ngan phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:19&lt;br /&gt;
|| '''for''' loop is used to iterate statements a given number of times.&lt;br /&gt;
“for” loop la pyndonkam ban iterate ka statement jong u number ba ai ha ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
||It can be used in '''algorithm''' and '''equation''' sections.&lt;br /&gt;
Lah ban pyndonkam ha ka “algorithm” bad “equation” sections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' for '''for''' loop is as shown with an example. &lt;br /&gt;
“Syntax” n aka bynta ka “for” loop ka dei kumba lah pyni ha ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| To demonstrate how to use '''for''' loop let me go back to '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
Ban pyni kumno ban pyndonkam ka “for” loop to ngin ia phai biang sha ka “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
|| Click on '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' tab.&lt;br /&gt;
Klik ha “polynomialEvaluatorUdingVectors” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
|| In the '''assignment''' statement for '''fx''', we are accessing the elements of vector '''a'''. &lt;br /&gt;
Ha ka “assignment” statement n aka bynta ka “fx”, ngi lah access ia ki elements jong u vecotor “a”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:52&lt;br /&gt;
||This can also be done using a '''for''' loop. &lt;br /&gt;
Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ka “for” loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:55&lt;br /&gt;
||Now, let us see how to include a '''for''' loop in the '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
Mynta, to ngin ia peit kumno ban kynthup ka “for” loop ha ka “algorithm” section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Firstly, '''Comment''' the assignment statement for '''fx''' by inserting double slash at the beginning and end.&lt;br /&gt;
Nyngkong eh, “Comment” ka assignment statement n aka bynta ka “fx” da kaba thep artylli ki slash ha kaba sdang bad kaba kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
||Save this function by pressing '''Ctrl+S'''.&lt;br /&gt;
Save kane ka function da kaba press “Ctrl+S”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:15&lt;br /&gt;
|| The '''for''' loop to be inserted has been provided in a text file named '''for-loop.txt'''. &lt;br /&gt;
Ka “for” loop ka ban thep ka lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng “for-loop.txt”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:23&lt;br /&gt;
||It is available on our website. I have opened this file using '''gedit'''. &lt;br /&gt;
Lah ban ioh n aka website ka jong ngi. Nga lah dep plié kane ka file da kaba pyndonkam “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:29&lt;br /&gt;
||Windows users may use '''notepad''' or any other text editor to open it.&lt;br /&gt;
U nongpyndonkam ka Windows ruh u lah ban pyndonkam ka “notepad” lane kano kano ka text editor ban plié i aka .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:35&lt;br /&gt;
|| Let me go to '''gedit'''.&lt;br /&gt;
To ngan leit sha ka “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:38&lt;br /&gt;
|| Copy all the statements by pressing '''Ctrl+C'''.&lt;br /&gt;
Copy baroh ka statements da kaba press “Ctrl+C”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:44&lt;br /&gt;
||Go back to '''OMEdit'''&lt;br /&gt;
Leit phai biang sha ka “OMEdit”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:46&lt;br /&gt;
|| Press '''Enter'''.  Paste all the statements by pressing '''Ctrl + V'''. &lt;br /&gt;
Press “Enter”. Paste baroh ki statements da kaba press “Ctrl + V”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:53&lt;br /&gt;
||Save this function by pressing '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
Save kane ka function da kaba press “Ctrl + S”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:57&lt;br /&gt;
|| Now, let me explain each statement of this loop. &lt;br /&gt;
Mynta, to ngan batai man la ka statement jong kane ka loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:02&lt;br /&gt;
||This statement assigns '''fx '''an initial value of zero before the loop starts.&lt;br /&gt;
Kane ka statement assigns “fx” kum ka initial value jong u zero shuwa b aka loop kan sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| Here, '''i''' serves as a loop counter. &lt;br /&gt;
Hangne, “i” ka trei kum ka loop counter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:12&lt;br /&gt;
||The loop runs until value of '''i''' is '''3'''. &lt;br /&gt;
Ka loop ka iaid haduh b aka value jong “i” udei u “3”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
||It is not necessary to declare '''i''' before it is used. &lt;br /&gt;
Kam da long kaba donkam ban declare “i” shuwa ban pyndonkam i aka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
||Let me scroll down a bit.&lt;br /&gt;
To ngan scroll i aka shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| This statement iteratively adds terms of the polynomial '''f(x)'''.&lt;br /&gt;
Kane ka statement iteratively ka adds terms jogn ka polynomial “f(x)”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||Polynomial '''f(x)''' has been discussed while discussing '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
Polynomial “f(x)” lah dep ia kren katba ngi dang ia kren “polynomialEvaluator” function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:37&lt;br /&gt;
|| This statement indicates the end of '''for''' loop.&lt;br /&gt;
Kane ka statement ka pyni ba kaba kut jong ka “for” loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Now, this function is complete.&lt;br /&gt;
Mynta, kane ka function ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
||To test this function let us use the class '''functionTester'''.&lt;br /&gt;
Ban test kane ka function to ngin ia pyndonkam ka class “functionTester”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||I have made no changes to this function to this '''class'''.&lt;br /&gt;
Ngam khlem leh kano kano ka jingkylla ha kane ka function jong kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
|| let me simulate this class by pressing '''Simulate''' button in the toolbar.&lt;br /&gt;
To ngan simulate kane ka class da kaba press “Simulate” button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||  Select '''z''' in '''variables browser'''. &lt;br /&gt;
Jied “z” ha “variables browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
||Note that the value of '''z''' remains the same after changes are made to the function.&lt;br /&gt;
Kynmaw b aka value jong u “z” u neh katjuh hadien ka jingkylla lah dep leh ha ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
||Let me de-select '''z''' and delete the result.&lt;br /&gt;
To ngan nym jied “z” bad delete i aka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:14&lt;br /&gt;
|| Go back to '''Modeling perspective'''&lt;br /&gt;
Leit phai boang sha “Modeling prespective”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Now let me go back to the slides once again.&lt;br /&gt;
Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| '''while''' loop is used to iterate statements until a given condition is satisfied.&lt;br /&gt;
“while” loop la pyndonkam ha ka oterate statements haduh b aka condition ba lah ai ka biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:27&lt;br /&gt;
||'''while''' loop cannot be used in '''equation''' section.&lt;br /&gt;
“while” loop kam lah ban pyndonkam ha ka “equation” section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:31&lt;br /&gt;
||'''for ''' loop is more frequently used in Modelica as compared to '''while'''.&lt;br /&gt;
“for” loop ka kham pyndonkam bha ha ka Modelica ban ia nujor bad ka “while”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
|| Let us discuss '''Arrays''' now.&lt;br /&gt;
To ngin ia kren i aka “Arrays” mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
||'''Arrays''' are used to represent '''multi-dimensional''' data.&lt;br /&gt;
“Arrays” la pyndonkam ban ieng i aka  “multi-dimensional” data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:44&lt;br /&gt;
||They can be constructed using '''vector''' notation.&lt;br /&gt;
Ki lah ban shna da kaba pyndonkam “vector” notation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
|| '''Syntax''' for '''array''' declaration and '''indexing''' is as shown.&lt;br /&gt;
“Syntax” n aka bynta “array” declaration bad “indexing” ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| To understated more about '''array''' construction and '''indexing'''.&lt;br /&gt;
Ban sngewthuh kham bun shaphang ka jingshna ka “array” bad “indexing”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
||Let us write a '''class''' named '''matrixAdder''' which adds '''myMatrix''' and '''adder matrices''' to give '''mySum'''. '''myMatrix''' and '''adder matrices''' are as shown. &lt;br /&gt;
To ngin ia thoh ka “class” ba kyrteng “matrixAdder” kaba adds “myMatrix” bad “adder matrices” baa i “mySum”. “myMatrix” bad “adder matrices” kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:14&lt;br /&gt;
|| Now, let me switch to '''OMEdit''' to demonstrate '''matrixAdder''' class. &lt;br /&gt;
Mynta, to ngan phai sha ka “OMEdit” ban pyni “matrixAdder” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
||It is already open in '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
Ka lah dep plié lypa ha “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:23&lt;br /&gt;
|| Click on '''matrixAdder''' tab.&lt;br /&gt;
Klik ha “matrixAdder” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:26&lt;br /&gt;
||Open it in '''Text view'''.&lt;br /&gt;
Plié i aka ha “Text view”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:29&lt;br /&gt;
|| '''myMatrix''' is a '''Real''' parameter array. &lt;br /&gt;
“myMatrix” ka dei ka “Real” parameter array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
|| Numbers in square bracket represent size of this '''array'''.&lt;br /&gt;
Numbers ha ki brackets ba sawdong ka dei i aka size jong kane ka “array”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
||The size of first dimension is '''3'''. &lt;br /&gt;
Ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka dei “3”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
||Similarly, the size of second dimension is '''2'''.&lt;br /&gt;
Kumjuh ruh, ka size jogn ka dimension kaba ark a dei “2”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:46&lt;br /&gt;
|| '''myMatrix''' array is constructed using three vectors of two elements each. &lt;br /&gt;
“myMatriz” array la shna da kaba pyndonkam lai tylli ki vectors jong artylli ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:53&lt;br /&gt;
|| '''{1,2}''' represents the first vector. &lt;br /&gt;
“{1,2}” ka thew i aka ka vector ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:57&lt;br /&gt;
|| '''{3,4}''' is the second one and &lt;br /&gt;
“{3,4}” ka dei kaba ar bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:00&lt;br /&gt;
|| '''{5,6}}''' represents the third vector. &lt;br /&gt;
“{5,6}” ka thew i aka vector kaba lai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:04&lt;br /&gt;
||Size of each of this vectors is equal to size of second dimension of this array. &lt;br /&gt;
Ka size jong man la kane ka vector ka equal i aka size kaba ar  jong ka dimension jong kane ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:11&lt;br /&gt;
||Hence, the size of second dimension of myMatrix is '''2'''.&lt;br /&gt;
Na kata, ka size jong ka dimension kaba ar jong ka myMatrix ka dei “2”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:16&lt;br /&gt;
||The number of vectors is equal to the size of first dimension. Hence, the size of first dimension is equal to '''3'''.&lt;br /&gt;
Ka number jong ka vectors ka ia katjuh bad ka size jong ka dimension kaba nyngkong. Na kata, ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka equal sha u “3”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:25&lt;br /&gt;
|| '''adder''' matrix is constructed in a similar fashion.&lt;br /&gt;
“adder” matrix la shna ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
|| To add this two arrays or matrices we need to access elements from two dimensions. &lt;br /&gt;
Ban add kine ki artylli ki array lane matrices ngi donkam ban access ki elements n aka two dimensions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:35&lt;br /&gt;
||Hence '''a''' '''nested for''' loop is required.&lt;br /&gt;
Na kata “a” “nested for” loop ka donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| This '''for''' loop runs through the first dimension.&lt;br /&gt;
Kane ka “for” loop ka iaid lyngba ka dimension kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
|| Similarly this '''for''' loop runs through the second dimension.&lt;br /&gt;
Kumjuh ruh kane ka “for” loop ka iaid lyngba ka dimension kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
||Let me scroll down a bit.&lt;br /&gt;
To ngan scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Corresponding elements of '''myMatrix''' and '''adder matrices''' are added to yield '''mySum'''&lt;br /&gt;
Corresponding elements jong ka “myMatrix” bad “adder matrices” la pyndap ban pynmih “mySum”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| This statements represent the end of each '''for''' loop. The class is now complete.&lt;br /&gt;
Kane ka statements ka thew ia kaba kut jong man ka “for” loop. Ka class mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
|| Let me simulate it by clicking on '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
To ngan simulate i aka da kaba klik ha “Simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
||Close the pop up window if it appears.&lt;br /&gt;
Khang i aka pop up window lada ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:15&lt;br /&gt;
||Let me expand '''variables''' column.&lt;br /&gt;
To ngan pynheh i aka “variables” column.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:18&lt;br /&gt;
||Select '''adder[1,1]''', '''myMatrix[1,1]''',  and '''mySum[1,1]'''.&lt;br /&gt;
Jied “adder[1,1]”, “myMatrix[1.1]”, bad “mySum[1,1]”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
||Note that '''adder[1,1]''' plus '''myMatrix[1,1]''' gives '''mySum[1,1]''' which means that the result is accurate. &lt;br /&gt;
Kynmaw b aka “adder[1,1]” plus “myMatrix[1,1]” ka ai “mySum[1,1]” kaba mut b aka result ka long accurate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:35&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied ia ki bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:43&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment: thoh ia ka function ba kyrteng “vectorReversal” ban reverse i aka order jong ki elements ha ka vector.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh thoh i aka function “matrisReversal” ban pynkylla ia ka order jong ki elements ha man la ki row jong ka matrix.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:00&lt;br /&gt;
||Thoh “functionTester” class ban test kine artylli ki functions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:09&lt;br /&gt;
|| Sngewbha peit ia ka video ba lah ban ioh n aka link harum: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial''' ka batai kyllum ia ka  '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:15&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials. Ka ai certificates. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jong kylli kaba iadei bad kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh sha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Ngin lum ki coding jong ka nuksa ba lah dep leh jong ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
||Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Sngewbha wan jngoh ha ka website ba harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha OpenModelica. Sngewbha wan jngoh ia ka website bah arum na ka bynta ka jingtip ba kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun kaba shna jong ka “OpenModelica” ka jing kyrshan ka jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| khublei ba lah iasnoh lang ha kane ka jing hikai Ma nga I John Nongkynrih.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi"/>
				<updated>2018-06-04T08:17:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Arrays'...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Arrays'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:05&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban declare '''array''' variables, kumno ban shna '''arrays''', kumno ban pyndonkam '''for''' bad '''while''' loops bad kumno ban pyndonkma '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam kino kino ki operating system harum ban practice kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:32&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai: phi donkam ka jingsngewthuh jong '''arrays''' ha kano kano ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||Phi donkam ban tip kumno ban define ka '''class''' ha '''Modelica'''. Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
|| '''Vector''' ka dei ka one dimensional array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
||Ka don kawei ka index.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:55&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na kabynta ka vector declaration lah pyni harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:50&lt;br /&gt;
||Ka nuksa ba lah pyni  ka declare ia u variable '''a''' ha kaba ka size ka dei '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
||U '''vector''' lah banshna da kaba kynthup ia ki elements ha ki curly braces.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:11&lt;br /&gt;
||Kane ka nuksa ka define ia u '''vector''' parameter '''a''' bad '''2''' bad '''3''' kum ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
|| Ban access ki elements jong u '''vector''', ka long kaba donkam ban sngewthuh '''indexing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' na ka bynta '''vector indexing''' kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
||'''Vector indexing''' ka sdang naduh '''1''' bad '''Indices''' ka dei ban dei '''integers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:35&lt;br /&gt;
|| To ngin ia shna ka '''function''' ba kyrteng '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:41&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''function''' ka dei ka extension jong '''polynomialEvaluator''' function kaba ngi lah ia kren ha ki jinghikai ba hashuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
||Ngin ia bujli ki parameters '''a,b''' bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' bad u vecotr '''a''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|| Sngwebha download bad kave baroh ka files ba lah ban ioh n aka link '''Code Files''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:05&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jing suk ka jong ngi, '''polynomialEvaluator''' function lah ruh ban ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:12&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia phai sha '''OMEdit'''  ban pyni kane ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' ka lah plié mynta ha ka '''Welcome''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plié baroh ki files kiba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ki classes harum lane ka functions mynta ki lah plié ha ka OMEdit: '''functionTester''', '''matrixAdder''',   '''polynomialEvaluator''' bad  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:42&lt;br /&gt;
|| Mynta, ban view ia ki to ngan clik arsien ha man la ki icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:49&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit'''  window sha ka liang kadiang n aka bynta ka jing I kaba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
||Leit sha '''polynomialEvaluator''' tab..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
||Plie ia ka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:03&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka '''function''', peit i aka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| To ngan leit sha  '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''. Plie i aka ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:16&lt;br /&gt;
||'''Input''' bad '''output''' variables ki dei ki juh kum ha ka '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
||Parameters '''a,b'''bad '''c''' jong '''polynomialEvaluator''' lad bujli bad ka vector '''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:32&lt;br /&gt;
|| Size jong kane ka vector ka dei '''3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:36&lt;br /&gt;
||Ki elements jong kane ka vector la kynthup ha ki curly braces kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||Ki elements lah pyniaphiah da u '''comma'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''assignment''' statement ka elements jong ka vector '''a''' la accessed da kaba pyndonkam ki indices jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:54&lt;br /&gt;
|| '''a[1]''' u dei u element ba nygkong jong u vector'''a'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, element baa r bad element b alai jong ka vector '''a'''la accessed ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| Now, let me switch to '''functionTester''' tab.&lt;br /&gt;
Mynta, to ngan phai sha ka “functionTester” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:13&lt;br /&gt;
||Open it in '''Text View'''.&lt;br /&gt;
Plié i aka ha “Text View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
||This class is similar to the '''functionTester''' class discussed in previous tutorial.&lt;br /&gt;
Kane ka class ka iasyriem bad ka “functionTester” class kumba lah iakren ha ka jinghikai ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| '''z''' is a Real variable.&lt;br /&gt;
“z” u dei u Real variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
|| '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' function is called with an '''input''' argument of '''10''' units.&lt;br /&gt;
“polynomialEvaluatorUsingVectors” function la khot bad ka “input” argument jong “10” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:35&lt;br /&gt;
|| The value returned by this function is equated to '''z'''.&lt;br /&gt;
Ka value la returned da kane ka function la equated sha u “z”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
||Now let me Simulate this class.&lt;br /&gt;
Mynta to ngan Simulate kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Click on '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
Klik ha “Simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
||Close the pop up window.&lt;br /&gt;
Khang iaka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|| Select '''z''' in the '''variables''' browser.&lt;br /&gt;
Jied “z” ha ka “variables” browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:53&lt;br /&gt;
||Note that the value of '''z''' is equal to '''f(x)''' at '''x = 10'''.&lt;br /&gt;
Kynmaw b aka value jong u “z” u equal sha u “f(x)” ha “x=10”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:00&lt;br /&gt;
||This plot is the same as observed in the case of '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
Kane ka plot ka dei kajuh kumba kumba ngi lah ia khmih ha ka case jong ka “polynomialEvaluator” function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:07&lt;br /&gt;
||Now let me de-select '''z''' and delete the result.&lt;br /&gt;
Mynta to ngan nym jied “z” bad delete i aka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Go back to '''Modeling perspective'''&lt;br /&gt;
Leit phai biang sha “Modeling prespective”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
|| Now let me switch to the slides.&lt;br /&gt;
Mynta to ngan phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:19&lt;br /&gt;
|| '''for''' loop is used to iterate statements a given number of times.&lt;br /&gt;
“for” loop la pyndonkam ban iterate ka statement jong u number ba ai ha ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
||It can be used in '''algorithm''' and '''equation''' sections.&lt;br /&gt;
Lah ban pyndonkam ha ka “algorithm” bad “equation” sections.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
||'''Syntax''' for '''for''' loop is as shown with an example. &lt;br /&gt;
“Syntax” n aka bynta ka “for” loop ka dei kumba lah pyni ha ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| To demonstrate how to use '''for''' loop let me go back to '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
Ban pyni kumno ban pyndonkam ka “for” loop to ngin ia phai biang sha ka “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
|| Click on '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' tab.&lt;br /&gt;
Klik ha “polynomialEvaluatorUdingVectors” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
|| In the '''assignment''' statement for '''fx''', we are accessing the elements of vector '''a'''. &lt;br /&gt;
Ha ka “assignment” statement n aka bynta ka “fx”, ngi lah access ia ki elements jong u vecotor “a”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:52&lt;br /&gt;
||This can also be done using a '''for''' loop. &lt;br /&gt;
Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ka “for” loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:55&lt;br /&gt;
||Now, let us see how to include a '''for''' loop in the '''algorithm''' section.&lt;br /&gt;
Mynta, to ngin ia peit kumno ban kynthup ka “for” loop ha ka “algorithm” section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Firstly, '''Comment''' the assignment statement for '''fx''' by inserting double slash at the beginning and end.&lt;br /&gt;
Nyngkong eh, “Comment” ka assignment statement n aka bynta ka “fx” da kaba thep artylli ki slash ha kaba sdang bad kaba kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
||Save this function by pressing '''Ctrl+S'''.&lt;br /&gt;
Save kane ka function da kaba press “Ctrl+S”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:15&lt;br /&gt;
|| The '''for''' loop to be inserted has been provided in a text file named '''for-loop.txt'''. &lt;br /&gt;
Ka “for” loop ka ban thep ka lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng “for-loop.txt”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:23&lt;br /&gt;
||It is available on our website. I have opened this file using '''gedit'''. &lt;br /&gt;
Lah ban ioh n aka website ka jong ngi. Nga lah dep plié kane ka file da kaba pyndonkam “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:29&lt;br /&gt;
||Windows users may use '''notepad''' or any other text editor to open it.&lt;br /&gt;
U nongpyndonkam ka Windows ruh u lah ban pyndonkam ka “notepad” lane kano kano ka text editor ban plié i aka .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:35&lt;br /&gt;
|| Let me go to '''gedit'''.&lt;br /&gt;
To ngan leit sha ka “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:38&lt;br /&gt;
|| Copy all the statements by pressing '''Ctrl+C'''.&lt;br /&gt;
Copy baroh ka statements da kaba press “Ctrl+C”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:44&lt;br /&gt;
||Go back to '''OMEdit'''&lt;br /&gt;
Leit phai biang sha ka “OMEdit”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:46&lt;br /&gt;
|| Press '''Enter'''.  Paste all the statements by pressing '''Ctrl + V'''. &lt;br /&gt;
Press “Enter”. Paste baroh ki statements da kaba press “Ctrl + V”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:53&lt;br /&gt;
||Save this function by pressing '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
Save kane ka function da kaba press “Ctrl + S”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:57&lt;br /&gt;
|| Now, let me explain each statement of this loop. &lt;br /&gt;
Mynta, to ngan batai man la ka statement jong kane ka loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  07:02&lt;br /&gt;
||This statement assigns '''fx '''an initial value of zero before the loop starts.&lt;br /&gt;
Kane ka statement assigns “fx” kum ka initial value jong u zero shuwa b aka loop kan sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| Here, '''i''' serves as a loop counter. &lt;br /&gt;
Hangne, “i” ka trei kum ka loop counter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:12&lt;br /&gt;
||The loop runs until value of '''i''' is '''3'''. &lt;br /&gt;
Ka loop ka iaid haduh b aka value jong “i” udei u “3”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
||It is not necessary to declare '''i''' before it is used. &lt;br /&gt;
Kam da long kaba donkam ban declare “i” shuwa ban pyndonkam i aka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
||Let me scroll down a bit.&lt;br /&gt;
To ngan scroll i aka shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| This statement iteratively adds terms of the polynomial '''f(x)'''.&lt;br /&gt;
Kane ka statement iteratively ka adds terms jogn ka polynomial “f(x)”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||Polynomial '''f(x)''' has been discussed while discussing '''polynomialEvaluator''' function.&lt;br /&gt;
Polynomial “f(x)” lah dep ia kren katba ngi dang ia kren “polynomialEvaluator” function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:37&lt;br /&gt;
|| This statement indicates the end of '''for''' loop.&lt;br /&gt;
Kane ka statement ka pyni ba kaba kut jong ka “for” loop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Now, this function is complete.&lt;br /&gt;
Mynta, kane ka function ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
||To test this function let us use the class '''functionTester'''.&lt;br /&gt;
Ban test kane ka function to ngin ia pyndonkam ka class “functionTester”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||I have made no changes to this function to this '''class'''.&lt;br /&gt;
Ngam khlem leh kano kano ka jingkylla ha kane ka function jong kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
|| let me simulate this class by pressing '''Simulate''' button in the toolbar.&lt;br /&gt;
To ngan simulate kane ka class da kaba press “Simulate” button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||  Select '''z''' in '''variables browser'''. &lt;br /&gt;
Jied “z” ha “variables browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
||Note that the value of '''z''' remains the same after changes are made to the function.&lt;br /&gt;
Kynmaw b aka value jong u “z” u neh katjuh hadien ka jingkylla lah dep leh ha ka function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
||Let me de-select '''z''' and delete the result.&lt;br /&gt;
To ngan nym jied “z” bad delete i aka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:14&lt;br /&gt;
|| Go back to '''Modeling perspective'''&lt;br /&gt;
Leit phai boang sha “Modeling prespective”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Now let me go back to the slides once again.&lt;br /&gt;
Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| '''while''' loop is used to iterate statements until a given condition is satisfied.&lt;br /&gt;
“while” loop la pyndonkam ha ka oterate statements haduh b aka condition ba lah ai ka biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:27&lt;br /&gt;
||'''while''' loop cannot be used in '''equation''' section.&lt;br /&gt;
“while” loop kam lah ban pyndonkam ha ka “equation” section.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:31&lt;br /&gt;
||'''for ''' loop is more frequently used in Modelica as compared to '''while'''.&lt;br /&gt;
“for” loop ka kham pyndonkam bha ha ka Modelica ban ia nujor bad ka “while”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:37&lt;br /&gt;
|| Let us discuss '''Arrays''' now.&lt;br /&gt;
To ngin ia kren i aka “Arrays” mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
||'''Arrays''' are used to represent '''multi-dimensional''' data.&lt;br /&gt;
“Arrays” la pyndonkam ban ieng i aka  “multi-dimensional” data.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:44&lt;br /&gt;
||They can be constructed using '''vector''' notation.&lt;br /&gt;
Ki lah ban shna da kaba pyndonkam “vector” notation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
|| '''Syntax''' for '''array''' declaration and '''indexing''' is as shown.&lt;br /&gt;
“Syntax” n aka bynta “array” declaration bad “indexing” ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| To understated more about '''array''' construction and '''indexing'''.&lt;br /&gt;
Ban sngewthuh kham bun shaphang ka jingshna ka “array” bad “indexing”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
||Let us write a '''class''' named '''matrixAdder''' which adds '''myMatrix''' and '''adder matrices''' to give '''mySum'''. '''myMatrix''' and '''adder matrices''' are as shown. &lt;br /&gt;
To ngin ia thoh ka “class” ba kyrteng “matrixAdder” kaba adds “myMatrix” bad “adder matrices” baa i “mySum”. “myMatrix” bad “adder matrices” kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:14&lt;br /&gt;
|| Now, let me switch to '''OMEdit''' to demonstrate '''matrixAdder''' class. &lt;br /&gt;
Mynta, to ngan phai sha ka “OMEdit” ban pyni “matrixAdder” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
||It is already open in '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
Ka lah dep plié lypa ha “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:23&lt;br /&gt;
|| Click on '''matrixAdder''' tab.&lt;br /&gt;
Klik ha “matrixAdder” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:26&lt;br /&gt;
||Open it in '''Text view'''.&lt;br /&gt;
Plié i aka ha “Text view”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:29&lt;br /&gt;
|| '''myMatrix''' is a '''Real''' parameter array. &lt;br /&gt;
“myMatrix” ka dei ka “Real” parameter array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
|| Numbers in square bracket represent size of this '''array'''.&lt;br /&gt;
Numbers ha ki brackets ba sawdong ka dei i aka size jong kane ka “array”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
||The size of first dimension is '''3'''. &lt;br /&gt;
Ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka dei “3”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
||Similarly, the size of second dimension is '''2'''.&lt;br /&gt;
Kumjuh ruh, ka size jogn ka dimension kaba ark a dei “2”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:46&lt;br /&gt;
|| '''myMatrix''' array is constructed using three vectors of two elements each. &lt;br /&gt;
“myMatriz” array la shna da kaba pyndonkam lai tylli ki vectors jong artylli ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:53&lt;br /&gt;
|| '''{1,2}''' represents the first vector. &lt;br /&gt;
“{1,2}” ka thew i aka ka vector ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:57&lt;br /&gt;
|| '''{3,4}''' is the second one and &lt;br /&gt;
“{3,4}” ka dei kaba ar bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:00&lt;br /&gt;
|| '''{5,6}}''' represents the third vector. &lt;br /&gt;
“{5,6}” ka thew i aka vector kaba lai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:04&lt;br /&gt;
||Size of each of this vectors is equal to size of second dimension of this array. &lt;br /&gt;
Ka size jong man la kane ka vector ka equal i aka size kaba ar  jong ka dimension jong kane ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:11&lt;br /&gt;
||Hence, the size of second dimension of myMatrix is '''2'''.&lt;br /&gt;
Na kata, ka size jong ka dimension kaba ar jong ka myMatrix ka dei “2”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:16&lt;br /&gt;
||The number of vectors is equal to the size of first dimension. Hence, the size of first dimension is equal to '''3'''.&lt;br /&gt;
Ka number jong ka vectors ka ia katjuh bad ka size jong ka dimension kaba nyngkong. Na kata, ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka equal sha u “3”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:25&lt;br /&gt;
|| '''adder''' matrix is constructed in a similar fashion.&lt;br /&gt;
“adder” matrix la shna ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
|| To add this two arrays or matrices we need to access elements from two dimensions. &lt;br /&gt;
Ban add kine ki artylli ki array lane matrices ngi donkam ban access ki elements n aka two dimensions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:35&lt;br /&gt;
||Hence '''a''' '''nested for''' loop is required.&lt;br /&gt;
Na kata “a” “nested for” loop ka donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| This '''for''' loop runs through the first dimension.&lt;br /&gt;
Kane ka “for” loop ka iaid lyngba ka dimension kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
|| Similarly this '''for''' loop runs through the second dimension.&lt;br /&gt;
Kumjuh ruh kane ka “for” loop ka iaid lyngba ka dimension kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
||Let me scroll down a bit.&lt;br /&gt;
To ngan scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Corresponding elements of '''myMatrix''' and '''adder matrices''' are added to yield '''mySum'''&lt;br /&gt;
Corresponding elements jong ka “myMatrix” bad “adder matrices” la pyndap ban pynmih “mySum”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| This statements represent the end of each '''for''' loop. The class is now complete.&lt;br /&gt;
Kane ka statements ka thew ia kaba kut jong man ka “for” loop. Ka class mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
|| Let me simulate it by clicking on '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
To ngan simulate i aka da kaba klik ha “Simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
||Close the pop up window if it appears.&lt;br /&gt;
Khang i aka pop up window lada ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:15&lt;br /&gt;
||Let me expand '''variables''' column.&lt;br /&gt;
To ngan pynheh i aka “variables” column.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:18&lt;br /&gt;
||Select '''adder[1,1]''', '''myMatrix[1,1]''',  and '''mySum[1,1]'''.&lt;br /&gt;
Jied “adder[1,1]”, “myMatrix[1.1]”, bad “mySum[1,1]”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
||Note that '''adder[1,1]''' plus '''myMatrix[1,1]''' gives '''mySum[1,1]''' which means that the result is accurate. &lt;br /&gt;
Kynmaw b aka “adder[1,1]” plus “myMatrix[1,1]” ka ai “mySum[1,1]” kaba mut b aka result ka long accurate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:35&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied ia ki bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:43&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment: thoh ia ka function ba kyrteng “vectorReversal” ban reverse i aka order jong ki elements ha ka vector.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh thoh i aka function “matrisReversal” ban pynkylla ia ka order jong ki elements ha man la ki row jong ka matrix.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:00&lt;br /&gt;
||Thoh “functionTester” class ban test kine artylli ki functions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:09&lt;br /&gt;
|| Sngewbha peit ia ka video ba lah ban ioh n aka link harum: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial''' ka batai kyllum ia ka  '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:15&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials. Ka ai certificates. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jong kylli kaba iadei bad kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh sha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Ngin lum ki coding jong ka nuksa ba lah dep leh jong ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
||Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Sngewbha wan jngoh ha ka website ba harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha OpenModelica. Sngewbha wan jngoh ia ka website bah arum na ka bynta ka jingtip ba kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun kaba shna jong ka “OpenModelica” ka jing kyrshan ka jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| khublei ba lah iasnoh lang ha kane ka jing hikai Ma nga I John Nongkynrih.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi"/>
				<updated>2018-06-04T07:21:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial ha '''Array Functions and Operations'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia leit ban pule: kumno ban pyndonkam '''OMShell''', kumno ban pyndonkam '''array construction functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
||  Kumno ban pynlong '''arithmetic operations''' ha '''vectors''' bad '''matrices'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:23&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam '''array conversion functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:27&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam '''OpenModelica 1.9.2''' '''Ubuntu Operating System version 14.04''' bad '''gedit'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka '''Windows''' u lah ban pyndonkam kano kano ka text editor kum '''Notepad''' ha ka jaka jong ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthhuh bad ban practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jingtip jong ka '''function''' bad '''array declaration''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
||Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:02&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pule kham bun shaphang '''OMShell''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:06&lt;br /&gt;
||'''OMShell''' ka dei ka interactive command line tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
||Ka dei ka bynta jong ka '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:13&lt;br /&gt;
||'''OpenModelica compiler''' lah ban invoke da kaba pyndonkam '''commands''' typed ha '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:20&lt;br /&gt;
||Ka lah ban pyndonkam na ka bynta ban loading ka '''classes''' bad simulating ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
||'''Functions''' lah ruh ban call ha '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pyndonkam mynta '''classes''' ba kyrteng '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' bad '''functionTester''' ban pyni '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
||Kine ki '''classes''' ngi lah ia kren ha ka jignhikai ka ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kine ki '''classes''', sngewbha peit ia ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:48&lt;br /&gt;
||Baroh ki '''commands''' ban pyndonkam ha kane ka jignhikai lah pynbiang ha ka file ba kyrteng '''OMShell-command.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:57&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem bad download baroh ki '''code files''' ba lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:03&lt;br /&gt;
||Sngewbha save baroh kine ki code files ha kawei ka directory n aka bynta ka jingrung kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pynmih ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
||Ban plie '''OMShell''' ha '''Ubuntu''' Operating System, klik ha '''Dash Home''' icon hajrong jong ka liang kadiang ha ka launcher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Type '''OMShell''' ha ka search bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Klik ha '''OMShell''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:28&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Windows''', phi lah ban lap ka icon ha ka '''Start''' menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:33&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pule khyndiat ki commands ba donkam .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
||Nyngkong, leit sha ka jaka kaba phi lah save ia ka text file ba kyrteng '''OMShell-commands.txt''' bad plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka file ka don baroh ki '''commands''' ban pyndonkam ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:52&lt;br /&gt;
||Te, phi lah ban refer na kane ka file haba phi don jing eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan switch sha ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
|| Type '''cd open and close parentheses'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:05&lt;br /&gt;
||Press '''Enter''' ban pyni ka result ba pynmih ha ka execution jong ka '''command'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| Kane ka prints ia ka lynti sha ka directory ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pynkylla ka directory ba mynta sha ka jaka ba phi lah save iaka '''code files'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:22&lt;br /&gt;
|| To ngan pynkylla ka directory ha ka system ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:25&lt;br /&gt;
||Type '''cd''' (open bad close parentheses) (hapoh double quotes), specify ia ka path. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka '''Windows''' path ka pyndonkam '''forward slash''' ym kum ka '''backward slash''' ba pyndonkam ha '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka '''Windows''' u donkam ban husiar ia kane ka jingshisha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia load '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
||Type '''loadFile'''() (hapoh parentheses) (hapoh double quotes) '''polynomialEvaluatorUsingVectors.mo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba '''F''' udei u upper-case ha '''loadFile()''' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
||Kane ka command lah ban pyndonkam ban load '''class''' lane '''model''' files bad ka file extension jong '''.mo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
||Mynta press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:28&lt;br /&gt;
|| Lada ka file la lap, '''OMShell''' returns '''true'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:33&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia khot ia kane ka function interactively.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
||Type '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' (hapoh ka  arguments jong) '''10'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
|| Kane ka command ka shim ia ka input argument jong '''10''' units bad pynpaw ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
||To mynta ngan load ka '''functionTester Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
||Type '''loadFile''' (open bad close parentheses)(hapoh double quotes) '''functionTester.mo'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia simulate '''functionTester class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
||Type '''simulate''' (within parantheses) '''functionTester'''(comma)'''startTime'''(equals) '''0 stopTime'''(equals) '''1''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:32&lt;br /&gt;
|| Ka simulation mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||To ngin ia plot u variable '''z''' na '''functionTester''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
|| Type '''plot''' (hapoh parantheses) (hapoh curly braces) '''z''' bad press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:50&lt;br /&gt;
||Kane ka command ka pynmih ka plot jong ki variable '''z''' vs '''time'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| '''Array construction functions''' la pyndonkam ban shna '''arrays''' jogn ka size ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:06&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin ia peit  ha khyndiat ki '''array construction functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:11&lt;br /&gt;
||Ngin ia practice ruh ia ki da kaba pyndonkam ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
||'''fill()''' u dei u function ba pyndonka ba shna kano kano ka '''array''' bad baroh ki elements kumjuh.: ka sytax na ka bynta ka '''fill''' ka dei kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:25&lt;br /&gt;
||Nyngkong '''argument''' ka ieng ia ka number kaba pyndap ia ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|| Ka '''arguments''' kaba sah ka ieng  ia ka size jong man la ka dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:34&lt;br /&gt;
||'''zeros()''' ka dei ka function ba pyndonkam ban shna ka '''array''' pyndap bad u zeros.:  Syntax naka bynta '''zero()''' function ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:44&lt;br /&gt;
||'''Arguments''' ka ieng ia ka size jong man la ka dimension jong ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:50&lt;br /&gt;
||'''identity()''' function ka shna ka identity matrix. Ka shim kawei ka '''argument''' kaba ieng ia ka size jong baroh ar ki dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pyni kine ki functions da kaba pyndonkam '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:06&lt;br /&gt;
||To ngan phai biang sha ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:09&lt;br /&gt;
|| Type '''fill'''(hapoh parantheses) '''5''' (comma) '''2''' (comma) '''2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
||Kane ka command ka pynmih ki two by two matrix bad baroh ki elements ki dei '''5'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
||Ka '''arguments''' kaba nyngkong ka ieng ia ka element ka ban pyndap hapoh ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||'''2''' ka ieng ia ka size jogn ka dimension kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||bad kaba lai ka argument '''2''', ka ieng ia ka size jong ka dimension kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:40&lt;br /&gt;
||Mynta press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ka result ka dei kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
||Elements bad uwei u set jong u curly braces ka ieng na ka bynta ka row.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| Te kane ka matrix ka don ar tylli ka rows bad ar tylli kacolumns.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pyndonkam '''zeros() function''' ban shna ka (two by two) matrix ryngkat bad baroh ki elements '''zero'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:05&lt;br /&gt;
