<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Hezekiah2016</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Hezekiah2016"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Hezekiah2016"/>
		<updated>2026-04-11T00:37:20Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Installing-Software-16.04/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Installing-Software-16.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Installing-Software-16.04/Khasi"/>
				<updated>2019-07-06T10:14:54Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi Pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial halor ka '''Installing Software '''haka  '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:10&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngin pule kumno ban  install  '''software''' ha ka '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System ''' lyngba:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
U '''Terminal''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
||  '''Synaptic Package Manager''' bad  '''Ubuntu Software Center'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:27&lt;br /&gt;
|| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam  ka '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||00:34&lt;br /&gt;
|| Ban iaid shaphrang bad kane ka tutorial, phi dei ban long connect bad ka internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||  Phi donkam ban dei u '''System Administrator''' lane don ki '''Administrator rights''' ban install ka software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:46&lt;br /&gt;
||  ka '''Synaptic Package Manager''' kadei ka graphical   '''graphical program''' na kabynta ka r '''a p t'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
||  Kadei ka '''GUI''' na ka bynta ka jingpyndonkam iaka '''apt-get command line'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:57&lt;br /&gt;
|| ka '''Synaptic Package Manager''' kamdei kaba la install lypa haka ''' Ubuntu Linux 16.04.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
|| Te to ngin  pule kumno ban  install iaka lyngba u  '''terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
|| Plie ia u '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys haka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:18&lt;br /&gt;
|| Mynta ha u '''terminal''', type: '''sudo space a p t hyphen get space install space s y n a p'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad nion ia u '''Tab''' key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| Kane kan pyni iaka list jong ki '''software''' kiba sdang da u '''s y n a p.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:40&lt;br /&gt;
|| Mynta pynkut iaka kyntien kum '''synaptic''' &lt;br /&gt;
Bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:46&lt;br /&gt;
|| Yn sa pan ban thep ia u '''administrator password''' jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:51&lt;br /&gt;
|| Thep ia u '''admin password.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:54&lt;br /&gt;
|| Katba phi dang type ia ka '''password''' ha u '''terminal''', kan ym pyni eiei ia ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Te type bha iaka.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
|| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:04&lt;br /&gt;
|| Mynta u '''terminal ''' u pyni iaka list jong ki '''packages ''' ki ban install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
|| Bad ki jingtip shaphang ka size jong ki file ia kaba yn download bad ka jingbam jaka hadien jong ka jinginstall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
|| Nion ''' Y''' ban pynthikna ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:19&lt;br /&gt;
|| Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:22&lt;br /&gt;
|| Ka jinginstall ka sdang mynta. Katkum ka jingstet ka '''internet''' jong phi. Ka lah ban shimpor katto katne ban pyndep iaka.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||02:31&lt;br /&gt;
|| Mynta ngi lahdep install iaka '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:36&lt;br /&gt;
|| To ngin khang ia u '''terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:39&lt;br /&gt;
|| Ban pynshisha ia ka jinginstall, leit sha  '''Dash home'''. Ha u '''search bar''', type '''synaptic'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:46&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ia u  '''Synaptic Package Manager'''  icon ha ka search result&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin pule kumno ban install ia ka software da kaba pyndonkam ka '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:57&lt;br /&gt;
|| Click ha u '''Synaptic Package Manager '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:01&lt;br /&gt;
|| Ka dialog box kaba pan iaka jingbit ka mih naka bynta ka '''password'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:06&lt;br /&gt;
|| To ngin type iaka '''admin password ''' bad nion  '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:10&lt;br /&gt;
|| Haba ngi  pyndonkam iaka '''Synaptic Package Manager''' haka sien kaba nyngkong, ka introduction dialog box ka mih.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:17&lt;br /&gt;
|| Kane ka dialog box ka don ka jingtip kumno ban pyndonkam iaka '''Synaptic Package Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon  '''Close ''' ban khang noh ia kane ka dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:27&lt;br /&gt;
|| To ngin configure  '''Proxy''' bad '''Repository''' haka '''Synaptic Package Manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:33&lt;br /&gt;
|| Ngi donkam ban leh ia kane shwa ban install kano kano ka '''application''' lane ka '''package'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| Leit sha '''Settings''' bad click ha '''Preferences'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
|| Ki don bun tylli ki tab ha ka '''Preferences''' window kiba mih haka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
|| Click ha  '''Network''' ban configure iaka '''Proxy '''settings. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
|| Ki don ar tylli ki jingjied hapoh ka '''Proxy Server '''– '''Direct Connection''' bad  '''Manual Proxy'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:00&lt;br /&gt;
|| Ngan pyndonkam ka '''Direct Connection.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Phi lah ban jied iaka jingjied kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''OK''' uba ha trai ban khang noh iaka window&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
|| Mynta leit biang sha  '''Setting''' bad click ha '''Repositories'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
|| Ka '''Software Sources''' window ka paw haka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:20&lt;br /&gt;
|| Ki don bun tylli ki jaka ban download iaki  '''Ubuntu software.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Click ha '''Download From''' naka drop down menu bad nion sah ia u'''mouse''' ban iohi iaka list jong ki '''repositories'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:31&lt;br /&gt;
||Ka  '''Other''' ka pyni iaka list jong ki '''servers''' sawdong ka pyrthei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
|| Ban khang ia kane ka window, click ha u jingshong '''Cancel''' uba ha tduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:41&lt;br /&gt;
|| Nga pyndonkam ka '''Server for India''' kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:45&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''Close''' ban khang ia ka '''Software Sources''' window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:50&lt;br /&gt;
|| Lada phi pyndonkam nyngkong iaka '''Synaptic Package Manager ''' phi donkam ban load biang iaki '''packages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:57&lt;br /&gt;
|| Ban leh ia kane, click ha u jingshon  '''Reload''' uba ha u '''toolbar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:02&lt;br /&gt;
|| Kane ka lah ban shim katto katne seconds.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:05&lt;br /&gt;
|| Peit hangne. Ngi lah ban iohi ia ki  '''packages''' ba ki dang tansfer lyngba ka '''Internet''' bad ba dang update iaki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Mynta, kumka nuksa, ngan install ka '''VLC player '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin leit sha u '''Search field''' uba don ha u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Search '''dialog-box, type '''vlc''' bad nangta click ha u jingshon '''Search'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi lah ban iohi ia baroh ki '''VLC packages''' kiba lah list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| Ban jied iaka '''VLC package''', right click ha ka check box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad jied naka menu kaba mih iaka jingjied  '''Mark for installation'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
|| Ka dialog box ka mih kaba pyni iaka list jong baroh ki '''repository packages. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''Mark''' ban buhdak dalade ia baroh ki '''dependencies packages''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:57&lt;br /&gt;
|| Leit sha u toolbar bad click ha u jingshon '''Apply'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| KA '''Summary''' window ka mih kaba pyni ia ki jingbatai bniah jong ki '''packages''' kiba yn install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''Apply''' uba ha tduh ban sdang iaka jing install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:12&lt;br /&gt;
|| Kane ka jing install kan shim por katto katne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:16&lt;br /&gt;
|| Kane ka shong haka jingdon bad ka jingheh jong ki '''packages''' kiba yn install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:21&lt;br /&gt;
|| Ynsa khang iaka '''Applying Changes''' window mar ia dep ka jing install.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:27&lt;br /&gt;
|| Khang noh iaka '''Synaptic Package Manager''' window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:31&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin pynshisha lada iaka  '''VLC player ''' lahdep install ne em.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:37&lt;br /&gt;
|| Leit sha '''Dash home'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:39&lt;br /&gt;
|| Ha u  '''search bar,''' type '''vlc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:42&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ia u '''VLC icon''' ha ka list bala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ban plie ia u.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:49&lt;br /&gt;
|| Kumjuh, ngi lah ban install ia kiwei ki  '''applications ''' da kaba pyndonkam ka '''Synaptic Package Manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:56&lt;br /&gt;
|| Kaba bud ngin pule kumno ban install ka software lyngba ka '''Ubuntu Software Center.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
||Ka  '''Ubuntu Software Centre''' kadei ka '''application''' kaba pynlah ia ngi ban pyniaid iaki software haka '''Ubuntu Linux OS'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:10&lt;br /&gt;
||  Phi lah ban pyndonkam iaka ban wad, download, install, update lane ban uninstall iaka  software. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
||  Ka ai ruh ia ka jingtip shaphang ka software shwa ba phin pyndonkam iaka&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:23&lt;br /&gt;
|| Ban plie iaka '''Ubuntu Software Center''', leit sha u '''launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| Click ha u icon''' Ubuntu Software.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:31&lt;br /&gt;
|| Ka '''Ubuntu Software Centre''' window ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:35&lt;br /&gt;
|| Ha khlieh, ngi lah ban iohi 3 tylli ki tab - '''All, Installed''' bad '''Updates'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:42&lt;br /&gt;
|| Click ha  '''All''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ia u '''search bar''' ha khlieh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:47&lt;br /&gt;
|| Kane kan iarap ia ngi ban wad ia ki '''software''' kiba don..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin install iaka software''' Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:55&lt;br /&gt;
|| Ha u '''search bar,''' type '''inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:59&lt;br /&gt;
|| La  pyni ka jingpyntip ba lyngkot shaphang ka '''Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
|| Mynta click ha u jingshon '''Install ''' uba ha kyndong ka mon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:07&lt;br /&gt;
|| Ka  '''Authentication''' dialog box ka mih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
|| Thep ia u '''admin password''' jong phi. Bad nangta click ha u jingshon '''Authenticate'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| U progress bar u pyni ba ka jing install iaka '''Inkscape''' ka dang iaid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| Ka jing install ka lah ban shim por katkum ka jingdon bad ka jingheh jong ki '''packages''' kiba dang install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
|| Ka jing install ka pyni ruh ha u '''Installed''' tab tab uba ha khlieh katba ka dang iaid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha u.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:35&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban plie ia kiwei pat ki '''applications''' katba ka jing install ka dang iaid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
|| Click haka kyntien  '''Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:44&lt;br /&gt;
|| Kane kan pyni iaka jingpyntip shaphang ka '''Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
|| Shisien ba lahdep install iaka '''Inkscape''' ngi lah ban iohi ar tylli ki jingshon markhap jong ka, u '''Remove''' bad '''Launch'''.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| Lada phi kwah ban weng noh iaka software, shu click ha u jingshon '''Remove''' button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
|| Ban plie iaka '''application''', click ha u jingshon '''Launch'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To ngan click hangta.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:06&lt;br /&gt;
|| Kane kan plie iaka '''Inkscape '''application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:10&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha ka '''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha u back arrow button uba ha khlieh ka diang, bad wan phai pat sha ka main screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:18&lt;br /&gt;
|| Mynta click ha u tab  '''Updates'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||09:21&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ba ka ong - '''Software is up to date'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:25&lt;br /&gt;
|| Click ha u  '''refresh''' icon uba ha khlieh ka diang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kane kan peit lada don ki update thymmai.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:31&lt;br /&gt;
|| Mynta ngi lah don ka '''OS updates.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:34&lt;br /&gt;
|| Click haka ban iohi iaki jingbatai bniah. To ngan khang noh ia kane&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
|| Lada phi kwah ban install ia kane ka update, click ha u jingshon '''Install'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lada em, iaid lait ia kane.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:46&lt;br /&gt;
|| Da kane ngi lahpoi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:52&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngi la pule kumno ban install  '''software''' ha ka '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System''' lyngba u '''Terminal''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 10:02&lt;br /&gt;
||  '''Synaptic Package Manager ''' bad '''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:07&lt;br /&gt;
|| Ka video harum ka batai lyngkot iaka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit iaka. project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:15&lt;br /&gt;
|| Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong ki workshops da kaba pyndonkam ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad ka ai certificates ynda pass iaka online test.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 10:24&lt;br /&gt;
|| Ban tip kham bniah, sngewbhah thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
|| Sngewbha phah iaki jingkylli katkum ka por  ha kane ka forum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
|| Iaka Spoken Tutorial Project la bei tyngka daka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
|| Ia ka script naka bynta kane ka tutorial la noh synniang da ka Spoken Tutorial Team.&lt;br /&gt;
Bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh ngan pynkut noh.&lt;br /&gt;
Khublei ba phi la ia snohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Installing-Software-16.04/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Installing-Software-16.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Installing-Software-16.04/Khasi"/>
				<updated>2019-07-06T10:14:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;  {| border=1 |-  || '''Time''' || '''Narration'''  |-  || 00:01 || Ngi Pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial halor ka '''Installing Software '''haka  '''Ubuntu Li...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi Pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial halor ka '''Installing Software '''haka  '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:10&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngin pule kumno ban  install  '''software''' ha ka '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System ''' lyngba:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
U '''Terminal''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
||  '''Synaptic Package Manager''' bad  '''Ubuntu Software Center'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:27&lt;br /&gt;
|| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam  ka '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||00:34&lt;br /&gt;
|| Ban iaid shaphrang bad kane ka tutorial, phi dei ban long connect bad ka internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
||  Phi donkam ban dei u '''System Administrator''' lane don ki '''Administrator rights''' ban install ka software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:46&lt;br /&gt;
||  ka '''Synaptic Package Manager''' kadei ka graphical   '''graphical program''' na kabynta ka r '''a p t'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
||  Kadei ka '''GUI''' na ka bynta ka jingpyndonkam iaka '''apt-get command line'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:57&lt;br /&gt;
|| ka '''Synaptic Package Manager''' kamdei kaba la install lypa haka ''' Ubuntu Linux 16.04.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
|| Te to ngin  pule kumno ban  install iaka lyngba u  '''terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
|| Plie ia u '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys haka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:18&lt;br /&gt;
|| Mynta ha u '''terminal''', type: '''sudo space a p t hyphen get space install space s y n a p'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad nion ia u '''Tab''' key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| Kane kan pyni iaka list jong ki '''software''' kiba sdang da u '''s y n a p.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:40&lt;br /&gt;
|| Mynta pynkut iaka kyntien kum '''synaptic''' &lt;br /&gt;
Bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:46&lt;br /&gt;
|| Yn sa pan ban thep ia u '''administrator password''' jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:51&lt;br /&gt;
|| Thep ia u '''admin password.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 01:54&lt;br /&gt;
|| Katba phi dang type ia ka '''password''' ha u '''terminal''', kan ym pyni eiei ia ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Te type bha iaka.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
|| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:04&lt;br /&gt;
|| Mynta u '''terminal ''' u pyni iaka list jong ki '''packages ''' ki ban install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
|| Bad ki jingtip shaphang ka size jong ki file ia kaba yn download bad ka jingbam jaka hadien jong ka jinginstall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
|| Nion ''' Y''' ban pynthikna ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:19&lt;br /&gt;
|| Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:22&lt;br /&gt;
|| Ka jinginstall ka sdang mynta. Katkum ka jingstet ka '''internet''' jong phi. Ka lah ban shimpor katto katne ban pyndep iaka.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||02:31&lt;br /&gt;
|| Mynta ngi lahdep install iaka '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:36&lt;br /&gt;
|| To ngin khang ia u '''terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:39&lt;br /&gt;
|| Ban pynshisha ia ka jinginstall, leit sha  '''Dash home'''. Ha u '''search bar''', type '''synaptic'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:46&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ia u  '''Synaptic Package Manager'''  icon ha ka search result&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin pule kumno ban install ia ka software da kaba pyndonkam ka '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 02:57&lt;br /&gt;
|| Click ha u '''Synaptic Package Manager '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:01&lt;br /&gt;
|| Ka dialog box kaba pan iaka jingbit ka mih naka bynta ka '''password'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:06&lt;br /&gt;
|| To ngin type iaka '''admin password ''' bad nion  '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:10&lt;br /&gt;
|| Haba ngi  pyndonkam iaka '''Synaptic Package Manager''' haka sien kaba nyngkong, ka introduction dialog box ka mih.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:17&lt;br /&gt;
|| Kane ka dialog box ka don ka jingtip kumno ban pyndonkam iaka '''Synaptic Package Manager'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:23&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon  '''Close ''' ban khang noh ia kane ka dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:27&lt;br /&gt;
|| To ngin configure  '''Proxy''' bad '''Repository''' haka '''Synaptic Package Manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:33&lt;br /&gt;
|| Ngi donkam ban leh ia kane shwa ban install kano kano ka '''application''' lane ka '''package'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| Leit sha '''Settings''' bad click ha '''Preferences'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
|| Ki don bun tylli ki tab ha ka '''Preferences''' window kiba mih haka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
|| Click ha  '''Network''' ban configure iaka '''Proxy '''settings. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
|| Ki don ar tylli ki jingjied hapoh ka '''Proxy Server '''– '''Direct Connection''' bad  '''Manual Proxy'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:00&lt;br /&gt;
|| Ngan pyndonkam ka '''Direct Connection.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Phi lah ban jied iaka jingjied kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''OK''' uba ha trai ban khang noh iaka window&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
|| Mynta leit biang sha  '''Setting''' bad click ha '''Repositories'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
|| Ka '''Software Sources''' window ka paw haka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:20&lt;br /&gt;
|| Ki don bun tylli ki jaka ban download iaki  '''Ubuntu software.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Click ha '''Download From''' naka drop down menu bad nion sah ia u'''mouse''' ban iohi iaka list jong ki '''repositories'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:31&lt;br /&gt;
||Ka  '''Other''' ka pyni iaka list jong ki '''servers''' sawdong ka pyrthei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
|| Ban khang ia kane ka window, click ha u jingshong '''Cancel''' uba ha tduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:41&lt;br /&gt;
|| Nga pyndonkam ka '''Server for India''' kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:45&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''Close''' ban khang ia ka '''Software Sources''' window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:50&lt;br /&gt;
|| Lada phi pyndonkam nyngkong iaka '''Synaptic Package Manager ''' phi donkam ban load biang iaki '''packages'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 04:57&lt;br /&gt;
|| Ban leh ia kane, click ha u jingshon  '''Reload''' uba ha u '''toolbar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:02&lt;br /&gt;
|| Kane ka lah ban shim katto katne seconds.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:05&lt;br /&gt;
|| Peit hangne. Ngi lah ban iohi ia ki  '''packages''' ba ki dang tansfer lyngba ka '''Internet''' bad ba dang update iaki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Mynta, kumka nuksa, ngan install ka '''VLC player '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin leit sha u '''Search field''' uba don ha u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Search '''dialog-box, type '''vlc''' bad nangta click ha u jingshon '''Search'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi lah ban iohi ia baroh ki '''VLC packages''' kiba lah list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| Ban jied iaka '''VLC package''', right click ha ka check box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad jied naka menu kaba mih iaka jingjied  '''Mark for installation'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
|| Ka dialog box ka mih kaba pyni iaka list jong baroh ki '''repository packages. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''Mark''' ban buhdak dalade ia baroh ki '''dependencies packages''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 05:57&lt;br /&gt;
|| Leit sha u toolbar bad click ha u jingshon '''Apply'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| KA '''Summary''' window ka mih kaba pyni ia ki jingbatai bniah jong ki '''packages''' kiba yn install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|| Click ha u jingshon '''Apply''' uba ha tduh ban sdang iaka jing install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:12&lt;br /&gt;
|| Kane ka jing install kan shim por katto katne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:16&lt;br /&gt;
|| Kane ka shong haka jingdon bad ka jingheh jong ki '''packages''' kiba yn install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:21&lt;br /&gt;
|| Ynsa khang iaka '''Applying Changes''' window mar ia dep ka jing install.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:27&lt;br /&gt;
|| Khang noh iaka '''Synaptic Package Manager''' window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:31&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin pynshisha lada iaka  '''VLC player ''' lahdep install ne em.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:37&lt;br /&gt;
|| Leit sha '''Dash home'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:39&lt;br /&gt;
|| Ha u  '''search bar,''' type '''vlc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:42&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ia u '''VLC icon''' ha ka list bala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ban plie ia u.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:49&lt;br /&gt;
|| Kumjuh, ngi lah ban install ia kiwei ki  '''applications ''' da kaba pyndonkam ka '''Synaptic Package Manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 06:56&lt;br /&gt;
|| Kaba bud ngin pule kumno ban install ka software lyngba ka '''Ubuntu Software Center.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
||Ka  '''Ubuntu Software Centre''' kadei ka '''application''' kaba pynlah ia ngi ban pyniaid iaki software haka '''Ubuntu Linux OS'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:10&lt;br /&gt;
||  Phi lah ban pyndonkam iaka ban wad, download, install, update lane ban uninstall iaka  software. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
||  Ka ai ruh ia ka jingtip shaphang ka software shwa ba phin pyndonkam iaka&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:23&lt;br /&gt;
|| Ban plie iaka '''Ubuntu Software Center''', leit sha u '''launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| Click ha u icon''' Ubuntu Software.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:31&lt;br /&gt;
|| Ka '''Ubuntu Software Centre''' window ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:35&lt;br /&gt;
|| Ha khlieh, ngi lah ban iohi 3 tylli ki tab - '''All, Installed''' bad '''Updates'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:42&lt;br /&gt;
|| Click ha  '''All''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ia u '''search bar''' ha khlieh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:47&lt;br /&gt;
|| Kane kan iarap ia ngi ban wad ia ki '''software''' kiba don..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:51&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin install iaka software''' Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:55&lt;br /&gt;
|| Ha u '''search bar,''' type '''inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 07:59&lt;br /&gt;
|| La  pyni ka jingpyntip ba lyngkot shaphang ka '''Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
|| Mynta click ha u jingshon '''Install ''' uba ha kyndong ka mon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:07&lt;br /&gt;
|| Ka  '''Authentication''' dialog box ka mih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
|| Thep ia u '''admin password''' jong phi. Bad nangta click ha u jingshon '''Authenticate'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| U progress bar u pyni ba ka jing install iaka '''Inkscape''' ka dang iaid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| Ka jing install ka lah ban shim por katkum ka jingdon bad ka jingheh jong ki '''packages''' kiba dang install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||08:28&lt;br /&gt;
|| Ka jing install ka pyni ruh ha u '''Installed''' tab tab uba ha khlieh katba ka dang iaid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha u.|- &lt;br /&gt;
|| 08:35&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban plie ia kiwei pat ki '''applications''' katba ka jing install ka dang iaid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
|| Click haka kyntien  '''Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:44&lt;br /&gt;
|| Kane kan pyni iaka jingpyntip shaphang ka '''Inkscape'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
|| Shisien ba lahdep install iaka '''Inkscape''' ngi lah ban iohi ar tylli ki jingshon markhap jong ka, u '''Remove''' bad '''Launch'''.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
|| Lada phi kwah ban weng noh iaka software, shu click ha u jingshon '''Remove''' button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
|| Ban plie iaka '''application''', click ha u jingshon '''Launch'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To ngan click hangta.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:06&lt;br /&gt;
|| Kane kan plie iaka '''Inkscape '''application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:10&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha ka '''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha u back arrow button uba ha khlieh ka diang, bad wan phai pat sha ka main screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:18&lt;br /&gt;
|| Mynta click ha u tab  '''Updates'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||09:21&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ba ka ong - '''Software is up to date'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:25&lt;br /&gt;
|| Click ha u  '''refresh''' icon uba ha khlieh ka diang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kane kan peit lada don ki update thymmai.|- &lt;br /&gt;
|| 09:31&lt;br /&gt;
|| Mynta ngi lah don ka '''OS updates.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:34&lt;br /&gt;
|| Click haka ban iohi iaki jingbatai bniah. To ngan khang noh ia kane&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
|| Lada phi kwah ban install ia kane ka update, click ha u jingshon '''Install'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lada em, iaid lait ia kane.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:46&lt;br /&gt;
|| Da kane ngi lahpoi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 09:52&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngi la pule kumno ban install  '''software''' ha ka '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System''' lyngba u '''Terminal''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 10:02&lt;br /&gt;
||  '''Synaptic Package Manager ''' bad '''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:07&lt;br /&gt;
|| Ka video harum ka batai lyngkot iaka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit iaka. project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:15&lt;br /&gt;
|| Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong ki workshops da kaba pyndonkam ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad ka ai certificates ynda pass iaka online test.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 10:24&lt;br /&gt;
|| Ban tip kham bniah, sngewbhah thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
|| Sngewbha phah iaki jingkylli katkum ka por  ha kane ka forum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
|| Iaka Spoken Tutorial Project la bei tyngka daka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:44&lt;br /&gt;
|| Ia ka script naka bynta kane ka tutorial la noh synniang da ka Spoken Tutorial Team.&lt;br /&gt;
Bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh ngan pynkut noh.&lt;br /&gt;
Khublei ba phi la ia snohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Desktop-Customization-16.04/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Desktop-Customization-16.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Desktop-Customization-16.04/Khasi"/>
				<updated>2019-07-06T09:14:22Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot; {| border=1  |-  || '''Time''' || '''Narration'''  |- || 00:01 || Ngi Pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial halor ''' Desktop Customization ''' haka '''Ubuntu Lin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi Pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial halor ''' Desktop Customization ''' haka '''Ubuntu Linux 16.04 operating system.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:11&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngin pule shaphang u '''Launcher ''' bad kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Weng bad thep ki '''applications''' ha u '''Launcher''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
||  Ban pyndonkam bun tylli ki '''Desktops''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pynkylla iaka theme jong ka '''Desktop''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:27&lt;br /&gt;
||  Ban connect sha ka internet,  '''Sound '''settings,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:32&lt;br /&gt;
||  '''Time and Date '''settings  bad ban leit sha u wei pat u '''user accounts. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:39&lt;br /&gt;
|| Na bynta kane ka tutorial, nga pyndonkam ka '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:46&lt;br /&gt;
|| To ngin sdang da u ''' Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:49&lt;br /&gt;
||U  '''Launcher'''  dei uba long hi ha ka ''' panel''' haka '''Ubuntu Linux Desktop'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Uba don ki '''applications''' ba la don lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:59&lt;br /&gt;
|| U '''Launcher''' u pynsuk ban leit sha ki '''applications''' kiba ju pyndonkam khah khah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
|| Ba ngin lah ban plie iaka  '''program''' da kaba click ha u '''desktop shortcut''' uba ha u '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:12&lt;br /&gt;
|| Da kaba long hi, u  '''Launcher ''' u don katto katne ki '''applications'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:17&lt;br /&gt;
|| To ngin  pule ban pynbeit ia u ''' Launcher''' katkum ki jing donkam jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:22&lt;br /&gt;
|| Naka bynta ki kam jong nga ba man ka por, nga donkam ki  '''applications''' kum  ''' Terminal, LibreOffice Writer, gedit''' bad ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| To ngin thep ia kine ki '''applications''' sha u ''' Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:38&lt;br /&gt;
|| Shwa ban leh ia kata, ngan weng noh katto katne ki  '''applications''' kiba ngam kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:44&lt;br /&gt;
|| Lehse nga kwah ban weng iaka ''' Amazon''' application na u  '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
|| Leit sha u '''Amazon''' application icon, bad right-click bad jied '''Unlock from Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ba la weng ia ka ''' Amazon application icon ''' na u '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:04&lt;br /&gt;
|| Ha ka juh ka rukom, ngi lah ban weng ia baroh ki '''shortcut''' kiba ngim ju da pyndonkam than.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:11&lt;br /&gt;
|| Nga lahdep weng katto katne ki '''applications''' na u ''' Launcher, ''' kumba phi lah ban iohi hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngan thep ia u shortcut jong u  ''' Terminal''' sha  u ''' Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:22&lt;br /&gt;
|| Click ha '''Dash home, ''' ha khlieh jong u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:26&lt;br /&gt;
|| Ha u ''' search bar,''' type “'''terminal'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha u ''' Terminal '''icon ban plie iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:34&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ia u ''' Terminal '''icon ha u ''' Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:38&lt;br /&gt;
|| Ban pyndait ia u '''Terminal icon''' ha u '''Launcher, ''' nyngkong right-click ha u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nangta jied  ''' Lock to Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
|| Sa kawei pat ka rukom ban pyndait iaki '''application''' shortcuts ha u '''Launcher, ''' ka long da kaba shu tan bad sa pynhap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ngan pyni nuksa ia kane mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:57&lt;br /&gt;
|| Plie '''Dash Home''' bad ha u '''search bar, '''type '''gedit'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:03&lt;br /&gt;
|| Tan ia u '''gedit  '''icon sha u ''' Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:07&lt;br /&gt;
|| Mynta, pynhap ia u  '''gedit icon''' ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Phi lah ban iohi ba la thep mynta ia u '''gedit '''shortcut ha u ''' Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:16&lt;br /&gt;
|| Da kumne ngi lah ban thep ia ki shortcut ha u ''' Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:21&lt;br /&gt;
|| Sa kawei na ki jinglong ba  kongsan ha ka ''' Ubuntu Linux OS''' ka long ''' multiple workspace ''' lane '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:28&lt;br /&gt;
|| Hateng ngi lah ban treikam ha ki '''applications''' ba bun tylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:33&lt;br /&gt;
|| Bad ngin shem jingeh ban leit na kawei ka '''application''' sha kawei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| Ban kham pynsuk ia ngi, ngi lah ban pyndonkam ia u  ''' Workspace Switcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
|| To ngin leit phai biang sha ka  '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:45&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Ubuntu 16.04, ''' dakaba long hi, ki  '''multiple workspaces ''' kin ym paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:51&lt;br /&gt;
|| Ban pynlah ia kata, click ha ka  '''System Settings''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad nangta ha '''Appearance'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:58&lt;br /&gt;
|| Ha ka '''Appearance''' window, click ha u  '''Behavior''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:02&lt;br /&gt;
|| Hangne, jied ia ka jingjied  '''Enable workspaces '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kane kan pynlah bun tylli ki '''workspaces''' icon ha u '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:11&lt;br /&gt;
|| Khang noh ia kane ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:13&lt;br /&gt;
|| Ha u '''Launcher, ''' wad ia u '''Workspace Switcher icon''' bad click ha u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:19&lt;br /&gt;
|| Ka pyni 4 tylli ki quadrant bad 4  tylli ki '''Desktops'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Da kaba long hi, la jied iaka  '''Desktop'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:29&lt;br /&gt;
|| Kata kadei ka '''Desktop ''' kaba ngi dang ia treikam mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:34&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin jied ia ka  '''Desktop''' kaba ar da kaba click halor jong ka arsien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:39&lt;br /&gt;
|| Hangne, Ngan plie ia u '''terminal''' da kaba click ha u '''terminal '''icon ha u  '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:45&lt;br /&gt;
|| Mynta, click biang ha u  ''' Workspace Switcher '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:49&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ia u '''terminal ''' ha ka '''Workspace ''' kaba ar bad ka '''Desktop''' jong ngi ka don ha khmat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka rukom phi lah ban treikam haki  ''' Desktops''' ba bun tylli..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
|| To ngin phai biang mynta sha ka '''Desktop ''' kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:03&lt;br /&gt;
||U '''Trash ''' u dei da kawei pat u '''icon ''' ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:07&lt;br /&gt;
||U  '''Trash''' u buh lut ia baroh ki files bad folders ba lah delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Shubuh ngi kum delete ia ka  file ngi lah ban ioh biang na ka '''Trash.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
|| Ban pyni ia kane, ngan delete ia ka  '''Hello.txt''' kaba don haka '''Desktop''' jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
|| Right-click haka file bad click ha u jingjied ''' Move to Trash.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Ban pynioh biang pat, shu click ha u  ''' Trash icon ''' uba ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ka '''Trash ''' folder ka plie..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:37&lt;br /&gt;
|| Jied ia ka, right-click halor jong ka bad click ha u jingjied '''Restore'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:43&lt;br /&gt;
|| Khang noh ia ka '''Trash '''folder window bad wan biang sha ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:48&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi ba la pynioh biang iaka file kaba ngi la delete mynne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:53&lt;br /&gt;
|| Ban delete junom iaka file naka system jong phi, nyngkong jied iaka bad nangta sa nion ia u ''' Shift+Delete '''keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Ka dialog box kaba kylli “'''Are you sure you want to permanently delete Hello.txt?'''”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha u jingshon  '''Delete'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:12&lt;br /&gt;
|| Click biang sa shisien ha u '''Trash '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
|| Ngin ym lap shuh ia ka file ha ka '''Trash '''folder, , namar la delete junom iaka naka system jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| Hato phim I thait ban peit iaka juh shi ka juh ka theme haka '''Desktop'''? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To ngin pynkylla iaka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:28&lt;br /&gt;
|| Leit sha u '''Launcher '''bad jied '''System settings''', &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad nangta click ha '''Appearance.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:35&lt;br /&gt;
|| Ka  '''Appearance''' window ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:38&lt;br /&gt;
|| Hangne hapoh jong ka '''Themes''' tab, ngi don bun tylli ki theme kiba lah install lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:44&lt;br /&gt;
|| Pynkylla ia kine ki theme katkum ka jingsngewbit jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
|| Mar ia click ha kano kano ka theme, phi lah ban iohi iaki jingkylla bala pynlong haka  '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:54&lt;br /&gt;
|| Click ha u '''X icon ''' barit ban khang iaka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:58&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngin peit ia ki katto katne ki '''icons''' kiba don ha kyndong khlieh ka mon jong ka '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:04&lt;br /&gt;
|| Uba nyngkong u kdei u ''' Internet connectivity. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:07&lt;br /&gt;
|| Iaka Connection lah ban ioh lada phi long connect sha kano kano ka  ''' Lan''' lane '''Wifi network.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:13&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ia kine hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban jied iaka ''' network''' kaba phi lah ban rung.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:20&lt;br /&gt;
|| Ban ''' Enable '''lane ''' Disable''' iaka network, check lane uncheck iaka jingjied '''Enable Networking'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ruh ban pynpher ia ki network da kaba pyndonkam ka jingjied '''Edit Connections '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:32&lt;br /&gt;
|| U '''icon''' uba bud udei jong ka ''' Sound.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:35&lt;br /&gt;
|| Hangne, Phi lah ban iohi ia u slider '''slider'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:37&lt;br /&gt;
|| Kane kan iarap ban pynheh lane pynrit iaka jingsawa katkum ka jing jied jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
|| Ngi dang lah shuh shuh ban pynbiang ia ka jingsawa jong ka system jong ngi, dakaba click ha ka  '''Sound Settings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dang iai wad  shuh shuh da lade iaki settings ha kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:53&lt;br /&gt;
|| U '''icon''' ba bud u dei '''Time &amp;amp; Date'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lada ngi click ha une u '''icon''', ka '''calendar''' ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:00&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi iaka tarik, u bnai bad u snem ba mynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
|| Ki Arrow buttons ki pynlah ia ngi ban iaid sha kiwei pat ki bnai bad snem katkum ka jingkwah jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban '''edit'''  iaka tarik bad ka por dakaba click '''Time &amp;amp; Date Settings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| Dang iai wad shuh shuh ia kane ka jingjied da lade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:20&lt;br /&gt;
|| Kaba bud, click ha u ''' wheel ''' lane u  '''Power icon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:24&lt;br /&gt;
|| Hangne ngi lah ban iohi ia ki katto katne ki jingjied '''shortcut''' ryngkat bad ka jingjied '''Log Out''' bad '''Shut Down'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:31&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ruh ban iohi ia baroh ki '''user accounts''' kiba don haka '''system''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban leit sha kano kano ka '''user account ''' kaba ngi kwah ban leit, dakaba click ha uta u  '''user'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:43&lt;br /&gt;
|| Da kane ngi lahpoi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngi la pule shaphang u '''Launcher ''' bad kumno ban:  &lt;br /&gt;
Weng bad thep ki '''applications''' ha  u '''Launcher''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
||  Ban pyndonkam bun tylli ki '''Desktops''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pynkylla iaka theme jong ka '''Desktop '''theme,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:01&lt;br /&gt;
||  Ban connect sha ka '''Internet '''connectivity,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sound '''settings,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:04&lt;br /&gt;
||  '''Time &amp;amp; Date '''settings bad ban leit sha u wei pat u '''user accounts'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:10&lt;br /&gt;
|| Ka video harum ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:18&lt;br /&gt;
|| Ka '''Spoken Tutorial Project''' team ka pynlong ki workshops da kaba pyndonkam ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
Bad ka ai certificates ynda pass iaka '''online'''  test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:27&lt;br /&gt;
|| Ban tip kham bniah, sngewbhah thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:30&lt;br /&gt;
|| Hato phi don ki jingkylli ha kane ka Spoken Tutorial?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:35&lt;br /&gt;
|| Jied iaki minute bad second hangno haba phi don ki jingkylli bad Batai lyngkot iaki jingkylli jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:41&lt;br /&gt;
|| Ynsa don naka team jong ngi ban jubab iaki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:45&lt;br /&gt;
|| Iaka Spoken Tutorial Project la bei tyngka daka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:57&lt;br /&gt;
|| Ia ka script naka bynta kane ka tutorial la noh synniang da ka Spoken Tutorial Team.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh ngan pynkut noh.&lt;br /&gt;
Khublei ba phi la ia snohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Ubuntu-Desktop-16.04/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Ubuntu-Desktop-16.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Ubuntu-Desktop-16.04/Khasi"/>
				<updated>2019-07-06T08:16:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border=1 |-  || '''Time''' || '''Narration'''  |- || 00:01 || Ngi Pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial halor ka '''Ubuntu Linux Desktop 16.04'''.   |- || 00:09...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi Pdiang sngewbha iaphi sha kane ka spoken tutorial halor ka '''Ubuntu Linux Desktop 16.04'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:09&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngin pule shaphang ka '''Ubuntu Linux Desktop ''' ha ka '''gnome '''environment &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
|| Bad katto katne ki rukom pyndonkam ba kyllum iaki '''application''' ha ka '''Ubuntu Desktop'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:22&lt;br /&gt;
|| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam ka '''Ubuntu Linux 16.04 O S.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:29&lt;br /&gt;
|| Ka '''Ubuntu desktop ''' ka long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:33&lt;br /&gt;
|| Phin iohi ia u   '''launcher''' haka liang ka diang jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:37&lt;br /&gt;
|| Kumno ngin buhrieh ia u  '''launcher'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-  &lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||Ban leh kumta, leit sha u  '''launcher ''' uba ha ka diang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Click ha u  '''System Settings '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
||Ha ka '''System Settings''' window, click ha '''Appearance'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:51&lt;br /&gt;
|| ha ka '''Appearance''' window, click ha u  '''Behavior''' tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
|| Hangne, pynphai ia u  '''Auto-hide the Launcher ''' sha '''ON ''’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:01&lt;br /&gt;
|| Mynta yn buhrieh ia u  '''launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:04&lt;br /&gt;
|| Lada lah buhrieh ia u  '''launcher ''', kumba la pyni hangne, te ngi lah ban pynmih biang ia u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
|| Ban leh kumta, pyniaid ia u '''cursor''' sha ka diang jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:15&lt;br /&gt;
|| Ia u '''launcher''' yn sa pyniohi mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:18&lt;br /&gt;
|| Weng noh ia u cursor  te yn sa buhrieh biang ia u '''launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:23&lt;br /&gt;
|| Phai biang sha ka '''Appearance '''window bad buh ia u '''Auto-hide the Launcher ''' sha '''OFF '''position.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:30&lt;br /&gt;
|| Khang noh ia kane ka window da kaba click ha u ''' X '''icon uba barit uba ha khlieh kadiang jong ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:37&lt;br /&gt;
||Peit thuh ba, dakaba long hi, ki don katto katne ki icon ha u '''launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:42&lt;br /&gt;
||Ha khlieh jong u '''launcher, ''' phi lah ban iohi ia u '''Dash home '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:47&lt;br /&gt;
||U '''Dash home''' u dei u '''interface''' uba pynlah ba ngin rung sha baroh ki '''applications''' kiba hapoh ka screen haka '''Ubuntu Linux,''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:55&lt;br /&gt;
|| Ban plie ia u '''Dash home, '''click ha u. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:59&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi shai kdar ia u  '''search bar ''' field ha khlieh duh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:04&lt;br /&gt;
|| Mynta, kumno ngin lap ia kano kano ka application? Shu type ia ka kyrteng jong ka application kaba phi kwah bad phin shem ia ka mar mar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaba suk haduh katta katta!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:16&lt;br /&gt;
|| To ngin pyrshang ban wad ia ka '''Calculator''' application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:20&lt;br /&gt;
|| Te, ha u  '''search bar '''field, type '''C a l c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:26&lt;br /&gt;
|| Baroh ki '''applications''' kiba don iaki dak '''c a l c''' haka kyrteng jong ki, ynsa pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:32&lt;br /&gt;
|| Peit bniah hangne, - lah pyni iaka '''LibreOffice Calc''' bad ka '''Calculator''' ruh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|| Click ha u icon '''Calculator '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mynta la plie iaka '''Calculator application ''' ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:45&lt;br /&gt;
|| Ka '''Calculator ''' ka iarap ban khein jingkhein, saian lane ki jingkhein pisa tyngka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:52&lt;br /&gt;
|| To ngin pyrshang katto katne ki jingkhein ba suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:55&lt;br /&gt;
|| Type '''5 asterisk 8''' bad click ha u equal to (=) sign. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:02&lt;br /&gt;
|| Haka jaka ban click ha u equal to sign, phi lah ban shu nion ia u '''Enter ''' key haka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| Ia ka ba mih lah pyni haka '''Calculator'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, ngi lah ban leh bun ki rukom khein jingkhein lyngba ka jing pyndonkam iaka '''Calculator '''application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:20&lt;br /&gt;
|| Mynta khang noh ia kane ka '''Calculator ''' dakaba click ha ine i ''' X ''' iba ha khlieh kadiang jong ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:28&lt;br /&gt;
|| To ngin pynithuh bha sa bad ki katto katne ki '''applications''' ha ka '''Ubuntu Linux OS'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:34&lt;br /&gt;
|| Na bynta kata, ngin leit phai biang sha u  '''Dash home.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| ha u '''Search bar''', To ngin type  '''gedit'''. Ka  '''gedit ''' kadei ka default  '''Text Editor ''' ha ka'''Ubuntu Linux OS'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
|| U icon ka '''Text Editor ''' u  mih harum. To ngin  click ha u ban plie iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:55&lt;br /&gt;
|| Kaei kaba phi iohi mynta haka screen, kadei ka '''gedit Text Editor ''' window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:00&lt;br /&gt;
|| To ngan type ki dak hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kumka nuksa, type: '''&amp;quot;Hello World&amp;quot;'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:07&lt;br /&gt;
|| ban '''save'''iaka file, nion lang haka keyboard ia u '''Ctrl ''' bad '''S''' key ha kajuh kapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:14&lt;br /&gt;
|| Ha kajuh ka rukom ruh, ngi lah ban click ha '''File ''' bad nangta ha '''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:20&lt;br /&gt;
|| Mynta ka dialog box ba kyrteng '''“Save as”''' ka plie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ka pan iaka '''filename ''' filename bad ia ka jaka ia kaba ka file yn save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:31&lt;br /&gt;
|| Te, to ngin type ia ka kyrteng kum '''&amp;quot;Hello.txt&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
||U  '''.txt ''' u dei u '''default extension''' jong ka '''text file'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:41&lt;br /&gt;
|| Bad iaka jaka, to ngin jied  '''Desktop.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad click ha u jingshon '''Save ''' uba don ha tduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:49&lt;br /&gt;
|| To ngin khang noh mynta ia kane ka  '''gedit''' window dakaba click ha u '''X '''icon uba ha khlieh kadiang jong ka window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:57&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban iohi iaka  file '''Hello.txt''' ha ka '''Desktop,'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kane ka pyni ba ka '''text file'''  jong ngi lahdep save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:05&lt;br /&gt;
|| To ngan plie ia kane ka '''file'''  da kaba click haka arsien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:09&lt;br /&gt;
|| Peit lah plie iaka  '''text file''' jong ngi bad ki dak ba ngi lah thoh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:14&lt;br /&gt;
|| Ka '''internet'''  ka don shibun ki jingpyntip halor ka '''gedit Text Editor'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:19&lt;br /&gt;
|| Ki don ruh katto katne ki '''spoken tutorial''' halor kane ka bynta ha kane ka website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:25&lt;br /&gt;
|| To ngin khang noh iaka '''text editor'''  bad peit pat sa ia kawei ka '''application'''  kata, U  '''Terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:32&lt;br /&gt;
|| To ngin leit biang sha '''Dash home''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mynta type iaka kyntien '''terminal ''' ha u '''search bar field'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:41&lt;br /&gt;
|| Click ha u icon '''Terminal''' uba mih harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
|| Ka  '''terminal '''window ka plie ha ka screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sngewbha kynmaw: Ka rukom lyngkot ban plie ia u '''Terminal ''' kadei  '''Ctrl+Alt+T '''keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:55&lt;br /&gt;
|| La khot ruh Ia u '''terminal''' u '''command line.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ka daw ka long ba phi lah ban command iaka computer nangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:02&lt;br /&gt;
|| Ha ka jingshisha ka kham khlain bor ban ia ka '''GUI'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:06&lt;br /&gt;
|| To ngan phai biang sha ka '''Terminal '''window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:09&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin type ka  '''command'''  basuk ban sngewthuh ia u '''terminal.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Type ''''ls' ''' bad nion '''Enter.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:18&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi iaka list jong baroh ki '''folder'''  kiba haka '''directory''' ba mynta.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| Hangne, ka pyni iaki files bad folders kiba naka  '''Home''' folder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:28&lt;br /&gt;
|| Ngin sa ia peit haki bynta ba shadien jong kane ka tutorial shaphang ka '''Home folder'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:33&lt;br /&gt;
|| Ngin ym pynlut por shuh mynta bad shaphang u '''terminal''' now. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:37&lt;br /&gt;
||Khang noh Ia u '''terminal ''' dakaba click ha u '''X icon''' uba ha khlieh ka diang jong ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:43&lt;br /&gt;
|| Ia ki Command ha u  '''Terminal ''' la batai bniah bha haka Linux spoken tutorial series kiba ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:49&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin phai pat sha kawei ka  '''application''' kata '''Firefox Web Browser.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:55&lt;br /&gt;
|| Plie biang ia u '''Dash home.''' Type '''Firefox ''' ha ka '''search bar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:01&lt;br /&gt;
|| Click ha u '''Firefox Web Browser ''' icon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:05&lt;br /&gt;
|| La pyndonkam ia u  '''Firefox Web Browser ''' ban leit sha ka '''world wide web.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mynta ngi lah ban iohi ba la pllie iaka window jong u  '''Firefox browser '''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:15&lt;br /&gt;
|| To ngin leit sha ka website jong ka '''spoken tutorial '''website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Na bynta kata, click ha u '''address bar ''' lane nion '''F6 ''' ha ka keyboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin type '''&amp;quot;spoken-tutorial.org&amp;quot; ''' bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:31&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka lain '''Internet ''' te  u '''Firefox''' un sa ialam sah ka website ba phi lah ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:37&lt;br /&gt;
|| ka  '''Spoken Tutorial Homepage ''' ka plie ha u browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| To ngin khang noh ia kane kumba la batai mynne, bad leit noh sha ka '''application''' kaba bud. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:47&lt;br /&gt;
|| Te, to ngin leit biang sha  '''Dash home ''' bad type  '''office ''' ha u '''search bar.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:53&lt;br /&gt;
|| Phin iohi bun rukom kiba iadei bad ka  '''LibreOffice ''' kum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Calc, Impress, Writer '''bad''' Draw'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:01&lt;br /&gt;
||Ka  '''LibreOffice ''' kadei ka '''office application''' ba la don lypa haka  '''Ubuntu Linux OS'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:07&lt;br /&gt;
|| Ki tutorial kiba biang eh na ka bynta baroh kine ki don haka '''Spoken Tutorial '''website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:13&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin peit ia ka '''Video'''  option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Type '''video ''' ha u '''search bar'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:20&lt;br /&gt;
|| Ha ka list ba la pyni, ngi don kawei ka  '''application'''  ba kyrteng '''Videos.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
||Iaka  '''Videos ''' la ju pyndonkam ban to plie ki videos bad ki jingrwai. Da kaba long hi, ka plie tang ki '''open format ''' video files suda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:34&lt;br /&gt;
|| Te to ngan tem ia ka nuksa na u '''pen-drive''' jong nga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:38&lt;br /&gt;
|| Mynta nga thep ia u '''pen-drive'''  ha u '''usb slot ''' uba haka machine jong nga.&lt;br /&gt;
Ia ka '''pen-drive folder'''  la plie hi dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:47&lt;br /&gt;
|| Lada ka khlem plie, ngi lah ban plie iaka na u  '''launcher'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
|| Wad ia u '''pen-drive icon'''  ha u  '''launcher'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:56&lt;br /&gt;
|| Lada ngin click ha u, ka pyni iaki '''files'''  bad '''folders'''  kiba don ha u '''pen-drive'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:02&lt;br /&gt;
|| Mynta ngan jied ban plie iaka movie file  '''big buck bunny.ogv''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:08&lt;br /&gt;
|| Kane ka file jong nga, ngan klick iaka arsien ban plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:14&lt;br /&gt;
|| Ka la plie hi ha '''Videos, '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
|| To ngin sangeh ban tem iaka movie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:20&lt;br /&gt;
|| To mynta ngin nion '''Ctrl, Windows''' bad''' D''' keys ban leit sha ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:26&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin peit katto katne ki kiwei pat kiba donkam kiba ha kane ka  '''Desktop'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:31&lt;br /&gt;
|| Peit thuh iaka '''folder icon'''  kaba don ha u '''launcher'''. To ngin click ha u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:37&lt;br /&gt;
|| ka '''Home '''folder ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
|| Uwei pa uwei u '''user''' u don ka '''Home folder ''' kaba pher ha ka  '''Ubuntu Linux'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:44&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ban ong ba ka '''Home folder ''' ka dei  ka ing jong ngi, kaba ngin lah ban buh iaki file bad folder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lymda ngi shah, kiwei kin ym lah ban iohi iaki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:56&lt;br /&gt;
|| Khambun ki jingtip halor ka '''file permissions'''  ki don ha ka '''Linux'''  spoken-tutorial series.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:03&lt;br /&gt;
|| To ngin leit phai biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haka '''Home '''folder, jong ngi, ngi lah ban iohi kiwei pat ki folder kum - '''Desktop, Documents, Downloads,'''  bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:14&lt;br /&gt;
|| Haka '''Linux''', baroh kadei ka '''file'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To ngin plie ia ka  '''Desktop folder ''' da kaba click iaka arsien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:21&lt;br /&gt;
|| Hangne, ngi lah ban iohi ia kajuh ka file  '''&amp;quot;hello.txt&amp;quot; ''' kaba ngi lah save naka '''text editor'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
|| Te kane ka '''folder ''' bad ka '''Desktop ''' ki long ki juh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
|| To ngan khang noh iakane ka '''folder ''' mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Katto baroh na ka bynta kane ka tutorial. To ngin batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:39&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial ngi la pule shaphang, ka  '''Ubuntu Desktop''', u '''launcher''' bad katto katne ki '''icons'''  kiba don haka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
|| Khyndiat ki '''applications''' kiba long kyllum, kum - '''Calculator, Text Editor, Terminal, Firefox Web Browser, Videos ''' bad ki bynta ka  '''LibreOffice Suite''' bad ka '''Home '''folder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:04&lt;br /&gt;
|| Ka video harum ka batai lyngkot iaka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sngewbha download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:12&lt;br /&gt;
|| Ka '''Spoken Tutorial Project''' team ka pynlong ki workshops da kaba pyndonkam ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
Bad ka ai certificates ynda pass iaka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ban tip kham bniah, sngewbhah thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
|| Hato phi don ki jingkylli ha kane ka Spoken Tutorial?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sngewbha leit sha kane ka site.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:30&lt;br /&gt;
|| Jied iaki minute bad second hangno haba phi don ki jingkylli&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Batai lyngkot iaki jingkylli jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ynsa don naka team jong ngi ban jubab iaki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
|| Ka Spoken Tutorial forum kadei thik tang naka bynta ki jingkylli halor kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sngewbha wat ym thoh ki jingkylli bym iadei bad kiba long kyllum ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:50&lt;br /&gt;
|| Kane kan iarap ban pynduna iaka jing lumlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haba duna ki jingkyllum lang, ngi lah ban pyndonkam iaki jingiakren kum ki rukom ban ioh hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:59&lt;br /&gt;
|| Iaka '''Spoken Tutorial''' Project la bei tyngka daka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Khambun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha kane ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:11&lt;br /&gt;
|| Ia ka script naka bynta kane ka tutorial la noh synniang da ka Spoken Tutorial Team.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh ngan pynkut noh.&lt;br /&gt;
Khublei ba phi la ia snohlang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Blast/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T09:53:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka ''' BLAST''' da kaba pyndonkam ki tools u '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule ban: '''run''' &amp;quot;BLAST&amp;quot; na ka bynta ka '''query sequence''' da kaba pyndonkam ki tools u Biopython.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
| Bad, '''parse''' ia u BLAST output ban wad bniah shuh shuh.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha iaka undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
| Bad ka basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
| Peit ia ka '''Python''' tutorials na ka link ba ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka: * '''Ubuntu''' Operating System version 14.10  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.64 bad ka internet ba trei kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| '''BLAST''' ka dei ka ktien lyngkot jong ka '''Basic Local Alignment Search Tool.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| Ka dei ka '''algorithm''' ban ia nujor ki '''sequence''' information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| Kane ka program ka ia nujor ia ki '''nucleotide''' lane '''protein''' sequences sha ki sequences ha ki databases bad khein ia ka statistical significance jong ki jingiahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| Ki don artylli ki rukom ban '''run''' ia ka BLAST:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
| Ka Local '''BLAST''' ha ka machine jong phi lane run '''BLAST''' lyngba ka Internet lyngba ka NCBI servers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Ki don ar tylli ki rukom ban run ia ka '''BLAST''' ha ka '''Biopython'''    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
| Nyngkong, run ia ka '''BLAST''' na ka bynta ka '''query sequence''' jong phi bad pynioh katto katne ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
| Ba ar, '''parse''' ka '''BLAST''' output na ka bynta ka jingwad ba kham bniah hadien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Ngin plie ia ka '''terminal''' bad run '''BLAST''' na ka bynta ka nucleotide sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal da kaba nion lang ia '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Ha ka '''prompt''', type: '''ipython''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngan sa pyni kumno ban run ia ka '''BLAST''' lyngba ka internet da kaba pyndonkam ka '''NCBI BLAST''' service.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
| Type kumne harum ha ka prompt: '''from Bio.Blast Import NCBIWWW''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| Ka ba bud, ban '''run''' ia u BLAST lyngba ka internet, type ia kaba harum ha ka prompt.result= NCBIWWW.qblast&amp;quot;blastn&amp;quot;,&amp;quot;nt&amp;quot;,&amp;quot;186429&amp;quot;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam da ka '''qblast function ''' ha ka '''NCBIWWW '''module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| '''qblast function''' ka shim lai tylli ki '''arguments''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
| Ka '''argument''' ba nyngkong  ka dei ka '''blast program''' ba pyndonkam naka bynta ban wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
| Ba ar, pyntikna ia ka databases ban wad pyrshah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Ka '''argument''' ba lai ka dei ka '''query sequence.''' jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Ka input na ka bynta ka '''query sequence''' ka lah ban long ha ka rukom jong ka '''GI''' number lane ka '''FASTA''' file. Lane, ka lah ruh ban long ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jingpyni, nga pyndonkam ia ka '''GI number''' na ka bynta ka '''nucleotide sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
| Ka '''GI number''' ka dei na ka bynta ka '''nucleotide sequence''' jong ka '''insulin''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Ka '''qblast function''' ka shim ruh ia kiwei ki jait option argument ba bun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
| Kine ki arguments ki long kiba syrïem ha ki parameters bapher bapher ba phi lah ban buh ha ka '''BLAST''' web page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
| Ka '''qblast function''' kan pynphai ia ka '''BLAST''' results ha ka '''xml''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
| Ngi dei ban pyndonkam da ka '''Blast''' program, ba tikna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
| ka shong ruh lada ka query sequence jong ngi ka dei ka '''nucleotide''' lane '''protein sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
| Namar ka query jong ngi ka dei ka '''nucleotide''', ngin pyndonkam ka '''blastn '''program bad  &amp;quot;nt&amp;quot; ka thew ia ka '''nucleotide''' database.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
| Ki jingtip ba kham bniahsShaphang kine ki don haka '''NCBI BLAST''' webpage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Ia ka '''blast output''' la buh ha ka variable '''result''', ha ka rukom jong ka '''xml''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Ka shong ha ka jingstet jong ka internet jong phi, ka lah ban shim katto katne minute ban pyndep ïaka '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Ka long kaba kongsan ban save ia ka '''xml''' file ha ka disk shuwa ban iaid shakhmat.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
| Type ia ki line harum ban'''save''' iaka '''xml file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
| Kine ki lines jong ki code kin sa save ia ka jingwad kum '''blast.xml''' ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''home''' folder jong phi bad wad ia ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
| Click ha ka file bad check ia ka jingdon jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia u code ba pyni ha kane ka text file, lada phi kwah ban pyndonkam ia u '''FASTA''' file kum u '''query'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
 | Hangne u don u code, lada phi kwah ban pyndonkam ia ka '''sequence record object''' na ka '''FASTA''' file kum ka query. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
| Ka bynta ba bud ka dei ban '''parse'''  ia ka file ban '''extract''' data.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
| Ka synjam ba nyngkong jong ka parsing ka dei ban plie ia ka '''xml''' file na ka bynta ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
| Type kumne harum ha ka prompt. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Kaba bud, '''import''' ia ka module '''NCBIXML''' na &amp;quot;Bio.Blast&amp;quot; '''package'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Type ia ki lines harum ban '''parse''' ia ka '''Blast''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
| Ka BLAST '''record''' ka don ia baroh ki jingpyntip ba phi kwah ban '''extract''' na ka '''BLAST''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| To ngin ia print khyndiat ia ki jingpyntip shaphang baroh ki '''hit'''s  ha ki  '''blast report''' jong ngi kiba kham heh ban ha ki jaka ba ki mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
| Type ia u code harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
| Na bynta ka '''match''' ba kan long kaba tikna, ka expect '''score''' kam dei ban duna ia ka 0.01.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Na ka bynta uwei pa uwei u '''hsp''', kata ka mut, ki shijur ba heh score, ngi ioh ia ka '''title, length, hsp score, gaps''' bad '''expect value'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
| Ngin ia print ruh ia u '''string'''s uba don ia ka '''query''', ka database sequence ba la pynbeit bad u string ba pyntikna ia ka jingiadei bad jingbymiadei ki positions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
| Nion ia u '''Enter''' key arsien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia ka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kawei pa kawei ka alignment, ngi don '''length, score, gaps, evalue''' bad '''strings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| Phi lah ban ioh ia ki jingpyntip ba donkam da kaba pyndonkam kiwei ki '''functions''',  ki ba don ha  '''Bio.Blast''' package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
| Ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi la pule kumno ban run ia ka '''BLAST''' na ka bynta ka query nucleotide sequence da kaba pyndonkam da u '''GI''' number.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
| Bad, ban parse ia u '''BLAST''' output da kaba pyndonkam da ka '''Bio.Blast.Record''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka assignment, run ''' BLAST Search''' na ka bynta ka '''protein''' sequence kaba phi kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
| '''Save''' ia ka output file bad parse ia ka data kaba don ha ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ia ki lain jong ki code ba harum, kumba lah pyni ha kane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia u code. Namar ka '''query''' jong ngi ka dei '''protein''' sequence, ngi lah pyndonkam '''blastp '''program bad &amp;quot;nr&amp;quot;, kata ka mut, ka protein database ka bym da donkam na ka bynta ka '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Ka video kaba don ha ka link harum ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
| Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshops bad ai ruh ki certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da u Yuwanki Kharlukhi na Shillong, bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh ngan pynkut noh. khublei ba phi la ïasnoh lang..&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T09:50:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei ia phi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Writing Sequence Files'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule: * Kumno ban shna '''Sequence Record Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ban write ia ki sequences files &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Pynkylla hapdeng '''file format'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| Bad, jied '''record'''s ha ka file da ka jingjrong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Bad basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Peit iaki '''Python''' tutorials ha ka link ba la ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka: * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0 bad * '''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ngi lah dep pule hashwa shaphang ki '''function''''''parse''' bad'''read'''ban read ia ki contents jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin sa pule kumno ban pyndonkam ia ka '''write''' function ban write ki sequences sha ka file.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Bad ban pyndonkam '''Convert''' function na ka bynta ka inter-conversion hapdeng Ki '''file format''' ba bun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni ia phi kumno ban pyndonkam ia '''write''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Kane ka text file ba don u protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
| Ka sequence bala pyni hangne kadei u '''insulin protein.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
| Ka file ka don ruh ki jingpyntip kum '''GI accession number''' bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia shna ka Ïaka file naka bynta ka sequence haka '''FASTA''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
| Ka synjam ba Nyngkong eh ka long ban shna ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Ki jingtip ba kham bniah shaphang Sequence Record Objects: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| Ka dei ka basic data type na ka bynta ka '''sequence input/output interface'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
| Ha ka sequence record object, ia ka sequence la pyniasoh bad ka jinglong ba kham halor kum ki '''identifier'''s bad descriptions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal da kaba nion lang ia ki '''Ctrl, Alt''' bad '''t''' keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''ipython''', nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type iaki lain harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| '''from Bio dot Seq module import Seq class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
| '''from Bio dot SeqRecord module import Sequence Record class'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
| Kaba bud, '''from Bio dot Alphabet module import generic protein class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Kaba bud, ngan sa save ia ka sequence record object ha ka variable '''record1.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
| '''Copy''' ia ka '''sequence, id''' bad '''description''' na ka text file bad '''paste''' ia ka ha la ki jong ki lain ha ka terminal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka output, type: '''record1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka '''insulin protein''' sequence kum '''sequence record '''object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ka sequence ryngkat u '''id''' bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam ia ka'''write''' function ban pynkylla ia ka sequence record object haneng sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
| '''Import SeqIO module''' na ka '''Bio package.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
| Kaba bud, type ia ka '''command line''' da ka '''write''' function ban pynkylla ia ka sequence object sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
| Ka '''write '''function ka shim 3 tylli ki '''argument'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
| Ka ba nyngkong ka dei ka variable ba buh ia ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
| Ka ba ar ka dei ka kyrteng file ban write ia ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
| Ka ba lai ka dei ka file format ban write. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Ka Output ka pyni kawei, kata ka dei, ngi la pynkylla kawei ka '''sequence record object''' sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
| Ka file ha ka '''FASTA''' format la save ha ka '''home''' folder kum &amp;quot;example.fasta&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| Ngan shu maham ia phi ba ka output  kan over-write ia kano kano ka file ba lah don lypa kaba don kajuh ka kyrteng. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka file, leit sha ka file ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
| Plie ia kane ka file ha ka '''text editor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
| Ka protein sequence ka lah long mynta ha ka '''FASTA''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
| Khang ia u '''text editor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Bun ki '''bioinformatics''' tools ki shim bun jait ki input file formats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
| Te, teng teng ngi hap ban inter-convert hapdeng ki sequence file formats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynkylla ia ki files da kaba pyndonkam ''' convert '''function ha '''SeqIO module.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Ban pyni nuksa, ngan pynkylla ia u '''GenBank''' file sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
| Nga don u '''GenBank''' file ha ka '''home''' folder jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia une ha u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
| U file u don '''HIV genome''' ha '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
| Une u '''GenBank''' file u don ki jingbatai jong baroh ki '''genes''' ha ka  '''genome''', ha ka bynta ba nyngkong jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
| Nangta sa bud da u '''genome''' sequence ba pura. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
| Khang ia u text editor. Type ia ki line ha terminal kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| Hangne u '''convert''' function u pynkylla ia baroh ka '''genome''' sequence kiba don ha '''GenBank''' file sha '''FASTA''' file. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
| Ka file ba thymmai ha ka '''FASTA''' format mynta la save kum '''HIV.fasta''' ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Leit sha ka file bad plie ha u text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
| Khang ia u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
| Wat la ka long kaba suk ban pynkylla ia ka file formats da kaba pyndonkam '''convert''' function,hynrei ka don da u pud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
| Ban write ia katto katne ki formats, donkam ia ki jingtip ba kiwei ki formats kim don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
| kum Nuksa: Ngi lah ban pynkylla ia u '''GenBank''' file sha u '''FASTA''' file. Hynrei ngim lah ban leh da khongpong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban pynkylla ia '''FASTQ''' file sha ka '''FASTA''' file hynrei ngim lah ban leh da khongpong pat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
| Ban tip khap bniah shaphang ka '''convert''' function, type ia u '''help''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
| Nion 'q' ha ka keyboard ban ioh biang ia ka prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban sei ia ki '''genes'''ba shimet na ka '''HIV genome''' ha '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
| Kine ki '''genes''' ba shimet lah ban save ruh ha '''FASTA''' lane kino kino ki formats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
| Na bynta kane, type ia u code harum ha ka '''prompt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
| Une u code un write ia baroh ki '''CDS''' gene sequences, ki id bad kyrteng jong ki '''gene''' ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
| Ia kane ka file la save kum “HIV_geneseq.fasta” ha ka '''home''' folder jong phi. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam u '''Biopython''' tools, ngi lah ban jied ia ki records jong ka file da ka jingjrong jong ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
| Hangne, nga lah plie ia u FASTA file “hemoglobin.fasta” uba don hynriew tylli ki records. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
| Kawei pa kawei ka '''record''' ki pher ha ka jingjrong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Type iaki lain harum ban pynbeit nyngkong da ka record ba jrong tam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
| Ka file ba thymmai kaba don u sequence ba la jied yn save kum &amp;quot;sorted_hemoglobin.fasta&amp;quot; ha ka '''home''' folder jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia ki records ba lyngkot nyngkong, leh khongpong ia ki arguments ha ka '''records.sort''' command line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi lah pule ban:* shna Sequence Record Objects &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| Write ia ki sequence files da kaba pyndonkam ''' write''' function jong'''Sequence Input/Output''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58&lt;br /&gt;
| Pynkylla hapdeng '''sequence file format'''s da kaba pyndonkam'''convert''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
| Bad, pynbeit ia ki records ha ka file da ka jingjrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka assignment: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| '''Extract''' ia u gene &amp;quot;HIV1gp3&amp;quot; ha positions 4587 sha 5165 na ka '''genomic''' sequence jong HIV.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
| Ka file “HIV.gb” la kynthup lang ha ka code files jong kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi kan don ia u code ba harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
| Sngewbha download bad peit ia ka. Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong workshops bad ai certificates naka bynta kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission kadon haka link bala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Kharlukhi na Shillong, bad ma nga U Hezekiah Lyngdoh ngan pynkutnoh. khublei ba phi la ïasnoh lang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T09:49:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei ia phi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Writing Sequence Files'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule: * Kumno ban shna '''Sequence Record Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ban write ia ki sequences files &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Pynkylla hapdeng '''file format'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| Bad, jied '''record'''s ha ka file da ka jingjrong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Bad basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Peit iaki '''Python''' tutorials ha ka link ba la ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka: * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0 bad * '''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ngi lah dep pule hashwa shaphang ki '''function''''''parse''' bad'''read'''ban read ia ki contents jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin sa pule kumno ban pyndonkam ia ka '''write''' function ban write ki sequences sha ka file.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Bad ban pyndonkam '''Convert''' function na ka bynta ka inter-conversion hapdeng Ki '''file format''' ba bun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| Mynta ngan pyni ia phi kumno ban pyndonkam ia '''write''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Kane ka text file ba don u protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
| Ka sequence bala pyni hangne kadei u '''insulin protein.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
| Ka file ka don ruh ki jingpyntip kum '''GI accession number''' bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Mynta ngin ia shna ka Ïaka file naka bynta ka sequence haka '''FASTA''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
| Ka synjam ba Nyngkong eh ka long ban shna ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Ki jingtip ba kham bniah shaphang Sequence Record Objects: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
| Ka dei ka basic data type na ka bynta ka '''sequence input/output interface'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
| Ha ka sequence record object, ia ka sequence la pyniasoh bad ka jinglong ba kham halor kum ki '''identifier'''s bad descriptions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal da kaba nion lang ia ki '''Ctrl, Alt''' bad '''t''' keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''ipython''', nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type iaki lain harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| '''from Bio dot Seq module import Seq class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
| '''from Bio dot SeqRecord module import Sequence Record class'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
| Kaba bud, '''from Bio dot Alphabet module import generic protein class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Kaba bud, ngan sa save ia ka sequence record object ha ka variable '''record1.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
| '''Copy''' ia ka '''sequence, id''' bad '''description''' na ka text file bad '''paste''' ia ka ha la ki jong ki lain ha ka terminal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka output, type: '''record1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka '''insulin protein''' sequence kum '''sequence record '''object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ka sequence ryngkat u '''id''' bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam ia ka'''write''' function ban pynkylla ia ka sequence record object haneng sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
| '''Import SeqIO module''' na ka '''Bio package.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
| Kaba bud, type ia ka '''command line''' da ka '''write''' function ban pynkylla ia ka sequence object sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
| Ka '''write '''function ka shim 3 tylli ki '''argument'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
| Ka ba nyngkong ka dei ka variable ba buh ia ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
| Ka ba ar ka dei ka kyrteng file ban write ia ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
| Ka ba lai ka dei ka file format ban write. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Ka Output ka pyni kawei, kata ka dei, ngi la pynkylla kawei ka '''sequence record object''' sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
| Ka file ha ka '''FASTA''' format la save ha ka '''home''' folder kum &amp;quot;example.fasta&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| Ngan shu maham ia phi ba ka output  kan over-write ia kano kano ka file ba lah don lypa kaba don kajuh ka kyrteng. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka file, leit sha ka file ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
| Plie ia kane ka file ha ka '''text editor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
| Ka protein sequence ka lah long mynta ha ka '''FASTA''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
| Khang ia u '''text editor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Bun ki '''bioinformatics''' tools ki shim bun jait ki input file formats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
| Te, teng teng ngi hap ban inter-convert hapdeng ki sequence file formats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pynkylla ia ki files da kaba pyndonkam ''' convert '''function ha '''SeqIO module.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
| Ban pyni nuksa, ngan pynkylla ia u '''GenBank''' file sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
| Nga don u '''GenBank''' file ha ka '''home''' folder jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia une ha u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
| U file u don '''HIV genome''' ha '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
| Une u '''GenBank''' file u don ki jingbatai jong baroh ki '''genes''' ha ka  '''genome''', ha ka bynta ba nyngkong jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
| Nangta sa bud da u '''genome''' sequence ba pura. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
| Khang ia u text editor. Type ia ki line ha terminal kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| Hangne u '''convert''' function u pynkylla ia baroh ka '''genome''' sequence kiba don ha '''GenBank''' file sha '''FASTA''' file. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
| Ka file ba thymmai ha ka '''FASTA''' format mynta la save kum '''HIV.fasta''' ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Leit sha ka file bad plie ha u text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
| Khang ia u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
| Wat la ka long kaba suk ban pynkylla ia ka file formats da kaba pyndonkam '''convert''' function,hynrei ka don da u pud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
| Ban write ia katto katne ki formats, donkam ia ki jingtip ba kiwei ki formats kim don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
| kum Nuksa: Ngi lah ban pynkylla ia u '''GenBank''' file sha u '''FASTA''' file. Hynrei ngim lah ban leh da khongpong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban pynkylla ia '''FASTQ''' file sha ka '''FASTA''' file hynrei ngim lah ban leh da khongpong pat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
| Ban tip khap bniah shaphang ka '''convert''' function, type ia u '''help''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
| Nion 'q' ha ka keyboard ban ioh biang ia ka prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban sei ia ki '''genes'''ba shimet na ka '''HIV genome''' ha '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
| Kine ki '''genes''' ba shimet lah ban save ruh ha '''FASTA''' lane kino kino ki formats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
| Na bynta kane, type ia u code harum ha ka '''prompt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
| Une u code un write ia baroh ki '''CDS''' gene sequences, ki id bad kyrteng jong ki '''gene''' ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
| Ia kane ka file la save kum “HIV_geneseq.fasta” ha ka '''home''' folder jong phi. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam u '''Biopython''' tools, ngi lah ban jied ia ki records jong ka file da ka jingjrong jong ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
| Hangne, nga lah plie ia u FASTA file “hemoglobin.fasta” uba don hynriew tylli ki records. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
| Kawei pa kawei ka '''record''' ki pher ha ka jingjrong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Type iaki lain harum ban pynbeit nyngkong da ka record ba jrong tam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
| Ka file ba thymmai kaba don u sequence ba la jied yn save kum &amp;quot;sorted_hemoglobin.fasta&amp;quot; ha ka '''home''' folder jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia ki records ba lyngkot nyngkong, leh khongpong ia ki arguments ha ka '''records.sort''' command line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi lah pule ban:* shna Sequence Record Objects &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| Write ia ki sequence files da kaba pyndonkam ''' write''' function jong'''Sequence Input/Output''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58&lt;br /&gt;
| Pynkylla hapdeng '''sequence file format'''s da kaba pyndonkam'''convert''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
| Bad, pynbeit ia ki records ha ka file da ka jingjrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka assignment: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| '''Extract''' ia u gene &amp;quot;HIV1gp3&amp;quot; ha positions 4587 sha 5165 na ka '''genomic''' sequence jong HIV.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
| Ka file “HIV.gb” la kynthup lang ha ka code files jong kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi kan don ia u code ba harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
| Sngewbha download bad peit ia ka. Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong workshops bad ai certificates naka bynta kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission kadon haka link bala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Kharlukhi na Shillong, bad ma nga U Hezekiah Lyngdoh ngan pynkutnoh. khublei ba phi la ïasnoh lang.|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Parsing-Data/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Parsing-Data/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Parsing-Data/Khasi"/>
				<updated>2018-05-31T09:48:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Khublei baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Parsing Data.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule kumno ban download ia ki '''FASTA''' bad '''GenBank''' files na ka '''NCBI''' database website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Bad ban '''Parse'''ia ki data files da kaba pyndonkam ia ki '''function'''s  ha ka  '''Sequence Input/Output''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka undergraduate biochemistry lane bioinformatics. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| bad ka basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Peit ia ka '''Python''' tutorials ha ka link ba la ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka : * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.64 bad * '''Mozilla Firefox '''browser 35.0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Ki scientific data jong ka biology ju store barabor ia ki ha ka text file kum '''FASTA''', '''GenBank''', '''EMBL''', '''Swiss-Prot''' kumta ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| Ia ki data files lah ban download na ka database websites.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Plie ia ka website link ba lah ai harum, da uno uno u web browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Ka web-page ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| To ngin download iaka '''FASTA''' bad '''GenBank''' files na ka bynta ka human '''insulin gene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| Ha ka search box, type: &amp;quot;human insulin&amp;quot;, click ha '''Search''' button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| Ka web-page ka pyni shibun tylli ki flies na ka bynta ka human '''insulin gene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| Ban pyni nuksa, ngan jied 4 tylli ki files kiba kyrteng “Homo sapiens Insulin mRNA”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ngan jied ia ki files ba duna ia ka 500 '''base''' pairs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Click ha ka check-box ban jied ia ka file ban download. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Wanrah ia u cursor sha “'''Send to'''” option, kaba don ha kyndong khlieh ka mon jong ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Click ha i selection button barit ba don u khnam ba kdew shapoh, ba don hajan ka “'''Send to'''” button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Hapoh ka heading “'''Choose destination'''”, click ha '''File''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Phi lah ban '''save''' ia kane ka file ha kano kano ka format, kiba don hapoh '''format''' drop-down list box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Jied '''FASTA''' na ki options ba ai hapoh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Nangta sa click ha '''Create file''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Ka dialog-box kan sa mih ha ka screen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32 &lt;br /&gt;
| Jied '''Open with''', click ha '''OK.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Ka file ka plie ha ka '''text editor'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Kane ka file ka pyni 4 tylli ki records, namar ngi la jied 4 tylli ki files ban download. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| U line banyngkong ha kawei pa kawei ka record u dei u '''identifier''' line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| U sdang da u “greater than &amp;gt;)” symbol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Nangta la pynbud da u'''sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| '''Save''' ia ka file ha '''home'''folder jong phi kum ka“sequence.fasta'”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Khang ia ka text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Pynbud ki juh ki syn jam kum haneng ban download ia ki files ha '''GenBank''' format&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| na ka bynta ki files ba la jied hashwa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Jied ia ka '''file format''' kum '''GenBank.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Shna ia ka file. Plie da u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Peit thuh ba ka sequence file ha '''GenBank''' format ka kham bun features ban ia ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| '''Save''' ia ka file kum &amp;quot;sequence.gb&amp;quot; ha ka '''home''' folder. Khang noh u text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Ban peit nuksa, ngi donkam ia ka FASTA file ba don '''record''' tang iwei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane, pynkhuid ia ki jingjied ba hashwa da kaba click biang ha ki check box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| Mynta, jied ia ka file “'''Human insulin gene complete cds'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| Click ha ka check-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Bad sa bud ia ki rukom kumba la pyni mynne ban '''save''' ia ka file ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| '''Save''' ia ka file kum &amp;quot;insulin.fasta&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Ia ki Biological data ba lah store ha kine ki files lah ban sei bad pynkylla da kaba pyndonkam da ka '''Biopython''' libraries. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Khang ia u text-editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ban sei ia ki data na data files la khot '''Parsing'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Jan ia baroh ki file formats lah ban parsed da kaba pyndonkam '''function'''s kiba don ha '''SeqIO''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Ki function jong ka '''SeqIO''' module kiba ju kham pyndonkam bha baroh ki long: '''parse, read, write''' bad '''convert'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Plie ia ka terminal da kaba nion lang ia '''Ctrl, Alt''' bad '''t''' keys. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''Ipython''' da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; ha ka prompt. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Nangta, '''import''' &amp;quot;SeqIO&amp;quot; module na '''Bio''' package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''from Bio import SeqIO'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Ngin ia sdang da ka function kaba kham donkam ka “'''parse'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka nuksa, ngan pyndonkam ka '''FASTA''' file ka ba don bun '''record'''s kaba ngi download hashwa na ka database. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Na ba bynta ka '''FASTA''' parsing ba kham suk, type kumne harum ha ka prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pyndonkam ia ka '''parse''' function ban read ia ki contents jong ka '''sequence.fasta''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, print '''record id''', sequence kaba don ha ka record bad ruh ia ka jingjrong jong ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Peit bha ruh ba ia ka '''parse''' function la pyndonkam ban read sequence data kum '''Sequence record objects'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| La ju pyndonkam barabor bad ka '''for''' loop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Ka pdiang ar tylli ki '''arguments''', kaba nyngkong dei ka file name ban read ia ka data. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Ka ba ar ka batai shai ia ka format jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Nion ia u '''Enter''' key ar sien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia u ''' identifier line, nangta bud sa u sequence uba don ha ka file, bad ruh ka jingjrong jong ka sequence na ka bynta baroh ki records ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Peit thuh ba ka '''FASTA''' format kam batai shai ia u alphabet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Te, ka output kan nym pyni ia ka kum ka '''DNA sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Ki juh ki synjam lah ban leh biang ban parse iaka '''GenBank''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| Ban pyni nuksa ngin pyndonkam ia ka '''GenBank''' file kaba ngi lah download mynne na ka database. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Nion ia u up-arrow key ban ioh ia ki lines jong ki code kiba ngi lah pyndonkam hashwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka kyrteng jong ka file sha ka '''sequence.gb '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka file format sha ka '''genbank.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| Ki code ba sah kin neh kumjuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Nion ia u '''Enter''' key arsien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| Hangne ruh ka output ka pyni ia ka '''record id''', '''sequence''' bad ka jingjrong jong ka sequence na ka bynta baroh ki records ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Peit thuh ba ka '''GenBank''' format ka pyntikna ia ka sequence kum ka DNA sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ia ki '''Swiss-prot''' bad ki file '''EMBL''' lah ban parse da kaba pyndonkam ia u juh u code kum haneng. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Lada ka file jong phi ka don uwei u record phi hap type ia ki line harum ban leh '''parsing'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Hangne, ngin pyndonkam iaka  '''FASTA''' file ba lah save mynne, ba tang uwei u record, uta u dei '''insulin.fasta ''' kum ka nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Peit thuh ba ngi lah dep pyndonkam ia ka '''read''' function ha jaka jong '''parse''' function. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ki contents na ka bynta ka file '''insulin.fasta'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Ka pyni ia ka sequence kum '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| Bad kiwei ki jinglong kum '''GI, accession number '''bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban peit ia ki jinglong ba shimet jong kane ka record kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''record dot seq'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka sequence ba don ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ki identifiers jong kane ka record, type: '''record dot id. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia u '''GI''' number bad accession number bad kumta ter ter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam ia u function ba lah ong haneng ban '''parse''' ia ki data files kiba phi kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin batai lyngkot).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi lah pule ban: download'''FASTA''' bad '''GenBank''' files na ka '''NCBI''' database website bad pyndonkam iaka  '''parse''' bad '''read''' functions na ka '''SeqIO''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Ban sei ia ki data kum ki  '''record id'''s, description bad sequences na '''FASTA''' bad '''GenBank''' files.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka bynta ka assignment-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
| Download ia ki '''FASTA''' files na ka bynta ka nucleotide sequence haka jingjied jong phi na '''NCBI''' database.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ki file jong ki sequences sha ki '''reverse complement'''s jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki lines of code kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ka  '''parse''' function ban '''load''' ia nucleotide sequences na ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
| Nangta, print ia ka reverse complements da kaba pyndonkam ia ka Sequence object’s built in '''reverse complement''' method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot ia kane ka spoken-tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
| Sngewbha download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshops bad ai ruh ia ki certificates sha kito ba pass ia ka on-line test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission ka don ka ha link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
|ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da u Yuwanki Kharlukhi na Shillong,bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh ngan pynkut noh. khublei ba phi la ïasnoh lang. &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Skill-Development--InStore-Promoter/C2/Interacting-with-a-customer/Khasi</id>
		<title>Skill-Development--InStore-Promoter/C2/Interacting-with-a-customer/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Skill-Development--InStore-Promoter/C2/Interacting-with-a-customer/Khasi"/>
				<updated>2018-05-30T04:34:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Khublei bad Pdiang sngewbha sha kane ka Spoken Tutorial halor '''Interacting with the customer.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Ki jingdonkam ka rukom kren ba tbit naka bynta ka jingdie ban ïaid bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| Ban pynbha ka jingtbit ban sngap bad ban kylli jingkylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ki synjam ba donkam ban die ki tiar sha u customer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Ban pyni bad kyntiew ïaki handset kiba la pyni &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| Pynshlur ïa ki custumer ba wan ban thied ïaka tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|Nabynta ka jingïakren ba treikam bha, u '''Store Promoter''' u donkam ban pynleit jingmut haki saw tylli kiba donkam eh.&lt;br /&gt;
Ki long: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Ban Sngewthuh ïaka rukom ïakren jong ki customer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
|Ka jingshai haka por ba ïa kren &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| Ka jingstad ban sngap &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
|Ka jingstad ban kylli ki jingkylli. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Te, To ngin sdang daka rukom ba ju jia haka jaka die.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|U customer u rung shapoh bad u sdang ban peit sawdong ka display counter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Kaei kaba u '''Promoter''' u dei ban leh ha kane ka por?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
|Nyngkong, ailad ïa u customer ban peit ïaka tiar bad ban ïit bniah ïaka dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
|Kumba 2 mins eiei, u '''Promoter''' um dei ban wan hapdeng lane pynthut ia u customer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Ban ïaishah ban sngapjar kamut ba ai por ïa ki customer ban sngew long trai hadien ba ki lah rung haka dukan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
|Mynta u '''Promoter''' u lah ban plie ïaka jingtyrwa die. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|U '''Promoter''' u dei ban pyni ïaka jinglong  kloi ban ïarap ïa ki customers ban pynhun ïaki jingdonkam jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
|Lah ban sdang ïa kane daka jingphuh samrkhie. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|bad ka jingkylli bajem kum “What kind of phone you are looking for?”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lane&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
|“Are you looking for a particular brand of phone?”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
|Haba ïa kren, kadei kaba bha ban kren haka ktien kaba ki customer ki kham lah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa: lada u customer u kren haka Hindi, ïa kren bad u haka Hindi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Haka por baroh, u '''Promoter''' umdei ban pynlong ïaki  customers ba kin sngew bym sngewtynnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|Ka jingpeit para khmat bad ka jingpynkhih ïaki kti ka ïarap ïa u  customer ban sngew suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|Ka sur bad rukom kren ba sngewtynnad ka long kongsan bha ha kane ka por. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
|Dakaba sdang daki jingkylli basuk, kan pynlong ïa u customer ban ai ki jingtip ba ïarap sha phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|U '''Promoter''' barabor u donkam ban sngap bha ïa u customer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
|Lada u customer u ong ba u kwah ka phone ba long “fancy”, wad kamut aiu “fancy” ïa uta u customer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
|ïa kane la khot '''“active listening”'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Kawei ka rukom ban pyni ka '''“active listening”''' ka long ban pynbud lane ong biang ïa kaei kaba u customer u lahdep ong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|Kane kan thaw ïaka dur ba bha ha khlieh jong u customer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|U '''Promoter''' u lah ruh ban  kylli ki jingkylli kum -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|Naka bynta kaei phi pyndonkam ïa ka phone jong phi? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| kiei jingtreikam kiba phi kwah haka phone? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| Kaei ka budget naka bynta ka phone? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| Phi kham lah ki '''touch screen''' phone ne ki phone '''qwerty keypad'''? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
|Ki '''Features''', ki advantage bad ki '''benefits''' ki ïarap ïaki customer ban “see” ïaka tiar khambha. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|Ki '''Features ''' ki dei ka jingbha lane ki jinglong jong ka tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
| Ki '''Customer ki thied ïaki jingmyntoi, ym tang ki jinglong jong ki tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|U '''Promoter''' u lah ban ïalam ïa u customer sha ka tiar badei kaban pynhun ïaki jingdonkam jong u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
|U lah ban ïthuh kiei ki jingdonkam bala pynpaw da u customer kiban pynhun daka tiar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|Te, u '''Promoter''' u lah ban ïarap shibun eh ban ithuh ïaka tiar kaba u customer u wad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa: Baroh ki tiar kiba don haka juh ka dor lane ka brand kaba u customer u don jingmut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
|Ki jingkylli kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
|Kumno u customer u thmu ban pyndonkam ïaka phone?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Hato ka mobile kadei naka bynta ïa lade ne kadei ka jingai sngewbha ïa kiwei? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
|Ka ïarap ban pynduna wut wut ïaka jingjied.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|Teng teng, ki customer ki buhrieh shaphang ban thied ïaka tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|Kane ka lah ban long ba u ne ka, kim pat hun ïaka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| dor , ka tiar, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ka dukan bad ka jingshakri jong ka, lane ïa u '''Store Promoter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Ka jingpynskhem shuh shuh ka leh kham bha ban ïaka jingsngewkhia haki customer bymlah ban rai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
|Ka rukum ïadei ba bha em ban weng ïaka jingbuhrieh ka long ban shu sngap bad ïai ap. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|Ailad ïaki customer ba kin ïathuh ïaki jingsngew jong ki baroh bad nangta sa jubab pat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
|Nyngkong, Mynjur ba ki  jingsngew ba pynpaw jong u customer kam long kumba ju long.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Nangta pynlong pat ïaki jingpyrshah sha ka jingmyntoi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|ïaki jingbym kwah pynpaw ka dor lah ban shimti daki ar tylli ki rukom khring. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|Nyngkong, U '''Store Promoter''' u dei ban pyrshang ban peit ïaka jingbym kwah pynpaw ïaka dor naka jingiohi jong u customer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa – u Promoter u lah ban kylli&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
|“Phi iohsngew ba dang don sa kiwei pat ki brand kiba don ka juh ka model haka dor kaba duna?”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
lane&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|“Phi ong ba phi ioh kham duna dor ia kane ka model ha kawei pat ka dukan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iathuh ai nga lada kadei ka juh ka model bad ki juh jinglong haka?”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba, baroh ki customer ki kwah ban thied ïaka tiar kaba kham duna ka dor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|Hynrei ki customer kin siew ka dor ba kham heh lada la pyni shuh shuh sha ki ïaki jingmyntoi ba ka tiar ka don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Kum ka jingneh slem jong ka tiar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Ki Service ba  ka dukan ka pynbiang &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Ka jinglah ban siew hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Return policy&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
|Ka  jingdon jong ki tiar kaba pynlah ïa u customer ban thied ïa baroh ki ba ïadei na kajuh ka dukan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|Ka rukom ban leh ïaka jingbymkwah pynpaw dor kaba ar ka long dakaba ai jingmut  daki tiar kiba kham duna ka dor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00 &lt;br /&gt;
|Kumno u '''Store Promoter''' u lah ban tip ba u customer u long la kloi ban thied?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|Ki jingpyni ban thied ki long dakaba kren lane ki ba khlem kren na ki customer ka pyni ba ki la long kloi ban thied. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
|Bunsien Ka dur khmat ka pynpaw lada u customer um pat kwah ban thied. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|Ki Customer kiba pynran dur lane ï kumba ki kulmar, kalah ban kdew ba kim pat kloi ban thied aka tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|Ki jingbym kren jong ki Customer ka pyni ba u '''Store Promoter''' udei ban pyrshang ban die, ka kynthup: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
|Ban ïaleh pyrshah ïaka jingpyrshang jong u '''Store Promoter'''’ ban ym pyn urlong ïaka jingïadie iathied. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Ka jingwad bniah bunsien ïaka tiar lane ka jingpeit sani dakaba thmu, ban bat ïaka, bad ban peit ïaka naki angle bapher bapher .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Ka jingphuh samrkhie lane ï kumba kmen haba peit ïaka tiar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Shim lane pyndonkam ïaka tiar haka sien ba ar lane ba lai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|Ka jingkhang noh iaka iajingdie ka jia ynda u nongdie bad u nongthied ki ïa mynjur haki kyndon jong ka jingïadie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|Bad u nongthied u raikut bad pynskhem ïaka jingmut  sha ka jingïasiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
|Ka jingkhang noh ïaka iajingdie kadei ban long kaba kut jong ka bynta jong ka jingïadie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
|Ha shilynter jong ka jingïadie, shimkabu ïaka technique jong ka '''“trial close”'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
|Kane kan pynthikna  ba phi don ïaka customer buy-in haka bakut jong ka jingïadie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|Ki nuksa jong ka “trial close” ki long -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|“Bah, phi lah sngewbiang bha iaka jingjied jong phi?”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
|“Hato ngan pyni biang iaki jingtreikam jong ka sha shisien?”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
|Dakaba pyndonkam ka trial close hashwa kaba kut jong ka jingïakynduh ka ai bor ïa phi halor jong ka jingïadie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
|Mynta pynshong kyntien ïaka “closing question”: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|“Ka lah long ba ngan rah noh ia kane ka tiar sha jaka ban siew?” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
|Lane  “Phin siew daka card ne daka pisa?” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|Lane  “phin siew lut noh mynta ne phi kwah ban shim daka scheme ba siew manka bnai?” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|Kylli kawei ka jingkylli shisien bad  ap ïaka jubab jong u customer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|Barabor Kandon ka jingsngewkhia haka por ba kylli jingkylli .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|iaishah bad Ap  tad ynda u customer yn pyrkhat bad u jubab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|Ai khublei ïa u nongthied, Pynthikna ïaki ba ki lah jied ka jingjied kaba khraw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
|Bad ïaid pat ban ïakren shaphang ka service, ter ter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Lada u customer um I lah rai, te sngap ïa u nong thied .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
|Bad pynthikna ba ka jingiakren kan long ba ïai plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
|Ha kata ka rukom u '''Store Promoter''' un pynioh ïaka jingshaniah haki khmat jong u customer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
|U customer u lah ban ym thied ha kane ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
|Hynrei un sa wanphai pat hadien ynda ki la kwah ban thied.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
|ka long kaba kongsan bha naka bynta u '''Store Promoter''' ban pynlong ka jingïadei baskhem bad baïaineh bad ki customer khnang ba kin wanphai biang pat sha ka dukan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|Ka jingsngew shanniah kadei ka jingsngew ba kordor jong ki customer lane ka jingsngew jong ki halor u retailer bad u '''Store Promoter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
|Ki rukom ban tei ïaka jingsngew shanniah ka kynthup:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Ban buh halor duh ïaki jingsngew tynnad jong ki customer, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
|ban ïai pynshisha ïaka jingrai jong ki customer,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Ban pynthikna ïaka rukom ban pyndonkam bha ïaka tiar, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
|Ban sngap ïaki jingnujor jong ki customer bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11 &lt;br /&gt;
| Ban pynbiang ka “above and beyond” service. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
|Hadien jong ka jingthied ïaki tiar kawan saka rukom ban siew. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
|Ka rukom ban siew  ka donkam ban pynïaid jai jai ïa u customer naka sale counter sha ka billing counter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
|Ki '''Sales Promoters''' ba treikam bha ki pynlong ban thied shuh ïaki tiar shwa ba ka jingïadie kan kut noh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
|Ban pynshlur naka bynta ban thied shuh ïaki tiar kadei ka jingkitkhlieh jong u sales Promoter, namar u/ka kiba ïa kren bad u customer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
|Bunsien Kum kita ki tiar ki ïadei bynta lang bad ka tiar kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, Extended warranties, extra batteries, extra storage, covers, accessories, ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
|Pynthikna ïa ki customer ba ki add-on item ki long kiba ïarap bha hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:05&lt;br /&gt;
|Khadduh ïaid pat sha ka jingïasiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
|Hadien ka jingsiew, aiti ïaka tiar ha ryngkat ki sop jong ki bad baroh ki add-on item sha u customer...da ka jingphuh samrkhie!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:18&lt;br /&gt;
| Dakane ngi lahpoi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:22&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot, Hakane ka tutorial ngi la pule kumno ban sngap bha bad ban ïakren bha bad ki customer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:29&lt;br /&gt;
|Pynshai ïaki jing artatien bad jingpyrshah jong ki customer bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:33&lt;br /&gt;
|Pynshlur ïa u customer ban thied ïaka tiar ryngkat bad ki addon items&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:38&lt;br /&gt;
| Ka video kaba don haka  link harum Ka batai lyngkot ïaka Spoken Tutorial Project.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
|Sngewbha download bad peit ïaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:46&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Team Ka pynlong workshop bad Ka ai certificates sha kito kiba pass ïaka on-line test jong ngi.  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
| Iaka Spoken Tutorial Project la bei tyngka daka  NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
| ïa kane ka tutorial la shna thik tang naka bynta ka Telecom Sector Skill Council.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ïa kane ka script la pynkylla sha ka ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong.  Khublei ba phi la ïasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Blast/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi"/>
				<updated>2018-05-29T06:09:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial shaphang u  ''' BLAST''' da kaba pyndonkam ki tools u '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai , ngin sa nang kumno  ban: '''run''' &amp;quot;BLAST&amp;quot; na ka bynta ka '''query sequence''' da kaba pyndonkam ki tools u Biopython.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
| Bad, '''parse''' ia u BLAST output ban tip kham bniah . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ban sngewthuh  ia kane ka tutorial, phi dei ban long kiba shemphang ha ka  undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
| Bad ka basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da  ka '''Python''' tutorials na ka link ba ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka: * '''Ubuntu''' Operating System version 14.10  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.64 bad ka internet ba trei kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|'''BLAST''' ka dei ka acronym  jong ka '''Basic Local Alignment Search Tool.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|Ka dei ka '''algorithm''' ban pyniapher  ki '''sequence''' information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Kane ka program ka pyniapher  ia ki '''nucleotide''' lane '''protein''' sequences sha ki sequences ha ki databases bad khein ia ka statistical significance jong ki matches .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| Ki don artylli ki rukom ban '''run''' ia ka BLAST:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Ka Local '''BLAST''' ha ka machine jong phi lane run '''BLAST''' lyngba ka Internet jong  ka NCBI servers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|Ki don ar tylli ki rukom ban pyndonkam  ia ka '''BLAST''' ha ka '''Biopython'''    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|Nyngkong, run  '''BLAST''' na ka bynta ka '''query sequence''' jong phi bad phin sa ioh  output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Ba ar, '''parse''' ka '''BLAST''' output na ka bynta ka jingkdew  ba kham bniah hadien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Ngin sa  plie ia ka '''terminal''' bad run '''BLAST''' na ka bynta ka nucleotide sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal da kaba nion sah  ia '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|Ha ka '''prompt''', type: '''ipython''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngan sa pyni kumno ban run ia ka '''BLAST''' lyngba ka internet da kaba pyndonkam da  ka '''NCBI BLAST''' service.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Type kumne harum ha ka prompt: '''from Bio.Blast Import NCBIWWW''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|Hadien , ban '''run''' ia u BLAST lyngba ka internet, type ia kaba bud  ha ka prompt.result= NCBIWWW.qblast(&amp;quot;blastn&amp;quot;,&amp;quot;nt&amp;quot;,&amp;quot;186429&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ka '''qblast function ''' ha ka '''NCBIWWW '''module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
|'''qblast function''' ka shim lai tylli ki '''arguments''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|Ka '''argument''' ba nyngkong  ka dei ka '''blast program''' ba pyndonkam haba  wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Ba ar, ka  pyntikna ia ka databases ban wad pyrshah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|Ka '''argument''' ba lai ka dei ka '''query sequence.''' jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Ka input jong  ka '''query sequence''' ka lah ban dei  ha ka rukon  jong ka '''GI''' number lane ka '''FASTA''' file. Lane, ka lah ban dei  ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane ka jingpyni, nga pyndonkam ia ka '''GI number''' na ka bynta ka '''nucleotide sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Ka '''GI number''' ka dei na ka bynta ka '''nucleotide sequence''' jong ka '''insulin''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Ka '''qblast function''' ka shim ruh ia kiwei ki jait option arguments .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|Kine ki arguments ki long kiba syrïem ha ki parameters bapher bapher ba phi lah ban buh ha ka '''BLAST''' web page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|Ka '''qblast function''' kan pynphai ia ka '''BLAST''' results ha ka '''xml''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|To ngin ia  phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|Ngi hap  ban pyndonkam da ka '''Blast''' program, ba tikna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|ka shong ruh lada ka query sequence jong ngi ka dei ka '''nucleotide''' lane '''protein sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Katba  ka query jong ngi ka dei ka '''nucleotide''', ngin pyndonkam ka '''blastn '''program bad  &amp;quot;nt&amp;quot; jong  ka '''nucleotide''' database.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah jong kine lah ban ioh na  '''NCBI BLAST''' webpage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|Ia ka '''blast output''' la buh ha ka variable '''result''', ha ka rukom jong ka '''xml''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Ka shong ha ka jingstet jong ka internet jong ngi ban pyndep ia ka jingwad jong ka '''BLAST'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Ka long ruh kaba donkam  ban save ia ka '''xml''' file ha ka disk shuwa ban iaid shakhmat.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Type ia ki line ba bud  ban'''save''' iaka '''xml file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|Kine ki lines jong ki code kin sa save ia ka jingwad kum '''blast.xml''' ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Phai sha ka '''home''' folder jong ngi  bad wad ia ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Click ha ka file bad check ia ka contents  (jingdon) jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Pyndonkam ia u code ba pyni ha kane ka text file, lada phi kwah ban pyndonkam ia u '''FASTA''' file kum u '''query'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Hangne u don u code, lada phi kwah ban pyndonkam ia ka '''sequence record object''' na ka '''FASTA''' file kum ka query. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
|To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|Ka bynta ba bud ka dei ban '''parse'''  ia ka file sha ka '''extract''' data.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|Ka bynta  ba nyngkong jong ka parsing ka dei ban plie ia ka '''xml''' file na ka bynta ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|Type kumne harum ha ka prompt. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Hadien , '''import''' ia ka module '''NCBIXML''' na &amp;quot;Bio.Blast&amp;quot; '''package'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|Type ia ki lines ba bud sha ka  '''parse''' ia ka '''Blast''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Ka BLAST '''record''' ka don ia baroh ki jingpyntip ba phi kwah ban '''extract''' na ka '''BLAST''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|To ngin ia print khyndiat ia ki jingpyntip shaphang baroh ki '''hit'''s  ha ki  '''blast report''' jong ngi kiba kham heh ban ha ki jaka ba ki mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|Type ia u code harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|Khnang ba  ka '''match''' kan  long kaba tikna, peit ba u  '''score''' u  dei ban rit  ia ka 0.01.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Na ka bynta uwei pa uwei u '''hsp''', kata ka mut, ki shijur ba heh score, ngi ioh ia ka '''title, length, hsp score, gaps''' bad '''expect value'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Ngin ia print ruh ia u '''string'''s uba don ia ka '''query''', ka database sequence ba la pynbeit bad u string ba pyntikna ia ka jingiadei bad jingbymiadei ki positions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
|Nion ia u '''Enter''' key arsien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Peit  ia ka jingmih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kawei pa kawei ka alignment, ngi don '''length, score, gaps, evalue''' bad '''strings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ioh ia ki jingpyntip ba donkam da kaba pyndonkam kiwei ki '''functions''',  ki ba don ha  '''Bio.Blast''' package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|Ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| To ngin ia khmih ia kaei kaba ngi lah leh haneng . Ha kane ka tutorial, ngi lah tip  kumno ban run ia ka '''BLAST''' na ka bynta ka query nucleotide sequence da kaba pyndonkam da u '''GI''' number.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Bad, ban parse ia u '''BLAST''' output da kaba pyndonkam da ka '''Bio.Blast.Record''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka assignment, run ''' BLAST Search''' na ka bynta ka '''protein''' sequence kaba ngi  kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|'''Save''' ia ka output file bad parse ia ka data kaba don ha ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ia ki lines ba don code , kumba lah pyni ha kane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
|Peit  ia u code. Katba  ka '''query''' jong ngi ka dei '''protein''' sequence, ngi lah pyndonkam '''blastp '''program and  &amp;quot;nr&amp;quot;, kata ka mut, ka protein database kaba  donkam na ka bynta ka '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Ka video kaba don ha ka link ba bud  ka batai shai  shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshops bad ai ruh ki certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jingtip ba  kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham pura ia  kane ka mission lah ban ioh na  link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien khasi da u Yuwanki Kharlukhi bad ma Nga u Hezekiah Lyngdoh ngan pynkut noh. Khublei shibun .&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Blast/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi"/>
				<updated>2018-05-29T06:01:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial shaphang u  ''' BLAST''' da kaba pyndonkam ki tools u '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai , ngin sa nang kumno  ban: '''run''' &amp;quot;BLAST&amp;quot; na ka bynta ka '''query sequence''' da kaba pyndonkam ki tools u Biopython.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
| Bad, '''parse''' ia u BLAST output ban tip kham bniah . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Ban sngewthuh  ia kane ka tutorial, phi dei ban long kiba shemphang ha ka  undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
| Bad ka basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Pyndonkam da  ka '''Python''' tutorials na ka link ba ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka: * '''Ubuntu''' Operating System version 14.10  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
('''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.64 bad ka internet ba trei kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|'''BLAST''' ka dei ka acronym  jong ka '''Basic Local Alignment Search Tool.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|Ka dei ka '''algorithm''' ban pyniapher  ki '''sequence''' information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Kane ka program ka pyniapher  ia ki '''nucleotide''' lane '''protein''' sequences sha ki sequences ha ki databases bad khein ia ka statistical significance jong ki matches .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| Ki don artylli ki rukom ban '''run''' ia ka BLAST:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Ka Local '''BLAST''' ha ka machine jong phi lane run '''BLAST''' lyngba ka Internet jong  ka NCBI servers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|Ki don ar tylli ki rukom ban pyndonkam  ia ka '''BLAST''' ha ka '''Biopython'''    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|Nyngkong, run  '''BLAST''' na ka bynta ka '''query sequence''' jong phi bad phin sa ioh  output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Ba ar, '''parse''' ka '''BLAST''' output na ka bynta ka jingkdew  ba kham bniah hadien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Ngin sa  plie ia ka '''terminal''' bad run '''BLAST''' na ka bynta ka nucleotide sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Plie ia ka terminal da kaba nion sah  ia '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|Ha ka '''prompt''', type: '''ipython''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngan sa pyni kumno ban run ia ka '''BLAST''' lyngba ka internet da kaba pyndonkam da  ka '''NCBI BLAST''' service.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Type kumne harum ha ka prompt: '''from Bio.Blast Import NCBIWWW''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|Next, to '''run''' the BLAST over internet, type the following at the prompt.result= NCBIWWW.qblast(&amp;quot;blastn&amp;quot;,&amp;quot;nt&amp;quot;,&amp;quot;186429&amp;quot;).&lt;br /&gt;
(Hadien , ban '''run''' ia u BLAST lyngba ka internet, type ia kaba bud  ha ka prompt.result= NCBIWWW.qblast(&amp;quot;blastn&amp;quot;,&amp;quot;nt&amp;quot;,&amp;quot;186429&amp;quot;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|We will use '''qblast function '''in the '''NCBIWWW '''module.&lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam da ka '''qblast function ''' ha ka '''NCBIWWW '''module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
|'''qblast function''' takes three '''arguments''':&lt;br /&gt;
('''qblast function''' ka shim lai tylli ki '''arguments''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|The first '''argument''' is the '''blast program''' to use for the search.&lt;br /&gt;
(Ka '''argument''' ba nyngkong  ka dei ka '''blast program''' ba pyndonkam haba  wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Second, specifies the databases to search against.&lt;br /&gt;
(Ba ar, ka  pyntikna ia ka databases ban wad pyrshah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|The third '''argument''' is  your '''query sequence.'''&lt;br /&gt;
(Ka '''argument''' ba lai ka dei ka '''query sequence.''' jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| The input for the '''query sequence''' can be in the form of '''GI''' number or a '''FASTA''' file. Or, it can also be a '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
(Ka input jong  ka '''query sequence''' ka lah ban dei  ha ka rukon  jong ka '''GI''' number lane ka '''FASTA''' file. Lane, ka lah ban dei  ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| For this demonstration, I am using the '''GI number''' for a '''nucleotide sequence'''. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta kane ka jingpyni, nga pyndonkam ia ka '''GI number''' na ka bynta ka '''nucleotide sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|The '''GI number''' is for a '''nucleotide sequence''' of '''insulin'''. &lt;br /&gt;
(Ka '''GI number''' ka dei na ka bynta ka '''nucleotide sequence''' jong ka '''insulin''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|The '''qblast function''' also takes a number of other option arguments.&lt;br /&gt;
(Ka '''qblast function''' ka shim ruh ia kiwei ki jait option arguments .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|These arguments are analogous to the different parameters you can set on the '''BLAST''' web page.&lt;br /&gt;
(Kine ki arguments ki long kiba syrïem ha ki parameters bapher bapher ba phi lah ban buh ha ka '''BLAST''' web page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|The '''qblast function''' will return the '''BLAST''' results in '''xml''' format.&lt;br /&gt;
(Ka '''qblast function''' kan pynphai ia ka '''BLAST''' results ha ka '''xml''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Back to the '''terminal'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia  phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|We have to use the appropriate '''Blast''' program,&lt;br /&gt;
(Ngi hap  ban pyndonkam da ka '''Blast''' program, ba tikna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|depending on whether our query sequence is a '''nucleotide''' or '''protein sequence'''. &lt;br /&gt;
(ka shong ruh lada ka query sequence jong ngi ka dei ka '''nucleotide''' lane '''protein sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Since our query is a '''nucleotide''', we will use '''blastn '''program and &amp;quot;nt&amp;quot; refers to the '''nucleotide''' database.&lt;br /&gt;
(Katba  ka query jong ngi ka dei ka '''nucleotide''', ngin pyndonkam ka '''blastn '''program bad  &amp;quot;nt&amp;quot; jong  ka '''nucleotide''' database.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Details about this are available at the '''NCBI BLAST''' webpage. &lt;br /&gt;
(Ki jingtip ba kham bniah jong kine lah ban ioh na  '''NCBI BLAST''' webpage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|The '''blast output''' is stored in the variable '''result''', in the form of an '''xml''' file.&lt;br /&gt;
(Ia ka '''blast output''' la buh ha ka variable '''result''', ha ka rukom jong ka '''xml''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
|Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Depending upon the speed of your Internet, it may take a few minutes to complete the '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
(Ka shong ha ka jingstet jong ka internet jong ngi ban pyndep ia ka jingwad jong ka '''BLAST'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| It is important to save the '''xml''' file on the disk before processing further.&lt;br /&gt;
(Ka long ruh kaba donkam  ban save ia ka '''xml''' file ha ka disk shuwa ban iaid shakhmat.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Type the following lines to '''save''' the '''xml file. '''&lt;br /&gt;
(Type ia ki line ba bud  ban'''save''' iaka '''xml file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|These lines of code will save the search result as '''blast.xml''' in the '''home''' folder.&lt;br /&gt;
(Kine ki lines jong ki code kin sa save ia ka jingwad kum '''blast.xml''' ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Navigate to your '''home''' folder and locate the file.&lt;br /&gt;
(Phai sha ka '''home''' folder jong ngi  bad wad ia ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Click on the file and check the contents of the file.&lt;br /&gt;
(Click ha ka file bad check ia ka contents  (jingdon) jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Use the code shown in this text file, if you want to use a '''FASTA''' file as a '''query'''. &lt;br /&gt;
(Pyndonkam ia u code ba pyni ha kane ka text file, lada phi kwah ban pyndonkam ia u '''FASTA''' file kum u '''query'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Here is the code, if you want to use '''sequence record object''' from a '''FASTA''' file as a query. &lt;br /&gt;
(Hangne u don u code, lada phi kwah ban pyndonkam ia ka '''sequence record object''' na ka '''FASTA''' file kum ka query. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
|Back to the '''terminal'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|The next step is to '''parse''' the file to '''extract''' data.&lt;br /&gt;
(Ka bynta ba bud ka dei ban '''parse'''  ia ka file sha ka '''extract''' data.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|The first step in parsing is to open the '''xml''' file for input.&lt;br /&gt;
(Ka bynta  ba nyngkong jong ka parsing ka dei ban plie ia ka '''xml''' file na ka bynta ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|Type the following at the prompt. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type kumne harum ha ka prompt. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Next, '''import''' the module '''NCBIXML''' from &amp;quot;Bio.Blast&amp;quot; '''package'''.&lt;br /&gt;
(Hadien , '''import''' ia ka module '''NCBIXML''' na &amp;quot;Bio.Blast&amp;quot; '''package'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|Type the following lines to '''parse''' the '''Blast''' output.&lt;br /&gt;
(Type ia ki lines ba bud sha ka  '''parse''' ia ka '''Blast''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|A BLAST '''record''' contains all the information you want to '''extract''' from the '''BLAST''' output.&lt;br /&gt;
(Ka BLAST '''record''' ka don ia baroh ki jingpyntip ba phi kwah ban '''extract''' na ka '''BLAST''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|Let us print out some information about all the '''hit'''s in our '''blast report''' greater than a particular threshold. &lt;br /&gt;
(To ngin ia print khyndiat ia ki jingpyntip shaphang baroh ki '''hit'''s  ha ki  '''blast report''' jong ngi kiba kham heh ban ha ki jaka ba ki mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|Type the following code. &lt;br /&gt;
(Type ia u code harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|For a '''match''' to be significant, expect '''score''' should be less than 0.01.&lt;br /&gt;
(Khnang ba  ka '''match''' kan  long kaba tikna, peit ba u  '''score''' u  dei ban rit  ia ka 0.01.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| For each '''hsp''', that is, high scoring pair, we get the '''title, length, hsp score, gaps''' and '''expect value'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta uwei pa uwei u '''hsp''', kata ka mut, ki shijur ba heh score, ngi ioh ia ka '''title, length, hsp score, gaps''' bad '''expect value'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|We will also print '''string'''s containing the '''query''', the aligned database sequence and string specifying the match and mismatch positions. &lt;br /&gt;
(Ngin ia print ruh ia u '''string'''s uba don ia ka '''query''', ka database sequence ba la pynbeit bad u string ba pyntikna ia ka jingiadei bad jingbymiadei ki positions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
|Press '''Enter''' key twice to get the output.&lt;br /&gt;
(Nion ia u '''Enter''' key arsien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Observe the output.&lt;br /&gt;
(Peit  ia ka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|For each alignment, we have '''length, score, gaps, evalue''' and '''strings'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta kawei pa kawei ka alignment, ngi don '''length, score, gaps, evalue''' bad '''strings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|You can extract the required information using other '''functions''', available in '''Bio.Blast''' package.&lt;br /&gt;
(Phi lah ban ioh ia ki jingpyntip ba donkam da kaba pyndonkam kiwei ki '''functions''',  ki ba don ha  '''Bio.Blast''' package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|We have come to the end of this tutorial.&lt;br /&gt;
(Ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Let's summarize. In this tutorial, we have learnt to run '''BLAST''' for the query nucleotide sequence using '''GI''' number.&lt;br /&gt;
(To ngin ia khmih ia kaei kaba ngi lah leh haneng . Ha kane ka tutorial, ngi lah tip  kumno ban run ia ka '''BLAST''' na ka bynta ka query nucleotide sequence da kaba pyndonkam da u '''GI''' number.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|And, parse the '''BLAST''' output using '''Bio.Blast.Record''' module.&lt;br /&gt;
(Bad, ban parse ia u '''BLAST''' output da kaba pyndonkam da ka '''Bio.Blast.Record''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| For the assignment, run''' BLAST Search''' for a '''protein''' sequence of your choice. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka assignment, run ''' BLAST Search''' na ka bynta ka '''protein''' sequence kaba ngi  kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|'''Save''' the output file and parse the data contained in the file.&lt;br /&gt;
('''Save''' ia ka output file bad parse ia ka data kaba don ha ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Your completed assignment should have the following lines of code, as shown in this file.&lt;br /&gt;
(Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ia ki lines ba don code , kumba lah pyni ha kane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
|Observe the code. Since our '''query''' is '''protein''' sequence, we have used '''blastp '''program and &amp;quot;nr&amp;quot;, that is, non-redundant protein database for the '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
(Peit  ia u code. Katba  ka '''query''' jong ngi ka dei '''protein''' sequence, ngi lah pyndonkam '''blastp '''program and  &amp;quot;nr&amp;quot;, kata ka mut, ka protein database kaba  donkam na ka bynta ka '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| The video at the following link summarizes the Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
(Ka video kaba don ha ka link ba bud  ka batai shai  shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Please download and watch it. &lt;br /&gt;
(Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| The Spoken Tutorial Project team conducts workshops and gives certificates for those who pass an online test. &lt;br /&gt;
(Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshops bad ai ruh ki certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|For more details, please write to us. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka jingtip ba  kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial Project is funded by NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
(Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|More information on this mission is available at the link shown. &lt;br /&gt;
(Ki jingtip ba kham pura ia  kane ka mission lah ban ioh na  link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| This is Snehalatha from '''IIT Bombay''' signing off. Thank you for joining. &lt;br /&gt;
(Nga dei ka Snehalatha na '''IIT Bombay'''signing off. Khublei shibun .&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi"/>
				<updated>2018-05-29T05:56:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01 &lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Manipulating Sequences.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06   &lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam ki tools ka '''Biopython''': Ban pynmih ia u random DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Phiah ia u DNA sequence ha ki jaka ba lah buh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Pyndait lang ia artylli ki sequences ban pynlong kawei ka sequence ba thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Wad ia ka jingjrong jong ka sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| Niew ia ki number jong ki  '''base''' lane ki dkhot jong u '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Wad ia u base ba la thmu lane bynta jong u string&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka '''sequence object''' sha ka mutable sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Bad ka basic Python programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| Lada em, peit ia ki tutorials '''Python''' ha ka link ba la ai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpreter''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|  '''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|  To ngin ia plie iaka '''terminal''' bad sdang ia ka '''ipython interpreter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|  Nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' and '''t''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|  Ha ka prompt, type: &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
|  Ka '''Ipython''' prompt kan sa mih ha ka screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam ia ka Biopython, ngi lah ban pynmih ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence ha kano kano ka jingjrong  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia pynmih ia ka sequence object na ka bynta ka DNA sequence kaba 20 bases&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: &amp;quot;import random&amp;quot;, bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Nangta, import '''Seq '''module na '''Bio '''package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Bunsien '''Seq''' ngi ju pronounce kum '''seek'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|  Ha ka prompt, type: '''From Bio dot Seq import Seq'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|  Ngin pyndonkam da ka '''Bio.Alphabet''' module ban pyntikna ia ki alphabets ha ka DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
|  Type: '''from Bio dot Alphabet import generic underscore dna.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Type ia ki '''command''' harum ban shna ia ka sequence object na ka bynta ka randon DNA sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|  Buh ia ka sequence ha ka variable '''dna1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Sngewbha peit: ha kane ka command, pyndonkam ar tylli ki single quotes ha ka jaka ka double quote. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna1'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Lada phi kwah ka sequence ba thymmai, nion u up-arrow key ban ioh ia ka juh ka command kum haneng. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type ia ka kyrteng ka variable '''dna1.''' Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni iaka DNA sequence ba thymmai kaba pher na kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Shaphang ka '''Sequence Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Ka '''sequence objects''' ha ka jingshisha ka long kum ka '''Python string'''s.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Te, bud beit ia ka rukom leh kumba leh ia ka Python strings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Ha ka Python, ngi niew ia ki characters ha ka string kaba sdang na 0, ha jaka u 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| U character ba nyngkong ha ka sequence u dei u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Teng teng ngi hap ban trei tang shi bynta jong ka sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin ia peit kumno ban sei ia ki bynta jong ka string bad buh ia ki kum ki sequence objects.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Nuksa, ngin '''slice''' ia ka DNA sequence ha ki ar bynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Nyngkong, hapdeng ki bases 6 bad 7.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Kane kan sei ia ka fragment na kaba sdang jong ka sequence sha ka base ba 6 ha ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Ka slice ba ar kan dei hapdeng ka bases 11 bad 12.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Ka fragment ba ar kan dei na ka base ba 12 shaduh ba kut jong ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| Type ia ka command ba harum, ha ka prompt, ban sei ia ka fragment ba nyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| '''String1 equal to dna1 within brackets 0 semi-colon 6.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| '''string1''' ka dei ka variable ban lum ia ka fragment ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ki command ba bud kin long beit kum ha ka Python.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Hapoh kine ki brackets dei ki jaka ba sdang bad ba sangeh ba ba la pyniakhlad da u colon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Kine ki jaka ki kynthup lang ia kaba sdang hynrei khlem kynthup ïaki ha ka jaka ba sangeh. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;string1&amp;quot;, nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka fragment ba nyngkong kum ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Ban sei ia ka string ba ar na ka sequence, nion ia u up-arrow key bad '''edit''' ia ka command kumne harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka ka kyrteng jong u variable sha ka '''string2''' bad jaka sha u '''11 '''bad '''20'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: &amp;quot;string2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka fragment ba ar ruh kum ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| To ngin pynlong ïaki kawei, kata, ban pyndait lang ia baroh ar ki '''strings ''' ban pynlong u fragment ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| Buh ia ka sequence ba thymmai ha ka variable '''dna2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Type: '''dna2 equal to string1 plus string2'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba: ngim lah ban thep ki sequence da ki alphabets ki bym iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Kata ka mut, ngim lah ban pynlong kawei ia ka DNA sequence bad ka protein sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ki ar tylli ki sequences ki dei ban don kajuh ka alphabet attribute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka sequence ba thymmai kaba dei ka jing pyndait lang jong u '''string1''' bad '''string2.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia ka jingjrong jong ka sequence ba thymmai, ngin pyndonkam da ka '''len '''function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;len&amp;quot; hapoh parenthesis&amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka sequence kaba jrong 15 bases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban niew ia ka jingdon jong ki bases bapher bapher ha ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, ngin pyndonkam da ka '''count  ''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa – ban niew ia ka jingdon jong u alanines ba don ha ka sequence, ngi type ia ka command ka ba harum: '''dna2 dot count''' hapoh parenthesis hapoh double quotes alphabet A. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka jingdon jong u alanines ha ka sequence '''dna2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Ban shem ia u jait base ne u dkhot jong u string, ngin pyndonkam da u '''find  ''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Type: '''dna2 dot find''' hapoh parenthesis hapoh double quotes &amp;quot;GC&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka jaka ba nyngkong kaba mih ka '''GC''' ha u string.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| Ha ka jingshisha ia ka sequence object um ju lah ban pynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia ka sequence, ngi dei ban pynkylla iaka sha ka mutable sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, type: '''dna3 equal to dna2 dot to mutable''' plie bad khang ia u parenthesis. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna3''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Mynta ngin sa lah ban pynkylla ia ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| To ngin ia bujli ia u '''base''' na ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa – ban bujli ia u base uba don ha ka jaka ba 5 sha ka alanine, type: '''dna3 within brackets 5 equal to within double quotes alphabet A.'''  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia ka output. Ka '''cytosine''' ha ka jaka ba 5 la shah bujli da u '''alanine'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| Ban bujli ia ka shi bynta jong u '''string''', type ia ka command ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| '''Dna3 within brackets 6 semi-colon 10 equal to within double quotes ATGC.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ki 4 tylli ki bases na ka jaka ba 6 haduh 9 kiba shah bujli da ki bases '''ATGC''' ba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Shisien ba phi lahdep dep pynkylla ia ka sequence object, pynkylla biang ia ka sha ka “read only” form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Type kumne harum'''dna4 equal to dna3 dot to seq open and close parenthesis'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna4.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi lah pule ban *  Generate a random DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Slice ia ka DNA sequence ha ki jaka ba lah buh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