|| Type '''zeros''' (hapoh parentheses) '''2''' (comma) '''2''' bad press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:13&lt;br /&gt;
||Ka result ka dei kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang mynta '''identity function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:19&lt;br /&gt;
||Type ‘‘‘identity(3)’‘‘.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:23&lt;br /&gt;
||Kane ka shna ka '''identity''' matrix kaba dei '''3''' (by) '''3''' ha ka size.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ruh ban leh '''arithmetic operations''' bad pyndonkam '''assignment statements''' ha '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
||To ngin ia shna ar tylli ki matrices bad pynlong ‘‘‘arithmetic operations’‘‘ ha ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:42&lt;br /&gt;
|| Type '''a''' (colon) (equals) (hapoh square brackets) '''1''' (comma) '''2''' (semicolon) '''3''' (comma) '''4'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:54&lt;br /&gt;
||'''Comma''' la pyndonkam ban pyniapher ki elements ha ka row&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:58&lt;br /&gt;
||Katba '''semi-colon''' la pyndonkam ban pyniapher ka row da lade. Mynta press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:07&lt;br /&gt;
|| Type '''b''' (colon) (equals) '''identity(2)'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
||Kane ka pynmih ka '''2 by 2 identity''' matrix.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pynlong '''arithmetic operations''' ha '''a''' bad '''b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:24&lt;br /&gt;
||Type '''a''' (plus) '''b''' bad press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong ka matrix addition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
|| Type '''a '''(asterisk) '''b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong matrix multiplication. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
|| Type '''a''' (dot) (asterisk) '''b''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong ia ki element ka multiplication jong artylli ki matrices.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba kam dei kaba donkam ban define ia ka data-types jong u variables ba pyndonkam ha ka '''OMShell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:02&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:06&lt;br /&gt;
|| '''Reduction functions''' ka shim ia ka '''array''' kum ka '''input''' bad return '''scalar''' kum ka'''output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
||'''min()''' ka dei ka '''function''' kaba return ka value kaba rit ha ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:19&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh, '''max() function''' ka return ia ka value kaba heh ha ka '''array'''. '''sum()’‘‘ ka returns ia ka sum jong baroh ki elements bad '''product()''' ka returns ka product jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:33&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMShell''' ban pyni kine ki functions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:38&lt;br /&gt;
|| To ngan shna ka matrix kaba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:41&lt;br /&gt;
||'''x (colon)(equals) (hapoh square brackets) 3 (comma) 4 (semicolon) 5 (comma) 6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Type '''min (x)''' ban ioh ia ka value kaba rit jong u '''x'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| Type '''max(x)''' ban ioh ia ka value kaba heh ha ka array '''x'''..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:08&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh type '''sum(x)''' ban ioh ia ka sum jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  11:15&lt;br /&gt;
|| Bad '''product (x)''' ban ioh ia ka product jong man la ki elements min array '''x'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:23&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:27&lt;br /&gt;
|| To ngin ia kren mynta shibun kiwei ki '''functions''' kaba shim ia ka '''array''' kum ka '''input'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
||'''abs()''' ka dei ka '''function''' kaba return ia ka '''array''' bad ka '''absolute values''' jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
||'''size()''' ka returns ia ka '''vector''' ryngkat bad ka size jong man la ka dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
||'''ndims()''' returns ia ka number jong ka dimensions ha ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngi pyndonkam '''OMShell''' ban leh interactively ban pyni '''array functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
||Kine ki '''functions''' ki dei shi bynta jong ka '''Modelica''' language specification.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Te, ki lah ban pyndonkam katba dang thoh '''classes''' ha ka '''OMEdit''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:11&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, apply '''abs()''','''ndims()''' bad '''size() functions''' ha ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:19&lt;br /&gt;
||Kaba ar, ngi hap ban pyndonkam ka '''two-dimensional array''' lane matrix kum ka '''argument''' sha man la ki '''functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, leh ia baroh kine ki '''functions''' bad '''three-dimensional arrays'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:35&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum:[http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:42&lt;br /&gt;
||Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spokentutorials. Ka ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Lad phi don ka jing kylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh ha ka webpage ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate coding jong ki nuksa kiba lah dep khein jong ki kot kiba paw. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha ka '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:06&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' lah noh synniang da ka '''NMEICT, MHRD''' jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:14&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ki nongshna jong ka '''OpenModelica''' na kabynta ka jing kyrshan ka jong ki. Ma nga  I jong Nongkynrih Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Khasi"/>
				<updated>2018-06-04T05:36:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial h...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial ha “Array Functions and Operations”. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia leit ban pule: kumno ban pyndonkam “OMShell”, kumno ban pyndonkam “array construction functions”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
||  Kumno ban pynlong “arithmetic operations” ha “vectors” bad “matrices”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:23&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam “array conversion functions”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:27&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam “OpenModelica 1.9.2” “Ubuntu Operating System version 14.04” bad “gedit”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka “Windows” u lah ban pyndonkam kano kano ka text editor kum “Notepad” ha ka jaka jong ka “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
||  Ban sngewthhuh bad ban practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jingtip jong ka “function” bad “array declaration” ha “Modelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
||Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:02&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pule kham bun shaphang “OMShell” mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:06&lt;br /&gt;
||“OMShell” ka dei ka interactive command line tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
||Ka dei ka bynta jong ka “OpenModelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:13&lt;br /&gt;
||“OpenModelica compiler” lah ban invoke da kaba pyndonkam “commands” typed ha “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:20&lt;br /&gt;
||Ka lah ban pyndonkam na ka bynta ban loading ka “classes” bad simulating ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
||“Functions” lah ruh ban call ha “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pyndonkam mynta “classes” ba kyrteng “polynomialEvaluatorUsingVectors” bad “functionTester” ban pyni “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
||Kine ki “classes” ngi lah ia kren ha ka jignhikai ka ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:42&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kine ki “classes”, sngewbha peit ia ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:48&lt;br /&gt;
||Baroh ki “commands” ban pyndonkam ha kane ka jignhikai lah pynbiang ha ka file ba kyrteng “OMShell-command.txt”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:57&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem bad download baroh ki “code files” ba lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:03&lt;br /&gt;
||Sngewbha save baroh kine ki code files ha kawei ka directory n aka bynta ka jingrung kaba suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pynmih ka “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
||Ban plie “OMShell” ha “Ubuntu” Operating System, klik ha “Dash Home” icon hajrong jong ka liang kadiang ha ka launcher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Type “OMShell” ha ka search bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Klik ha “OMShell” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:28&lt;br /&gt;
||Ha ka “Windows”, phi lah ban lap ka icon ha ka “Start” menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:33&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pule khyndiat ki commands ba donkam .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
||Nyngkong, leit sha ka jaka kaba phi lah save ia ka text file ba kyrteng “OMShell-commands.txt” bad plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka file ka don baroh ki “commands” ban pyndonkam ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:52&lt;br /&gt;
||Te, phi lah ban refer na kane ka file haba phi don jing eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:57&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan switch sha ka “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
|| Type “cd open and close parentheses”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:05&lt;br /&gt;
||Press “Enter” ban pyni ka result ba pynmih ha ka execution jong ka “command”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| Kane ka prints ia ka lynti sha ka directory ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pynkylla ka directory ba mynta sha ka jaka ba phi lah save iaka “code files”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:22&lt;br /&gt;
|| To ngan pynkylla ka directory ha ka system ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:25&lt;br /&gt;
||Type “cd” (open bad close parentheses) (hapoh double quotes), specify ia ka path. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka “Windows” path ka pyndonkam “forward slash” ym kum ka “backward slash” ba pyndonkam ha “Ubuntu”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka “Windows” u donkam ban husiar ia kane ka jingshisha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia load “polynomialEvaluatorUsingVectors” function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
||Type “loadFile”() (hapoh parentheses) (hapoh double quotes) '''polynomialEvaluatorUsingVectors.mo'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba “F” udei u upper-case ha “loadFile()” command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
||Kane ka command lah ban pyndonkam ban load “class” lane “model” files bad ka file extension jong “.mo”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
||Mynta press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:28&lt;br /&gt;
|| Lada ka file la lap, “OMShell” returns “true”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:33&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia khot ia kane ka function interactively.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
||Type “polynomialEvaluatorUsingVectors” (hapoh ka  arguments jong) “10”. Press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
|| Kane ka command ka shim ia ka input argument jong “10” units bad pynpaw ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
||To mynta ngan load ka “functionTester Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
||Type “loadFile” (open bad close parentheses)(hapoh double quotes) “functionTester.mo”. Press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia simulate “functionTester class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
||Type “simulate” (within parantheses) “functionTester”(comma)”startTime”(equals) “0 stopTime”(equals) ”1” Press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:32&lt;br /&gt;
|| Ka simulation mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||To ngin ia plot u variable “z” na “functionTester” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
|| Type “plot” (hapoh parantheses) (hapoh curly braces) “z” bad press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:50&lt;br /&gt;
||Kane ka command ka pynmih ka plot jong ki variable “z” vs “time”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| '''Array construction functions''' la pyndonkam ban shna '''arrays''' jogn ka size ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:06&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin ia peit  ha khyndiat ki “array construction functions”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:11&lt;br /&gt;
||Ngin ia practice ruh ia ki da kaba pyndonkam ka “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
||“fill()” u dei u function ba pyndonka ba shna kano kano ka “array” bad baroh ki elements kumjuh.: ka sytax na ka bynta ka “fill” ka dei kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:25&lt;br /&gt;
||Nyngkong “argument” ka ieng ia ka number kaba pyndap ia ka “array”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|| Ka “arguments” kaba sah ka ieng  ia ka size jong man la ka dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:34&lt;br /&gt;
||“zeros()” ka dei ka function ba pyndonkam ban shna ka “array” pyndap bad u zeros.:  Syntax naka bynta “zero()” function ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:44&lt;br /&gt;
||“Arguments” ka ieng ia ka size jong man la ka dimension jong ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:50&lt;br /&gt;
||“identity()” function ka shna ka identity matrix. Ka shim kawei ka “argument” kaba ieng ia ka size jong baroh ar ki dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pyni kine ki functions da kaba pyndonkam “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:06&lt;br /&gt;
||To ngan phai biang sha ka “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:09&lt;br /&gt;
|| Type “fill”(hapoh parantheses) “5” (comma) “2” (comma) “2”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
||Kane ka command ka pynmih ki two by two matrix bad baroh ki elements ki dei “5”. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
||Ka “arguments” kaba nyngkong ka ieng ia ka element ka ban pyndap hapoh ka “array”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||“2” ka ieng ia ka size jogn ka dimension kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
||bad kaba lai ka argument “2”, ka ieng ia ka size jong ka dimension kaba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:40&lt;br /&gt;
||Mynta press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:43&lt;br /&gt;
||Ka result ka dei kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
||Elements bad uwei u set jong u curly braces ka ieng na ka bynta ka row.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| Te kane ka matrix ka don ar tylli ka rows bad ar tylli kacolumns.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pyndonkam “zeros() function” ban shna ka (two by two) matrix ryngkat bad baroh ki elements “zero”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:05&lt;br /&gt;
|| Type “zeros” (hapoh parentheses) “2” (comma) “2” bad press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:13&lt;br /&gt;
||Ka result ka dei kumba la khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang mynta “identity function”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:19&lt;br /&gt;
||Type “identity(3)”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:23&lt;br /&gt;
||Kane ka shna ka “identity” matrix kaba dei “3” (by) “3” ha ka size.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ruh ban leh “arithmetic operations” bad pyndonkam “assignment statements” ha “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
||To ngin ia shna ar tylli ki matrices bad pynlong “arithmetic operations” ha ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:42&lt;br /&gt;
|| Type '''a''' (colon) (equals) (hapoh square brackets) '''1''' (comma) '''2''' (semicolon) '''3''' (comma) '''4'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:54&lt;br /&gt;
||“Comma” la pyndonkam ban pyniapher ki elements ha ka row&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:58&lt;br /&gt;
||Katba “semi-colon” la pyndonkam ban pyniapher ka row da lade. Mynta press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:07&lt;br /&gt;
|| Type “b” (colon) (equals) “identity(2)”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
||Kane ka pynmih ka “2 by 2 identity” matrix.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pynlong “arithmetic operations” ha “a” bad “b”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:24&lt;br /&gt;
||Type “a” (plus) “b” bad press “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong ka matrix addition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
|| Type “a” (asterisk) “b”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong matrix multiplication. Nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
|| Type “a” (dot) (asterisk) “b” bad nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
||Kane ka pynlong ia ki element ka multiplication jong artylli ki matrices.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba kam dei kaba donkam ban define ia ka data-types jong u variables ba pyndonkam ha ka “OMShell”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:02&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:06&lt;br /&gt;
|| '''Reduction functions''' ka shim ia ka '''array''' kum ka '''input''' bad return '''scalar''' kum ka'''output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
||“min()” ka dei ka “function” kaba return ka value kaba rit ha ka “array”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:19&lt;br /&gt;
||Kumjuh ruh, “max() function” ka return ia ka value kaba heh ha ka “array”. “sum()” ka returns ia ka sum jong baroh ki elements bad “product()” ka returns ka product jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:33&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka “OMShell” ban pyni kine ki functions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:38&lt;br /&gt;
|| To ngan shna ka matrix kaba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:41&lt;br /&gt;
||'''x (colon)(equals) (hapoh square brackets) 3 (comma) 4 (semicolon) 5 (comma) 6'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| Type “min (x)” ban ioh ia ka value kaba rit jong u “x”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| Type “max(x)” ban ioh ia ka value kaba heh ha ka array “x”..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:08&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh type “sum(x)” ban ioh ia ka sum jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  11:15&lt;br /&gt;
|| Bad “product (x)” ban ioh ia ka product jong man la ki elements min array “x”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:23&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:27&lt;br /&gt;
|| To ngin ia kren mynta shibun kiwei ki “functions” kaba shim ia ka “array” kum ka “input”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
||“abs()” ka dei ka “function” kaba return ia ka “array” bad ka “absolute values” jong baroh ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
||“size()” ka returns ia ka “vector” ryngkat bad ka size jong man la ka dimension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
||“ndims()” returns ia ka number jong ka dimensions ha ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
||Ha kane ka jinghikai, ngi pyndonkam “OMShell” ban leh interactively ban pyni “array functions”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
||Kine ki “functions” ki dei shi bynta jong ka “Modelica” language specification.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| Te, ki lah ban pyndonkam katba dang thoh “classes” ha ka “OMEdit” kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:11&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, apply “abs()”,”ndims()” bad “size() functions” ha ka “array”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:19&lt;br /&gt;
||Kaba ar, ngi hap ban pyndonkam ka “two-dimensional array” lane matrix kum ka “argument” sha man la ki “functions”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, leh ia baroh kine ki “functions” bad “three-dimensional arrays”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:35&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum:[http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka “Spoken Tutorial” project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:42&lt;br /&gt;
||Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spokentutorials. Ka ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Lad phi don ka jing kylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh ha ka webpage ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate coding jong ki nuksa kiba lah dep khein jong ki kot kiba paw. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha ka “OpenModelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:06&lt;br /&gt;
|| “Spoken Tutorial Project” lah noh synniang da ka “NMEICT, MHRD” jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:14&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ki nongshna jong ka “OpenModelica” na kabynta ka jing kyrshan ka jong ki. Ma nga  I jong Nongkynrih Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T08:56:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka “Annotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:05&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghika, ngin ia pule: kumno ban specify ka “annotation” bad kumno ban define ka “record”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:14&lt;br /&gt;
||  Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: “OpenModelica 1.9.2”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam kano kano ka operating systems ban practice kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ban tip shaphang ka class definition ha ka “Modelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:33&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ia ka jinghikai prerequisite ba lah ban ioh n aka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:39&lt;br /&gt;
||“Annotations” lah ban paw ha bun ki  jaka ha ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:44&lt;br /&gt;
|Ki lah ban pyndonkam ha ka ban : pynkylla ka simulation settings, ban add supporting “documentation” bad ban add “icon and diagram views” sha ka “class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
|| Ha ka jinghikai kaba lah dep, ngi pyndonkam “SimulationSetup” button ha ka toolbar ban pyniapher ka simulation settings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
|“experiment” ka dei ka model annotation kaba lah ban pyndonkam ban pyniapher kine harum:  “Start Time”,”Stop Time”, '''Tolerance''' bad '''Interval'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
| Ka jing iakren jong ka “Tolerance” bad “Interval” ki kham palat ia ka scope jong kane ka jinghikai series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
|| Ka pyni hangne ia ka nuksa ba lah pyni ia ka syntax jong ka “experiment” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:32&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngin sa ia sngewthuh ia ka “experiment” annotation lyngba ka “class” ba kyrteng “bouncingBallWithAnnotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:40&lt;br /&gt;
|To ngan phai sha ka “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:43&lt;br /&gt;
|| Sngewbha download baroh kine ki files ba lah ban ioh na ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|To ngan plie ka model files kaba donkam n aka bynta kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:54&lt;br /&gt;
|Press '''Ctrl+O'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|Leit sha ka jaka kaba biang ha ka Desktop ka jong phi bad jied “color.mo” bad “bouncingBallWithAnnotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
| Kine ki files mynta ki lah plié ha ka “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:13&lt;br /&gt;
|| Ngin ia peit nyngkong hapoh ka “bouncingBallWithAnnotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane  ka model ka dei ka extension jong ka “bouncingBall” model kaba ngi lah ia kren haki jinghikai ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
| Sngewbha peit ia ka jinghikai prerequisite na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha ka “bouncingBallWithAnnotations” ha “Libraries Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|To ngan phai sha ka “OMEdit” window sha ka liang kadiang n aka bynta ka jing I kaba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:42&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka “text view” lada ka class ka plie ha kano kano ka “Icon/Diagram View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:48&lt;br /&gt;
|Kane ka model mynta ka lah plie ha ka “Text View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:52&lt;br /&gt;
||To ngan scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:55&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam ka “experiment” annotation ban buh “startTime” sha “0” bad “stopTime” sha “5” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:04&lt;br /&gt;
|“experiment” annotation ka shakri ia kajuh ka jingmut kum “Simulation Setup” toolbox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulation Setup” button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi kajuh ka “stopTime” bad “startTime” fields hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:21&lt;br /&gt;
|Ngi pynkylla ki values jong kine ki fields da kaba pyndonkma “experiment” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:27&lt;br /&gt;
| To ngin ia simulate kane ka model mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:30&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:33&lt;br /&gt;
|| Jied “h” ha “variables browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:37&lt;br /&gt;
| Kymaw ba ka simulation interval kadei “5” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ka “startTime” bad “StopTime” fields jong ka “experiment” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin nym jied “h” bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:54&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Modeling” button ha ka kamon sha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:58&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pule kham bun shaphang adding “documentation” ia ka model da kaba pyndonkam “annotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Ki text ba lah pynshai ki paw ha ka “Documentation” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:11&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngan pyni ka application jong ka “Documentation” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:17&lt;br /&gt;
|| Leit shajrong jong ka liang kadiang jong ka “modeling” area.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:21&lt;br /&gt;
|Klik ha u button uba saw uba dei “Documentation” View.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban peit ia ka text typed ha “Documentation” annotation ha ka browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:31&lt;br /&gt;
|Kane ka functionality ka ai lad ia ngi ban pyndap jing tip ba donkam na ka  bynta ki models kiba heh kiba ka “documentation” ka donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
|| Khang i aka “Documentation” Browser. To ngan leit phai biang sah ki slides. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| “Record” kadei ka “class” kaba kyrpang ba pyndonkam ban define ka “record” data structure.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:52&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, bank accounts ka don ki records bad ka kyrteng briew, kyrta, ter ter kum ka fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:01&lt;br /&gt;
| “Records” ka lah tang ban kynthup ki “variables”. Ki lah ban nym kynthup ki “equations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:08&lt;br /&gt;
|| Kaba la Pyni hangne ka dei ka nuksa jong ki record ba kyrteng “Person”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|Ka don ka kyrteng bad ka kyrta kum ki fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka “OMEdit” ban pyni ia ka record definition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|To ngan phai sha ka “OMEdit” window sha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:27&lt;br /&gt;
||Ngin ia pyndonkam mynta ka file ba krteng “Color”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:31&lt;br /&gt;
|| Ban plie ia ka ha “Textview”, klik arsien ha “color” icon ha “Libraries Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:39&lt;br /&gt;
|| Kane ka “record” ka don lai tylli ki variables ba kyrteng “red, blue” bad “green”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ba ka “Simulate” button kam paw ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:53&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ba katei ka records kam shym mut ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Ka kham suk ban sngewthuh ia ki annotation elements kum ki records.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, “experiment” annotation lah ban khein kum ka “record” bad ka “StartTime, StopTime, Interval” bad “Tolerance” kum ka  fields lajong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:19&lt;br /&gt;
|Graphical elements lah ban interpret ha kajuh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|Ngin sa ia sngewthuh kham bun shaphang ka interpretation jong ka annotations kum ka records haba ngi ia kren “icons and diagrams views”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:33&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:35&lt;br /&gt;
| Pyniapher ka jing sangeh ia ka por jong ka simulation jong “bouncingBallWithAnnotations class” na ka “10” sha  “20” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:42&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ka “experiment annotation” na ka bynta kane ka kam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
|Simulate ka ”class” hadien kane ka jing kylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:50&lt;br /&gt;
|Plot “h” vs “time” bad kynmaw ba ka jingkylla ha ka simulation ka sangeh ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:57&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:00&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:03&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka “spoken tutorials” project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:07&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka “spoken tutorials”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
||Ngi ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jingkylli na kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh ha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate ki coding jong ki nuksa ba lah dep khein na ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:29&lt;br /&gt;
|| Sngewbha wan jngoh ha ka website bah arum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:32&lt;br /&gt;
||Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha ka “OpenModelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
|| Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka  '''NMEICT, MHRD''', Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:50&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ki nong shna jong ka “OpenModelica” na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:56&lt;br /&gt;
|| Ma nga I John Nongkynrih khublei shibun ba phi la iasnoh lang ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T08:52:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- |00:01 ||Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka “A...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Annotations--in-Modelica/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka “Annotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:05&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghika, ngin ia pule: kumno ban specify ka “annotation” bad kumno ban define ka “record”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:14&lt;br /&gt;
||  Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: “OpenModelica 1.9.2”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:20&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam kano kano ka operating systems ban practice kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ban tip shaphang ka class definition ha ka “Modelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:33&lt;br /&gt;
|Sngewbha peit ia ka jinghikai prerequisite ba lah ban ioh n aka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:39&lt;br /&gt;
||“Annotations” lah ban paw ha bun ki  jaka ha ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:44&lt;br /&gt;
|Ki lah ban pyndonkam ha ka ban : pynkylla ka simulation settings, ban add supporting “documentation” bad ban add “icon and diagram views” sha ka “class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
|| Ha ka jinghikai kaba lah dep, ngi pyndonkam “SimulationSetup” button ha ka toolbar ban pyniapher ka simulation settings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
|“experiment” ka dei ka model annotation kaba lah ban pyndonkam ban pyniapher kine harum:  “Start Time”,”Stop Time”, '''Tolerance''' bad '''Interval'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
| Ka jing iakren jong ka “Tolerance” bad “Interval” ki kham palat ia ka scope jong kane ka jinghikai series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
|| Ka pyni hangne ia ka nuksa ba lah pyni ia ka syntax jong ka “experiment” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:32&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngin sa ia sngewthuh ia ka “experiment” annotation lyngba ka “class” ba kyrteng “bouncingBallWithAnnotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:40&lt;br /&gt;
|To ngan phai sha ka “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:43&lt;br /&gt;
|| Sngewbha download baroh kine ki files ba lah ban ioh na ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|To ngan plie ka model files kaba donkam n aka bynta kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:54&lt;br /&gt;
|Press '''Ctrl+O'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|Leit sha ka jaka kaba biang ha ka Desktop ka jong phi bad jied “color.mo” bad “bouncingBallWithAnnotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
| Kine ki files mynta ki lah plié ha ka “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:13&lt;br /&gt;
|| Ngin ia peit nyngkong hapoh ka “bouncingBallWithAnnotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:18&lt;br /&gt;
|Kane  ka model ka dei ka extension jong ka “bouncingBall” model kaba ngi lah ia kren haki jinghikai ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
| Sngewbha peit i aka jinghikai prerequisite n aka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha ka “bouncingBallWithAnnotations” ha “Libraries Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|To ngan phai sha ka “OMEdit” window sha ka liang kadiang n aka bynta ka jing I kaba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:42&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka “text view” lada ka class ka plie ha kano kano ka “Icon/Diagram View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:48&lt;br /&gt;
|Kane ka model mynta ka lah plie ha ka “Text View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:52&lt;br /&gt;
||To ngan scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:55&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam ka “experiment” annotation ban buh “startTime” sha “0” bad “stopTime” sha “5” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:04&lt;br /&gt;
|“experiment” annotation ka shakri ia kajuh ka jingmut kum “Simulation Setup” toolbox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulation Setup” button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:15&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi kajuh ka “stopTime” bad “startTime” fields hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:21&lt;br /&gt;
|Ngi pynkylla ki values jong kine ki fields da kaba pyndonkma “experiment” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:27&lt;br /&gt;
| To ngin ia simulate kane ka model mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:30&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:33&lt;br /&gt;
|| Jied “h” ha “variables browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:37&lt;br /&gt;
| Kymaw ba ka simulation interval kadei “5” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar ka “startTime” bad “StopTime” fields jong ka “experiment” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin nym jied “h” bad delete i aka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:54&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Modeling” button ha ka kamon sha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:58&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pule kham bun shaphang adding “documentation” ia ka model da kaba pyndonkam “annotations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Ki text ba lah pynshai ki paw ha ka “Documentation” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:11&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngan pyni ka application jong ka “Documentation” annotation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:17&lt;br /&gt;
|| Leit shajrong jong ka liang kadiang jong ka “modeling” area.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:21&lt;br /&gt;
|Klik ha u button uba saw uba dei “Documentation” View.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban peit ia ka text typed ha “Documentation” annotation ha ka browser.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:31&lt;br /&gt;
|Kane ka functionality ka ailad ia ngi ban pyndap jing tip ba donkam na ka  bynta ki models kiba heh kiba ka “documentation” ka donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
|| Khang i aka “Documentation” Browser. To ngan leit phai biang sah ki slides. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| “Record” kadei ka “class” kaba kyrpang ba pyndonkam ban define ka “record” data structure.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:52&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, bank accounts ka don ki records bad ka kyrteng briew, kyrta, ter ter kum ka fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:01&lt;br /&gt;
| “Records” ka lah tang ban kynthup ki “variables”. Ki lah ban nym kynthup ki “equations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:08&lt;br /&gt;
|| Kaba la Pyni hangne ka dei ka nuksa jong ki record ba kyrteng “Person”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|Ka don ka kyrteng bad ka kyrta kum ki fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka “OMEdit” ban pyni ia ka record definition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|To ngan phai sha ka “OMEdit” window sha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:27&lt;br /&gt;
||Ngin ia pyndonkam mynta ka file ba krteng “Color”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:31&lt;br /&gt;
|| Ban plie ia ka ha “Textview”, klik arsien ha “color” icon ha “Libraries Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:39&lt;br /&gt;
|| Kane ka “record” ka don lai tylli ki variables ba kyrteng “red, blue” bad “green”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ba ka “Simulate” button kam paw ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:53&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ba katei ka records kam shym mut ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Ka kham suk ban sngewthuh ia ki annotation elements kum ki records.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, “experiment” annotation lah ban khein kum ka “record” bad ka “StartTime, StopTime, Interval” bad “Tolerance” kum ka  fields lajong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:19&lt;br /&gt;
|Graphical elements lah ban interpret ha kajuh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|Ngin sa ia sngewthuh kham bun shaphang ka interpretation jong ka annotations kum ka records haba ngi ia kren “icons and diagrams views”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:33&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:35&lt;br /&gt;
| Pyniapher ka jing sangeh ia ka por jong ka simulation jong “bouncingBallWithAnnotations class” na ka “10” sha  “20” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:42&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ka “experiment annotation” na ka bynta kane ka kam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
|Simulate ka ”class” hadien kane ka jing kylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:50&lt;br /&gt;
|Plot “h” vs “time” bad kynmaw ba ka jingkylla ha ka simulation ka sangeh ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:57&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:00&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:03&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka “spoken tutorials” project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:07&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka “spoken tutorials”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
||Ngi ai certificates ia kito kiba pass i aka online test. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jingkylli na kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh ha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate ki coding jong ki nuksa ba lah dep khein na ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:29&lt;br /&gt;
|| Sngewbha wan jngoh ha ka website bah arum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:32&lt;br /&gt;
||Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha ka “OpenModelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
|| Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka  '''NMEICT, MHRD''', Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:50&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ki nong shna jong ka “OpenModelica” n aka bynta ka jing kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:56&lt;br /&gt;
|| Ma nga I John Nongkynrih khublei shibun ba phi la iasnoh lang ha kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Developing-an-equation-based-model/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Developing-an-equation-based-model/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Developing-an-equation-based-model/Khasi"/>
				<updated>2018-03-26T10:02:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial shaphang '''Developing an equation based model'''. |- || 00:06 ||  Ha ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial shaphang '''Developing an equation based model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:06&lt;br /&gt;
||  Ha kane ka jinghikai, ngin Ia pule shaphang: kumno ban shna ka textual model ha “OMEdit” bad simulate i aka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:14&lt;br /&gt;
|| Kumno ban declare variables bad equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam “Simulation Setup” toolbox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam '''OpenModelica 1.9.2 ''' bad '''Ubuntu Linux Operating System 14.04'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:32&lt;br /&gt;
||Tangba, kane ka rukom ka iasyriem ha '''Windows, Mac OS X '''lane''' FOSSEE OS on ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||Ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi donkam ban tip ka equation-based modelling jong ka physical system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:48&lt;br /&gt;
||To ngin ia simulate ka jing long jong ka ball jong ka jingkhia “m”, kaba don hapoh “free fall deu to gravity”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:54&lt;br /&gt;
|| Ka jing jrong jong ka ball na ka sla jong ka pyrthei la pynbuh da u variable “h”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:59&lt;br /&gt;
||Ka velocity jong ka ball la pynbuh da u variable “v”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:04&lt;br /&gt;
||“Acceleration due to gravity” la pynbuh da u “g” bad la pynman ba un long constant.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
||Variables lah shah phai shabar jong ka sla jong ka pyrthei, lah khein kum positive.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:16&lt;br /&gt;
|| Ka “Equations jong motion” na ka bynta kaba hap da kaba suk, ka dei kum kine harum. '''dh/dt = v'''  ,  '''dv/dt = g'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:27&lt;br /&gt;
|| U value jong u “h” ha ka por “t=0” u dei “30” m bad u value jong “v” ha ka por “t=0” u dei “0”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:37&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit sha “OMEdit”. Nga lah dep launch lypa ha ka system jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:43&lt;br /&gt;
|| Ban plié ka “OMEdit” ha '''Ubuntu Linux Operating System''', klik ha  '''Dash Home '''icon, uba paw hajong ka liang kadiang, ha '''launcher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Type “OMEdit” ha ka “search bar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:56&lt;br /&gt;
||Klik ha ka “OMEdit” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||Ynda klik ha “OMEdit” icon, phin iohi ka window kum kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:06&lt;br /&gt;
||Kane ka window la tip kum “Welcome perspective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
||“OMEdit” kumba ka long, ka plié ha ka “Welcome prespective”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:14&lt;br /&gt;
||Ha trai ha kyndong  jong ka liang kadiang, phi lah ban shem u button n aka bynta “’Welcome’, ‘Modeling’” bad “’Plotting’ prespectives”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:23&lt;br /&gt;
|| Klik ha “’Modeling prespective’”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
|| “’Modeling prespective’” ka lah plié mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:29&lt;br /&gt;
|| Ngan kham iahap bad ka jaka hapdeng “Libraries Browser” sha ka kadiang, “Messages Browser” ha trai bad “Toolbar” ha jrong, kum ka “modelling area”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:41&lt;br /&gt;
||U “toolbar” u don u button uba ia syriem bad “file operations, graphical view” bad “simulation”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule khambun shaphang kine ki button, katba ngi dang ia iaid shakhmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:55&lt;br /&gt;
||Mynta, ngin ia pyndonkam “’freeFall’ class” file ba lah pynbiang ha ka “Code Files” link ha ka “Spoken Tutorial web[age” ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:02&lt;br /&gt;
||Sngewbha downloag kane ka file bad save i aka ha ka system ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:07&lt;br /&gt;
||Ban plié kane ka “class”, leit sha ka “File” menu ha “Menu bar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Open Model/Library File”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:17&lt;br /&gt;
||Wad ia ka “freeFall” file kaba phi lah dep download bad save ha ka system ka jong phi bad plié ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:24&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban pyndonkam ka tool ba kyrteng “Open Model/Library File”, kaba u cursor u jong nga u kdew, na ka bynta ban plié ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:34&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka “freeFall” icon ka paw ha ka “Libraries Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:39&lt;br /&gt;
||'''Libraries Browser''' ka pyni baroh ki '''classes''' ba lah dep load ha ka session jong ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:45&lt;br /&gt;
||Right klik ha “freeFall” icon bad jied “View Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
||Ka “class” ka lah plié mynta ha ka “Diagram” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:56&lt;br /&gt;
||Wat nym kuslai lada ka “class” kam plié ha ka “Diagram” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:00&lt;br /&gt;
|| Ngan sa pyni ia phi kumno ban kylla hapdeng bunjait ki views.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
|| Leit sha jrong jong ka “Modeling area”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:07&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba u button uba ar u shong n aka bynta ka “Diagram” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:10&lt;br /&gt;
||U button ba lai u dei “Text View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:13&lt;br /&gt;
|| Klik ha u ban kylla sa “Text View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:17&lt;br /&gt;