| Pyndait lang ar tylli ki sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai, kata ka mut, ban pynlong kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| Ngi lah pule ruh kumno ban: * use '''len, count''' bad '''find''' functions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia ka sequence object sha ka mutable sequence object bad ban bujli ia u base lane shi bynta jong u string.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka assignment, wad ia uno uno u '''DNA sequence''' uba 30 bases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam da u Biopython tools, khein ia ka GC percentage bad molecular weight jong ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi kan long kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka '''GC'''content ha ka percentage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka molecular weight jong ka DNA sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong workshops bad ai certificates.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
| Sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken-Tutorial project la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da u Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, Bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh, ngan pynkut noh. Khublei ba phi la ïasnoh lang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi"/>
				<updated>2018-05-29T05:54:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01 &lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Manipulating Sequences.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06   &lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam ki tools ka '''Biopython''': Ban pynmih ia u random DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Phiah ia u DNA sequence ha ki jaka ba lah buh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Pyndait lang ia artylli ki sequences ban pynlong kawei ka sequence ba thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Wad ia ka jingjrong jong ka sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
    Niew ia ki number jong ki  '''base''' lane ki dkhot jong u '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Wad ia u base ba la thmu lane bynta jong u string&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka '''sequence object''' sha ka mutable sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Bad ka basic Python programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| Lada em, peit ia ki tutorials '''Python''' ha ka link ba la ai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpreter''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|  '''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|  To ngin ia plie iaka '''terminal''' bad sdang ia ka '''ipython interpreter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|  Nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' and '''t''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|  Ha ka prompt, type: &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
|  Ka '''Ipython''' prompt kan sa mih ha ka screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam ia ka Biopython, ngi lah ban pynmih ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence ha kano kano ka jingjrong  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| To mynta ngin ia pynmih ia ka sequence object na ka bynta ka DNA sequence kaba 20 bases&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: &amp;quot;import random&amp;quot;, bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Nangta, import '''Seq '''module na '''Bio '''package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Bunsien '''Seq''' ngi ju pronounce kum '''seek'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|  Ha ka prompt, type: '''From Bio dot Seq import Seq'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
|  Ngin pyndonkam da ka '''Bio.Alphabet''' module ban pyntikna ia ki alphabets ha ka DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
|  Type: '''from Bio dot Alphabet import generic underscore dna.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Type ia ki '''command''' harum ban shna ia ka sequence object na ka bynta ka randon DNA sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|  Buh ia ka sequence ha ka variable '''dna1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Sngewbha peit: ha kane ka command, pyndonkam ar tylli ki single quotes ha ka jaka ka double quote. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna1'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Lada phi kwah ka sequence ba thymmai, nion u up-arrow key ban ioh ia ka juh ka command kum haneng. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type ia ka kyrteng ka variable '''dna1.''' Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni iaka DNA sequence ba thymmai kaba pher na kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Shaphang ka '''Sequence Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
   Ka '''sequence objects''' ha ka jingshisha ka long kum ka '''Python string'''s.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Te, bud beit ia ka rukom leh kumba leh ia ka Python strings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Ha ka Python, ngi niew ia ki characters ha ka string kaba sdang na 0, ha jaka u 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| U character ba nyngkong ha ka sequence u dei u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Teng teng ngi hap ban trei tang shi bynta jong ka sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin ia peit kumno ban sei ia ki bynta jong ka string bad buh ia ki kum ki sequence objects.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| Nuksa, ngin '''slice''' ia ka DNA sequence ha ki ar bynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Nyngkong, hapdeng ki bases 6 bad 7.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Kane kan sei ia ka fragment na kaba sdang jong ka sequence sha ka base ba 6 ha ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| Ka slice ba ar kan dei hapdeng ka bases 11 bad 12.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| Ka fragment ba ar kan dei na ka base ba 12 shaduh ba kut jong ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| Type ia ka command ba harum, ha ka prompt, ban sei ia ka fragment ba nyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| '''String1 equal to dna1 within brackets 0 semi-colon 6.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| '''string1''' ka dei ka variable ban lum ia ka fragment ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ki command ba bud kin long beit kum ha ka Python.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Hapoh kine ki brackets dei ki jaka ba sdang bad ba sangeh ba ba la pyniakhlad da u colon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Kine ki jaka ki kynthup lang ia kaba sdang hynrei khlem kynthup ïaki ha ka jaka ba sangeh. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;string1&amp;quot;, nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka fragment ba nyngkong kum ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| Ban sei ia ka string ba ar na ka sequence, nion ia u up-arrow key bad '''edit''' ia ka command kumne harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia ka ka kyrteng jong u variable sha ka '''string2''' bad jaka sha u '''11 '''bad '''20'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: &amp;quot;string2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Mynta ngi ioh ia ka fragment ba ar ruh kum ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| To ngin pynlong ïaki kawei, kata, ban pyndait lang ia baroh ar ki '''strings ''' ban pynlong u fragment ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
| Buh ia ka sequence ba thymmai ha ka variable '''dna2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Type: '''dna2 equal to string1 plus string2'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw ba: ngim lah ban thep ki sequence da ki alphabets ki bym iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Kata ka mut, ngim lah ban pynlong kawei ia ka DNA sequence bad ka protein sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ki ar tylli ki sequences ki dei ban don kajuh ka alphabet attribute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka sequence ba thymmai kaba dei ka jing pyndait lang jong u '''string1''' bad '''string2.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Ban ioh ia ka jingjrong jong ka sequence ba thymmai, ngin pyndonkam da ka '''len '''function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;len&amp;quot; hapoh parenthesis&amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka sequence kaba jrong 15 bases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban niew ia ka jingdon jong ki bases bapher bapher ha ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, ngin pyndonkam da ka '''count  ''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa – ban niew ia ka jingdon jong u alanines ba don ha ka sequence, ngi type ia ka command ka ba harum: '''dna2 dot count''' hapoh parenthesis hapoh double quotes alphabet A. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka jingdon jong u alanines ha ka sequence '''dna2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Ban shem ia u jait base ne u dkhot jong u string, ngin pyndonkam da u '''find  ''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Type: '''dna2 dot find''' hapoh parenthesis hapoh double quotes &amp;quot;GC&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka jaka ba nyngkong kaba mih ka '''GC''' ha u string.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| Ha ka jingshisha ia ka sequence object um ju lah ban pynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia ka sequence, ngi dei ban pynkylla iaka sha ka mutable sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, type: '''dna3 equal to dna2 dot to mutable''' plie bad khang ia u parenthesis. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna3''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Mynta ngin sa lah ban pynkylla ia ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| To ngin ia bujli ia u '''base''' na ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa – ban bujli ia u base uba don ha ka jaka ba 5 sha ka alanine, type: '''dna3 within brackets 5 equal to within double quotes alphabet A.'''  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia ka output. Ka '''cytosine''' ha ka jaka ba 5 la shah bujli da u '''alanine'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| Ban bujli ia ka shi bynta jong u '''string''', type ia ka command ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| '''Dna3 within brackets 6 semi-colon 10 equal to within double quotes ATGC.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ki 4 tylli ki bases na ka jaka ba 6 haduh 9 kiba shah bujli da ki bases '''ATGC''' ba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Shisien ba phi lahdep dep pynkylla ia ka sequence object, pynkylla biang ia ka sha ka “read only” form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Type kumne harum'''dna4 equal to dna3 dot to seq open and close parenthesis'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: '''dna4.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi lah pule ban *  Generate a random DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Slice ia ka DNA sequence ha ki jaka ba lah buh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
| Pyndait lang ar tylli ki sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai, kata ka mut, ban pynlong kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| Ngi lah pule ruh kumno ban: * use '''len, count''' bad '''find''' functions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ia ka sequence object sha ka mutable sequence object bad ban bujli ia u base lane shi bynta jong u string.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka assignment, wad ia uno uno u '''DNA sequence''' uba 30 bases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam da u Biopython tools, khein ia ka GC percentage bad molecular weight jong ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi kan long kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka '''GC'''content ha ka percentage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka molecular weight jong ka DNA sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong workshops bad ai certificates.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
| Sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken-Tutorial project la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da u Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, Bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh, ngan pynkut noh. Khublei ba phi la ïasnoh lang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-05-29T05:40:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:01 &lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngin ia pule shaphang ki jingling ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
|Ki jingpyntip shaphang ban download bad ban install ha ka Linux Operating System&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Bad ka '''translation''' ia ka DNA sequence sha ka protein sequence pyndonkam da ki tiar ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
| bad ka basic ''' Python''' programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
| Peit ia ki ''Python''' tutorial ha ka link bala ai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41 &lt;br /&gt;
|'''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| '''Ipython''' version 0.12.1 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
| Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Ia ki tiar jong ka '''Biopython''' lah ju pyndonkam na ka bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
| '''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 &lt;br /&gt;
|Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
| Ka don ia ki tools ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31 &lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Ki code ban peit ia ka alignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Jingpyntip shaphang ban download&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 &lt;br /&gt;
|Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|  Ki software ba donkam kin sa install hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13 &lt;br /&gt;
|  Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Nga lah dep install lypa ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Ka '''IPython'''prompt ka paw ha screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38  &lt;br /&gt;
|Ban pyntikna ba lah install ia ka'''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48 &lt;br /&gt;
| Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' lah install&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54 &lt;br /&gt;
| Hangne, to ngan pynkynmaw ia phi ba ka'''Python''' language ka long case sensitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59 &lt;br /&gt;
| Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04 &lt;br /&gt;
| Kumba long, u lain haneng, u, “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12 &lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka '''DNA sequence''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19 &lt;br /&gt;
| Ki rukom pyndonkam ki long harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22 &lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27 &lt;br /&gt;
|Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32 &lt;br /&gt;
| Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37  &lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42 &lt;br /&gt;
| Ka code naka bynta u '''protein''' sequence barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46 &lt;br /&gt;
| ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52  &lt;br /&gt;
|To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 &lt;br /&gt;
|Ban shna ia ka sequence object, import ïaka ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02  &lt;br /&gt;
| Ka ''' Seq '''module ka ai iaki rukom ban pyllang bad ban shna ia ki sequence objects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  &lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
| Nangta, batai shai ia ki alphabets ha ka strand, haba shna ia ka '''sequence object''' jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24 &lt;br /&gt;
|Kata ban thikna lada ia ka sequence jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32 &lt;br /&gt;
| Ban leh kumta, ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38 &lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48 &lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' statements ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56  &lt;br /&gt;
|Buh ia u sequence object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01 &lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum ha ki normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08 &lt;br /&gt;
| Pyndait ia ki sequence hapoh ki double quotes bad parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
|  Ngi tip ba ka sequence jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot. Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26  &lt;br /&gt;
|Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30 &lt;br /&gt;
| To ngin thoh ia ka coding '''DNA''' strand sha ka ''' mRNA.''' Ba ïadei bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35  &lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39 &lt;br /&gt;
| Type ia ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41 &lt;br /&gt;
|Buh ia ka output ha ka variable '''mrna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45 &lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55 &lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka output, type: ''' mrna.''' Nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Khmih thuh ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sequence da ka '''Uracil'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09 &lt;br /&gt;
|Kaba bud, ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sequence pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16 &lt;br /&gt;
| Type ia kine ki code harum: '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27  &lt;br /&gt;
|Ka translate method '''RNA''' lane '''DNA''' sequence da kaba pyndom ia ka standard genetic code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36 &lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka amino acid sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 &lt;br /&gt;
|Ka output ka pyni ruh ia ka thup jingtip naka bynta ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sequence lah pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47 &lt;br /&gt;
|Khmih thuh ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sequence. U kdew ia ka '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53 &lt;br /&gt;
|  Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom iaid jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11  &lt;br /&gt;
|Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20 &lt;br /&gt;
|Bud ïaki code ba dang sah kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24 &lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla ia ka '''DNA''' sequence sha ka '''protein''' sequence.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Ka '''DNA''' sequence kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sequence da kaba pyndonkam da une u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37 &lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Ki jinglong ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Ka thup jingtip shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Ban shna sequence object na ka bynta ka '''DNA''' strand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| '''Transcription''' ia ka DNA sequence sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
| '''Translation''' ia ka '''mRNA''' sha ka protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka bynta ka assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 &lt;br /&gt;
|Pynkylla ka '''DNA''' sequence ba lah ai sha ka '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08 &lt;br /&gt;
|Ka protein sequence ka don ia ka '''stop codon'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 &lt;br /&gt;
|Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh U '''stop codon'''uba nyngkong haka frame&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 &lt;br /&gt;
|Peit thuh ba ngi lah pyndonkam ka argument'''to underscore stop'''  ha ka '''translate''' method. Peit ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Ia u '''stop codon''' hi khlem shym la pynkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| U stop symbol u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43&lt;br /&gt;
|   Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong workshop bad ai certificates sha kito ba pass ia ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|  Khambuh ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03 &lt;br /&gt;
|ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, khublei ba phi la ïasnoh lang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-04-23T10:09:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:01 &lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05 &lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngin ia pule shaphang ki jingling ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
|Ki jingpyntip shaphang ban download bad ban install ha ka Linux Operating System&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Bad ka '''translation''' ia ka DNA sequence sha ka protein sequence pyndonkam da ki tiar ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
| bad ka basic ''' Python''' programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
| Peit ia ki ''Python''' tutorial ha ka link bala ai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41 &lt;br /&gt;
|'''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| '''Ipython''' version 0.12.1 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
| Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Ia ki tiar jong ka '''Biopython''' lah ju pyndonkam na ka bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
| '''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 &lt;br /&gt;
|Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
| Ka don ia ki tools ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31 &lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Ki code ban peit ia ka alignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Jingpyntip shaphang ban download&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|  Ki software ba donkam kin sa install hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13 &lt;br /&gt;
|  Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Nga lah dep install lypa ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Ka '''IPython'''prompt ka paw ha screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38  &lt;br /&gt;
|Ban pyntikna ba lah install ia ka'''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48 &lt;br /&gt;
| Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' lah install&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54 &lt;br /&gt;
| Hangne, to ngan pynkynmaw ia phi ba ka'''Python''' language ka long case sensitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59 &lt;br /&gt;
| Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04 &lt;br /&gt;
| Kumba long, u lain haneng, u, “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12 &lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka '''DNA sequence''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19 &lt;br /&gt;
| Ki rukom pyndonkam ki long harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22 &lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27 &lt;br /&gt;
|Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32 &lt;br /&gt;
| Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37  &lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42 &lt;br /&gt;
| Ka code naka bynta u '''protein''' sequence barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46 &lt;br /&gt;
| ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52  &lt;br /&gt;
|To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 &lt;br /&gt;
|Ban shna ia ka sequence object, import ïaka ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02  &lt;br /&gt;
| Ka ''' Seq '''module ka ai iaki rukom ban pyllang bad ban shna ia ki sequence objects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  &lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
| Nangta, batai shai ia ki alphabets ha ka strand, haba shna ia ka '''sequence object''' jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24 &lt;br /&gt;
|Kata ban thikna lada ia ka sequence jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32 &lt;br /&gt;
| Ban leh kumta, ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38 &lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48 &lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' statements ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56  &lt;br /&gt;
|Buh ia u sequence object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01 &lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum ha ki normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08 &lt;br /&gt;
| Pyndait ia ki sequence hapoh ki double quotes bad parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
|  Ngi tip ba ka sequence jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot. Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26  &lt;br /&gt;
|Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30 &lt;br /&gt;
| To ngin thoh ia ka coding '''DNA''' strand sha ka ''' mRNA.''' Ba ïadei bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35  &lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39 &lt;br /&gt;
| Type ia ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41 &lt;br /&gt;
|Buh ia ka output ha ka variable '''mrna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45 &lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55 &lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka output, type: ''' mrna.''' Nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Khmih thuh ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sequence da ka '''Uracil'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09 &lt;br /&gt;
|Kaba bud, ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sequence pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16 &lt;br /&gt;
| Type ia kine ki code harum: '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27  &lt;br /&gt;
|Ka translate method '''RNA''' lane '''DNA''' sequence da kaba pyndom ia ka standard genetic code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36 &lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka amino acid sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 &lt;br /&gt;
|Ka output ka pyni ruh ia ka thup jingtip naka bynta ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sequence lah pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47 &lt;br /&gt;
|Khmih thuh ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sequence. U kdew ia ka '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53 &lt;br /&gt;
|  Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom iaid jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11  &lt;br /&gt;
|Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20 &lt;br /&gt;
|Bud ïaki code ba dang sah kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24 &lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla ia ka '''DNA''' sequence sha ka '''protein''' sequence.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Ka '''DNA''' sequence kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sequence da kaba pyndonkam da une u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37 &lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Ki jinglong ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Ka thup jingtip shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Ban shna sequence object na ka bynta ka '''DNA''' strand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| '''Transcription''' ia ka DNA sequence sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
| '''Translation''' ia ka '''mRNA''' sha ka protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka bynta ka assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 &lt;br /&gt;
|Pynkylla ka '''DNA''' sequence ba lah ai sha ka '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08 &lt;br /&gt;
|Ka protein sequence ka don ia ka '''stop codon'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 &lt;br /&gt;
|Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh U '''stop codon'''uba nyngkong haka frame&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 &lt;br /&gt;
|Peit thuh ba ngi lah pyndonkam ka argument'''to underscore stop'''  ha ka '''translate''' method. Peit ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Ia u '''stop codon''' hi khlem shym la pynkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| U stop symbol u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43&lt;br /&gt;
|   Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong workshop bad ai certificates sha kito ba pass ia ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|  Khambuh ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03 &lt;br /&gt;
|ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, khublei ba phi la ïasnoh lang.|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-04-23T10:06:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|00:01 Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|00:05 Ha kane ka tutorial, ngin ia pule shaphang ki jingling ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
| 00:10 Ki jingpyntip shaphang ban download bad ban install ha ka Linux Operating System&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
| 00:15 Bad ka '''translation''' ia ka DNA sequence sha ka protein sequence pyndonkam da ki tiar ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
| 00:22 Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|00:25 Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|00:29 bad ka basic ''' Python''' programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|00:31 Peit ia ki ''Python''' tutorial ha ka link bala ai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|00:35 Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
| 00:41 '''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
| 00:44 '''Ipython''' version 0.12.1 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
| 00:48 '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
|00:51 Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
|00:57 ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
|01:03 Ia ki tiar jong ka '''Biopython''' lah ju pyndonkam na ka bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
|01:05 '''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
|01:14 Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
| Ka don ia ki tools ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31 &lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|Ki code ban peit ia ka alignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Jingpyntip shaphang ban download&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|  Ki software ba donkam kin sa install hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13 &lt;br /&gt;
|  Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|  Nga lah dep install lypa ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Ka '''IPython'''prompt ka paw ha screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38  &lt;br /&gt;
|Ban pyntikna ba lah install ia ka'''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48 &lt;br /&gt;
| Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' lah install&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54 &lt;br /&gt;
| Hangne, to ngan pynkynmaw ia phi ba ka'''Python''' language ka long case sensitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59 &lt;br /&gt;
| Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04 &lt;br /&gt;
| Kumba long, u lain haneng, u, “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12 &lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka '''DNA sequence''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19 &lt;br /&gt;
| Ki rukom pyndonkam ki long harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22 &lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27 &lt;br /&gt;
|Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32 &lt;br /&gt;
| Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37  &lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42 &lt;br /&gt;
| Ka code naka bynta u '''protein''' sequence barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46 &lt;br /&gt;
| ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52  &lt;br /&gt;
|To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 &lt;br /&gt;
|Ban shna ia ka sequence object, import ïaka ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02  &lt;br /&gt;
| Ka ''' Seq '''module ka ai iaki rukom ban pyllang bad ban shna ia ki sequence objects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  &lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
| Nangta, batai shai ia ki alphabets ha ka strand, haba shna ia ka '''sequence object''' jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24 &lt;br /&gt;
|Kata ban thikna lada ia ka sequence jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32 &lt;br /&gt;
| Ban leh kumta, ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38 &lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48 &lt;br /&gt;
|Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' statements ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56  &lt;br /&gt;
|Buh ia u sequence object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01 &lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum ha ki normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08 &lt;br /&gt;
| Pyndait ia ki sequence hapoh ki double quotes bad parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
|  Ngi tip ba ka sequence jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot. Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26  &lt;br /&gt;
|Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30 &lt;br /&gt;
| To ngin thoh ia ka coding '''DNA''' strand sha ka ''' mRNA.''' Ba ïadei bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35  &lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39 &lt;br /&gt;
| Type ia ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41 &lt;br /&gt;
|Buh ia ka output ha ka variable '''mrna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45 &lt;br /&gt;
| Ha ka prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55 &lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka output, type: ''' mrna.''' Nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Khmih thuh ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sequence da ka '''Uracil'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09 &lt;br /&gt;
|Kaba bud, ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sequence pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16 &lt;br /&gt;
| Type ia kine ki code harum: '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27  &lt;br /&gt;
|Ka translate method '''RNA''' lane '''DNA''' sequence da kaba pyndom ia ka standard genetic code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36 &lt;br /&gt;
| Ka output ka pyni ia ka amino acid sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 &lt;br /&gt;
|Ka output ka pyni ruh ia ka thup jingtip naka bynta ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sequence lah pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47 &lt;br /&gt;
|Khmih thuh ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sequence. U kdew ia ka '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53 &lt;br /&gt;
|  Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom iaid jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11  &lt;br /&gt;
|Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20 &lt;br /&gt;
|Bud ïaki code ba dang sah kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24 &lt;br /&gt;
| Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla ia ka '''DNA''' sequence sha ka '''protein''' sequence.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| Ka '''DNA''' sequence kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sequence da kaba pyndonkam da une u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37 &lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Ki jinglong ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Ka thup jingtip shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Ban shna sequence object na ka bynta ka '''DNA''' strand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| '''Transcription''' ia ka DNA sequence sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
| '''Translation''' ia ka '''mRNA''' sha ka protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka bynta ka assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 &lt;br /&gt;
|Pynkylla ka '''DNA''' sequence ba lah ai sha ka '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ia ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08 &lt;br /&gt;
|Ka protein sequence ka don ia ka '''stop codon'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 &lt;br /&gt;
|Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh U '''stop codon'''uba nyngkong haka frame&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 &lt;br /&gt;
|Peit thuh ba ngi lah pyndonkam ka argument'''to underscore stop'''  ha ka '''translate''' method. Peit ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
| Ia u '''stop codon''' hi khlem shym la pynkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| U stop symbol u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43&lt;br /&gt;
|   Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong workshop bad ai certificates sha kito ba pass ia ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59&lt;br /&gt;
|  Khambuh ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03 &lt;br /&gt;
|ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, khublei ba phi la ïasnoh lang.|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-04-23T09:59:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01 Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05 Ha kane ka tutorial, ngin ia pule shaphang ki jingling ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10 Ki jingpyntip shaphang ban download bad ban install ha ka Linux Operating System&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15 Bad ka '''translation''' ia ka DNA sequence sha ka protein sequence pyndonkam da ki tiar ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22 Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25 Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29 bad ka basic ''' Python''' programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31 Peit ia ki ''Python''' tutorial ha ka link bala ai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35 Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41 '''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44 '''Ipython''' version 0.12.1 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48 '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51 Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57 ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03 Ia ki tiar jong ka '''Biopython''' lah ju pyndonkam na ka bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05 '''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14 Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
 Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26 Ka don ia ki tools ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31 Kum ka nuksa – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38 Ki code ban peit ia ka alignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40 bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46 Jingpyntip shaphang ban download&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54 Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59 Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02 Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08  Ki software ba donkam kin sa install hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13   Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18  Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24  Nga lah dep install lypa ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30  Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35   Ka '''IPython'''prompt ka paw ha screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38  Ban pyntikna ba lah install ia ka'''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48  Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' lah install&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54  Hangne, to ngan pynkynmaw ia phi ba ka'''Python''' language ka long case sensitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59  Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04  Kumba long, u lain haneng, u, “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12  Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka '''DNA sequence''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19  Ki rukom pyndonkam ki long harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22  Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27 Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32  Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37  Ngin pyndonkam da ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42  Ka code naka bynta u '''protein''' sequence barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46  ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52  To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 Ban shna ia ka sequence object, import ïaka ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02   Ka ''' Seq '''module ka ai iaki rukom ban pyllang bad ban shna ia ki sequence objects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17 Nangta, batai shai ia ki alphabets ha ka strand, haba shna ia ka '''sequence object''' jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24 Kata ban thikna lada ia ka sequence jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32  Ban leh kumta, ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48 Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' statements ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56  Buh ia u sequence object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01 Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum ha ki normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08  Pyndait ia ki sequence hapoh ki double quotes bad parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13  Ngi tip ba ka sequence jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot. Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21  Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26  Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30  To ngin thoh ia ka coding '''DNA''' strand sha ka ''' mRNA.''' Ba ïadei bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35   Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39  Type ia ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41 Buh ia ka output ha ka variable '''mrna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45  Ha ka prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55 Na ka bynta ka output, type: ''' mrna.''' Nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01 Khmih thuh ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sequence da ka '''Uracil'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09 Kaba bud, ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sequence pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16  Type ia kine ki code harum: '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27  Ka translate method '''RNA''' lane '''DNA''' sequence da kaba pyndom ia ka standard genetic code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36  Ka output ka pyni ia ka amino acid sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 Ka output ka pyni ruh ia ka thup jingtip naka bynta ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sequence lah pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47 Khmih thuh ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sequence. U kdew ia ka '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53   Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59 Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
 Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom iaid jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11  Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20 Bud ïaki code ba dang sah kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24  Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla ia ka '''DNA''' sequence sha ka '''protein''' sequence.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31 Ka '''DNA''' sequence kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sequence da kaba pyndonkam da une u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37 To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41 Ki jinglong ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43 Ka thup jingtip shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48 Ban shna sequence object na ka bynta ka '''DNA''' strand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52 '''Transcription''' ia ka DNA sequence sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56 '''Translation''' ia ka '''mRNA''' sha ka protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00 Mynta, na ka bynta ka assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 Pynkylla ka '''DNA''' sequence ba lah ai sha ka '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06 Khmih thuh ia ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08 Ka protein sequence ka don ia ka '''stop codon'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh U '''stop codon'''uba nyngkong haka frame&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17 Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 Peit thuh ba ngi lah pyndonkam ka argument'''to underscore stop'''  ha ka '''translate''' method. Peit ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27 Ia u '''stop codon''' hi khlem shym la pynkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31 U stop symbol u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 08:36 Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39 Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43   Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong workshop bad ai certificates sha kito ba pass ia ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50 Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53 Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59  Khambuh ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03 ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, khublei ba phi la ïasnoh lang.|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-04-23T09:59:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
00:01 Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05 Ha kane ka tutorial, ngin ia pule shaphang ki jingling ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10 Ki jingpyntip shaphang ban download bad ban install ha ka Linux Operating System&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15 Bad ka '''translation''' ia ka DNA sequence sha ka protein sequence pyndonkam da ki tiar ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22 Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25 Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29 bad ka basic ''' Python''' programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31 Peit ia ki ''Python''' tutorial ha ka link bala ai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35 Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41 '''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44 '''Ipython''' version 0.12.1 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48 '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51 Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57 ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03 Ia ki tiar jong ka '''Biopython''' lah ju pyndonkam na ka bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05 '''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14 Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
 Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26 Ka don ia ki tools ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31 Kum ka nuksa – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38 Ki code ban peit ia ka alignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40 bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46 Jingpyntip shaphang ban download&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54 Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59 Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02 Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08  Ki software ba donkam kin sa install hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13   Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18  Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24  Nga lah dep install lypa ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30  Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35   Ka '''IPython'''prompt ka paw ha screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38  Ban pyntikna ba lah install ia ka'''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48  Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' lah install&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54  Hangne, to ngan pynkynmaw ia phi ba ka'''Python''' language ka long case sensitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59  Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04  Kumba long, u lain haneng, u, “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12  Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka '''DNA sequence''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19  Ki rukom pyndonkam ki long harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22  Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27 Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32  Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37  Ngin pyndonkam da ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42  Ka code naka bynta u '''protein''' sequence barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46  ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52  To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 Ban shna ia ka sequence object, import ïaka ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02   Ka ''' Seq '''module ka ai iaki rukom ban pyllang bad ban shna ia ki sequence objects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17 Nangta, batai shai ia ki alphabets ha ka strand, haba shna ia ka '''sequence object''' jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24 Kata ban thikna lada ia ka sequence jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32  Ban leh kumta, ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48 Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' statements ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56  Buh ia u sequence object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01 Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum ha ki normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08  Pyndait ia ki sequence hapoh ki double quotes bad parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13  Ngi tip ba ka sequence jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot. Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21  Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26  Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30  To ngin thoh ia ka coding '''DNA''' strand sha ka ''' mRNA.''' Ba ïadei bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35   Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39  Type ia ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41 Buh ia ka output ha ka variable '''mrna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45  Ha ka prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55 Na ka bynta ka output, type: ''' mrna.''' Nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01 Khmih thuh ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sequence da ka '''Uracil'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09 Kaba bud, ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sequence pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16  Type ia kine ki code harum: '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27  Ka translate method '''RNA''' lane '''DNA''' sequence da kaba pyndom ia ka standard genetic code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36  Ka output ka pyni ia ka amino acid sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 Ka output ka pyni ruh ia ka thup jingtip naka bynta ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sequence lah pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47 Khmih thuh ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sequence. U kdew ia ka '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53   Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59 Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
 Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom iaid jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11  Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20 Bud ïaki code ba dang sah kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24  Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla ia ka '''DNA''' sequence sha ka '''protein''' sequence.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31 Ka '''DNA''' sequence kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sequence da kaba pyndonkam da une u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37 To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41 Ki jinglong ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43 Ka thup jingtip shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48 Ban shna sequence object na ka bynta ka '''DNA''' strand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52 '''Transcription''' ia ka DNA sequence sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56 '''Translation''' ia ka '''mRNA''' sha ka protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00 Mynta, na ka bynta ka assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 Pynkylla ka '''DNA''' sequence ba lah ai sha ka '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06 Khmih thuh ia ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08 Ka protein sequence ka don ia ka '''stop codon'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh U '''stop codon'''uba nyngkong haka frame&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17 Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 Peit thuh ba ngi lah pyndonkam ka argument'''to underscore stop'''  ha ka '''translate''' method. Peit ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27 Ia u '''stop codon''' hi khlem shym la pynkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31 U stop symbol u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 08:36 Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39 Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43   Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong workshop bad ai certificates sha kito ba pass ia ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50 Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53 Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59  Khambuh ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03 ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, khublei ba phi la ïasnoh lang.|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-04-23T09:58:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05 Ha kane ka tutorial, ngin ia pule shaphang ki jingling ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10 Ki jingpyntip shaphang ban download bad ban install ha ka Linux Operating System&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15 Bad ka '''translation''' ia ka DNA sequence sha ka protein sequence pyndonkam da ki tiar ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22 Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25 Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29 bad ka basic ''' Python''' programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31 Peit ia ki ''Python''' tutorial ha ka link bala ai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35 Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41 '''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44 '''Ipython''' version 0.12.1 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48 '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51 Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57 ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03 Ia ki tiar jong ka '''Biopython''' lah ju pyndonkam na ka bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05 '''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14 Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
 Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26 Ka don ia ki tools ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31 Kum ka nuksa – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38 Ki code ban peit ia ka alignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40 bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46 Jingpyntip shaphang ban download&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54 Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59 Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02 Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08  Ki software ba donkam kin sa install hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13   Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18  Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24  Nga lah dep install lypa ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30  Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35   Ka '''IPython'''prompt ka paw ha screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38  Ban pyntikna ba lah install ia ka'''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48  Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' lah install&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54  Hangne, to ngan pynkynmaw ia phi ba ka'''Python''' language ka long case sensitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59  Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04  Kumba long, u lain haneng, u, “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12  Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka '''DNA sequence''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19  Ki rukom pyndonkam ki long harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22  Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27 Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32  Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37  Ngin pyndonkam da ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42  Ka code naka bynta u '''protein''' sequence barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46  ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52  To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 Ban shna ia ka sequence object, import ïaka ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02   Ka ''' Seq '''module ka ai iaki rukom ban pyllang bad ban shna ia ki sequence objects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17 Nangta, batai shai ia ki alphabets ha ka strand, haba shna ia ka '''sequence object''' jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24 Kata ban thikna lada ia ka sequence jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32  Ban leh kumta, ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48 Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' statements ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56  Buh ia u sequence object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01 Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum ha ki normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08  Pyndait ia ki sequence hapoh ki double quotes bad parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13  Ngi tip ba ka sequence jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot. Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21  Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26  Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30  To ngin thoh ia ka coding '''DNA''' strand sha ka ''' mRNA.''' Ba ïadei bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35   Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39  Type ia ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41 Buh ia ka output ha ka variable '''mrna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45  Ha ka prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55 Na ka bynta ka output, type: ''' mrna.''' Nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01 Khmih thuh ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sequence da ka '''Uracil'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09 Kaba bud, ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sequence pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16  Type ia kine ki code harum: '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27  Ka translate method '''RNA''' lane '''DNA''' sequence da kaba pyndom ia ka standard genetic code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36  Ka output ka pyni ia ka amino acid sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 Ka output ka pyni ruh ia ka thup jingtip naka bynta ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sequence lah pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47 Khmih thuh ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sequence. U kdew ia ka '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53   Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59 Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
 Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom iaid jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11  Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20 Bud ïaki code ba dang sah kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24  Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla ia ka '''DNA''' sequence sha ka '''protein''' sequence.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31 Ka '''DNA''' sequence kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sequence da kaba pyndonkam da une u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37 To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41 Ki jinglong ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43 Ka thup jingtip shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48 Ban shna sequence object na ka bynta ka '''DNA''' strand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52 '''Transcription''' ia ka DNA sequence sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56 '''Translation''' ia ka '''mRNA''' sha ka protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00 Mynta, na ka bynta ka assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 Pynkylla ka '''DNA''' sequence ba lah ai sha ka '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06 Khmih thuh ia ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08 Ka protein sequence ka don ia ka '''stop codon'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh U '''stop codon'''uba nyngkong haka frame&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17 Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 Peit thuh ba ngi lah pyndonkam ka argument'''to underscore stop'''  ha ka '''translate''' method. Peit ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27 Ia u '''stop codon''' hi khlem shym la pynkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31 U stop symbol u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 08:36 Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39 Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43   Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong workshop bad ai certificates sha kito ba pass ia ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50 Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53 Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59  Khambuh ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03 ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, khublei ba phi la ïasnoh lang.|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-04-23T09:57:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01 Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05 Ha kane ka tutorial, ngin ia pule shaphang ki jingling ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10 Ki jingpyntip shaphang ban download bad ban install ha ka Linux Operating System&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15 Bad ka '''translation''' ia ka DNA sequence sha ka protein sequence pyndonkam da ki tiar ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22 Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25 Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29 bad ka basic ''' Python''' programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31 Peit ia ki ''Python''' tutorial ha ka link bala ai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35 Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41 '''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44 '''Ipython''' version 0.12.1 bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48 '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51 Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57 ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03 Ia ki tiar jong ka '''Biopython''' lah ju pyndonkam na ka bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05 '''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14 Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
 Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26 Ka don ia ki tools ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31 Kum ka nuksa – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38 Ki code ban peit ia ka alignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40 bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46 Jingpyntip shaphang ban download&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48 Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54 Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59 Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02 Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08  Ki software ba donkam kin sa install hi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13   Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18  Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24  Nga lah dep install lypa ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30  Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35   Ka '''IPython'''prompt ka paw ha screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38  Ban pyntikna ba lah install ia ka'''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48  Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' lah install&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54  Hangne, to ngan pynkynmaw ia phi ba ka'''Python''' language ka long case sensitive&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59  Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04  Kumba long, u lain haneng, u, “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12  Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka '''DNA sequence''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19  Ki rukom pyndonkam ki long harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22  Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27 Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32  Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37  Ngin pyndonkam da ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42  Ka code naka bynta u '''protein''' sequence barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46  ka synjam ba nyngkong ka dei ban shna ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52  To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55 Ban shna ia ka sequence object, import ïaka ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02   Ka ''' Seq '''module ka ai iaki rukom ban pyllang bad ban shna ia ki sequence objects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17 Nangta, batai shai ia ki alphabets ha ka strand, haba shna ia ka '''sequence object''' jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24 Kata ban thikna lada ia ka sequence jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32  Ban leh kumta, ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38  Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48 Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' statements ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56  Buh ia u sequence object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01 Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum ha ki normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08  Pyndait ia ki sequence hapoh ki double quotes bad parentheses&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13  Ngi tip ba ka sequence jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot. Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21  Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26  Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30  To ngin thoh ia ka coding '''DNA''' strand sha ka ''' mRNA.''' Ba ïadei bad kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35   Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39  Type ia ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41 Buh ia ka output ha ka variable '''mrna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45  Ha ka prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55 Na ka bynta ka output, type: ''' mrna.''' Nion '''Enter''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01 Khmih thuh ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sequence da ka '''Uracil'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09 Kaba bud, ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sequence pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16  Type ia kine ki code harum: '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27  Ka translate method '''RNA''' lane '''DNA''' sequence da kaba pyndom ia ka standard genetic code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36  Ka output ka pyni ia ka amino acid sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 Ka output ka pyni ruh ia ka thup jingtip naka bynta ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sequence lah pynkylla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47 Khmih thuh ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sequence. U kdew ia ka '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53   Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription'''&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59 Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
 Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom iaid jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11  Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20 Bud ïaki code ba dang sah kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24  Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla ia ka '''DNA''' sequence sha ka '''protein''' sequence.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31 Ka '''DNA''' sequence kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sequence da kaba pyndonkam da une u code&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37 To ngin batai lyngkot. Ha kane ka tutorial, ngi pule shaphang:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41 Ki jinglong ba kongsan jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43 Ka thup jingtip shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48 Ban shna sequence object na ka bynta ka '''DNA''' strand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52 '''Transcription''' ia ka DNA sequence sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56 '''Translation''' ia ka '''mRNA''' sha ka protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00 Mynta, na ka bynta ka assignment&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02 Pynkylla ka '''DNA''' sequence ba lah ai sha ka '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06 Khmih thuh ia ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08 Ka protein sequence ka don ia ka '''stop codon'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11 Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh U '''stop codon'''uba nyngkong haka frame&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17 Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20 Peit thuh ba ngi lah pyndonkam ka argument'''to underscore stop'''  ha ka '''translate''' method. Peit ka output&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27 Ia u '''stop codon''' hi khlem shym la pynkylla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31 U stop symbol u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 08:36 Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39 Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43   Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong workshop bad ai certificates sha kito ba pass ia ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50 Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53 Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59  Khambuh ki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03 ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, khublei ba phi la ïasnoh lang.|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi"/>
				<updated>2018-04-21T15:10:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01 Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Manipulating Sequences.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06   Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam ki tools ka '''Biopython''': Ban pynmih ia u random DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
   Phiah ia u DNA sequence ha ki jaka ba lah buh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
   Pyndait lang ia artylli ki sequences ban pynlong kawei ka sequence ba thymmai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
   Wad ia ka jingjrong jong ka sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
    Niew ia ki number jong ki  '''base''' lane ki dkhot jong u '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
   Wad ia u base ba la thmu lane bynta jong u string&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
   Pynkylla ia ka '''sequence object''' sha ka mutable sequence object&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
   Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban tip bha ia ka undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
   Bad ka basic Python programming&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
Lada em, peit ia ki tutorials '''Python''' ha ka link ba la ai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
   Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
   '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
   '''Ipython interpreter''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
   '''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
   To ngin ia plie iaka '''terminal''' bad sdang ia ka '''ipython interpreter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
   Nion lang ia u '''Ctrl, Alt''' and '''t''' key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
   Ha ka prompt, type: &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
   Ka '''Ipython''' prompt kan sa mih ha ka screen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
   Da kaba pyndonkam ia ka Biopython, ngi lah ban pynmih ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence ha kano kano ka jingjrong  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
   To mynta ngin ia pynmih ia ka sequence object na ka bynta ka DNA sequence kaba 20 bases&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
   Ha ka prompt, type: &amp;quot;import random&amp;quot;, bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
   Nangta, import '''Seq '''module na '''Bio '''package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
   Bunsien '''Seq''' ngi ju pronounce kum '''seek'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
   Ha ka prompt, type: '''From Bio dot Seq import Seq'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
   Ngin pyndonkam da ka '''Bio.Alphabet''' module ban pyntikna ia ki alphabets ha ka DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
   Type: '''from Bio dot Alphabet import generic underscore dna.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
  Type ia ki '''command''' harum ban shna ia ka sequence object na ka bynta ka randon DNA sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
   Buh ia ka sequence ha ka variable '''dna1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
   Sngewbha peit: ha kane ka command, pyndonkam ar tylli ki single quotes ha ka jaka ka double quote. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka output, type: '''dna1'''. Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
   Lada phi kwah ka sequence ba thymmai, nion u up-arrow key ban ioh ia ka juh ka command kum haneng. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka output, type ia ka kyrteng ka variable '''dna1.''' Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni iaka DNA sequence ba thymmai kaba pher na kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
   Shaphang ka '''Sequence Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
   Ka '''sequence objects''' ha ka jingshisha ka long kum ka '''Python string'''s.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
   Te, bud beit ia ka rukom leh kumba leh ia ka Python strings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
   Ha ka Python, ngi niew ia ki characters ha ka string kaba sdang na 0, ha jaka u 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
   U character ba nyngkong ha ka sequence u dei u zero.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
   Phai biang sha ka terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
   Teng teng ngi hap ban trei tang shi bynta jong ka sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
   Mynta, ngin ia peit kumno ban sei ia ki bynta jong ka string bad buh ia ki kum ki sequence objects.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
   Nuksa, ngin '''slice''' ia ka DNA sequence ha ki ar bynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
  Nyngkong, hapdeng ki bases 6 bad 7.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
   Kane kan sei ia ka fragment na kaba sdang jong ka sequence sha ka base ba 6 ha ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
   Ka slice ba ar kan dei hapdeng ka bases 11 bad 12.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
   Ka fragment ba ar kan dei na ka base ba 12 shaduh ba kut jong ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
   Type ia ka command ba harum, ha ka prompt, ban sei ia ka fragment ba nyngkong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
   '''String1 equal to dna1 within brackets 0 semi-colon 6.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
   '''string1''' ka dei ka variable ban lum ia ka fragment ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
   Ki command ba bud kin long beit kum ha ka Python.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
  Hapoh kine ki brackets dei ki jaka ba sdang bad ba sangeh ba ba la pyniakhlad da u colon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
   Kine ki jaka ki kynthup lang ia kaba sdang hynrei khlem kynthup ïaki ha ka jaka ba sangeh. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
   Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;string1&amp;quot;, nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
  Ka output ka pyni ia ka fragment ba nyngkong kum ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
   Ban sei ia ka string ba ar na ka sequence, nion ia u up-arrow key bad '''edit''' ia ka command kumne harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
   Pynkylla ia ka ka kyrteng jong u variable sha ka '''string2''' bad jaka sha u '''11 '''bad '''20'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka output, type: &amp;quot;string2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
   Mynta ngi ioh ia ka fragment ba ar ruh kum ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
   To ngin pynlong ïaki kawei, kata, ban pyndait lang ia baroh ar ki '''strings ''' ban pynlong u fragment ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
   Buh ia ka sequence ba thymmai ha ka variable '''dna2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
   Type: '''dna2 equal to string1 plus string2'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
   Sngewbha kynmaw ba: ngim lah ban thep ki sequence da ki alphabets ki bym iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
   Kata ka mut, ngim lah ban pynlong kawei ia ka DNA sequence bad ka protein sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
   Ki ar tylli ki sequences ki dei ban don kajuh ka alphabet attribute.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
   Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ka sequence ba thymmai kaba dei ka jing pyndait lang jong u '''string1''' bad '''string2.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
   Ban ioh ia ka jingjrong jong ka sequence ba thymmai, ngin pyndonkam da ka '''len '''function. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
   Type: &amp;quot;len&amp;quot; hapoh parenthesis&amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ka sequence kaba jrong 15 bases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
  Ngi lah ruh ban niew ia ka jingdon jong ki bases bapher bapher ha ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
   Ban leh ia kane, ngin pyndonkam da ka '''count  ''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
   Kum ka nuksa – ban niew ia ka jingdon jong u alanines ba don ha ka sequence, ngi type ia ka command ka ba harum: '''dna2 dot count''' hapoh parenthesis hapoh double quotes alphabet A. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
   Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ka jingdon jong u alanines ha ka sequence '''dna2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
   Ban shem ia u jait base ne u dkhot jong u string, ngin pyndonkam da u '''find  ''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
   Type: '''dna2 dot find''' hapoh parenthesis hapoh double quotes &amp;quot;GC&amp;quot;. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ka jaka ba nyngkong kaba mih ka '''GC''' ha u string.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
   Ha ka jingshisha ia ka sequence object um ju lah ban pynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
   Ban pynkylla ia ka sequence, ngi dei ban pynkylla iaka sha ka mutable sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
   Ban leh ia kane, type: '''dna3 equal to dna2 dot to mutable''' plie bad khang ia u parenthesis. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka output, type: '''dna3''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
   Mynta ngin sa lah ban pynkylla ia ka sequence object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
   To ngin ia bujli ia u '''base''' na ka sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
   Kum ka nuksa – ban bujli ia u base uba don ha ka jaka ba 5 sha ka alanine, type: '''dna3 within brackets 5 equal to within double quotes alphabet A.'''  Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
   Khmih thuh ia ka output. Ka '''cytosine''' ha ka jaka ba 5 la shah bujli da u '''alanine'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
   Ban bujli ia ka shi bynta jong u '''string''', type ia ka command ba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
   '''Dna3 within brackets 6 semi-colon 10 equal to within double quotes ATGC.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ki 4 tylli ki bases na ka jaka ba 6 haduh 9 kiba shah bujli da ki bases '''ATGC''' ba thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
   Shisien ba phi lahdep dep pynkylla ia ka sequence object, pynkylla biang ia ka sha ka “read only” form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
   Type kumne harum'''dna4 equal to dna3 dot to seq open and close parenthesis'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka output, type: '''dna4.''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
   To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
   Ha kane ka tutorial, ngi lah pule ban *  Generate a random DNA sequence&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
   Slice ia ka DNA sequence ha ki jaka ba lah buh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
   Pyndait lang ar tylli ki sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai, kata ka mut, ban pynlong kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
   Ngi lah pule ruh kumno ban: * use '''len, count''' bad '''find''' functions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
   Ban pynkylla ia ka sequence object sha ka mutable sequence object bad ban bujli ia u base lane shi bynta jong u string.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
   Na ka bynta ka assignment, wad ia uno uno u '''DNA sequence''' uba 30 bases.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
   Da kaba pyndonkam da u Biopython tools, khein ia ka GC percentage bad molecular weight jong ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
   Ka assignment ba lah dep jong phi kan long kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ka '''GC'''content ha ka percentage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
   Ka output ka pyni ia ka molecular weight jong ka DNA sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
   Kane ka video ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
   Lada phim don ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
   Ngi pynlong workshops bad ai certificates.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
   Sngewbha thoh sha ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
   Ia ka Spoken-Tutorial project la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
   ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da u Yuwanki Yolande Kharlukhi na Shillong, Bad ma nga u Hezekiah Lyngdoh, ngan pynkut noh. Khublei ba phi la ïasnoh lang.	&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-sed-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/The-sed-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-sed-command/Khasi"/>
				<updated>2018-04-18T14:35:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''sed''' – ka  '''stream editor'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule iaka jingpyndonkam ka '''sed '''command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
|Ngin ia peit ruh katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14 &lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam ka '''Ubuntu Linux'''  version 12.04''' Operating System''' bad '''GNU BASH''' version 4.2.24&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26 &lt;br /&gt;
| Sngewbha Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Katkum ka jingdonkam,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36 &lt;br /&gt;
| phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39 &lt;br /&gt;
| Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kum ba la pyni.: http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| To ngin sdang daka jinglamphrang iaka '''sed''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| ka '''sed''' kadei ka '''stream editor'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51 &lt;br /&gt;
|Ka '''sed''' ka wad iaki katto katne ki pattern jong ka text haka jaka baka shong haka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|Ka leh ruh iaki katto katne ki jingpyni lane ban edit -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02 &lt;br /&gt;
|Ki editing function kum ban thep, ban buh pli bad ban delete ha ka text kaba iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| To ngin sdang daki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13  &lt;br /&gt;
|Ngin sa peit kumno ban print dakaba pyndonkam ka '''sed''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|Nga don iaka file kaba khot ka '''seddemo.txt''' ha ka '''home directory''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaki content jong ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
| Ha kane ka file ngi don katto katne ki entries kum roll no, name, stream, marks, pass lane fail bad ka stipend amount.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|Mynta, lehse ngi kwah ban print ia ka lain ba ar jong ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:44&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, ngi donkam ban plié ia u terminal dakaba nion lang haka keyboard ia ki '''Ctrl + Alt''' bad '''T''' keys.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|Mynta Type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|'''sed''' space hapoh ki single quotes ‘'''2p’''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Hangne, u '''2''' u kdew ia ka jaka shong kaba long ka lain ba ar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:11&lt;br /&gt;
|U '''p''' u kdew ia ka action, kaba long ban print ('''p''').&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16 &lt;br /&gt;
|Mynta peit haka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
|Ka pyni iaka file baroh kawei hynrei peit ba iaka lain ba ar lah print ar sien iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka jingleh ba long hi jong u '''p'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|Ban print tang iaka lain ba ar,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31 &lt;br /&gt;
|type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
|'''sed''' space  '''-n''' space (Hapoh ki single quotes) '''2p''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:44&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba la print tang ia ka lain ka ba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|U  '''-n''' u ieng naka bynta ka ‘silent mode’ kaban iaid palat ia baroh ki output ki bym donkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|Nangta ngi ai iaka jaka haka '''stream''' kaba ngi kwah ban edit lane display. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
|Ngi kwah ban jied iaka lain kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
|U '''p''' u kdew ia ka jingleh kaba ngi kwah ban leh, kata ban print iaka lain ka ba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:12&lt;br /&gt;
|Bad ka '''seddemo.txt''' kadei ka kyrteng jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka general syntax jong ka '''sed command'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin  print iaka lain kaba khadduh jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|To ngan pynkhuid ia u prompt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:29&lt;br /&gt;
|Mynta type: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32 &lt;br /&gt;
|'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes (dollar) '''$p''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''. Ngi  iohi ba la print iaka lain kaba khadduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
|Mynta wan biang sha ka text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Lehse ngi kwah ban print iaki entries na kaba 3 haduh kaba 6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57 &lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, ngi donkam ban type ha u terminal: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:00&lt;br /&gt;
|'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes '''3''' (comma) ''',6p’''' space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|Iaki output lah pyni naka lain balai haduh ka lain ba hynnriew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Kano kano ka jingleh lah ban pynkylla da kaba pyndonkam u dak jingkyndit shwa ban leh eiei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
|Lehse, lada ngi hap ban print ia baroh ki lain, lait noh tang naduh kaba 3 haduh 6, ngin type:&lt;br /&gt;
'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes ‘'''3''' (comma) ''',6''' (u dak jingkyndit) '''!p''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|hadien u single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
|to ngin phai biang sha ki slide jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
|'''Line addressing''' bad '''context addressing'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Haduh mynta, ngi lah bthah thikna iaki lain haka file kaba dei ban leh ei ei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
|Ia kane la tip kum ka ''line addressing''- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|ka address bala bthah thikna daki line numbers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|Kane ka long kawei ka rukom ban adress.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18 &lt;br /&gt;
|Sa kawei pat ka rukom address ka long ka ''Context addressing''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:22&lt;br /&gt;
|Ki lain kiba don iaka context kaba thmu, lehse ka kyntien kaba thmu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban leh eiei iaki lain kiba don iaka kyntien kaba la thmu, ngi pyndonkam ia ka ''context addressing''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
|lah ban pyndonkam iaki Regular expressions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
|To ngin peit ka nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
|Wan phai pat sha u text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|  Lehse, ngi kwah ban print iaki katto katne ki lain kiba don iaka kyntien '''computers'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
|Wan biang sha u terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
|Mynta type:'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes front slash (u square bracket ba plié) [cC] (u Square bracket ba khang)  computers/p hadien ki single quotes'''space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
|NGin iohi bala pyni iaki lain daka kyntien &amp;quot;computers&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|Ngi thoh pattern hapoh ki square brackets. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:31&lt;br /&gt;
|Kane ka long ba pyniahap ia kano kano lane baroh ar tylli naki character hapoh ki square brackets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36 &lt;br /&gt;
|Haba ngi donkam ban pyniahap iaki pattern, donkam ban type iaki pattern hapdeng jong ki front slashes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban print iaka haka file ruh kumjuh, dakaba pyndonkam u jingjied '''w.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:50&lt;br /&gt;
|Na bynta kane, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|'''sed''' space '''-n''' space hapoh ki single quotes front-slash (u square bracket ba plie)  '''[cC] (u square bracket ba khang) computers/w''' space '''computer_student.txt''' hadien  ki single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:21&lt;br /&gt;
|Mynta baroh ki lain kiba iahap ynsa phah sha ka file '''computer_student.txt'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| To ngin peit iaka content  jong ka '''computer_student'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| Type: '''cat''' space '''computer_student.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|Ngi iohi iaki entry. Ngi lah ruh ban don iaki pattern kiba ngi lah ban buh sha ki file bapher bapher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| To ngin  pynkhuid ia u prompt. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:52&lt;br /&gt;
| Type: '''sed''' space '''-n''' space '''-e''' space (hapoh ki single quotes) (front slash) '''‘/electronics/w''' space '''electro.txt’''' hadien ki single quotes space '''-e''' space (hapoh ki single quotes) (front slash) '''‘/civil/w''' space '''civil.txt’''' hadien ki single quote  space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
|Hangne, la pyndonkam ia u '''-e''' ban kynthup lang iaki rukom ba bun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Kane kan shna ar tylli ki file, kata '''electro.txt''' bad '''civil.txt'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
| Ban peit ki don aiu, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:43&lt;br /&gt;
|'''cat '''space''' electro.txt''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:49&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni iaki entry bad ka kyntien &amp;quot;electronics&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:54&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaki content jong ka civil file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:58&lt;br /&gt;
| Type: '''cat''' space ''' civil.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| Nion  '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:03&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni iaki entry kiba don iaka kyntien &amp;quot;civil&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia peit sa katto katne ki kynhun jong ki command ha kawei pat ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:12&lt;br /&gt;
|Ngan sa pyndonkam daka juh ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Kane ka wallam ia ngi sha ka bakut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ki slide jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| Ngin batai lyngkot,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngi la pule, ka sed:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
| Ban print pyndonkam ka sed. Line Addressing. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
| Context Addressing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia kajuh ka text file '''seddemo.txt''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:35&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban print iaki record naka lain ba 6 haduh ka lain ba 12.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
| Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:42&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:46&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:53&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55 &lt;br /&gt;
| Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:11&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:18&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link bala pyni harum: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-grep-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/More-on-grep-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-grep-command/Khasi"/>
				<updated>2018-04-16T12:46:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''More on grep'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:05&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
| sa katto katne ki '''grep commands'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
|Lyngba katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, Nga pyndonkam ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux''' version 12.04''' Operating System''' bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
|'''GNU BASH''' version 4.2.24&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
|  Katkum ka jingdonkam:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
|Phi dei ban tip iaka  'grep'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kum ba la pyni.: http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban pyniahap palat ia kawei ka pattern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
|Nangta ngi dei ban pyndonkam ia u '''hyphen e''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53&lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam ia kajuh ka file 'grepdemo.txt'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|Lehse, ngi kwah ban ioh jingtip naka bynta kito kiba haka '''civil''' lane '''electronics'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05&lt;br /&gt;
|Ngi donkam ban type ha u terminal:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
|'''grep''' space '''hyphen e''' space hapoh kI double quotes '''electronics''' hadien ki quotes space '''hyphen e''' space haki double quotes '''civil''' hadien ki quotes space ''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.''' iaKa output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
|  Lehse, phi donkam ban peit iaki briew kiba ka jaid jong ki ka dei &amp;quot;choudhury&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
|Ka jingeh ka long, ba ki briew ki spell iaki jaid jong ki hala ka jong ka jong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:38&lt;br /&gt;
|Te kaei kaba ngin leh?.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
|Ha kum kata ka khep, ngi lah ban pyndonkam ia u '''hyphen e''' option bad u '''hyphen i.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:48&lt;br /&gt;
|Type: '''grep''' space '''hyphen ie''' space hapoh ki double quotes '''chaudhury''' hadien ki quotes space '''hyphen ie''' space hapoh ki double quotes '''chowdhari''' hadien ki quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
|Hynrei, ki lah ruh ban don bun ki lad ha kaba ngi lah ban thoh iaki kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:23&lt;br /&gt;
|Katno tyli ki '''hyphen e''' options ngi lah ban ai?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
|Hooid, ka donkam ka rukom kaba kham bha bad kata ka long lyngba ka ''Regular expressions''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
|  KA ''regular expression'' ka ai iaka rukom ba lyngkot bad ba kylluid ban pyniahap iaki string jong ka text&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:41&lt;br /&gt;
|Kum ki jaid character, ki kyntien lane ki pattern jong ki characters.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
|  Ki don shibun ki regular expression characters.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-  &lt;br /&gt;
|  02:52&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaki iwei hadien iwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
|  Ka character class:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
|Ka pynlah ia ngi ban batai iaka kynhun jong ki character hapoh ki shijur ki square brackets .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
|Tang uwei na kane ka group jong ki character ki long kiba iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:08&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, [abc] kan mut ba kane ka regular expression ka iahap bad u a lane b lane c. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
| Ban pyniahap ia u &amp;quot;chaudhury&amp;quot;, ngi lah ban type ha u prompt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
|'''grep''' space '''hyphen i''' space hapoh ki double quotes '''ch opening square bracket ao closing square bracket opening square bracket uw closing square bracket dh opening square bracket ua closing square bracket r opening square bracket yi closing square bracket''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:54&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
|Ka output ka la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|Kam pat shym la iahap bad ka &amp;quot;choudhuree&amp;quot; daki 'e' ar tylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
|  Lada ngi kwah ban batai bniah ia ka bynta kaba heh, ngi donkam ban thoh:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
|U dak nyngkong dash U dak khadduh jong ka Bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
|Lehse ngi sngewtynnad ban pyniahap ia uno uno u digit, ngi shu thoh [0-9].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20 &lt;br /&gt;
|Uwei na kane ka kynhun jong ki dak ynsa iahap. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24&lt;br /&gt;
|  U Asterisk: U'''asterisk''' u thew iaka jing mih kaba 0 lane khambun jong kiba wan marsyndah hadien jong u character.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa '''ab asterisk''' u lah ban iahap bad u '''a, ab, abb, abbb''' Ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
|  Te, Ban pyniahap iaka kyrteng jong I student kaba ka kyrteng ka long &amp;quot;Mira&amp;quot;,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:48&lt;br /&gt;
|Ngi type ha u prompt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
|'''grep''' space '''hyphen i''' space hapoh ki double quotes '''m opening square bracket ei closing square bracket asterisk r a a asterisk''' hadien ki quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:14&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|  U '''dot''' regular expression u pyniahap bad uno uno u character.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
|  Lehse, ngi kwah ban wad ia kano kano ka kyntien kaba don 4 dak bad kaba sdang da u '''M.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
|Ngi donkam tang ban type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
|'''grep''' space hapoh ki double quotes '''M...''' space hadien ki quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:44&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:48&lt;br /&gt;
|Hangne, ka '''space''' hapoh ki quotes ka long kaba kongsnan namar kan pyniahap ia 5 tylli lane palat ki kyntien ha ka..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ba long thikna shaphang  ka lain kaba ngi kwah ban wad naka bynta ka pattern jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Ka lah ban long haka basdang jong ka lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
|Naka bynta ka ta ngi don ia u sain '''caret'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Mynta lada ngi kwah ban iohi ia kito ki entry kiba ka roll numbers jong ki u sdang da u '''A.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|Ngi tip ba u roll udei u field uba nyngkong haka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:19&lt;br /&gt;
|NGi type ha u prompt: '''grep '''space hapoh ki double quotes u '''caret''' sign '''A''' hadien ki quotes  '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:32&lt;br /&gt;
|Ka output ka la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|  Kumjuh ruh ban pyniahap iaka pattern ha ka bakut jong ka file, ngi don ia u '''dollar''' sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:41&lt;br /&gt;
|Ban wad iaki stipend hapdeng ka '''7000 ''' haduh ka '''8999''' ngi dei ban thoh:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:50&lt;br /&gt;
|'''grep''' space hapoh ki double quotes ''' Plie u square bracket 78 khang u square bracket''' '''...''' dollar sign hadien ki quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
|Ka output ka la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
| Kane ka wallam ia ngi sha ka bakut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
| To Ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:16&lt;br /&gt;
Ha kane ka tutorial ngi la pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Ban pyniahap bun tylli ki pattern&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
| Ban peit iaka kyntien kaba don ka spelling kaba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|  Character class, ka jingpyndonkam ia u '''asterisk'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| ban pyniahap ia uno uno u character pyndonkam u '''dot'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|  Ban pyniahap iaka pattern ha kaba sdang jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:35&lt;br /&gt;
|  Ban pyniahap iaka pattern ha kaba kut jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:40&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment,list iaki entry kiba jrong 5 dak bad kiba sdang da u dak Y.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:48&lt;br /&gt;
|  Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:59&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:05&lt;br /&gt;
| Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:15&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link bala pyni harum: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:36&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-grep-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/The-grep-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-grep-command/Khasi"/>
				<updated>2018-04-16T12:22:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time''' &lt;br /&gt;
|'''Narration''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''grep''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule iaka '''grep command'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|Ngin leh ia kane daka jingiarap jong ki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka tutorial, Nga pyndonkam ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux''' 12.04''' Operating System''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
| bad ka '''GNU BASH''' version 4.2.24.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|Katkum ka jingdonkam, phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kaba la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin tip shaphang ki '''regular expressions'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
| Ki Regular expressions kidei ki pattern matching techniques&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
| Haba ngi donkam ban tip ba lada ka pattern ka don ne em haka line, paragraph lane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa. Lada phi kwah ban wad ia u phone number haka telephone directory &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|  Lane ban lap iaka keyword haka paragraph lane ka line, ngi pyndonkam daka '''grep command'''. To ngin iaid mynta sha ka '''grep'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Ka '''grep''' ka wad ia kawei lane bun tylli ki pattern ha palat kawei ka lain, paragraphs lane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Lada khlem ong iaka file name, ka ''' grep''' ka wad iaki pattern haka standard input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Lada ka file name kam don, ka '''grep''' ka wad iaki pattern haka standard input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
|Ngan pyni nuksa iaka jingpyndonkam jong ka '''grep''' dakaba pyndonkam ka demo file ba khot ka '''grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaka content jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Kane ka file kadon 13 tylli ki entries. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|Kawei pa kawei ka entry ka don 6 tylli ki jaka pyndap: roll number, name, stream, marks, bad stipend amount. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Iaki jaka pyndap la pyniakhlad da u bar, u ba la khot u '''delimiter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:56&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno ka '''grep''' ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|Lehse ngi kwah ban pyndonkam iaka '''grep command''', ban peit mano naki student ki don haka '''computers''' stream.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, ngi donkam ban plié ia u '''terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Te nion lang iaki key '''Ctrl + Alt and T''' haka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
|Mynta ha u '''terminal''' type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|'''grep space''' (Hapoh ki double quotes) '''computers''' hadien ki double quotes '''space  grepdemo .txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
|Nion Enter. Kane kan pyni lut ia baroh kito ki entries kiba stream kadei '''computers'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Mynta ia nujor iaka jingmih bad ka original file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Wan biang sha ka text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba iaka entry naka bynta u ''' Zubin''' khlem shymla list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Balei kane? Kane ka long namar ka '''grep''' ka wad iaka pattern “computers” daki '''c''' dak rit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Katba ia u '''Zubin''', ka stream “Computers” ka long ha u '''C''' dak heh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|Ka pattern matching ka long '''case sensitive'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ban pynlong iaka '''case insensitive''', ngi donkam ban pyndonkam u jingjied  '''minus i ''' (-i) bad ka '''grep'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:06&lt;br /&gt;
|Wanphai pat sha u terminal jong ngi, mynta type:'''grep space (minus) i space''' (Hapoh ki double quotes) '''“computers”''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.''' Kane kan list mynta ia baroh saw tylli ki entry.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Te ngi la iohi, ka '''grep''' ka list tang ia kito ki lain jong ki file kiba ia hap bad ka pattern bala ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban leh da khongpong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Ka long kaba lah ban pynlong iaka '''grep''' ban list tang ia kito ki '''do not''' match bad ka pattern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Na bynta kata, ngi don iaka jingjied '''minus v'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|Lehse, ngi kwah ban list tang ia kito ki entry jong ki student kiba khlem pass.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban buh ia kane ka result ha kawei pat ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, type: '''grep space minus iv space''' Hapoh ki double quotes '''pass''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt space greater than sign space notpass.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.''' Ban peit iaki content jong ka file, type: '''cat space notpass.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.Ka jingmih lah pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Mynta ha u '''prompt''' type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|''grep space minus i space''' Hapoh ki double quotes '''fail''' hadien ki double quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:37&lt;br /&gt;
|Bad nion '''Enter.''' Kane ka long pher.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
|Kane kan kynthup ia kito ki student kiba lah fail hynrei ka result jong ki pat kam long pura.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban peit ia u line number haka file ha kaba entry bala list kadon, ngi don ia u jingjied '''minus n''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
|To ngin pynkhuid ia u prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
|  Mynta type '''grep space -in space''' hapoh ki double quote &amp;quot;fail&amp;quot; hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Ia u line number la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Iaki patterns haduh mynta kila long haka single-word.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Ngi don ruh ki multi-word patterns kumjuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Hynrei ka pattern baroh kawei kadei ban long hapoh ki quotes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Te, type: '''grep space minus i space''' hapoh ki double quotes '''ankit space saraf''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba la pyni iaka record jong '''Ankit Saraf''''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ba wad iaki pattern haki file ba bun tylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, type: '''grep space minus i space''' hapoh ki double quotes '''fail''' hadien ki double quotes space '''grepdemo.txt space notpass.txt''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|'''Press Enter'''. Iaka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
|Bad ki file ba bun tylli, ka  '''grep''' kan thoh iaki kyrteng jong ka file hakaba  lashem iaka entry. '''grepdemo.txt''' bad '''notpass.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
|Kine ki long ki record naka file '''notpass.txt''' bad kine ki long ki record naka file '''grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Lehse, ngi lah ban kwah ban tip iaki '''number of matches ''' lane '''count'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Naka bynta kata, ngi don ia u '''minus c''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
| Te, type: '''grep space minus c space''' hapoh ki double quotes '''Fail'''  bad u F dakheh hadien ki quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|Kane kan ai ngi iaka '''count''' jong ka jingdon ki line ba iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|kane ka wallam ia ngi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
| To ngin  Batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
|Ban peit iaki content jong ka file nuksa '''cat filename'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:07&lt;br /&gt;
| Ban list iaki entry jong ka stream nuksa. '''grep “computers” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Ban iaidlait iaki rukom ki dak, nuksa. '''grep -i “computers” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
| Ki Line ki bym iahap bad ka pattern nuksa. '''grep -iv “pass” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|Ban list iaki line numbers bad ki entry nuksa.''' grep -in “fail” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|Ban buh iaka result ha kawei pat ka file nuksa. '''grep -iv “pass” grepdemo.txt &amp;gt; notpass.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|Bad ban tip iaka count nuksa.''' grep -c “Fail” grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Wad shuh sa katto katne ki commands kum '''-E, + and ?'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:10&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:19&lt;br /&gt;
|Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link bala pyni: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-sed-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/More-on-sed-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-sed-command/Khasi"/>
				<updated>2018-04-13T14:48:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''More on sed.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule shuh shuh shaphang ki '''sed commands''' lyngba ki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
|  Ban record ia kane ka tutorial, Nga pyndonkam ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|  '''Ubuntu Linux''' version 12.04''' Operating System''' bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
| '''GNU BASH''' version 4.2.24&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
| Sngewbha Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|  Katkum ka jingdonkam,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:34&lt;br /&gt;
| phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:37&lt;br /&gt;
| Phi donkam ruh ban tip iaki '''sed''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
| Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kum ba la pyni: http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:46&lt;br /&gt;
| Ki jingpyndonkam babun jong ka '''sed''' ka dei ka substitution.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Buh pli iaki pattern haka input da kiei kiei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
|  To ngin peit shwa iaka original file '''seddemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
|  Peit thuh ba ka kyntien &amp;quot;Kumar&amp;quot; ka wan arsien haka lain kaba saw bad shisien haka lain kaba hynriew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
| Lada phi kwah ban bujli ia baroh ki jingmih jong ka ktien &amp;quot;Kumar&amp;quot; da u &amp;quot;Roy&amp;quot;,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:16&lt;br /&gt;
|type ha u '''terminal''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
| '''sed space''' hapoh ki single quote '''s front slash / opening square bracket small k capital K   closing square bracket umar  slash Roy slash''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Peit thuh ia ka lain kaba saw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
| Tang ka jingmih jong ka &amp;quot;Kumar&amp;quot; kaba nyngkong la pynkyla sha u &amp;quot;Roy&amp;quot;, ym kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
| Ka lain kaba hynriew ka don tang kawei ka kyntien &amp;quot;Kumar&amp;quot; kaba mih haka bad mynta la bujli ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:57&lt;br /&gt;
|  Te, ngi iohi ba la pynkylla tang iaka entry kaba nyngkong jong ki lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar, dakaba long hi, lah buh bujli ia ka entry kaba iahap nyngkong jong kano kano ka lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:11&lt;br /&gt;
|  Ban buh pli ia baroh ki entry kiba iahap kiba ngi donkam ban pyndonkam ia ka '''flag  g''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
|  To ngan pynkhuid ia u prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:20&lt;br /&gt;
| Type:  '''sed space''' (hapoh ki single quotes)''' 's front-slash opening square bracket small k capital K closing square bracket umar slash Roy slash g' ''' hadien ki single quote space '''seddemo.txt'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43 &lt;br /&gt;
| Mynta, baroh ar ki entry jong ka lain kaba saw lah bujli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban bujli ruh shibun tylli shisien leh .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:53&lt;br /&gt;
| Lehse, ngi kwah ban bujli iaka kyntien &amp;quot;electronics&amp;quot; daka kyntien &amp;quot;electrical&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
| bad &amp;quot;civil&amp;quot; daka &amp;quot;metallurgy&amp;quot; haka file '''seddemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|To ngan pynkhuid ia u '''prompt'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
|  Type: '''sed space hyphen e space''' hapoh ki single quotes '''‘s front slash electronics slash electrical slash g’ after the single quote space hyphen e space''' hapoh ki single quotes ''' ‘s front-slash civil slash metallurgy slash g’ ''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:37&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:39&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba iaki kyntien la bujli mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:43&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi kwah ban pynkylla iaka '''stream''' jong u  'Anirban' na &amp;quot;computers&amp;quot; sha &amp;quot;mathematics.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| Ha kum kata ka khep ngin donkam ban type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:54&lt;br /&gt;
| '''sed space''' hapoh ki single quotes ''' 'front-slash Anirban slash s slash computers slash mathematics slash g' ''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:11&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba la pynkylla iaka '''stream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
|  To ngin sngewthuh ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngi thoh, '''sed''', nangta haki single quotes ngi thoh iaka pattern kaba yn pyniahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
| Kane kadei &amp;quot;Anirban&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
| Mynta hadien u slash kawan ka jingpyntreikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:34&lt;br /&gt;
| U udei is 's' uba ieng naka bynta ban buh pli kumba ngi lah iohi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:41&lt;br /&gt;
| Nangta ngi batai iaka pattern ka ban bujli kaba long &amp;quot;computers&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| Nangta ka kyntien kaba thymmai kaba yn buh pli ka long &amp;quot;mathematics&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban pyndonkam ka '''sed''' ban thep lane weng iaki lain haka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Lehse, ngi kwah ban jied kito ki lain kiba ym don iaka '''stream''' kum &amp;quot;electronics.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| Naka bynta kata, ngi don  ia u '''d flag'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| Type:  '''sed space''' hapoh ki single quotes '''front-slash electronics slash d''' hadien ki single quotes '''space seddemo.txt space greater than sign space nonelectronics.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:33&lt;br /&gt;
|  Ban peit iaki content, type: '''cat space nonelectronics.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
|  Lehse, ha kaba sdang jong ka file ngi kwah ban thep iaka lain '''Student Information'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:49&lt;br /&gt;
| Naka bynta kata ngi don u '''i''' action.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:54&lt;br /&gt;
|  Ngi donkam ban type: '''sed space''' haki single quotes''' '1i space Student Information' after the quote space seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
| Bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi iaka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:15&lt;br /&gt;
|  Haka jingshisha, ngi lah ban thep bun tylli ki file kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
| Say, we want to add the two lines. We would do it in a similar way.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:26&lt;br /&gt;
| Along with '''Student Information''' we also want to add '''academics''' in the next year.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  So in that case we would write '''sed space''' in single quotes '''1i space Student Information slash n 2013''' after the quotes '''seddemo.txt''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:55&lt;br /&gt;
| Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|  Notice '''slash n''' between the string ‘Information’ and ‘2013’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| '''slash n''' prints 2013 in the next line after ‘Student Information’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:12&lt;br /&gt;
|  This brings us to the end of this tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:14&lt;br /&gt;
|  Let us summarize,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
| In this tutorial we learnt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:19&lt;br /&gt;
| Substitution Replacement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:21&lt;br /&gt;
| And Insertion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|  As an assignment, use the same text file '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
| and try to replace or substitute name &amp;quot;Ankit&amp;quot; with &amp;quot;Ashish&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:35&lt;br /&gt;
|  Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken Tutorial     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:47&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team: Ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
| Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:04&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:09&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:16&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link bala pyni harum: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
| Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Desktop-Customization-14.04/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Desktop-Customization-14.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Desktop-Customization-14.04/Khasi"/>
				<updated>2018-04-13T14:38:26Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Khublei bad Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor  '''Desktop Customization in Ubuntu Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngin pule&lt;br /&gt;
Shaphang ka '''Launcher '''&lt;br /&gt;
Kumno ban weng bad thep iaki application haka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
Ka jingpyndonkam bun tylli ki '''desktops'''&lt;br /&gt;
'''Internet connectivity'''&lt;br /&gt;
'''Sound settings'''&lt;br /&gt;
'''Time and Date ''' settings bad ban switch sha kiwei ki '''user account'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27 &lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial nga pyndonkam daka '''Ubuntu Linux OS''' 14.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:34&lt;br /&gt;
|  To ngin sdang ia ka '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
| Ka  '''Launcher''' ka dei ka default left-side '''panel''' haka '''Ubuntu''' '''Linux desktop, ''' kaba don iaki default application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|Ka '''Launcher''' Ka pynlah dakaba suk ban plié iaki application kiba ju plié khah khah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49 &lt;br /&gt;
|Te , ngi lah ban plié iaka program dakaba click haka &amp;quot;desktop shortcut&amp;quot; jong ka '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
|  Dakaba long hi, ka '''Launcher ''' ka don katto katne ki application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:00&lt;br /&gt;
|  To ngin pule ban '''customize''' ia u '''Launcher''' katkum ki jingdonkam jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|  Naka bynta ki kam jong nga ba man ka sngi, nga donkam ki application kum '''Terminal, LibreOffice Writer, Gedit''' bad ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:15&lt;br /&gt;
|To ngin thep ia kine ki application ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|  Shwa ban leh ia kata, ngan weng katto katne ki application kiba ngam kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
|  Lehse, nga kwah ban weng iaka '''VLC '''application.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30&lt;br /&gt;
|  Te, right-click haka '''VLC '''application icon bad jied '''Unlock from Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ba ia u icon ka '''VLC '''application lah weng na ka '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom, ngi lah ban weng ia baroh ki shortcuts kiba ngim da pyndonkam than.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:49&lt;br /&gt;
|  I have removed some applications from the '''Launcher '''on my '''desktop, '''as you can see here.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| Mynta, ngan thep ia u shortcut ka '''Terminal''' sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
|  Click ha '''Dash Home.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
|  Ha u '''search bar,''' type “'''terminal'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
|  Click ha u '''Terminal''' icon  ban plié iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:09&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia u '''Terminal''' icon ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
|  Ban buh beit ia u '''Terminal '''icon ha u '''Launcher''' nyngkong right-click ha u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18 &lt;br /&gt;
|  Nangta sa click ha u '''Lock to Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
|  Sa kawei ka rukom ban buh ia ki application shortcut ha u '''Launcher ''' ka long dakaba tan bad pynhap iaki. Ngan pyni iaka mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:30&lt;br /&gt;
|  Plie iaka '''Dash Home''' bad ha u '''search bar, '''type '''libreOffice'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:37&lt;br /&gt;
|  Tan ia u '''LibreOffice '''icon sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi leh, ka help text kan paw kaba ong “'''Drop to Add application”.''' Wat ym khuslai lada kam paw kano kano ka help text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
|  Mynta, pynhap ia u '''LibreOffice '''icon ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ba la thep mynta ia u shortcut sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00 &lt;br /&gt;
|  Kumne ngi lah ban thep ia ki  shortcut sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|  Ka jinglong ba bud kaba kongsan ha ka '''Ubuntu Linux OS''' kadei ka '''multiple desktop''' lane '''Workspace Switcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:12&lt;br /&gt;
|  Hateng, ngi lah ban treikam bad shibun tylli ki application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:17&lt;br /&gt;
|  Bad ngi lah ban shem jingeh ruh ban leit na kawei ka application sha kawei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22 &lt;br /&gt;
|  Ban kham pynsuk, ngi lah ban pyndonkam ia u '''Workspace Switcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:27&lt;br /&gt;
|  To ngin wan phai sha u '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|  Ha u '''Launcher,''' wad ia u '''Workspace Switcher''' icon. Click ha u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36&lt;br /&gt;
|  U pyni 4 quadrants bad 4 tylli ki  '''Desktops'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:40&lt;br /&gt;
|  Da kaba long hi, la jied iaka '''Desktop''' ba hakhlieh kadiang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
|  Kata, ka '''Desktop ''' ha kaba ngi dang treikam mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:48&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin jied ia ka '''Desktop''' kaba ar dakaba click haka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
|  Ngan plié ia u '''Terminal''' hangne dakaba click ia u icon ha u '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
| Mynta, click biang haka '''Workspace Switcher '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:02&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ba u '''Terminal ''' u don ha ka '''Workspace Switcher''' kaba ar bad ka '''Desktop''' jong ka don ha kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, phi lah ban treikam haki '''multiple Desktops'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
|  To ngin wan phai pat sha ka '''Desktop''' ba nyngkong jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:15&lt;br /&gt;
|  Ka '''Trash''' ka dei sa kawei pat ka icon ba kongsan ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:19&lt;br /&gt;
|  Ka '''Trash''' ka kynthup ia baroh ki file bad folder ba lahdep delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23 &lt;br /&gt;
|  Shubuh lada ngi delete bakla iaka '''file,''' ngi lah ban iohi biang iaka naka '''Trash.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
|  Ban pyni nuksa ia kane, ngan delete iaka '''DIW ''' file, kaba don haka '''Desktop.''' Jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33 &lt;br /&gt;
|  Right-click haka file bad click haka option '''Move to Trash.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38&lt;br /&gt;
|  Ban pynioh pat iaka, shu click ha u '''Trash icon ''' ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
|  Ka '''Trash '''folder ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
|  Jied ia ka '''file, '''right-click haka bad click ha '''Restore'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|  Khang iaka '''Trash ''' window bad wan biang sha ka '''desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54 &lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba lah pynioh pat iaka file kaba ngi lah delete. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:59&lt;br /&gt;
|  Ban delete syndon iaka file naka system jong phi, nyngkong jied iaka bad nangta sa nion u '''Shift+Delete.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:07&lt;br /&gt;
|  Ka dialog box ka ong, hato phi kwah ban delete junom iaka '''DIW''' kan sa paw. Click ha '''Delete'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|  Click biang ha u '''Trash '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:18&lt;br /&gt;
|  Ngim lah shuh ban shem iaka file haka '''Trash '''folder, namar lahdep delete junom iaka naka system jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngin peit iaki katto katne ki application kiba don ha kyndong khlieh kamon  jong ka '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
|  Uba nyngkong u dei u '''Internet connectivity. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
|  Iaka Connection la pynsnoh lada phi long connect sha kano kane ka '''Lan''' lane ka '''Wifi network.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39 &lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia kine hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban jied iaka '''network''' kaba phi lah ban plié.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
|  Ban '''Enable/ Disable''' iaka network, check/uncheck iaka jingjied '''Enable Networking'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:52&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban edit iaki network dakaba pyndonkam iaka jingjied '''Edit Connections'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|  Ka jingjied ba bud kadei ka '''Sound.''' Click haka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:00&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia u slider hangne. Une u iarap ia ngi ban pynheh lade pynrit ia ka audio level, katkum ka jingkwah jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Ngi lah shuh shuh ban pynbiag iaka sound level jong ka system jong ngi dakaba click haka '''Sound Settings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|  Wad shuh iaki setting ha kane ka window dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
|  U icon babud u dei u '''Time &amp;amp; Date'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|  Lada ngi click ha une u icon, ka calendar ka plié. Ngi lah ban iohi iaka tarik, u bnai bad u snem uba mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
|  Ki Arrow button ki pynlah ia ngi ban iaid sha ki bnai bad ki snem, katkum ka jingkwah jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban edit iaka tarik bad ka por da kaba click haka '''Time &amp;amp; Date Settings'''. Wad shuh ia kane ka jingjied da lade. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|  Kaba bud, click ha u '''wheel''' icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47 &lt;br /&gt;
|  Hangne ngi lah ban iohi iaki katto katne ki shortcut options ryngkat bad ki '''Log Out''' bad '''Shut Down''' options.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
|  Ngi Lah ruh ban peit ia baroh ki '''User accounts''' kiba don haka system jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:59 &lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban leit sha kano kano ka user account kaba ngi kwah, dakaba click ha kato ka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
|  To ngin  Batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial ngi la pule&lt;br /&gt;
Shaphang ka '''Launcher '''&lt;br /&gt;
Kumno ban weng bad thep iaki application haka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
Pyndonkam '''multiple desktops'''&lt;br /&gt;
'''Internet connectivity''' &lt;br /&gt;
'''Sound settings'''&lt;br /&gt;
'''Time &amp;amp; Date settings''' Ban Switch sha kiwei pat ki '''user accounts'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:26&lt;br /&gt;
|  Ka video ka ba don haka link harum, ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial Project. Sngewbha peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|  Ka  Spoken Tutorial Project team pynlong ki workshop bad ka aiki certificate haba pass iaki online tests.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
|  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|  Iaka Spoken Tutorial Project la bei tyngka daka NMEICT, MHRD, Sorkar  India. Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Basics-of-System-Administration/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Basics-of-System-Administration/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Basics-of-System-Administration/Khasi"/>
				<updated>2018-04-13T14:35:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1 &lt;br /&gt;
!Time &lt;br /&gt;
!Narration &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Khublei bad Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''Basics of System Administration''' in '''Linux'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule ia kiba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| adduser su&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| usermod userdel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| id du&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| df&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial nga pyndonkam daka '''Ubuntu 10.10'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Kat kum ka jingdonkam, sngewbha peit iaka spoken tutorial halor ka '''General Purpose Utilities in Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Kaba don ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| Donkam ban don ka &amp;quot;admin&amp;quot; access khnang ba phin lah ban pyntreikam iaki command bala pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| To ngin pule shwa kumno ban shna ia u user thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;adduser&amp;quot; command kan shna ia u user login ba thymmai naka bynta jong ngi ryngkat bad ka jingaibor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban thep kano kano ka user account daka jingiarap jong ka “sudo” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| To ngan batai lyngkot iaphi shaphang ka “sudo” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Ka  &amp;quot;Sudo&amp;quot; command ka pynlah ia u administrative user ban pyntreikam ia ka command kum u '''super''' user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|  Ka &amp;quot;sudo&amp;quot; command kadon shibun ki jingjied. Ngin sa pule shaphang jong ki jingjied katba ngi dang iaid ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin pule kumno ban shna ia u “New User”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|  Plie ia u “Terminal” dakaba nion lang ki key “Ctrl, Alt and t” haka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|  Nga lahdep pynmih lypa ia u “Terminal” hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
|  Hangne, type iaka command “sudo space adduser” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|  Ynsa pan ka password na phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|  Ngan ai iaka “Admin” password hangne bad Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|  Ymlah ban iohi ha u terminal iaka password bala type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|  Te ngi donkam ban long phikir bha haba type iaka password.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
|  Shisien ba lahdep, Ynsa pyni iaka message “adduser: Only one or two names allowed”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|  Te, to ngin shna ia ka user account ba thymmai ba kyrteng “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|  Type iaka command: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
|  '''sudo space adduser space duck''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|  Ngi lahdep shna ia u user ba thymmai ba khot “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Haka por ba dang shna ia u user thymmai, la shna ruh laka jong ka “home” directory naka bynta uto u user. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|  Sngewbha kynmaw ba ynsa pan na ngi iaka password kaba thymmai naka bynta u user thymmai “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|  Type ka password kaba phi sngewbit. Haka khep jong nga, ngan type “duck” kumka password bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|  Sngewbha type biang iaka password ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|  La pan ar sien iaka password naka bynta ban iada bad ruh ban pynthikna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|  Mynta la update  ia ka password naka bynta u user ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|  Ynsa pan na ngi ia kiwei ki detail ruh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
|  Hynrei ia mynta, ngan thep tang iaka “Full Name” kum “duck” bad ieh thylli ia ki detail basah dakaba nion u Enter key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
|  Enter. Ngan pynthikna ia kane dakaba thep “y”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ba pynthikan ba baroh ki jingpyntip ki long kiba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin peit lada lahdep shna ne em ia u user ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
|  Ban leh ia kane, sngewbha type ha u command prompt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|  “ls space /(slash) home” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|  bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
|  Ban pyni iaka list jong ki user ha ka  home folder, la pyndonkam iaka “ls” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Bad kane ka user name thymmai jong ngi ba dang shudep shna ba kyrteng “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|  To ngan phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|  Mynta, ka command ba bud ka dei ka “su”,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|  “su” ka ieng naka bynta “Switch User”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
|  Kane ka command ka myntoi naka bynta ban switch na uwei u user sha u wei pat u user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin leit sha u Terminal now.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|  Thep iaka command:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|  “su space hyphen space duck” Ha u “Terminal” bad nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|  Ynsa pan na phi iaka password.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|  Ngan type ka password jong u user “duck's” hangne. Sngewbha kynmaw ba kadei hi “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|  Sngewbha peit thuh ba, ka Terminal ka kylla na u user ba hashwa sha u user ba thymmai uba long haka khep jong ngi, u “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
|  Ban logout na une u user, type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|  “logout” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|  Mynta ka terminal ka logout na u user ba mynta uba long u “duck” bad u wan phai pat sha u user ba hynne, uba long “vinhai”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|  To ngin pule shaphang ka command “usermod”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Ka command “usermod” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Ka pynlah ia u '''super''' user lane u '''root''' user ban pynkylla ia ki settings jong kiwei pat ki user accounts kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
|  Pynkylla ia ka password sha ka bymdon password lane ka password ba thylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|  Ka pyni ia ka tarik hakaba yn pynsangeh treikam iaka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|  To ngin pyrshang ia kane ka command bad ngin peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|  To ngan leit mynta sha ka terminal window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|  To ngan pyni ia phi kumno ban buh ka tarik ban kut treikam ia u user account &amp;quot;duck&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|  Hangne, ha u command prompt, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|  '''sudo space usermod space -(hyphen)e space 2012-(hyphen)12-(hyphen)27 space duck''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
|  bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|  iaka tarik sangeh treikam jong u user account la buh kumba la ong ha ka command hangne daka jingiarap jong ka jingjied  u “-e”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
|  Mynta phi lah buh ia ka tarik sangeh treikam naka bynta u user account “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin kren shaphang ki “uid” bad “gid” commands.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
|  ka  “id – command” la pyndonkam ban check ia ki identity jong baroh ki user bad group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|  Ban tip shaphang ka identity jong u user, ngi pyndonkam u “id space -(hyphen)u”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
|  Ban tip shaphang ka identity jong ki group users, ka dei “id space -(hyphen)g”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin trei ha kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
|  Ha u terminal, to ngin type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
|  “id” bad nion  Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi lah ban iohi iaki User ID bad ki Group ID haka system kaba ngi dang pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|  Ban ioh tang u user id, ngi pyndonkam ka jingjied “-(hyphen)u”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|  To ngin type ka command, “id space -(hyphen)u” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  bad nion Enter. Mynta ngi lah ban iohi tang iaki 'ids' jong ki users.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|  Hynrei kumno lada ngi donkam ban tip iaki kyrteng jong ki users?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|  Ban ioh ia kata, ngin type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|  “id space -(hyphen)n space -(hyphen)u” ha u terminal hangne bad nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi lah ban iohi iaki kyrteng jong ki user haka jaka jong ki id jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin pule iaki command naka bynta ki Group IDs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
|  To ngin type “ id space -(hyphen)g”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi lah ban iohi iaki group ids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
|  Lada ngi kwah ban peit ia baroh ki group ID jong ki user ba mynta, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
|  “id space -(hyphen) (capital)G” bad nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
|  Sngewbha peit thuh ba nga la type u dakheh G.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|  Peit ia kaba mih dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin  pule kumno ban delete ia ka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:57&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane, ngi pyndonkam ka command “userdel”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban delete pynduh syndon ia ka user account daka jingiarap jong ka command “userdel”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|  To ngin pyrshang ia kane ha u terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
|  Hangne, type: “sudo space userdel space -(hyphen)r space duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
|  Nga la pyndonkam ka jingjied &amp;quot;-(hyphen)r&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ban weng ia u '''user''' bad ruh ka '''home directory''' jong u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|  To ngin nion Enter bad peit ka jia aiu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
|  Mynta lah delete ia u user “duck”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:38&lt;br /&gt;
|  Check ia kane dakaba type: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
|  “ls space /(slash)home” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
|  Ngin shem ba iaka user account “duck” lahdep delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
|  To ngin leit phai biang sha ki slides mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
|  Katto katne ki command kiba myntoi bha haka Linux System Administration ki long “df” bad “du”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
| Ka “df” command ka ai iaka report halor ka space ba dang lait haka disk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
|  Bad ka  “du” command ka ai iaka report halor katno ka file kala pyndonkam iaka space.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
|  Sngewbha ban pyrshang iakine ar tylli ki command bad sa wad iaka jingmih naka bynta ialade, kum ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
|  To ngin phai sha u terminal. Ngan pyni ia phi khyndiat ki option ba myntoi bha bala pyndonkam da ka “df” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|  Sngewbha type: '''df space -(hyphen)h''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
|  Hangne, ka pyni iaka size jong ka Filesystem, bad ka space bala pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|  Ka pyni ruh ia ka space mounted haka human readable format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:46&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin pyrshang katto katne ki option da u “du” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka khep, nga tharai ba phi lahdep shna katto katne ki text files haka home folder jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
|  Lada em, sngewbha peit iaka tutorial halor “General Purpose Utilities in Linux”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:04&lt;br /&gt;
|  Nga lahdep shna lypa ia ki katto katne ki text files haka '''home directory''' jong nga ban pyntreikam iaki command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:11&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka “home folder” ha u terminal dakaba type &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|  “cd space /(slash) home” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:20&lt;br /&gt;
|  Nangta  type: du space -(hyphen)s space *. (asterisk dot) txt bad nion enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:33&lt;br /&gt;
|  Kane ka command kan ai iaphi iaka report halor ka jingdon jong ki 'txt files' haka directory ryngkat bad ki file size jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43 &lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment, ha u command prompt sngewbha type: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
|  “du space -(hyphen)ch space *.(asterisk dot)txt” bad peit ka jia aiu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:59&lt;br /&gt;
|  To ngan leit biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:01&lt;br /&gt;
|  Ban Batai lyngkot, ngi lah pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:03&lt;br /&gt;
| Ka  “adduser” command ban shna u user ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:06&lt;br /&gt;
| Ka “su” command ban switch na uwei u user sha u wei pat u user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
| Ka “usermod” command ban pynkylla iaki setting jong u user account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
| Ka  “userdel” command ban delete iaka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:15&lt;br /&gt;
| Ka  &amp;quot;id&amp;quot; command ban tip ia ka thup jingtip shaphang ki user id bad group ids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:20&lt;br /&gt;
| Ka “df” command ban check iaka the file system size bad katno ka dang don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:24&lt;br /&gt;
| Ka “du” command ban check iaka space bala shim daka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:27&lt;br /&gt;
|  Kane ka wanlam ia ngi sha ka bakut jong kane ka tutorial halor “Basics of system administration”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12.33&lt;br /&gt;
|  Ka video ka ba don ha une u url,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:37&lt;br /&gt;
|  Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:40&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit iaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:44&lt;br /&gt;
|  Ngi pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials. Ngi ai ruh ki certificate sha kito kiba pass iaka online test. Sngewbha thoh sha ngi naka bynta ki jingtip ba kham bniah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:53&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial kadei shi bynta jong ka “Talk to a Teacher” project Bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT (NMEICT), MHRD, Sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:03 &lt;br /&gt;
|  Khambun ka jingtip ka don ha kane ka url.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:08&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:12&lt;br /&gt;
|  Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-04-04T08:18:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial halor ka '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial , ngin pule shaphang ki jinglong ba kongsan  jong ka '''Biopython'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Information regarding download and installation on Linux Operating System&lt;br /&gt;
(Ki jingtip  shaphang ka  download bad installation  jong  ka Linux Operating System)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
|And '''translation''' of a DNA sequence to a protein sequence using '''Biopython''' tools.&lt;br /&gt;
(Bad ka '''translation''' jong  ka DNA sekwen  sha ka protein sekwen da kaba pyndonkam  da ki tiar (tools)  ka '''Biopython''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|To follow this tutorial, you should be familiar with-&lt;br /&gt;
(Ban sngewthuh shuh shuh  ia kane ka jingbatai , phi dei ban long kiba shemphang ha  ka)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Undergraduate Biochemistry or Bioinformatics&lt;br /&gt;
(Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| and basic''' Python''' programming. &lt;br /&gt;
(bad ka basic ''' Python''' programming)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Refer to the '''Python''' tutorials at the given link.&lt;br /&gt;
(Pyndonkam da ka nuksa  '''Python''' ba lah ai ha ka link hapoh )&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|To record this tutorial, I am using: * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
(Ban record ia kane ka nuksa , nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
('''Python''' version 2.7.3)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|'''Ipython''' version 0.12.1 and&lt;br /&gt;
('''Ipython''' version 0.12.1 bad)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
('''Biopython''' version 1.58.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' is a collection of modules for computational biology.&lt;br /&gt;
(Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57&lt;br /&gt;
| It can perform most basic to advanced tasks required for bioinformatics.&lt;br /&gt;
(ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03&lt;br /&gt;
|'''Biopython''' tools are used for:&lt;br /&gt;
(Ia ki tiar (tools)  jong ka '''Biopython''' shait  pyndonkam ha ka  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05&lt;br /&gt;
|'''Parsing''', that is extracting information from various file formats such as '''FASTA''', '''Genbank''' etc.&lt;br /&gt;
('''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
| Download data from database websites such as '''NCBI''', '''ExPASY''' etc.&lt;br /&gt;
(Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
| '''Run''' '''Bioinformatic algorithm'''s such as '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
(Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|It has tools for performing common operations on sequences. &lt;br /&gt;
(Ka don ia ki tiar  (tools) ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| For example- to obtain '''complements''', '''transcription''',''' translation''' etc. &lt;br /&gt;
(Nuksa  – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Code for dealing with alignments &lt;br /&gt;
(Ki code ban peit ia ka alignment)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| and code to split up tasks into separate processes. &lt;br /&gt;
(bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
|Information regarding download:&lt;br /&gt;
(Jingpyntip shaphang ban download)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' package is not part of the '''Python''' distribution; it needs to be downloaded independently.&lt;br /&gt;
(Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| For details, refer to the following link.&lt;br /&gt;
(Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba hapoh )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|Installation on '''Linux''' system:&lt;br /&gt;
(Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Install '''Python, Ipython''' and '''Biopython''' packages using '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
(Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|Prerequisite software will be installed automatically.&lt;br /&gt;
(Ki software ba donkam kin sa install hi)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Additional packages must be installed for '''graphic output'''s and '''plot'''s. &lt;br /&gt;
(Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| Open the '''terminal''' by pressing '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys simultaneously.&lt;br /&gt;
(Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion sah  u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|I have already installed '''Python, Ipython''' and '''Biopython''' on my system.&lt;br /&gt;
(Nga lah dep install lypa ka  '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Start '''Ipython''' interpreter by typing &amp;quot;ipython&amp;quot; and press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35 &lt;br /&gt;
| '''IPython''' prompt appears on screen. &lt;br /&gt;
(Ka '''IPython'''prompt kan sa  paw ha screen)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|To check the installation of '''Biopython'''- at the prompt, type: &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ban pyntikna ba lah install ka  '''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| If you don't get any error message, it means '''Biopython''' is installed.&lt;br /&gt;
(Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' ka lah long )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Here, let me remind you, '''Python''' language is case sensitive.&lt;br /&gt;
(Hangne, ai ba  ngan pynkynmaw ba ka  '''Python''' language ka long case sensitive)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Take precaution while typing keywords, variables or '''function'''s.&lt;br /&gt;
(Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| For instance, in the above line “i” in '''import''' is lowercase and “B” is uppercase in '''Bio'''.&lt;br /&gt;
(Kumba long, hajrong utei u lain , “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we will make use of '''Biopython''' modules to translate a '''DNA sequence'''.&lt;br /&gt;
(Ha kane ka nuksa , ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka sekwen ka '''DNA''' )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|It involves the following steps.&lt;br /&gt;
(Ki rukom pyndonkam ki long harum)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|First, create a '''sequence object''' for coding '''DNA strand'''.&lt;br /&gt;
(Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Next, '''transcription''' of coding '''DNA''' strand to '''mRNA'''.&lt;br /&gt;
(Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Finally,''' translation''' of '''mRNA''' to a '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|We will be using the coding DNA strand shown on this slide, as an example. &lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam ia  ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| It codes for a small '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(Ka pyndonkam code da u  '''protein''' sekwen  barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| The first step is to create a '''sequence object'''  for the above coding '''DNA''' strand.&lt;br /&gt;
(Nyngkong eh ngi  dei ban shna ia ka '''sekwen object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|Let us go back to the '''terminal'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia phai biang sha ka '''terminal''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|For creating a sequence object, import the '''Seq''' module from '''Bio '''package.&lt;br /&gt;
(Ban shna ia ka sekwen  object, wanrah  ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| The''' Seq '''module provides methods to store and process sequence objects. &lt;br /&gt;
( Ka ''' Seq '''module ka ai jingmyntoi  ban pyllang bad ban shna ia ki sekwen  objects)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
|Next, specify the alphabets in the strand explicitly, when creating your '''sequence object'''. &lt;br /&gt;
(Nangta, pyntikna  ia ki alphabets ha ka strand lakajong , haba shna ia ka '''sequence object''' j &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24&lt;br /&gt;
| That is to specify whether the sequence of alphabets code for '''nucleotides''' or '''amino acids'''. &lt;br /&gt;
(Kata ka mut ban  pynthikna  ia ka sekwen  jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
|To do so, we will use '''IUPAC '''module from '''Alphabet '''package. &lt;br /&gt;
(Ban leh ia kane , ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''.  Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Note that we have used '''import''' and '''from''' statements to '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; and &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules.&lt;br /&gt;
(Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' kyntien  (statements) ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|Store the sequence object in a variable called '''cdna'''.&lt;br /&gt;
(Lum ia ki sekwen  object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''cdna equal to Seq''' as in normal '''string'''s.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum kaba  normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Enclose the sequence within double quotes and parentheses.&lt;br /&gt;
(Pyndait lang ka sekwen  hapoh ki double quotes bad parentheses)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
| We know our sequence is a '''DNA''' fragment. So, type: '''unambiguous DNA '''alphabet object as an '''argument'''.&lt;br /&gt;
(Ngi tip ba ka sekwen  jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot (fragment).  Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| For the output, type: '''cdna'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
| The output shows the '''DNA sequence''' as a sequence object.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sekwen  object)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|Let’s transcribe the coding '''DNA''' strand into the corresponding''' mRNA.''' &lt;br /&gt;
(To ngin ia thoh shai (transcribe)  ia ka coding '''DNA''' strand sha ka corresponding  ''' mRNA.''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35 &lt;br /&gt;
| We will use the '''Seq''' module's built-in '''“transcribe”''' method.&lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
|Type the following code:&lt;br /&gt;
(Thoh  ia ki code kiba harum) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Store the output in a variable '''mrna'''.&lt;br /&gt;
(Lum  ia ka output ha ka variable '''mrna''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, thoh : '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
| For the output, type: ''' mrna.''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, thoh : ''' mrna.''' Nion '''Enter''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Observe the output.The '''transcribe''' method replaces the '''Thiamin''' in the '''DNA''' sequence by '''Uracil'''. &lt;br /&gt;
(Peit  ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sekwen  da ka '''Uracil''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|Next, to '''translate''' this '''mRNA''' to corresponding '''protein''' sequence, use the '''translate''' method.&lt;br /&gt;
(Hadien , ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sekwen , pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|Type the following code:  '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Thoh  ia kine ki code  : '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
| The '''translate''' method translates '''RNA''' or '''DNA''' sequence using the standard genetic code, if unspecified.&lt;br /&gt;
(Ka rukom '''translate'''  kan translate  '''RNA''' lane '''DNA''' sekwen  da kaba pyndom ia ka standard genetic code)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
|The output shows an amino acid sequence.&lt;br /&gt;
(Ka output kan  pyni ia ka amino acid sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| The output also shows information regarding the presence of '''stop codons''' in the translated sequence.&lt;br /&gt;
(Ka output kan  pyni ruh ia ka jingpyntip ia  ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sekwen  ba lah pykylla (translate) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Observe the asterisk at the end of the protein sequence. It indicates the '''stop codon'''. &lt;br /&gt;
(Peit  ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sekwen . Ka pyni  ia ka '''stop codon'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53 &lt;br /&gt;
|In the above code, we have used a coding '''DNA''' strand for '''transcription'''.&lt;br /&gt;
(Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription''')&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
|In Biopython, '''transcribe''' method works only on coding DNA strand.&lt;br /&gt;
(Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|However, in real biological systems, the process of '''transcription''' starts with a '''template strand'''.&lt;br /&gt;
(Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom long  jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
|If you are starting with a''' template strand''', convert it to coding strand by using '''reverse complement''' method, as shown on the terminal.&lt;br /&gt;
(Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|Follow the rest of the code as shown above, for the coding strand.&lt;br /&gt;
(Leh ia kiba sah ki code  kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24 &lt;br /&gt;
|Using methods in '''Biopython''' we have translated a '''DNA''' sequence to a '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla (translated)  ia ka '''DNA''' sekwen  sha ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|'''DNA''' sequence of any size can be translated to a protein sequence using this code. &lt;br /&gt;
(Ka '''DNA''' sekwen  kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sekwen  da kaba pyndonkam da une u code)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
|Let's summarize.In this tutorial, we have learnt:&lt;br /&gt;
(To ngin ia pynkut . Ha kane ka nuksa , ngi leh  shaphang:)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Important features of '''Biopython'''&lt;br /&gt;
(Ki mat ba donkam  ka '''Biopython''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Information regarding download and installation on '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
(Jingpyntip  shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Create a sequence object for the given '''DNA''' strand.&lt;br /&gt;
(Ban shna sekwen  object na ka bynta ka '''DNA''' strand)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| '''Transcription''' of the DNA sequence to '''mRNA'''.&lt;br /&gt;
('''Transcription''' jong ka  DNA sekwen  sha ka '''mRNA''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
| '''Translation''' of '''mRNA''' to protein sequence.&lt;br /&gt;
('''Translation''' jong ka  '''mRNA''' sha ka protein sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|Now, for the assignment-&lt;br /&gt;
(Mynta, na ka bynta ki kam )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|Translate the given '''DNA''' sequence into '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
(Pynkylla ka '''DNA''' sekwen  ba lah ai sha ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|Observe the output.&lt;br /&gt;
(Peit  ia ka output)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
|The protein sequence has an internal '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
(Ka protein sekwen  ka don lypa  ka '''stop codon''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|As it happens in nature, translate the '''DNA''' till first in frame '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
(Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh kaba nyngkong ka frame '''stop codon''')  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|Your completed assignment should have the following code.&lt;br /&gt;
(Ka kam  ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|Notice that we have used '''to underscore stop''' argument in the '''translate()''' method. Notice the output.&lt;br /&gt;
(To khmih bha  ba ngi lah pyndonkam ka rukom  (argument)'''to underscore stop'''  ha ka '''translate()''' method. Peit ka output)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|The '''stop codon''' itself is not translated.&lt;br /&gt;
(U  '''stop codon''' marwei khlem shah  pynkylla)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|The stop symbol is not included at the end of your '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(U symbol sangeh  u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|This video summarizes the Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
(Kane ka video ka lum kyllum  ia ka Spoken Tutorial project) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|If you do not have good bandwidth, you can download and watch it. &lt;br /&gt;
(Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43  &lt;br /&gt;
|The Spoken Tutorial Project team conducts workshops and gives certificates for those who pass an online test. &lt;br /&gt;
(Ka Spoken Tutorial Project team ka shait  pynlong workshop bad ai ruh ia ki khusnam  certificates na ka bynta  kito ba pass ia ka online test)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|For more details, please write to us. &lt;br /&gt;
(Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial Project is funded by NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
(Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59 &lt;br /&gt;
|More information on this mission is available at this link. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta  ki jingtip ba kham pura jong  kane ka mission phin lap  ha kane ka link)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|This is Snehalatha from '''IIT Bombay''', signing off. Thank you for joining. &lt;br /&gt;
(Ha kaba kut, Nga dei ka Snehalatha na '''IIT Bombay'''. Khublei shibun &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Working-with-Linux-Process/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Working-with-Linux-Process/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Working-with-Linux-Process/Khasi"/>
				<updated>2018-04-04T04:39:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''Working with Linux Processes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam ka '''Ubuntu 10.04'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
| Ngi ngeit ba phi la tip kumno ban plie sdang ïaka Linux operating system bad phi don ruh katto katne ka jingtip ba malu mala shaphang ki '''commands'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
| Lada phi sngewkwah tip shuh shuh, kadon ha kawei pat ka spoken tutorial, haka website harum http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:28&lt;br /&gt;
| Bad kynmaw ruh ba ka Linux ka long ''case sensitive''. Baroh ki '''commands''' bala pyndonkam ha kane ka tutorial ki long haki ''lower case'' tad ynda ong da kumwei.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|Ban sngewthuh kaei ka '''process''', to ngan ai ïa phi ka jingbatai ba lyngkot. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Kano kano kaba run haka Linux kadei ka '''process'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|Ka '''shell''' kaba run bad kaba shim ïaki command jong ngi kadei ka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Ki command kiba ngi type ha u terminal ki dei ki process ynda la run ïaki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|Ka video kaba phi peit ïa kane ka tutorial kadei ka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|U browser uba run ha kaba phi la plie ïaka spoken tutorial website u dei u process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|Ki '''Shell scripts''' kiba dang run kidei ki process bad nangta ter ter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Lah ban batai ïa ka process kum ka program kaba dang pyntreikam. Kata kamut kaba dang run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Ki Process ki long kum ma ngi. La kha ïaki, ki ïap, Ki don ki kmie kpa bad ki khun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|To ngin pule shwa shaphang ka '''shell process'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|ïa ka shell process la sdang da ka '''Linux kernel''' shisien ba ngi login sha ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|Kat ha kane ka por, ka lah biang ba ngin tip ba ka 'Linux kernel' kadei ka matpdeng jong ka Linux operating system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Ka kynthup ïa ki tiar kiba donkam eh kiba pynlong ïaka Linux ba kan run. Ka '''shell''' ka shna lane ka pynkha sha baroh kiwei ki user command processes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|To ngin plie ïa u terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ïa u command prompt ha u terminal haka dur jong u dollar saiñ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka kamram jong ka shell process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin type kano kano ka lehse, “date” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Hamar ba ngi leh ïa kane, ka shell process kan shna ïaka process bala khot ka 'date'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|Mynta, namar ka shell process kala pynkha ïaka 'date' process, ngi lah ban ong ba ka 'shell process' kadei ka '''parent''' jong ka 'date process' bad ka 'date process' kadei ka '''child''' jong ka 'shell process'. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|Shisien ba ka 'date' process kala pyni ïaka tarik bad ka por jong ka system, kan sa ïap noh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Ka shell ka lah ban pynkha sa kawei pat ka shell process. Ban pynkha ïaka process lane ban shna ka process la khot ruh ïaka ka '''spawning''' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|Ban spawn sa kawei ka shell process, shu leit sha u terminal bad type “sh” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ngin sa ïohi ïa u prompt ba thymmai uba paw ha u terminal. Mynta ka original shell jong ngi, to ngin khot ïaka ka 'shell 1', kala pynkha ïaka '''child shell''' lane ka 'sub shell', to ngin khot ïaka ka 'shell 2'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13&lt;br /&gt;
|Mynta phi lah ban run ïaka command ha u command prompt ba thymmai ruh. to ngin run ïaka 'ls' command ha une u command prompt ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Mynta ha u command prompt, type “ls” bad ñion Enter. Ngi lah ban iohi ïaka list jong ki file bad ki directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32&lt;br /&gt;
|Mynta la shna ïaka process bathymmai kaba kyrteng 'ls'. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Hangne, 'shell 2' kadei ka parent jong ka 'ls', katba ka 'shell 1' kadei ka grandparent jong ka 'ls'. 'ls' kadei ka child jong ka 'shell 2', katba ka 'shell 2' kadei ka child jong ka 'shell 1'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Ban pynïap ïaka 'shell 2', shu type ha u prompt thymmai “exit” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|Kane kan pynïap ïaka 'shell 2' bad ngin ioh biang ïa u original command prompt jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
|Ban bteng ïaka jingpyni nuksa hapdeng jong ngi bad ki process, ngi tip ba iwei pa iwei na ngi ngi don ki jinglong kiba pynithuh ïa ngi. Kita ki jinglong ki lah ban long ka kyrteng jong ngi, ka kyrteng ki kmie-kpa jong ngi, ka sngikha, u PAN card number. Ter ter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ki process kidon ïaki jinglong kum PID(Process ID), PPID(Parent Process ID), Start time, ter ter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|ïa baroh kine ki jinglong la sumar da ka kernel haka process table.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
|ïa kawei pa kawei ka process la pynher ka jingithuh da u unique integer bala khot u PID. Ïa u PID la buh da ka kernel haka por ba kha ka process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
|U PID jong ka parent process kaba spawn ïaka process thymmai, lehse, ka 'P1' la khot ka PPID jong ka 'P1' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
|Ban peit ïaka PID jong ka shell kaba mynta, Ha u prompt type “echo space dollar dollar” bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Ynsa pyni ïa u number. Une u dei u PID jong ka shell kaba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
|Kawei ka command kaba ngin sa pyndonkam bha haka por ba ngi ïakren shaphang ki process kadei ka '''ps''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|'''ps''' lane ''process status'' kadei ka command kaba pyni ïaki process kiba run haka system. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
|To ngin peit kan jia aiu lada ngi run ïa kane ka command khlem kano kano ka jingjied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Mynta, ha u command prompt type “ps” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Kumne ngi lah ban iohi ïaka list jong baroh ki process ba long trai da u user uba run ïaka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ïohi ïaka kyrteng jong ka process hapoh ka CMD heading. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:58&lt;br /&gt;
|Shuh shuh ïa kane, phi lah ban iohi ïa u PID, TTY lane u console hakaba ka process ka run, ka TIME &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
|Kata kamut ka por baroh bala pyndonkam naduh bala sdang ïaka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Haka machine jong nga, ka pyni ar tylli ki process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Kawei kadei bash, ka shell process kaba ngi dang pyndonkam. Kawei pat kadei 'ps' process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Sa kawei kaba ngi donkam ban kynmaw hangne kadei ba u PID jong ka shell process u dei u juh kumba la pyni da ka 'echo space dollar dollar' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Lada ngi spawn ïaka sub-shell, to ngin peit kan jia aiu. Ha u terminal type “sh” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|Mynta, ha u prompt ba thymmai uba paw ha ka laiñ thymmai, type “ps” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban iohi 3  tylli ki process haka list . ïa U process 'sh' lah thep lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Peit biang hangne ba  U PID jong ka bash process u dei u juh kum uba mynne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|U 'ps' u wan ryngkat bad shibun ki jingjied kumba ngin sa ïapeit hadien. Ka jingjied ba nyngkong kaba ngin peit, kan pyni shuh ïaki jinglong naka bynta ki process kiba la list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
|Mynta ha u prompt type “ps space minus f” bad ñion Enter. Kane kan list biang lai tylli ki process kumba haka khep ba mynne.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Bash, sh bad ps -f.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Tang kawei ka jingïapher ka long ba mynta la list khambun ki attribute. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|U UID u ai ïaka ''user name'' jong u user uba la sdang ïaka process. Bad ruh u pyni ïa u PPID kata u PID jong ka parent process kaba la shna ïa ka process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:47&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, peit ba ka 'bash' process kadei ka parent jong ka 'sh' process , te u PID jong ka bash u dei u juh kum u PPID jong ka 'sh' process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, namar ka 'sh' process kadei ka parent jong ka 'ps' process, u PID jong ka 'sh' process u dei u juh kum u PPID jong ka 'ps -f' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:17&lt;br /&gt;
|U 'C' u ieng naka bynta ''processor utilization''. U ne udei u integer value ba mynta jong ka percent usage jong u processor halor ka jingim jong ka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|Kan sa pyni kum 0, ha kane ka khep namar ka jingpyndonkam ka long kaba duna bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
|Ka 'STIME' field ka ai ïaka por ha kaba la sdang ïaka process, ïa kiba bud, ngi lahdep peit haka por ba ngi run ïaka 'ps'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Ki Process ki don ar jaid : Kaba nyngkong kadei '''User processes'''. Ïa kine la sdang da ki user. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, 'ps' lane namar kata ka daw jan baroh ki command kiba ngi run ha u terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:54&lt;br /&gt;
|Uba ar u dei '''system processes'''. Kito ki process kiba la sdang da ka system bunsien haka por ba sdang ka system lane user login. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05&lt;br /&gt;
|Ka 'bash' ka long ka nuksa jong ka system process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
|Hateng ngi kwah ban peit lut ïa baroh ar ki process - system processes bad ruh user processes. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|Nangta ngi pyndonkam ïaka jingjied  'minus e'  lane  'minus capital A' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Leit sha u terminal bad type ha u prompt “ps space minus e” bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ïaka list jong ki process kaba heh bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Ban ioh ïaka jingpyni ba bun page, shu type ha u prompt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
|“ps space minus e space vertical bar space more” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:52&lt;br /&gt;
|Kumba ngi lah peit mynne, 'more' kan pynlong tang ban pyni ïaki process kat ban rung ha kawei ka window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Katba ngi ñion Enter, ngi dang ïaid lyngba ka list jong ki process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|Ka process kaba nyngkong ha kane ka list ka long sngewtynnad bha. La khot ïaka ka 'init' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
|Kadei ka process nakaba baroh kiwei pat ki process la spawn. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
|Ka don u PID jong u 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Ban wan phai sha u prompt ñion 'q'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Te, ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ka process, shell process, ka jingspawn ïaki process, process attribute bad ki jaid process ba pher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:37&lt;br /&gt;
| Ngi la pule ruh ïa ki jingpyndonkam jong ka command 'ps' command. Kane ka wallam ïa ngi sha kaba kut jong kane ka tutorial &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorials ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project, bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:55&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane, kadon haka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
| ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la ïasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Manipulating-Sequences/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T12:14:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| Border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Welcome to this tutorial on '''Manipulating Sequences.''' (Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial jong  ka '''M...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Welcome to this tutorial on '''Manipulating Sequences.'''&lt;br /&gt;
(Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial jong  ka '''Manipulating Sequences.''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| In this tutorial, we will use '''Biopython''' tools: To generate a random DNA sequence&lt;br /&gt;
(Ha kane ka tutorial, ngin pyndonkam ki tools ka '''Biopython''': Ban pynmih ia u random DNA sequence)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Slice a DNA sequence at specified locations&lt;br /&gt;
(Phiah ia u DNA sequence ha ki jaka ba lah bynshet )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Join two sequences together to form a new sequence that is to concatenate &lt;br /&gt;
(Pyndait lang ia artylli ki sequences ban pynlong kawei ka sequence ba thymmai)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Find the length of the sequence&lt;br /&gt;
(Wad ia ka jingjrong jong ka sequence)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| Count the number of individual '''base'''s or part of the '''string'''&lt;br /&gt;
( Niew ia ki number jong ki  '''base''' s  lane ki dkhot jong u '''string''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| Find a particular base or part of the string.&lt;br /&gt;
(Wad ia u base uba bniah  lane bynta jong u string)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Convert a '''sequence object''' to a mutable sequence object.&lt;br /&gt;
(Pynkylla ia ka '''sequence object''' sha ka mutable sequence object)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| To follow this tutorial, you should be familiar with undergraduate Biochemistry or Bioinformatics&lt;br /&gt;
(Ban sngewthuh  ia kane ka tutorial, phi dei ban long kiba shemphang ha  ka undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|and basic Python programming. &lt;br /&gt;
(Bad ka basic Python programming)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
|If not, refer to the '''Python''' tutorials at the given link.&lt;br /&gt;
(lem kumta, pyndonkam da ka nuksa  '''Python''' ha ka link ba bud )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| To record this tutorial, I am using: * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
(Ban record ia kane ka nuksa , nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 14.10)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
('''Python''' version 2.7.8)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpreter''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
('''Ipython interpreter''' version 2.3.0)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|'''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
('''Biopython''' version 1.64.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|Let me open the '''terminal''' and start '''ipython interpreter'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia plie iaka '''terminal''' bad sdang ia ka '''ipython interpreter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Press '''Ctrl, Alt''' and '''t''' keys simultaneously.&lt;br /&gt;
(Nion sah  ia u '''Ctrl, Alt''' and '''t''' key)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|At the prompt, type: &amp;quot;ipython&amp;quot; and press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
|'''Ipython''' prompt appears on the screen. &lt;br /&gt;
(Ka '''Ipython''' prompt kan sa mih ha ka screen)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Using Biopython, we can generate a '''sequence object''' for a random DNA sequence of any specified length.&lt;br /&gt;
(Da kaba pyndonkam ia ka Biopython, ngi lah ban pynmih ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence ha kano kano ka jingjrong)  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
|Let us now generate a sequence object for a DNA sequence of 20 bases.&lt;br /&gt;
(To  ngin ia pynmih ia ka sequence object na ka bynta ka DNA sequence kaba 20 bases)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|At the prompt, type: &amp;quot;import random&amp;quot;, press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: &amp;quot;import random&amp;quot;, bad nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Next, import '''Seq '''module from '''Bio '''package.&lt;br /&gt;
(Nangta, import '''Seq '''module na '''Bio '''package.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|Often '''Seq''' is pronounced as '''seek'''.&lt;br /&gt;
(Barabor  '''Seq''' ngi shait ong  '''seek'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''From Bio dot Seq import Seq'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''From Bio dot Seq import Seq'''. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| We will use '''Bio.Alphabet''' module to specify the alphabets in the DNA sequence.&lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam da ka '''Bio.Alphabet''' module ban pyntikna ia ki alphabets ha ka DNA sequence)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| Type: '''from Bio dot Alphabet import generic underscore dna.''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type: '''from Bio dot Alphabet import generic underscore dna.''' Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Type the following '''command''' to create a sequence object for the random DNA sequence.&lt;br /&gt;
(Type kumne harum  '''command''' ban  shna ia ka sequence object na ka bynta ka DNA  sequence. )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|Store the sequence in a variable '''dna1'''.&lt;br /&gt;
(Pynlang  ia ka sequence ha ka variable '''dna1''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Please note: in this command, use two single quotes instead of a double quote. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Sngewbha peit: ha kane ka command, pyndonkam ar tylli ki single quotes ha ka jaka ka double quote. Nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| For the output, type: '''dna1'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: '''dna1'''. Nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
|  The output shows the '''sequence object''' for the random DNA sequence.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka '''sequence object''' na ka bynta ka random DNA sequence. )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| If you want a new sequence, press up-arrow key to get the same command as above. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Lada phi kwah ka sequence ba thymmai, nion u up-arrow key ban ioh ia ka juh ka command kum haneng. Nion '''Enter'''.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|For the output, type the variable name '''dna1.''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type ia ka kyrteng ka variable '''dna1.''' Nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| The output shows a new DNA sequence which is different from the first one. &lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni iaka DNA sequence ba thymmai kaba pher na kaba nyngkong.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|  About '''Sequence Objects''':&lt;br /&gt;
(Shaphang ka '''Sequence Objects''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|The '''sequence objects''' usually act like normal '''Python string'''s.&lt;br /&gt;
(Ka '''sequence objects''' ha ka jingshisha ka long beit   '''Python string'''s.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|So, follow the normal conventions as you do for Python strings.&lt;br /&gt;
(Te, bud beit ia ka rukom leh kumba leh ia ka Python strings.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
|In Python, we count the characters in the string starting from 0, instead of 1.&lt;br /&gt;
(Ha ka Python, ngi niew ia ki characters ha ka string kaba sdang na 0, ha jaka u 1.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|The first character in the sequence is position zero.&lt;br /&gt;
(U character ba nyngkong ha ka sequence u dei u zero.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Back to the terminal. &lt;br /&gt;
(Phai biang sha ka terminal.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|Often you may need to work with only a part of the sequence.&lt;br /&gt;
(Teng teng ngi hap ban trei tang shi bynta jong ka sequence)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|Now, let's see how to extract parts of the string and store them as sequence objects. &lt;br /&gt;
(Mynta, ngin ia peit kumno ban sei ia ki dkhot  jong ka string bad buh ia ki kum ki sequence objects.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
|For example, we will '''slice''' the DNA sequence at two positions.&lt;br /&gt;
(Nuksa, ngin '''slice''' ia ka DNA sequence ha ki ar bynta.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|First, between bases 6 and 7.&lt;br /&gt;
(Nyngkong, hapdeng ki bases 6 bad 7.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|This will extract a fragment from the beginning of the sequence to the 6th base in the sequence. &lt;br /&gt;
(Kane kan sei ia ka fragment na kaba sdang jong ka sequence sha ka base ba 6 ha ka sequence.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|  The second slice will be between bases 11 and 12.&lt;br /&gt;
(Ka slice ba ar kan dei hapdeng ka bases 11 bad 12.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
|The second fragment will be from the 12th base to the end of the sequence. &lt;br /&gt;
(Ka fragment ba ar kan dei na ka base ba 12 shaduh ba kut jong ka sequence.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| Type the following command, at the prompt, to extract the first fragment.&lt;br /&gt;
(Type ia ka command ba harum, ha ka prompt, ban sei ia ka fragment ba nyngkong.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
|'''String1 equal to dna1 within brackets 0 colon 6.'''&lt;br /&gt;
('''String1 equal to dna1 within brackets 0 colon 6.''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|'''string1''' is the variable to store the first fragment.&lt;br /&gt;
('''string1''' ka dei ka variable ban lum ia ka fragment ba nyngkong.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|The rest of the command follows as in normal Python.&lt;br /&gt;
(Ki command ba bud kin long beit kum ha ka Python.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|Enclosed in these brackets are the start and the stop positions separated by a colon. &lt;br /&gt;
(Hapoh kine ki brackets dei ki jaka ba sdang bad ba kut  ba shah phiah  da u colon.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|The positions are inclusive of the start but exclusive of the stop position. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Kine ki jaka (positions)  ki lum lang ha  kaba sdang hynrei kim shah lum shuh ha kaba kut  . Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| To view the output, type: &amp;quot;string1&amp;quot;, press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;string1&amp;quot;, nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|The output shows the first fragment as the sequence object.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka fragment ba nyngkong kum ka sequence object.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| To extract the second string from the sequence, press up-arrow key and '''edit''' the command as follows:&lt;br /&gt;
(Ban sei ia ka string ba ar na ka sequence, nion ia u up-arrow key bad '''edit''' ia ka command kumne harum: )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|Change the name of the variable to '''string2''' and positions to '''11 '''and '''20'''. &lt;br /&gt;
(Pynkylla ia ka ka kyrteng jong u variable sha ka '''string2''' bad jaka sha u '''11 '''bad '''20'''.)  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
| For the output, type: &amp;quot;string2&amp;quot;. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: &amp;quot;string2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|Now we have the 2nd fragment also as a sequence object.&lt;br /&gt;
(Mynta ngi ioh ia ka fragment ba ar ruh kum ka sequence object.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| Let us concatenate, that is, add the two '''strings '''together to form a new fragment.&lt;br /&gt;
(To ngin ia lum lang , kata, ban pyndait lang ia baroh ar ki '''strings ''' ban ioh  u fragment ba thymmai.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|Store the new sequence in a variable '''dna2'''.&lt;br /&gt;
(Buh ia ka sequence ba thymmai ha ka variable '''dna2'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
|Type: '''dna2 equal to string1 plus string2'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type: '''dna2 equal to string1 plus string2'''. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|Please note: we cannot add sequences with incompatible alphabets.&lt;br /&gt;
(Sngewbha tip ba : ngim lah ban iasnoh ia  ki sequence bad ki  alphabets ki bym iahap.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|That is, we cannot concatenate a DNA sequence and a protein sequence to form a new sequence.&lt;br /&gt;
(Kata ka mut, ngim lah ban lum  ia ka DNA sequence bad ka protein sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|The two sequences must have the same alphabet attribute.&lt;br /&gt;
(Ki ar tylli ki sequences ki dei ban don kajuh ka alphabet attribute.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| To view the output, type: &amp;quot;dna2&amp;quot;. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ban peit ia ka output, type: &amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|The output shows a new sequence which is a combination of '''string1''' and '''string2.'''&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka sequence ba thymmai kaba dei ka jinglum kyllum  jong u '''string1''' bad '''string2.''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| To find the length of the new sequence, we will use '''len '''function.&lt;br /&gt;
(Ban ioh ia ka jingjrong jong ka sequence ba thymmai, ngin pyndonkam da ka '''len '''function.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Type: &amp;quot;len&amp;quot; within parenthesis &amp;quot;dna2&amp;quot;. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type: &amp;quot;len&amp;quot; hapoh parenthesis&amp;quot;dna2&amp;quot;. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Output shows the sequence as 15 bases long.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka sequence kaba jrong 15 bases.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| We can also count the number of individual bases present in the sequence.&lt;br /&gt;
(Ngi lah ruh ban niew ia ka jingdon jong ki bases bapher bapher ha ka sequence.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|To do so, we will use '''count()''' function.&lt;br /&gt;
(Ban leh ia kane, ngin pyndonkam da ka '''count()''' function.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
|For example- to count the number of alanines present in the sequence, type the following command: '''dna2 dot count''' within parenthesis within double quotes alphabet A.&lt;br /&gt;
(Nuksa  – ban niew ia ka jingdon jong u alanines ba don ha ka sequence, ngi type ia ka command ka ba harum: '''dna2 dot count''' hapoh parenthesis hapoh double quotes alphabet A. )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|The output shows the number of alanines present in the sequence '''dna2'''. &lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka jingdon jong u alanines ha ka sequence '''dna2'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| To find a particular base or part of the string, we will use '''find()''' function.&lt;br /&gt;
(Ban wad  ia u jait base ne u dkhot jong u string, ngin pyndonkam da u '''find()''' function.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|Type: '''dna2 dot find''' within parenthesis within double quotes &amp;quot;GC&amp;quot;. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type: '''dna2 dot find''' hapoh parenthesis hapoh double quotes &amp;quot;GC&amp;quot;. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
|The output indicates the position of the first instance of the appearance of '''GC''' in the string.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka jaka ba nyngkong kaba mih ka '''GC''' ha u string.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| Normally a sequence object cannot be edited.&lt;br /&gt;
(Ha ka jingshisha ia ka sequence object um ju lah ban pynkylla.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|To edit a sequence, we have to convert it to the mutable sequence object. &lt;br /&gt;
(Ban pynkylla ia ka sequence, ngi hap  ban pynkylla sha  ka mutable sequence object.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|To do so, type: '''dna3 equal to dna2 dot to mutable''' open and close parenthesis. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ban leh ia kane, type: '''dna3 equal to dna2 dot to mutable''' plie bad khang ia u parenthesis. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| For the output, type: '''dna3'''. Press '''Enter'''. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: '''dna3''' Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Now the sequence object can be edited.&lt;br /&gt;
(Mynta ngin sa lah ban pynkylla ia ka sequence object.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|Let us replace a '''base''' from the sequence. &lt;br /&gt;
(To ngin ia weng/bujli  ia u '''base''' na ka sequence.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|For example- to replace a base present at 5th position to alanine, type: '''dna3 within brackets 5 equal to within double quotes alphabet A.'''  Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Nuksa  – ban weng/bujli  ia u base uba don ha ka jaka ba 5 sha ka alanine, type: '''dna3 within brackets 5 equal to within double quotes alphabet A.'''  Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|For the output, type: '''dna3'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
|Observe the output. The '''cytosine''' at position 5 is replaced with '''alanine'''. &lt;br /&gt;
(Ha khmih  ia ka output. Ka '''cytosine''' ha ka jaka ba 5 la shah bujli da u '''alanine'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| To replace a part of the '''string''', type the following command.&lt;br /&gt;
(Ban weng  i bynta jong u '''string''', type ia ka command ba harum.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|'''Dna3 within brackets 6 colon 10 equal to within double quotes ATGC.''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
('''Dna3 within brackets 6 colon 10 equal to within double quotes ATGC.''' Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
|For the output, type: '''dna3'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: '''dna3'''. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
|The output shows the 4 bases from the position  6 to 9 are replaced with new bases '''ATGC'''.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ki 4  bases na ka jaka ba 6 haduh 9 kiba shah bujli da ki bases '''ATGC''' ba thymmai.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
| Once you have edited your sequence object, convert it back to the “read only” form.&lt;br /&gt;
(Marsien  dep pynkylla ia ka sequence object, pynkylla biang ia ka sha ka “read only” form.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|Type the following '''dna4 equal to dna3 dot to seq open and close parenthesis'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type kumne harum'''dna4 equal to dna3 dot to seq open and close parenthesis'''. Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
|For the output, type: '''dna4.''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: '''dna4.''' Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| Let's summarize. &lt;br /&gt;
(To ngin ia khmih ia kiba ngi lah kdew haneng )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we have learnt to: *  Generate a random DNA sequence&lt;br /&gt;
(Ha kane ka jingbatai (tutorial) , ngi lah nang  ban *  Generate a random DNA sequence)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| Slice a DNA sequence at specified locations &lt;br /&gt;
(Pynpra  ia ka DNA sequence ha ki jaka ba lah buh.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
| Join two sequences together to form a new sequence, that is, to concatenate. &lt;br /&gt;
(Pyndait lang ar tylli ki sequence ban ioh ia ka sequence ba thymmai, kata ka mut, ban lum lang .)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| We have also learnt how to: * use '''len, count''' and '''find''' functions&lt;br /&gt;
(Ngi lah nang  ruh kumno ban: * use '''len, count''' bad '''find''' functions.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| convert a sequence object to a mutable sequence object and replace a base or part of the string.&lt;br /&gt;
(Ban pynkylla ia ka sequence object sha ka mutable sequence object bad ban bujli ia u base lane bynta  jong u string.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
|For the assignment, generate a random '''DNA sequence''' of 30 bases. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka assignment, wad ia uno uno u '''DNA sequence''' uba 30 bases.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
|Using Biopython tools, calculate the GC percentage and molecular weight of the sequence. &lt;br /&gt;
(Da kaba pyndonkam da u Biopython tools, khein ia ka GC percentage bad molecular weight jong ka sequence.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
|Your completed assignment will be as follows.&lt;br /&gt;
(Ka assignment ba lah dep jong phi kan long kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
|The output shows the '''GC''' content as percentage.&lt;br /&gt;
(Ka output kan  pyni ia ka '''GC'''content ha ka percentage.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
| The output shows the molecular weight of the DNA sequence.&lt;br /&gt;
(Ka output kan  pyni ia ka molecular weight jong ka DNA sequence.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| This video summarizes the Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
(Kane ka video ka lum kyllum  ia ka Spoken Tutorial project.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|If you do not have good bandwidth, you can download and watch it. &lt;br /&gt;
(Lada phim don ka bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit ia ka.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:30&lt;br /&gt;
| We conduct workshops and give certificates.&lt;br /&gt;
(Ngi ju pynlong ia ki  workshops bad sam ruh ia ki  certificates.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
|Please contact us. &lt;br /&gt;
(Sngewbha pyntip ia  ngi)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
| Spoken-Tutorial project is supported by the National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
(Ia ka Spoken-Tutorial project la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| This is Snehalatha from '''IIT Bombay''', signing off. Thank you for joining. &lt;br /&gt;
(Nga dei ka Snehalatha na '''IIT Bombay''', signing off. Khublei shibun )&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Introduction-to-Biopython/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T12:14:04Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot; {| Border=1 ! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; ! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- |  00:01 |Welcome to this tutorial on '''Introduction to Biopython'''. (Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|Welcome to this tutorial on '''Introduction to Biopython'''.&lt;br /&gt;
(Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka nuksa ia  ka '''Introduction to Biopython'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we will learn about: * important features of '''Biopython'''&lt;br /&gt;
(Ha kane ka nuksa , ngin ia pule shaphang ki jingmyntoi  jong ka '''Biopython''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Information regarding download and installation on Linux Operating System&lt;br /&gt;
(Ki jingtip  shaphang ka  download bad installation  jong  ka Linux Operating System)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
|And '''translation''' of a DNA sequence to a protein sequence using '''Biopython''' tools.&lt;br /&gt;
(Bad ka '''translation''' jong  ka DNA sekwen  sha ka protein sekwen da kaba pyndonkam  da ki tiar (tools)  ka '''Biopython''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|To follow this tutorial, you should be familiar with-&lt;br /&gt;
(Ban sngewthuh shuh shuh  ia kane ka jingbatai , phi dei ban long kiba shemphang ha  ka)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Undergraduate Biochemistry or Bioinformatics&lt;br /&gt;
(Undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| and basic''' Python''' programming. &lt;br /&gt;
(bad ka basic ''' Python''' programming)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Refer to the '''Python''' tutorials at the given link.&lt;br /&gt;
(Pyndonkam da ka nuksa  '''Python''' ba lah ai ha ka link hapoh )&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
|To record this tutorial, I am using: * '''Ubuntu OS''' version 12.04&lt;br /&gt;
(Ban record ia kane ka nuksa , nga pyndonkam da ka * '''Ubuntu OS''' version 12.04)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.3&lt;br /&gt;
('''Python''' version 2.7.3)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|'''Ipython''' version 0.12.1 and&lt;br /&gt;
('''Ipython''' version 0.12.1 bad)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.58.&lt;br /&gt;
('''Biopython''' version 1.58.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' is a collection of modules for computational biology.&lt;br /&gt;
(Ka '''Biopython''' ka dei ka jinglum kyllum ia ki modules na ka bynta ka computational biology)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:57&lt;br /&gt;
| It can perform most basic to advanced tasks required for bioinformatics.&lt;br /&gt;
(ka lah ban trei ia kiba suk eh haduh kiba khia tam ki kam kiba donkam ha ka bioinformatics)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:03&lt;br /&gt;
|'''Biopython''' tools are used for:&lt;br /&gt;
(Ia ki tiar (tools)  jong ka '''Biopython''' shait  pyndonkam ha ka  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05&lt;br /&gt;
|'''Parsing''', that is extracting information from various file formats such as '''FASTA''', '''Genbank''' etc.&lt;br /&gt;
('''Parsing''', kata kaba mut ba wad jingtip na kiba bun ki file formats kum ka '''FASTA''', '''Genbank''', bad kumta ter ter)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
| Download data from database websites such as '''NCBI''', '''ExPASY''' etc.&lt;br /&gt;
(Ban download data na ka database websites kum ka '''NCBI''', '''ExPASY''', bad kumta ter ter)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
| '''Run''' '''Bioinformatic algorithm'''s such as '''BLAST'''.&lt;br /&gt;
(Ban '''Run''' ïaki '''Bioinformatic algorithm'''s kum ka '''BLAST'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|It has tools for performing common operations on sequences. &lt;br /&gt;
(Ka don ia ki tiar  (tools) ban trei ki kam ha ka rukom ba ryntih)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| For example- to obtain '''complements''', '''transcription''',''' translation''' etc. &lt;br /&gt;
(Nuksa  – ban ioh '''complements''', '''transcription''',''' translation''' bad kumta ter ter) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Code for dealing with alignments &lt;br /&gt;
(Ki code ban peit ia ka alignment)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| and code to split up tasks into separate processes. &lt;br /&gt;
(bad ki code ban phiah ia ki kam ha ki bynta ba pher ba pher)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
|Information regarding download:&lt;br /&gt;
(Jingpyntip shaphang ban download)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' package is not part of the '''Python''' distribution; it needs to be downloaded independently.&lt;br /&gt;
(Ka '''Biopython''' kam dei kaba wan lang bad ka '''Python'''; ngi hap ban download ïaka laka jong) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| For details, refer to the following link.&lt;br /&gt;
(Ban tip kham bniah, peit ia ka link ba hapoh )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
|Installation on '''Linux''' system:&lt;br /&gt;
(Ban install ha ka system '''Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Install '''Python, Ipython''' and '''Biopython''' packages using '''Synaptic Package Manager'''.&lt;br /&gt;
(Install ia ka '''Python, Ipython''' bad '''Biopython'''da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|Prerequisite software will be installed automatically.&lt;br /&gt;
(Ki software ba donkam kin sa install hi)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| Additional packages must be installed for '''graphic output'''s and '''plot'''s. &lt;br /&gt;
(Ngi hap ban install hi ia ki software jong ka '''graphic output'''s bad '''plot'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| Open the '''terminal''' by pressing '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys simultaneously.&lt;br /&gt;
(Plie ia ka '''terminal''' da kaba nion sah  u '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' key)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
|I have already installed '''Python, Ipython''' and '''Biopython''' on my system.&lt;br /&gt;
(Nga lah dep install lypa ka  '''Python, Ipython''' bad '''Biopython''' ha system jong nga)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30&lt;br /&gt;
| Start '''Ipython''' interpreter by typing &amp;quot;ipython&amp;quot; and press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Plie ia ka '''Ipython''' interpreter da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; bad sa nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35 &lt;br /&gt;
| '''IPython''' prompt appears on screen. &lt;br /&gt;
(Ka '''IPython'''prompt kan sa  paw ha screen)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
|To check the installation of '''Biopython'''- at the prompt, type: &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ban pyntikna ba lah install ka  '''Biopython''', ha ka prompt, type &amp;quot;import Bio&amp;quot;,  bad sa press '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| If you don't get any error message, it means '''Biopython''' is installed.&lt;br /&gt;
(Lada phim ioh message error ei ei, ka mut ka '''Biopython''' ka lah long )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| Here, let me remind you, '''Python''' language is case sensitive.&lt;br /&gt;
(Hangne, ai ba  ngan pynkynmaw ba ka  '''Python''' language ka long case sensitive)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| Take precaution while typing keywords, variables or '''function'''s.&lt;br /&gt;
(Da phikir bha haba type ki keywords, ki variables lane '''function'''s)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| For instance, in the above line “i” in '''import''' is lowercase and “B” is uppercase in '''Bio'''.&lt;br /&gt;
(Kumba long, hajrong utei u lain , “i” ha '''import''' dei u lowercase bad u “B”dei u uppercase ha '''Bio''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we will make use of '''Biopython''' modules to translate a '''DNA sequence'''.&lt;br /&gt;
(Ha kane ka nuksa , ngin pyndonkam da ka '''Biopython'''modules ban pynkylla ia ka sekwen ka '''DNA''' )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|It involves the following steps.&lt;br /&gt;
(Ki rukom pyndonkam ki long harum)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
|First, create a '''sequence object''' for coding '''DNA strand'''.&lt;br /&gt;
(Nyngkong eh, shna ia ka '''sequence object''' ban code ia ka '''DNA strand''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Next, '''transcription''' of coding '''DNA''' strand to '''mRNA'''.&lt;br /&gt;
(Nangta, sa ka '''transcription''' ban code ia ka '''DNA''' strand sha ka '''mRNA'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Finally,''' translation''' of '''mRNA''' to a '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(Khatduh eh, ''' translation''' jong ka '''mRNA''' sha ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|We will be using the coding DNA strand shown on this slide, as an example. &lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam ia  ka coding DNA strand kumba lah pyni ha ka slide, kum ka nuksa)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| It codes for a small '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(Ka pyndonkam code da u  '''protein''' sekwen  barit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| The first step is to create a '''sequence object'''  for the above coding '''DNA''' strand.&lt;br /&gt;
(Nyngkong eh ngi  dei ban shna ia ka '''sekwen object''' na ka bynta ka coding '''DNA''' strand kaba hajrong)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:52&lt;br /&gt;
|Let us go back to the '''terminal'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia phai biang sha ka '''terminal''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|For creating a sequence object, import the '''Seq''' module from '''Bio '''package.&lt;br /&gt;
(Ban shna ia ka sekwen  object, wanrah  ka '''Seq''' module na ka '''Bio ''' package)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| The''' Seq '''module provides methods to store and process sequence objects. &lt;br /&gt;
( Ka ''' Seq '''module ka ai jingmyntoi  ban pyllang bad ban shna ia ki sekwen  objects)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Seq import Seq ''' bad sa nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
|Next, specify the alphabets in the strand explicitly, when creating your '''sequence object'''. &lt;br /&gt;
(Nangta, pyntikna  ia ki alphabets ha ka strand lakajong , haba shna ia ka '''sequence object''' j &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24&lt;br /&gt;
| That is to specify whether the sequence of alphabets code for '''nucleotides''' or '''amino acids'''. &lt;br /&gt;
(Kata ka mut ban  pynthikna  ia ka sekwen  jong ki alphabets code na ka bynta ka '''nucleotides''' lane '''amino acids''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
|To do so, we will use '''IUPAC '''module from '''Alphabet '''package. &lt;br /&gt;
(Ban leh ia kane , ngin pyndonkam da ka '''IUPAC '''module na ka '''Alphabet '''package)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''.  Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''from Bio dot Alphabet import IUPAC'''. Sa nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Note that we have used '''import''' and '''from''' statements to '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; and &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules.&lt;br /&gt;
(Kynmaw ba ngi lah pyndonkam '''import''' bad '''from''' kyntien  (statements) ban '''load''' &amp;quot;Seq&amp;quot; bad &amp;quot;IUPAC&amp;quot; modules)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|Store the sequence object in a variable called '''cdna'''.&lt;br /&gt;
(Lum ia ki sekwen  object ha ka variable kaba kyrteng '''cdna'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''cdna equal to Seq''' as in normal '''string'''s.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''cdna equal to Seq''' kum kaba  normal '''string'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Enclose the sequence within double quotes and parentheses.&lt;br /&gt;
(Pyndait lang ka sekwen  hapoh ki double quotes bad parentheses)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
| We know our sequence is a '''DNA''' fragment. So, type: '''unambiguous DNA '''alphabet object as an '''argument'''.&lt;br /&gt;
(Ngi tip ba ka sekwen  jong ngi ka dei ka '''DNA''' ba lyngkhot (fragment).  Te, type '''unambiguous DNA '''alphabet object kum ka '''argument''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| For the output, type: '''cdna'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, type: '''cdna'''. Nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
| The output shows the '''DNA sequence''' as a sequence object.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka '''DNA sequence''' kum ka sekwen  object)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|Let’s transcribe the coding '''DNA''' strand into the corresponding''' mRNA.''' &lt;br /&gt;
(To ngin ia thoh shai (transcribe)  ia ka coding '''DNA''' strand sha ka corresponding  ''' mRNA.''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35 &lt;br /&gt;
| We will use the '''Seq''' module's built-in '''“transcribe”''' method.&lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam da ka rukom  '''Seq''' module's built-in “transcribe”''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
|Type the following code:&lt;br /&gt;
(Thoh  ia ki code kiba harum) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| Store the output in a variable '''mrna'''.&lt;br /&gt;
(Lum  ia ka output ha ka variable '''mrna''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, thoh : '''mrna equal to cdna dot transcribe open and close parentheses''', nion '''Enter''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
| For the output, type: ''' mrna.''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, thoh : ''' mrna.''' Nion '''Enter''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Observe the output.The '''transcribe''' method replaces the '''Thiamin''' in the '''DNA''' sequence by '''Uracil'''. &lt;br /&gt;
(Peit  ia ka output. Ka rukom '''transcribe''' kan bujli ia ka '''Thiamin''' ha ka '''DNA''' sekwen  da ka '''Uracil''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|Next, to '''translate''' this '''mRNA''' to corresponding '''protein''' sequence, use the '''translate''' method.&lt;br /&gt;
(Hadien , ban '''translate''' ia kane ka '''mRNA''' sha ka corresponding '''protein''' sekwen , pyndonkam da ka rukom jong ka '''translate''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|Type the following code:  '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Thoh  ia kine ki code  : '''protein equal to mrna dot translate open and close parentheses'''. Nion '''Enter''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:27&lt;br /&gt;
| The '''translate''' method translates '''RNA''' or '''DNA''' sequence using the standard genetic code, if unspecified.&lt;br /&gt;
(Ka rukom '''translate'''  kan translate  '''RNA''' lane '''DNA''' sekwen  da kaba pyndom ia ka standard genetic code)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
|The output shows an amino acid sequence.&lt;br /&gt;
(Ka output kan  pyni ia ka amino acid sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| The output also shows information regarding the presence of '''stop codons''' in the translated sequence.&lt;br /&gt;
(Ka output kan  pyni ruh ia ka jingpyntip ia  ka jingdon jong ka '''stop codons''' ha ka sekwen  ba lah pykylla (translate) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Observe the asterisk at the end of the protein sequence. It indicates the '''stop codon'''. &lt;br /&gt;
(Peit  ia u asterisk ha kaba kut jong ka protein sekwen . Ka pyni  ia ka '''stop codon'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53 &lt;br /&gt;
|In the above code, we have used a coding '''DNA''' strand for '''transcription'''.&lt;br /&gt;
(Ha u code ba ha jrong, ngi lah pyndonkam ia u coding '''DNA''' strand na ka bynta ka '''transcription''')&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
|In Biopython, '''transcribe''' method works only on coding DNA strand.&lt;br /&gt;
(Ha Biopython, ka '''transcribe'''method ka treikam tang ha ka coding DNA strand) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|However, in real biological systems, the process of '''transcription''' starts with a '''template strand'''.&lt;br /&gt;
(Hynrei, ha ka biological system ba shisha, ka rukom long  jong ka '''transcription''' ka sdang da ka '''template strand''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
|If you are starting with a''' template strand''', convert it to coding strand by using '''reverse complement''' method, as shown on the terminal.&lt;br /&gt;
(Lada phi sdang da ka ''' template strand''', pynkylla ia ka sha ka coding strand da kaba pyndonkam da ka '''reverse complement''' method, kumba lah pyni ha ka terminal.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|Follow the rest of the code as shown above, for the coding strand.&lt;br /&gt;
(Leh ia kiba sah ki code  kumba lah pyni hajrong, na ka bynta ka coding strand) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24 &lt;br /&gt;
|Using methods in '''Biopython''' we have translated a '''DNA''' sequence to a '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(Da kaba pyndonkam da ki rukom ha '''Biopython'''  ngi la dep ban pynkylla (translated)  ia ka '''DNA''' sekwen  sha ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|'''DNA''' sequence of any size can be translated to a protein sequence using this code. &lt;br /&gt;
(Ka '''DNA''' sekwen  kaba ha kano kano ka size lah ban pynkylla sha ka protein sekwen  da kaba pyndonkam da une u code)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:37&lt;br /&gt;
|Let's summarize.In this tutorial, we have learnt:&lt;br /&gt;
(To ngin ia pynkut . Ha kane ka nuksa , ngi leh  shaphang:)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Important features of '''Biopython'''&lt;br /&gt;
(Ki mat ba donkam  ka '''Biopython''')&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| Information regarding download and installation on '''Linux OS'''&lt;br /&gt;
(Jingpyntip  shaphang ka download bad installation ha '''Linux OS''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Create a sequence object for the given '''DNA''' strand.&lt;br /&gt;
(Ban shna sekwen  object na ka bynta ka '''DNA''' strand)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| '''Transcription''' of the DNA sequence to '''mRNA'''.&lt;br /&gt;
('''Transcription''' jong ka  DNA sekwen  sha ka '''mRNA''')&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
| '''Translation''' of '''mRNA''' to protein sequence.&lt;br /&gt;
('''Translation''' jong ka  '''mRNA''' sha ka protein sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|Now, for the assignment-&lt;br /&gt;
(Mynta, na ka bynta ki kam )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|Translate the given '''DNA''' sequence into '''protein''' sequence. &lt;br /&gt;
(Pynkylla ka '''DNA''' sekwen  ba lah ai sha ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|Observe the output.&lt;br /&gt;
(Peit  ia ka output)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
|The protein sequence has an internal '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
(Ka protein sekwen  ka don lypa  ka '''stop codon''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|As it happens in nature, translate the '''DNA''' till first in frame '''stop codon'''.&lt;br /&gt;
(Kumba ka ju long shisha, pynkylla ia ka '''DNA''' shaduh kaba nyngkong ka frame '''stop codon''')  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
|Your completed assignment should have the following code.&lt;br /&gt;
(Ka kam  ba lah dep jong phi ka dei ban don ki code kiba harum) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|Notice that we have used '''to underscore stop''' argument in the '''translate()''' method. Notice the output.&lt;br /&gt;
(To khmih bha  ba ngi lah pyndonkam ka rukom  (argument)'''to underscore stop'''  ha ka '''translate()''' method. Peit ka output)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:27&lt;br /&gt;
|The '''stop codon''' itself is not translated.&lt;br /&gt;
(U  '''stop codon''' marwei khlem shah  pynkylla)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
|The stop symbol is not included at the end of your '''protein''' sequence.&lt;br /&gt;
(U symbol sangeh  u khlem shah kynthup ha kaba kut ka '''protein''' sekwen )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|This video summarizes the Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
(Kane ka video ka lum kyllum  ia ka Spoken Tutorial project) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|If you do not have good bandwidth, you can download and watch it. &lt;br /&gt;
(Lada phim don ka bandwidth ba bha, phi lah ban download bad peit ia ka) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43  &lt;br /&gt;
|The Spoken Tutorial Project team conducts workshops and gives certificates for those who pass an online test. &lt;br /&gt;
(Ka Spoken Tutorial Project team ka shait  pynlong workshop bad ai ruh ia ki khusnam  certificates na ka bynta  kito ba pass ia ka online test)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|For more details, please write to us. &lt;br /&gt;
(Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial Project is funded by NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
(Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:59 &lt;br /&gt;
|More information on this mission is available at this link. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta  ki jingtip ba kham pura jong  kane ka mission phin lap  ha kane ka link)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|This is Snehalatha from '''IIT Bombay''', signing off. Thank you for joining. &lt;br /&gt;
(Ha kaba kut, Nga dei ka Snehalatha na '''IIT Bombay'''. Khublei shibun &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Writing-Sequence-Files/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T12:12:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{|Border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Hello everyone.Welcome to this tutorial on '''Writing Sequence Files'''. (Khublei ia phi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia ph...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Hello everyone.Welcome to this tutorial on '''Writing Sequence Files'''.&lt;br /&gt;
(Khublei ia phi baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka jingbatai shaphang  ka '''Writing Sequence Files'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| In this tutorial, we will learn: * How to create '''Sequence Record Objects'''&lt;br /&gt;
(Ha kane ka tutorial, ngin sa nang ban : * Kumno ban shna '''Sequence Record Objects'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Write sequences files&lt;br /&gt;
(Ban write ia ki sequences files &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| Convert between '''file format'''s&lt;br /&gt;
(Pynkylla hapdeng '''file format'''s&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| And, sort '''record'''s in a file by length.&lt;br /&gt;
(Bad, jied '''record'''s ha ka file da ka jingjrong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| To follow this tutorial, you should be familiar with&lt;br /&gt;
(Ban kham sngewthuh  ia kane ka tutorial, phi dei ban long kiba shemphang bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| undergraduate Biochemistry or Bioinformatics&lt;br /&gt;
(undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| and basic '''Python''' programming. &lt;br /&gt;
(Bad basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Refer to the '''Python''' tutorials at the given link.&lt;br /&gt;
(Pyndonkam da ka  '''Python''' tutorials na  ka link harum .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
|  To record this tutorial, I am using: * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
(Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka: * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
('''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0 and * '''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
('''Ipython interpretor''' version 2.3.0 bad * '''Biopython''' version 1.64.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|We have earlier learnt about '''parse''' and '''read''' '''function'''s to read contents of a file.&lt;br /&gt;
(Ha kaba nyngkong ngi lah dep pule kumno ban '''parse''' bad'''read''' '''function'''s  ban read ia ki contents jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we will learn how to use '''write''' function to write sequences to a file.&lt;br /&gt;
(Ha kane ka tutorial, ngin sa nang  kumno ban pyndonkam ia ka '''write''' function sha ka write  sequences jong ka file.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
|And, use '''Convert''' function for inter-conversion between various '''file format'''s. &lt;br /&gt;
(Bad ban pyndonkam '''Convert''' function na ka bynta ka inter-conversion hapdeng ba bun ki '''file format'''s. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|Let me now demonstrate how to use '''write''' function.&lt;br /&gt;
(Mynta ngan pyni ia phi kumno ban pyndonkam ia '''write''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|Here is a text file with a protein sequence. &lt;br /&gt;
(Hangne don  ka text file ba don u protein sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|The sequence shown here is '''insulin protein.''' &lt;br /&gt;
(Ka sequence ba  pyni hangne dei  u '''insulin protein.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|The file also has information such as '''GI accession number''' and also '''description'''.&lt;br /&gt;
(Kane ka   file ka don ruh ki jingpyntip kum '''GI accession number''' bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|We will now create a file for this sequence in '''FASTA''' format. &lt;br /&gt;
(Mynta ngin ia shna ka sequence jong kane ka file  ha ka '''FASTA''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41&lt;br /&gt;
|The first step is to create '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
(Nyngkong eh ngi  shna '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|More information about Sequence Record Objects:&lt;br /&gt;
(Ki jingtip ba kham bniah shaphang Sequence Record Objects: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|It is the basic data type for the '''sequence input/output interface'''.&lt;br /&gt;
(Ka dei ka basic data type na ka bynta ka '''sequence input/output interface'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|In sequence record object, a sequence is associated with higher level features such as '''identifier'''s and descriptions.&lt;br /&gt;
(Ha ka sequence record object, ia ka sequence la pyniasoh bad ka features  ba kham halor kum ki '''identifier'''s bad descriptions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|Open the terminal by pressing '''Ctrl, Alt''' and '''t''' keys simultaneously .&lt;br /&gt;
(Plie ia ka terminal da kaba nion sah  ia ki '''Ctrl, Alt''' and  '''t''' keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|At the prompt, type: '''ipython''', press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''ipython''', nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|At the prompt, type the following lines:&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type kumne  harum: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|'''from Bio dot Seq module import Seq class'''.&lt;br /&gt;
('''from Bio dot Seq module import Seq class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|'''from Bio dot SeqRecord module import Sequence Record class'''&lt;br /&gt;
('''from Bio dot SeqRecord module import Sequence Record class'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
| Next, '''from Bio dot Alphabet module import generic protein class'''.&lt;br /&gt;
(Hadien , '''from Bio dot Alphabet module import generic protein class'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|Next, I will save the sequence record object in a variable '''record1.'''&lt;br /&gt;
(Nangta , ngan sa save ia ka sequence record object ha ka variable '''record1.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|'''Copy''' the '''sequence, id''' and '''description''' from the text file and '''paste''' it in the respective lines on the terminal.&lt;br /&gt;
('''Copy''' ia ka '''sequence, id''' bad '''description''' na ka text file bad '''paste''' ia ka ha ki lines ba lah buh  ha ka terminal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56&lt;br /&gt;
|Press '''Enter.'''&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|To view the output, type: '''record1'''.&lt;br /&gt;
(Ban peit ia ka output, type: '''record1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Press '''Enter.'''&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|The output shows the '''insulin protein''' sequence as '''sequence record '''object.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka '''insulin protein''' sequence kum '''sequence record '''object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
|It shows the sequence along with '''id''' and '''description'''.&lt;br /&gt;
(Ka pyni ia ka sequence ryngkat bad  '''id''' bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|We will use '''write''' function to convert the above sequence record object to a '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam  '''write''' function ban pynkylla ia ka sequence record object haneng sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|'''Import SeqIO module''' from '''Bio package.'''&lt;br /&gt;
('''Import SeqIO module''' na  '''Bio package.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|Next, type the '''command line''' with a '''write''' function to convert the sequence object to '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
(Hadien , type ia ka '''command line''' bad  ka '''write''' function ban pynkylla ia ka sequence object sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|The '''write '''function takes 3 '''argument'''s.&lt;br /&gt;