|| Ka “class” mynta lah plei ha ka “Text” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:20&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba u button ba nyngkong u dei n aka bynta u “Icon View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kham bun shaphang “Icon view” bad “Diagram view” kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:29&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban shna ka “class” kaba thymmai “freeFall” bad type ka jingtip kaba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
||Ban shna ka “class” kaba thymmai, leit sha ka “File” menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
|| Jied “New Modelica Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:43&lt;br /&gt;
||U dialog box u mih shajrong, kumba pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
||Ha ka “Name” field jong une u dialog box, type “freeFall”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:51&lt;br /&gt;
|| Nga pyndonkam ka kyrteng kaba pher “freeFall1” namar “freeFall class” ka lah dep plié lypa ha “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba artyli ki “classes” ym lah ban don kajuh ka kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:03&lt;br /&gt;
||Klik ha “Specilization” drop-down menu. Jied “Class”. Klik ha “Ok”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:10&lt;br /&gt;
||Ka “class” ba thymmai lah dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pyndonkam ka “tool” ba kyrteng “New Modelica class” ban plié ka “class” ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:20&lt;br /&gt;
|| To ngan delete “annotation section”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
||Mynta, phi lah ban type ka jingtip kaba doonkam hangne bad save kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Ban save kane ka “class”, leit sha “File” menu ha “Menu bar” bad klik ha “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:36&lt;br /&gt;
||Jied ka jaka kaba kham biang na ka bynta kane ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:41&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngni ia sngewthuh ka syntax jong “Modelica” da ba pyndonkam “freeFall class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
|| Te phai biang sha ka “freeFall class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:49&lt;br /&gt;
|| Leit sha jrong jong ka “Modelling area”. Klik ha “freeFall” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:54&lt;br /&gt;
|| Programs ha “Modelica” lah pynbeit ha ka rukom jong ki “classes”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
||Ka lain kaba nyngkong jong ka “class” ka batai ia ka kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:02&lt;br /&gt;
|| Ka kyrteng jong kane ka “class” kadei “freeFall”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
||Man la ka “class” dei ban don ka “end statement” ban kdew hangno ka “cass” ka kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:11&lt;br /&gt;
||Kane ka “class”ka don “variable declarations” bad “equations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
|| To ngan pyni ia phi kumno ban declare “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:18&lt;br /&gt;
|| “Real” ka dei “data-type”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:21&lt;br /&gt;
|| “h” ka dei ka jing jrong jong ka ball na ka sla pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:25&lt;br /&gt;
|| “start” ka dei ka attribute jong “Real variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
||Man la ki “data-type” ki don bun ki attributes, kiba thew ia ki jingtip kiba donkam ha kaba iadei bad ki “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:36&lt;br /&gt;
|| “start” attribute ka thew ia ka jingsdang jong u “varaible”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:41&lt;br /&gt;
|| Ka value kaba sdang jong u “h” u dei 30 units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
|| “unit attribute” u thew ia ka unit jong u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:49&lt;br /&gt;
|| Ka unit jong u “h” u dei “meter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:52&lt;br /&gt;
||Man la u “variable declaration” dei ban kut bad u “semi-colon.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:57&lt;br /&gt;
|| “v” u ieng na ka bynta  “velocity” jong ka ball. U dei ha ka “Real data-type.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| Ka jing sdang jong u value “v” u dei zero. Ka unit jogn u u dei “meter per second.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| “g” u ieng na ka bynta “acceleration due to gravity”. U dei u “Real data-type.” Bad ka unit ka dei “meter per second square.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:18&lt;br /&gt;
|| “parameter” ka dei ka quality kaba long constant ha ka simulation run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| Ka value jong u “g” ka neh constant shyrta ka simulation run, bad ka value jong 9.81.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:32&lt;br /&gt;
|| Ka negative sign ka dei n aka daw jong ka sign convention ba pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:36&lt;br /&gt;
||Ka text ha ki ar quotes ka dei ka “comment” ba thoh bad ka declaration jong u “g”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:42&lt;br /&gt;
|| “comments” ka pynbiang ki jingtip kiba donkam shaphang ka program. Ki long donkam ruh n aka bynta ka documentation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| “parameter” ka dei ka quality kaba neh kumjuh ha ka simulation run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
||'''Real, Integer, Boolean''' bad''' String data-types''' la kyrshan ha '''Modelica'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:03&lt;br /&gt;
|| “start” bad “unit attributes” lah dep define lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:07&lt;br /&gt;
|| “min attribute” ka thew ia ka value ba duna jong u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, “max attribute” ka thew ia ka value ba duna jong u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
||To ngin ia phai biang sha “OMEdit.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:19&lt;br /&gt;
|| “’equation’” ka thew ia kaba sdang jong ka “equation section” jong ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
||Kane ka dei da kawei ka rukom ban thep ia ki “comments”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:30&lt;br /&gt;
||Ki artylli ki “equations of motion” na ka bynta ki free falling body, kumba ngi lah ia dep iakren, lah dep kynthup hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:38&lt;br /&gt;
|| “der()” ka dei “Modelica function” na ka bynta “time derivative”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:43&lt;br /&gt;
|| Hangta, “der(h)” ka thew “dh/dt.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
||Bad “der(v)” ka thew “dv/dt.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:52&lt;br /&gt;
||Man la ki “equation” ki dei ban kut da u “semi-colon”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:57&lt;br /&gt;
||To ngan pyni ia phi kumno ban simulate kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
|| Klik ha “simulate” button ha ka “toolbar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:04&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop-up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:07&lt;br /&gt;
||Kane ka window la tip kum ka “Plotting perspective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:11&lt;br /&gt;
|| Ynda ka simulation ka long kaba job jong ka “class, Plotting perspective” ka plié hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
|| “Variables browser” ka pyni ki jingtip kiba iadei bad u “variables” bad “parameters” jong ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ki don ki columns ba kyrteng “Unit” bad “Description”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
|| “Unit” column ka thew “unit” jong “variables,” kumba lah define da kaba pyndonkam “unit” attribute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:37&lt;br /&gt;
|| “Description” column ka pyni “comments” ba thoh ha ki artylli ki quotes ryngkat bad “variable declarations”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:45&lt;br /&gt;
||To ngan pyni ia phi kumno ban pynmih ka “plot”. Jied “h”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka pynmih ka plot jong “h with respect to time” –bad u “h” ha “y-axis” bad “time” ha ka “x-axis”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:01&lt;br /&gt;
|| Kumba ka long, ka simulation ka iaid na 0 sha 1 unit jong ka time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:07&lt;br /&gt;
|| Ka unit jong ka “time” ka shong ha ka system jong “units” ba pyndonkam na ka bynta kiwei ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied “h.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:17&lt;br /&gt;
|| Ka shait long kaba bha ban practice ban delete ka jingmih, shisien ba ka plot kaba donkam ka lah dep pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:25&lt;br /&gt;
|| Ban delete kane ka jingmih, right-klik ha ka “freeFall” bad jied “Delete result”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| Ka jingmih mynta la dep ban delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:36&lt;br /&gt;
||To ngan leit phai biang sha “Modeling prespective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:39&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Modeling” button sha kamon ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:43&lt;br /&gt;
||“class” la pyndonkam synonymously bad ka “model” ha “Modelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:48&lt;br /&gt;
||Wei lah ban pyndonkam “model” ha jaka jong ka “class” hangne, ban pynmih kajuh ka jing mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ban pynkylla ka “time interval” na ka bynta ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:01&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulation Setup” button ba don ha ka “toolbar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:06&lt;br /&gt;
||Hapoh “General” tab, wad “Stop time” field. Pynkylla ia ka sha 5 units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:14&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulate”. Khang iaka pop-up window kaba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:21&lt;br /&gt;
||To ngan jied “h” sa shisien, ha ka “Variables browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:26&lt;br /&gt;
|| Kane ka pynmih “h” v/s “time” plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:29&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka time interval lah pynkiew da 5 units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
|| Tangba, ka value jong “h” ka lah leit shapoh u zero, ka bym lah ban pdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:40&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kumno ban pynbeit kane ka issue ha ki jinghikai ba hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:45&lt;br /&gt;
|| To ngan delete kane ka result da kaba right-klik ha “freeFall” bad da kaba jied “Delete result”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:53&lt;br /&gt;
||Leit phai biang sha “Modeling” prespective da kaba kliking ha “Modeling prespective” ha u button sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:59&lt;br /&gt;
||Ka long kaba donkam ban pyntikna ba u number jong ka equations u equal ia ka number jong u variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:07&lt;br /&gt;
|| Kane ka “class” ka don ar tylli ki variables bad artylli ki equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:11&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan delete kaba nyngkong ka “equation” bad simulate kane ka “class”, ban peit kaei kaba jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:18&lt;br /&gt;
||Nga lah dep delete ia ka “equation” kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba u star u paw marsyndait bad ka kyrteng jong ka “class” ha “freeFall” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Kane ka pyni ki jing kylla ba khlem save ha ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:31&lt;br /&gt;
|| Te ka dei ka jing practice kaba bha ban save ia ka “class” hadien ba ka jing kylla lah dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:38&lt;br /&gt;
|| Ban save kane ka “class,” leit sha ka “File menu” bad klik ha “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:44&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pyndonkam u “Save” button ha ka “toolbar”, ha kaba u cursor jong nga u kdew, ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:53&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan simulate kane ka “class” da kaba kliking ha “Simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:59&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka message ba bakla ka mih shajrong ha ka “Message browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:04&lt;br /&gt;
|| Ka ong, ka don tang khyndiat ki equations bad ka model ka don 1 “equation” bad 2 “variables” te kane kam lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:14&lt;br /&gt;
||To ngan thep biang ka “equation” sha ka jaka ba dei bad klik ha “Save” button ha ka “toolbar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:24&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulate” button sa shisien ban simulate kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:29&lt;br /&gt;
|| Kynmaw baka “class” ka simulate da kaba jop, namar ba u number jong ka “equations” u equal bad u number jong u “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:37&lt;br /&gt;
|| Khang ia ka pop-up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:40&lt;br /&gt;
||To ngan leit phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:43&lt;br /&gt;
||'''“der()”''' kadei ka '''Modelica''' function na ka bynta ka  '''time derivative'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:48&lt;br /&gt;
|| Kam don kano kano ka lynti data flow na ka bynta ka “equations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:52&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, “der(h) = v” lah ruh ban thoh kum “v = der(h)”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:00&lt;br /&gt;
||'''Initial equations section''' la pyndonkam ban enter ka condition kaba sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:05&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kham bun shaphang “Initial equation” kham hadien. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:10&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, thoh ka “model” ban simulate ka “differential equation” “dx/dt = -a  into x”, ha kaba u “a=1”, “x” u dei jong u “R” bad ka value jong u x ha ka por “t=0” udei “5”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:28&lt;br /&gt;
||Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jogn kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:31&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video ha ka link harum. Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:37&lt;br /&gt;
||Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials; ka ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:43&lt;br /&gt;
|| “Spoken Tutorial project” lah noh synniang da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:49&lt;br /&gt;
||Ngi ai khublei ia ka kynhun development jong ka “OpenModelica” na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:53&lt;br /&gt;
||Ma nga I John Nongkynrih &lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/OpenModelica-Connectors/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/OpenModelica-Connectors/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/OpenModelica-Connectors/Khasi"/>
				<updated>2018-03-14T06:11:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot; {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 | Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka “OpenModelica Connectors.” |- | | 00:06 || Ha kane ka jinghik...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ka “OpenModelica Connectors.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ban: Shna ka “class” ba thymmai, Plie ka “class” ba lah don, Connect, bunjait ki “classes”, shna ka “model” bad simulate ka “model”. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:22&lt;br /&gt;
| | Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka “OpenModelica nersion 1.11.0” bad “Ubuntu Linux OS 14.04”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:34&lt;br /&gt;
| | Tangba, ka rukom ban pyni ha kane ka jinghikai ka ia syriem ha kiwei ki OS kum-“Windows,” “Mac OS X” lane “FOSSEE OS on ARM”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:47&lt;br /&gt;
| | Ban practise kane ka jinghikai, phi donkam ban tip shaphang “OMEdit”. Ka Prerequisite tutorials lah kdew ha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:57&lt;br /&gt;
| | “RLC_Circuit” file la pyndonkam ha kane ka jinghikai la pynbiang kum ki code file ha ka site jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:04&lt;br /&gt;
| | Download ka files naka “Code Files” link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:09&lt;br /&gt;
|| Nga lah dep plié lypa ka “OMEdit” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |01:13&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia kren kumno ban shna ka “model” ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:18&lt;br /&gt;
| |Nyngkong ngin ia shna ka “class” ba thymmai. Te leit sha ka “File” menu bad jied “ New Modelica Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:27&lt;br /&gt;
| | '''Create New Modelica Class''' window kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:31&lt;br /&gt;
| | Ha ka “Name” field, pyndap ka kyrteng jong ka “class” kaba ngi kwah ban shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:37&lt;br /&gt;
| |Ngan pyndap  ka kyrteng kum “Sample”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:41&lt;br /&gt;
| | Ha ka “Specialization” field, jied ka jait jong ki “class” phi kwah ban shna. Ngan jied “Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:50&lt;br /&gt;
|| Nangta klik ha “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:53&lt;br /&gt;
| |Ka “class” ba thymmai kan sa shna ryngkat bad ka kyrteng ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:57&lt;br /&gt;
| |Ngin ia pule kham bun shaphang “classes” ha ki jinghikai kiban wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:02&lt;br /&gt;
| | Mynta ngin ia save kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:05&lt;br /&gt;
| |Na ka bynta kane, right-klik ha “Sample class” bad klik ha “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:11&lt;br /&gt;
| |Jied ka jaka kaba biang ban save kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:15&lt;br /&gt;
| | To ngin ia khang ka “Sample” file. Right-klik ha “Sample” bad jied “Unload”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:22&lt;br /&gt;
| |Klik “Yes” ha ka conformation dialog box kaba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:27&lt;br /&gt;
| | Mynta ngin pule kumno ban plie ka “class” ba lah don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:32&lt;br /&gt;
| |Ban plie ka “class”, leit sha ka “File” menu. Nangta klik ha “Open Model/Library File.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:40&lt;br /&gt;
| | Jied ka file kaba phi kwah ban plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:44&lt;br /&gt;
| |Ngan jied “RLC_Circuit.mo” file ba lah dep download ha shuwa naka “Code files”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:52&lt;br /&gt;
| |Klik ha ka “Open” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:55&lt;br /&gt;
| | Mynta ngin ia pule shaphang “Connectors.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:59&lt;br /&gt;
| | Ka “Connectors” ka dei ka lynti na bynta kawei ka “model” ban bujli ka jingtip na kawei ka “model”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:07&lt;br /&gt;
| | Jing pyndonkam jong u “Connectors”:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:09&lt;br /&gt;
| |“Connectors” la pyndonkam ha Connections, Communication, Coupling hapdeng component bad shabar ka pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:17&lt;br /&gt;
| | Nangta, ngin ia pule ban connect “classes”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:20&lt;br /&gt;
| |Na ka bynta kane, ngan oyndonkam “RLC_Circuit” file kaba ngi lah plie mynhne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:28&lt;br /&gt;
| | '''RLC_Circuit''' ka dei ka '''Modelica package''' ka don ki  '''classes''' bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:34&lt;br /&gt;
| |To ngan pynheh ka “package”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:37&lt;br /&gt;
| | Hangne ngi lah ban iohi shibun ki “classes”, kum ki, '''Ground'',  '''VoltageSource''' , '''Resistor''' , '''Capacitor '''bad  '''Inductor'''&amp;lt;br/&amp;gt; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:49&lt;br /&gt;
| |Bad kumjuh ruh u “connector” kum u “Pin”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:53&lt;br /&gt;
| |Ngin ia pule kham bun shaphang ka “classes” bad “connectors” ha ka jinghikai ka ban wan ha kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:00&lt;br /&gt;
||Kane ka “package” ka don ruh ka “circuit class.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:05&lt;br /&gt;
| |Klik arsien ha ka “circuit” file bad leit sha ka ”Text view”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:11&lt;br /&gt;
| |Hangne ngi lah ban iohi ka “class” kam don kano kano ka code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:17&lt;br /&gt;
| | Mynta leit sha “Diagram View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:20&lt;br /&gt;
| | To ngin ia buh baroh ki “blocks/components” ha ka jaka ki grid. Nangta ngin ia pynbeit ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:29&lt;br /&gt;
| | Klik ha “Resistor” bad tan bad pynhap ia ka hapoh ka grid space.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:35&lt;br /&gt;
| | Ngi ioh ka message, “Enter Component Name.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:38&lt;br /&gt;
| |Ha ka “Name” field, enter ka component kyrteng kum “R” bad klik “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:47&lt;br /&gt;
| |  Klik ha “Indicator” Tan bad pynhap iaka hapoh ka grid space bad buh iaka hajan ka “Resistor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:56&lt;br /&gt;
| |Enter ka component kyrteng kum “L” bad klik “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:02&lt;br /&gt;
| |  Klik ha “Capacitor” Tan bad pynhap iaka hapoh ka grid space bad buh ia ki hajan ka “Inductor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:10&lt;br /&gt;
| |Pyndap ka component kyrteng kum “C” bad klik “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:15&lt;br /&gt;
| | Nangta, klik ha “VoltageSource” bad tan bad pynhap iaka hapoh ka grid space.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:22&lt;br /&gt;
| | Buh ia ka hajrong ka “R, L” bad “C” kaba lah buh ha ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:28&lt;br /&gt;
| |Enter ia ki component kyrteng kum “ACVoltage”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |  05:32&lt;br /&gt;
| | Kynmaw ba, sngewbha wat ju buh kano kano ka space ha ka kyrteng  component field&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:38&lt;br /&gt;
| |Kan sa ai ka translation kaba bakla ha ka por jong ka simulation. Mynta klik “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:45&lt;br /&gt;
| |Nangta, klik ha “Ground” bad tan bad pynhap iaka hapoh ka grid space.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:52&lt;br /&gt;
| | Buh iaka hapoh jong ka “R, L” bad “C” components ha ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:57&lt;br /&gt;
| |Pyndap ka kyrteng component kum “G” bad klik “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:02&lt;br /&gt;
| |Mynta ngi don baroh kiba ngi kwah ki components ban shna ka “RLC Circuit” ha ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:09&lt;br /&gt;
| | To ngin ia connect kine ki “components”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:12&lt;br /&gt;
| | Pynkhih ia u mouse sha ka liang kadiang jong ka component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:16&lt;br /&gt;
| |U pop up “RLC underscore Circuit dot pin p” u wan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:22&lt;br /&gt;
| |Kane ka thew ia u “positive pin”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:25&lt;br /&gt;
| |Kumjuh ruh, ka liang kamon jong ka component ka pyni ka po up kum '''RLC underscore Circuit dot pin n'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:34&lt;br /&gt;
| |Kane ka represents “negative pin”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:37&lt;br /&gt;
| | Buh ia u cursor hajrong u “negative pin” jong ka “Resistor”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:42&lt;br /&gt;
| |Ngi lah ban iohi u “+” sign haba u cursor lah buh hajrong “n pin”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:48&lt;br /&gt;
| | Klik ha u “pin”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:49&lt;br /&gt;
| |Bat bad tan ia u sha u “p pin” jong ka “Inductor.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:54&lt;br /&gt;
| | Klik ha “Inductor’s p pin” bad nangta pyllait ia u cursor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:01&lt;br /&gt;
| | Nangta, ngin ia pyndait “n pin” jong ka “Inductor” bad u “p pin” jong ka “Capacitor.” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:08&lt;br /&gt;
| |Klik ha u “n pin” jong ka “Inductor.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:11&lt;br /&gt;
| |Bat bad tan ia ka sha u “p pin” jong ka “Capacitor.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:15&lt;br /&gt;
| | Klik ha u “p pin” jong u “Capacitor.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:20&lt;br /&gt;
| |Mynta ngi lah dep pyndait u “Resistor, Inductor” bad “Capacitor” ha series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:28&lt;br /&gt;
| | Sa kawei ka step ka dei ban pynbiang ka “VoltageSource.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:32&lt;br /&gt;
| |Klik ha ka “p pin” jong u “Resistor.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:36&lt;br /&gt;
| |Bat bad tan ia u sha u “p pin” jong ka “VoltageSource”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:42&lt;br /&gt;
| | Kumjuh ruh, ngin ia pyndait u “n pin” jong u “Capacitor”  bad u “n pin” jong u “VoltageSource.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:50&lt;br /&gt;
| |Klik ha u “n pin” jong u “Capacitor”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:53&lt;br /&gt;
| |Bat bad tan ia u sha u “n pin” jong u “VoltageSource”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:58&lt;br /&gt;
| |Klik ha u “n pin” bad pyllait ia u kursor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |08:03&lt;br /&gt;
|| Sa kawei ka step ka dei ban “Ground” ka circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:07&lt;br /&gt;
| |Klik ha u “n pin” jong u “VoltageSource”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:11&lt;br /&gt;
| |Bat bad tan ia u sha ka “Ground”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:14&lt;br /&gt;
| |Kynmaw ba ka “Ground” u don tang uwei u “pin” uba dei u “p pin.” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:20&lt;br /&gt;
| |Klik ha u bad pyllait ia u kursor. Mynta ka circuit ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:25&lt;br /&gt;
| | Pause ia ka jinghikai bad check ba ka circuit jong phi ka I kum ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:33&lt;br /&gt;
| | Press “CTRL S” ban save ia ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:37&lt;br /&gt;
| | Mynta ngin ia check ka jing ia dei jong ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:41&lt;br /&gt;
| |Klik ha “Check All Models” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:45&lt;br /&gt;
|| Peit bniah ia ka “Message Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:49&lt;br /&gt;
| |Ka pyni ia ki number jong ki equations bad ka number jong ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:53&lt;br /&gt;
| |Model kan long kaba la khreh ban simulate lada baroh ki ia long kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:58&lt;br /&gt;
| | Klik ha ka “Simulate” button, ka window kaba thymmai ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:03&lt;br /&gt;
|| Kane ka output windows ka pynpaw ka message kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:09&lt;br /&gt;
| | Expand “R” bad klik ha “lr” ban ioh ka plot hapdeng “lr” bad “time”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:18&lt;br /&gt;
| |Ngin ia pule shaphang ka “Equations” bad “Variables” ha ka jinghikai kaban wan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:24&lt;br /&gt;
| | Tang katne naka bynta kane ka jinghikai. To nga batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:28&lt;br /&gt;
| | Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule ban, Shana ka “class”, Plie ka “class” kaba lah don, pyndait ki “classes” kiba pher, shna ka “Model” bad Simulate ka “Model”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:43&lt;br /&gt;
| | Kum ka assignment- Shna ka “RLC Circuit” ha kaba: “Resistor, Inductor” bad “Capacitor” ki long “parallel” connection.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:53&lt;br /&gt;
| |Pyndonkam kajuh ka “classes” bad “connector” ba lah ban ioh naka “RLC_Circuit package”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:01&lt;br /&gt;
| |Kane ka dei ka dur jong ka circuit kaba donkam ban shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:01&lt;br /&gt;
| | Peit iaka video ba lah bna ioh ka link ba la ai harum. [http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org/] ka  batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:15&lt;br /&gt;
| | Ka kynhun Spoken Tutorial Project ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ka spoken tutorials, ka ai certificates ia  kito kiba pass iaka online test. Na bynta ka jingtip ba kham bnaiah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:31&lt;br /&gt;
| | Sngewbha thep ki queries hakane ka rukom ka forum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:34&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun “FOSSEE” coordinates coding jong ki nuksa ba lah dep khein jong ki kot kiba paw. Ngi ai honorarium bad certificates naka bynta kito kiba leh kane. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha wan jngoh sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:49&lt;br /&gt;
| | Ka kynhun “FOSSEE” ka iarap ban migrate ki commercial simulator labs sha “OpenModelica.” Ngi ai honorarium bad certificates na ka bynta kito kiba leh ia kane. Ka jing tip ba kham bniah, sngewbha wanjngoh sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 11:06&lt;br /&gt;
| | '''Spoken Tutorial''' bad '''FOSSEE''' ka projects la noh synniang da ka '''NMEICT, MHRD''', jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 11:15&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| | Ma nga I John Nongkynrih &lt;br /&gt;
Khublei ba lah iasnoh lang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Examples-through-OMEdit/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Examples-through-OMEdit/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Examples-through-OMEdit/Khasi"/>
				<updated>2018-03-12T05:28:11Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- || 00:01 | | Ngi pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial ha ka “Examples through OMEdit” |- | | 00:06 | | Ha kane ka j...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
| | Ngi pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial ha ka “Examples through OMEdit”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:06&lt;br /&gt;
| | Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule, ban plié bad simulate kiba pher “Modelica” library classes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:13&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: “OpenModelica version 1.9.5” bad “Ubuntu Linux OS 14.04”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:25&lt;br /&gt;
||Tangba, ka rukom ba lah pyni ha kane ka jinghikai ka ia syriem ha kawei ka OS kum ki- '''Windows, ''' '''Mac OS X''' lane  '''FOSSEE OS''' ha '''ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:37&lt;br /&gt;
| |Ban practice kane ka jinghikai, phi dei ban don “OMEdit” ba lah install ha ka system jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:43&lt;br /&gt;
||Phi dei ruh ban tip kumno ban treikam ha ka “OMEdit” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:47&lt;br /&gt;
||Lada em, sngewbha leit lyngba kaba hashuwa ka jinghikai ka “OpenModelica” hakane ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:53&lt;br /&gt;
| | To ngin ia phai sha ka “OMEdit” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:57&lt;br /&gt;
| | Ha ka liang kadiang jong ka “OMEdit” window, ngi iohi ka “Libraries Browser”. Hangne ngi lah ban iohi ka list jong libraries.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |01:07&lt;br /&gt;
| |To ngin ia pynheh ka “Modelica” library. Ban leh kane, klik ha u khlieh arrow sha ka kadiang jong ka “Modelica” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:16&lt;br /&gt;
| | Mynta ngan pyni ka nuksa na ka “Electrical” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |01:21&lt;br /&gt;
| | Pynheh ka “Electrical” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:24&lt;br /&gt;
|| Klik ha u khlieh arrow sha ka liang kadiang jong “Electrical” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:28&lt;br /&gt;
||Hapoh “Electrical”, ngi iohi “Analog” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:32&lt;br /&gt;
||To ngin ia pynheh ka “Analog” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:35&lt;br /&gt;
| | Sa shisien biang, ngi iohi shibun ki library kiba pher ba pynpaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:39&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia pynheh ka “Example” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:43&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi bunjait ki nuksa jong “Analog”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:48&lt;br /&gt;
| | Nangta, ngin ia plié ka class ba kyrteng “Rectifier”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:53&lt;br /&gt;
||Right-click ha  '''Rectifier''' bad jied '''Open Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:58&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban klik arsien haka kyrteng jong ka class ban plié ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:03&lt;br /&gt;
| | Mynta ngi lah poi sha ka “Modeling Prespective” window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:07&lt;br /&gt;
||Kumba ka long, ka class ka plié ha ka “Diagram View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:11&lt;br /&gt;
||Nga lah dep pyni kumno ban switch hapdeng kiba bun ki views ha shuwa ha kane ka series.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:18&lt;br /&gt;
| | Mynta to ngin ia switch sha ka “Text View” da kaba klik ha ka “Text View” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:24&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi ka “Modelica” code kaba ia soh sha ka “Rectifier” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:30&lt;br /&gt;
| | Shuwa ban simulate ka model, ngi donkam ban check n aka bynta ka jignbiang jong ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |02:36&lt;br /&gt;
| | Ban leh kane, nyngkong wad “Check All Models” button haka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |02:42&lt;br /&gt;
| |Une u button u don rong lieh tick arsien ha u. klik ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:48&lt;br /&gt;
|| Hangne hi, ka “Message Browser” ka plié ha trai jong ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:54&lt;br /&gt;
|| Kane ka pyni ka khubor kaba iasnoh sha ka “Modelica” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:58&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia pyrshang ban simulate ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:00&lt;br /&gt;
|| Haka toolbar, klik ha u button khnam rong green.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:07&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei ka “Simulate” button kaba juh pyndonkam ban simulate ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:13&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban press “Ctrl” bad “B” keys ban simulate ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:18&lt;br /&gt;
|| Ynda lah simulate, ka window kaba thymmai ka plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:21&lt;br /&gt;
| | Ka pyni ia ka rukom compilation jong ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:26&lt;br /&gt;
| | Shisien ba ka compilation ka long kaba jop, ka output window ka pyni ka message: “Simulation process finished successfully”. Khang ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:37&lt;br /&gt;
|| Kumba ka long, ka “Plotting Prespective” mynta ka dei ban plié ha ka “OMEdit” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:43&lt;br /&gt;
||Lada kam plié, klik ka “Plotting” button ha trai jong ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:48&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban press “Ctrl” bad “F3” keys ban plié ka “Plotting Prespective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:54&lt;br /&gt;
| | Hangne ngi lah ban iohi ka simulation results jong ka “Modelica” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:59&lt;br /&gt;
| | Sha ka liang kamon jong ka “Plotting Prespective”, peit ha ka “Variables Browser” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:05&lt;br /&gt;
| | Hapoh “Variables Browser”: ngin ia pule ban pynkylla ka input variable values jong ka “Modelica” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |04:13&lt;br /&gt;
|| Kum ba ka long, “IDC =500”, '''Losses = 2890.26'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:22&lt;br /&gt;
||Pynkylla ka value jong “IDC” bad peit kumno ka values jong “Losses” ka kylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:28&lt;br /&gt;
| |To ngin ia pynkylla ka value jong “IDC” na “500” sha “250”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:33&lt;br /&gt;
||Bad press Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |04:37&lt;br /&gt;
| | Leit sha jrong  jong ka liang kamon jong ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:39&lt;br /&gt;
||Klik “Re-simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |04:42&lt;br /&gt;
| | Ka message ba jop ha window kan plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:46&lt;br /&gt;
||Khang kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:48&lt;br /&gt;
|| Shisien ba ka simulation ka la dep lut, kynmaw ba ka jingkylla. “Losses = 1756.77”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pyni kumno ban generate ka plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:01&lt;br /&gt;
||Ngin ia generate ka plot hapdeng “Losses” bad “Time”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:06&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka check box pyrshah ka “Losses” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:10&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ka plot hapdeng “Time on the X-axis” bad “Losses on the Y-axis”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:17&lt;br /&gt;
||Kane ka plot ka batai ia ka jingduna ka bor na ka bynta ka “diode bridge” ka jing iapher bad ka “time”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
| | Kumba ka long, ka simulation ka iaid na “0” sha “0.1” unit time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:31&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban pyniapher kane ka interval da kaba pyndonkam ka jing jied“Simulation Setup”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:36&lt;br /&gt;
| | Ban leh kane, leit sha ka “Modeling Prespective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:40&lt;br /&gt;
||Klik ha ka “Modeling” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:43&lt;br /&gt;
|| Klik ha ka “Simulation Setup” option ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:47&lt;br /&gt;
|| Ka “Simulation Setup” ka window ka plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:50&lt;br /&gt;
| | Hangne, pynkylla ka “Start Time” sha “0.01” unit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:55&lt;br /&gt;
|| Pyntikna ba “Simulate” ka check box ka lah check.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:59&lt;br /&gt;
| | Bad nangta klik ha “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:02&lt;br /&gt;
|| Hangne hi ngi iohi ka window message kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:06&lt;br /&gt;
| | Khang kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:08&lt;br /&gt;
| | Ka class la re-simulated bad ka simulation interval jong '''0.01''' sha '''0.1''' unit time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:16&lt;br /&gt;
|| To ngin ia delete kine ki jing mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:18&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kata, right-klik ha “Rectifier” bad nangta klik ha “Delete Result”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:26&lt;br /&gt;
||Ka result mynta la shah delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
| | Mynta ngan pyni ka nuksa n aka “Mechanics” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |  06:34&lt;br /&gt;
|| Nyngkong ngin ia batai ka “Mechanics” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:38&lt;br /&gt;
||Hapoh “Mechanics”, ngi lap “Multibody” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:43&lt;br /&gt;
||To ngin ia pynheh ka “Multibody” library ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:47&lt;br /&gt;
|| Hadien kane, to ngin ia pynheh ka “Example” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:51&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban ioh ki nuksa kiba pher jong “Multibody” Mechanics.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:56&lt;br /&gt;
| | Nangta, ngin pynheh ka “Elementary” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:00&lt;br /&gt;
| |To ngin ia plié ka class ba kyrteng “DoublePendulum”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:04&lt;br /&gt;
||Ban leh kane, right-klik ha “DoublePendulum” bad jied “Open Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
| | Ka class ka plié ha “Text view”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:14&lt;br /&gt;
| | Mynta, klik ha “Check All Models” button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:19&lt;br /&gt;
| | Peit bniah ia ka “Message Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:22&lt;br /&gt;
| |Kane kan pyni ka messages ba pyniasnoh sha ka “Modelica” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:27&lt;br /&gt;
| | Mynta, to ngin ia pyrshang ban simulate ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:31&lt;br /&gt;
| |Ban leh kane klik ha ka “Simulate” button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |07:35&lt;br /&gt;
| |Shisien ba ka compilation ka long kaba jop, ka “Plotting Prespective” ka plié ha ka “OMEdit” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:43&lt;br /&gt;
| |  Hapoh ka “Variables Browser”, to ngin ia pynheh ka “damper” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:49&lt;br /&gt;
|| Kumba ka long, '''d =  0.1, '''relative angular acceleration(a_rel)''' = '''11.567''' bad  '''relative rotational angle [der(phi_rel)]''' = '''4.1'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:05&lt;br /&gt;
| | To ngin ia pynkylla ka value jong “d” na “0.1” sha “0.05”. bad press Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:14&lt;br /&gt;
| | Nangta klik “Re-simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:17&lt;br /&gt;
| |Hadien ba lah dep ia ka compilation, peit bniah ki jing kylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:22&lt;br /&gt;
| |'''relative angular acceleration (a_rel) = 15.449''' bad  '''relative rotational angle [der(phi_rel)] = 4.359'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:33&lt;br /&gt;
| |  Mynta, ngin ia pynmih ka plot hapdeng  '''relative angular acceleration''' bad '''Time'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:40&lt;br /&gt;
| | Klik ha ka check box pyrshah “a_rel” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:46&lt;br /&gt;
| | Ngi iohi ka plot hapdeng “Time on the X-axis” bad “a_rel on the Y-axis”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:54&lt;br /&gt;
| |Kane ka plot ka batai ia ka “relative angular acceleration” ba iapher bad ka “Time”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:00&lt;br /&gt;
| |  Kumba ka long, ka simulation ka iaid na ka “0” sha “3” unit time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:06&lt;br /&gt;
| |To ngin ia pynkylla kane ka interval.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:10&lt;br /&gt;
| |  Ban leh kane, leit sha ka “Modeling Prespective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |  09:14&lt;br /&gt;
| |  Klik ha “Simulation Setup” ka jing jied ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |  09:18&lt;br /&gt;
| | Ka “Simulation Setup” window ka plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |  09:21&lt;br /&gt;
| |  Hangne pynkylla ka “Start Time” sha “1” unit bad ka “Stop Time” sha “5” units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:28&lt;br /&gt;
| | Pyntikna ba “Simulate” check box lah checked.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:32&lt;br /&gt;
| | Nangta klik ha “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |  09:35&lt;br /&gt;
| | Ngi ioh ka window message kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:37&lt;br /&gt;
| | Khang kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:39&lt;br /&gt;
| |  Ka class la re-simulated bad ka simulation interval jong “1” sha “5” unit time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:45&lt;br /&gt;
| |  Shisien ba ka plot kaba donkma la pynmih, ngi lah ban weng ka results.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |  09:50&lt;br /&gt;
| | Ha ka Variable Browser, right klik ha “DoublePendulum”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:55&lt;br /&gt;
| | Jied “Delete Result”. Ka result mynta ka lah shah delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:01&lt;br /&gt;
| | To ngin ia peit kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||10:03&lt;br /&gt;
| | Ha kane ka jinghikai, ngin lah pule, ban plié bad simulate bunjait ki “Modelica” library classes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:10&lt;br /&gt;
| |  Kum ka assignment: pynheh ”Magnetic” library ha “Modelica”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:16&lt;br /&gt;
| |Simulate “SaturatedInductor” class ha “FluxTubes” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:21&lt;br /&gt;
| |  Pynlylla ki values jong khyndiat ki input variables bad re-simulate&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:26&lt;br /&gt;
| |Pynmih ka “parametric plot” hapdeng “i” bad “LossPower” jong variable “r”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:32&lt;br /&gt;
|| Peit ka video ba lah ban ioh na ka link harum. Ka batai lyngkot ka “Spoken Tutorial” project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:41&lt;br /&gt;
| | Ka kynhuh Spoken Tutorial Project: ka pylong workshops. Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:53&lt;br /&gt;
| | Hato phi don jingkylli ha kane ka “Spoken Tutorial ?” sngewbha wanjngoh kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 11:00&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun “FOSSEE” ka pyniarygkat ki codeing jong ki nuksa ba lah solve jong ki kot ba pawnam.  Ngi ai sngewbha bad certificates na ka bynta kito kiba leh ia kane. Na bynta kaba kham bniah, sngewbha wan jngoh kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 11:15&lt;br /&gt;
| | Ka kynhun “FOSSEE” ka iarap ban migrate commercial simulator labs sha “OpenModelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 11:22&lt;br /&gt;
| |Ngi ai sngewbha bad certificates n aka bynta kito kiba leh ia kane. Na bynta ka jing tip ba kham bun, sngewbha wan jngoh kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:31&lt;br /&gt;
| | '''Spoken Tutorial '''bad '''FOSSEE''' projects la noh synniang da ka  '''NMEICT, MHRD''',  jong ka sorkar india.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |11:40&lt;br /&gt;
| | Ma nga I John Nongkynrih&lt;br /&gt;
Khublei shibun ba lah ia snoh lang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Introduction-to-OMEdit/Khasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Introduction-to-OMEdit/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/OpenModelica/C2/Introduction-to-OMEdit/Khasi"/>
				<updated>2018-02-28T09:25:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- || 00:01 | | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka spoken tutorial ha ka “Introduction to OMEdit” |- | | 00:07 | | Ha kan...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
| | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka spoken tutorial ha ka “Introduction to OMEdit”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:07&lt;br /&gt;
| | Ha kane ka jinghikai, ngin pule, shaphang “OpenModelica” Ka jing sdang ha ka “OMEdit”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:15&lt;br /&gt;
| |Nga plie ka “Class” na ka “Libraries Browser”  simulate ia  ka “Class” na ka “Libraries Browser”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:23&lt;br /&gt;
||  Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam “OpenModelica version 1.9.5” bad “Ubuntu Linux OS 14.04”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |00:36&lt;br /&gt;
||Tangba, ka rukom ba la pyni ha kane  ka jinghikai ka iasyriem ha kawei ka OS  kum ka- “Windows,” “Mac OS X” lane “FOSSEE OS” ha “ARM”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |00:48&lt;br /&gt;
| | Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ka jingtip shaphang ka differential bad algebraic equations. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:55&lt;br /&gt;