(Ka '''write '''function ka shim 3 '''argument'''s .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|The first one is the variable storing the '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
(Ka ba nyngkong ka dei ka variable ba store  ia ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|The second is the file name to write the '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
(Ka ba ar ka dei ka file name  ban write ia ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
|The third is the file format to write. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ka ba lai ka dei ka file format ban write. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
|The Output shows one, that is, we have converted one '''sequence record object''' to a '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
(Ka Output ka pyni kawei, kata ka dei, ngi  pynkylla ia  kawei ka '''sequence record object''' sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
|The file in '''FASTA''' format is saved in the '''home''' folder as &amp;quot;example.fasta&amp;quot;.&lt;br /&gt;
(Ka file ha ka '''FASTA''' format la save ha ka '''home''' folder kum &amp;quot;example.fasta&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
|Let me warn you,the output will over-write any pre-existing file of the same name.&lt;br /&gt;
(Ngan shu maham ia phi ba ka output  kan over-write ia kano kano ka file ba lah don lypa kaba don kajuh ka kyrteng. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|To view the file, navigate to the file in the '''home''' folder.&lt;br /&gt;
(Ban peit ia ka file, leit sha ka file ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Open this file in a '''text editor.'''&lt;br /&gt;
(Plie ia kane ka file ha ka '''text editor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
|The protein sequence is now in '''FASTA''' format.&lt;br /&gt;
(Ka protein sequence ka lah don  mynta ha ka '''FASTA''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
|Close the '''text editor.'''&lt;br /&gt;
(Khang ia u '''text editor.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|Many '''bioinformatics''' tools take different input file formats.&lt;br /&gt;
(Bun ki '''bioinformatics''' tools ki shim bun jait ki input file formats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|So, sometimes there is a need to inter-convert between sequence file formats.&lt;br /&gt;
(Te, teng teng ngi hap ban inter-convert hapdeng ki sequence file formats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|We can do file conversions using''' convert '''function in '''SeqIO module.'''&lt;br /&gt;
(Ngi lah ban pynkylla ia ki files da kaba pyndonkam ''' convert '''function ha '''SeqIO module.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|For demonstration, I will convert a '''GenBank''' file to a '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
(Ban pyni nuksa, ngan pynkylla ia u '''GenBank''' file sha ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
|Have a '''GenBank''' file in my '''home''' folder.&lt;br /&gt;
(Nga don u '''GenBank''' file ha ka '''home''' folder jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|Let me open this in a text editor. &lt;br /&gt;
(To ngan plie ia une ha u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|The file contains '''HIV genome''' in '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
(U file u don '''HIV genome''' ha '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|This '''GenBank''' file has descriptions of all the '''genes''' in the '''genome''', in the first part of the file. &lt;br /&gt;
(Une u '''GenBank''' file u don ki jingbatai jong baroh ki '''genes''' ha ka  '''genome''', ha ka bynta ba nyngkong jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
|It is followed by a complete '''genome''' sequence.&lt;br /&gt;
(Nangta sa bud da u '''genome''' sequence ba pura. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Close the text editor. Type the following lines on the terminal.&lt;br /&gt;
(Khang ia u text editor. Type ia ki line ha terminal kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
|Here the '''convert''' function converts the complete '''genome''' sequence present in the '''GenBank''' file to '''FASTA''' file. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Hangne u '''convert''' function u pynkylla ia baroh ka '''genome''' sequence kiba don ha '''GenBank''' file sha '''FASTA''' file. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|The new file in the '''FASTA''' format is now saved as '''HIV.fasta''' in the '''home''' folder.&lt;br /&gt;
(Ka file ba thymmai ha ka '''FASTA''' format mynta la shah  save kum '''HIV.fasta''' ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
|Navigate to the file and open in the text editor.&lt;br /&gt;
(Leit sha ka file bad plie da  u text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
|Close the text editor.&lt;br /&gt;
(Khang ia u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Even though we can convert the file formats easily using '''convert''' function, it has limitations.&lt;br /&gt;
(Wat la ka long kaba suk ban pynkylla ia ka file formats da kaba pyndonkam '''convert''' function,hynrei ka don da u pud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Writing some formats requires information which other file formats don’t contain.&lt;br /&gt;
(Ban write ia katto katne ki formats, donkam ia ki jingtip ba kiwei ki formats kim don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
|For example: We can convert a '''GenBank''' file to a '''FASTA''' file, we can't do the reverse.&lt;br /&gt;
(Nuksa: Ngi lah ban pynkylla ia u '''GenBank''' file sha u '''FASTA''' file. Hynrei ngim lah ban leh da khongpong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Similarly, we can turn a '''FASTQ''' file into a '''FASTA''' file but can’t do the reverse.&lt;br /&gt;
(Kumjuh ruh, ngi lah ban pynkylla ia '''FASTQ''' file sha ka '''FASTA''' file hynrei ngim lah ban leh da khongpong pat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|For more information regarding '''convert''' function, type the '''help''' command.&lt;br /&gt;
(Ban tip khap bniah shaphang ka '''convert''' function, type ia u '''help''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter'''.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|Press 'q' on the key board to get back to the prompt. &lt;br /&gt;
(Nion 'q' ha ka keyboard ban ioh biang ia ka prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:28&lt;br /&gt;
|We can also extract individual '''genes''' from the '''HIV genome''' in '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
(Ngi lah ruh ban sei ia ki '''genes'''ba shimet na ka '''HIV genome''' ha '''GenBank''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|These individual '''genes''' can be saved in '''FASTA''' or any other formats.&lt;br /&gt;
(Kine ki '''genes''' ba shimet lah ban save ruh ha '''FASTA''' lane kino kino ki formats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
| For this, type the following code at the '''prompt'''.&lt;br /&gt;
(Ban leh kumta , type ia u code kumne  ha ka '''prompt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
|This code will write all individual '''CDS''' gene sequences, their ids and name of the '''gene''' in a file. &lt;br /&gt;
(Une u code un write lut  ia baroh ki '''CDS''' gene sequences, ki ids  bad kyrteng jong ki '''gene''' ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|The file is saved as “HIV_geneseq.fasta” in your '''home''' folder. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ia kane ka file la save kum “HIV_geneseq.fasta” ha ka '''home''' folder jong phi. Nion '''Enter'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|Using '''Biopython''' tools, we can sort the records in a file by length.&lt;br /&gt;
(Da kaba pyndonkam u '''Biopython''' tools, ngi lah ban jied ia ki records jong ka file da ka jingjrong jong ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
|Here, I have opened a FASTA file “hemoglobin.fasta” which has six records.&lt;br /&gt;
(Hangne, nga lah plie ia u FASTA file “hemoglobin.fasta” uba don hynriew tylli ki records. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|Each '''record''' is of a different length.&lt;br /&gt;
(Man  ka '''record''' ki pher ha ka jingjrong. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| Type the following lines to arrange the longest record first.&lt;br /&gt;
(Type kumne  harum ban buh da  ka record ba jrong na ba sdang .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
|The new file with the sorted sequences will be saved as &amp;quot;sorted_hemoglobin.fasta&amp;quot; in your '''home''' folder.&lt;br /&gt;
(Ka file ba thymmai kaba don u sequence ba la jied yn shah  save kum &amp;quot;sorted_hemoglobin.fasta&amp;quot; ha ka '''home''' folder jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|For short records first, reverse the arguments in the '''records.sort''' command line.&lt;br /&gt;
(Ban ioh ia ki records ba lyngkot nyngkong, pynkylla  ia ki arguments ha ka '''records.sort''' command line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| Let's summarize.In this tutorial, we have learnt :* to create Sequence Record Objects&lt;br /&gt;
(To ngin ia lum kyllum . Ha kane ka tutorial, ngi lah nang  ban:* to create  Sequence Record Objects &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| Write sequence files using''' write''' function of '''Sequence Input/Output''' module.&lt;br /&gt;
(Write ia ki sequence files da kaba pyndonkam ''' write''' function jong'''Sequence Input/Output''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58&lt;br /&gt;
| Convert between '''sequence file format'''s using '''convert''' function.&lt;br /&gt;
(Pynkylla hapdeng '''sequence file format'''s da kaba pyndonkam'''convert''' function.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
| And, sort records in a file by length.&lt;br /&gt;
(Bad, wad  ia ki records ha ka file da ka jingjrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|For the assignment: &lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka assignment: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|'''Extract''' the gene &amp;quot;HIV1gp3&amp;quot; at positions 4587 to 5165 from the '''genomic''' sequence of HIV.&lt;br /&gt;
('''Extract''' ia u gene &amp;quot;HIV1gp3&amp;quot; ha positions 4587 sha 5165 na ka '''genomic''' sequence jong HIV.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
|The file “HIV.gb” is included in the code files of this tutorial.&lt;br /&gt;
(Ka file “HIV.gb” la kynthup lang ha ka code files jong kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|Your completed assignment will have the following code.&lt;br /&gt;
(Ka assignment ba lah dep jong phi kan don ia u code ba harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
|The video at the following link summarizes the Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
(Ka video ha ka link ba bud  ka batai bniah  shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
|Please download and watch it. The Spoken Tutorial Project team conducts workshops and gives certificates for those who pass an online test. &lt;br /&gt;
(Sngewbha download bad peit ia ka. Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong workshops bad ai certificates ruh ia  kito kiba pass ia ka online test. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|For more details, please write to us. &lt;br /&gt;
((Na ka bynta ka jingtip ba  kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
|The Spoken Tutorial Project is funded by NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
(Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
|More information on this mission is available at the link shown. &lt;br /&gt;
(Ki jingtip ba kham pura ia  kane ka mission lah ban ioh na ka link harum .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
| This is Snehalatha from '''IIT Bombay''', signing off. Thank you for joining. &lt;br /&gt;
(Nga dei ka Snehalatha na '''IIT Bombay''', signing off. Khublei shibun )&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Parsing-Data/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Parsing-Data/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Parsing-Data/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T12:12:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| Border=1 ! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; ! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | Hello everyone.Welcome to this tutorial on '''Parsing Data.''' (Khublei baroh. Ngi pdiang sngewb...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Hello everyone.Welcome to this tutorial on '''Parsing Data.'''&lt;br /&gt;
(Khublei baroh. Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial shaphang ka '''Parsing Data.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| In this tutorial, we will learn to download '''FASTA''' and '''GenBank''' files from '''NCBI''' database website.&lt;br /&gt;
(Ha kane ka tutorial, ngin sa nang  kumno ban download ia ki '''FASTA''' bad '''GenBank''' files na ka database  website. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| And, '''Parse''' data files using '''function'''s in '''Sequence Input/Output''' module.&lt;br /&gt;
(Bad ban '''Parse'''ia ki data files da kaba pyndonkam ia ki '''function'''s  ha ka  '''Sequence Input/Output''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| To follow this tutorial, you should be familiar with undergraduate biochemistry or bioinformatics&lt;br /&gt;
(Ban sngewthuh bha  ia kane ka tutorial, phi dei ban long kiba shemphang ha  ka undergraduate biochemistry lane bioinformatics. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| and basic '''Python''' programming. &lt;br /&gt;
(bad ka basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Refer to the '''Python''' tutorials at the given link.&lt;br /&gt;
(Peit ia ka '''Python''' tutorials na  ka link ba ai hapoh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| To record this tutorial, I am using: * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
(Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka : * '''Ubuntu OS''' version 14.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
('''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0 &lt;br /&gt;
('''Ipython interpretor''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
|'''Biopython''' version 1.64 and * '''Mozilla Firefox '''browser 35.0.&lt;br /&gt;
('''Biopython''' version 1.64 bad * '''Mozilla Firefox '''browser 35.0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Scientific data in biology is generally stored in text files such as '''FASTA''', '''GenBank''', '''EMBL''', '''Swiss-Prot''' etc.&lt;br /&gt;
(Ki scientific data jong ka biology ju store barabor ia ki ha ka text file kum '''FASTA''', '''GenBank''', '''EMBL''', '''Swiss-Prot''' kumta ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|Data files can be downloaded from the database websites.&lt;br /&gt;
(Ia ki data files lah ban download na ka database websites.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Open the website link given below, in any web browser.&lt;br /&gt;
(Plie ia ka website link ba lah ai harum, da uno uno u web browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| A web-page opens.&lt;br /&gt;
(Ka web-page kan sa  plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Let us download '''FASTA''' and '''GenBank''' files for human '''insulin gene'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia download '''FASTA''' bad '''GenBank''' files na ka bynta ka human '''insulin gene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
|In the search box, type: &amp;quot;human insulin&amp;quot;, click on '''Search''' button.&lt;br /&gt;
(Ha ka search box, type: &amp;quot;human insulin&amp;quot;, click ha '''Search''' button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| The web-page shows many files for human '''insulin gene'''.&lt;br /&gt;
(Ka web-page kan pyni bun  ki flies na ka bynta ka human '''insulin gene'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|For demonstration, I will select 4 files with the name “Homo sapiens Insulin mRNA”. &lt;br /&gt;
(Ban pyni nuksa, ngan jied 4 tylli ki files kiba kyrteng “Homo sapiens Insulin mRNA”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
|I will choose files that have less than 500 '''base''' pairs.&lt;br /&gt;
(Ngan jied ia ki files ba duna ia ka 500 '''base''' pairs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|Click on the check-box to select the file, to download.&lt;br /&gt;
(Click ha ka check-box ban select  ia ka file ban download. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Bring the cursor to the “'''Send to'''” option, located at the top right corner of the page.&lt;br /&gt;
(Wanrah ia u cursor sha “'''Send to'''” option, kaba don ha jrong duh sha ka liang  ka mon jong ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Click on the small selection button with a down arrow, present next to the “'''Send to'''” button.&lt;br /&gt;
(Click ha i selection button barit ba don u khnam ba kdew shapoh, ba don hajan ka “'''Send to'''” button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Under the heading “'''Choose destination'''”, click on '''File''' option.&lt;br /&gt;
(Hapoh ka heading “'''Choose destination'''”, click ha '''File''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|You can '''save''' this file in any file format, listed under '''format''' drop-down list box.&lt;br /&gt;
(Phi lah ban '''save''' ia kane ka file ha kano kano ka format, kiba don hapoh '''format''' drop-down list box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
|Choose '''FASTA''' from the given options.&lt;br /&gt;
(Jied '''FASTA''' na ki options ba ai hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
|Then click on '''Create file''' option. &lt;br /&gt;
(Nangta sa click ha '''Create file''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| A dialog-box appears on the screen. &lt;br /&gt;
(Ka dialog-box kan sa mih ha ka screen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32 &lt;br /&gt;
|Select '''Open with''', click on '''OK.'''&lt;br /&gt;
(Jied '''Open with''', click ha '''OK.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| A file opens in a '''text editor'''.&lt;br /&gt;
(Ka file kan sa mih  ha ka '''text editor'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|The file shows 4 records, since we had selected four files to download.&lt;br /&gt;
(Kane ka file ka pyni 4 tylli ki records, namar ngi la jied ban plie  4 tylli ki files ban download. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
|The first line in each record is an '''identifier''' line.&lt;br /&gt;
(U line banyngkong ha kawei pa kawei ka record u dei u '''identifier''' line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|It starts with a “greater than (&amp;gt;)” symbol.&lt;br /&gt;
(Un  sdang da u “greater than (&amp;gt;)” symbol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|This is followed by a '''sequence'''.&lt;br /&gt;
(Nangta sa bud sa  da u'''sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|'''Save''' the file in your '''home''' folder as “sequence.fasta'”.&lt;br /&gt;
('''Save''' ia ka file ha '''home'''folder kum  “sequence.fasta'”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|Close the text editor.&lt;br /&gt;
(Khang ia ka text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| Follow the same steps as above, to download the files in '''GenBank''' format&lt;br /&gt;
(Leh kumjuh ka rukom  kum haneng ban download ia ki files ha '''GenBank''' format&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|for the same files selected earlier.&lt;br /&gt;
(na ka bynta ki files ba jied nyngkong . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|Select the '''file format''' as '''GenBank.'''&lt;br /&gt;
(Select  ia ka '''file format''' kum '''GenBank.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
|Create a file. Open with a text editor. &lt;br /&gt;
(Shna ia ka file. Plie da u text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| Notice that the sequence file in '''GenBank''' format has more features than a '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
(Ha khmih  ba ka sequence file ha '''GenBank''' format ka kham bun features ban ia ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|'''Save''' the file as &amp;quot;sequence.gb&amp;quot; in your '''home''' folder. Close the text editor.&lt;br /&gt;
('''Save''' ia ka file kum &amp;quot;sequence.gb&amp;quot; ha ka '''home''' folder. Khang noh u text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| For demonstration purpose, we need a FASTA file with a single '''record'''.&lt;br /&gt;
(Ban peit nuksa, ngi donkam ia ka FASTA file ba don '''record''' tang iwei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
|For this, clear the earlier selection by again clicking on the check boxes.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta kane, pynkhuid ia ki selection ba nyngkong  da kaba click biang ha ki check boxes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
|Now, select the file “'''Human insulin gene complete cds'''”.&lt;br /&gt;
(Mynta, select  ia ka file “'''Human insulin gene complete cds'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Click on the check-box.&lt;br /&gt;
(Click ha ka check-box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| And follow the same steps shown earlier to '''save''' the file in the '''home''' folder.&lt;br /&gt;
(Bad sa bud ia ki rukom kumba la pyni nyngkong  ban '''save''' ia ka file ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|'''Save''' the file as &amp;quot;insulin.fasta&amp;quot;.&lt;br /&gt;
('''Save''' ia ka file kum &amp;quot;insulin.fasta&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| Biological data stored in these files can be extracted and modified using '''Biopython''' libraries.&lt;br /&gt;
(Ki  Biological data ba lah store ha kine ki files lah ban sei bad pynkylla da kaba pyndonkam da ka '''Biopython''' libraries. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
|Close the text-editor.&lt;br /&gt;
(Khang ia u text-editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Extracting data from data files is called as '''Parsing'''.&lt;br /&gt;
(Ban sei ia ki data na data files ki ju  khot '''Parsing'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|Most file formats can be parsed using '''function'''s available in '''SeqIO''' module.&lt;br /&gt;
(Bun ia kum kine jait  file formats lah ban parsed da kaba pyndonkam '''function'''s kiba don ha '''SeqIO''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|Most commonly used functions of '''SeqIO''' module are: '''parse, read, write''' and '''convert'''.&lt;br /&gt;
(Kiba kham paw ki functions  jong ka '''SeqIO''' module dei  : '''parse, read, write''' bad '''convert'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Open the terminal by pressing '''Ctrl, Alt''' and '''t''' keys simultaneously.&lt;br /&gt;
(Plie ia ka terminal da kaba nion sah  ia '''Ctrl, Alt''' bad '''t''' keys. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| Start '''Ipython''' by typing &amp;quot;ipython&amp;quot; at the prompt. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Plie ia ka '''Ipython''' da kaba type &amp;quot;ipython&amp;quot; ha ka prompt. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Next, '''import''' &amp;quot;SeqIO&amp;quot; module from '''Bio''' package.&lt;br /&gt;
(Nangta, '''import''' &amp;quot;SeqIO&amp;quot; module na '''Bio''' package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| At the prompt, type: '''from Bio import SeqIO'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''from Bio import SeqIO'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| We will start with the most important function “'''parse'''”.&lt;br /&gt;
(Ngin ia sdang da ka function kaba kham donkam ka “'''parse'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|For demonstration, I will use a '''FASTA''' file that has many '''record'''s which we had downloaded earlier from the database.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka nuksa, ngan pyndonkam ka '''FASTA''' file ka ba don bun '''record'''s kaba ngi download shen  na ka database. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| For simple '''FASTA''' parsing, type the following at the prompt.&lt;br /&gt;
(Na ba bynta ka '''FASTA''' parsing ba kham suk, type kumne harum ha ka prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Here, we are using the '''parse''' function to read the contents of the '''sequence.fasta''' file.&lt;br /&gt;
(Hangne, ngi pyndonkam ia ka '''parse''' function ban read ia ki contents jong ka '''sequence.fasta''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|For the output, print '''record id''', sequence present in the record and also the length of the sequence.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka output, print '''record id''', sequence kaba don ha ka record bad ruh ia ka jingjrong jong ka sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
|Also notice that the '''parse''' function is used to read sequence data as '''Sequence record objects'''. &lt;br /&gt;
(Peit bha ruh ba ia ka '''parse''' function shait  pyndonkam ban read sequence data kum '''Sequence record objects'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|It is generally used with a '''for''' loop.&lt;br /&gt;
(Shait  pyndonkam barabor bad ka '''for''' loop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
|It can accept two '''arguments''', the first one is the file name to read the data.&lt;br /&gt;
(Ka lah ban shim  ar tylli ki '''arguments''', kaba nyngkong dei ka file name ban read ia ka data. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|The second specifies the file format.&lt;br /&gt;
(Ka ba ar pat ka pyntikna  ia ka format jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Press '''Enter''' key twice to get the output.&lt;br /&gt;
(Nion ia u '''Enter''' key ar sien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| The output shows the ''' identifier line, '''followed by the sequence contained in the file, also the length of the sequence for all the records in the file.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia u ''' identifier line, nangta bud sa u sequence uba don ha ka file, bad ruh ka jingjrong jong ka sequence na ka bynta baroh ki records ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|Notice that the '''FASTA''' format does not specify the alphabet. &lt;br /&gt;
(Phin shem  ba ka '''FASTA''' format kan nym pyntikna  ia u alphabet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
|So, the output does not specifies it as a '''DNA sequence'''.&lt;br /&gt;
(Te, ka output kan nym pyni ia ka kum ka '''DNA sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| The same steps can be repeated for parsing '''GenBank''' file.&lt;br /&gt;
(Ki juh ki rukom lah ban bud  ban parsing  iaka '''GenBank''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
|For Demonstration we will use the '''GenBank''' file which we have downloaded earlier from the database.&lt;br /&gt;
(Ban pyni nuksa ngin pyndonkam ia ka '''GenBank''' file kaba ngi lah download mynne na ka database. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
|Press up-arrow key to get the lines of code which we had used earlier.&lt;br /&gt;
(Nion ia u up-arrow key ban ioh ia ki lines jong ki code kiba ngi lah pyndonkam nyngkong .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
|Change the file name to '''sequence.gb '''.&lt;br /&gt;
(Pynkylla ia ka kyrteng jong ka file sha ka '''sequence.gb '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|Change the file format to '''genbank.'''&lt;br /&gt;
(Pynkylla ia ka file format sha ka '''genbank.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|The rest of the code remains same.&lt;br /&gt;
(Ki code ba sah kin neh kumjuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Press '''Enter''' key twice to get the output.&lt;br /&gt;
(Nion ia u '''Enter''' key arsien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
|Here too the output shows the '''record id''', '''sequence''' and the length of the sequence for all the records in the file.&lt;br /&gt;
(Hangne ruh ka output ka pyni ia ka '''record id''', '''sequence''' bad ka jingjrong jong ka sequence na ka bynta baroh ki records ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
|Notice that the '''GenBank''' format specifies the sequence as DNA sequence. &lt;br /&gt;
(Sa khmih  ba ka '''GenBank''' format ka pyntikna ia ka sequence kum ka DNA sequence.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Similarly, '''Swiss-prot''' and '''EMBL''' files can be parsed using the same code as above.&lt;br /&gt;
(Kumjuh ruh, ia ki '''Swiss-prot''' bad  '''EMBL''' files  lah ban parse da kaba pyndonkam ia u juh u code kum haneng. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| If your file contains a single record then type the following lines for '''parsing'''.&lt;br /&gt;
(Lada ka file jong phi ka don uwei u record phi hap type ia ki line harum ban leh '''parsing'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| Here, we will use the previously saved '''FASTA''' file with a single record, that is, '''insulin.fasta '''as an example.&lt;br /&gt;
(Hangne, ngin pyndonkam ia '''FASTA''' file ba lah save mynne, bad  uwei u record, uta u dei '''insulin.fasta ''' kum ka nuksa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|Notice that we have used '''read''' function instead of '''parse''' function. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Phin sa shem  ba ngi lah dep pyndonkam ia ka '''read''' function ha jaka jong '''parse''' function. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| The output shows the contents for the file '''insulin.fasta'''.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ki contents na ka bynta ka file '''insulin.fasta'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|It shows the sequence as '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
(Ka pyni ia ka sequence kum '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|And other attributes such as '''GI, accession number '''and '''description'''.&lt;br /&gt;
(Bad kiwei ki attributes  kum '''GI, accession number '''bad '''description'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| We can also view the individual attributes of this record as follows.&lt;br /&gt;
(Ngi lah ruh ban peit ia ki individual attributes  jong kane ka record kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|At the prompt, type: '''record dot seq'''. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka prompt, type: '''record dot seq'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:18&lt;br /&gt;
| The output shows the sequence present in the file.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia ka sequence ba don ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| To view the identifiers for this record, type: '''record dot id.''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ban peit ia ki identifiers jong kane ka record, type: '''record dot id. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|The output shows the '''GI''' number and accession number etc.&lt;br /&gt;
(Ka output ka pyni ia u '''GI''' number bad accession number bad kumta ter ter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
|You can use the function described above to '''parse''' the data files of your choice.&lt;br /&gt;
(Phi lah ban pyndonkam ia u function ba lah ong haneng ban '''parse''' ia ki data files ha ka rukom kaba ngi mon.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Now, let's summarize.&lt;br /&gt;
 (To ngin ia khmih ia kiba ngi lah kdew haneng )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|In this tutorial, we have learnt:to download '''FASTA''' and '''GenBank''' files from '''NCBI''' database website and use '''parse''' and '''read''' functions from the '''SeqIO''' module&lt;br /&gt;
(Ha kane ka jingbatai  (tutorial), ngi lah nang  ban: download'''FASTA''' bad '''GenBank''' files na &lt;br /&gt;
ka '''NCBI''' database website bad pyndonkam ia '''parse''' bad '''read''' functions na ka '''SeqIO''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| to extract data such as '''record id'''s, description and sequences from '''FASTA''' and '''GenBank''' files.&lt;br /&gt;
(Ban sei ia ki data kum ki  '''record id'''s, description bad sequences na '''FASTA''' bad '''GenBank''' files.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Now, for the assignment-&lt;br /&gt;
(Mynta, na ka bynta ka assignment-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
|Download '''FASTA''' files for nucleotide sequence of your choice from '''NCBI''' database.&lt;br /&gt;
(Download ia ki '''FASTA''' files na ka bynta ka nucleotide sequence kiba phi sngewiahap  na '''NCBI''' database.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
|Convert the file of sequences to their '''reverse complement'''s.&lt;br /&gt;
(Pynkylla ia ki file jong ki sequences sha  '''reverse complement'''s jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
| Your completed assignment should have the following lines of code.&lt;br /&gt;
(Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ki lines of code kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
|Use '''parse''' function to '''load''' nucleotide sequences from the '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
(Pyndonkam  '''parse''' function ban '''load''' ia nucleotide sequences na ka '''FASTA''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
|Next, print reverse complements using the Sequence object’s built in '''reverse complement''' method.&lt;br /&gt;
(Nangta, print ia ka reverse complements da kaba pyndonkam ia ka Sequence object’s built in '''reverse complement''' method.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| Video at the following link summarizes the spoken-tutorial project.&lt;br /&gt;
(Ka video ha ka link hapoh kan pynsngewthuh shuh shuh  ia kane ka spoken-tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:42&lt;br /&gt;
|Please download and watch it.&lt;br /&gt;
(Sngewbha download bad peit ia ka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| The Spoken Tutorial Project team conducts workshops and gives certificates to those who pass an on-line test. &lt;br /&gt;
(Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshops bad ai ruh ia ki certificates sha kito ba pass ia ka on-line test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|For more details, please write to us.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka jingtip ba  kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
| The Spoken Tutorial Project is funded by NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
(Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
|More information on this mission is available at the link shown. &lt;br /&gt;
(Ki jingtip ba kham pura ia  kane ka mission lah ban ioh na ka  link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
|This is Snehalatha from '''IIT Bombay''', signing off. Thank you for joining. &lt;br /&gt;
(Nga dei ka Snehalatha na '''IIT Bombay''', signing off. Khublei shibun )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi</id>
		<title>Biopython/C2/Blast/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Biopython/C2/Blast/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T12:11:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| Border=1 ! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; ! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | Welcome to this tutorial on ''' BLAST''' using '''Biopython''' tools. (Ngi pdiang sngewbha ia ph...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Welcome to this tutorial on ''' BLAST''' using '''Biopython''' tools.&lt;br /&gt;
(Ngi pdiang sngewbha ia phi sha kane ka tutorial shaphang u  ''' BLAST''' da kaba pyndonkam ki tools u '''Biopython''') &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| In this tutorial, we will learn: * To '''run''' &amp;quot;BLAST&amp;quot; for the '''query sequence''' using Biopython tools &lt;br /&gt;
(Ha kane ka jinghikai , ngin sa nang kumno  ban: '''run''' &amp;quot;BLAST&amp;quot; na ka bynta ka '''query sequence''' da kaba pyndonkam ki tools u Biopython.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
| And, '''parse''' the BLAST output for further analysis.&lt;br /&gt;
(Bad, '''parse''' ia u BLAST output ban tip kham bniah . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|To follow this tutorial, you should be familiar with undergraduate Biochemistry or Bioinformatics&lt;br /&gt;
(Ban sngewthuh  ia kane ka tutorial, phi dei ban long kiba shemphang ha ka  undergraduate Biochemistry lane Bioinformatics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|and basic '''Python''' programming. &lt;br /&gt;
(Bad ka basic '''Python''' programming.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
|Refer to the '''Python''' tutorials at the given link.&lt;br /&gt;
(Pyndonkam da  ka '''Python''' tutorials na ka link ba ai harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|To record this tutorial, I am using: * '''Ubuntu''' Operating System version 14.10&lt;br /&gt;
(Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka: * '''Ubuntu''' Operating System version 14.10  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| '''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
('''Python''' version 2.7.8&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
| '''Ipython interpretor''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
('''Ipython interpretor''' version 2.3.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| '''Biopython''' version 1.64 and * a working Internet connection.&lt;br /&gt;
('''Biopython''' version 1.64 bad ka internet ba trei kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|'''BLAST''' is the acronym for '''Basic Local Alignment Search Tool.''' &lt;br /&gt;
('''BLAST''' ka dei ka acronym  jong ka '''Basic Local Alignment Search Tool.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|It is an '''algorithm''' for comparing '''sequence''' information.&lt;br /&gt;
(Ka dei ka '''algorithm''' ban pyniapher  ki '''sequence''' information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|The program compares '''nucleotide''' or '''protein''' sequences to sequences in databases  and calculates the statistical significance of matches.&lt;br /&gt;
(Kane ka program ka pyniapher  ia ki '''nucleotide''' lane '''protein''' sequences sha ki sequences ha ki databases bad khein ia ka statistical significance jong ki matches .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| There are two different ways to '''run''' BLAST:&lt;br /&gt;
(Ki don artylli ki rukom ban '''run''' ia ka BLAST:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Local '''BLAST''' on your machine or run '''BLAST''' over Internet through NCBI servers.&lt;br /&gt;
(Ka Local '''BLAST''' ha ka machine jong phi lane run '''BLAST''' lyngba ka Internet jong  ka NCBI servers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|Running '''BLAST''' in '''Biopython''' has two steps.&lt;br /&gt;
(Ki don ar tylli ki rukom ban pyndonkam  ia ka '''BLAST''' ha ka '''Biopython'''    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|First, run '''BLAST''' for your '''query sequence''' and get some output. &lt;br /&gt;
(Nyngkong, run  '''BLAST''' na ka bynta ka '''query sequence''' jong phi bad phin sa ioh  output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33&lt;br /&gt;
|Second, '''parse''' the '''BLAST''' output for further analysis.&lt;br /&gt;
(Ba ar, '''parse''' ka '''BLAST''' output na ka bynta ka jingkdew  ba kham bniah hadien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
|We will open the '''terminal''' and run '''BLAST''' for a nucleotide sequence.&lt;br /&gt;
(Ngin sa  plie ia ka '''terminal''' bad run '''BLAST''' na ka bynta ka nucleotide sequence. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Open the terminal by pressing '''Ctrl, Alt''' and '''T''' keys simultaneously. &lt;br /&gt;
(Plie ia ka terminal da kaba nion sah  ia '''Ctrl, Alt''' bad '''T''' keys.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|At the '''prompt''', type: '''ipython''' and press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Ha ka '''prompt''', type: '''ipython''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
|In this tutorial, I will demonstrate how to run '''BLAST''' over internet using '''NCBI BLAST''' service.&lt;br /&gt;
(Ha kane ka tutorial, ngan sa pyni kumno ban run ia ka '''BLAST''' lyngba ka internet da kaba pyndonkam da  ka '''NCBI BLAST''' service.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Type the following at the prompt: '''from Bio.Blast Import NCBIWWW''' Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type kumne harum ha ka prompt: '''from Bio.Blast Import NCBIWWW''' Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|Next, to '''run''' the BLAST over internet, type the following at the prompt.result= NCBIWWW.qblast(&amp;quot;blastn&amp;quot;,&amp;quot;nt&amp;quot;,&amp;quot;186429&amp;quot;).&lt;br /&gt;
(Hadien , ban '''run''' ia u BLAST lyngba ka internet, type ia kaba bud  ha ka prompt.result= NCBIWWW.qblast(&amp;quot;blastn&amp;quot;,&amp;quot;nt&amp;quot;,&amp;quot;186429&amp;quot;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|We will use '''qblast function '''in the '''NCBIWWW '''module.&lt;br /&gt;
(Ngin pyndonkam da ka '''qblast function ''' ha ka '''NCBIWWW '''module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
|'''qblast function''' takes three '''arguments''':&lt;br /&gt;
('''qblast function''' ka shim lai tylli ki '''arguments''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|The first '''argument''' is the '''blast program''' to use for the search.&lt;br /&gt;
(Ka '''argument''' ba nyngkong  ka dei ka '''blast program''' ba pyndonkam haba  wad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Second, specifies the databases to search against.&lt;br /&gt;
(Ba ar, ka  pyntikna ia ka databases ban wad pyrshah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|The third '''argument''' is  your '''query sequence.'''&lt;br /&gt;
(Ka '''argument''' ba lai ka dei ka '''query sequence.''' jong phi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| The input for the '''query sequence''' can be in the form of '''GI''' number or a '''FASTA''' file. Or, it can also be a '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
(Ka input jong  ka '''query sequence''' ka lah ban dei  ha ka rukon  jong ka '''GI''' number lane ka '''FASTA''' file. Lane, ka lah ban dei  ka '''sequence record object'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| For this demonstration, I am using the '''GI number''' for a '''nucleotide sequence'''. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta kane ka jingpyni, nga pyndonkam ia ka '''GI number''' na ka bynta ka '''nucleotide sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|The '''GI number''' is for a '''nucleotide sequence''' of '''insulin'''. &lt;br /&gt;
(Ka '''GI number''' ka dei na ka bynta ka '''nucleotide sequence''' jong ka '''insulin''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|The '''qblast function''' also takes a number of other option arguments.&lt;br /&gt;
(Ka '''qblast function''' ka shim ruh ia kiwei ki jait option arguments .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|These arguments are analogous to the different parameters you can set on the '''BLAST''' web page.&lt;br /&gt;
(Kine ki arguments ki long kiba syrïem ha ki parameters bapher bapher ba phi lah ban buh ha ka '''BLAST''' web page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|The '''qblast function''' will return the '''BLAST''' results in '''xml''' format.&lt;br /&gt;
(Ka '''qblast function''' kan pynphai ia ka '''BLAST''' results ha ka '''xml''' format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Back to the '''terminal'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia  phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
|We have to use the appropriate '''Blast''' program,&lt;br /&gt;
(Ngi hap  ban pyndonkam da ka '''Blast''' program, ba tikna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|depending on whether our query sequence is a '''nucleotide''' or '''protein sequence'''. &lt;br /&gt;
(ka shong ruh lada ka query sequence jong ngi ka dei ka '''nucleotide''' lane '''protein sequence'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Since our query is a '''nucleotide''', we will use '''blastn '''program and &amp;quot;nt&amp;quot; refers to the '''nucleotide''' database.&lt;br /&gt;
(Katba  ka query jong ngi ka dei ka '''nucleotide''', ngin pyndonkam ka '''blastn '''program bad  &amp;quot;nt&amp;quot; jong  ka '''nucleotide''' database.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Details about this are available at the '''NCBI BLAST''' webpage. &lt;br /&gt;
(Ki jingtip ba kham bniah jong kine lah ban ioh na  '''NCBI BLAST''' webpage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|The '''blast output''' is stored in the variable '''result''', in the form of an '''xml''' file.&lt;br /&gt;
(Ia ka '''blast output''' la buh ha ka variable '''result''', ha ka rukom jong ka '''xml''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
|Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| Depending upon the speed of your Internet, it may take a few minutes to complete the '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
(Ka shong ha ka jingstet jong ka internet jong ngi ban pyndep ia ka jingwad jong ka '''BLAST'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| It is important to save the '''xml''' file on the disk before processing further.&lt;br /&gt;
(Ka long ruh kaba donkam  ban save ia ka '''xml''' file ha ka disk shuwa ban iaid shakhmat.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Type the following lines to '''save''' the '''xml file. '''&lt;br /&gt;
(Type ia ki line ba bud  ban'''save''' iaka '''xml file. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|These lines of code will save the search result as '''blast.xml''' in the '''home''' folder.&lt;br /&gt;
(Kine ki lines jong ki code kin sa save ia ka jingwad kum '''blast.xml''' ha ka '''home''' folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Navigate to your '''home''' folder and locate the file.&lt;br /&gt;
(Phai sha ka '''home''' folder jong ngi  bad wad ia ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Click on the file and check the contents of the file.&lt;br /&gt;
(Click ha ka file bad check ia ka contents  (jingdon) jong ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Use the code shown in this text file, if you want to use a '''FASTA''' file as a '''query'''. &lt;br /&gt;
(Pyndonkam ia u code ba pyni ha kane ka text file, lada phi kwah ban pyndonkam ia u '''FASTA''' file kum u '''query'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| Here is the code, if you want to use '''sequence record object''' from a '''FASTA''' file as a query. &lt;br /&gt;
(Hangne u don u code, lada phi kwah ban pyndonkam ia ka '''sequence record object''' na ka '''FASTA''' file kum ka query. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
|Back to the '''terminal'''.&lt;br /&gt;
(To ngin ia phai biang sha ka '''terminal'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|The next step is to '''parse''' the file to '''extract''' data.&lt;br /&gt;
(Ka bynta ba bud ka dei ban '''parse'''  ia ka file sha ka '''extract''' data.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|The first step in parsing is to open the '''xml''' file for input.&lt;br /&gt;
(Ka bynta  ba nyngkong jong ka parsing ka dei ban plie ia ka '''xml''' file na ka bynta ka input. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|Type the following at the prompt. Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Type kumne harum ha ka prompt. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
|Next, '''import''' the module '''NCBIXML''' from &amp;quot;Bio.Blast&amp;quot; '''package'''.&lt;br /&gt;
(Hadien , '''import''' ia ka module '''NCBIXML''' na &amp;quot;Bio.Blast&amp;quot; '''package'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
(Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|Type the following lines to '''parse''' the '''Blast''' output.&lt;br /&gt;
(Type ia ki lines ba bud sha ka  '''parse''' ia ka '''Blast''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|A BLAST '''record''' contains all the information you want to '''extract''' from the '''BLAST''' output.&lt;br /&gt;
(Ka BLAST '''record''' ka don ia baroh ki jingpyntip ba phi kwah ban '''extract''' na ka '''BLAST''' output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
|Let us print out some information about all the '''hit'''s in our '''blast report''' greater than a particular threshold. &lt;br /&gt;
(To ngin ia print khyndiat ia ki jingpyntip shaphang baroh ki '''hit'''s  ha ki  '''blast report''' jong ngi kiba kham heh ban ha ki jaka ba ki mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:27&lt;br /&gt;
|Type the following code. &lt;br /&gt;
(Type ia u code harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|For a '''match''' to be significant, expect '''score''' should be less than 0.01.&lt;br /&gt;
(Khnang ba  ka '''match''' kan  long kaba tikna, peit ba u  '''score''' u  dei ban rit  ia ka 0.01.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| For each '''hsp''', that is, high scoring pair, we get the '''title, length, hsp score, gaps''' and '''expect value'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta uwei pa uwei u '''hsp''', kata ka mut, ki shijur ba heh score, ngi ioh ia ka '''title, length, hsp score, gaps''' bad '''expect value'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|We will also print '''string'''s containing the '''query''', the aligned database sequence and string specifying the match and mismatch positions. &lt;br /&gt;
(Ngin ia print ruh ia u '''string'''s uba don ia ka '''query''', ka database sequence ba la pynbeit bad u string ba pyntikna ia ka jingiadei bad jingbymiadei ki positions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
|Press '''Enter''' key twice to get the output.&lt;br /&gt;
(Nion ia u '''Enter''' key arsien ban ioh ia ka output. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Observe the output.&lt;br /&gt;
(Peit  ia ka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|For each alignment, we have '''length, score, gaps, evalue''' and '''strings'''.&lt;br /&gt;
(Na ka bynta kawei pa kawei ka alignment, ngi don '''length, score, gaps, evalue''' bad '''strings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|You can extract the required information using other '''functions''', available in '''Bio.Blast''' package.&lt;br /&gt;
(Phi lah ban ioh ia ki jingpyntip ba donkam da kaba pyndonkam kiwei ki '''functions''',  ki ba don ha  '''Bio.Blast''' package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|We have come to the end of this tutorial.&lt;br /&gt;
(Ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Let's summarize. In this tutorial, we have learnt to run '''BLAST''' for the query nucleotide sequence using '''GI''' number.&lt;br /&gt;
(To ngin ia khmih ia kaei kaba ngi lah leh haneng . Ha kane ka tutorial, ngi lah tip  kumno ban run ia ka '''BLAST''' na ka bynta ka query nucleotide sequence da kaba pyndonkam da u '''GI''' number.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|And, parse the '''BLAST''' output using '''Bio.Blast.Record''' module.&lt;br /&gt;
(Bad, ban parse ia u '''BLAST''' output da kaba pyndonkam da ka '''Bio.Blast.Record''' module.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| For the assignment, run''' BLAST Search''' for a '''protein''' sequence of your choice. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka assignment, run ''' BLAST Search''' na ka bynta ka '''protein''' sequence kaba ngi  kwah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|'''Save''' the output file and parse the data contained in the file.&lt;br /&gt;
('''Save''' ia ka output file bad parse ia ka data kaba don ha ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Your completed assignment should have the following lines of code, as shown in this file.&lt;br /&gt;
(Ka assignment ba lah dep jong phi ka dei ban don ia ki lines ba don code , kumba lah pyni ha kane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:01&lt;br /&gt;
|Observe the code. Since our '''query''' is '''protein''' sequence, we have used '''blastp '''program and &amp;quot;nr&amp;quot;, that is, non-redundant protein database for the '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
(Peit  ia u code. Katba  ka '''query''' jong ngi ka dei '''protein''' sequence, ngi lah pyndonkam '''blastp '''program and  &amp;quot;nr&amp;quot;, kata ka mut, ka protein database kaba  donkam na ka bynta ka '''BLAST''' search.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| The video at the following link summarizes the Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
(Ka video kaba don ha ka link ba bud  ka batai shai  shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Please download and watch it. &lt;br /&gt;
(Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| The Spoken Tutorial Project team conducts workshops and gives certificates for those who pass an online test. &lt;br /&gt;
(Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshops bad ai ruh ki certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|For more details, please write to us. &lt;br /&gt;
(Na ka bynta ka jingtip ba  kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial Project is funded by NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
(Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|More information on this mission is available at the link shown. &lt;br /&gt;
(Ki jingtip ba kham pura ia  kane ka mission lah ban ioh na  link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| This is Snehalatha from '''IIT Bombay''' signing off. Thank you for joining. &lt;br /&gt;
(Nga dei ka Snehalatha na '''IIT Bombay'''signing off. Khublei shibun .&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/Basics-of-awk/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/Basics-of-awk/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/Basics-of-awk/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:58:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- |  00:01 | Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''awk''' command.  |- |00:05  | Ha kane ka tutorial, ngin pule...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''awk''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05 &lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule iaka jingpyndonkam In this tutorial we will learn '''awk command.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| We will do this through some examples.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| To record this tutorial, I am using:&lt;br /&gt;
Ubuntu Linux 12.04 OS&lt;br /&gt;
GNU BASH v. 4.2.24&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Please note, GNU Bash version 4 or above is recommended to practice this tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| Let us start with an introduction to '''awk'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| The''' awk''' command is a very powerful text manipulation tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| It is named after its authors, Aho, Weinberger and Kernighan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| It can perform several functions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| It operates at the field level of a record. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| So, it can easily access and edit the individual fields of the record.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Let us see some examples. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| For demonstration purpose, we use the '''awkdemo.txt''' file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Let us see the contents of '''awkdemo.txt''' file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| Now open the '''terminal''' window by pressing '''Ctrl + Alt''' and '''T''' keys simultaneously on your keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Let us see how to print using '''awk command.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| Type: '''awk space''' (within single quote) (front slash) ''' '/Pass '''(front slash)'''/'''(opening curly bracket) '''{print (closing curly bracket)}''' (after the  quotes) '''space awkdemo.txt''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
|Here, '''Pass''' is the selection criteria. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| All the lines of the '''awkdemo''' where '''Pass''' occurs are printed. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| The action here is print. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| We can also use '''regular expressions''' in '''awk'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| Say, we want to print records of students with name &amp;quot;Mira.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| We would type:&lt;br /&gt;
'''awk space '/M (opening square bracket) [ ei (closing square bracket) ]*ra */{print}' space awkdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
| Press '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| ''' &amp;quot;*&amp;quot; '''  will give one or more occurrences of previous character.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Thus, entries with more than one occurrence for '''i, e''' and '''a''' will be listed.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| For example, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Mira with M I R A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45 &lt;br /&gt;
| Meera with M double E R A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| and Meeraa with M double E R double A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| '''awk''' supports the '''extended regular expressions (ERE)'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Which means we can match multiple patterns separated by a '''PIPE'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
|Let me clear the prompt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Now type:  '''awk space (within single quotes)(front slash) ‘/civil(PIPE) |electrical'''(front slash)'''space (opening curly brackets)/{print}(closing curly brackets)''' after the quotes space'''awkdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Press '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Now entries for both &amp;quot;civil&amp;quot; and &amp;quot;electrical&amp;quot; are given.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|  Let us go back to our slides. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Parameters: '''awk''' has some special parameters to identify individual fields of a line. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| '''$1(Dollar 1)''' would indicate the first field. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Similarly we can have '''$2, $3''' and so on for respective fields. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| '''$0''' represents the entire line.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|come back to our terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|Note that each word is separated by '''PIPE''' in the file '''awkdemo.txt.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| In this case '''PIPE '''is called a '''delimiter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| A '''delimiter''' separates words from each other.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| A '''delimiter''' can also be a single '''white space.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| To specify a '''delimiter''', we have to give '''- capital F flag''' followed by a '''delimiter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
| Let us see.  Type: '''awk space minus capital F space''' within double quotes ''' PIPE space''' within single quote '''front-slash civil PIPE electrical front-slash''' opening curly bracket '''print space dollar0 closing curly bracket  after the quotes space awkdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| This prints the entire line since we have used '''$0.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| Notice that '''names''' and '''stream of students''' are the second and third fields.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|Say we only want to print two fields.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| We will replace '''$0''' with '''$2 and $3''' in the above command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| Press '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| Only two fields are shown.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| Though it gives the right result, the display is all jagged and un-formatted. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
|  We can provide formatted output by using the '''C''' style '''printf '''statement. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| We can also provide a serial number by using a built-in variable '''NR'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| We will see more about built-in variables later.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Now Type '''awk''' space '''minus capital F within double quotes (Pipe)''' after the double quotes space ''' 'front-slash Pass front slash opening curly bracket printf (within double quotes)  &amp;quot;percentage sign 4d space percentage sign -25s space percentage sign  minus 15s space backslash n”,''' after the double quotes  '''NR, $2, $3 closing curly bracket' ''' after the single quote space '''awkdemo.txt'''  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| Press '''Enter.'''  We see the difference.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Here,  '''NR''' stands for number of records. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| Records are '''integers''', hence we have written '''%d'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| '''Name''' and '''Stream''' are '''strings'''. So we have used '''%s'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| Here '''25s''' will reserve 25 '''spaces''' for '''Name''' field.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| '''15s''' will reserve 15 '''spaces''' for '''Stream''' field.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| The '''minus sign''' is used to left justify the output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| This brings us to the end of this tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| Let us move back to our slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| Let us summarize.  In this tutorial we learnt: * To print using awk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| Regular expression in awk * To list the entries for a particular stream&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| To list only the second and the third fields&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| To display a formatted output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| As an assignment,  display '''roll no., stream''' and '''marks''' of Ankit Saraf.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
|  Watch the video available at the link shown below.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| It summarizes the Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| If you do not have good bandwidth, you can download and watch it.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|The Spoken Tutorial Project Team: Conducts workshops using spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Gives certificates to those who pass an online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| For more details, please write to contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial Project is a part of the Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| It is supported by the National Mission on Education through ICT,MHRD,Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| More information on this Mission is available at:  [http://spokentutorial.org\NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|This is Ashwini Patil from IIT Bombay, signning off. Thank you for joining.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-sed-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/More-on-sed-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-sed-command/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:57:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot; {| border=1 |  '''Time''' |  '''Narration'''  |- |  00:01 |  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''More on sed.'''  |- |  00:06 |  Ha kane ka tutorial, ngin pu...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''More on sed.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule shuh shuh shaphang ki '''sed commands''' lyngba ki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
|  Ban record ia kane ka tutorial, Nga pyndonkam ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
|  '''Ubuntu Linux''' version 12.04''' Operating System''' bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
| '''GNU BASH''' version 4.2.24&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
| Sngewbha Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
|  Katkum ka jingdonkam,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:34&lt;br /&gt;
| phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:37&lt;br /&gt;
| Phi donkam ruh ban tip iaki '''sed''' tool.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:40&lt;br /&gt;
| Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kum ba la pyni: http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:46&lt;br /&gt;
| Ki jingpyndonkam babun jong ka '''sed''' kadei ka substitution.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| Buh pli iaki pattern haka input da kiei kiei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
|  To ngin peit shwa iaka original file '''seddemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
|  Peit thuh ba ka kyntien &amp;quot;Kumar&amp;quot; ka wan arsien haka lain ba saw bad shisien haka lain ba hynriew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
| Lada phi kwah ban bujli ia baroh ki jingmih jong ka ktien &amp;quot;Kumar&amp;quot; da u &amp;quot;Roy&amp;quot;,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:16&lt;br /&gt;
|type ha u '''terminal''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
| '''sed space''' hapoh ki single quote '''s front slash / opening square bracket small k capital K   closing square bracket umar  slash Roy slash''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:40&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Peit thuh ia ka lain kaba saw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
| Tang ka jingmih jong ka &amp;quot;Kumar&amp;quot; kaba nyngkong la pynkyla sha u &amp;quot;Roy&amp;quot;, ym kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:52&lt;br /&gt;
| Ka lain kaba hynriew ka don tang kawei ka kyntien &amp;quot;Kumar&amp;quot; kaba mih haka bad mynta la bujli ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:57&lt;br /&gt;
|  Te, ngi iohi ba la pynkylla tang iaka entry kaba nyngkong jong ki lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar, dakaba long hi, lah buh bujli ia ka entry kaba iahap nyngkong jong kano kano ka lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:11&lt;br /&gt;
|  Ban buh pli ia baroh ki entry kiba iahap kiba ngi donkam ban pyndonkam ia ka '''flag  g''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:17&lt;br /&gt;
|  To ngan pynkhuid ia u prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:20&lt;br /&gt;
| Type:  '''sed space''' (hapoh ki single quotes)''' 's front-slash opening square bracket small k capital K closing square bracket umar slash Roy slash g' ''' hadien ki single quote space '''seddemo.txt'''. Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43 &lt;br /&gt;
| Mynta, baroh ar ki entry jong ka lain kaba saw lah bujli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban bujli ruh shibun tylli shisien leh .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:53&lt;br /&gt;
| Lehse, ngi kwah ban bujli iaka kyntien &amp;quot;electronics&amp;quot; daka kyntien &amp;quot;electrical&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
| bad &amp;quot;civil&amp;quot; daka &amp;quot;metallurgy&amp;quot; haka file '''seddemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|To ngan pynkhuid ia u '''prompt'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
|  Type: '''sed space hyphen e space''' hapoh ki single quotes '''‘s front slash electronics slash electrical slash g’ after the single quote space hyphen e space''' hapoh ki single quotes ''' ‘s front-slash civil slash metallurgy slash g’ ''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:37&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:39&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi ba iaki kyntien la bujli mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:43&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi kwah ban pynkylla iaka '''stream''' jong u  'Anirban' na &amp;quot;computers&amp;quot; sha &amp;quot;mathematics.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| Ha kum kata ka khep ngin donkam ban type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:54&lt;br /&gt;
| '''sed space''' hapoh ki single quotes ''' 'front-slash Anirban slash s slash computers slash mathematics slash g' ''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:11&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba la pynkylla iaka '''stream'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
|  To ngin sngewthuh ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngi thoh, '''sed''', nangta haki single quotes ngi thoh iaka pattern kaba yn pyniahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
| Kane kadei &amp;quot;Anirban&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:30&lt;br /&gt;
| Mynta hadien u slash kawan ka jingpyntreikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:34&lt;br /&gt;
| U udei is 's' uba ieng naka bynta ban buh pli kumba ngi lah iohi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:41&lt;br /&gt;
| Nangta ngi batai iaka pattern ka ban bujli kaba long &amp;quot;computers&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| Nangta ka kyntien kaba thymmai kaba yn buh pli ka long &amp;quot;mathematics&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban pyndonkam ka '''sed''' ban thep lane weng iaki lain haka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
| Lehse, ngi kwah ban jied kito ki lain kiba ym don iaka '''stream''' kum &amp;quot;electronics.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:06&lt;br /&gt;
| Naka bynta kata, ngi don  ia u '''d flag'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| Type:  '''sed space''' hapoh ki single quotes '''front-slash electronics slash d''' hadien ki single quotes '''space seddemo.txt space greater than sign space nonelectronics.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:33&lt;br /&gt;
|  Ban peit iaki content, type: '''cat space nonelectronics.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
|  Lehse, ha kaba sdang jong ka file ngi kwah ban thep iaka lain '''Student Information'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:49&lt;br /&gt;
| Naka bynta kata ngi don u '''i''' action.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:54&lt;br /&gt;
|  Ngi donkam ban type: '''sed space''' haki single quotes''' '1i space Student Information' after the quote space seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
| Bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi iaka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:15&lt;br /&gt;
|  Haka jingshisha, ngi lah ban thep bun tylli ki file kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
| Say, we want to add the two lines. We would do it in a similar way.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:26&lt;br /&gt;
| Along with '''Student Information''' we also want to add '''academics''' in the next year.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
|  So in that case we would write '''sed space''' in single quotes '''1i space Student Information slash n 2013''' after the quotes '''seddemo.txt''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:55&lt;br /&gt;
| Press '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:57&lt;br /&gt;
|  Notice '''slash n''' between the string ‘Information’ and ‘2013’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
| '''slash n''' prints 2013 in the next line after ‘Student Information’.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:12&lt;br /&gt;
|  This brings us to the end of this tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:14&lt;br /&gt;
|  Let us summarize,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
| In this tutorial we learnt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:19&lt;br /&gt;
| Substitution Replacement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:21&lt;br /&gt;
| And Insertion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|  As an assignment, use the same text file '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
| and try to replace or substitute name &amp;quot;Ankit&amp;quot; with &amp;quot;Ashish&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:35&lt;br /&gt;
|  Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken Tutorial     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:47&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team: Ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
| Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:04&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:09&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:16&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link bala pyni harum: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:22&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
| Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-sed-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/The-sed-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-sed-command/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:56:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border =1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''sed''' – ka  '''stream editor'''.  |- | 00:05 |  Ha kane ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''sed''' – ka  '''stream editor'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule iaka jingpyndonkam ka '''sed '''command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:11&lt;br /&gt;
|Ngin ia peit ruh katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14 &lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam ka '''Ubuntu Linux'''  version 12.04''' Operating System''' bad '''GNU BASH''' version 4.2.24&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26 &lt;br /&gt;
| Sngewbha Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Katkum ka jingdonkam,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36 &lt;br /&gt;
| phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39 &lt;br /&gt;
| Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kum ba la pyni.: http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| To ngin sdang daka jinglamphrang iaka '''sed''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| ka '''sed''' kadei ka '''stream editor'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51 &lt;br /&gt;
|Ka '''sed''' ka wad iaki katto katne ki pattern jogn ka text haka jaka baka shong haka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|Ka leh ruh iaki katto katne ki jingpyni lane ban edit -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02 &lt;br /&gt;
|Ki editing function kum ban thep, ban buh pli bad ban delete ha ka text kaba iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| To ngin sdang daki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13  &lt;br /&gt;
|Ngin sa peit kumno ban print dakaba pyndonkam ka '''sed''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|Nga don iaka file kaba khot ka '''seddemo.txt''' ha ka '''home directory''' version. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|To ngn peit iaki content jong ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:26&lt;br /&gt;
| Ha kane ka file ngi don katto katne ki entries kum roll no, name, stream, marks, pass lane fail bad ka stipend amount.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
|Mynta, lehse ngi kwah ban print ia ka lain ba ar jong ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:44&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, ngi donkam ban plié ia u terminal dakaba nion lang haka keyboard ia ki '''Ctrl + Alt''' bad '''T''' keys.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
|Mynta Type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|'''sed''' space hapoh ki single quotes ‘'''2p’''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Hangne, u '''2''' u kdew ia ka jaka shong kaba long ka lain ba ar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:11&lt;br /&gt;
|U '''p''' u kdew ia ka action, kaba long ban print ('''p''').&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16 &lt;br /&gt;
|Mynta peit haka output.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
|Ka pyni iaka file baroh kawei hynrei peit ba iaka lain ba ar lah print ar sien iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka jingleh ba long hi jong u '''p'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|Ban print tang iaka lain ba ar,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31 &lt;br /&gt;
|type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
|'''sed''' space  '''-n''' space (Hapoh ki single quotes) '''2p''' hadien ki single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:44&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba la print tang ia ka lain ka ba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|U  '''-n''' u ieng naka bynta ka ‘silent mode’ kaban iaid palat ia baroh ki output ki bym donkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
|Nangta ngi ai iaka jaka haka '''stream''' kaba ngi kwah ban edit lane display. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
|Ngi kwah ban jied iaka lain kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:07&lt;br /&gt;
|U '''p''' u kdew ia ka jingleh kaba ngi kwah ban leh, kata ban print iaka lain ka ba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:12&lt;br /&gt;
|Bad ka '''seddemo.txt''' kadei ka kyrteng jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka general syntax jong ka '''sed command'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin  print iaka lain kaba khadduh jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|To ngan pynkhuid ia u prompt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:29&lt;br /&gt;
|Mynta type: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32 &lt;br /&gt;
|'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes (dollar) '''$p''' hadine ki single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''. Ngi  iohi ba la print iaka lain kaba khadduh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
|Mynta wan biang sha ka text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Lehse ngi kwah ban print iaki entries na kaba 3 haduh kaba 6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57 &lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, ngi donkam ban type ha u terminal: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:00&lt;br /&gt;
|'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes '''3''' (comma) ''',6p’''' space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:14&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:16&lt;br /&gt;
|Iaki output lah pyni naka lain b alai haduh ka lain ba hynnriew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| Kano kano ka jingleh lah ban pynkylla da kaba pyndonkam u dak jingkyndit shwa ban leh eiei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
|Lehse, lada ngi hap ban print ia baroh ki lain, lait noh tang naduh kaba 3 haduh 6, ngin type:&lt;br /&gt;
'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes ‘'''3''' (comma) ''',6''' (u dak jingkyndit) '''!p''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|hadien u single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
|to ngin phai biang sha ki slide jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:58&lt;br /&gt;
|'''Line addressing''' bad '''context addressing'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Haduh mynta, ngi lah bthah thikna iaki lain haka file kaba dei ban leh ei ei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
|Ia kane la tip kum ka ''line addressing''- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|ka address bala bthah thikna daki line numbers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|Kane ka long kawei ka rukom ban adress.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18 &lt;br /&gt;
|Sa kawei pat ka rukom address ka long ka ''Context addressing''-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:22&lt;br /&gt;
|Ki lain kiba don iaka context kaba thmu, lehse ka kyntien kaba thmu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban leh eiei iaki lain kiba don iaka kyntien kaba la thmu, ngi pyndonkam ia ka ''context addressing''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:36&lt;br /&gt;
|lah ban pyndonkam iaki Regular expressions. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
|To ngin peit ka nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
|Wan phai pat sha u text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|  Lehse, ngi kwah ban print iaki katto katne ki lain kiba don iaka kyntien '''computers'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
|Wan biang sha u terminal jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
|Mynta type:'''sed''' space  '''-n''' space hapoh ki single quotes front slash (u square bracket ba plié) [cC] (u Square bracket ba khang)  computers/p hadien ki single quotes'''space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
|NGin iohi bala pyni iaki lain daka kyntien &amp;quot;computers&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
|Ngi thoh pattern hapoh ki square brackets. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:31&lt;br /&gt;
|Kane ka long ba pyniahap ia kano kano lane baroh ar tylli naki character hapoh ki square brackets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36 &lt;br /&gt;
|Haba ngi donkam ban pyniahap iaki pattern, donkam ban type iaki pattern hapdeng jong ki front slashes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban print iaka haka file ruh kumjuh, dakaba pyndonkam u jingjied '''w.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:50&lt;br /&gt;
|Na bynta kane, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:52&lt;br /&gt;
|'''sed''' space '''-n''' space hapoh ki single quotes front-slash (u square bracket ba plie)  '''[cC] (u square bracket ba khang) computers/w''' space '''computer_student.txt''' hadine ki single quotes space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:21&lt;br /&gt;
|Mynta baroh ki lain kiba iahap ynsa phah sha ka file '''computer_student.txt'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| To ngin peit iaka content jong ka '''computer_student'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:31&lt;br /&gt;
| Type: '''cat''' space '''computer_student.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
|Nion  '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|Ngi iohi iaki entry. Ngi lah ruh ban don iaki pattern kiba ngi lah ban buh sha ki file bapher bapher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| To ngin  pynkhuid ia u prompt. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:52&lt;br /&gt;
| Type: '''sed''' space '''-n''' space '''-e''' space (hapoh ki single quotes) (front slash) '''‘/electronics/w''' space '''electro.txt’''' hadien ki single quotes space '''-e''' space (hapoh ki single quotes) (front slash) '''‘/civil/w''' space '''civil.txt’''' hadien ki single quote  space '''seddemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
|Hangne, la pyndonkam ia u '''-e''' ban kynthup lang iaki rukom ba bun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Kane kan shna ar tylli ki file, kata '''electro.txt''' bad '''civil.txt'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
| Ban peit ki don aiu, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:43&lt;br /&gt;
|'''cat '''space''' electro.txt''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:49&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni iaki entry bad ka kyntien &amp;quot;electronics&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:54&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaki content jong ka civil file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:58&lt;br /&gt;
| Type: '''cat''' space ''' civil.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| Nion  '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:03&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni iaki entry kiba don iaka kyntien &amp;quot;civil&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| Ngin sa ia peit sa katto katne ki kynhun jong ki command ha kawei pat ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:12&lt;br /&gt;
|Ngan sa pyndonkam daka juh ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Kane ka wallam ia ngi sha ka bakut jogn kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:18&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ki slide jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| Ngin batai lyngkot,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:22&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngi la pule, ka sed:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
| Ban print pyndonkam ka sed. Line Addressing. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:27&lt;br /&gt;
| Context Addressing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:32&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia kajuh ka text file '''seddemo.txt''',&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:35&lt;br /&gt;
|Pyrshang ban print iaki record naka lain ba 6 haduh ka lain ba 12.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
| Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:42&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:46&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:53&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55 &lt;br /&gt;
| Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:11&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:18&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link bala pyni harum: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-grep-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/More-on-grep-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/More-on-grep-command/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:56:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border =1 |  '''Time''' |  '''Narration'''  |- |  00:01 |  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''More on grep'''.   |- |  00:05 |  Ha kane ka tutorial, ngin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border =1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''More on grep'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:05&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
| sa katto katne ki '''grep commands'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
|Lyngba katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, Nga pyndonkam ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux''' version 12.04''' Operating System''' and&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
|'''GNU BASH''' version 4.2.24&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:24&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
|  Katkum ka jingdonkam:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
|Phi dei ban tip iaka  'grep'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kum ba la pyni.: http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban pyniahap palat ia kawei ka pattern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
|Nangta ngi dei ban pyndonkam ia u '''hyphen e''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:53&lt;br /&gt;
|Ngan pyndonkam ia kajuh ka file 'grepdemo.txt'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|Lehse, ngi kwah ban ioh jingtip naka bynta kito kiba haka '''civil''' lane '''electronics'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:05&lt;br /&gt;
|Ngi donkam ban type ha u terminal:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
|'''grep''' space '''hyphen e''' space hapoh kI double quotes '''electronics''' hadien ki quotes space '''hyphen e''' space haki double quotes '''civil''' hadien ki quotes space ''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:24&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.''' iaKa output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
|  Lehse, phi donkam ban peit iaki briew kiba ka jaid jong ki ka dei &amp;quot;choudhury&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
|Ka jingeh ka long, ba ki briew ki spell iaki jaid jong ki hala ka jong ka jong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:38&lt;br /&gt;
|Te kaei kaba ngin leh?.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
|Ha kum kata ka khep, ngi lah ban pyndonkam ia u '''hyphen e''' option bad u '''hyphen i.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:48&lt;br /&gt;
|Type: '''grep''' space '''hyphen ie''' space hapoh ki double quotes '''chaudhury''' hadien ki quotes space '''hyphen ie''' space hapoh ki double quotes '''chowdhari''' hadien ki quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:14&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
|Hynrei, ki lah ruh ban don bun ki lad ha kaba ngi lah ban thoh iaki kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:23&lt;br /&gt;
|Katno tyli ki '''hyphen e''' options ngi lah ban ai?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:26&lt;br /&gt;
|Hooid, ka donkam ka rukom kaba kham bha bad kata ka long lyngba ka ''Regular expressions''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
|  KA ''regular expression'' ka ai iaka rukom ba lyngkot bad ba kylluid ban pyniahap iaki string jong ka text&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:41&lt;br /&gt;
|Kum ki jaid character, ki kyntien lane ki pattern jong ki characters.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
|  Kidon shibun ki regular expression characters.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:52&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaki iwei hadien iwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
|  Ka character class:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
|Ka pynlah ia ngi ban batai iaka kynhun jong ki character hapoh ki shijur ki square brackets .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
|Tang uwei na kane ka group jong ki character ki long kiba iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:08&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, [abc] kan mut ba kane ka regular expression ka iahap bad u a lane b lane c. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:18&lt;br /&gt;
| Ban pyniahap ia u &amp;quot;chaudhury&amp;quot;, ngi lah ban type ha u prompt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
|'''grep''' space '''hyphen i''' space hapoh ki double quotes '''ch opening square bracket ao closing square bracket opening square bracket uw closing square bracket dh opening square bracket ua closing square bracket r opening square bracket yi closing square bracket''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:54&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
|Ka output ka la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|Kam pat shym la iahap bad ka &amp;quot;choudhuree&amp;quot; daki 'e' ar tylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
|  Lada ngi kwah ban batai bniah ia ka bynta kaba heh, ngi donkam ban thoh:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
|U dak nyngkong dash U dak khadduh jong ka Bynta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
|Lehse ngi sngewtynnad ban pyniahap ia uno uno u digit, ngi shu thoh [0-9].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:20 &lt;br /&gt;
|Uwei na kane ka kynhun jong ki dak ynsa iahap. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:24&lt;br /&gt;
|  U Asterisk: U'''asterisk''' u thew iaka jing mih kaba 0 lane khambun jong kiba wan marsyndah hadien jong u character.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa '''ab asterisk''' u lah ban iahap bad u '''a, ab, abb, abbb''' Ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
|  Te, Ban pyniahap iaka kyrteng jong I student kaba ka kyrteng ka long &amp;quot;Mira&amp;quot;,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:48&lt;br /&gt;
|Ngi type ha u prompt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
|'''grep''' space '''hyphen i''' space hapoh ki double quotes '''m opening square bracket ei closing square bracket asterisk r a a asterisk''' hadien ki quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:14&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|  U '''dot''' regular expression u pyniahap bad uno uno u character.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
|  Lehse, ngi kwah ban wad ia kano kano ka kyntien kaba don 4 dak bad kaba sdang da u '''M.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
|Ngi donkam tang ban type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
|'''grep''' space hapoh ki double quotes '''M...''' space hadien ki quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:44&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
|Ka output kala pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:48&lt;br /&gt;
|Hangne, ka '''space''' hapoh ki quotes ka long kaba kongsnan namar kan pyniahap ia 5 tylli lane palat ki kyntien dakor more letter words.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ba long thikna shaphang  ka lain kaba ngi kwah ban wad naka bynta ka pattern jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:01&lt;br /&gt;
|Ka lah ban long haka basdang jong ka lain.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
|Naka bynta ka ta ngi don ia u sain '''caret'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Mynta lada ngi kwah ban iohi ia kito ki entry kiba ka roll numbers jong ki u sdang da u '''A.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|Ngi tip ba u roll udei u field uba nyngkong haka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:19&lt;br /&gt;
|NGi type ha u prompt: '''grep '''space hapoh ki double quotes u '''caret''' sign '''A''' hadien ki quotes  '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:32&lt;br /&gt;
|Ka output ka la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|  Kumjuh ruh ban pyniahap iaka pattern ha ka bakut jong ka file, ngi don ia u '''dollar''' sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:41&lt;br /&gt;
|Ban wad iaki stipend hapdeng ka '''7000 ''' haduh ka '''8999''' ngi dei ban thoh:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:50&lt;br /&gt;
|'''grep''' space hapoh ki double quotes ''' Plie u square bracket 78 khang u square bracket''' '''...''' dollar sign hadien ki quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
|Ka output ka la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
| Kane ka wallam ia ngi sha ka bakut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
| To Ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:16&lt;br /&gt;
Ha kane ka tutorial ngi la pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Ban pyniahap bun tylli ki pattern&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
| Ban peit iaka kyntien kaba don ka spelling kaba pher.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
|  Character class, ka jingpyndonkam ia u '''asterisk'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| ban pyniahap ia uno uno u character pyndonkam u '''dot'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|  Ban pyniahap iaka pattern ha kaba sdang jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:35&lt;br /&gt;
|  Ban pyniahap iaka pattern ha kaba kut jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:40&lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment,list iaki entry kiba jrong 5 dak bad kiba sdang da u dak Y.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:48&lt;br /&gt;
|  Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:59&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project Team ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:05&lt;br /&gt;
| Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:15&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
| La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link bala pyni harum: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:36&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-grep-command/Khasi</id>
		<title>Linux/C3/The-grep-command/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C3/The-grep-command/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:55:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time'''  |'''Narration'''   |- |00:01 | Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''grep''' command.  |- |00:05 | Ha kane ka tutorial, ngin pule iak...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time''' &lt;br /&gt;
|'''Narration''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor ka '''grep''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule iaka '''grep command'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
|Ngin leh ia kane daka jingiarap jong ki katto katne ki nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka tutorial, Nga pyndonkam ka &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|'''Ubuntu Linux''' 12.04''' Operating System''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
| bad ka '''GNU BASH''' version 4.2.24.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba kan khambha ban don ka,''' GNU bash''' version 4 lane shalor ban practice ia kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|Katkum ka jingdonkam, phi dei ban tip iaki basics jong ka '''Linux terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|Naka bynta ki tutorial ba iadei bad kane, sngewbha leit sha ka website jong ngi kaba la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:41&lt;br /&gt;
|Nyngkong to ngin tip shaphang ki '''regular expressions'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
| Ki Regular expressions kidei ki pattern matching techniques&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
| Haba ngi donkam ban tip ba lada ka pattern ka don ne em haka line, paragraph lane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa. Lada phi kwah ban wad ia u phone number haka telephone directory &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|  Lane ban lap iaka keyword haka paragraph lane ka line, ngi pyndonkam daka '''grep command'''. To ngin iaid mynta sha ka '''grep'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Ka '''grep''' ka wad ia kawei lane bun tylli ki pattern ha palat kawei ka lain, paragraphs lane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Lada khlem ong iaka file name, ka ''' grep''' ka wad iaki pattern haka standard input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Lada ka file name kam don, ka '''grep''' ka wad iaki pattern haka standard input.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
|Ngan pyni nuksa iaka jingpyndonkam jong ka '''grep''' dakaba pyndonkam ka demo file ba khot ka '''grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaka content jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Kane ka file kadon 13 entries. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|Kawei pa kawei ka entry ka don 6 tylli ki jaka pyndap: roll number, name, stream, marks, and stipend amount. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Iaki jaka pyndap la pyniakhlad da u bar, u ba la khot u '''delimiter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:56&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno ka '''grep''' ka treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|Lehse ngi kwah ban pyndonkam iaka '''grep command''', ban peit mano naki student ki don haka '''computers''' stream.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, ngi donkam ban plié ia u '''terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Te nion lang iaki key '''Ctrl + Alt and T''' haka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
|Mynta ha u '''terminal''' type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|'''grep space''' (Hapoh ki double quotes) '''computers''' hadien ki double quotes '''space  grepdemo .txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
|Nion Enter. Kane kan pyni lut ia baroh kito ki entries kiba stream kadei '''computers'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Mynta ia nujor iaka jingmih bad ka original file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Wan biang sha ka text editor jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba iaka entry naka bynta u ''' Zubin''' khlem shymla list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Balei kane? Kane ka long namar ka '''grep''' ka wad iaka pattern “computers” daki '''c''' dak rit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Katba ia u '''Zubin''', ka stream “Computers” ka long ha u '''C''' dak heh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|Ka pattern matching ka long '''case sensitive'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ban pynlong iaka '''case insensitive''', ngi donkam ban pyndonkam u jingjied  '''minus i ''' (-i) bad ka '''grep'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:06&lt;br /&gt;
|Wanphai pat sha u terminal jong ngi, mynta type:'''grep space (minus) i space''' (Hapoh ki double quotes) '''“computers”''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.''' Kane kan list mynta ia baroh saw tylli ki entry.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Te ngi la iohi, ka '''grep''' ka list tang ia kito ki lain jong ki file kiba ia hap bad ka pattern bala ai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban leh da khongpong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Ka long kaba lah ban pynlong iaka '''grep''' ban list tang ia kito ki '''do not''' match bad ka pattern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Na bynta kata, ngi don iaka jingjied '''minus v'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|Lehse, ngi kwah ban list tang ia kito ki entry jong ki student kiba khlem pass.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban buh ia kane ka result ha kawei pat ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, type: '''grep space minus iv space''' Hapoh ki double quotes '''pass''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt space greater than sign space notpass.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter.''' Ban peit iaki content jong ka file, type: '''cat space notpass.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.Ka jingmih lah pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Mynta ha u '''prompt''' type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|''grep space minus i space''' Hapoh ki double quotes '''fail''' hadien ki double quotes space '''grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:37&lt;br /&gt;
|Bad nion '''Enter.''' Kane ka long pher.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
|Kane kan kynthup ia kito ki student kiba lah fail hynrei ka result jong ki pat kam long pura.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah ban peit ia u line number haka file ha kaba entry bala list kadon, ngi don ia u '''minus n''' option&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
|To ngin pynkhuid ia u prompt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
|  Mynta type '''grep space -in space''' hapoh ki double quote &amp;quot;fail&amp;quot; hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Ia u line number la pyni displayed.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
|Iaki patterns haduh mynta kila long haka single-word.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Ngi don ruh ki multi-word patterns kumjuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21&lt;br /&gt;
|Hynrei ka pattern baroh kawei kadei ban long hapoh ki quotes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Te, type: '''grep space minus i space''' hapoh ki double quotes '''ankit space saraf''' hadien ki double quotes '''space grepdemo.txt '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Ngi iohi ba la pyni iaka record jong '''Ankit Saraf''''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ba wad iaki pattern haki file ba bun tylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane, type: '''grep space minus i space''' hapoh ki double quotes '''fail''' hadien ki double quotes space '''grepdemo.txt space notpass.txt''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|'''Press Enter'''. Iaka output la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
|Bad ki file ba bun tylli, ka  '''grep''' kan thoh iaki kyrteng jong ka file hakaba  lashem iaka entry. '''grepdemo.txt''' bad '''notpass.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
|Kine ki long ki record naka file '''notpass.txt''' bad kine ki long ki record naka file '''grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Lehse, ngi lah ban kwah ban tip iaki '''number of matches ''' lane '''count'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
|Naka bynta kata, ngi don ia u '''minus c''' option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
| Te, type: '''grep space minus c space''' hapoh ki double quotes '''Fail'''  bad u F dakheh hadien ki quotes '''space grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|Kane kan ai ngi iaka '''count''' jong ka jingdon ki line ba iahap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|kane ka wallam ia ngi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
| To ngin  Batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi la pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
|Ban peit iaki content jong ka file nuksa '''cat filename'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:07&lt;br /&gt;
| Ban list iaki entry jong ka stream nuksa. '''grep “computers” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Ban iaidlait iaki rukom ki dak, nuksa. '''grep -i “computers” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
| Ki Line ki bym iahap bad ka pattern nuksa. '''grep -iv “pass” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:30&lt;br /&gt;
|Ban list iaki line numbers bad ki entry nuksa.''' grep -in “fail” grepdemo.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|Ban buh iaka result ha kawei pat ka file nuksa. '''grep -iv “pass” grepdemo.txt &amp;gt; notpass.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|Bad ban tip iaka count nuksa.''' grep -c “Fail” grepdemo.txt'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
|Kum ka assignment, Wad shuh sa katto katne ki commands kum '''-E, + and ?'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Peit iaka video ba don haka link bala pyni harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:10&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth uba biang, phi lah ban download bad peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
| ka pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:19&lt;br /&gt;
|Ka ai certificate sha kito kiba pass haka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha  '''contact@spoken-tutorial.org'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|La kyrshan iaka daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka: http://spoken-tutorial.org\NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Desktop-Customization-14.04/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Desktop-Customization-14.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Desktop-Customization-14.04/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:54:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot; {| border=1 |  '''Time''' |  '''Narration'''  |- |  00:01 |  Khublei bad Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor  '''Desktop Customization in Ubuntu Linux OS'''  |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|  '''Time'''&lt;br /&gt;
|  '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
|  Khublei bad Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor  '''Desktop Customization in Ubuntu Linux OS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngin pule&lt;br /&gt;
Shaphang ka '''Launcher '''&lt;br /&gt;
Kumno ban weng bad thep iaki application haka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
Ka jingpyndonkam bun tylli ki '''desktops'''&lt;br /&gt;
'''Internet connectivity'''&lt;br /&gt;
'''Sound settings'''&lt;br /&gt;
'''Time and Date ''' settings bad ban switch sha kiwei ki '''user accounts '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27 &lt;br /&gt;
|  Na bynta kane ka tutorial nga pyndonkam daka '''Ubuntu Linux OS''' 14.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:34&lt;br /&gt;
|  To ngin sdang da ka '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:36&lt;br /&gt;
| Ka  '''Launcher''' ka dei ka default left-side '''panel''' haka '''Ubuntu''' '''Linux desktop, ''' kaba don iaki default applications.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
|Ka '''Launcher''' Ka pynlah dakaba suk ban plié iaki application kiba ju plié khah khah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49 &lt;br /&gt;
|Te , ngi lah ban plié iaka program dakaba click haka &amp;quot;desktop shortcut&amp;quot; jong ka ha ka '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
|  Dakaba long hi, ka '''Launcher ''' ka don katto katne ki application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:00&lt;br /&gt;
|  To ngin pule ban '''customize''' ia u '''Launcher''' katkum ki jingdonkam jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|  Naka bynta ki kam jong nga ba man ka sngi, nga donkam ki application kum '''Terminal, LibreOffice Writer, Gedit''' bad ter ter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:15&lt;br /&gt;
|To ngin thep ia kine ki application ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:19&lt;br /&gt;
|  Shwa ban leh ia kata, ngan weng katto katne ki application kiba ngam kwah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
|  Lehse, nga kwah ban weng iaka '''VLC '''application.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30&lt;br /&gt;
|  Te, right-click haka '''VLC '''application icon bad jied '''Unlock from Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ba ia u icon ka '''VLC '''application lah weng na ka '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:43&lt;br /&gt;
|  Ha kajuh ka rukom, ngi lah ban weng ia baroh ki shortcuts kiba ngim da pyndonkam than.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:49&lt;br /&gt;
|  I have removed some applications from the '''Launcher '''on my '''desktop, '''as you can see here.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| Mynta, ngan thep ia u shortcut ka '''Terminal''' sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
|  Click ha '''Dash Home.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
|  Ha u '''search bar,''' type “'''terminal'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:05&lt;br /&gt;
|  Click ha u '''Terminal''' icon  ban plié iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:09&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia u '''Terminal''' icon ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
|  Ban buh beit ia u '''Terminal '''icon ha u '''Launcher''' nyngkong right-click ha u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18 &lt;br /&gt;
|  Nangta sa click ha u '''Lock to Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
|  Sa kawei ka rukom ban buh ia ki application shortcut ha u '''Launcher ''' ka long dakaba tan bad pynhap iaki. Ngan pyni iaka mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:30&lt;br /&gt;
|  Plie iaka '''Dash Home''' bad ha u '''search bar, '''type '''libreOffice'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:37&lt;br /&gt;
|  Tan ia u '''LibreOffice '''icon sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi leh, ka help text kan paw kaba ong “'''Drop to Add application”.''' Wat ym khuslai lada kam paw kano kano ka help text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
|  Mynta, pynhap ia u '''LibreOffice '''icon ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:55&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ba la thep mynta ia u shortcut sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00 &lt;br /&gt;
|  Kumne ngi lah ban thep ia ki  shortcut sha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
|  Ka jinglong ba bud kaba kongsan ha ka '''Ubuntu Linux OS''' kadei ka '''multiple desktop''' lane '''Workspace Switcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:12&lt;br /&gt;
|  Hateng, ngi lah ban treikam bad shibun tylli ki application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:17&lt;br /&gt;
|  Bad ngi lah ban shem jingeh ruh ban leit na kawei ka application sha kawei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:22 &lt;br /&gt;
|  Ban kham pynsuk, ngi lah ban pyndonkam ia u '''Workspace Switcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:27&lt;br /&gt;
|  To ngin wan phai sha u '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|  Ha u '''Launcher,''' wad ia u '''Workspace Switcher''' icon. Click ha u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36&lt;br /&gt;
|  U pyni 4 quadrants bad 4 tylli ki  '''Desktops'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:40&lt;br /&gt;
|  Da kaba long hi, la jied iaka '''Desktop''' ba hakhlieh kadiang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
|  Kata, ka '''Desktop ''' ha kaba ngi dang treikam mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:48&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin jied ia ka '''Desktop''' kaba ar dakaba click haka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
|  Ngan plié ia u '''Terminal''' hangne dakaba click ia u icon ha u '''Launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
| Mynta, click biang haka '''Workspace Switcher '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:02&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ba u '''Terminal ''' u don ha ka '''Workspace Switcher''' kaba ar bad ka '''Desktop''' jong ka don ha kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, phi lah ban treikam haki '''multiple Desktops'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
|  To ngin wan phai pat sha ka '''Desktop''' ba nyngkong jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:15&lt;br /&gt;
|  Ka '''Trash''' ka dei sa kawei pat ka icon ba kongsan ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:19&lt;br /&gt;
|  Ka '''Trash''' ka kynthup ia baroh ki file bad folder ba lahdep delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23 &lt;br /&gt;
|  Shubuh lada ngi delete bakla iaka '''file,''' ngi lah ban iohi biang iaka naka '''Trash.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
|  Ban pyni nuksa ia kane, ngan delete iaka '''DIW ''' file, kaba don haka '''Desktop.''' Jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33 &lt;br /&gt;
|  Right-click haka file bad click haka option '''Move to Trash.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:38&lt;br /&gt;
|  Ban pynioh pat iaka, shu click ha u '''Trash icon ''' ha u '''Launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:43&lt;br /&gt;
|  Ka '''Trash '''folder ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:46&lt;br /&gt;
|  Jied ia ka '''file, '''right-click haka bad click ha '''Restore'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|  Khang iaka '''Trash ''' window bad wan biang sha ka '''desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54 &lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba lah pynioh pat iaka file kaba ngi lah delete. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:59&lt;br /&gt;
|  Ban delete syndon iaka file naka system jong phi, nyngkong jied iaka bad nangta sa nion u '''Shift+Delete.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:07&lt;br /&gt;
|  Ka dialog box ka ong, hato phi kwah ban delete junom iaka '''DIW''' kan sa paw. Click ha '''Delete'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:15&lt;br /&gt;
|  Click biang ha u '''Trash '''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:18&lt;br /&gt;
|  Ngim lah shuh ban shem iaka file haka '''Trash '''folder, namar lahdep delete junom iaka naka system jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
|  Mynta, ngin peit iaki katto katne ki application kiba don ha kyndong khlieh kamon  jong ka '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
|  Uba nyngkong u dei u '''Internet connectivity. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
|  Iaka Connection la pynsnoh lada phi long connect sha kano kane ka '''Lan''' lane ka '''Wifi network.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39 &lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia kine hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban jied iaka '''network''' kaba phi lah ban plié.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:46&lt;br /&gt;
|  Ban '''Enable/ Disable''' iaka network, check/uncheck iaka jingjied '''Enable Networking'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:52&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ruh ban edit iaki network dakaba pyndonkam iaka jingjied '''Edit Connections'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
|  Ka jingjied ba bud kadei ka '''Sound.''' Click haka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:00&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban iohi ia u slider hangne. Une u iarap ia ngi ban pynheh lade pynrit ia ka audio level, katkum ka jingkwah jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
|  Ngi lah shuh shuh ban pynbiag iaka sound level jong ka system jong ngi dakaba click haka '''Sound Settings'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:14&lt;br /&gt;
|  Wad shuh iaki setting ha kane ka window dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
|  U icon babud u dei u '''Time &amp;amp; Date'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
|  Lada ngi click ha une u icon, ka calendar ka plié. Ngi lah ban iohi iaka tarik, u bnai bad u snem uba mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
|  Ki Arrow button ki pynlah ia ngi ban iaid sha ki bnai bad ki snem, katkum ka jingkwah jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:35&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban edit iaka tarik bad ka por da kaba click haka '''Time &amp;amp; Date Settings'''. Wad shuh ia kane ka jingjied da lade. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|  Kaba bud, click ha u '''wheel''' icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47 &lt;br /&gt;
|  Hangne ngi lah ban iohi iaki katto katne ki shortcut options ryngkat bad ki '''Log Out''' bad '''Shut Down''' options.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
|  Ngi Lah ruh ban peit ia baroh ki '''User accounts''' kiba don haka system jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:59 &lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban leit sha kano kano ka user account kaba ngi kwah, dakaba click ha kato ka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:05&lt;br /&gt;
|  To ngin  Batai lyngkot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial ngi la pule&lt;br /&gt;
Shaphang ka '''Launcher '''&lt;br /&gt;
Kumno ban weng bad thep iaki application haka '''Launcher'''&lt;br /&gt;
Pyndonkam '''multiple desktops'''&lt;br /&gt;
'''Internet connectivity''' &lt;br /&gt;
'''Sound settings'''&lt;br /&gt;
'''Time &amp;amp; Date settings''' Ban Switch sha kiwei pat ki '''user accounts'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:26&lt;br /&gt;
|  Ka video ka ba don haka link harum, ka batai lyngkot iaka Spoken Tutorial Project. Sngewbha peit iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
|  Ka  Spoken Tutorial Project team pynlong ki workshop bad ka aiki certificate haba pass iaki online tests.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:39&lt;br /&gt;
|  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:42&lt;br /&gt;
|  Iaka Spoken Tutorial Project la bei tyngka daka NMEICT, MHRD, Sorkar  India. Khambun ka jingtip halor kane ka  mission ka don haka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Basics-of-System-Administration/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Basics-of-System-Administration/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Basics-of-System-Administration/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:53:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border=1  !Time  !Narration   |- | 00:02 | Khublei bad Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''Basics of System Administration''' in '''Linux'''.   |- | 00:09...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1 &lt;br /&gt;
!Time &lt;br /&gt;
!Narration &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Khublei bad Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''Basics of System Administration''' in '''Linux'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule ia kiba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| adduser su&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| usermod userdel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| id du&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| df&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka tutorial nga pyndonkam daka '''Ubuntu 10.10'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| Kat kum ka jingdonkam, sngewbha peit iaka spoken tutorial halor ka '''General Purpose Utilities in Linux'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| Kaba don ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| Donkam ban don ka &amp;quot;admin&amp;quot; access khnang ba phin lah ban pyntreikam iaki command bala pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|  To ngin pule shwa kumno ban shna ia u user thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;adduser&amp;quot; command kan shna ia u user login ba thymmai naka bynta jong ngi ryngkat bad ka jingaibor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban thep kano kano ka user account daka jingiarap jong ka “sudo” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| To ngan batai lyngkot iaphi shaphang ka “sudo” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Ka  &amp;quot;Sudo&amp;quot; command ka pynlah ia u administrative user ban pyntreikam ia ka command kum u '''super''' user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|  Ka &amp;quot;sudo&amp;quot; command kadon shibun ki jingjied. Ngin sa pule shaphang jong ki jingjied katba ngi dang iaid ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin pule kumno ban shna ia u “New User”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
|  Plie ia u “Terminal” dakaba nion lang ki key “Ctrl, Alt and t” haka keyboard jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|  Nga lahdep pynmih lypa ia u “Terminal” hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
|  Hangne, type iaka command “sudo space adduser” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|  Ynsa pan ka password na phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|  Ngan ai iaka “Admin” password hangne bad Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|  Ymlah ban iohi ha u terminal iaka password bala type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|  Te ngi donkam ban long phikir bha haba type iaka password.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
|  Shisien ba lahdep, Ynsa pyni iaka message “adduser: Only one or two names allowed”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|  Te, to ngin shna ia ka user account ba thymmai ba kyrteng “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|  Type iaka command: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
|  '''sudo space adduser space duck''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|  Ngi lahdep shna ia u user ba thymmai ba khot “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|  Haka por ba dang shna ia u user thymmai, la shna ruh laka jong ka “home” directory naka bynta uto u user. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|  Sngewbha kynmaw ba ynsa pan na ngi iaka password kaba thymmai naka bynta u user thymmai “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|  Type ka password kaba phi sngewbit. Haka khep jong nga, ngan type “duck” kumka password bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|  Sngewbha type biang iaka password ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|  La pan ar sien iaka password naka bynta ban iada bad ruh ban pynthikna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
|  Mynta la update  ia ka password naka bynta u user ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|  Ynsa pan na ngi ia kiwei ki detail ruh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
|  Hynrei ia mynta, ngan thep tang iaka “Full Name” kum “duck” bad ieh thylli ia ki detail basah dakaba nion u Enter key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
|  Enter. Ngan pynthikna ia kane dakaba thep “y”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ba pynthikan ba baroh ki jingpyntip ki long kiba dei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin peit lada lahdep shna ne em ia u user ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
|  Ban leh ia kane, sngewbha type ha u command prompt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|  “ls space /(slash) home” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|  bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
|  Ban pyni iaka list jong ki user ha ka  home folder, la pyndonkam iaka “ls” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
|  Bad kane ka user name thymmai jong ngi ba dang shudep shna ba kyrteng “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|  To ngan phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|  Mynta, ka command ba bud ka dei ka “su”,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|  “su” ka ieng naka bynta “Switch User”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
|  Kane ka command ka myntoi naka bynta ban switch na uwei u user sha u wei pat u user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin leit sha u Terminal now.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|  Thep iaka command:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|  “su space hyphen space duck” Ha u “Terminal” bad nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|  Ynsa pan na phi iaka password.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|  Ngan type ka password jong u user “duck's” hangne. Sngewbha kynmaw ba kadei hi “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|  Sngewbha peit thuh ba, ka Terminal ka kylla na u user ba hashwa sha u user ba thymmai uba long haka khep jong ngi, u “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
|  Ban logout na une u user, type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
|  “logout” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|  Mynta ka terminal ka logout na u user ba mynta uba long u “duck” bad u wan phai pat sha u user ba hynne, uba long “vinhai”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|  To ngin pule shaphang ka command “usermod”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| Ka command “usermod” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Ka pynlah ia u '''super''' user lane u '''root''' user ban pynkylla ia ki settings jong kiwei pat ki user accounts kum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
|  Pynkylla ia ka password sha ka bymdon password lane ka password ba thylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
|  Ka pyni ia ka tarik hakaba yn pynsangeh treikam iaka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|  To ngin pyrshang ia kane ka command bad ngin peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|  To ngan leit mynta sha ka terminal window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|  To ngan pyni ia phi kumno ban buh ka tarik ban kut treikam ia u user account &amp;quot;duck&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|  Hangne, ha u command prompt, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
|  '''sudo space usermod space -(hyphen)e space 2012-(hyphen)12-(hyphen)27 space duck''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
|  bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
|  iaka tarik sangeh treikam jong u user account la buh kumba la ong ha ka command hangne daka jingiarap jong ka jingjied  u “-e”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
|  Mynta phi lah buh ia ka tarik sangeh treikam naka bynta u user account “duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin kren shaphang ki “uid” bad “gid” commands.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
|  ka  “id – command” la pyndonkam ban check ia ki identity jong baroh ki user bad group.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|  Ban tip shaphang ka identity jong u user, ngi pyndonkam u “id space -(hyphen)u”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
|  Ban tip shaphang ka identity jong ki group users, ka dei “id space -(hyphen)g”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin trei ha kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
|  Ha u terminal, to ngin type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
|  “id” bad nion  Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi lah ban iohi iaki User ID bad ki Group ID haka system kaba ngi dang pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
|  Ban ioh tang u user id, ngi pyndonkam ka jingjied “-(hyphen)u”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
|  To ngin type ka command, “id space -(hyphen)u” &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|  bad nion Enter. Mynta ngi lah ban iohi tang iaki 'ids' jong ki users.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|  Hynrei kumno lada ngi donkam ban tip iaki kyrteng jong ki users?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|  Ban ioh ia kata, ngin type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|  “id space -(hyphen)n space -(hyphen)u” ha u terminal hangne bad nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|  Mynta ngi lah ban iohi iaki kyrteng jong ki user haka jaka jong ki id jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin pule iaki command naka bynta ki Group IDs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
|  To ngin type “ id space -(hyphen)g”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi lah ban iohi iaki group ids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
|  Lada ngi kwah ban peit ia baroh ki group ID jong ki user ba mynta, type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
|  “id space -(hyphen) (capital)G” bad nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
|  Sngewbha peit thuh ba nga la type u dakheh G.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|  Peit ia kaba mih dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|  Mynta to ngin  pule kumno ban delete ia ka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:57&lt;br /&gt;
|  Na bynta kane, ngi pyndonkam ka command “userdel”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban delete pynduh syndon ia ka user account daka jingiarap jong ka command “userdel”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|  To ngin pyrshang ia kane ha u terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
|  Hangne, type: “sudo space userdel space -(hyphen)r space duck”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
|  Nga la pyndonkam ka jingjied &amp;quot;-(hyphen)r&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
|  Kane ka long ban weng ia u '''user''' bad ruh ka '''home directory''' jong u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|  To ngin nion Enter bad peit ka jia aiu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
|  Mynta lah delete ia u user “duck”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:38&lt;br /&gt;
|  Check ia kane dakaba type: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
|  “ls space /(slash)home” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:47&lt;br /&gt;
|  Ngin shem ba iaka user account “duck” lahdep delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
|  To ngin leit phai biang sha ki slides mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
|  Katto katne ki command kiba myntoi bha haka Linux System Administration ki long “df” bad “du”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
| Ka “df” command ka ai iaka report halor ka space ba dang lait haka disk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
|  Bad ka  “du” command ka ai iaka report halor katno ka file kala pyndonkam iaka space.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
|  Sngewbha ban pyrshang iakine ar tylli ki command bad sa wad iaka jingmih naka bynta ialade, kum ka assignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
|  To ngin phai sha u terminal. Ngan pyni ia phi khyndiat ki option ba myntoi bha bala pyndonkam da ka “df” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:26&lt;br /&gt;
|  Sngewbha type: '''df space -(hyphen)h''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
|  Hangne, ka pyni iaka size jong ka Filesystem, bad ka space bala pyndonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|  Ka pyni ruh ia ka space mounted haka human readable format.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:46&lt;br /&gt;
|  To mynta ngin pyrshang katto katne ki option da u “du” command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka khep, nga tharai ba phi lahdep shna katto katne ki text files haka home folder jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
|  Lada em, sngewbha peit iaka tutorial halor “General Purpose Utilities in Linux”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:04&lt;br /&gt;
|  Nga lahdep shna lypa ia ki katto katne ki text files haka '''home directory''' jong nga ban pyntreikam iaki command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:11&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka “home folder” ha u terminal dakaba type &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|  “cd space /(slash) home” bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:20&lt;br /&gt;
|  Nangta  type: du space -(hyphen)s space *. (asterisk dot) txt bad nion enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:33&lt;br /&gt;
|  Kane ka command kan ai iaphi iaka report halor ka jingdon jong ki 'txt files' haka directory ryngkat bad ki file size jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43 &lt;br /&gt;
|  Kum ka assignment, ha u command prompt sngewbha type: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
|  “du space -(hyphen)ch space *.(asterisk dot)txt” bad peit ka jia aiu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:59&lt;br /&gt;
|  To ngan leit biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:01&lt;br /&gt;
|  Ban Batai lyngkot, ngi lah pule:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:03&lt;br /&gt;
| Ka  “adduser” command ban shna u user ba thymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:06&lt;br /&gt;
| Ka “su” command ban switch na uwei u user sha u wei pat u user.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
| Ka “usermod” command ban pynkylla iaki setting jong u user account.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
| Ka  “userdel” command ban delete iaka user account.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:15&lt;br /&gt;
| Ka  &amp;quot;id&amp;quot; command ban tip ia ka thup jingtip shaphang ki user id bad group ids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:20&lt;br /&gt;
| Ka “df” command ban check iaka the file system size bad katno ka dang don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:24&lt;br /&gt;
| Ka “du” command ban check iaka space bala shim daka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:27&lt;br /&gt;
|  Kane ka wanlam ia ngi sha ka bakut jong kane ka tutorial halor “Basics of system administration”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12.33&lt;br /&gt;
|  Ka video ka ba don ha une u url,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:37&lt;br /&gt;
|  Ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:40&lt;br /&gt;
|  Lada phim don ka bandwidth kaba biang, phi lah ban download bad peit iaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:44&lt;br /&gt;
|  Ngi pynlong ki workshop dakaba pyndonkam ki spoken tutorials. Ngi ai ruh ki certificate sha kito kiba pass iaka online test. Sngewbha thoh sha ngi naka bynta ki jingtip ba kham bniah.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:53&lt;br /&gt;
|  Ka Spoken Tutorial kadei shi bynta jong ka “Talk to a Teacher” project Bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT (NMEICT), MHRD, Sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:03 &lt;br /&gt;
|  Khambun ka jingtip ka don ha kane ka url.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:08&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:12&lt;br /&gt;
|  Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Working-with-Regular-Files/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Working-with-Regular-Files/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Working-with-Regular-Files/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:52:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:00 | Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''Working with Regular Files''' haka  '''Linux'''.   |- | 00:07 |Ki Fi...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''Working with Regular Files''' haka  '''Linux'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ki File bad ki directories ki pynlong lang ïaka Linux File System.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|Haka tutorial ba lahdep, ngi lah peit kumno ban treikam bad ki directory. Phi lah ban shem ïaka tutorial ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngin peit kumno ban leh ïaki regular files. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ngi lahdep peit ha kiwei pat ki tutorial kumno ngi lah ban shna ïaka file, pyndonkam daka ''' 'cat' command'''. Ban tip kham bniah, sngewbha leit sha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno ban copy ïaka file na kawei ka jaka sha kawei pat. Na bynta kane ngi don ka ''' 'cp' command'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno la pyndonkam ïaka command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
|Ban copy ïaka wei ka file, ngi type: cp space kawei lane ar naki [OPTIONS]... space ka kyrteng jong ka SOURCE file space ka kyrteng jong ka destination file (DEST). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
|Ban copy bun tylli ki file ha kajuh ka por,&lt;br /&gt;
Ngi thoh cp space kawei lane ar naki [OPTIONS]... ka kyrteng jong ka SOURCE files kaba ngi kwah ban copy bad ka kyrteng jong ka destination DIRECTORY ha kaba kine ki file yn copy.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|To ngin peit mynta ïaka nuksa. Nyngkong ngi plie ïaka terminal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|Ngi la don lypa ïaka file ba kyrteng 'test1' haka home directory jong ngi.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
|Ban  peit don aiu haka test1, ngi type:$ cat space test1 bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
|Kumba ngi lah ban iohi, ka content jong ka test1 la pyni. Mynta lada ngi kwah ban copy ïaka sha kawei pat ka file ba khot 'test2' ngin thoh: &lt;br /&gt;
$ cp space test1 space test2 bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
|Mynta lah copy ïaka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
|Lada ka 'test2' kam don, kan sa shna shwa ïaka bad nangta ynsa copy ïaka content jong ka 'test1' sha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|Lada ka lah don lypa, te kan sa shu ban nalor jong ka. Ban peit ïaka file bala copy, type:&lt;br /&gt;
$ cat space test2 bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban copy iaki file naka directory bad sha kiwei ki directory bap her. Kum ka nuksa,&lt;br /&gt;
type: $ cp space /home/anirban/arc/demo1 (kaba long ka kyrteng jong ka file kaba ngi kwah ban copy) space /home/anirban/demo2 bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Kaei  ba kane kan leh ka long ba kan copy iaka file 'demo1' naka source diretory /home/anirban/arc sha ka directory ban thep ka   /home/anirban, kan copy sha ka kyrteng ka file 'demo2'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
|Ban iohi baka 'demo2' kadon hangto, type:&lt;br /&gt;
ls space /home/anirban bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|Ngi scroll sha jrong kumbs phi lah ban iohi hangne ka don ka 'demo2'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
|Shwa ban iaid sha khmat to ngin pynkhuid iaka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
|Lada phi kwah baka file kan don iaka juh ka kyrteng haka directory kaba phi thep, phi lah lehse ban ym thoh iaka kyrteng ka file. Kumka nuksa,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Type $ cp space /home/anirban/arc/demo1 space /home/anirban/ bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Kane kan copy biang iaka file 'demo1' kaba thew iaka /home/anirban/arc directory sha /home/anirban directory sha ka file kaba ka kyrteng jong ka kan long lang 'demo1'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|Kumba mynne, ban iohi iaka 'demo1' type:&lt;br /&gt;
ls /home/anirban bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|Hangne ngin scroll biang sha jrong ba phin iohi iaka file 'demo1' kaba don hangto.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|Shwa ban iaid sha khmat, to ngin pynkhuid biang iaka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|Sa kawei ka khep ba ngim donkam ban ai ka kyrteng jong ka file haka kaba ngin thep ka long haba ngi kwah ban copy bun tylli ki file.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|Ngin mutdur ba ngi don lai tylli ki file kiba kyrteng test1, test2, test3 haka '''home directory''' jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
|Mynta  ngi type: $ cp space test1 space test2 space test3 space /home/anirban/testdir bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
|Kane kan copy ia baroh lai tylli ki file kiba kyrteng test1,test2 bad test3 sha ka directory /home/anirban/testdir khlem da pynkylla iaki kyrteng jong ki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
|Ban pynthikna ba la dep copy ia kine ki file.Ngin type: ls space /home/anirban/testdir bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
|Kumba phi iohi ka test1, test2 bad ka test3 ki lahdon ha kane ka directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|Ki don shibun ki jingleh kiba long bad ka '''cp'''. Hangne ngin peit tang iaki ba kongsan tam naki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|To ngin leit biang shwa sha ki slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|Naki jingjied, u, '''-R''' dakheh u long uba kongsan. U pynlong ban copy shi copy iaka directory structure baroh kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaka nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang ban copy ia baroh ki content jong ka 'testdir' directory sha ka directory ba khot 'test'.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
|Na bynta kata, ngin type: cp space testdir/ space test bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|Kumba phi lah ban iohi naka output message,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|bunsien ngim ju lah ban copy iaka directory ba don katto katne ki content ba iadei bad ka '''cp''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|Hynrei dakaba pyndonkam ka jingjied '''-R''' ngi lah ban leh ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Mynta ngi type: cp space -R space testdir/ space test bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|Lah copy iaki file mynta. Ban peit ba ka 'test' directory ka don ne em,  type '''ls''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:47&lt;br /&gt;
|Kumba phi lah ban iohi, ka 'test' directory ka don. To ngin pynkhuid noh iaka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:57&lt;br /&gt;
|Ban peit iaki content shapoh ka  'test', type: ls space test bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ioh iaki content jong ka 'test' directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
|Mynta ngi leit phai biang sha ki slide.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
|Ngi lahdep peit ba lada iaka file la copy sha kawei pat ka file kaba la don lypa, yn sa ban halor ka file ba la don lypa.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
|Mynta kumno lada ngi kum ban nalor jong ka file kaba kongsan bha khlem jingthmu?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
|Ban pyllait ban jia kaba kum kane, ngi don ia u jingjied '''-b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
|Kane ka shna iaka ''backup'' ia kawei pa kawei ka file kaba don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban pyndonkam u jingjied '''-i''' (interactive), Une u ju maham ia ngi shwa ban ban nalor jong kano kano ka file ban thep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:54&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit kumno ka '''mv command''' ka treikam. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
|ia kane la pyndonkam naka bynta ban pynkynriah iaki files. Mynta kumno kata kan iarap?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|ka don ar tylli ki rukom pyndonkam jong ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
|La pyndonkam naka bynta ban ''renaming a file'' lane ka directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|Ka ''moves a group of files'' ruh sha kawei pat ka directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
|Ka '''mv''' ka iasyriem bha bad ka '''cp''' kaba ngi lahdep ia peit. Te to ngin peit kloi kloi, kumno lah ban pyndonkam ia ka '''mv'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
|Ngi plié ia u terminal bad type: $ mv space test1 space test2 bad nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
|Kane kan rename iaka file ba kyrteng 'test1' kaba la don lypa haka home directory sha ka file ba kyrteng ka 'test2'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
|Lada ka 'test2' kala don lypa, te ynsa ban iaka nalor khlem da pyntip ei ei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:00&lt;br /&gt;
|Lada ngi kwah iaka jingmaham shwa ba iaka file yn ban nalor,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:05&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam u jingjied '''-i''' bad ka '''mv''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
|Lehse, ngi don sa kawei ka file ba kyrteng 'anirban'. Ia Kane ka file ruh ngi kwah ban pynkylla sha 'test2'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:20&lt;br /&gt;
|Ngin type: mv space -i space anirban space test2 bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:32&lt;br /&gt;
|Kumba phi lah ban iohi, ka jingmaham ka don kaba kylli lada yn ban nalor ne em iaka 'test2'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:41&lt;br /&gt;
|Lada ngi nion '''y''' bad nion Enter, ynsa ban iaka file nalor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:49&lt;br /&gt;
|Kumba long ka '''cp''' ngi lah ban pyndonkam ka '''mv''' ryngkat bun tylli ki file, hynrei kum ha kata ka khep, ka destination ka dei ban long ka directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:58&lt;br /&gt;
|Shwa ban iaid sha khmat to ngin pynkhuid shwa iaka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:03&lt;br /&gt;
|Lehse ngi don lai tylli ki file ba kyrteng abc.txt, pop.txt bad push.txt  haka '''home''' directory jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:14&lt;br /&gt;
|Ban iohi iaka jingdon jong ki, type '''ls''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:21&lt;br /&gt;
|Hangne kidon ki file pop.txt, push.txt bad abc.txt To ngin pynkhuid shwa iaka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:36&lt;br /&gt;
|Mynta ngi kwah ban pynkynriah ia kine lai tylli ki file sha ka directory ba khot 'testdir'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:46&lt;br /&gt;
|Kaei kaba ngi donkam ban leh ka long type:''' mv space abc.txt space pop.txt space push.txt''' bad nangta ka kyrteng jong ka destination folder kaba dei 'testdir' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:14&lt;br /&gt;
|Ban peit iaki, type '''ls space testdir''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:20&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi iaki file abc, pop bad push.txt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:27&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit katto katne ki jingjied kiba long bad ka '''mv'''. To ngin leit shwa sha ki slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:37&lt;br /&gt;
|Nangta ka jingjied '''-b''' lane '''–backup''' ka don bad ka '''mv''' command. Kan sa backup ia kawei pa kawei ka file haka destination shwa ba kan shah ban nalor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:48&lt;br /&gt;
|U jingjied '''-i''' uba ngi lahdep ia peit mynne, u maham ia ngi  shwa ban ban nalor jong kano kano ka destination file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:58&lt;br /&gt;
|Ka command ba bud kaba ngin peit kadei ka '''rm command'''. Ia kane ka command la pyndonkam ban ''deleting'' iaki file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:06&lt;br /&gt;
|Leit biang sha u terminal bad type: ls space testdir&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:15&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi iaka kyrteng file 'faq.txt' kaba  don. Lehse, ngi kwah ban delete iaka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:23&lt;br /&gt;
|Na bynta kane, ngi type:&lt;br /&gt;
$ rm space testdir/faq.txt bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:37&lt;br /&gt;
|Kane ka command kan weng iaka file 'faq.txt' naka '/testdir' directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:46&lt;br /&gt;
|Ban peit ba lah weng ne em iaka file, to ngin nion biang:ls space testdir bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:00&lt;br /&gt;
|Ngim iohi shuh iaka file 'faq.txt'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:05&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam ruh iaka '''rm''' command bad bun tylli ki files.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:10&lt;br /&gt;
|Ka 'testdir' directory ka kynthup ar tylli ki file ka 'abc2' bad 'abc1'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:17&lt;br /&gt;
|Lehse ngi kwah ban weng ia kine ki file abc1 bad abc2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:23&lt;br /&gt;
|Na bynta kane, ngin type: rm space testdir/abc1 space testdir/abc2 bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:45&lt;br /&gt;
|Kane kan weng iaki file 'abc1' bad 'abc2' naka 'testdir' directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15:53&lt;br /&gt;
|Ban peit ba lah weng ne em iaki, type biang '''ls space testdir'''. Phim iohi shuh iaka file 'abc1' bad 'abc2'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:07&lt;br /&gt;
|To ngin pynkhuid iaka screen shwa ban iaid shakhmat. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:14&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:18&lt;br /&gt;
|To ngin batai lyngkot kaei kaba ngi dang shudep ong?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:20&lt;br /&gt;
|Kata, ban delete ia kawei ka file, ngi thoh '''rm''' bad nangta ka kyrteng jong ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:27&lt;br /&gt;
|Ban delete shibun tylli ki files ngi thoh '''rm''' bad ka kyrteng jong ki file ba ngi kwah ban delete.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:34&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit sha ki katto katne ki jingjied jong ka '''rm''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:40&lt;br /&gt;
|Hateng, ka file ka long '''write''' protected, dakaba pyndonkam ka '''rm''' kan ym delete iaka file. Ha kane ka khep ngin don iaka jingjied '''-f''' kaban pyndonkam daka bor ban delete iaka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 16:57&lt;br /&gt;
|Kawei pat ka jingjied ba kham kyllum ka long ka jingjied '''-r'''. To ngin peit hangno kane ka jingjied ka kham myntoi?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:07&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha u terminal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:12&lt;br /&gt;
|Ym ju kham pyndonkam iaka '''rm''' command ban delete ki directory, na bynta kata, ngi don ka '''rmdir''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:21&lt;br /&gt;
|Hynrei ka '''rmdir''' command ka ju delete iaka directory, tang hangta kan sa long thylli. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:27&lt;br /&gt;
|Kumno lada ngi kwah ban delete iaka directory kaba don shibun ki file bad ki subdirectory hapoh jong ka?. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:35&lt;br /&gt;
|To ngin  pyrshang iaka '''rm''' command ban leh ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:38&lt;br /&gt;
|To ngin type '''rm''' bad ka directory kaba ngi kwah ban delete kaba long ka 'testdir' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:47&lt;br /&gt;
|Na ka output message ngi lah ban iohi ba ngim lah ban pyndonkam iaka 'rm directory' ban delete iaka 'testdir'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 17:55&lt;br /&gt;
|Hynrei lada ngi kynthup lang iaka jingjied '''-r''' bad '''-f''', te ngin lah ban leh ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:03&lt;br /&gt;
|Nion : rm space -rf space testdir bad nangta nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:16&lt;br /&gt;
|Mynta lahdep delete iaka 'testdir' directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:22&lt;br /&gt;
|To ngin leit phai biang mynta sha ki slide ban pule ia ka command ba bud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:27&lt;br /&gt;
|Ka '''cmp''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:29&lt;br /&gt;
|Hateng ngin donkam ban peit bniah ba haot ki ar tylli ki file kidei ki juh. Lada kidei ka juh, ngi lah ban delete noh iwei naki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:37&lt;br /&gt;
|Bad ruh, ngi lah ban kwah ban peit lada ka file ka la kylla naduh ka version kaba khadduh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:44&lt;br /&gt;
|Naka bynta kine bad kiwei pat ki jingthmu, ngi lah ban pyndonkam ka '''cmp''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:49&lt;br /&gt;
|Ka ''compares two files byte by byte''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 18:54&lt;br /&gt;
|Ban compare iaka file1 bad file2, ngin thoh '''cmp space file1 space file2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 19:03&lt;br /&gt;
|Lada baroh ar tylli ki file ki don thik kijuh ki content, te kan ym pyni kano kano ka message. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 19:11&lt;br /&gt;
|Tang ia u prompt ynsa print. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 19:14&lt;br /&gt;
|Lada don ki jingiapher haki content jong ki, te ka jaka jong ka jingbym iahap jong ki ynsa print ha u terminal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 19:25&lt;br /&gt;
|To ngin peit kumno ka 'cmp' ka treikam. Ngi don ar tylli ki file ba kyrteng 'sample1' bad 'sample2' haka '''home''' directory jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 19:35&lt;br /&gt;
|To ngin peit ki don aiu haki?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 19:38&lt;br /&gt;
|Type '''cat space sample1''' bad nion Enter. Ki don iaka text “This is a Linux file to test the cmp command”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 19:50&lt;br /&gt;
|Kawei pat ka file 'sample2' kan don iaka text bad ban peit ia kata, ngin type '''cat sample2''' bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:00&lt;br /&gt;
|Kan don iaka text “This is a Unix file to test the cmp command.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:06&lt;br /&gt;
|Mynta ngin pyntreikam iaka '''cmp''' command ha kine ki artylli ki file .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:11&lt;br /&gt;
|Ngin thoh: cmp space sample1 space sample2 bnd nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:23&lt;br /&gt;
|Kumba ngin lah ban iohi, ka jingiapher ba nyngkong hapdeng jong ki ar tylli ki file ka 'sample1' bnd 'sample2' lah kdew hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:32&lt;br /&gt;
|To ngin pynkhuid iaka screen shwa ban iaid shuh shuh sha ka command babud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:38&lt;br /&gt;
|Ka command ba bud ban gin peit ka dei ka '''wc''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:43&lt;br /&gt;
|Ia kane ka command la pyndonkam ban ''count the number of characters, words and lines'' haka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:50&lt;br /&gt;
|Ngi don iaka kyrteng file 'sample3' haka '''home''' directory jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20:56&lt;br /&gt;
|To ngin peit iaki content jong ka. Na bynta kata, ngin type: cat space sample3 bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 21:05&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka content jong ka sample3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 21:10&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin pyndonkam iaka '''wc''' command ha kane ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 21:14&lt;br /&gt;
|Na bynta kata, ngin thoh: wc space sample3 bad nion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 21:25&lt;br /&gt;
|Ka command ka pyni ba kato ka file kadon 6 ki lain, 67 kyntien bad 385 ki dak.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 21:38&lt;br /&gt;
|Kine ki long katto katne naki command ki ba iarap ia ngi ban trei bad ki file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 21:43&lt;br /&gt;
|Ki dang don shuh shibun ki command. Shuh shuh ruh, iwei pa iwei naki command kiba ngi lahdep peit, ki don bun sa kiwei pat ruh ki jingjied. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 21:51&lt;br /&gt;
|Nga pynshlur ia phi ban peit shuh shaphang jong ki dakaba pyndonkam ka '''man''' command.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 22:00&lt;br /&gt;
|Khadduh, kane ka wanlam ia ngi sha ka bakut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 22:04&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project kadei shibynta jong ka Talk to a Teacher project, bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 22:17&lt;br /&gt;
|Khambun ki jingtip halor kane kajuh kadon haka link harum http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 22:34&lt;br /&gt;
|Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la iasnoh lang.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Simple-filters/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Simple-filters/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Simple-filters/Khasi"/>
				<updated>2018-02-02T11:50:38Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:00 | Khublei bad Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''Simple Filters''' daka  Linux.  |- |00:08 | Hangne ngin sa...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Khublei bad Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''Simple Filters''' daka  Linux. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
| Hangne ngin sa pule shaphang '''head, Tail, sort, cut''' bad '''paste.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Baroh kine kidei ki '''command line text manipulation''' tools. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| Lada phi ïohi ïa u symbol hash (#) ha u Terminal, phi donkam ban kylla long '''root''' ban pyntreikam ïa kito ki command.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|ka '''sudo su''' lane '''su root''', lada phi iohi ïa u dollar symbol ha u Terminal phi lah ban long uno uno u user ban pyntreikam ïakito ki command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Nga shim ba phi lahdep leh ka default installation bad phi khlem pynkylla ïa kano kano ka '''path''' haka jaka ba save ïaki file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| nga pyndonkam ka Ubuntu 10.10. Na bynta kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Ki jingdonkam ban don lypa naka bynta kane ka module ki long ba lah ban pyntreikam ïa u mouse , keyboard, ki jingshon maximize bad minimize haka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
| Ngi pyndonkam ka '''Head''' command pynbud da ka '''ascii''' file name, ban pyni ïa ki 10 laiñ ba shakhmat jong ka file ba long hi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| To ngin shna ïaka file. Nga ñion ha u '''Esc''' (escape) key ban pyni kumno nga leh ïa kane. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Leit sha '''Applications &amp;gt; Accessories &amp;gt; Text Editor.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
|Nga la don lypa ïa kine ki number ha kawei pat ka file naka daw ba duna ka por. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|To ngan copy bad paste.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Nion ha '''File''' ,'''Save.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|Ai kyrteng ïa ka file kum '''numbers dot txt''' bad ñion ha '''Save'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|Khang noh ïa kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Mynta leit sha '''Applications &amp;gt; Accessories &amp;gt; Terminal.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| To ngin pyrshang ban peit lada ngi lah ne em ban iohi ïaka file kaba ngi lah shna. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|Type '''ls''' bad ñion '''Enter.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