||   Kaei ka “OpenModelica” ? , OpenModelica ka dei ka open-source modelling bad simulation&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:03&lt;br /&gt;
||Object-oriented, multi-domain modelling language na ka bynta ka system kaba long complex.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:09&lt;br /&gt;
|| Ka jingthmu na ka bynta baroh ar ki rukom ka  industrial bad academic &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
|| To ngin ia peit nyngkong shaphang kaei ka “OMEdit.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
|| “OMEdit” ka ieng n aka bynta ka “OpenModelica Connection Editor”. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:24&lt;br /&gt;
|| Ka dei ka “Graphical User Interface ” kaba thymmai na ka bynta ka graphical model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:29&lt;br /&gt;
||Ka don shibun ki features ban shna bad ban modify ia ki models.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:34&lt;br /&gt;
| | Mynta to ngan leit sha ka “OMedit” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:38&lt;br /&gt;
||Nga lah dep install lypa ka “OMEdit” ha ka system jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:43&lt;br /&gt;
| | Ban plie ka “OMEdit”window, klik ha “Dash Home”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:47&lt;br /&gt;
| | Ha u search bar, type “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||Klik ha ka “OMEdit” icon kaba lah pynpaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:55&lt;br /&gt;
| | Haba klik “OMEdit” icon, ngi iohi, ka “Welcome prespective” window. Ka pyni ia ki list jong ki “Recent Files” bad “Latest News”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:06&lt;br /&gt;
|| Sha ka liang kadiang jong ka “OMEdit” window “,” ngi iohi ka “Libraries Browser. Hangne ngi lah ban iohi ka list jong ki libraries.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:15&lt;br /&gt;
| | To ngin pyheh ka “Medelica” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:18&lt;br /&gt;
||Ban leh kane, klik ha u arrow head sha ka kadiang jong “Modelica” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:23&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi ka list jong ki libraries ba lah ban iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:28&lt;br /&gt;
| | Klik ha u khlieh khnam sha ka kadiang jong ka “Terminal” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:31&lt;br /&gt;
||Hapoh “Terminal”, ngi wad “HeatTransfer” library. Pynheh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:37&lt;br /&gt;
| | Sa shisien, ngi iohi shibun kiba bun jait ki libraries ba lah pynpaw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:43&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia pynheh ia ka “Example ” library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:47&lt;br /&gt;
||Hangne ngi lah ban iohi bunjait ki nuksa jong “Heat Transfer”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:52&lt;br /&gt;
| | To ngin ia plié ia ka class ba kyrteng “TwoMasses”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
||Right klik ha “TwoMasses” bad jied “Open Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:01&lt;br /&gt;
||Ngi  lah ruh ban klik arsien ha ka “class” pynkyrteng ban plié ia ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:06&lt;br /&gt;
| | Mynta ngi la don ha ka “Modelling Prespective” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:10&lt;br /&gt;
|| Ka “class” ka plie kumba ka long ha ka “Diagram View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:14&lt;br /&gt;
||Wat nym kuslai lada ka class kam plie ha ka “Diagram View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:19&lt;br /&gt;
||Ngan pyni ia phi kumno ban switch hapdeng ki “views” bap her.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:23&lt;br /&gt;
| | Ha ka “modelling area” window, ngi lah ban iohi ka “Diagram View” jong ki models.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:28&lt;br /&gt;
| | Hajrong duh jong ka “modelling area”, ngi iohi saw jait ki icons bap her.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |03:33&lt;br /&gt;
|| U icon ba nyngkong u ieng na ka bynta “Icon View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:37&lt;br /&gt;
||Nga klik ha ka ban iohi ka “Model” representation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:41&lt;br /&gt;
|| Sa kawei ka icon ka represents “Diagram view”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:45&lt;br /&gt;
||Klik ha ka ban iohi ka dur kaba ieng na ka bynta ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:49&lt;br /&gt;
|| U icon ba lai u dei “Text View” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:52&lt;br /&gt;
||To ngin ia klik ha u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:54&lt;br /&gt;
||Hangne ngi iohi ka “Modelica” code pertaining sha “Two Masses” class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:00&lt;br /&gt;
||Ha ki jinghikai kaban wan, ngin ia pule kumno ban thoh ki code ha ka “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:05&lt;br /&gt;
|| Klik sa ha u next icon, uba dei “Documentation view”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:10&lt;br /&gt;
||Bad ka window kaba thymmai la pynkyrteng “Documentation Browser” plie na ka liang kadiang jongka “OMEdit” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:17&lt;br /&gt;
||Hangne ngin lah ban pule ka jingbniah kiba lah ai shaphang ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |04:23&lt;br /&gt;
| | Mynta khang ia ka “Documentation Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
| | Mynshuwa ban simulating ia ka “model”, ngi donkam ban peit ia ki jing pynbeit jong ki “model.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:32&lt;br /&gt;
|| Ban leh ia kane, nyngkong wad ia ka “Check All Models” button ha ka  toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:37&lt;br /&gt;
||Une u button u don ka rong lieh  tik arsien ha ka . Klik ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:43&lt;br /&gt;
| | Peitbniah ia katei ba ka “Message Browser” ka plié ha trai jong ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
||Kane ka pyni ia ka message kaba ialam  sha ka “Modelica class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:53&lt;br /&gt;
| | Mynta, to ngin ia pyrshang ban simulate ka model.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:56&lt;br /&gt;
| | Ban leh ia kane, klik ha u khnam button ba rong green  ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:02&lt;br /&gt;
||Une u dei u “Simulate” button uba ngi  juh simulate ia ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ruh ban nion “Ctrl + B” ban simulate ia ka “Modelica class.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:11&lt;br /&gt;
|| ynda lah simulate, ka window ba thymmai ka plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:14&lt;br /&gt;
| | Ka pyni ia ka rukom compilation  jong ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:18&lt;br /&gt;
| | Shisien ba ka compilation ka long kaba jop, ka window kaba mih ka pyni ia ka message:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:23&lt;br /&gt;
||“Simulation process finished successfully.” Pynrit ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:30&lt;br /&gt;
| | Kumba ju long, “Plotting Prespective” ka plié iaka “OMEdit” window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:35&lt;br /&gt;
||Lada kam plié, klik u “Plotting” button sha trai duh jong ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:40&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh ban nion “Ctrl + F3” ban plié “Plotting” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:45&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi lah ban iohi ka simulation  results jong ka “Modelica class.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:50&lt;br /&gt;
|| Sha ka liang kadiang jong ka “Plotting Perspective”, peit ia ka “Variables Browser” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:55&lt;br /&gt;
||Hapoh “Variables Browser”: ngan pyni kumno ban pynkylla ki input variable values jong ka “Modelica class.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:03&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pynheh ka “conduction” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:06&lt;br /&gt;
||Pynlkylla ka value jong “G” bad peit kummno ka values jong “Q_flow” bad “dT” ki kylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:13&lt;br /&gt;
| | Kumba ka long, “G”=” 10, Q_flow” = “263.599 W” bad “dT = 26.3599 K”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:25&lt;br /&gt;
| | To ngin ia pynkylla ka value jong u “G” na “10” sha “15”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:30&lt;br /&gt;
| |Bad nion “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:32&lt;br /&gt;
||Leit shajrong sha ka kamon jong ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:35&lt;br /&gt;
| |Klik “Re-simulate” button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:39&lt;br /&gt;
|| Ngi ioh ka khubor kaba jop jong ka window. Pynrit ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:44&lt;br /&gt;
| | Shisien ba ka jing simulation ka la dep, peit bha ki jing kylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:48&lt;br /&gt;
| |'''Q_flow''' = '''203.009 W''' bad '''dT = 13.5339 K'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:56&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan pyni ia phi kumno ban pynmih ia ka plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:00&lt;br /&gt;
| |Klik ha ka check box ha ka “dT” variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:04&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ka plot hapdeng “time” hapoh “X-axis” bad “dT” hapoh “Y-axis.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:11&lt;br /&gt;
| | Kane ka plot ka batai ia ka jing pher jong  ka jingkhluit hapdeng artylli ki jingkhia ba iapher bad ka por. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:17&lt;br /&gt;
| | Kumba ka long, ka  simulation ka iaid na ka “0” sha “1” unit time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:22&lt;br /&gt;
| | Ngi lah ban simulate kane ka interval da kaba pyndonkam ka “Simulation Setup” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:27&lt;br /&gt;
| |Na ka bynta kane, leit sha “Modeling Prespective.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:30&lt;br /&gt;
| | Klik ha “Modeling” button ha trai jong ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:33&lt;br /&gt;
| |Lane press “Ctrl +F2” ban plié “Modeling” window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:38&lt;br /&gt;
||Klik “Simulation Setup” ha ka jing jied ha toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
| | “Simulation Setup” window ka plié.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:46&lt;br /&gt;
||Pynkylla “Stop Time” sha “5” unit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:49&lt;br /&gt;
||Pyntikna ba “Simulate” check box la dep check.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:52&lt;br /&gt;
| |Klik “OK”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:55&lt;br /&gt;
| | Ha kane ka por, ngi ioh ka khubor kaba jop ha window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:59&lt;br /&gt;
| |Pynrit ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:02&lt;br /&gt;
| |Ka “class” la re-simulated bad ka simulation interval jong “0” sha “5” unit time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:08&lt;br /&gt;
| |Ngi lah ruh ban ioh ia ka plot hapdeng artylli ki variables, lait noh na ka por. To ngin pyrshang mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:16&lt;br /&gt;
| |Klik ha “New Parametric Plot Window” ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:20&lt;br /&gt;
| | To ngin ia jied ki artylli ki variables, ''' Q_flow''' bad''' dT''' kiba ngi kwah ban plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:26&lt;br /&gt;
|| Ngi lah mynta ban iohi ka plot hapdeng “dT” ha ka “X-axis” bad “Q_flow” ha “Y-axis”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:34&lt;br /&gt;
| | Ka pyni ia ka jing iapher ka jing khluit kum ka jing pher ka jingshit jingkhriat hapdeng jong ki ka hiar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:40&lt;br /&gt;
| |Shisien ba ka plot ba donkam lah dep pynmih, ngi lah ban delete ia ka results.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:45&lt;br /&gt;
| | Ha ka “Variables Browser”, right klik ha “TwoMasses”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:49&lt;br /&gt;
| | Jied “Delete Result”. Ka jingmih mynta ka la shah delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |08:55&lt;br /&gt;
| | “OpenModelica” ka don ka '''Help''' menu&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:58&lt;br /&gt;
| | Leit sha u “Menu” bar bad klik ha “Help” option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:02&lt;br /&gt;
| | Hangne ngi lah ban iohi “User Guide,System,Scripting” bad “Modelica Documentation”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:10&lt;br /&gt;
| | To ngin ia peit kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:12&lt;br /&gt;
| | Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule, shaphnag, “OpenModelica”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:16&lt;br /&gt;
| | Jingsdang sha ka “OMEdit”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:18&lt;br /&gt;
| | Plié ka “Class” na ka “Libraries Browser”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:21&lt;br /&gt;
| | Simulate ka “Class” na “Libraries Browser”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:25&lt;br /&gt;
| | Kum ka assignment: pynheh ia ka “Fluid” library ha “Modelica”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:30&lt;br /&gt;
| | Pynheh ia ka “Examples” Library ha “Modelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:34&lt;br /&gt;
| | Simulate “HeatExchangerSimulation” class ha “HeatExchanger” Library&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:39&lt;br /&gt;
| | Pynkylla ki value jong khyndiat ki input variables bad re-simulate&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:43&lt;br /&gt;
| | Pynmih ka polt hapdeng “Q_Flow_1” bad “time”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:48&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na la link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:51&lt;br /&gt;
| |Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:55&lt;br /&gt;
| |Ka Kynhun Spoken Tutorial Project: ka pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:01&lt;br /&gt;
| | Ka ai certficates ia kito kiba pass ia ka online test. Na bynta shibun ki jingtip, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |10:08&lt;br /&gt;
| | Hato phi don jingkylli ha kane ka “Spoken Tutorial?” sngewbha wan jngoh sha kane ka site jied ka minute bad kaba ar hangno phi don ka jingkylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
| |10:17&lt;br /&gt;
| | Batai ia ka jingkylli jong phi kham bniah. Kino kino na ka kynhun “FOSSEE” kin jubab ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |10:23&lt;br /&gt;
|| Ka Spoken Tutorial forum ka dei na ka bynta kawei ka jing kylli ha kane ka jinghikai. Sngewbha wat nym phah ki bym iadei bad kum kiwei ki jing kyli ha ka kane kan iarap ban pynduna ka clutter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |10:36&lt;br /&gt;
|| Da kaba kham duna ka clutter, ngi lah ban pyndonkam kane ka jing iakren kum ka instructional material.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |10:42&lt;br /&gt;
|| Ka kynhun “FOSSEE” ka coordinates coding ban solve ka examples jong ki kot ba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |10:47&lt;br /&gt;
|| Ngi ai sngewbha bad certificate na ka bynta kito kiba leh ia kane. Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 10:56&lt;br /&gt;
| |Ka kynhun “FOSSEE” ka iarap pynrykangpar commercial simulator labs sha “OpenModelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 11:02&lt;br /&gt;
| | Ngi ai angewbha bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Ka jing tip ba kham bniah, sngewbha wan jngoh sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
| | “Spoken Tutorial” bad “FOSSEE” projects lah noh synniang da ka “NMEICT, MHRD” jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
| |11:20&lt;br /&gt;
| |Ma nga I john Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei ba la ia snoh lang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi"/>
				<updated>2018-01-27T08:50:34Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Arithmetic Operators in C And C++'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Arithmetic operators kum '+' Addition: e.g. a+b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| '-' Subtraction: e.g. a-b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|'/' Division: e.g. a/b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| '*'  Multiplication: e.g. a*b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|'%' Modulus: e.g. a%b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
| Ban buhjingkynmaw ia kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|'''gcc''' bad '''g++ Compiler version 4.6.1 in Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni kumno ban pyndonkam ia kine ki arithmetic operations da ka jingiarap jong ka '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|  Nga lah dep thoh ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Te, Ngan plie ia ka editor bad ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Ha kane ka C prokram jong ka arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Ha kaba nyngkong jong ki artylli ki statements, ki variables la pynpaw bad batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Ha ka kawei pat ka statement,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|'''a''' la assigned ia u value jong u 5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|'''b''' la assigned ia u value jong u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit kumno ka addition operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|'''c''' u bat ia ka  sum jong u '''a''' and '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka sum jong u a and b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|Hangne  % dot 2f ka provides ia ka precision jong ar tylli ki digits hadien u  decimal point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka statement ka ba bud, '''c''' u bad ia ka jingmih jong u '''a''' bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka jingmih jong u a bad b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno kine ki artylli ki operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|  Ngin comment ia kine ki lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Type  '''/*''' (slash asterisk)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| ''' */ '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Save ia ka phail ha ka extension '''.c''' (dot c).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga da''' arithmetic.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:15&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Ban lumlang ia u code, type kumne ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|'''gcc space arithmetic dot c space minus o space arith'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith''' (dot slash arith).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|Ka jingmih lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|Ka pynpaw,'''Sum of 5 and 2 is 7.00''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|'''Product of 5and 2 is 10.00'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|Mynta phin pyrshang ia ka subtraction operator da lade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban bujli ia u addition operator da ka subtraction operator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram  bad ka ka set ba khatduh jong ka statements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan batai ia u code nakabynta ka division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|Weng noh ia ki lain comments hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Ha kine ki statements, '''c''' u bat ia ka value jong u integer division jong u '''a''' by '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw ba hapoh ka integer division ka fractional part la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:47&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement ka pyni ia ka division output jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka statement ngi perform real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Hangne u wei na ki operands u hap ban shat kum as '''float'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10 &lt;br /&gt;
| Ngi lah type-cast variable a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| Mynta  '''a''' un hap long kum u float variable naka bynta ka single operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ka printf statement ka pyni ia ka output jong ka real division ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| Type '''return 0;''' bad khang noh ia u curly bracket ba khatduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:37&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal ban compile bad execute ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| | Ban compile, type'''gcc space arithmetic dot c minus o space arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Ia ka output yn pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|Ngilah don ki output ba hashuwa jong ki addition bad multiplication operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|Ngi don u integer Division of 5 by 2 is 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba hapoh u integer division ia ka bynta jong ka fractional la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Kumta ngin don ki real division jong u 5 by 2 is 2.5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|Ha ka real division, ka result ka long kumba kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam da ka type-casting ban ioh ia kine ki results.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|  Tharai mynta, Nga kwah ban thoh ia ka juh ka prokram ha C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|To ngin peit lada nga lah ban pyndonkam da u juh u code ha C++ ruh?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|  To ngin ia wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|To ngan phai biang sha ka editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00 &lt;br /&gt;
|  Hangne u C++ code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
|  Peitbniah ba ka header ka iapher na ka C phail header.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|'''namespace''' lapyndonkam ruh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
| Bad ruh, peitbniah ba ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
| Te, kyrpang na kine ki jingiapher, ki artylli ki codes ki iasyriem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32   &lt;br /&gt;
|Click  '''Save'''. Peit bha ban save ia ka phail badon ka extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga kum ''' arithmetic.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia u code bad peit kaei ka result ba ngi ioh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal bad type  '''g++ space arithmetic dot cpp space  minus o arith''' . Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Ban execute ia u code, type  '''./ arith'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Ia ka output yn pyni hangne. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Te, ngi iohi ba ki results ki iasyriem bad ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|Ka jingiapher ka long halor ka ka precisions jong ka outputs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot ia ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la nang ban pyndonkam ia ki arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:36&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka prokram ban pyni ia ka jingpyndonkam jong ka modulus operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Sngewbha ban kynmaw ba ka Modulus operator ka wad ia u remainder jong u division.  e.g. c = a % b;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|  | Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05  &lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| ka ai syrnod ia kiba jop ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah thoh sha&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial”ka dei kawei ka bynta jong ka project '''kren ha u nonghikai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane phin ioh na kane ka link ba la ai : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:41&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ka khasi da Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih, ngan pynkut noh Khublei shibun ia ka jingiasnohkti lang jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi"/>
				<updated>2018-01-27T08:47:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Arithmetic Operators in C And C++'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Arithmetic operators kum '+' Addition: e.g. a+b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| '-' Subtraction: e.g. a-b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|'/' Division: e.g. a/b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| '*'  Multiplication: e.g. a*b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|'%' Modulus: e.g. a%b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
| Ban buhjingkynmaw ia kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|'''gcc''' bad '''g++ Compiler version 4.6.1 in Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni kumno ban pyndonkam ia kine ki arithmetic operations da ka jingiarap jong ka '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|  Nga lah dep thoh ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Te, Ngan plie ia ka editor bad ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Ha kane ka C prokram jong ka arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Ha kaba nyngkong jong ki artylli ki statements, ki variables la pynpaw bad batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Ha ka kawei pat ka statement,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|'''a''' la assigned ia u value jong u 5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|'''b''' la assigned ia u value jong u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit kumno ka addition operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|'''c''' u bat ia ka  sum jong u '''a''' and '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka sum jong u a and b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|Hangne  % dot 2f ka provides ia ka precision jong ar tylli ki digits hadien u  decimal point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka statement ka ba bud, '''c''' u bad ia ka jingmih jong u '''a''' bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka jingmih jong u a bad b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno kine ki artylli ki operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|  Ngin comment ia kine ki lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Type  '''/*''' (slash asterisk)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| ''' */ '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Save ia ka phail ha ka extension '''.c''' (dot c).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga da''' arithmetic.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:15&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Ban lumlang ia u code, type kumne ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|'''gcc space arithmetic dot c space minus o space arith'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith''' (dot slash arith).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|Ka jingmih lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|Ka pynpaw,'''Sum of 5 and 2 is 7.00''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|'''Product of 5and 2 is 10.00'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|Mynta phin pyrshang ia ka subtraction operator da lade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban bujli ia u addition operator da ka subtraction operator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram  bad ka ka set ba khatduh jong ka statements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan batai ia u code nakabynta ka division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|Weng noh ia ki lain comments hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Ha kine ki statements, '''c''' u bat ia ka value jong u integer division jong u '''a''' by '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw ba hapoh ka integer division ka fractional part la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:47&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement ka pyni ia ka division output jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka statement ngi perform real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Hangne u wei na ki operands u hap ban shat kum as '''float'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10 &lt;br /&gt;
| Ngi lah type-cast variable a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| Mynta  '''a''' un hap long kum u float variable naka bynta ka single operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ka printf statement ka pyni ia ka output jong ka real division ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| Type '''return 0;''' bad khang noh ia u curly bracket ba khatduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:37&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal ban compile bad execute ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| | Ban compile, type'''gcc space arithmetic dot c minus o space arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Ia ka output yn pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|Ngilah don ki output ba hashuwa jong ki addition bad multiplication operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|Ngi don u integer Division of 5 by 2 is 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba hapoh u integer division ia ka bynta jong ka fractional la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Kumta ngin don ki real division jong u 5 by 2 is 2.5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|Ha ka real division, ka result ka long kumba kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam da ka type-casting ban ioh ia kine ki results.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|  Tharai mynta, Nga kwah ban thoh ia ka juh ka prokram ha C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|To ngin peit lada nga lah ban pyndonkam da u juh u code ha C++ ruh?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|  To ngin ia wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|To ngan phai biang sha ka editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00 &lt;br /&gt;
|  Hangne u C++ code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
|  Peitbniah ba ka header ka iapher na ka C phail header.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|'''namespace''' lapyndonkam ruh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
| Bad ruh, peitbniah ba ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
| Te, kyrpang na kine ki jingiapher, ki artylli ki codes ki iasyriem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32   &lt;br /&gt;
|Click  '''Save'''. Peit bha ban save ia ka phail badon ka extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga kum ''' arithmetic.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia u code bad peit kaei ka result ba ngi ioh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal bad type  '''g++ space arithmetic dot cpp space  minus o arith''' . Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Ban execute ia u code, type  '''./ arith'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Ia ka output yn pyni hangne. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Te, ngi iohi ba ki results ki iasyriem bad ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|Ka jingiapher ka long halor ka ka precisions jong ka outputs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot ia ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la nang ban pyndonkam ia ki arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:36&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka prokram ban pyni ia ka jingpyndonkam jong ka modulus operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Sngewbha ban kynmaw ba ka Modulus operator ka wad ia u remainder jong u division.  e.g. c = a % b;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|  | Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05  &lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| ka ai syrnod ia kiba jop ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah thoh sha&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial”ka dei kawei ka bynta jong ka project '''kren ha u nonghikai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane phin ioh na kane ka link ba la ai : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:41&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ka khasi da Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih, ngan pynkut noh&lt;br /&gt;
  Khublei shibun ia ka jingiasnohkti lang jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi"/>
				<updated>2018-01-27T08:47:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Arithmetic Operators in C And C++'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Arithmetic operators kum '+' Addition: e.g. a+b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| '-' Subtraction: e.g. a-b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|'/' Division: e.g. a/b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| '*'  Multiplication: e.g. a*b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|'%' Modulus: e.g. a%b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
| Ban buhjingkynmaw ia kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|'''gcc''' bad '''g++ Compiler version 4.6.1 in Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni kumno ban pyndonkam ia kine ki arithmetic operations da ka jingiarap jong ka '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|  Nga lah dep thoh ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Te, Ngan plie ia ka editor bad ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Ha kane ka C prokram jong ka arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Ha kaba nyngkong jong ki artylli ki statements, ki variables la pynpaw bad batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Ha ka kawei pat ka statement,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|'''a''' la assigned ia u value jong u 5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|'''b''' la assigned ia u value jong u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit kumno ka addition operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|'''c''' u bat ia ka  sum jong u '''a''' and '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka sum jong u a and b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|Hangne  % dot 2f ka provides ia ka precision jong ar tylli ki digits hadien u  decimal point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka statement ka ba bud, '''c''' u bad ia ka jingmih jong u '''a''' bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka jingmih jong u a bad b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno kine ki artylli ki operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|  Ngin comment ia kine ki lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Type  '''/*''' (slash asterisk)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| ''' */ '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Save ia ka phail ha ka extension '''.c''' (dot c).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga da''' arithmetic.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:15&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Ban lumlang ia u code, type kumne ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|'''gcc space arithmetic dot c space minus o space arith'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith''' (dot slash arith).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|Ka jingmih lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|Ka pynpaw,'''Sum of 5 and 2 is 7.00''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|'''Product of 5and 2 is 10.00'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|Mynta phin pyrshang ia ka subtraction operator da lade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban bujli ia u addition operator da ka subtraction operator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram  bad ka ka set ba khatduh jong ka statements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan batai ia u code nakabynta ka division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|Weng noh ia ki lain comments hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Ha kine ki statements, '''c''' u bat ia ka value jong u integer division jong u '''a''' by '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw ba hapoh ka integer division ka fractional part la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:47&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement ka pyni ia ka division output jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka statement ngi perform real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Hangne u wei na ki operands u hap ban shat kum as '''float'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10 &lt;br /&gt;
| Ngi lah type-cast variable a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| Mynta  '''a''' un hap long kum u float variable naka bynta ka single operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ka printf statement ka pyni ia ka output jong ka real division ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| Type '''return 0;''' bad khang noh ia u curly bracket ba khatduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:37&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal ban compile bad execute ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| | Ban compile, type'''gcc space arithmetic dot c minus o space arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Ia ka output yn pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|Ngilah don ki output ba hashuwa jong ki addition bad multiplication operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|Ngi don u integer Division of 5 by 2 is 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba hapoh u integer division ia ka bynta jong ka fractional la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Kumta ngin don ki real division jong u 5 by 2 is 2.5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|Ha ka real division, ka result ka long kumba kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam da ka type-casting ban ioh ia kine ki results.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|  Tharai mynta, Nga kwah ban thoh ia ka juh ka prokram ha C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|To ngin peit lada nga lah ban pyndonkam da u juh u code ha C++ ruh?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|  To ngin ia wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|To ngan phai biang sha ka editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00 &lt;br /&gt;
|  Hangne u C++ code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
|  Peitbniah ba ka header ka iapher na ka C phail header.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|'''namespace''' lapyndonkam ruh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
| Bad ruh, peitbniah ba ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
| Te, kyrpang na kine ki jingiapher, ki artylli ki codes ki iasyriem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32   &lt;br /&gt;
|Click  '''Save'''. Peit bha ban save ia ka phail badon ka extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga kum ''' arithmetic.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia u code bad peit kaei ka result ba ngi ioh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal bad type  '''g++ space arithmetic dot cpp space  minus o arith''' . Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Ban execute ia u code, type  '''./ arith'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Ia ka output yn pyni hangne. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Te, ngi iohi ba ki results ki iasyriem bad ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|Ka jingiapher ka long halor ka ka precisions jong ka outputs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot ia ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la nang ban pyndonkam ia ki arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:36&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka prokram ban pyni ia ka jingpyndonkam jong ka modulus operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Sngewbha ban kynmaw ba ka Modulus operator ka wad ia u remainder jong u division.  e.g. c = a % b;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|  | Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05  &lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| ka ai syrnod ia kiba jop ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah thoh sha&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial”ka dei kawei ka bynta jong ka project '''kren ha u nonghikai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane phin ioh na kane ka link ba la ai : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:41&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ka khasi da Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih, ngan pynkut noh&lt;br /&gt;
  Khublei shibun ia ka jingiasnohkti lang jong phi.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Arithmetic-Operators/Khasi"/>
				<updated>2018-01-27T08:46:20Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka'''Arithmetic Operators in C And C++'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Arithmetic operators kum '+' Addition: e.g. a+b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| '-' Subtraction: e.g. a-b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|'/' Division: e.g. a/b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| '*'  Multiplication: e.g. a*b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|'%' Modulus: e.g. a%b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
| Ban buhjingkynmaw ia kane ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|'''gcc''' bad '''g++ Compiler version 4.6.1 in Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni kumno ban pyndonkam ia kine ki arithmetic operations da ka jingiarap jong ka '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|  Nga lah dep thoh ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Te, Ngan plie ia ka editor bad ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Ha kane ka C prokram jong ka arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Ha kaba nyngkong jong ki artylli ki statements, ki variables la pynpaw bad batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Ha ka kawei pat ka statement,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|'''a''' la assigned ia u value jong u 5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|'''b''' la assigned ia u value jong u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit kumno ka addition operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
|'''c''' u bat ia ka  sum jong u '''a''' and '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka sum jong u a and b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|Hangne  % dot 2f ka provides ia ka precision jong ar tylli ki digits hadien u  decimal point.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka statement ka ba bud, '''c''' u bad ia ka jingmih jong u '''a''' bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Ka '''printf''' statement ka pyni ia ka jingmih jong u a bad b ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno kine ki artylli ki operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
|  Ngin comment ia kine ki lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Type  '''/*''' (slash asterisk)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| ''' */ '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Save ia ka phail ha ka extension '''.c''' (dot c).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga da''' arithmetic.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:15&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Ban lumlang ia u code, type kumne ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|'''gcc space arithmetic dot c space minus o space arith'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith''' (dot slash arith).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|Ka jingmih lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|Ka pynpaw,'''Sum of 5 and 2 is 7.00''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|'''Product of 5and 2 is 10.00'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|Mynta phin pyrshang ia ka subtraction operator da lade. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban bujli ia u addition operator da ka subtraction operator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram  bad ka ka set ba khatduh jong ka statements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan batai ia u code nakabynta ka division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|Weng noh ia ki lain comments hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Ha kine ki statements, '''c''' u bat ia ka value jong u integer division jong u '''a''' by '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw ba hapoh ka integer division ka fractional part la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:47&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement ka pyni ia ka division output jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka statement ngi perform real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Hangne u wei na ki operands u hap ban shat kum as '''float'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10 &lt;br /&gt;
| Ngi lah type-cast variable a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| Mynta  '''a''' un hap long kum u float variable naka bynta ka single operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ka printf statement ka pyni ia ka output jong ka real division ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| Type '''return 0;''' bad khang noh ia u curly bracket ba khatduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:37&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal ban compile bad execute ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| | Ban compile, type'''gcc space arithmetic dot c minus o space arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Ban execute ia u code, type '''./arith'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Ia ka output yn pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08&lt;br /&gt;
|Ngilah don ki output ba hashuwa jong ki addition bad multiplication operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|Ngi don u integer Division of 5 by 2 is 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba hapoh u integer division ia ka bynta jong ka fractional la truncated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Kumta ngin don ki real division jong u 5 by 2 is 2.5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|Ha ka real division, ka result ka long kumba kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam da ka type-casting ban ioh ia kine ki results.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|  Tharai mynta, Nga kwah ban thoh ia ka juh ka prokram ha C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|To ngin peit lada nga lah ban pyndonkam da u juh u code ha C++ ruh?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|  To ngin ia wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|To ngan phai biang sha ka editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00 &lt;br /&gt;
|  Hangne u C++ code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
|  Peitbniah ba ka header ka iapher na ka C phail header.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|'''namespace''' lapyndonkam ruh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
| Bad ruh, peitbniah ba ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
| Te, kyrpang na kine ki jingiapher, ki artylli ki codes ki iasyriem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32   &lt;br /&gt;
|Click  '''Save'''. Peit bha ban save ia ka phail badon ka extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|Nga lah save ia ka phail jong nga kum ''' arithmetic.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia u code bad peit kaei ka result ba ngi ioh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal bad type  '''g++ space arithmetic dot cpp space  minus o arith''' . Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Ban execute ia u code, type  '''./ arith'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Ia ka output yn pyni hangne. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Te, ngi iohi ba ki results ki iasyriem bad ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|Ka jingiapher ka long halor ka ka precisions jong ka outputs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot ia ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la nang ban pyndonkam ia ki arithmetic operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:36&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|Thoh ia ka prokram ban pyni ia ka jingpyndonkam jong ka modulus operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
|Sngewbha ban kynmaw ba ka Modulus operator ka wad ia u remainder jong u division.  e.g. c = a % b;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
|Phi dei ban ioh ia ka result kum 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|  | Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05  &lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team: * Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| ka ai syrnod ia kiba jop ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah thoh sha&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial”ka dei kawei ka bynta jong ka project '''kren ha u nonghikai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane phin ioh na kane ka link ba la ai : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:41&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ka khasi da Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih, ngan pynkut noh&lt;br /&gt;
| Khublei shibun ia ka jingiasnohkti lang jong phi.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi"/>
				<updated>2018-01-27T08:44:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka  '''Increment and Decrement Operators in C and C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08	&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
|Increment bad decrement operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
| '++' eg. a++ kaba dei ka postfix increment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
| ++a kaba dei ka prefix increment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
|   '--' eg. a--  ka dei ka postfix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
|  --a  ka dei ka  prefix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
| Ngin pule ruh shaphang ka Typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|  Ban record ha kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler''' version 4.6.1 in '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:48&lt;br /&gt;
|  Ka '''++''' operator ka pynkiew ia u value ba don jong ka operand da i wei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
|'''a++''' and '''++a''' ka iaryngkat bad u '''a = a + 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| Ka '''--''' operator ka pynhiar ia u value ba don jong ka operand da i wei.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|'''a--'''bad '''--a''' ki iaryngkat bad u '''a = a - 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|  Ngan pyni mynta kumno ka jingtreikam jong ka increment bad decrement operators da ka jing iarap jong ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
| Nga lah shna lypa ia ka prokram, Te ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah don u code jong ka increment bad decrement operators hapoh ka '''C.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30&lt;br /&gt;
|  Hangne, nga lah shim ia u integer variable '''a''' bad ia u value '''1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:35&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom ngin lah ban khmih bniah ia ka jingkylla ha ka value jong u '''a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| Namarkata kan ai ha ngi ia ka jingmut kaba khambha shaphang ka jingtrei kam jong ki operators. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:47&lt;br /&gt;
|  To ngin peit kumno ka '''postfix''' increment operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Ka jingmih na kane ka printf statement kalong 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| ka value kan ym kylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| kane ka long namar ba ka postfix operation ka jia hadien bala evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| Lada ka operation ka leh pynbiang halor jong ka  '''a++''', ka pynbiang ruh ia u value jong u 'a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:10&lt;br /&gt;
|Hadien nangta u value jong u '''a''' la incremented.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|   Mynta lada ngi peit ia ka value jong u ''' a ''' hangne, lah increment da 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|  Sa shishien ngin initialize ia u 'a' sha u 1 khnang ba kan reflect halor ka jingkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin phai biang sha ka prefix increment operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|  Kane ka printf statement kan print 2 ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba ka prefix operation ka shait jia ha shuwa ban evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:49&lt;br /&gt;
|  Te ka value jong u 'a' nyngkong eh la increment da 1 bad la print ia ka.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|  Sa shishien ngin print ia u 's value ban peit yn ym don shuh ki jingkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03	&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin check dakaba execute ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
|  Ngan comment ia kine ki lain. Type /*, */&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19  &lt;br /&gt;
|   Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''incrdecr.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:29&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kine halor jong ka terminal;  '''gcc space incrdecr dot c space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
|  Ban execute ia u code, type ''./incr'' (dot slash incr). Nion enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
| Ia ka jingmih lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:01&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba phi lah print ia u  a++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:06&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba phi lah print ia u ++a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
|  Ngin iohi ba ka jingmih ka long kumba ngi lah bishar hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ka prokram kaba sah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai shaphang ka postfix bad ka prefix  decrement operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Pyndam ia kia multi-line comments nangne nangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:29&lt;br /&gt;
| Mynta sa shisien ngin assign ia ka value jong u  ''1'' sha u ''a''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
|  Kane ka '''printf''' statement ka pynmih ia ka value jong u 1 kumba lah batai nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
|  '''a's '''value yn sa decremented hadien ba ia u '''a--'''  la evaluated namar ba ka dei ka postfix expression.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|   Ha ka next statement yn print ia u a's value kum u o.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
| '''a's ''' value mynta lah decremented da 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:54&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi ioh ia ka prefix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih na kane ka printf statement kan long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
|  Namar ba ka dei ka prefix operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:05&lt;br /&gt;
|  Ka prefix operation ka shait jia ha shuwa ban evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih na ka printf statement ka long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:11&lt;br /&gt;
|  Yn ym don jingkylla shuh ia u a's value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|  Type '''return 0;'''  bad close da u ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kine halor jong ka terminal; '''gcc space incrdecr dot c space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42	&lt;br /&gt;
|  ban execute, type '''./incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:52&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba print a--.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|  |  Kane ka long ka jingmih haba print --a. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
|  Te, mynta ngin peit kumno ka increment bad  decrement operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban thoh ia ka juh ka prokram ha ka C++,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Nga lah ban pynkylla katto katne halor jong u C code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
|  To ngan phai biang sha ka editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
|   Kane kadei ka '''C++ ''' phail bad ki code badonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
|  Peitbniah ba ka  '''header'''  ka iapher na ka C phail header.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|   Ngi don ka '''using namespace '''statement ruh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
|  Khmih ruh ba ka jingmih na ka statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|  Te, nalor ka jingiapher jong kine , ki artylli ki code ki kham iasyriem.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  Save ia ka phail. Ka phail la save lyngba ka extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 &lt;br /&gt;
|  To ngin compile ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal bad type  '''g++ space incrdecr dot cpp space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| Ban execute, type  '''./ incr''' (dot slash incr). Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Ia ka jingmih la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
|  Te, ngi iohi ia ka jingmih ka ialong kumjuh ha ka  C program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka concept jong ka typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom lah implement ia baroh ar ka '''C''' bad '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
|  Ia ka Typecasting la juh pyndonkam kum ka wei na ki variable, leh kum ka wei pat ka jait. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|  La pyndep ia Typecasting  da kaba buh ruh ia ka data type, ba phi kwah, hapoh jong ki &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|  Ia ka cast la buh hakhmat jong u variable ba phi kwah ban cast. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
|  Ka '''typecast''' ka long valid tang na ka bynta jong kawei ka operation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|  Mynta u '''a'''' un  behave kum ka '''float''' variable, naka bynta ka wei ka operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka nuksa kaba nga lah shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngin declare ia ki variables '''a''' and '''b''' kum ki integers bad '''c''' kum ka float.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:00&lt;br /&gt;
|  '''a''' la assigned ia u value jong u  5. '''b''' la assigned ia u value jong u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
|  Ngin leh ia ka operation halor jong u '''a''' and '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|  Ngin divide ia u '''a''' da u '''b'''.  Ka jingmih na ka division la buh ha poh ka '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
|  Ngi lah pyndonkam ia ka '''%.2f'''  ban pyni ia ka precision jong 2 decimal places.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih ba la pyni kan long 2.00 na ka jingkhmih lynti ia ka jingmih jong ka 2.50.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:25&lt;br /&gt;
|  Ka fractional part lah truncated ha kaba baroh ar ki operands  '''a''' and '''b''' ki dei ki integers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
|  Ban leh shisha da ka division, u wei na ki operands un dei u  typecast to float.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi typecasting '''a '''to float. '''c''' mynta yn bat ia u value kum u real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
|  mynta ka jingmih jong ka real division yn pyni. Ka answer ka long 2.50 kumba khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|  Type''' return 0;'''  bad close u  ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|   Click  '''Save'''. Save the file with '''.c''' (dot c) extension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:55&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jong nga kum '''typecast.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:59&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type '''gcc space typecast dot c space minus o space type'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:17&lt;br /&gt;
|  Ban execute, type '''./type'''. Nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih yn pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
| Haba peit ia ki ar tylli ki value ngi iohi ia kaba mih jong ka typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin batai lyngkot ia ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngi la pule-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
|  Kumno ban pyndonkam ia ka increment bad decrement operators,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:40&lt;br /&gt;
|  Ngi lah pule shaphang ki forms, Postfix  and Prefix,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Bad ruh ngi lah pule shaphang ka typecasting bad kumno lah pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:49&lt;br /&gt;
| | thoh ia ka program ban solve ia kine ki expression, a divided by b plus c divided by d.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:56&lt;br /&gt;
|  Ki values jong u '''a, b, c''' bad '''d''' la shim kum ka input na u user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:01&lt;br /&gt;
|  Pyndonkam da ka typecasting ban perform real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|   10:05&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:08&lt;br /&gt;
|  Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:10&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:15&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:17&lt;br /&gt;
|   Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:20&lt;br /&gt;
|  Yn ai syrnod ia kiba pass online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:24&lt;br /&gt;
|   Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
 | '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:37&lt;br /&gt;
|   | La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:44&lt;br /&gt;
|  Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:55&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi"/>
				<updated>2018-01-27T08:43:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka  '''Increment and Decrement Operators in C and C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08	&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
|Increment bad decrement operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
| '++' eg. a++ kaba dei ka postfix increment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
| ++a kaba dei ka prefix increment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
|   '--' eg. a--  ka dei ka postfix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
|  --a  ka dei ka  prefix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
| Ngin pule ruh shaphang ka Typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|  Ban record ha kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler''' version 4.6.1 in '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:48&lt;br /&gt;
|  Ka '''++''' operator ka pynkiew ia u value ba don jong ka operand da i wei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
|'''a++''' and '''++a''' ka iaryngkat bad u '''a = a + 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| Ka '''--''' operator ka pynhiar ia u value ba don jong ka operand da i wei.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|'''a--'''bad '''--a''' ki iaryngkat bad u '''a = a - 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|  Ngan pyni mynta kumno ka jingtreikam jong ka increment bad decrement operators da ka jing iarap jong ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
| Nga lah shna lypa ia ka prokram, Te ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah don u code jong ka increment bad decrement operators hapoh ka '''C.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30&lt;br /&gt;
|  Hangne, nga lah shim ia u integer variable '''a''' bad ia u value '''1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:35&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom ngin lah ban khmih bniah ia ka jingkylla ha ka value jong u '''a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| Namarkata kan ai ha ngi ia ka jingmut kaba khambha shaphang ka jingtrei kam jong ki operators. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:47&lt;br /&gt;
|  To ngin peit kumno ka '''postfix''' increment operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Ka jingmih na kane ka printf statement kalong 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| ka value kan ym kylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| kane ka long namar ba ka postfix operation ka jia hadien bala evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| Lada ka operation ka leh pynbiang halor jong ka  '''a++''', ka pynbiang ruh ia u value jong u 'a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:10&lt;br /&gt;
|Hadien nangta u value jong u '''a''' la incremented.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|   Mynta lada ngi peit ia ka value jong u ''' a ''' hangne, lah increment da 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|  Sa shishien ngin initialize ia u 'a' sha u 1 khnang ba kan reflect halor ka jingkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin phai biang sha ka prefix increment operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|  Kane ka printf statement kan print 2 ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba ka prefix operation ka shait jia ha shuwa ban evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:49&lt;br /&gt;
|  Te ka value jong u 'a' nyngkong eh la increment da 1 bad la print ia ka.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|  Sa shishien ngin print ia u 's value ban peit yn ym don shuh ki jingkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03	&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin check dakaba execute ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
|  Ngan comment ia kine ki lain. Type /*, */&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19  &lt;br /&gt;
|   Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''incrdecr.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:29&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kine halor jong ka terminal;  '''gcc space incrdecr dot c space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
|  Ban execute ia u code, type ''./incr'' (dot slash incr). Nion enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
| Ia ka jingmih lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:01&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba phi lah print ia u  a++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:06&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba phi lah print ia u ++a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
|  Ngin iohi ba ka jingmih ka long kumba ngi lah bishar hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ka prokram kaba sah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai shaphang ka postfix bad ka prefix  decrement operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Pyndam ia kia multi-line comments nangne nangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:29&lt;br /&gt;
| Mynta sa shisien ngin assign ia ka value jong u  ''1'' sha u ''a''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
|  Kane ka '''printf''' statement ka pynmih ia ka value jong u 1 kumba lah batai nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
|  '''a's '''value yn sa decremented hadien ba ia u '''a--'''  la evaluated namar ba ka dei ka postfix expression.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|   Ha ka next statement yn print ia u a's value kum u o.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
| '''a's ''' value mynta lah decremented da 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:54&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi ioh ia ka prefix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih na kane ka printf statement kan long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
|  Namar ba ka dei ka prefix operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:05&lt;br /&gt;
|  Ka prefix operation ka shait jia ha shuwa ban evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih na ka printf statement ka long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:11&lt;br /&gt;
|  Yn ym don jingkylla shuh ia u a's value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|  Type '''return 0;'''  bad close da u ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kine halor jong ka terminal; '''gcc space incrdecr dot c space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42	&lt;br /&gt;
|  ban execute, type '''./incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:52&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba print a--.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|  |  Kane ka long ka jingmih haba print --a. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
|  Te, mynta ngin peit kumno ka increment bad  decrement operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban thoh ia ka juh ka prokram ha ka C++,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Nga lah ban pynkylla katto katne halor jong u C code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
|  To ngan phai biang sha ka editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
|   Kane kadei ka '''C++ ''' phail bad ki code badonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
|  Peitbniah ba ka  '''header'''  ka iapher na ka C phail header.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|   Ngi don ka '''using namespace '''statement ruh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
|  Khmih ruh ba ka jingmih na ka statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|  Te, nalor ka jingiapher jong kine , ki artylli ki code ki kham iasyriem.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  Save ia ka phail. Ka phail la save lyngba ka extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 &lt;br /&gt;
|  To ngin compile ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal bad type  '''g++ space incrdecr dot cpp space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| Ban execute, type  '''./ incr''' (dot slash incr). Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Ia ka jingmih la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
|  Te, ngi iohi ia ka jingmih ka ialong kumjuh ha ka  C program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka concept jong ka typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom lah implement ia baroh ar ka '''C''' bad '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
|  Ia ka Typecasting la juh pyndonkam kum ka wei na ki variable, leh kum ka wei pat ka jait. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|  La pyndep ia Typecasting  da kaba buh ruh ia ka data type, ba phi kwah, hapoh jong ki &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|  Ia ka cast la buh hakhmat jong u variable ba phi kwah ban cast. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
|  Ka '''typecast''' ka long valid tang na ka bynta jong kawei ka operation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|  Mynta u '''a'''' un  behave kum ka '''float''' variable, naka bynta ka wei ka operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka nuksa kaba nga lah shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngin declare ia ki variables '''a''' and '''b''' kum ki integers bad '''c''' kum ka float.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:00&lt;br /&gt;
|  '''a''' la assigned ia u value jong u  5. '''b''' la assigned ia u value jong u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
|  Ngin leh ia ka operation halor jong u '''a''' and '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|  Ngin divide ia u '''a''' da u '''b'''.  Ka jingmih na ka division la buh ha poh ka '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
|  Ngi lah pyndonkam ia ka '''%.2f'''  ban pyni ia ka precision jong 2 decimal places.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih ba la pyni kan long 2.00 na ka jingkhmih lynti ia ka jingmih jong ka 2.50.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:25&lt;br /&gt;
|  Ka fractional part lah truncated ha kaba baroh ar ki operands  '''a''' and '''b''' ki dei ki integers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
|  Ban leh shisha da ka division, u wei na ki operands un dei u  typecast to float.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi typecasting '''a '''to float. '''c''' mynta yn bat ia u value kum u real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
|  mynta ka jingmih jong ka real division yn pyni. Ka answer ka long 2.50 kumba khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|  Type''' return 0;'''  bad close u  ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|   Click  '''Save'''. Save the file with '''.c''' (dot c) extension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:55&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jong nga kum '''typecast.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:59&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type '''gcc space typecast dot c space minus o space type'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:17&lt;br /&gt;
|  Ban execute, type '''./type'''. Nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih yn pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
| Haba peit ia ki ar tylli ki value ngi iohi ia kaba mih jong ka typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin batai lyngkot ia ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngi la pule-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
|  Kumno ban pyndonkam ia ka increment bad decrement operators,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:40&lt;br /&gt;
|  Ngi lah pule shaphang ki forms, Postfix  and Prefix,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Bad ruh ngi lah pule shaphang ka typecasting bad kumno lah pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:49&lt;br /&gt;
| | thoh ia ka program ban solve ia kine ki expression, a divided by b plus c divided by d.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:56&lt;br /&gt;
|  Ki values jong u '''a, b, c''' bad '''d''' la shim kum ka input na u user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:01&lt;br /&gt;
|  Pyndonkam da ka typecasting ban perform real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|   10:05&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:08&lt;br /&gt;
|  Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:10&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:15&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:17&lt;br /&gt;
|   Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:20&lt;br /&gt;
|  Yn ai syrnod ia kiba pass online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:24&lt;br /&gt;
|   Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
 | '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:37&lt;br /&gt;
|   | La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:44&lt;br /&gt;
|  Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:55&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Increment-And-Decrement-Operators/Khasi"/>
				<updated>2018-01-27T08:42:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka  '''Increment and Decrement Operators in C and C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08	&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ka:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
|Increment bad decrement operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
| '++' eg. a++ kaba dei ka postfix increment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18&lt;br /&gt;
| ++a kaba dei ka prefix increment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
|   '--' eg. a--  ka dei ka postfix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
|  --a  ka dei ka  prefix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
| Ngin pule ruh shaphang ka Typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|  Ban record ha kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler''' version 4.6.1 in '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:48&lt;br /&gt;
|  Ka '''++''' operator ka pynkiew ia u value ba don jong ka operand da i wei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
|'''a++''' and '''++a''' ka iaryngkat bad u '''a = a + 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| Ka '''--''' operator ka pynhiar ia u value ba don jong ka operand da i wei.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|'''a--'''bad '''--a''' ki iaryngkat bad u '''a = a - 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|  Ngan pyni mynta kumno ka jingtreikam jong ka increment bad decrement operators da ka jing iarap jong ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
| Nga lah shna lypa ia ka prokram, Te ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah don u code jong ka increment bad decrement operators hapoh ka '''C.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30&lt;br /&gt;
|  Hangne, nga lah shim ia u integer variable '''a''' bad ia u value '''1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:35&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom ngin lah ban khmih bniah ia ka jingkylla ha ka value jong u '''a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| Namarkata kan ai ha ngi ia ka jingmut kaba khambha shaphang ka jingtrei kam jong ki operators. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:47&lt;br /&gt;
|  To ngin peit kumno ka '''postfix''' increment operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Ka jingmih na kane ka printf statement kalong 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| ka value kan ym kylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| kane ka long namar ba ka postfix operation ka jia hadien bala evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:04&lt;br /&gt;
| Lada ka operation ka leh pynbiang halor jong ka  '''a++''', ka pynbiang ruh ia u value jong u 'a'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:10&lt;br /&gt;
|Hadien nangta u value jong u '''a''' la incremented.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|   Mynta lada ngi peit ia ka value jong u ''' a ''' hangne, lah increment da 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|  Sa shishien ngin initialize ia u 'a' sha u 1 khnang ba kan reflect halor ka jingkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin phai biang sha ka prefix increment operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|  Kane ka printf statement kan print 2 ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba ka prefix operation ka shait jia ha shuwa ban evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:49&lt;br /&gt;
|  Te ka value jong u 'a' nyngkong eh la increment da 1 bad la print ia ka.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|  Sa shishien ngin print ia u 's value ban peit yn ym don shuh ki jingkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03	&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin check dakaba execute ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
|  Ngan comment ia kine ki lain. Type /*, */&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19  &lt;br /&gt;
|   Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''incrdecr.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:29&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kine halor jong ka terminal;  '''gcc space incrdecr dot c space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
|  Ban execute ia u code, type ''./incr'' (dot slash incr). Nion enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
| Ia ka jingmih lah pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:01&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba phi lah print ia u  a++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:06&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba phi lah print ia u ++a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
|  Ngin iohi ba ka jingmih ka long kumba ngi lah bishar hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha ka prokram kaba sah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai shaphang ka postfix bad ka prefix  decrement operators.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Pyndam ia kia multi-line comments nangne nangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:29&lt;br /&gt;
| Mynta sa shisien ngin assign ia ka value jong u  ''1'' sha u ''a''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
|  Kane ka '''printf''' statement ka pynmih ia ka value jong u 1 kumba lah batai nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:40&lt;br /&gt;
|  '''a's '''value yn sa decremented hadien ba ia u '''a--'''  la evaluated namar ba ka dei ka postfix expression.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|   Ha ka next statement yn print ia u a's value kum u o.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
| '''a's ''' value mynta lah decremented da 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04:54&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi ioh ia ka prefix decrement operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih na kane ka printf statement kan long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
|  Namar ba ka dei ka prefix operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:05&lt;br /&gt;
|  Ka prefix operation ka shait jia ha shuwa ban evaluate ia ka operand.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih na ka printf statement ka long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:11&lt;br /&gt;
|  Yn ym don jingkylla shuh ia u a's value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|  Type '''return 0;'''  bad close da u ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kine halor jong ka terminal; '''gcc space incrdecr dot c space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42	&lt;br /&gt;
|  ban execute, type '''./incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:52&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka jingmih haba print a--.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|  |  Kane ka long ka jingmih haba print --a. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:59&lt;br /&gt;
|  Te, mynta ngin peit kumno ka increment bad  decrement operator ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:05&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban thoh ia ka juh ka prokram ha ka C++,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Nga lah ban pynkylla katto katne halor jong u C code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
|  To ngan phai biang sha ka editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
|   Kane kadei ka '''C++ ''' phail bad ki code badonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:16&lt;br /&gt;
|  Peitbniah ba ka  '''header'''  ka iapher na ka C phail header.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|   Ngi don ka '''using namespace '''statement ruh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
|  Khmih ruh ba ka jingmih na ka statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|  Te, nalor ka jingiapher jong kine , ki artylli ki code ki kham iasyriem.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  Save ia ka phail. Ka phail la save lyngba ka extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 &lt;br /&gt;
|  To ngin compile ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:42&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal bad type  '''g++ space incrdecr dot cpp space minus o space incr'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| Ban execute, type  '''./ incr''' (dot slash incr). Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Ia ka jingmih la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
|  Te, ngi iohi ia ka jingmih ka ialong kumjuh ha ka  C program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka concept jong ka typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom lah implement ia baroh ar ka '''C''' bad '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
|  Ia ka Typecasting la juh pyndonkam kum ka wei na ki variable, leh kum ka wei pat ka jait. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|  La pyndep ia Typecasting  da kaba buh ruh ia ka data type, ba phi kwah, hapoh jong ki &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
|  Ia ka cast la buh hakhmat jong u variable ba phi kwah ban cast. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
|  Ka '''typecast''' ka long valid tang na ka bynta jong kawei ka operation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|  Mynta u '''a'''' un  behave kum ka '''float''' variable, naka bynta ka wei ka operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka nuksa kaba nga lah shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngin declare ia ki variables '''a''' and '''b''' kum ki integers bad '''c''' kum ka float.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:00&lt;br /&gt;
|  '''a''' la assigned ia u value jong u  5. '''b''' la assigned ia u value jong u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:06&lt;br /&gt;
|  Ngin leh ia ka operation halor jong u '''a''' and '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|  Ngin divide ia u '''a''' da u '''b'''.  Ka jingmih na ka division la buh ha poh ka '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
|  Ngi lah pyndonkam ia ka '''%.2f'''  ban pyni ia ka precision jong 2 decimal places.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih ba la pyni kan long 2.00 na ka jingkhmih lynti ia ka jingmih jong ka 2.50.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:25&lt;br /&gt;
|  Ka fractional part lah truncated ha kaba baroh ar ki operands  '''a''' and '''b''' ki dei ki integers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
|  Ban leh shisha da ka division, u wei na ki operands un dei u  typecast to float.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:35&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi typecasting '''a '''to float. '''c''' mynta yn bat ia u value kum u real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:41&lt;br /&gt;
|  mynta ka jingmih jong ka real division yn pyni. Ka answer ka long 2.50 kumba khmih lynti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|  Type''' return 0;'''  bad close u  ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|   Click  '''Save'''. Save the file with '''.c''' (dot c) extension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:55&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jong nga kum '''typecast.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:59&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type '''gcc space typecast dot c space minus o space type'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:17&lt;br /&gt;
|  Ban execute, type '''./type'''. Nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
|  Ka jingmih yn pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
| Haba peit ia ki ar tylli ki value ngi iohi ia kaba mih jong ka typecasting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin batai lyngkot ia ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngi la pule-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:36&lt;br /&gt;
|  Kumno ban pyndonkam ia ka increment bad decrement operators,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:40&lt;br /&gt;
|  Ngi lah pule shaphang ki forms, Postfix  and Prefix,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Bad ruh ngi lah pule shaphang ka typecasting bad kumno lah pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:49&lt;br /&gt;
| | thoh ia ka program ban solve ia kine ki expression, a divided by b plus c divided by d.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:56&lt;br /&gt;
|  Ki values jong u '''a, b, c''' bad '''d''' la shim kum ka input na u user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:01&lt;br /&gt;
|  Pyndonkam da ka typecasting ban perform real division.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|   10:05&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video ba la ai ha ka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:08&lt;br /&gt;
|  Kan batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:10&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ia ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:15&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial project team: &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:17&lt;br /&gt;
|   Ka pynlong ia ki jinghikai da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:20&lt;br /&gt;
|  Yn ai syrnod ia kiba pass online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:24&lt;br /&gt;
Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
 | '''Spoken Tutorial''' project ka dei ka bynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:37&lt;br /&gt;
|   | La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, jong ka sorkar India.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:44&lt;br /&gt;
|  Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum:&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:55&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C3/Working-With-2D-Arrays/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C3/Working-With-2D-Arrays/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C3/Working-With-2D-Arrays/Khasi"/>
				<updated>2017-10-27T07:48:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka '''2 Dimensional Arrays''' jong ka  '''C''' bad '''C++.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang-   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Kaei ka '''2 Dimensional array.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jingpule, nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| '''Ubuntu Operating System''' version 11.10, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|'''gcc''' bad '''g++ Compiler''' version 4.6.1 on Ubuntu. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
|  To ngin sdang da ka jinglamphrang shaphang ka '''2 dimensional Array'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|'''2D arrays''' la buh ha ka row column matrix.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Ka index ba sha kadiang ka pyni ia ka row.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Ka index ba ha kamon ka pyni ia ka column. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Ka index ba sdang jong ka matrix ne array ha ka C bad C++ barabor ka long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi iohi ba u 2 Dimensional array hapoh ka row column matrix. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Ka index ba sdang ka long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit kumno ban declare ia ka '''2 dimensional array'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Ka Syntax jong kane ka long: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|'''data-type ,array name, row and column.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Nuksa, hangne ngi lah declare ia ki 2 dimensional array '''num''' da ki 2 rows bad 3 columns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit da ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Nga lah dep type ia ka prokram, to ngan plie ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''2d hyphen array dot c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
| Ha kane ka prokram, ngin khein ia ka sum jong ki elements jong ka 2 dimensional array.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
|To ngan batai ia ka code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''header file.''' Jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah declare ia ki variables i bad j. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|Kumta ngi lah declare ia u num1 ha ki 3 rows bad 4 columns. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| Bad num2, sa shisien ha ki 3 rows bad 4 columns. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|num1 bad num2 kidei ki 2 dimensional arrays.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Hangne, ngin shim ia ki elements jong ka matrix '''num1''' kum ka input na u nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
| Ki elements la buh ha ka row-wise. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
| Ngi lah considered ia u i na kabynta ki rows bad j na kabynta ki columns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
| Ka '''for''' loop kan check ia ka condition kaba u i u iaid na u 0 haduh 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|Ka '''for''' loop kan  check ia ka condition kaba u j u iaid na u 0 haduh 3. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|  Kumjuh ruh, hangne ngin shim ia ki elements jong ka matrix '''num2''' kum ka input na u nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyni ia ka matrix num1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|  Hangne percent 3d la pyndonkam ban align ia ka matrix halor ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi pyni ia ka matrix num2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Kumta ngi add ia ka num1 matrix bad ka num2 matrix bad pyni ia ka result.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''return''' statement jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|Mynta, click Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''gcc''' space '''2d''' hyphen '''array''' dot '''c''' space '''hyphen o''' space''' arr''' bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Ban execute, type '''dot slash arr''' (./arr), mynta nion '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Hangne ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Mynta ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Ia Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ia ka num1 matrix.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ia ka num2 matrix.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka sum jong u num1 bad num2.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit kumno ban execute ia ka juh ka program hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Nga la shna ia ka program. Ngan plie ia ka bad ngan batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka program na kabynta ka '''2 Dimensional arrays''' hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi kalong ''' 2d hyphen array dot cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|Ka extension ka long '''dot cpp''' (.cpp). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header phail jong ngi kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''using''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka '''main()''' function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ka '''cout''' function ha kaba ngi pyndonkam ia ka '''cout''' ban print ia ka output hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Kumta ngi don ka '''cin''' function. Ngi pyndonkam '''cin''' ban pule ia ka line hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pyndonkam '''/ t ''' bit kamut horizontal tab ha kaba ka ryngkat bad ki 4 spaces. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|Baroh ki code ki ialong kumjuh kum ka C code jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Mynta click  Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| To ngin execute. Phai biang sha ka terminal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|To ngan pyndam ia ka prompt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''g++ space 2d hyphen array dot cpp  hyphen o space arr1''' bad nion ''' Enter.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Ban execute, type '''dot slash arr1''', mynta nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|Hangne ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num1.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|Ngan  enter ia ki values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num2.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ngan ai ia ki values kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Ia ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka num1 matrix, ka num2 matrix.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka sum jong u num1 bad num2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah poi sha ka bakut jog ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka slide jong ngi. To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Ban add elements hapoh ka 2D array. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ban print 2D array. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| Bad ban calculate ia ka sum jong ka 2Dimensional array. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment: Thoh ia ka prokram kaban leit sha ki ar 2Dimensional arrays kum ka input na u nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
|Subtract ia ki bad wad ia ka result. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ba la pyni harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga I John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C3/Working-With-2D-Arrays/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C3/Working-With-2D-Arrays/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C3/Working-With-2D-Arrays/Khasi"/>
				<updated>2017-10-27T07:48:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 || Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka '''2 Dimensional Arrays''' jong ka  '''C''' bad '''C++.'''...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka '''2 Dimensional Arrays''' jong ka  '''C''' bad '''C++.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang-   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Kaei ka '''2 Dimensional array.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka jingpule, nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| '''Ubuntu Operating System''' version 11.10, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|'''gcc''' bad '''g++ Compiler''' version 4.6.1 on Ubuntu. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
|  To ngin sdang da ka jinglamphrang shaphang ka '''2 dimensional Array'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
|'''2D arrays''' la buh ha ka row column matrix.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Ka index ba sha kadiang ka pyni ia ka row.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Ka index ba ha kamon ka pyni ia ka column. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Ka index ba sdang jong ka matrix ne array ha ka C bad C++ barabor ka long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi iohi ba u 2 Dimensional array hapoh ka row column matrix. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| Ka index ba sdang ka long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit kumno ban declare ia ka '''2 dimensional array'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Ka Syntax jong kane ka long: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|'''data-type ,array name, row and column.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Nuksa, hangne ngi lah declare ia ki 2 dimensional array '''num''' da ki 2 rows bad 3 columns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit da ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Nga lah dep type ia ka prokram, to ngan plie ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''2d hyphen array dot c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
| Ha kane ka prokram, ngin khein ia ka sum jong ki elements jong ka 2 dimensional array.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
|To ngan batai ia ka code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''header file.''' Jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah declare ia ki variables i bad j. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|Kumta ngi lah declare ia u num1 ha ki 3 rows bad 4 columns. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| Bad num2, sa shisien ha ki 3 rows bad 4 columns. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|num1 bad num2 kidei ki 2 dimensional arrays.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Hangne, ngin shim ia ki elements jong ka matrix '''num1''' kum ka input na u nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
| Ki elements la buh ha ka row-wise. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
| Ngi lah considered ia u i na kabynta ki rows bad j na kabynta ki columns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
| Ka '''for''' loop kan check ia ka condition kaba u i u iaid na u 0 haduh 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|Ka '''for''' loop kan  check ia ka condition kaba u j u iaid na u 0 haduh 3. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|  Kumjuh ruh, hangne ngin shim ia ki elements jong ka matrix '''num2''' kum ka input na u nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyni ia ka matrix num1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|  Hangne percent 3d la pyndonkam ban align ia ka matrix halor ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi pyni ia ka matrix num2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Kumta ngi add ia ka num1 matrix bad ka num2 matrix bad pyni ia ka result.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''return''' statement jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|Mynta, click Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''gcc''' space '''2d''' hyphen '''array''' dot '''c''' space '''hyphen o''' space''' arr''' bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Ban execute, type '''dot slash arr''' (./arr), mynta nion '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Hangne ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Mynta ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Ia Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ia ka num1 matrix.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ia ka num2 matrix.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka sum jong u num1 bad num2.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit kumno ban execute ia ka juh ka program hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Nga la shna ia ka program. Ngan plie ia ka bad ngan batai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka program na kabynta ka '''2 Dimensional arrays''' hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi kalong ''' 2d hyphen array dot cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|Ka extension ka long '''dot cpp''' (.cpp). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header phail jong ngi kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''using''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka '''main()''' function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ka '''cout''' function ha kaba ngi pyndonkam ia ka '''cout''' ban print ia ka output hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Kumta ngi don ka '''cin''' function. Ngi pyndonkam '''cin''' ban pule ia ka line hapoh C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pyndonkam '''/ t ''' bit kamut horizontal tab ha kaba ka ryngkat bad ki 4 spaces. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|Baroh ki code ki ialong kumjuh kum ka C code jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Mynta click  Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| To ngin execute. Phai biang sha ka terminal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|To ngan pyndam ia ka prompt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''g++ space 2d hyphen array dot cpp  hyphen o space arr1''' bad nion ''' Enter.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Ban execute, type '''dot slash arr1''', mynta nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|Hangne ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num1.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|Ngan  enter ia ki values.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi iohi '''Enter the elements of 3 into 4 array num2.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ngan ai ia ki values kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Ia ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Ngin iohi ia ka num1 matrix, ka num2 matrix.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka sum jong u num1 bad num2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah poi sha ka bakut jog ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka slide jong ngi. To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Ban add elements hapoh ka 2D array. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Ban print 2D array. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| Bad ban calculate ia ka sum jong ka 2Dimensional array. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment: Thoh ia ka prokram kaban leit sha ki ar 2Dimensional arrays kum ka input na u nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
|Subtract ia ki bad wad ia ka result. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ba la pyni harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga I John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:54&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T19:09:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Function calls in C and C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ki jait function calls ki long-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| call by value call by reference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|Ngin leh iakane lyngba ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|Ban record ia ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka '''Ubuntu Operating system '''version 11.10,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++''' Compiler version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang jong ka '''function call by value'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Kadei ka method ban pass ia ka '''arguments''' sha ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Haba ngi pass ia u variable da u value, ka pynmih sa u wei u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|shuwa ban pass sha ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| Ka jingpynkylla ia ka argument, hapoh ka function, kan don ha ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|Yn ym don jing ktah shabar jong ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ka program halor ka 'function call by value'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Nga lah dep type ia ka program jong ka editor. Ngan plie ia ka.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''callbyval.c. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngin khein ia ka cube jong u numbar. To ngan batai ia ka code mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''header file'''jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ka function '''cube''' kaba donlang ka '''argument''' kum '''int x. '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|Ha kane ka function, ngi khein ia ka cube jong u '''x''' bad return ia ka value jong u '''x.  '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main() function.''' Jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Hangne ngi ai ia ka value jong u '''n''' kum '''8''', 'n' u dei u integer variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Nangta ngi call ia ka function '''cube.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Bad print ia ka value jong u  'n'  bad ia ka cube jong u n.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka '''return''' statement jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|plie ia ka terminal window da kaba nion ''' Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|Ban compile , type '''gcc space callbyval.c space hyphen o space val'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
| Mynta, type '''./val '''(dot slash val). Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
| ka ouput la pyni kum: '''Cube of 8 is 512.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka 'function call by reference'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka slides jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|Ka dei ka wei pat ka method ban pass ia ka '''arguments''' jong ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Kne ka method ka copy ia ka address jong ka argument ha ka jaka jong ka value. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|Ka jingpynkylla lyngba jong ka arguments, hapoh ka function, kan affect ia ki shabar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ngi donkam ban declare ia ki arguments kum pointer type. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa halor ka function call by reference.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jong jong ngi ka long '''callbyref.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header file jongngi kum '''stdio.h'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Nangta ngi ioh ia ka function '''swap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Ka function kan bujli hi ia ki values jong ki variables. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Value jong u 'a' yn buh hapoh ki value jong u 'b' bad ter ter.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ka '''arguments''' ba passed hapoh ka function ka long '''pointer type.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah declared ia u '''integer''' variable '''t.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Nyngkong, u value jong u 'a' la buh hapoh u 't'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|Nangta u value jong u 'b' la buh hapoh u 'a'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Bad nangta u value jong u 't' la buh hapoh u 'b'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Kumne, la iakylliang ia ki values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| hangne ngi lah declared ia ar tylli ki integer variables kum i bad j. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Nangta ngi shim ia ki values jong u i bad j kum u user inputs. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|Ampersand i (&amp;amp;i) bad Ampersand j (&amp;amp;j) kin ai ia ka memory address jong u i bad j.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngi print ia ki values shuwa ban swapping. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Nangta ngin call ia ka function '''swap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Bad nangta ngi print ia ki values hadien ba lah swapping. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ban compile type '''gcc space callbyref dot c space hyphen o space ref'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Mynta type '''dot slash ref'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|Ngi iohi, 'Enter the values'. Ngan enter kum 6 bad 4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni kum: Shuwa ban swapp 6 and 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Hadien  ka swapping 4 and 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ban execute ia ka juh ka program ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Nga don u code, to ngin iaid lyngba jong ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka second program, function call by reference . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jonngi ka long '''callbyref.cpp'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| To ngin iaid lyngba jong ki code. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header phail jongngi kum '''iostream '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
| Ka function declaration kan long kajuh kum ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Da kane ngi pass ia ki arguments kum ampersand x bad ampersand y. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| kane kan ai ia ka memory address jong u x bad y. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|Nangta ngin swap ia ki values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Kiwei pat ki code kin iasyriem ia u C code jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement la bujli da '''cout''' bad  ka '''scanf''' statement la bujli da '''cin'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin execute ia ka program. Phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|Ban compile type, '''g++ space callbyref.cpp space hyphen o space ref1''', nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Mynta, type  '''dot slash ref1'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Hangne kan pyni kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|Enter values of a and b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
|Ngan enter kum 4 bad 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|'''Before swapping a and b 4 and 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|'''After swapping a and b  3 and 4'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|To ngan batai lyngkot, ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|Function call by value. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Bad Function call by reference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thoh ia ka program ba iasyriem ban kehin ia ka cube jong u number.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia ka call by value ha C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga I John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T19:04:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka ''' files in C''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Kumno ban plie ia ka phail. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Kumno ban pule ia ki data na ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Kumno ban thoh ia ki data ha poh ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Katto katne ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ban record ha kane ka jinghikai, Nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| ''' Ubuntu Operating System''' version 11.10, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|''' gcc Compiler''' version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang shaphang ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ka phail kadei ka jingshim kyllum jong ki data. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Ka lah ban dei ka database, ka prokram, ne shithi ne kano kano. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban shna ia ka phail bad ban access ia ka da kaba pyndonkam da ka C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ki nuksa halor ka '''file handling''' hapoh ka '''C.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Nga lah thoh ia ka prokram.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''file.c '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Ha kane ka prokram ngin shna ia ka phail bad thoh ia ki data hapoh jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''header file. ''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
| Ban define ia ka '''file''' variable ngi shait type '''FILE. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Ka '''FILE variable''' la defined hapoh ka  '''header stdio.h'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|'''*fp''' ka dei ka pointer sha ka  '''FILE variable. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
|Yn buh ia baroh ki information shaphang ka '''file ''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|Kum ka kyrteng  jong ka, status bad current information. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Mynta ngin peit ia ka syntax ban plie ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
| Hangne, ka '''fopen()''' function ka plie ia ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
| Nangta kan links ia ka '''file''' da ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng ka phail ka dei ka kyrteng jong ka phail kaba ngi kwah ban plie ne ban shna. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ai ia ki ryngkat bad ka kyrteng ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Bad ngin ai ia ka extension. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Hangne ngin ai ia ka mode jong ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ki jait mode: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| &amp;quot;w&amp;quot; – ka shna ia ka '''file''' na kabynta ban pule ne thoh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| &amp;quot;r&amp;quot; – ka plie ia ka ''' file''' na kabynta ban pule. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| &amp;quot;a&amp;quot; – yn thoh ha kaba kut jong ka '''file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
|Mynta phai biang sha ka prokram jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi shna ia ka '''Sample.txt''' phail hapoh ka '''write''' mode. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ia ka path la ai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ia ka phail jong ngi la shna halor ka '''desktop.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Nangta ngin thoh ia ki statements ha ka '''file.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| &amp;quot;Welcome to the spoken-tutorial&amp;quot;  bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| &amp;quot;This is an test example&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| '''fprintf()''' ka thoh ia ka output ba la ai ha ka output stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| '''fclose() ''' ka khang ia ka phail baiadei bad ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
|Mynta click '''Save. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka prokram &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|Plie ia ka '''terminal window''' da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''gcc space file dot c space hyphen o space file '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter ''' Ban execute, type '''dot slash file''' (./file).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka '''file''' la executed. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
|Mynta ngin check ia ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka '''Home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Home''' folder option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|Mynta click ia ka '''Desktop''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''sample.txt''' phail jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ba ka phail jong ngi la lah ban shna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Double click ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki messages hangne. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
|'''Welcome to the Spoken Tutorial. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|'''This is an test example. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Da kumne ba ngi lah ban shna ia ka phail bad thoh ia ki data hapoh jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Ngin peit mynta kumno ban pule ia ki data na ka '''file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nga lah dep shna ia ka prokram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Ha kane ka prokram, ngin pule ia ki data na ka phail jong ngi ka '''sample.txt'''  bad print ia ki data jong ka console. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''header file. ''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Hangne, ka '''file variable''' bad ka '''pointer''' sha ka '''file variable''' la defined. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Kumta ngi lah declared ia ka '''character variable c.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi plie ia ka phail '''Sample.txt''' hapoh ka '''read''' mode. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ia ka output la buh hapoh ka '''fp.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Nangta ngi check ia ka condition-  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|&amp;quot;If '''fp''' ka iaryngkat ia ka '''NULL''' &amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka long '''true''' nangta ngin print ia ka message: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|''' &amp;quot;File doesn't exist.&amp;quot; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
|Lym kumta, kan check da kawei pat ka condition- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|'''While c is not equal to EOF. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Hangne, '''EOF''' ka dei ka '''end of file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ka pyni ia ka jing kut jong ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|kadei ka condition ha kaba ym don data shuh ba lah ban pule na ka data source. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| lada ka condition ka dei nangta kan pyni ia ki character na ka '''Sample.txt''' phail, halor ka console. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
|Hangne, '''getc''' ka returns ia ka '''character''' na ka specified phail ne stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Mynta, kan return ia ka '''character''' na ka '''Sample.txt''' phail jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|'''putchar''' ka juh pyni ia ka '''character''' halor ka '''console. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Kumta kan sa buh ia ki '''characters''' hapoh ka variable c. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Hangne ngi khang noh ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Mynta click  '''Save. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka '''terminal. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''gcc space readfile dot c space hyphen o space read '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Mynta nion '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
|Ban execute, type '''./read '''(dot slash read).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Ia ka output la pyni kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|'''Welcome to the Spoken-Tutorial. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|'''This is an test example. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ki slides jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| File handling, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Ban thoh ia ki data ha ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| eg.''' fp = fopen(“Sample.txt”, “w”); '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Ban pule ia ki data na ka phail. eg.''' fp = fopen(“Sample.txt”, “r”); '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment- Thoh ia ka prokram ban shna ia ka phail '''TEST. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka kyrteng jong phi bad ka address hapoh ka phail '''TEST. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Nangta pyni ia ka halor ka console da kaba pyndonkam ka C Program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
|The Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga I John Nongkynrih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T19:02:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka  '''Pointers in C and C++ '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Pointers &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Ban shna Pointers &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Bad ban operate halor u Pointers. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ka jingiarap ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndondam da '''Ubuntu operating system''' version 11.10,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| '''gcc and g++ compiler''' version 4.6.1 on Ubuntu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jing lamphrang shaphang u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Pointers ka pyni ia ka jaka hapoh ka memory. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00.38&lt;br /&gt;
|Pointers ka buh ka memory address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Ka ai ka value ba buh ha kane ka address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ki nuksa jong u pointers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''pointers_demo.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
|To ngin iaid lyngba u code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| kane ka dei ka header phail jongngi kum '''stdio.h'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don '''long integer num''', assigned value '''10.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Nangta ngi lah declared ia u pointer '''ptr'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Asterisk sign la pyndonkam ha kaba declare ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Une u pointer u lah ban pyni ban type '''long  int. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ha ka 'printf' statement, ampersand la pyndonkam ban retrieve ia ka memory address jong ka variable. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|Nangta, ampersand num (&amp;amp;num) yn ai ia ka memory address jong '''num'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Ka statement kan print ia ka address jong u variable num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Hangne, ptr ka buh ia ka address jong u num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|Ka statement kan print ia ka address jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|'''sizeof()''' function kan ai ia ka size jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| Kane kan ai ia ka value jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
| Kato ka dei ka memory address jong u num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
| Bad hangne asterisk ptr kan ai ia ka value ha ka address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|Nangta, pyndonkam ia u asterisk kan ym ai ia ka memory address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Hynrei ka ai ia ka value. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
|'''%ld''' ka long ka format specifier na ka bynta ka '''long int'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin execute ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''gcc space  pointers underscore demo dot c space hyphen o space point'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Type '''dot slash point'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka num address bad ptr value ki dei ki juh &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Katba ka memory address jong num bad ptr ki iapher. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Nangta ka size jong u pointer ka long '''8 bytes.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Bad ruh ka value ba pyini da '''ptr'''  kalong 10 ha kaba la assigned ia u '''num.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka juh ka program ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jong ngi kalong '''pointer underscore demo.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don katto katne ki jingkylla kum ka header phail kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Nangta ngin pyndonkam da ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi don ka '''cout''' function ha ka jaka jong ka printf() function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|Kiwei pat kin ia syriem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. Phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''g++ space pointers_demo.cpp space hyphen o space point1''', nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|Type '''dot slash point1''', nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka output ka iasyriem ia ka C program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jing hikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka slide jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| To ngan batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai, ngi pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Shaphang u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Ban shna ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Bad bad ban operate ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, thoh ia ka C bad C++ program &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| bad ban declare ia u variable bad pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Buh iaka address jong u variable ha u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
|Bad print ia ka value jong u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga I John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T19:01:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka  '''Pointers in C and C++ '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Pointers &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Ban shna Pointers &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Bad ban operate halor u Pointers. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ka jingiarap ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndondam da '''Ubuntu operating system''' version 11.10,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| '''gcc and g++ compiler''' version 4.6.1 on Ubuntu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jing lamphrang shaphang u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Pointers ka pyni ia ka jaka hapoh ka memory. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00.38&lt;br /&gt;
|Pointers ka buh ka memory address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Ka ai ka value ba buh ha kane ka address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ki nuksa jong u pointers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''pointers_demo.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
|To ngin iaid lyngba u code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| kane ka dei ka header phail jongngi kum '''stdio.h'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don '''long integer num''', assigned value '''10.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Nangta ngi lah declared ia u pointer '''ptr'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Asterisk sign la pyndonkam ha kaba declare ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Une u pointer u lah ban pyni ban type '''long  int. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ha ka 'printf' statement, ampersand la pyndonkam ban retrieve ia ka memory address jong ka variable. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|Nangta, ampersand num (&amp;amp;num) yn ai ia ka memory address jong '''num'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Ka statement kan print ia ka address jong u variable num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Hangne, ptr ka buh ia ka address jong u num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|Ka statement kan print ia ka address jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|'''sizeof()''' function kan ai ia ka size jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| Kane kan ai ia ka value jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
| Kato ka dei ka memory address jong u num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
| Bad hangne asterisk ptr kan ai ia ka value ha ka address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|Nangta, pyndonkam ia u asterisk kan ym ai ia ka memory address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Hynrei ka ai ia ka value. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
|'''%ld''' ka long ka format specifier na ka bynta ka '''long int'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin execute ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''gcc space  pointers underscore demo dot c space hyphen o space point'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Type '''dot slash point'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka num address bad ptr value ki dei ki juh &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Katba ka memory address jong num bad ptr ki iapher. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Nangta ka size jong u pointer ka long '''8 bytes.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Bad ruh ka value ba pyini da '''ptr'''  kalong 10 ha kaba la assigned ia u '''num.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka juh ka program ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jong ngi kalong '''pointer underscore demo.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don katto katne ki jingkylla kum ka header phail kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Nangta ngin pyndonkam da ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi don ka '''cout''' function ha ka jaka jong ka printf() function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|Kiwei pat kin ia syriem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. Phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''g++ space pointers_demo.cpp space hyphen o space point1''', nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|Type '''dot slash point1''', nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka output ka iasyriem ia ka C program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jing hikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka slide jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| To ngan batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai, ngi pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Shaphang u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Ban shna ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Bad bad ban operate ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, thoh ia ka C bad C++ program &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| bad ban declare ia u variable bad pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Buh iaka address jong u variable ha u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
|Bad print ia ka value jong u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga I John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Working-With-Structures/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Working-With-Structures/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Working-With-Structures/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T18:58:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Structures''' in '''C and C++'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jing hikai ngin pule shaphang,   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Kaei ka '''Structure. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Declaration jong ka '''structure'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Operating System ''' version '''11.10''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| '''gcc '''and '''g++ Compiler''' version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang halor ka '''Structure '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
| Haba u wei ne bun ki variables la grouped lang ha kawei ka kyrteng, la khot '''structure.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Structure lapyndonkam ban group ia bunjait ki data ha ka wei ka object. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|La khot iaka kum '''compound data-type.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| La ju pyndonkam ha kaban group ia ki information ba iadei lang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit ia ka syntax ban declare ia ka '''structure'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Hangne, ka keyword '''struct''' ka batai ia ka compiler ba ia ka structure la declared. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
|'''strcut_name''' kadei ka kyrteng jong ka '''structure.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|eg. '''struct employee; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Phi lah ban ai kano kano ka kyrteng. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit kumno ban declare ia ka '''structure''' variable. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
|Ka syntax jong kane kalong: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|'''struct struct_name and  struct_var; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|'''struct_var''' kadei ka variable jong type '''struc_name'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|nuksa, '''struct employee addr; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|'''addr''' ka dei ka '''variable''' jong type '''employee. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
| To ngin phai sha ka nuksa jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
| Nga lah dep type ia ka program halor ka editor. Te, to ngan plie iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi kalong '''structure.c.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
| ha kane ka program ngin khein ia ka marks baroh lai subjects da kaba pyndonkam da ka structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka code mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header phail jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah declare ia ka '''structure''' kum '''student.'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
|  Nangta ngi lah declare lai tylli ki integer variables kum '''English, maths''' bad '''science. ''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Ka Variables ba batai hapoh ka structure la khot ia ka kum ka member jong ka structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka main() function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah declare ia u '''integer''' variable 'total'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah declare ia ka structure variable '''stud, stud''' ka dei ka variable jong type student, la pyndonkam ha kaban access bad modify ia ki structure members. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah modify ia ki members &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31&lt;br /&gt;
|da kaba assign ia ki values kum 75, 70 and 65. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|Hangne ngin khein ia baroh lai subjects. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| Nangta ngi print ia ka result. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
|Mynta  click '''Save '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba nion &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''gcc space structure.c space hyphen o space struct''' bad nion''' Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|Ban execute, type (dot slash)'''./struct.''' Nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|Ka output la pyni kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|'''Total is 210''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|Mynta ngin execute ia ka juh ka program ha ka C++ .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka program jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Ngan edit ia kajuh ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Nyngkong nion '''Shift, Ctrl''' bad  '''S''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Mynta save ia ka phail lyngba ka extension '''.cpp '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| bad click  save. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla ia ka header phail kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Mynta pynrung lang ia ka '''using''' statement &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|bad click  '''save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
|Structure declaration ha ka '''C++''' ka long ka juh kum ha ka '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|Te, ym donkam ban pynkylla ei ei hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut ngin bujli ia ka '''printf''' statement da ka '''cout'''  statement. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|Pyndam ia ka format specifier bad (backslash n) \n.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|Mynta pyndam ia u comma.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Type artylli ki opening angle brackets. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| hangne, pyndam ia ka closing bracket &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|bad type artylli ki opening angle brackets. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|Bad hapoh kine ki double quotes, type \n (backslash n).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|Mynta click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''g++ space structure.cpp space hyphen o space struct1 '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don struct1 namar ngim kwah ban overwrite ia ka output parameters '''struct''' na kabynta ka phail '''structure.c '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|Mynta nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Ban execute, type (dot slash) '''./struct1'''. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Ka output la pyni kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
|'''Total is 210'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ka output ka long kumjuh kum ka C code jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Ngin batai lyngkot mynta. Ha kane ka jinghikai ngi lah pule shaphang ka,&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|Structure, Syntax jong ka structure &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|eg. '''struct struct_name; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
|Ban access ia ki members jong ka structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|Eg: stud.maths = 75; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Bad ban add ia ki structure variables. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|Eg: total = stud.eng + stud.maths + stud.science; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, thoh ia ka program ban pyni ia ki records jong ki employee. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Kum ka kyrteng, address, designation, bad salary. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba lah ban ioh naka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, phi lah ban shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga I John Nongkynrih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Working-With-Structures/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Working-With-Structures/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Working-With-Structures/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T18:58:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Structures''' in '''C and C++'''.   |- | 00:06 |Ha kane k...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Structures''' in '''C and C++'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jing hikai ngin pule shaphang,   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Kaei ka '''Structure. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Declaration jong ka '''structure'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Operating System ''' version '''11.10''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| '''gcc '''and '''g++ Compiler''' version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang halor ka '''Structure '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
| Haba u wei ne bun ki variables la grouped lang ha kawei ka kyrteng, la khot '''structure.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Structure lapyndonkam ban group ia bunjait ki data ha ka wei ka object. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|La khot iaka kum '''compound data-type.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| La ju pyndonkam ha kaban group ia ki information ba iadei lang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|  Mynta ngin peit ia ka syntax ban declare ia ka '''structure'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Hangne, ka keyword '''struct''' ka batai ia ka compiler ba ia ka structure la declared. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
|'''strcut_name''' kadei ka kyrteng jong ka '''structure.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|eg. '''struct employee; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Phi lah ban ai kano kano ka kyrteng. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit kumno ban declare ia ka '''structure''' variable. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
|Ka syntax jong kane kalong: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|'''struct struct_name and  struct_var; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|'''struct_var''' kadei ka variable jong type '''struc_name'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|nuksa, '''struct employee addr; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|'''addr''' ka dei ka '''variable''' jong type '''employee. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
| To ngin phai sha ka nuksa jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
| Nga lah dep type ia ka program halor ka editor. Te, to ngan plie iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi kalong '''structure.c.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
| ha kane ka program ngin khein ia ka marks baroh lai subjects da kaba pyndonkam da ka structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka code mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header phail jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah declare ia ka '''structure''' kum '''student.'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
|  Nangta ngi lah declare lai tylli ki integer variables kum '''English, maths''' bad '''science. ''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Ka Variables ba batai hapoh ka structure la khot ia ka kum ka member jong ka structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka main() function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah declare ia u '''integer''' variable 'total'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah declare ia ka structure variable '''stud, stud''' ka dei ka variable jong type student, la pyndonkam ha kaban access bad modify ia ki structure members. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah modify ia ki members &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31&lt;br /&gt;
|da kaba assign ia ki values kum 75, 70 and 65. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|Hangne ngin khein ia baroh lai subjects. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:41&lt;br /&gt;
| Nangta ngi print ia ka result. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
|Mynta  click '''Save '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Sngewbha plie ia ka terminal window da kaba nion &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''gcc space structure.c space hyphen o space struct''' bad nion''' Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|Ban execute, type (dot slash)'''./struct.''' Nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|Ka output la pyni kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|'''Total is 210''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|Mynta ngin execute ia ka juh ka program ha ka C++ .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka program jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Ngan edit ia kajuh ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Nyngkong nion '''Shift, Ctrl''' bad  '''S''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Mynta save ia ka phail lyngba ka extension '''.cpp '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| bad click  save. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla ia ka header phail kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Mynta pynrung lang ia ka '''using''' statement &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|bad click  '''save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
|Structure declaration ha ka '''C++''' ka long ka juh kum ha ka '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|Te, ym donkam ban pynkylla ei ei hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut ngin bujli ia ka '''printf''' statement da ka '''cout'''  statement. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|Pyndam ia ka format specifier bad (backslash n) \n.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|Mynta pyndam ia u comma.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|Type artylli ki opening angle brackets. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| hangne, pyndam ia ka closing bracket &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|bad type artylli ki opening angle brackets. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|Bad hapoh kine ki double quotes, type \n (backslash n).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|Mynta click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''g++ space structure.cpp space hyphen o space struct1 '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don struct1 namar ngim kwah ban overwrite ia ka output parameters '''struct''' na kabynta ka phail '''structure.c '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|Mynta nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Ban execute, type (dot slash) '''./struct1'''. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Ka output la pyni kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
|'''Total is 210'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ka output ka long kumjuh kum ka C code jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Ngin batai lyngkot mynta. Ha kane ka jinghikai ngi lah pule shaphang ka,&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|Structure, Syntax jong ka structure &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|eg. '''struct struct_name; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
|Ban access ia ki members jong ka structure. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|Eg: stud.maths = 75; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Bad ban add ia ki structure variables. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|Eg: total = stud.eng + stud.maths + stud.science; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, thoh ia ka program ban pyni ia ki records jong ki employee. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Kum ka kyrteng, address, designation, bad salary. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba lah ban ioh naka link ba la pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, phi lah ban shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|“Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T18:56:26Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka ''' files in C''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Kumno ban plie ia ka phail. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Kumno ban pule ia ki data na ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Kumno ban thoh ia ki data ha poh ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Katto katne ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ban record ha kane ka jinghikai, Nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| ''' Ubuntu Operating System''' version 11.10, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|''' gcc Compiler''' version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang shaphang ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ka phail kadei ka jingshim kyllum jong ki data. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Ka lah ban dei ka database, ka prokram, ne shithi ne kano kano. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban shna ia ka phail bad ban access ia ka da kaba pyndonkam da ka C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ki nuksa halor ka '''file handling''' hapoh ka '''C.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Nga lah thoh ia ka prokram.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''file.c '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Ha kane ka prokram ngin shna ia ka phail bad thoh ia ki data hapoh jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''header file. ''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
| Ban define ia ka '''file''' variable ngi shait type '''FILE. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Ka '''FILE variable''' la defined hapoh ka  '''header stdio.h'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|'''*fp''' ka dei ka pointer sha ka  '''FILE variable. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
|Yn buh ia baroh ki information shaphang ka '''file ''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|Kum ka kyrteng  jong ka, status bad current information. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Mynta ngin peit ia ka syntax ban plie ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
| Hangne, ka '''fopen()''' function ka plie ia ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
| Nangta kan links ia ka '''file''' da ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng ka phail ka dei ka kyrteng jong ka phail kaba ngi kwah ban plie ne ban shna. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ai ia ki ryngkat bad ka kyrteng ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Bad ngin ai ia ka extension. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Hangne ngin ai ia ka mode jong ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ki jait mode: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| &amp;quot;w&amp;quot; – ka shna ia ka '''file''' na kabynta ban pule ne thoh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| &amp;quot;r&amp;quot; – ka plie ia ka ''' file''' na kabynta ban pule. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| &amp;quot;a&amp;quot; – yn thoh ha kaba kut jong ka '''file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
|Mynta phai biang sha ka prokram jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi shna ia ka '''Sample.txt''' phail hapoh ka '''write''' mode. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ia ka path la ai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ia ka phail jong ngi la shna halor ka '''desktop.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Nangta ngin thoh ia ki statements ha ka '''file.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| &amp;quot;Welcome to the spoken-tutorial&amp;quot;  bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| &amp;quot;This is an test example&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| '''fprintf()''' ka thoh ia ka output ba la ai ha ka output stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| '''fclose() ''' ka khang ia ka phail baiadei bad ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
|Mynta click '''Save. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka prokram &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|Plie ia ka '''terminal window''' da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''gcc space file dot c space hyphen o space file '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter ''' Ban execute, type '''dot slash file''' (./file).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka '''file''' la executed. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
|Mynta ngin check ia ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka '''Home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Home''' folder option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|Mynta click ia ka '''Desktop''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''sample.txt''' phail jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ba ka phail jong ngi la lah ban shna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Double click ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki messages hangne. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
|'''Welcome to the Spoken Tutorial. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|'''This is an test example. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Da kumne ba ngi lah ban shna ia ka phail bad thoh ia ki data hapoh jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Ngin peit mynta kumno ban pule ia ki data na ka '''file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nga lah dep shna ia ka prokram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Ha kane ka prokram, ngin pule ia ki data na ka phail jong ngi ka '''sample.txt'''  bad print ia ki data jong ka console. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''header file. ''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Hangne, ka '''file variable''' bad ka '''pointer''' sha ka '''file variable''' la defined. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Kumta ngi lah declared ia ka '''character variable c.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi plie ia ka phail '''Sample.txt''' hapoh ka '''read''' mode. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ia ka output la buh hapoh ka '''fp.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Nangta ngi check ia ka condition-  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|&amp;quot;If '''fp''' ka iaryngkat ia ka '''NULL''' &amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka long '''true''' nangta ngin print ia ka message: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|''' &amp;quot;File doesn't exist.&amp;quot; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
|Lym kumta, kan check da kawei pat ka condition- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|'''While c is not equal to EOF. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Hangne, '''EOF''' ka dei ka '''end of file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ka pyni ia ka jing kut jong ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|kadei ka condition ha kaba ym don data shuh ba lah ban pule na ka data source. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| lada ka condition ka dei nangta kan pyni ia ki character na ka '''Sample.txt''' phail, halor ka console. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
|Hangne, '''getc''' ka returns ia ka '''character''' na ka specified phail ne stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Mynta, kan return ia ka '''character''' na ka '''Sample.txt''' phail jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|'''putchar''' ka juh pyni ia ka '''character''' halor ka '''console. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Kumta kan sa buh ia ki '''characters''' hapoh ka variable c. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Hangne ngi khang noh ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Mynta click  '''Save. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka '''terminal. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''gcc space readfile dot c space hyphen o space read '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Mynta nion '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
|Ban execute, type '''./read '''(dot slash read).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Ia ka output la pyni kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|'''Welcome to the Spoken-Tutorial. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|'''This is an test example. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ki slides jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| File handling, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Ban thoh ia ki data ha ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| eg.''' fp = fopen(“Sample.txt”, “w”); '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Ban pule ia ki data na ka phail. eg.''' fp = fopen(“Sample.txt”, “r”); '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment- Thoh ia ka prokram ban shna ia ka phail '''TEST. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka kyrteng jong phi bad ka address hapoh ka phail '''TEST. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Nangta pyni ia ka halor ka console da kaba pyndonkam ka C Program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
|The Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/File-Handling-In-C/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T18:55:57Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka ''' files in C''' .  |- | 00:05 |Ha kane ka jinghikai ngin pule sha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka jinghikai halor ka ''' files in C''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Kumno ban plie ia ka phail. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Kumno ban pule ia ki data na ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Kumno ban thoh ia ki data ha poh ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Katto katne ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ban record ha kane ka jinghikai, Nga pyndonkam da &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| ''' Ubuntu Operating System''' version 11.10, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
|''' gcc Compiler''' version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang shaphang ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ka phail kadei ka jingshim kyllum jong ki data. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Ka lah ban dei ka database, ka prokram, ne shithi ne kano kano. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban shna ia ka phail bad ban access ia ka da kaba pyndonkam da ka C. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ki nuksa halor ka '''file handling''' hapoh ka '''C.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Nga lah thoh ia ka prokram.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''file.c '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Ha kane ka prokram ngin shna ia ka phail bad thoh ia ki data hapoh jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''header file. ''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
| Ban define ia ka '''file''' variable ngi shait type '''FILE. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Ka '''FILE variable''' la defined hapoh ka  '''header stdio.h'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|'''*fp''' ka dei ka pointer sha ka  '''FILE variable. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
|Yn buh ia baroh ki information shaphang ka '''file ''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|Kum ka kyrteng  jong ka, status bad current information. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Mynta ngin peit ia ka syntax ban plie ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
| Hangne, ka '''fopen()''' function ka plie ia ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
| Nangta kan links ia ka '''file''' da ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng ka phail ka dei ka kyrteng jong ka phail kaba ngi kwah ban plie ne ban shna. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ai ia ki ryngkat bad ka kyrteng ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Bad ngin ai ia ka extension. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Hangne ngin ai ia ka mode jong ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ki jait mode: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| &amp;quot;w&amp;quot; – ka shna ia ka '''file''' na kabynta ban pule ne thoh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| &amp;quot;r&amp;quot; – ka plie ia ka ''' file''' na kabynta ban pule. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| &amp;quot;a&amp;quot; – yn thoh ha kaba kut jong ka '''file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
|Mynta phai biang sha ka prokram jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi shna ia ka '''Sample.txt''' phail hapoh ka '''write''' mode. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ba ia ka path la ai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ia ka phail jong ngi la shna halor ka '''desktop.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Nangta ngin thoh ia ki statements ha ka '''file.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| &amp;quot;Welcome to the spoken-tutorial&amp;quot;  bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| &amp;quot;This is an test example&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| '''fprintf()''' ka thoh ia ka output ba la ai ha ka output stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| '''fclose() ''' ka khang ia ka phail baiadei bad ka stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
|Mynta click '''Save. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|To ngin execute ia ka prokram &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|Plie ia ka '''terminal window''' da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''gcc space file dot c space hyphen o space file '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter ''' Ban execute, type '''dot slash file''' (./file).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka '''file''' la executed. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
|Mynta ngin check ia ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia ka '''Home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Home''' folder option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|Mynta click ia ka '''Desktop''' option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''sample.txt''' phail jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ba ka phail jong ngi la lah ban shna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|Double click ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki messages hangne. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
|'''Welcome to the Spoken Tutorial. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|'''This is an test example. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Da kumne ba ngi lah ban shna ia ka phail bad thoh ia ki data hapoh jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Ngin peit mynta kumno ban pule ia ki data na ka '''file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Nga lah dep shna ia ka prokram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Ngan plie ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Ha kane ka prokram, ngin pule ia ki data na ka phail jong ngi ka '''sample.txt'''  bad print ia ki data jong ka console. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|To ngan batai mynta ia ka code. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''header file. ''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Hangne, ka '''file variable''' bad ka '''pointer''' sha ka '''file variable''' la defined. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Kumta ngi lah declared ia ka '''character variable c.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi plie ia ka phail '''Sample.txt''' hapoh ka '''read''' mode. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ia ka output la buh hapoh ka '''fp.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Nangta ngi check ia ka condition-  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
|&amp;quot;If '''fp''' ka iaryngkat ia ka '''NULL''' &amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka long '''true''' nangta ngin print ia ka message: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
|''' &amp;quot;File doesn't exist.&amp;quot; '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
|Lym kumta, kan check da kawei pat ka condition- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|'''While c is not equal to EOF. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Hangne, '''EOF''' ka dei ka '''end of file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ka pyni ia ka jing kut jong ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|kadei ka condition ha kaba ym don data shuh ba lah ban pule na ka data source. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| lada ka condition ka dei nangta kan pyni ia ki character na ka '''Sample.txt''' phail, halor ka console. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
|Hangne, '''getc''' ka returns ia ka '''character''' na ka specified phail ne stream. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Mynta, kan return ia ka '''character''' na ka '''Sample.txt''' phail jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|'''putchar''' ka juh pyni ia ka '''character''' halor ka '''console. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Kumta kan sa buh ia ki '''characters''' hapoh ka variable c. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Hangne ngi khang noh ia ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Mynta click  '''Save. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka '''terminal. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|Ban compile, type '''gcc space readfile dot c space hyphen o space read '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Mynta nion '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
|Ban execute, type '''./read '''(dot slash read).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Ia ka output la pyni kum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|'''Welcome to the Spoken-Tutorial. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|'''This is an test example. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ki slides jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| File handling, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Ban thoh ia ki data ha ka phail. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| eg.''' fp = fopen(“Sample.txt”, “w”); '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Ban pule ia ki data na ka phail. eg.''' fp = fopen(“Sample.txt”, “r”); '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment- Thoh ia ka prokram ban shna ia ka phail '''TEST. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka kyrteng jong phi bad ka address hapoh ka phail '''TEST. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Nangta pyni ia ka halor ka console da kaba pyndonkam ka C Program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
|The Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Function-Call/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T07:39:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Function calls in C and C++'''.  |- | 00:07 |Ha kane ka ji...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka '''Function calls in C and C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ki jait function calls ki long-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| call by value call by reference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|Ngin leh iakane lyngba ki nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
|Ban record ia ka jinghikai, Ngan pyndonkam da ka '''Ubuntu Operating system '''version 11.10,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++''' Compiler version 4.6.1. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang jong ka '''function call by value'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Kadei ka method ban pass ia ka '''arguments''' sha ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Haba ngi pass ia u variable da u value, ka pynmih sa u wei u variable &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
|shuwa ban pass sha ka function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| Ka jingpynkylla ia ka argument, hapoh ka function, kan don ha ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|Yn ym don jing ktah shabar jong ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ka program halor ka 'function call by value'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Nga lah dep type ia ka program jong ka editor. Ngan plie ia ka.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''callbyval.c. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Ha kane ka program, ngin khein ia ka cube jong u numbar. To ngan batai ia ka code mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''header file'''jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ka function '''cube''' kaba donlang ka '''argument''' kum '''int x. '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|Ha kane ka function, ngi khein ia ka cube jong u '''x''' bad return ia ka value jong u '''x.  '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main() function.''' Jongngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Hangne ngi ai ia ka value jong u '''n''' kum '''8''', 'n' u dei u integer variable.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Nangta ngi call ia ka function '''cube.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Bad print ia ka value jong u  'n'  bad ia ka cube jong u n.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka '''return''' statement jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|plie ia ka terminal window da kaba nion ''' Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
|Ban compile , type '''gcc space callbyval.c space hyphen o space val'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
| Mynta, type '''./val '''(dot slash val). Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
| ka ouput la pyni kum: '''Cube of 8 is 512.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|Mynta ngin iohi ia ka 'function call by reference'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka slides jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|Ka dei ka wei pat ka method ban pass ia ka '''arguments''' jong ka function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Kne ka method ka copy ia ka address jong ka argument ha ka jaka jong ka value. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|Ka jingpynkylla lyngba jong ka arguments, hapoh ka function, kan affect ia ki shabar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ngi donkam ban declare ia ki arguments kum pointer type. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| To ngin peit ia ki nuksa halor ka function call by reference.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jong jong ngi ka long '''callbyref.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header file jongngi kum '''stdio.h'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Nangta ngi ioh ia ka function '''swap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
|Ka function kan bujli hi ia ki values jong ki variables. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Value jong u 'a' yn buh hapoh ki value jong u 'b' bad ter ter.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:15&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba ka '''arguments''' ba passed hapoh ka function ka long '''pointer type.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah declared ia u '''integer''' variable '''t.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Nyngkong, u value jong u 'a' la buh hapoh u 't'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|Nangta u value jong u 'b' la buh hapoh u 'a'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Bad nangta u value jong u 't' la buh hapoh u 'b'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Kumne, la iakylliang ia ki values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka '''main()''' function jongngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| hangne ngi lah declared ia ar tylli ki integer variables kum i bad j. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Nangta ngi shim ia ki values jong u i bad j kum u user inputs. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|Ampersand i (&amp;amp;i) bad Ampersand j (&amp;amp;j) kin ai ia ka memory address jong u i bad j.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nyngkong, ngi print ia ki values shuwa ban swapping. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Nangta ngin call ia ka function '''swap'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Bad nangta ngi print ia ki values hadien ba lah swapping. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Bad kane ka dei ka '''return''' statement jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ban compile type '''gcc space callbyref dot c space hyphen o space ref'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Mynta type '''dot slash ref'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|Ngi iohi, 'Enter the values'. Ngan enter kum 6 bad 4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni kum: Shuwa ban swapp 6 and 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Hadien  ka swapping 4 and 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ban execute ia ka juh ka program ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Nga don u code, to ngin iaid lyngba jong ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka second program, function call by reference . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jonngi ka long '''callbyref.cpp'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| To ngin iaid lyngba jong ki code. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka header phail jongngi kum '''iostream '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
| Ka function declaration kan long kajuh kum ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Da kane ngi pass ia ki arguments kum ampersand x bad ampersand y. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| kane kan ai ia ka memory address jong u x bad y. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|Nangta ngin swap ia ki values. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Kiwei pat ki code kin iasyriem ia u C code jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement la bujli da '''cout''' bad  ka '''scanf''' statement la bujli da '''cin'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin execute ia ka program. Phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|Ban compile type, '''g++ space callbyref.cpp space hyphen o space ref1''', nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Mynta, type  '''dot slash ref1'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Hangne kan pyni kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|Enter values of a and b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
|Ngan enter kum 4 bad 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|'''Before swapping a and b 4 and 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|'''After swapping a and b  3 and 4'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka slide jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|To ngan batai lyngkot, ha kane ka jinghikai ngi lah pule: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|Function call by value. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Bad Function call by reference. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Kum ka assignment, thoh ia ka program ba iasyriem ban kehin ia ka cube jong u number.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia ka call by value ha C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C4/Understanding-Pointers/Khasi"/>
				<updated>2017-10-26T07:02:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka  '''Pointers in C and C++ '''.  |- | 00:06 | Ha kane ka jing...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka  '''Pointers in C and C++ '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|Pointers &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Ban shna Pointers &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Bad ban operate halor u Pointers. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane lyngba ka jingiarap ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndondam da '''Ubuntu operating system''' version 11.10,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| '''gcc and g++ compiler''' version 4.6.1 on Ubuntu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jing lamphrang shaphang u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Pointers ka pyni ia ka jaka hapoh ka memory. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00.38&lt;br /&gt;
|Pointers ka buh ka memory address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Ka ai ka value ba buh ha kane ka address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit ia ki nuksa jong u pointers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jongngi ka long '''pointers_demo.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
|To ngin iaid lyngba u code mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| kane ka dei ka header phail jongngi kum '''stdio.h'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka '''main()''' function jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don '''long integer num''', assigned value '''10.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Nangta ngi lah declared ia u pointer '''ptr'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Asterisk sign la pyndonkam ha kaba declare ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Une u pointer u lah ban pyni ban type '''long  int. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ha ka 'printf' statement, ampersand la pyndonkam ban retrieve ia ka memory address jong ka variable. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|Nangta, ampersand num (&amp;amp;num) yn ai ia ka memory address jong '''num'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Ka statement kan print ia ka address jong u variable num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Hangne, ptr ka buh ia ka address jong u num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|Ka statement kan print ia ka address jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|'''sizeof()''' function kan ai ia ka size jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| Kane kan ai ia ka value jong ptr. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
| Kato ka dei ka memory address jong u num. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
| Bad hangne asterisk ptr kan ai ia ka value ha ka address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|Nangta, pyndonkam ia u asterisk kan ym ai ia ka memory address. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Hynrei ka ai ia ka value. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
|'''%ld''' ka long ka format specifier na ka bynta ka '''long int'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin execute ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys ha kajuh ka por na ka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''gcc space  pointers underscore demo dot c space hyphen o space point'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Type '''dot slash point'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka num address bad ptr value ki dei ki juh &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Katba ka memory address jong num bad ptr ki iapher. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Nangta ka size jong u pointer ka long '''8 bytes.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Bad ruh ka value ba pyini da '''ptr'''  kalong 10 ha kaba la assigned ia u '''num.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka juh ka program ha ka C++. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka kyrteng ka phail jong ngi kalong '''pointer underscore demo.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don katto katne ki jingkylla kum ka header phail kum '''iostream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Nangta ngin pyndonkam da ka '''std namespace'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Bad hangne ngi don ka '''cout''' function ha ka jaka jong ka printf() function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|Kiwei pat kin ia syriem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka program. Phai biang sha ka terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ban compile, type '''g++ space pointers_demo.cpp space hyphen o space point1''', nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|Type '''dot slash point1''', nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka output ka iasyriem ia ka C program jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jing hikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka slide jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| To ngan batai lyngkot. Ha kane ka jinghikai, ngi pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Shaphang u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Ban shna ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Bad bad ban operate ia u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, thoh ia ka C bad C++ program &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| bad ban declare ia u variable bad pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Buh iaka address jong u variable ha u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
|Bad print ia ka value jong u pointer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum :&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi"/>
				<updated>2017-10-17T15:53:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Logical operators in C and C++.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ki Logical operators kum:  '''Logical AND''' e.g. expression1 &amp;amp;&amp;amp; expression2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| '''Logical OR''' eg. expression1 OR  expression2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
|'''Logical NOT''' eg. not (Expression1)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28 &lt;br /&gt;
|   Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler '''version '''4.6.1 '''on '''Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jing lamphrang jong ka '''logical operators'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''C '''bad '''C++,''' '''true''' ka long ia uno uno u value lait na u '''0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| U Bym dei u zero kamut '''true'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| Bad zero kamut '''false'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
|Ka jingiathuh da kaba pyndonkam ia ki logical operators return 1 na kabynta '''true''' bad 0 na kabynta '''false'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai ia ki logical operators da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka prokram jong ka '''logical operators''' ha ka '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main block,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| kane ka statement ka declares ia ki variables '''a''','''b''' bad '''c''' kum ki integers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement ka prompts ia u nongpyndonkam ban enter ia ki values jong u '''a''','''b''' bad '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
| Ka  '''scanf''' statement ka shim ia ka input na u nongpyndonkam ia ki variables '''a''', '''b''' bad''' c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi ianujor ia ki values jong u '''a''' with '''b''' bad '''c''' ban wad ia u baheh duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Ban ia nujor ha kajuh ka por, ngi pyndonkam da ka '''logical''' '''AND '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Hangne, baroh ki conditions ki hap ban dei na kabynta ka '''logical AND ''' ban return ia ka '''true''' value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka jing pynpaw kam evaluated shuh shuh halor ba ka encounter ia ka false condition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Kumta, ka expression '''(a&amp;gt;c) ''' la evaluated tang lada ka '''(a&amp;gt;b)''' ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Lada u a u duna ia u b, te ka expression yn ym evaluate shuh shuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Kane ka statement la evaluate lada ka condition kaba ha shuwa ka dei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Next '''(b&amp;gt;c) ''' la evaluated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka dei, kumta '''b is greatest'''  la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| lymkumta '''c is greatest ''' la pyni ha ka screen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai sha ka '''logical OR '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| Hangne, kawei na ki condition kan dei ban dei namar ka '''logical OR '''kan return ia ka true value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Ia Ka expression khlem evaluate shuh shuh halor ban encounter ia ka true condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Te, lada u '''a''' == zero,  nangta ka basah jong ki ar tylli ki expressions yn ym evaluate shuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Kane ka '''printf''' statement la executed  lada u wei na kine ki '''a''', '''b''' or '''c''' ki long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Ha kaba kut jong ka prokram. '''return 0''' bad ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| Mynta save ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|'''Save''' it with extension '''.c''' (dot c).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''logical.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|  Ban compile ia ka code type '''gcc space logical dot c space minus o space  log'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Ban execute,  type '''./log''' (dot slash log)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values kum: 0, 34, 567 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|'''c is greatest'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Ka product jong u a, b bad c ka long zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Phi dei ban pyrshang ban execute ia kane ka prokram lyngba ki wei pat ki jait input.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin thoh ia ka juh ka prokram ha ka C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka prokram bad yn ia peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Kane ka long ka code ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Mynta shna ia ka juh ka prokram ha ka C++, ngin pynkylla katto katne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Kan don ka jingkylla ha ka header phail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|'''using''' statement lah pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Bad ruh kan don ka jing iapher ha ka output bad input statements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Ki operators ki behave kumjuh kumba long ha ka C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Kynmaw bha ba ia ka phail yn save da ka extension '''.cpp''' (dot cpp).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminial da kaba nion ia u '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
| Ban compile ia ka prokram type '''g++ logical.cpp space minus o space log1'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ban execute,  type '''./log1''' (dot slash log1).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values kum: 0, 34, 567 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Kumta ngi iohi ba ka output ka iasryiem ia ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05 &lt;br /&gt;
|Phi dei ban pyrshang ban execute ia ka prokram da ki wei ki jait input ruh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10 &lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ki jingbakla ba ngi shait shem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|To ngin switch sha ka editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|  Tharai hangne ngi klet ia ki brackets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Pyndam kane bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
| To ngin peit kaei kaban jia, save ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|Compile bad execute kumba hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka jingbakla:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|'''Expected identifier before '(' token'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namarba hangne ngi don tang ar tylli ki jingiapher ha ka expression.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| Ngi hap ban evaluate iaki kum kawei ka expression, da kaba pyndonkam ia ka AND operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin phai biang sha ka prokram jong ngi bad ban pynbeit ia ki jing bakla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|   To ngin sdang ban thep ia ki brackets hangne bad hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
| Compile bad execute kum ha shuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Te kala treikam mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot ia ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi lah tip shaphang * Logical AND, eg. ((a &amp;gt; b) &amp;amp;&amp;amp; (a &amp;gt; c)) &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Logical OR&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
eg. (a == 0 || b == 0 || c == 0) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Kum ka Assignment-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka prokram ba shim ia ar tylli ki number kum ki ka input na u nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|Check la ki ar tylli ki number ki iaryngkat ne em da kaba pyndonkam ia ka '''NOT''' operator. Hint: (a != b)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
|   Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Logical-Operators/Khasi"/>
				<updated>2017-10-17T15:52:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: Created page with &amp;quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:02 | |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Logical operators in C and C++.'''  |- | 00:08 | Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| |  Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Logical operators in C and C++.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang ki Logical operators kum:  '''Logical AND''' e.g. expression1 &amp;amp;&amp;amp; expression2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| '''Logical OR''' eg. expression1 OR  expression2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
|'''Logical NOT''' eg. not (Expression1)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Ngin leh ia kane da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28 &lt;br /&gt;
|   Ban record ia ka jinghikai, Nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler '''version '''4.6.1 '''on '''Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jing lamphrang jong ka '''logical operators'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''C '''bad '''C++,''' '''true''' ka long ia uno uno u value lait na u '''0'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| U Bym dei u zero kamut '''true'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| Bad zero kamut '''false'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
|Ka jingiathuh da kaba pyndonkam ia ki logical operators return 1 na kabynta '''true''' bad 0 na kabynta '''false'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|  Mynta ngan batai ia ki logical operators da ka jingiarap jong ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ka prokram jong ka '''logical operators''' ha ka '''C'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
|  Hapoh ka main block,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| kane ka statement ka declares ia ki variables '''a''','''b''' bad '''c''' kum ki integers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement ka prompts ia u nongpyndonkam ban enter ia ki values jong u '''a''','''b''' bad '''c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
| Ka  '''scanf''' statement ka shim ia ka input na u nongpyndonkam ia ki variables '''a''', '''b''' bad''' c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi ianujor ia ki values jong u '''a''' with '''b''' bad '''c''' ban wad ia u baheh duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Ban ia nujor ha kajuh ka por, ngi pyndonkam da ka '''logical''' '''AND '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Hangne, baroh ki conditions ki hap ban dei na kabynta ka '''logical AND ''' ban return ia ka '''true''' value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka jing pynpaw kam evaluated shuh shuh halor ba ka encounter ia ka false condition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| Kumta, ka expression '''(a&amp;gt;c) ''' la evaluated tang lada ka '''(a&amp;gt;b)''' ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Lada u a u duna ia u b, te ka expression yn ym evaluate shuh shuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Kane ka statement la evaluate lada ka condition kaba ha shuwa ka dei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
| Next '''(b&amp;gt;c) ''' la evaluated.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka dei, kumta '''b is greatest'''  la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| lymkumta '''c is greatest ''' la pyni ha ka screen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai sha ka '''logical OR '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| Hangne, kawei na ki condition kan dei ban dei namar ka '''logical OR '''kan return ia ka true value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Ia Ka expression khlem evaluate shuh shuh halor ban encounter ia ka true condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Te, lada u '''a''' == zero,  nangta ka basah jong ki ar tylli ki expressions yn ym evaluate shuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Kane ka '''printf''' statement la executed  lada u wei na kine ki '''a''', '''b''' or '''c''' ki long 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Ha kaba kut jong ka prokram. '''return 0''' bad ending curly bracket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:54&lt;br /&gt;
| Mynta save ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
|'''Save''' it with extension '''.c''' (dot c).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''logical.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal da kaba nion '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|  Ban compile ia ka code type '''gcc space logical dot c space minus o space  log'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Ban execute,  type '''./log''' (dot slash log)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values kum: 0, 34, 567 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Ka output la pyni kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|'''c is greatest'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Ka product jong u a, b bad c ka long zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Phi dei ban pyrshang ban execute ia kane ka prokram lyngba ki wei pat ki jait input.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin thoh ia ka juh ka prokram ha ka C++.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka prokram bad yn ia peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| Kane ka long ka code ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Mynta shna ia ka juh ka prokram ha ka C++, ngin pynkylla katto katne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Kan don ka jingkylla ha ka header phail.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|'''using''' statement lah pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Bad ruh kan don ka jing iapher ha ka output bad input statements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Ki operators ki behave kumjuh kumba long ha ka C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Kynmaw bha ba ia ka phail yn save da ka extension '''.cpp''' (dot cpp).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminial da kaba nion ia u '''Ctrl, Alt''' and '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
| Ban compile ia ka prokram type '''g++ logical.cpp space minus o space log1'''. Nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Ban execute,  type '''./log1''' (dot slash log1).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Ngan enter ia ki values kum: 0, 34, 567 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Kumta ngi iohi ba ka output ka iasryiem ia ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05 &lt;br /&gt;
|Phi dei ban pyrshang ban execute ia ka prokram da ki wei ki jait input ruh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10 &lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ki jingbakla ba ngi shait shem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|To ngin switch sha ka editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|  Tharai hangne ngi klet ia ki brackets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| Pyndam kane bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
| To ngin peit kaei kaban jia, save ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|Compile bad execute kumba hashuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka jingbakla:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|'''Expected identifier before '(' token'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namarba hangne ngi don tang ar tylli ki jingiapher ha ka expression.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| Ngi hap ban evaluate iaki kum kawei ka expression, da kaba pyndonkam ia ka AND operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin phai biang sha ka prokram jong ngi bad ban pynbeit ia ki jing bakla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|   To ngin sdang ban thep ia ki brackets hangne bad hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:09&lt;br /&gt;
| Compile bad execute kum ha shuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Te kala treikam mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot ia ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngi lah tip shaphang * Logical AND, eg. ((a &amp;gt; b) &amp;amp;&amp;amp; (a &amp;gt; c)) &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
| Logical OR&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
eg. (a == 0 || b == 0 || c == 0) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Kum ka Assignment-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka prokram ba shim ia ar tylli ki number kum ki ka input na u nongpyndonkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|Check la ki ar tylli ki number ki iaryngkat ne em da kaba pyndonkam ia ka '''NOT''' operator. Hint: (a != b)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
|   Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team: ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|  Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi"/>
				<updated>2017-10-17T15:49:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka Spoken Tutoria jong ka '''Relational Operators''' in '''C''' and '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09  	 	 	&lt;br /&gt;
|Relational operators kum,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
|Less than: e.g.  a &amp;lt; b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Greater than: e.g. a &amp;gt; b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Less than or equal to: e.g.  a &amp;lt;= b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|Greater than or equal to: e.g. a &amp;gt;= b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Equal to: e.g. a == b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|Not equal to: e.g. a != b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Ban record ia ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler '''version '''4.6.1 '''in '''Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50 &lt;br /&gt;
|To ngin sdang da ka jinglamphrang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Ia ka Relational operators la ju pyndonkam ha kaba compare ia u integer bad floating point numbers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|Ka Expressions lyngba ka relational operators '''return''' '''0'''  na kabynta bym dei bad  '''1''' na kabynta ba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
|Mynta ngan pyni ia ka relational operators da ka jingiarap jong ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Nga la shna ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Te, ngan plie ia ka editor bad batai ia ka code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Nyngkong, ngin declare ia artylli ki variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement kan kan prompts ia u nongpyndonkam ban enter ia ki values jong u a bad b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26 &lt;br /&gt;
|Ka '''scanf '''statement statement kan ialam sha ka input jong ki variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|Mynta ngi don ka  '''greater than (&amp;gt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Ka operator ka compare ia ar tylli ki operands na kawei na ki bynta jong ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Kan pynphai '''True''' lada u '''a'''  u heh ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement kan execute lada ki condition ba hajrong ki dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Lada ki condition ba hajrong kilong '''false '' te kan skip. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ka control pat kan jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ka '''less than (&amp;lt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Kane ruh kan compare ia ka operands.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| Kan phai '''true''' lada u '''a''' u duna ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement yn executed lada ki condition ba hajrong ki long '''true.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Lym kumta yn skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Yn comment nyngkong kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Type '''/* (slash asterisk) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| */ ''' (asterisk slash).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| Nga lah save ia ka phail jong nga kum '''relational.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kane ha ka  terminal '''gcc space  relational dot c space -o space rel'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|  Ban execute,  type '''./rel''' (dot slash rel). Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|  Kan pyni ia ka output:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than 3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban execute ia une u code da ki wei pat ki values jong u '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
| Phai biang sha u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka comment nangne  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|  bad buh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka '''less than or equal to (&amp;lt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator ka compare ia ar tylli ki operands ba don ha kawei na ki bynta jong ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|  Kan pynphai '''true''' lada u  '''a''' u duna ne ia kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
| Ka  '''printf '''statement kan execute lada ka condition hajrong ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|  Lada ka condition hajrong ka long '''false ''' nangta kan skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|  Ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Next kan wan ka '''greater than or equal to (&amp;gt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|  Kam compare ia u '''a '''and '''b '''bad  phai '''true''' lada u '''a''' u heh ne kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka dei nangta ka printf statement kan sa execute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia u code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum u 8 bad '''b ''' kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|  Ia ka output yn pyni:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than or equal to 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha kiwei pat ki code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka  multiline comments nangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|   bad hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ngin ioh ia ka '''equal to '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|  Kane kan kdew da ki '''double equal signs (==)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator kan pyni '''true''' lada baroh ki operands ki long kajuh hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' u iaryngkat bad u '''b.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|  Lada ymdei, ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi ioh ia ka '''not equal to''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|  Ka operator kanlong '''true''' lada ki operands kim iaryngkat hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' um iaryngkat bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka prokram kaba kut. '''return 0;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
| Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|  Enter '''a''' kum u 8 bad '''b '''kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|  Ia ka output ynpyni ha ka screen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|  '''8 is not equal to 3''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|  Kumta, ngi iohi kumno ka ki relational operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Pyrshang ban execute ia une u code lyngba kiwei pat ki jait jong ka input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Mynta, thoh ia ka prokram ba iasryiem ha ka '''C++''' kan long kaba suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|  Ki don katto katne ki jingiapher ha ka syntax.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|  Nga lah shna ia u code ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki code jong ka '''relational operators''' in '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka header ka iapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Bad ruh ngi ioh ia ka '''using '''statement hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|  Ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|  Bad ka input statement ha ka C++ ka long''' cin.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|  Nangta, lait na kine ki jingiapher, ki artylli ki code ki kham iasryiem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| Click  Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|  Sngewbha kynmaw ban save ia ka phail lyngba ka  extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''relational.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| To ngin compile ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal bad type '''g++ relational.cpp space minus o space rel1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
|  Ban execute, type  '''./rel1''' (dot slash rel1), nion Enter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|  Ngan enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|  Yn pyni ia ka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka output ka long kumjuh kum kato ha ka  '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ki jingbakla ba ngi lah iaid lyngba.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngin bujli ia ka  'double equal to' sign da ka 'single equal to'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
| Hangne ngi iohi ba ka pyni ba u 3 u iaryngkat bad u  3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba hangne ngi don u assignment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|  Kumta u value jong u b la assign ha u a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:46&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynbeit ia ka jingbakla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  Type ia u equal sha u sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|  Ka output mynta ka lah dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
| To ngan iathuh lyngkot ia ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngi pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|  relational operators kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Less than:  e.g. a &amp;lt;  b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|  Greater than: e.g. a&amp;gt;b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|  Less than or equal to:  e.g. a&amp;lt;=b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|  Greater than or equal to: e.g. a&amp;gt;=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|  Equal to: e.g. a==b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|  Not equal to: e.g. a!=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34 &lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|  Thoh ia ka prokram kaban shim ia ki marks jong ki lai ngut ki students kum ka input. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|  Compare ia ki ban peit uno u khynnah u ioh heh duh.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
|  Peit ruh ba lada ar ne bun ki students ki ioh bun ne mar kajuh ka marks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|  Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58 &lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|  Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|  Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|  Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|   Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|   Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|  http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
|&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi"/>
				<updated>2017-10-17T15:46:08Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka Spoken Tutoria jong ka '''Relational &lt;br /&gt;
 Operators''' in '''C''' and '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09  	 	 	&lt;br /&gt;
|Relational operators kum,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
|Less than: e.g.  a &amp;lt; b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Greater than: e.g. a &amp;gt; b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Less than or equal to: e.g.  a &amp;lt;= b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|Greater than or equal to: e.g. a &amp;gt;= b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Equal to: e.g. a == b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|Not equal to: e.g. a != b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Ban record ia ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka &lt;br /&gt;
 operating system,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|'''gcc''' and '''g++ Compiler '''version '''4.6.1 '''in '''Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50 &lt;br /&gt;
|To ngin sdang da ka jinglamphrang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Ia ka Relational operators la ju pyndonkam ha kaba compare ia u integer &lt;br /&gt;
 bad floating point numbers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|Ka Expressions lyngba ka relational operators '''return''' '''0'''  na &lt;br /&gt;
 kabynta bym dei bad  '''1''' na kabynta ba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
|Mynta ngan pyni ia ka relational operators da ka jingiarap jong ka C &lt;br /&gt;
 prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Nga la shna ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Te, ngan plie ia ka editor bad batai ia ka code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Nyngkong, ngin declare ia artylli ki variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement kan kan prompts ia u nongpyndonkam ban enter ia &lt;br /&gt;
 ki values jong u a bad b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26 &lt;br /&gt;
|Ka '''scanf '''statement statement kan ialam sha ka input jong ki &lt;br /&gt;
 variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|Mynta ngi don ka  '''greater than (&amp;gt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Ka operator ka compare ia ar tylli ki operands na kawei na ki bynta jong &lt;br /&gt;
 ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Kan pynphai '''True''' lada u '''a'''  u heh ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement kan execute lada ki condition ba hajrong ki dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Lada ki condition ba hajrong kilong '''false '' te kan skip. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ka control pat kan jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ka '''less than (&amp;lt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Kane ruh kan compare ia ka operands.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| Kan phai '''true''' lada u '''a''' u duna ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement yn executed lada ki condition ba hajrong ki long '''true.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Lym kumta yn skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Yn comment nyngkong kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Type '''/* (slash asterisk) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| */ ''' (asterisk slash).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| Nga lah save ia ka phail jong nga kum '''relational.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kane ha ka  terminal '''gcc space  relational dot c space -o space rel'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|  Ban execute,  type '''./rel''' (dot slash rel). Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|  Kan pyni ia ka output:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than 3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban execute ia une u code da ki wei pat ki values jong u '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
| Phai biang sha u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka comment nangne  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|  bad buh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka '''less than or equal to (&amp;lt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator ka compare ia ar tylli ki operands ba don ha kawei na ki bynta jong ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|  Kan pynphai '''true''' lada u  '''a''' u duna ne ia kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
| Ka  '''printf '''statement kan execute lada ka condition hajrong ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|  Lada ka condition hajrong ka long '''false ''' nangta kan skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|  Ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Next kan wan ka '''greater than or equal to (&amp;gt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|  Kam compare ia u '''a '''and '''b '''bad  phai '''true''' lada u '''a''' u heh ne kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka dei nangta ka printf statement kan sa execute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia u code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum u 8 bad '''b ''' kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|  Ia ka output yn pyni:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than or equal to 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha kiwei pat ki code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka  multiline comments nangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|   bad hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ngin ioh ia ka '''equal to '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|  Kane kan kdew da ki '''double equal signs (==)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator kan pyni '''true''' lada baroh ki operands ki long kajuh hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' u iaryngkat bad u '''b.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|  Lada ymdei, ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi ioh ia ka '''not equal to''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|  Ka operator kanlong '''true''' lada ki operands kim iaryngkat hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' um iaryngkat bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka prokram kaba kut. '''return 0;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
| Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|  Enter '''a''' kum u 8 bad '''b '''kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|  Ia ka output ynpyni ha ka screen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|  '''8 is not equal to 3''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|  Kumta, ngi iohi kumno ka ki relational operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Pyrshang ban execute ia une u code lyngba kiwei pat ki jait jong ka input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Mynta, thoh ia ka prokram ba iasryiem ha ka '''C++''' kan long kaba suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|  Ki don katto katne ki jingiapher ha ka syntax.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|  Nga lah shna ia u code ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki code jong ka '''relational operators''' in '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka header ka iapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Bad ruh ngi ioh ia ka '''using '''statement hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|  Ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|  Bad ka input statement ha ka C++ ka long''' cin.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|  Nangta, lait na kine ki jingiapher, ki artylli ki code ki kham iasryiem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| Click  Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|  Sngewbha kynmaw ban save ia ka phail lyngba ka  extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''relational.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| To ngin compile ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal bad type '''g++ relational.cpp space minus o space rel1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
|  Ban execute, type  '''./rel1''' (dot slash rel1), nion Enter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|  Ngan enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|  Yn pyni ia ka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka output ka long kumjuh kum kato ha ka  '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ki jingbakla ba ngi lah iaid lyngba.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngin bujli ia ka  'double equal to' sign da ka 'single equal to'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
| Hangne ngi iohi ba ka pyni ba u 3 u iaryngkat bad u  3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba hangne ngi don u assignment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|  Kumta u value jong u b la assign ha u a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:46&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynbeit ia ka jingbakla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  Type ia u equal sha u sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|  Ka output mynta ka lah dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
| To ngan iathuh lyngkot ia ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngi pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|  relational operators kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Less than:  e.g. a &amp;lt;  b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|  Greater than: e.g. a&amp;gt;b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|  Less than or equal to:  e.g. a&amp;lt;=b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|  Greater than or equal to: e.g. a&amp;gt;=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|  Equal to: e.g. a==b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|  Not equal to: e.g. a!=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34 &lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|  Thoh ia ka prokram kaban shim ia ki marks jong ki lai ngut ki students kum ka input. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|  Compare ia ki ban peit uno u khynnah u ioh heh duh.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
|  Peit ruh ba lada ar ne bun ki students ki ioh bun ne mar kajuh ka marks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|  Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58 &lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|  Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|  Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|  Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|   Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|   Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|  http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
|&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi"/>
				<updated>2017-10-17T15:43:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka Spoken Tutoria jong ka '''Relational Operators''' in '''C''' and '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09  	 	 	&lt;br /&gt;
|Relational operators kum,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
|Less than: e.g.  a &amp;lt; b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|Greater than: e.g. a &amp;gt; b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|Less than or equal to: e.g.  a &amp;lt;= b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|Greater than or equal to: e.g. a &amp;gt;= b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|Equal to: e.g. a == b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Not equal to: e.g. a != b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| '''gcc''' and '''g++ Compiler '''version '''4.6.1 '''in '''Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50 &lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Ia ka Relational operators la ju pyndonkam ha kaba compare ia u integer bad floating point numbers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Ka Expressions lyngba ka relational operators '''return''' '''0'''  na kabynta bym dei bad  '''1''' na kabynta ba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni ia ka relational operators da ka jingiarap jong ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Nga la shna ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
Te, ngan plie ia ka editor bad batai ia ka code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
|  Nyngkong, ngin declare ia artylli ki variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement kan kan prompts ia u nongpyndonkam ban enter ia ki values jong u a bad b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26 &lt;br /&gt;
| Ka '''scanf '''statement statement kan ialam sha ka input jong ki variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ka  '''greater than (&amp;gt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| Ka operator ka compare ia ar tylli ki operands na kawei na ki bynta jong ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Kan pynphai '''True''' lada u '''a'''  u heh ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement kan execute lada ki condition ba hajrong ki dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Lada ki condition ba hajrong kilong '''false '' te kan skip. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ka control pat kan jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ka '''less than (&amp;lt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Kane ruh kan compare ia ka operands.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| Kan phai '''true''' lada u '''a''' u duna ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement yn executed lada ki condition ba hajrong ki long '''true.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Lym kumta yn skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Yn comment nyngkong kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Type '''/* (slash asterisk) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| */ ''' (asterisk slash).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| Nga lah save ia ka phail jong nga kum '''relational.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kane ha ka  terminal '''gcc space  relational dot c space -o space rel'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|  Ban execute,  type '''./rel''' (dot slash rel). Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|  Kan pyni ia ka output:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than 3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban execute ia une u code da ki wei pat ki values jong u '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
| Phai biang sha u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka comment nangne  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|  bad buh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka '''less than or equal to (&amp;lt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator ka compare ia ar tylli ki operands ba don ha kawei na ki bynta jong ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|  Kan pynphai '''true''' lada u  '''a''' u duna ne ia kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
| Ka  '''printf '''statement kan execute lada ka condition hajrong ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|  Lada ka condition hajrong ka long '''false ''' nangta kan skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|  Ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Next kan wan ka '''greater than or equal to (&amp;gt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|  Kam compare ia u '''a '''and '''b '''bad  phai '''true''' lada u '''a''' u heh ne kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka dei nangta ka printf statement kan sa execute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia u code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum u 8 bad '''b ''' kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|  Ia ka output yn pyni:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than or equal to 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha kiwei pat ki code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka  multiline comments nangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|   bad hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ngin ioh ia ka '''equal to '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|  Kane kan kdew da ki '''double equal signs (==)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator kan pyni '''true''' lada baroh ki operands ki long kajuh hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' u iaryngkat bad u '''b.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|  Lada ymdei, ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi ioh ia ka '''not equal to''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|  Ka operator kanlong '''true''' lada ki operands kim iaryngkat hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' um iaryngkat bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka prokram kaba kut. '''return 0;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
| Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|  Enter '''a''' kum u 8 bad '''b '''kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|  Ia ka output ynpyni ha ka screen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|  '''8 is not equal to 3''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|  Kumta, ngi iohi kumno ka ki relational operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Pyrshang ban execute ia une u code lyngba kiwei pat ki jait jong ka input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Mynta, thoh ia ka prokram ba iasryiem ha ka '''C++''' kan long kaba suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|  Ki don katto katne ki jingiapher ha ka syntax.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|  Nga lah shna ia u code ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki code jong ka '''relational operators''' in '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka header ka iapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Bad ruh ngi ioh ia ka '''using '''statement hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|  Ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|  Bad ka input statement ha ka C++ ka long''' cin.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|  Nangta, lait na kine ki jingiapher, ki artylli ki code ki kham iasryiem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| Click  Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|  Sngewbha kynmaw ban save ia ka phail lyngba ka  extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''relational.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| To ngin compile ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal bad type '''g++ relational.cpp space minus o space rel1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
|  Ban execute, type  '''./rel1''' (dot slash rel1), nion Enter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|  Ngan enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|  Yn pyni ia ka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka output ka long kumjuh kum kato ha ka  '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ki jingbakla ba ngi lah iaid lyngba.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngin bujli ia ka  'double equal to' sign da ka 'single equal to'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
| Hangne ngi iohi ba ka pyni ba u 3 u iaryngkat bad u  3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba hangne ngi don u assignment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|  Kumta u value jong u b la assign ha u a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:46&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynbeit ia ka jingbakla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  Type ia u equal sha u sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|  Ka output mynta ka lah dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
| To ngan iathuh lyngkot ia ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngi pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|  relational operators kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Less than:  e.g. a &amp;lt;  b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|  Greater than: e.g. a&amp;gt;b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|  Less than or equal to:  e.g. a&amp;lt;=b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|  Greater than or equal to: e.g. a&amp;gt;=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|  Equal to: e.g. a==b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|  Not equal to: e.g. a!=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34 &lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|  Thoh ia ka prokram kaban shim ia ki marks jong ki lai ngut ki students kum ka input. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|  Compare ia ki ban peit uno u khynnah u ioh heh duh.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
|  Peit ruh ba lada ar ne bun ki students ki ioh bun ne mar kajuh ka marks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|  Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58 &lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|  Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|  Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|  Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|   Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|   Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|  http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
|&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</id>
		<title>C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/C-and-Cpp/C2/Relational-Operators/Khasi"/>
				<updated>2017-10-17T15:42:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;John123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka Spoken Tutoria jong ka '''Relational Operators''' in '''C''' and '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09  	 	 	&lt;br /&gt;
| Relational operators kum,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| Less than: e.g.  a &amp;lt; b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Greater than: e.g. a &amp;gt; b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Less than or equal to: e.g.  a &amp;lt;= b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Greater than or equal to: e.g. a &amp;gt;= b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Equal to: e.g. a == b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Not equal to: e.g. a != b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| Ban record ia ka jinghikai, nga pyndonkam da ka: '''Ubuntu 11.10''' kum ka operating system,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| '''gcc''' and '''g++ Compiler '''version '''4.6.1 '''in '''Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50 &lt;br /&gt;
| To ngin sdang da ka jinglamphrang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Ia ka Relational operators la ju pyndonkam ha kaba compare ia u integer bad floating point numbers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Ka Expressions lyngba ka relational operators '''return''' '''0'''  na kabynta bym dei bad  '''1''' na kabynta ba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni ia ka relational operators da ka jingiarap jong ka C prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Nga la shna ia ka prokram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
Te, ngan plie ia ka editor bad batai ia ka code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
|  Nyngkong, ngin declare ia artylli ki variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement kan kan prompts ia u nongpyndonkam ban enter ia ki values jong u a bad b.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26 &lt;br /&gt;
| Ka '''scanf '''statement statement kan ialam sha ka input jong ki variables '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ka  '''greater than (&amp;gt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| Ka operator ka compare ia ar tylli ki operands na kawei na ki bynta jong ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Kan pynphai '''True''' lada u '''a'''  u heh ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka '''printf '''statement kan execute lada ki condition ba hajrong ki dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| Lada ki condition ba hajrong kilong '''false '' te kan skip. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ka control pat kan jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Mynta ngi don ka '''less than (&amp;lt;)''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Kane ruh kan compare ia ka operands.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| Kan phai '''true''' lada u '''a''' u duna ban ia u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement yn executed lada ki condition ba hajrong ki long '''true.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Lym kumta yn skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| To ngin execute ia ka code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Yn comment nyngkong kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
| Type '''/* (slash asterisk) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| */ ''' (asterisk slash).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
| Nga lah save ia ka phail jong nga kum '''relational.c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|   Plie ia ka terminal window da kaba nion '''Ctrl, Alt''' bad '''T '''keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|  Ban compile, type ia kane ha ka  terminal '''gcc space  relational dot c space -o space rel'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|  Ban execute,  type '''./rel''' (dot slash rel). Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|  Kan pyni ia ka output:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than 3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban execute ia une u code da ki wei pat ki values jong u '''a '''bad '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
| Phai biang sha u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka comment nangne  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|  bad buh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka '''less than or equal to (&amp;lt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator ka compare ia ar tylli ki operands ba don ha kawei na ki bynta jong ka operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|  Kan pynphai '''true''' lada u  '''a''' u duna ne ia kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
| Ka  '''printf '''statement kan execute lada ka condition hajrong ka dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|  Lada ka condition hajrong ka long '''false ''' nangta kan skip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|  Ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| Next kan wan ka '''greater than or equal to (&amp;gt;=) '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|  Kam compare ia u '''a '''and '''b '''bad  phai '''true''' lada u '''a''' u heh ne kajuh bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| Lada ka condition ka dei nangta ka printf statement kan sa execute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin execute ia u code haduh hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Nga enter '''a''' kum u 8 bad '''b ''' kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|  Ia ka output yn pyni:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|  '''8 is greater than or equal to 3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Mynta ngin phai biang sha kiwei pat ki code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|  Pyndam ia ka  multiline comments nangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|   bad hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ngin ioh ia ka '''equal to '''operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|  Kane kan kdew da ki '''double equal signs (==)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|  Kane ka operator kan pyni '''true''' lada baroh ki operands ki long kajuh hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' u iaryngkat bad u '''b.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|  Lada ymdei, ka control nangta ka jump sha ka next statement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi ioh ia ka '''not equal to''' operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|  Ka operator kanlong '''true''' lada ki operands kim iaryngkat hapdeng jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| Ka '''printf''' statement kan execute lada u '''a''' um iaryngkat bad u '''b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka prokram kaba kut. '''return 0;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
| Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
|  Enter '''a''' kum u 8 bad '''b '''kum u 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
|  Ia ka output ynpyni ha ka screen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|  '''8 is not equal to 3''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|  Kumta, ngi iohi kumno ka ki relational operators ki treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Pyrshang ban execute ia une u code lyngba kiwei pat ki jait jong ka input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Mynta, thoh ia ka prokram ba iasryiem ha ka '''C++''' kan long kaba suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|  Ki don katto katne ki jingiapher ha ka syntax.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|  Nga lah shna ia u code ha ka '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
| Kine kidei ki code jong ka '''relational operators''' in '''C++'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka header ka iapher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Bad ruh ngi ioh ia ka '''using '''statement hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
|  Ka output statement ha ka C++ ka long '''cout'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|  Bad ka input statement ha ka C++ ka long''' cin.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|  Nangta, lait na kine ki jingiapher, ki artylli ki code ki kham iasryiem bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
| Click  Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|  Sngewbha kynmaw ban save ia ka phail lyngba ka  extension '''.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|  Nga lah save ia ka phail jongnga kum '''relational.cpp'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| To ngin compile ia u code.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka terminal bad type '''g++ relational.cpp space minus o space rel1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
|  Ban execute, type  '''./rel1''' (dot slash rel1), nion Enter.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|  Ngan enter '''a''' kum 8 bad '''b '''kum 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
|  Yn pyni ia ka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka output ka long kumjuh kum kato ha ka  '''C''' program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ki jingbakla ba ngi lah iaid lyngba.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
| Tharai hangne ngin bujli ia ka  'double equal to' sign da ka 'single equal to'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:33&lt;br /&gt;
| Hangne ngi iohi ba ka pyni ba u 3 u iaryngkat bad u  3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka prokram jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|  Kane ka long namar ba hangne ngi don u assignment operator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|  Kumta u value jong u b la assign ha u a.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:46&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynbeit ia ka jingbakla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  Type ia u equal sha u sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|  Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
|  Switch biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|  Compile bad execute kumba mynshuwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|  Ka output mynta ka lah dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
| To ngan iathuh lyngkot ia ka jinghikai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngi pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|  relational operators kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Less than:  e.g. a &amp;lt;  b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|  Greater than: e.g. a&amp;gt;b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|  Less than or equal to:  e.g. a&amp;lt;=b &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|  Greater than or equal to: e.g. a&amp;gt;=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|  Equal to: e.g. a==b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|  Not equal to: e.g. a!=b&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34 &lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|  Thoh ia ka prokram kaban shim ia ki marks jong ki lai ngut ki students kum ka input. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|  Compare ia ki ban peit uno u khynnah u ioh heh duh.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
|  Peit ruh ba lada ar ne bun ki students ki ioh bun ne mar kajuh ka marks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:48&lt;br /&gt;
|  Peit ia ka video ba la ai ha ryngkat ka link ha trai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
|  Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial Project.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ka bor internet ba khlain, shu download sa peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58 &lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|  Ka pynlong ki workshop da ba pyndonkam ia ki spoken tutorials.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|  Yn ai syrnod ia kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|  Na bynta ka jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha ka&lt;br /&gt;
'''contact@spoken-tutorial.org''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|   Spoken Tutorial” Project  ka dei ka bynta jong ka  '''Talk to a Teacher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|  La kyrshan ia kane ka project da ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|   Shuh shuh ki jingtip halor kane ka mission phin ioh na kane ka link ba la ai harum : &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|  http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:34&lt;br /&gt;
|  La pynkylla sha ka ktien khasi da i Godwin pyrbot bad nga i John Nongkynrih.&lt;br /&gt;
Khublei naka bynta ba iasnohlang&lt;br /&gt;
|&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>