|Kaei kaba ngi leh hangne ka long ban list ïa baroh ki folder bad file haka '''home''' directory jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah ban pyndonkam ïa ka '''cat''' command ban pule ïaki content jong ka file kaba ngi la shna. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| '''Cat n-u-m''' Nion ha u  '''tab''' ba kan thep hi dalade ïaka kyrteng ka file. Ñion ha u '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| To ngin leh kumjuh ïaka '''head''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| '''head numbers dot txt''', '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Mynta la pyni ïaki 10 tylli ki laiñ sha khmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban peit ïaki 5 tylli ki laiñ sha khmat, pyndonkam ka jingjied ''' hyphen n5''' hapdeng ka '''head''' command bad ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| ñion ha u Up arrow,  '''hyphen n5''' bad '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| Mynta la pyni tang ïaki 5 tylli ki laiñ shajrong. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang sha ka presentation. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|'''F5'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Ka '''tail''' command ka treikam markhongpong ïaka '''head''' command, Dakaba long hi, Ka pyni ïaki 10 tylli ki laiñ khadduh jong ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Ngi ñion ïa u '''ALT''' bad '''Tab''' ban leit sha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| '''tail numbers dot txt''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ban peit tang ïaki 5 tylli ki laiñ khadduh, pyndonkam ïaka option '''hyphen n5''' hapdeng ka '''tail command''' bad ka file name. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| '''hyphen n5''', '''Enter'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Ka log file ka kynthup ïaki jingjia kiba jia haka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| '''Auth dot log''' file ka sumar ïaki log naka bynta kito kiba logged in &amp;amp; bad kiba logged out.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Ka jingjied ba myntoi tam jong ka '''tail''' command kadei ban pyndonkam ïa ka option '''hyphen f''' ban bud ïa u tdong jong ka log file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|Lada ïaka laiñ thymmai la bteng sha ka log file, ka tail command kan shim ïaka kum ka laiñ khadduh bad dakaba long hi, kan pyni tang ïaki 10 laiñ sha jrong jong ka.. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| Leit sha u terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|'''tail hyphen f forward slash var slash log slash auth dot log'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| To ngan resize ïa u terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| To ngin plie sa ïa u wei u Terminal, '''Application -&amp;gt; Accessories -&amp;gt; Terminal.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| To ngan resize ïa une u terminal &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|Khnang ba ngan lah ban pyni ïa phi ha kawei ka screen kumno ka '''tail''' ka bud ïa ka laiñ khadduh haka '''log''' file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Pyrshang ban '''su''' kum ïa lade, ñion '''Enter.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Ai katto katne ki password ba bakla bad ñion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| PHin iohi ba u terminal uba la run ïaka '''tail''' la bteng da ka '''log''' thymmai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
|Ka tarik bad ka por ka pynthikna ynda ka '''authentication failure''' ka jia. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| Type '''date''', ñion '''Enter''' ban pynshisha ïaka tarik bad ka por jong ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Type '''Exit''' ban khang ïa kane ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| ñion '''CTRL C''' ban khang ïaka '''tail''' command ba dang ruh &amp;amp; ban maximize ïaka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| Ngi lah iohi tang ka '''auth dot log''' file haka nuksa kaba lahdep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
|Kine ki long ki log files ba ju pyndonkam bha haka Linux. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| Ka Linux system administrator kan peit ïa kine ki log files naka bynta ban tip shuh ban troubleshoot ïaka machine jong u lada don kano kano ka problem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| '''Sort''' command, kum ka kyrteng ka pyni, kan sort ïaka file naka bynta jong ngi haki ascending bad descending order. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| '''sort numbers dot txt'''. Kane kan sort ïaki '''numbers dot txt''' file jong ngi haka ascending order. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| Peit thuh ba kadon kaba pher hangtei, ka '''sort''' ka shu peit tang ïaki dak ba sdang ban sort, te '''10''','''11'''&amp;amp;'''12''' ki paw shwa ïa u number 2. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| Ban pynlait ïa kane, thep ïaka option jong u '''hyphen n''' hyphen n bad  Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| Mynta ka '''sort''' ka  wad ïa baroh uwei u  number ban sort ïaki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Ban sort ki '''number dot txt''' haka order ba phaidien, thep ïaka option jong '''hyphen r.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Ngi don ïaki number kiba la ban biang ha kane ka file, ban shim tang ïaki number ba kham pher, thep saka option jong '''hyphen u''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Leit sha u Terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
| Up Arrow &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
|'''U,  Enter'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
|Mynne, ar tylli ki 2 la pyni. mynta la pyni tang u wei u 2.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit kumno ban sort ïaka file dakaba pynshong haki column. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| To ngin shna ïaka file bad key ha kine ki file kumba la pyni harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
|Leit sha '''Applications &amp;gt; Accessories &amp;gt; Text Editor.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Nga la don lypa ïaki data ha kawei ka file naka daw ba lyngkot ka por, to ngan shu copy &amp;amp; Paste ïaka value, '''CTRL+C; CTRL+V.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
| '''File''', Save ïaka kum '''marks dot txt''', ñion '''Save.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Wat  khuslai ïaki special character ha kane ka file. Ngam kwah ban don ba hajir ïa nga namar nga ai mark rit ïaki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| Khang ïa kane ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
| To ngin sort dakaba pynshong haka column ba ar jong ka '''marks dot txt file. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Leit sha ka terminal. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
|'''sort space marks dot txt space hyphen t space open inverted commas space close inverted commas space'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
|Hangne, '''hyphen t''' ka ieng naka bynta '''delimiter''' bad ka space hapdeng ki quotes ka thew ïaka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
|'''hyphen k2''' naka bynta ka column ba ar hakaba ka sort kan leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|ñion '''Enter.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
|'''Cat marks dot txt''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka original file, lada phi ïohi, la pynkynriah ïa ka '''Avir''' bad ka '''Bala''' ka wan sha rum lada ngi sort dakaba pynshong tang katkum ka column ba ar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
|La pyndonkam ïaka '''Cut''' command ban cut tang ïaki thup jingtip ba thmu naka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|To ngin sei ïaki kyrteng naka '''marks dot txt'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
|TO ngin leit sha u terminal '''ALT Tab''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:58&lt;br /&gt;
|'''cut space marks dot txt space hyphen d space open inverted commas  space close inverted commas space.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Hangne, haka '''cut''' command, '''d''' u dei u delimiter bad ka space hapdeng jong ki quotes ka thew ïa u delimiter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|'''hyphen f2''' Naka bynta ka column ba ar. Ñion '''Enter.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
|Ka '''Paste''' command kan merge ïaki laiñ babud baïadei bad ki file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam mynta ïa ki file '''numbers dot txt''' bad '''marks dot txt''' baroh ar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
|Leit sha u terminal. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:43&lt;br /&gt;
|'''Paste numbers dot txt  marks dot txt''', '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:50&lt;br /&gt;
|Mynta ka laiñ nyngkong jong ka '''marks dot txt''' lah bteng sha ka laiñ nyngkong jong ka laiñ '''numbers dot txt'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pyndonkam ïa u redirect key ban redirect ïa kane ka jingmih sha kawei ka file ba kyrteng '''concatfile dot txt.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
| Leit sha u terminal. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| ñion ha u Up arrow. Ñion ha u redirect key uba long u Greater than symbol (&amp;gt;) '''concatfile dot txt'''. Ñion '''Enter.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
| '''Cat concatfile dot txt''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:22&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka slide. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:25&lt;br /&gt;
| Lada ngi kwah ïaka '''paste''' ba kan print ïaki number serially bala buh kyndon da u tab, ngi lah ban pyndonkam ka option '''hyphen s'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:34&lt;br /&gt;
| '''Paste  hyphen s''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:39&lt;br /&gt;
|'''numbers dot txt''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43&lt;br /&gt;
| Leit sha ka slide. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:45&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorials ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:49&lt;br /&gt;
| kyrshan daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane, kadon haka website leit sha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:59&lt;br /&gt;
| ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la ïasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/General-Purpose-Utilities-in-Linux/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/General-Purpose-Utilities-in-Linux/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/General-Purpose-Utilities-in-Linux/Khasi"/>
				<updated>2017-11-13T14:49:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha sha kane ka spoken tutorial halor '''General Purpose Utilities in Linux'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pynithuh bha ïa lade  bad katto katne naki '''commands''' basuk tam hynrei kiba ju pyndonkam bha jong ka Linux. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Ka jingpynshlur ba kongsan eh jong kane ka long ban ai ïaphi khyndiat ka jingtip shaphang ban treikam haka Linux. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
|Ka command ba nyngkong kaba ngin ïa peit ka dei ka '''echo''' command. Hynrei kynmaw ba ki Linux command ki long 'case sensitive'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|Hangne, baroh ki command bad ki jingjied jong ki ki long haki dak rit tad ynda lah ong da kumwei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|ïa Kane ka command la pyndonkam ban pyni katto katne ki khubor haka screen. Phai sha u terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|U '''Ctrl Alt t''' u ïarap ban sdang ïa u terminal haka '''Ubuntu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|Hynrei, kane ka command ka lah ban ym treikam ha baroh ki Unix system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|Ka rukom ba kyllum ban plie ïa u terminal lahdep batai lypa ha kiwei pat ki spoken tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|Type ha u prompt: '''echo''' space '''Hello World''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|Kane ka print ïaka khubor jingthoh 'Hello World' ha ka screen. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban pyndonkam ïaka 'echo' command ban pyni ïaka value jong u variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
|Type ha u prompt: '''echo''' space dollar '''SHELL''' haki dak heh bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
|Kane kan pynmih ïaka '''shell''' kaba dang pyndonkam mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban pyndonkam ka escape sequences bad ka 'echo' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
| Naka bynta kane haka Linux ngi donkam ban pyndonkam ïaka jingjied '''-e''' (hyphen e). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
|Ki escape sequences ba kyllum ki kynthup ïa u '''\t''' (backslash t) naka bynta u tab, '''\n''' naka bynta ka laiñ thymmai bad '''\c''' kadei ka escape sequence kaba haba pyndonkam ka pynlong ïa u prompt ban pyni haka juh ka laiñ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Kane kan ïarap bha lada lehse ngi kwah ïaka prompt message shwa ban thep kiwei kiwei pat.  Type ha u prompt:&lt;br /&gt;
'''echo''' space minus '''e''' hapoh ki single quote &lt;br /&gt;
'''Enter a command back slash c''' (\c) bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
|Ngin iohi ba  u prompt unsa pyni hadien bala print ‘Enter a command ‘ ha kajuh ka laiñ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|Phi lah ban kwah ban tip ka Linux Kernel version aiu kaba phi dang pyndonkam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|Ban tip ïa kane bad kiwei pat ki jinglong ba bun jong ka machine jong ngi, ngi don ïa ka command '''uname'''. Type ha u prompt: '''uname''' space hyphen '''r''' bad ñion Enter .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Ban tip kaei ka username jong phi, type ha u prompt: '''who''' space '''am''' space '''I''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
| Haka jingshisha, kane ka wan naka '''who''' command kaba list ïa baroh ki user kiba dang log in sha ka system lada ka system jong phi kadei ka multiuser system. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|Hateng, ka lah ban don ka jingshah prong tuh ka login password jong phi bad/lane phi lah ban kwah ban pynkylla ïaka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
|Naka bynta kane ngi don ka command '''passwd'''. Type ha u prompt:&lt;br /&gt;
p-a-s-s-w-d bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|Haba phi type ïa kane ka command ynsa ong ïaphi ban type ïaka password jong phi ba mynta . &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
|Hangne ngan type ïaka system password jong nga kaba mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Haba lah thep ïa kata haka rukom badei, Phi donkam ban thep ïa ka password bathymmai jong phi bad nangta thep sa shisien ban pynshisha ïaka.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|Hynrei kumno lada ngi lah klet ïaka password jong ngi ba mynta? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:06&lt;br /&gt;
|Kumta ruh lah ban pynkylla ïaka password khlem da tip ïaka password ba mynta, hynrei ïa kata lah ban leh tang da u '''root user'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Mynta, uei u 'root user'? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
|U dei u briew ba kyrpang bad ryngkat khambun ki jingpynlah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
|Ban pyni daka nuksa ngi lah ban ong ba u 'root user' u ïa syriem bad u user haka Windows ryngkat bad ki jinglong u Administrator. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban kwah ban tip ïaka tarik bad ka por jong ka system. Na bynta kane ngi don ka command '''date'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|Type '''date''' ha u terminal bad ñion Enter &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Kan pyni ïaka tarik bad ka por ba mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Kumba ngi lah ban iohi, ka date command ka ai lang ïa ka tarik bad ka por. Kane ka long kaba lah ban pyndonkam haki rukom bapher bha bad ka don ruh kumjuh shibun ki jingjied.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|04;54&lt;br /&gt;
|Type ha u prompt: '''date''' space plus 'percent' sign u '''T''' dak heh bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
| Ka ai ïa ngi tang ka por haka rukom kynta minute bad second (hh:mm:ss).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
| Type ha u prompt: '''date''' space plus 'percentage sign u '''h''' dak rit bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| Ka ai ïaka kyrteng jong u bnai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
|Type ha u prompt: '''date''' space plus percentage sign '''m''' dak rit bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
| Ka ai ïa u bnai jong u snem haki dak jingkheiñ. Hangne ka pyni 02 naka bynta u bnai February. Pynïahap ïa kane katkum ka jingmih kaba phi ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
| Type ha u prompt: '''date''' space plus percentage sign '''y''' dakrit bad ñion Enter .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
| Ka ai ïaki ar tylli ki dak jingkheiñ khadduh jong u snem ba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban kyllum lang ïa kine ki jingjied. Kum ka nuksa, ha u prompt type: '''date''' space plus hapoh ki double quotes percentage '''h''' dakrit percentage '''y''' dakrit bad ñion Enter .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
| Hangne ka pyni February 11. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:39&lt;br /&gt;
|Sa kawei ka command ba ïadei ka long ka '''cal''' command. Watla kam da long kyllum than, kane ka ïarap ïaphi ban iohi ïaka calender jong uno uno u bnai bad uno uno u snem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
| Ban iohi ïa u bnai ba mynta, ha u prompt type: '''cal''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|Ban iohi ïaka calendar jong uno uno u bnai, lehse, December 2070, ha u prompt type: '''cal''' space '''12''' space '''2070''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
|Kane ka ai ïaka calendar jong u December 2070.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|Shwa ban iaid shuh sha khmat, to ngin ïakren khyndiat shaphang ki file bad ki directory. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Haka Linux, jan baroh kadei ka file. Mynta ka jingkylli ka long, kaei ka file? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:34&lt;br /&gt;
|Haka ba shisha, ka file kadei ka file ha kaba ngi thep ïaki document bad ki kot ki sla jong ngi. Kumjuh ruh, ka Linux file kadei ka jaka buh ban buh ïaki thup jingtip. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|Kaba bud, kaei ka directory?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
| Lah ban sngewthuh ïaka directory kum ka jinglumthup ki file bad kiwei pat ki (sub)directory. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58&lt;br /&gt;
|Ka directory ka ïarap ïa ngi ban pynbeit ïaki file jong ngi haka rukom kaba beit. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Kane ka long kumba ngi khot folder haka Windows. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
| Haba ngi login sha ka Linux system dakaba long hi ngi don haka home directory. Ban ïohi ïaka home directory ha u prompt type: '''echo''' space dollar '''HOME''' haki dakheh bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
|Ka command babud ka ïarap ïangi ban iohi ïaka directory hakaba ngi treikam mynta. Kadei '''pwd''' kaba ïeng naka bynta 'present working directory'. Type ha u prompt '''pwd''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Shisien ba ngi lah tip ïaka directory jong ngi, ngin kwah ruh ban tip shaphang ki file bad ki sub-directory kiba ha kata ka directory. Naka bynta kane, ngi don ïaka '''ls''' command lehse kaba long kaba paw bad ba pyndonkam tam naki command haka Unix bad Linux. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56&lt;br /&gt;
|Type ïaka command '''ls''' bad nion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|Mynta khmih thuh ïaka jingmih. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
|ïaki File bad ki sub-directory la ju pyni daki rong bapher bapher. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|Ka '''ls''' kadei ka command kaba laitluid bha bad kadon shibun ki jingjied. To ngin khmih katto katne naki, ha u prompt type: '''ls'''  space  minus minus '''all''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni lut ïa baroh ki file bad ruh ki hidden file (ki hidden file hangne kidei ki filename ba sdang da u dot (.)) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|Lada ngim kwah ban peit tang ïaka file hynrei ruh ban ioh shuh shuh ka thup jingtip, ngi lah ban pyndonkam ïaka jingjied 'minus l'. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
|Shu type ïaka command: '''ls''' space minus '''l''' dakrit bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
|Ka ai ïa ngi ïaka file permission, ka kyrteng jong u trai ka file, ka jingpynkylla ba leh khadduh, ka file size haki bytes ter ter. Ka jingbatai ïaki field jong kane ka jingjied ka long shabar ka jylli jong ka tutorial kaba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:06&lt;br /&gt;
|Lah ban pyndonkam ïa ka ‘ls’ ryngkat bad ki jingjied ba bun kiba ngin sa ïa peit hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|Haka jaka ban shu pyni ïa baroh ki thup jingtip haka screen, ngi lah ban buh ïaka haka file. Haka jingshisha, ngi lah ban buh ïaka jingmih jong kano kano ka command haka file ha kane ka rukom. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:23&lt;br /&gt;
|Shu type ïaka command bad pynbud da u right angle bracket bad ka file name. lehse ngi thoh '''ls''' space minus '''l''' dakrit space right angle bracket space '''fileinfo''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:46&lt;br /&gt;
|Mynta baroh ka thup jingtip ki files bad directories ynsa pynïaid sha ka file ba kyrteng 'fileinfo'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:54&lt;br /&gt;
|Hynrei kumno ngin ïohi ïaka content jong kane ka file? Naka bynta kane, ngi don ïaka '''cat''' command. Shu type '''cat''' space bad ka kyrteng jong ka file, hangne ka don '''fileinfo''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|Mynta phi lah ban iohi ïaki content jong ka. Haka jingshisha, sa kawei ka jingpyndonkam bha ïa ka '''cat''' ka long ban shna ïaka file. Naka bynta kane, type ha u prompt: '''cat''' space right angle bracket space filename lehse '''file1''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:36&lt;br /&gt;
|Mynta haba ngi ñion Enter ka command ka ap naka bynta ka jingthep na u user.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:42&lt;br /&gt;
|Kaei kaei kaba ngi type ynsa thoh sha ka file, te type katto katne ki text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:50&lt;br /&gt;
|Mynta ñion u Enter key ban pyni ïaka jingkut jong ka jingthoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|Mynta ñion lang u '''Ctrl''' bad '''D''' keys.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05&lt;br /&gt;
|Lada ka kyrteng ka file, lehse,  'file1' kala don lypa, te ka jingthoh jong u  user ynsa ban nalor jong kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|Lada phi kwah ban sa pyndap hadien sha kaba kut jong ka file bala don lypa, ka ‘file1’ type ha u prompt: '''cat''' space double right angle bracket space '''file1''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:36&lt;br /&gt;
|Ki don bun sa kiwei pat ki command kiba ngi lah ban ïa kren hynrei  ngin peit tang katne ïa mynta. Haka jingshisha, naka bynta baroh ki command kiba ngi lah ïakren, ki don shibun ki jingjied bad lehse ngi khlem pat ktah hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:50&lt;br /&gt;
|Kane ka wallam ïa ngi sha kaba kut jong kane ka spoken tutorial. Ka Spoken Tutorials ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project, bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:02&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane, kadon haka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:10&lt;br /&gt;
||  ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la ïasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Basic-Commands/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Basic-Commands/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Basic-Commands/Khasi"/>
				<updated>2017-11-13T14:48:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
|Paralok baieit, pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''Linux''' Operating System. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngin pule katto katne ki '''basic commands'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam ka '''Ubuntu 10.04'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
|Ngi ngeit ba phi la tip kumno ban plie sdang ïaka Linux operating system. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|Lada phi sngewkwah tip shuh shuh, kadon ha kawei pat ka spoken tutorial, haka website [http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org].&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngin ïa peit kiei ki '''commands''' bad u ei u '''command interpreter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Nangta ngin sa pule shaphang kumno ban ioh jingïarap haka Linux dakaba pyndonkam ka command '''man'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Mynta ka jingkylli ba nyngkong ka long, &amp;quot;what are commands?&amp;quot;. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
|Haki kyntien basuk, ngi lah ban ong ba ki Linux commands ki dei ki kyntien ba haba type ïaki ka pynlong ïaki jingleh ban jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
|Ki Linux command ki long khlem pynbeit bad kim jrong palat ïaki saw tylli ki dak kum '''ls, who, ps''' ter ter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|Ki command ki long haki &amp;quot;lower case&amp;quot; bad ruh ki long &amp;quot;case sensitive&amp;quot;. To ngin peit ïaka nuksa. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Applications''' menu. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|Jied '''Accessories''' bad nangta click ha '''Terminal''' naki jingjied ki ba don. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|Lane ñion '''Ctrl Alt t''' haka keyboard jong phi ban plie ïaka terminal window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban iohi ïa u prompt ($) bad u cursor uba khih hajan jong ka. Hangne kadei ba ngi donkam ban type ïaka command.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Type ïaki kyntien '''who''' bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ïaka kyrteng jong ki user kiba la log in. Haka jingshisha, ngi dang shudep pyntreikam ïaka command bala khot '''who''' kaba pyni &amp;quot;who are logged into&amp;quot; ka system. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|Hynrei kano ka bynta kaba pynkylla ïa kine ki command kiba long tang khyndiat tylli ki dak sha ki jingpyntreikam? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka kamram jong ka Command Interpreter, bala khot ruh ka '''shell'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban batai ïaka '''shell''' kum ka program kaba long kum u interface hapdeng jong ngi bad ka Linux system, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|ka pynlah ïa ngi ban thep ïaki command naka bynta ka operating system ba kan pyntreikam. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Haka Linux ka  kham pynsuk ban install shibun tylli ki shell, ba ki nongpyndonkam bapher bapher ki lah ban jied uno uno uba ki sngewkwah.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Haka Linux, ka '''standard shell''' kaba ju install barabor kum ka  '''/bin/sh''' la khot ka '''bash''', ka GNU Bourne-Again SHell, naka GNU suite of tools. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:35&lt;br /&gt;
|Ki command kiba ngin ioh pule ha kane ka tutorial ki long kiba kyllum bad lah ban run ïaki hajan baroh ki Linux shell ryngkat khyndiat ki jingpynkylla. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Watla katta, ngin sa pyndonkam ïaka '''bash''' kum ka '''shell''' naka bynta ban pyni nuksa hakane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|Ka long namar ka '''bash''' kadei ka shell kaba pawnam tam bad ka long basuk ban rah sha jan baroh ki UNIX.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|KIwei pat ki shell ki kynthup ïa ka Bourne shell kaba long ka original Unix shell, C Shell bad Korn shell&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
|Ban peit ka shell aiu kaba ngi pyndonkam,&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|Leit sha u terminal bad type ïaka command: '''echo''' space dollar haki dak heh '''SHELL''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Bunsien hi ka output ka long '''/bin/bash''' kaba ai ïa ngi ïaka bash shell. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|Kidon ki rukom ba ngi lah ban activate ïaki shell ba pher bapher. Ïa kita ynsa pule haki advanced tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Haka jingshisha, Ki '''Commands''' ki dei ki file kiba don ïaki programs, bunsien bala thoh haka C. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:47&lt;br /&gt;
|ïa kine ki file lah buh haki directory. Ban shem haei lahbuh ïaka command, ngi lah ban pyndonkam ïaka '''type''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
| Type ha u command prompt: '''type'''space '''ps''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:03&lt;br /&gt;
|Kane ka pyni ba haka jingshisha ïaka '''ps''' file lah buh haka '''/bin''' directory. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|Haba ngi thep ïaka command ha u command prompt, ka shell ka wad ïaka file kaba ïahap bad ka kyrteng jong ka command haka list jong ki directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
|Lada la shem ïaka, te ka program kaba ïadei bad kato ka file la pyntreikam, lym kumta, ka “command not found” error ynsa ai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
|Ka list jong ki directory bala wad lah pyni daka '''PATH''' variable, kaba ngin sa ïa peit hadien. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
 |04:34&lt;br /&gt;
|ïa mynta, lada ngi kwah ban iohi ïa kane ka list, shu type ïaka command '''echo''' space dollar '''PATH''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|Haki dak heh bad sa ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:52&lt;br /&gt;
|Haba ïakren ïaki command, kadon kawei kaba kongsan ba donkam ba ngin tip. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:57&lt;br /&gt;
|Ki Linux command ki long ar jaid: External command bad internal command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Mynta, ki external command kidei kito kiba long kum ki  file/program kiba laka jong. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|Jan baroh ki command haka Linux ki long ha kane ka rukom. Hynrei ki don katto katne ki command kiba ka jingpyntreikam jong ki la thoh hapoh jong ka shell bad kim long laki jong ki jong ki file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Kine ki dei ki internal command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|Ka '''echo''' command kaba ngin sa ïa peit hadien, kadei ka internal command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
|Leit sha u terminal bad type haka command: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|'''type''' space '''echo''' bad Nion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Ka output ka pyni '''echo is a shell built-in'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43&lt;br /&gt;
|Te haka jaka ba kan ai ïaka kyrteng jong ka file ka pyni ba ka jingpyntreikam jong ka echo command ka long internal sha ka shell. Te la khot ïaka ka internal command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Sa kawei pat ka ba kongsan bha kaba ngi donkam ban sngewthuh kadei ïaki jingtei jong ki command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Ki Command ki lah ban long shi kyntien lane bun kyntien, bala pynïakhlad da ki jaka thylli ba lieh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|Haka khep kaba ar, ka kyntien ba nyngkong kadei ka kyrteng ba shisha jong ka command katba kiwei pat ki kyntien kidei ki '''arguments'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Ki Argument ki lah ban dei ki jingjied lane ki expression lane ki kyrteng ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Ka command ka lah ban leh bun tylli ki kam katkum ka jingbthah haka jingjied. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Barabor la ju wan shwa ha khmat jong ki da uwei lane ar tylli ki sain minus (-), bala khot '''short''' bad '''long option''', hala ka jong hi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Leit sha ka terminal window bad type ïaki command bad peit ïaki jingmih jong ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40&lt;br /&gt;
|Type '''clear''' ban pynkhuid noh ïaka terminal window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|Nangta type '''ls''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
| type biang '''clear''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Type '''ls''' space minus '''a''' (-a) bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|Type '''clear''' ban pynkhuid ïaka terminal window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
|Mynta type '''ls''' space minus minus '''all''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|type biang '''clear''' ban pynkhuid ïaka terminal .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Mynta type '''ls''' space minus '''d''' (-d) bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Ha kane ka por, ka lah biang ban sngewthuh kumno ka jinglong jong ki command ki kylla bad ka jingpynkylla jong ki jingjied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Ha ka Linux ngi don kham bun ki command, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|iwei pa iwei naki kidon shibun ki jingied ba pher bapher. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|Lah ruh ban kyllum lang ïaki Command kumba ngin sa ïapeit kham hadien. Te kumno ngin buh katta katta ha khlieh? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Hakaba shisha, phim donkam ban buh jing kynmaw. Kane ka long namar jong ka jingïarap ba shikatdei eh kaba lah ban ioh haka Linux.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01&lt;br /&gt;
|Ka '''man''' command ka pynbiang ïaka jingbuh jingthoh ïa baroh ki command kiba don haka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, ban tip lehse ïaka, '''ls''' command, kaba phi dei ban leh ka long ban leit sha ka terminal &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|bad type 'man' command bad u 'ls' kum ka '''argument''' kata type: '''man''' space '''ls''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|ñion '''q''' ban mih noh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35&lt;br /&gt;
|'''man''' kadei ka manual pager jong ka system. Kawei pa kawei ka argument bala ai sha ka '''man''' ka ju dei ka kyrteng jong ka program, utility lane function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43&lt;br /&gt;
|Ka manual page ba don jingïadei ba kawei pa kawei na kine ki argument la wad bad la pyni ïaki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|Ka section, lada la pynbiang, kan bthah ïaka '''man''' ban wad tang ha kato ka  section jong ka manual.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|Kaba long hi kadei ban wad ha baroh ki section badon, dakaba bud ïaka jingbthah bala ai lypa bad ban pyni tang ïaka page ba nyngkong kaba lashem, wat lada ka page ka don haki section ba pher bapher. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ïaka '''man''' command ban tip shuh shaphang ka command '''man'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
|Leit sha u terminal bad type: '''man''' space '''man''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|ñion '''q''' ban mih noh naka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:26&lt;br /&gt;
|Ka '''man''' command ka don shibun ki jingjied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|Hangne, to ngan ïathuh ïaki ba kham myntoi tam. Hateng, ngi tip ïa kaei kaba ngi kwah ban leh hynrei ngim tip thik pat ïaka command. Te kaei kaba ngi lah ban leh? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41&lt;br /&gt;
|Ka '''man''' ka pynbiang ïaka jingjied '''-k''' kaba shim ïaka ktien pdeng bad ka pynphai ka list jong ki command bad ki jingthmu ba lyngkot jong ki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, shna ka directory, ngi lah ban ymtip ïaka command kaba dei,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
| te ngi lah ban leit sha ka command prompt bad type '''man''' space minus '''k''' space '''directories''' bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban wad na kine ki command ban  peit kaei kaba ngi donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:17&lt;br /&gt;
|ïa kajuh lah ban leh dakaba pyndonkam ka command '''apropos.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|Type ha u command prompt: '''apropos''' space '''directories''' bad ñion Enter ban iohi ïaka jingmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|Hateng, ngim donkam shibun ki jingbatai bniah. Ngi donkam tang ban tip ka command ka leh aiu. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
|Ha kata ka khep, ngi lah ban pyndonkam ka '''whatis''' command lane  '''man -f'''. Baroh ar ki ai ka jingbatai shilaiñ shaphang ka command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:52&lt;br /&gt;
|Leit sha ka terminal, type '''clear''' ban pynkhuid ïa ka terminal window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:58&lt;br /&gt;
|Mynta type '''whatis''' space '''ls''' bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:06&lt;br /&gt;
|Katto katne ki command ki don shibun ki jingjied. Ngi lah ban ioh ka list jong ki jingjied bapher ba ka command ka don. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Nangta ngi pyndonkam ka jingjied '''minus''' help. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:18&lt;br /&gt;
|Leit sha u command prompt bad type: '''ls''' space minus minus '''help''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:29&lt;br /&gt;
|Ngan pyniaid shajrong khnang ba phin lah ban iohi ïa baroh ki jingjied kiba ha kane ka '''manual page'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:45&lt;br /&gt;
|Katto lah biang naka bynta kane ka Linux Spoken tutorial. Ka Spoken Tutorials ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project, bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:56&lt;br /&gt;
|Khambun ka jingtip halor kane, kadon haka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:00&lt;br /&gt;
|  ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Third-party-plugins-in-gedit/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C3/Third-party-plugins-in-gedit/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Third-party-plugins-in-gedit/Khasi"/>
				<updated>2017-09-14T05:26:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor ki Third Party Plugins ha ka gedit Text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| Ha Kane ka tutorial, ngin pule kumno ban install ia ki third party plugins bad pyndonkam ia ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial nga pyndonkam da:&lt;br /&gt;
* '''Ubuntu Linux''' 14.04 operating system &lt;br /&gt;
* '''gedit Text editor''' 3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban don jingtip ban trei ha kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pule shaphang ki third party plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
| Ia ki plugins la shna da kiwei pat ki programmers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
| La ju khot ia ki ki third party plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| Kane ka ai kawei pat ka buit trei kam kaba ngim ioh na ki default gedit plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
| Ka jinginstall ia ki third party plugin ka kynthup:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Download ia ki plugin na link kaba hatrai https://wiki.gnome.org/Apps/Gedit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|* Buh ia ki plugin file ha ka directory kaba badei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:02&lt;br /&gt;
|* Pynlong active ia ki plugin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka gedit website ban download ia ki plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
| Click ha ki plugins link ha kyndong khlieh kaba haka mon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| Click ha ki List jong ki gedit plugins&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi shibun ki links jong ki third party plugin bad version pabher bapher  jong ka gedit  text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
| Namar ba ka  version jong ka gedit jong nga ka dei 3.10, ngan click ha ka link jong ka version 3.8 bad 3.10. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
| Phi dei ban jied ia ka link katkum ka version jong ka gedit jong phi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
| Hiar sharum ban iohi ia ki third party plugins ba bun jait.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| To ngin wad ia ki jinglong jong ki Intelligent Text completion.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|* Auto Close bracket bad quotes&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
| Auto complete html tags&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
| Auto indent hadien ki function lane list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
| Nang pyni kumno ban install bad pyndonkam iaki Intelligent Text completion..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
| To ngin leit sha ka gedit website..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
| Click ha ka Downlaod link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka Features bad installation details jong ka Intelligent Text completion.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Khnang ban phin sngewthuh pule bniah ia ka jingbatai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
| Click ha ka Clone lane download drop down box ha ka kyndong khlieh kamon..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
| Nangta pat, click ha ka Download Zip.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
| Jied ia ka Save file option bad click OK.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
| Ka file ka la save ha u download folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Sei ia ki file. Plie ia u folder ban iohi ia ki file kiba don.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:47&lt;br /&gt;
| Ngan copy ia u folder gedit3-8, namar ka version jong ka gedit jong nga ka kham heh  ban ia kane.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ban copy ia une u folder sha dot local/share/gedit/plugins  ha ka home directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
| Jied ia ka Home directory.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08&lt;br /&gt;
| Click ha ka View menu ha u Menu bar bad jied Show Hidden Files..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
| Wad ia ka '.local' folder 'share'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
| Shna ia ka subdirectory gedit, lada kam don. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
| Hapoh ka gedit directory, to ngin shna ia kawei pat ka subdirectory ba khot plugins. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
| Paste ia u folder lane copy ia ki files na u folder ba don hapoh plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
| Ia ki file third party plugin dei ban copy sha ka directory kaba dei, kum ba la pyni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
| Mynta, ki plugin jong ngi ki la long ban pyndonkam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
| Na ka Main menu, click Edit bad preferences.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
| Hapoh u Plugin tab, hiar sharum ban iohi ba ia u third party plugin jong ngi la add ne em&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:03&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ia ka Intelligent Text completion plugin la add ha ka list jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
| Check  ia ka box, click close&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ba ka Intelligent Text Completion ka iarap ia ngi ban thoh html program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
| Ngan type ia ki tag kumba la pyni&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:23&lt;br /&gt;
| Hadien u less than symbol, ñion backslash.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
| Kan thep hi dalade ia ka title closing tag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
| Ha ka lain kaba bud, type less than backlash. Phi lah ban iohi ia ka head closing tag ba la thep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
| Sa shisien type less than backslash.html ka closing tag ruh ka la mih.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
| Kumta, ka pynpaw hi ia ki html tags bad ka shna ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
| Ka pynsuk ia ka kam jong ngi, katba ngi dang thoh ia ki source code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi, ba ki highlight syntax ki don ha ka off mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
| Tad haduh ba phin da save ia ka document ha ka gedit text editor,  ki highlighting syntax kin sa off.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
| Phi lah ban on da kaba click menu view bad highlight mode.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
| Phi lah ban jied ia ka mode, katkum ki source code jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Katba ka program jong ngi ka dei ka HTML, ngan jied ia ka HMTL option na ka list&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka HTML code ka la highlight da ki syntax&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial. To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
| Ha  kane ka tutorial ngi pule shaphang kumno ban install third party plugins bad pyndonkam ia ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
| Kane ka assignment naka bynta jong phi. Download bad install ia u plugin bakhot Advanced Find/replace for gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
| Pynlah ia bad sa wad ia ki rukom treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot ia ka spoken turorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
| Ka team spoken tutorial project ka pyniaid  ia ki workshop bad ai certificate. Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
| Sngewbha post ia ki jingkylli ha kane ka forum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India. Khambun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka ktien khasi da i Khrawpyrkhat  Wanshong. Khublei ba phi peit.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Default-plugins-in-gedit/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C3/Default-plugins-in-gedit/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C3/Default-plugins-in-gedit/Khasi"/>
				<updated>2017-09-14T05:23:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Default Plugins in Gedit Text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang ki katto katne ki default plugins ha ka gedit text editor kum &lt;br /&gt;
* '''Sort'''&lt;br /&gt;
* '''Change Case'''&lt;br /&gt;
* '''Spell checker''' bad &lt;br /&gt;
* '''Insert Date bad Time'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka Ubuntu Linux 14.04 operating system gedit Text editor 3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial, phi dei ban don jingtip ban trei ha kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|'''Ka Plugin''' ka dei ka software kaba add ka specific feature ia ka application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
| Ka ai bun kiwei pat ki rukom pyntrei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| Don katto katne ki plugins kiba la install lypa ha ka gedit text editor..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| Ban peit ia ki defuault plugins – na ka Main Menu, click Edit bad Preferences. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
| Ha ka Preferences dialog-box kaba paw, click ha ka tab Plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| Ki list jong ki default plugins kiba la install ki paw hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| Phin shem ba katto katne ki plugins ki ladep check lypa dalade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
| Kane ka pyni ba ki la pynlah bad ngi lah ban pyndonkam ia ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
| Lada phim iohi ia ki plugins ha ka editor kumba paw hangne, phi lah ban install ïaki da kaba suk..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| Phi lah ban leh kumta da kaba pyndonkam KaUbuntu Software Center. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
| Click ha ka Close button jong ka gedit Preferenes box..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
| Mynta, click ha ka icon Dash Home kaba don  ha kyndong khlieh kadiang jong ka computer desktop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
| Ha ka Search Box, type Ubuntu Software Centrer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
| Ka icon Ubuntu Software Center ka paw. Click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
| Ha ka Search Box, type gedit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
| Click haka icon Text Editor. Nangta click ha More Info. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| Scroll shapoh ban iohi ki Add-ons ba don na ka bynta ka Gedit text Editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia kiwei pat ki plugins options. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
| Kine lah ban pyndonkam katkum ka jingdonkam  jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| Jied ia ki check box “A Set of gedit plugins for developers” bad “Set up plugins for gedit”, lada ym pat jied lypa iaki. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Click  ha u button Apply Changes.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
| Enter ia u Admin password lada pan. Click ha Authenticate..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
| Mynta, ki plugins ba pyndonkam barabor yn sa  thep sha ka list jong ngi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
| Khang ia ka Ubuntu Software Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngin sa pynlah kato katne ki plugins.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Edit bad nangta Preferences.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
| Ha U tab plugins check ia ka Change Case,   Sort bad Spell checker check box ban pynlah ia ki jingpyntrei kam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
| Click ha ka close.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:24&lt;br /&gt;
| Sa shisien click Edit na ka Menu bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ki plugins la add ha ka menu list&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
| To ngan plie ia ka document Fruits.txt kaba nga la dep shna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
| Ka Fruits.txt file ka don ha ka Codefile link rynkat bad kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
| Download and pyndonkam ia ka text document&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban pynheh ne pynrit ia ki font size bad pynkylla ia ka background color jong ka document&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
| Na ka Menu bar, click Edit bad Preferences.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:03&lt;br /&gt;
| Nangta  click ha ka Tab Font&amp;amp;Colors&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:08&lt;br /&gt;
| Uncheck ia ka box “Use the system fixed width font”, lada lah check lypa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
| Khatduh, click ha u button Editor font.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
| Hangne ngi lah ban iohi ïa ki kyrteng jong ki font bapher bapher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
| Jied ia ka kyrteng u font uba phi kwan ban pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
| Ha trai kamon, u don u button  minus lane plus&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
| La pyndonkam ïa une ban pynrit ne pynheh ia ka size jong u font.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
| Ngan pynheh ia u font haduh 20&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
| Click ia u Select button ban set ia u font size&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
| Ban pynkylla ka background color, click ha Cobalt ha ka option Color scheme. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
| Hangto hi phi lah ban iohi ba ka background ka kylla blue&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:54&lt;br /&gt;
| Click ha ka Classic ban leit biang shaka normal settings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
| Nangta click ha close&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
| Kaba bud to ngin peit kumno ka sort  option ka treikam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Edit bad Sort..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
| Ka dialog-box sort ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
| Ha ka document jong ngi, ngi la typed “oranges” ar sien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
| Check ia ka Remove duplicates box&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| Kan weng ia ki kyntien ba type arsien na ka document lada don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
| Check ruh ïa ka Ignore case check box&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
| Mynta click ha ka sort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
| Peit thuh ba ki kyntien la dep pynbeit katkum ka alphabetical order&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
| Bad ruh peit thuh ba ki kyntien duplicate oranges la weng noh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
| Kaba bud to ngin peit kumno ban pyndonkam ia ka option Change Case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, jied ia ka laiñ ba don ki text ba phi kwah ban pynkylla ia ka case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
| Hangne, ngan jied ia ka document baroh kawei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click Edit bad Change Case&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ki option ban pynkylla kum sha &lt;br /&gt;
* All Upper case&lt;br /&gt;
* All Lower case&lt;br /&gt;
* Invert case - kata ban pynkylla lowercase sha uppercase, uppercase sha lowercase&lt;br /&gt;
* Title case- Kane kan pynlong ia u Dak nyngkong ban long uppercase&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
| Mynta ngan jied Title Case.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
| Khmih ia ka jingkylla ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
| Pyrshang kiwei pat ki option bad wad ia ka jingmih da lade&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngin peit ia ka Option Spell check.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
| Ha kane ka document, to ngin thoh bakla ia ka kyntien “Oranges”  kumba pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Tools bad Highlight Misspelled Words.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
| Phin shem ba ki kyntien ba thoh bakla la ruid lain da u rong saw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor ha ka kyntien bad right click ha ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
| Click Spelling suggestions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
| Jied ia ka kyntien ba dei na ka list.  Ïaka spelling la pynbeit mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban leh ia ka spell check ia ka document baroh kawei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18&lt;br /&gt;
| Ngan thoh bakla ia kine ki kyntien grapes bad apples kumba la pyni harum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Tools bad Check Spelling.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
| Ka Check Spelling dialog box ka paw, kaba highlight ia ki kyntien ba bakla ha ka document&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
| Ka pyni ruh ia ki jingspel badei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:39&lt;br /&gt;
| Jied ia ka kyntien ba dei na ka list Suggestions  bad click Change.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don artylli ki kyntien ba spell bakla. Jied iaka kyntien ba dei bad pynkylla ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| Click close ban  mihnoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
| Teng teng, ngi kwah ban buh record ia ka tarik bad por, ha kaba ïaka file la shna lane pynbha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
| Na bynta kane to ngin pyntrei kam ia u plugin ba kyrteng Insert Date and Time&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, Click Edit bad Preferences. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
| Ha ka Preference dialog-box kaba paw, click ha u Tab Plugins.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
| Check ia ka Check box, Insert Date and Time, Click Close&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
| Mynta,  nga kwah ban thep ia ka tarik bad ka por ha ka laiñ ba nyngkong jong ka document&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
| Buh ia u Cursor ha ka laiñ ba nyngkong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, Click Edit bad jied Insert Date and Time.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
| Ka dialog box ka paw bad ki format ba bunjaid  jong ki tarik bad por&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:46&lt;br /&gt;
| Ngan jied ia ka format ba ar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
| Nangta click ha ka Insert.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:51&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba ka tarik bad ka por ka paw haka jaka  ka ba ngi buh ia u cursor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:59&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha bakut jong kane ka tutorial. To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ki default plugins ha ka gedit text editor kum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*'''Sort''' &lt;br /&gt;
* '''Change Case''' &lt;br /&gt;
* '''Spell checker'''&lt;br /&gt;
* '''Insert Date bad Time'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
| Kane ka Assingment naka bynta jong phi. Plie ka document Fruits.txt, pynkylla ia u font  sha Italic bad pynheh ia u font size sha 24. Pynkylla ia ka content jong ka text file sha Upper Case&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
| Ka video haka link harum ka batai lyngkot ïa ka spoken tutorial project. Sngewbha download bad peit ïa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42&lt;br /&gt;
| Ka  Spoken Tutorial Project team ka pynlong ki workshop bad ai ki certificate.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:48&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:51&lt;br /&gt;
| Sngewbha post ia ki jingkylli jong phi hakane ka forum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD Government of India. Khambun ki jingtip halor  kane ka missions ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da i Khrawpyrkhat Wanshong na Shillong.&lt;br /&gt;
Khublei ba phi lah peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/The-Linux-Environment/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/The-Linux-Environment/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/The-Linux-Environment/Khasi"/>
				<updated>2017-09-05T09:34:51Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |-  |00:00 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''The Linux Environment''' bad ki rukom ban pynpher ïaka. |- |00:07 |Ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''The Linux Environment''' bad ki rukom ban pynpher ïaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|Ka Linux system kaba treikam, bad ka Ubuntu ka kham bha namar yn donkam ban pyrshang ïaki nuksa bala pyni ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
| Ngi ngeit ba phi la tip kumno ban plie sdang ïaka Linux operating system bad phi don katto katne ka jingtip ba malu mala shaphang ki '''commands''', file systems''' bad '''shell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
| Lada phi sngewkwah tip shuh shuh, kadon ha kawei pat ka spoken tutorial, haka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw ba la pyndonkam daka '''Ubuntu 10.10''' ban record ïa kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
| kynmaw ruh ba ka Linux ka long ''case sensitive''. Baroh ki '''commands''' bala pyndonkam ha kane ka tutorial ki long haki ''lower case'' tad ynda ong da kumwei pat.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|Ka Linux environment ka pyniaid kumno ka operating system ka leh bad phi, kumno ka leh ïaki command, kumno ka pynkylla ïaki jingleh jong phi bad ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|ïaka Linux lah ban pynwandur bha dakaba pynkylla ïaki setting jong ka '''shell'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|To ngin ïa sngewthuh kumno lah ban leh ïa kine baroh. Ka rukom treikam jong ka shell bunsien la pyniaid daka '''shell variables'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04 &lt;br /&gt;
|Ki don ar tylli ki jaid shell variable ba kham kongsan: ka '''Environment Variables''' bad '''Local Variables'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|Environment variables, la ai kyrteng kumta namar ki long ba lah ban ioh haka environment jong u user baroh kawei. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
|Lah ruh ban ioh ïa kine haki sub-shells bala spawn daka shell kum kito kiba run naka bynta ki '''shell scripts'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|Ki Local Variables, kumba ka kyrteng ka batai, ka don khambun ki jingkhanglad bad ka duna ruh haka jingdon jong ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|ïa kine ymlah ban ioh haki sub-shells bala spawn daka shell. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36 &lt;br /&gt;
|Katba ha kane ka tutorial, ngin ïakren khambun shaphang ka environment variables. Nyngkong to ngin peit shwa kumno lah ban iohi ïaka value jong kine ki shell variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|Ban iohi lut ïa baroh ki variable kiba don haka shell kaba mynta, ngi run ïaka command '''set'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
| Type ha u  terminal: '''set''' space pipeline character '''more''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ïa baroh ki shell variables kiba mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa: Peit khyndiat ïaka '''HOME''' environment variable, bad ruh peit thuh ïaka value bala buh ïaka.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|ñion '''Enter''' ban ïaid lyngba ka list bad ban mih noh ñion '''q'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
|Hangn, ka output naka '''set''' la pipeline sha '''more''' khnang ba ka jingpyni jong ka variable list kan kham long ka multipage output kaba beit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|Ban peit tang ïaka environment variables, run ïaka command '''env'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|Type ha u terminal:'''env'''  space 'vertical-bar' '''more''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, peit thuh ïaka '''SHELL''' variable kaba ka value jong ka kadei '''slash bin slash bash'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ñion biang ïa u '''q''' ban mih noh naka list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin ïa kren ïaki environment variable kiba kham kongsan haka Linux. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam ïaka bash shell naka bynta baroh ki jingpyni nuksa hangne. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|ïaki shell bapher la pynwandur haki  rukom kaba kham pher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
|Ban peit kaei kaba ka variable ka buh, ngi dei ban buh shwa u saiñ dollar shwa kata ka kyrteng jong kata ka variable bad pyndonkam lang bad ka the '''echo''' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|Ka environment variable kaba nyngkong kaba ngin peit kadei ka '''SHELL''' variable. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Ka buh ïaka kyrtengjong ka shell kaba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|Ban peit kaei ka value jong ka '''SHELL''' variable, type ha u terminal: '''echo''' space '''dollar S-H-E-L-L''' haki dak heh bad ñion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Hangne, '''slash bin slash bash''' Kadei ka shell ha kaba ngi dang treikam mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|Ka variable kaba bud kadei '''HOME.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Haba ngi login sha ka Linux, manka por ka buh ïa ngi haka directory kaba la jer kyrteng katkum ka user name jong ngi. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Kane ka directory la khot ka 'home directory' bad kane ka long kaei kaba don haka 'HOME' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 &lt;br /&gt;
|Ban peit iaka value, type ha u terminal: '''echo''' space '''dollar H-O-M-E''' haki dak heh bad ñion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Ka environment variable ba bud kadei  '''PATH.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
|Ka '''PATH''' variable ka kynthup ïaka '''absolute paths''' jong ki directory baka shell kadei ban wad ïa kano kano ka command ban pyntreikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40 &lt;br /&gt;
|To ngin peit ïaka value jong ka path variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
| type biang ha u terminal: '''echo''' space '''dollar P-A-T-H ''' haki dak heh bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 &lt;br /&gt;
|Haka computer jong nga, ka pyni '''slash user slash local slash sbin slash user slash local slash bin slash user slash sbin slash user slash bin''' ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
|Kane ka lah ban ïapher na kawei ka system sha kawei pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|Kadei ka list jong ki directory bala pynïakhlad da u:(colon) delimiter, ba ka shell kan wad ha kane khnang ba kan shem ïaka command ban pyntreikam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban thep ïaka directory jong ngi sha kane ka list khnang ba ynwad ïaka directory jong ngi daka shell.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25 &lt;br /&gt;
|Ban thep ïaka directory jong ngi type ha u terminal: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|'''P-A-T-H''' haki dak heh 'equal-to' '''dollar P-A-T-H''' haki dakheh biang '''colon  slash home slash''' ka kyrteng jong ka home directory jong nga bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54 &lt;br /&gt;
|Mynta lada ngi '''echo''' ïaka value jong ka '''PATH''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04 &lt;br /&gt;
|Ka directory jong ngi bala thep lang ruh kan long shibynta jong ka '''PATH''' variable. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10&lt;br /&gt;
|Peit ba ka directory kala don lang hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Sa kawei variable kaba sngewtynnad ka long '''LOGNAME.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20 &lt;br /&gt;
|Ka buh ïaka username jong u user uba dang long active mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24 &lt;br /&gt;
|Ban peit ïaka value, type: '''echo''' space '''dollar LOGNAME''' bad ñion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Haba ngi plie ïa u terminal ngi lah ban iohi ïa u dollar sign uba long u hakaba ngi lah ban thep ïa baroh ki command jong ngi.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|Une udei u primary prompt string ba la pyni kdew da ka environment variable 'PS1'. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
|U don ruh u secondary prompt string.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|Lada ka command jong ngi ka jrong bad ka tam palat ïa shi laiñ, te naka laiñ kaba ar sha khmat ngi lah ban ïohi u greater than sign “&amp;gt;” kum u prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00 &lt;br /&gt;
|Une udei u secondary prompt string bala pyni kdew da ka environment variable 'PS2'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 &lt;br /&gt;
|Ban peit ïaka value jong u secondary command prompt, type ha u terminal: '''echo''' space '''dollar PS2'''  bad ñion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pynkylla ïa u primary prompt string jong ngi sha, lehse, “at the rate” &amp;lt;@&amp;gt; ha u prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 &lt;br /&gt;
|Ban leh ïa kane, type ''' PS1'''  'equal-to' mynta hapoh ki quote 'at the rate' “@&amp;quot;bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|Mynta haka jaka jong u '''dollar''' sign ngi lah ban ïohi u '''at the rate''' sign kum u prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban leh kaei kaei kaba kham sngewtynnad shuh. Kum, ngi lah ban pyni ïaka username jong ngi ha u prompt. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|Shu type: '''PS1''' haki dak heh 'equal-to' hapoh ki quote '''dollar LOGNAME''' bad ñion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12 &lt;br /&gt;
|Mynta ka username jong nga kadei u prompt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Ban leit phai pat, type: '''PS1''' 'equal-to' dollar hapoh ki quote bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|Ngi lah buh value  ïa shibun naki environment variables. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32 &lt;br /&gt;
|Hynrei, kynmaw kawei ba kine ki jingpynkylla ki long tang naka bynta ka session kaba mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:37 &lt;br /&gt;
|Kumba ngi dang shudep thep shuh ïaka directory jong ngi sha ka PATH variable. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|Lada ngi khang ïa u terminal bad plie biang ïa u lane plie beit da u terminal ba thymmai bad peit ïaka path variable dakaba echo ïaki value jong ka,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
|Ngin sa lyngngoh ban iohi ba ki jingpynkylla jong ngi kim don shuh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05 &lt;br /&gt;
|Ka rukom ban pynlong permanent ïa kine ki jingpynkylla ynsa ïa peit pat haki tutorial kiba kham advance.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:13&lt;br /&gt;
|Bunsien ngi kwah ban pyntreikam biang ïaki command kiba ngi la pyntreikam mynshwa. Kumno ngin leh? Hato ngi donkam ban type biang ïa ka command baroh kawei?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:22&lt;br /&gt;
| Em, kidon bun bha ki jingpynlah na bynta kata.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:26&lt;br /&gt;
|Nyngkong, bunsien lada phi ñion ïa u 'up  key' haka keyboard jong phi, te kan sa pyni ïaka command kaba phi dang shudep type myntan. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|ïai ñion shi ñion bad kan sa ïaid lyngba ki command baroh kiba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|Ban leit phai ñion ïa u down key. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42&lt;br /&gt;
|Hynrei haba phi dei ban ïaid lyngba shibun ki command, kane kan pynlong thait ïaphi. Ka rukom kaba kham bha ka long ban pyndonkam ïa ka '''history''' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:52 &lt;br /&gt;
|Type Ha u prompt '''history'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58 &lt;br /&gt;
|bad ñion Enter, peit ka list jong ki command bala pyntreikam hashwa ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04 &lt;br /&gt;
|Bad lada haka jaka ban peit ïaka list ba heh, phi kwah tang ïaki shiphew tylli nakaba khadduh, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08 &lt;br /&gt;
|type '''history space 10''' bad ñion ''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20 &lt;br /&gt;
|Peit thuh, ha kane ka list, u don u dak jingkheiñ bala buh naka bynta kawei pa kawei ka command bala pyntreikam hashwa. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|Ban leh biang ïa kawei naki command,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|Shu type u dak jingkyndit bala pynbud da u dak jingkheiñ jong ka command, kumka nuksa 442 haka khep jong nga, kan pyntreikam ïaka '''echo space dollar PATH''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:51 &lt;br /&gt;
|Lada phi donkam ban pyntreikam biang ïaka command ba khadduh, shu type ïa u dak jingkyndit arsien bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|Kaba bud kaba ngin peit la khot ka 'tilde' substitution. U dak tilde(~) u dei u shorthand naka bynta ka home directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|Te, lehse phi don ka directory daka kyrteng testtree haka home directory jong phi. Phi lah ban leit shata dakaba type: '''cd''' space '''~(tilde)''' slash '''testtree'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:25 &lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban leit naka directory kaba phi treikam mynta sha ka directory kaba phi treikam mynne dakaba ai ïaka command '''cd  '~(tilde)' minus''' lane tang '''cd  minus''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
|Kumba mynta, ngi don haka '''testtree''' directory, ka directory kaba ngi leit khadduh mynne ka dei ka home directory.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:41&lt;br /&gt;
|Te lada ngi run '''cd space minus''' bad ñion Enter, kan leit sha ka home directory. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:47 &lt;br /&gt;
|Run biang ïaka bad kan rah pat ïa ngi shaka '''testtree''' directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:55 &lt;br /&gt;
|Ka command ba khadduh bad kaba kham kongsan kaba ngin  peit kadei ka '''alias''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:59&lt;br /&gt;
|Ka lah ban jia ba phi don ka command kaba heh kaba donkam ban run shi ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:04&lt;br /&gt;
|Ha kane ka khep, ngi lah ban ai ka kyrteng sin lyngkot '''alias''' bad pyndonkam ka kyrteng '''alias''' haka jaka jong ka ban pynmih ïaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:11&lt;br /&gt;
|Shu mutdur ba phi don ka directory kaba hiar pateng kaba jrong ba kaba phi ju leit man ka por naka bynta ki jingrwai, phi lah ban shna ïaka kyrteng sin naka bynta kane kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:20&lt;br /&gt;
|Type: '''alias''' space '''cdMusic''' 'equal-to' hapoh ki double quotes '''cd space slash home slash arc slash files slash entertainment slash music''' bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47 &lt;br /&gt;
|Mynta manka por ba phi donkam ban leit sha kane ka directory shu thoh '''cdMusic''' bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:55&lt;br /&gt;
|Peit, ngi don mynta haka '''music''' directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:58&lt;br /&gt;
|Mynta, phi lah ban type '''cd space minus ''' ha u prompt ban leit phai biang sha ka directory kaba phi treikam mynne. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:08 &lt;br /&gt;
|Ban ymset shuh ïa ka '''alias''', shu thoh '''unalias space cdMusic''' bad ñoin Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
|Mynta lada phi phah biang '''cdMusic''' na u terminal, phin sa iohi ïaka error kaba ong ba ym shymla shem satia ïa kato ka command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:30 &lt;br /&gt;
|Shubuh ngi don haka directory ba ngi treikam mynta artylli ki file, kata  '''test1''' bad '''test2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:38&lt;br /&gt;
|Bad lada ngi phah '''rm test1''', ïa u '''test1''' lah shu delete jar jar ïa u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:45&lt;br /&gt;
|Ngi tip ba ka jingjied '''hyphen i''' jong ka command '''rm''' ka pynlong ïaka removal process interactive.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:52 &lt;br /&gt;
|Te ngi lah ban set ïaka '''alias''' kum, '''alias rm''' ka ïa ryngkat ïa, mynta hapoh ki quotes '''rm space hyphen i''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:03&lt;br /&gt;
|Mynta ynda ngi run ïa u '''rm''' , yn run pynban ïa u  '''rm hyphen i'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:13 &lt;br /&gt;
|Te ngi la iohi ba katba dang delete jar jar ïa ka '''test1''', ka system ka kylli shwa ban delete ïa ka '''test2.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:20 &lt;br /&gt;
| Te, ha kane ka tutorial, phi la pule shaphang ka '''environment variables''', '''history''' bad '''aliasing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:25&lt;br /&gt;
| Kane ka wallam ïa ngi sha kaba kut jong kane ka tutorial. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:28&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorials ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project, bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:36 &lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane, kadon haka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:42 &lt;br /&gt;
| ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la ïasnohlang.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi</id>
		<title>Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Gedit-Text-Editor/C2/Common-Edit-Functions/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T11:54:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka Spoken Tutorial halor ki Common Edit Function ha ka gedit Text Editor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang ki editing functions kiba ngi pyngdonkam barabor ha ka gedit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
| Ngin pule shaphang ka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* ''' Cut, Copy bad paste&lt;br /&gt;
* ''' Undo bad redo actions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* ''' Search bad Replace text&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:25&lt;br /&gt;
| Ngin pule ruh kumno ban print ki document jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:29&lt;br /&gt;
| Ban record ia kane ka tutorial nga pyndon kam ka:&lt;br /&gt;
* ''' Ubuntu Linux ''' 14.04 operating system &lt;br /&gt;
*''' gedit '''3.10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:39&lt;br /&gt;
| Ban bud ia kane ka tutorial phi dei ban don jingtip ban trei ha kano kano ka operating system. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:44&lt;br /&gt;
| To ngin plie ia ka gedit text editor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:48&lt;br /&gt;
| Mynta plie ia ka file Students.txt kaba la dep shna mynshwa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:55&lt;br /&gt;
| To ngin leh kumta da kaba click ia u icon ha u toolbar uba lah shon kyrteng open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
| Kane ka dei ka shortcut icon ban plie ia ka file ba la don lypa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|''' Ka open files dialog box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:09&lt;br /&gt;
| Jied ia u folder Desktop na ka liang ka mon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
| Jied ia ka file studens.txt bad click open. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:17&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pule kumno ban cut, copy bad paste ia ka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngi donkam ban jied ia ka text kaba ngi kwah ban cut lane copy. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:27&lt;br /&gt;
| Nga kwah ban cut ki details jong ki khynnah ba lai ngut sha jrong na kane ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:32&lt;br /&gt;
| Ban jied ia ki details jong ki khynnah balai ngut sha jrong, click bad tan ia u cursor halor kine ki lai lain&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| Mynta ia ka text la dep jied. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyndonkam ia u Cut icon na u toolbar. Lane na ka main menu, jied Edit bad cut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:51&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh ngi lah ban ñion lang u  CTRL+X  ban cut iaka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
| Khmih ba ka text ba la  dep jied kam paw shu ha ka file. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
| Sngewbha tip, ba ia kane ka  text ym pat  delete. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:08&lt;br /&gt;
| Lah buh ia ka, ha ka memory jong ka computer ba tip kum ka clipboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:13&lt;br /&gt;
| Ka clipboard ka buh ia ki file kiba la dep cut lane copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:18&lt;br /&gt;
| Ki content la buh shipor tad haduh ym da paste lane copy pat ia kiwei ki content.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:25&lt;br /&gt;
| Ki content ha ka clipboard kin jah noh na ka memory hadien ba ngi exit ia ka gedit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka gedit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:34&lt;br /&gt;
| To ngin paste iakane ka text mynta ha ka document bathymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, click File bad New. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
| Ka document bathymmai ba kyrteng Untitled Document 1 ka plie ha ka gedit window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
| Mynta na ka Main Menu jied Edit bad Paste. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:53&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban ñion lang ia u  Ctrl+V ban paste ia ka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:00&lt;br /&gt;
| Lane pyndonkam da U Paste icon na u Toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:04&lt;br /&gt;
| Ka text na ka Students dot txt ka la paste ha kane ka document. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:11&lt;br /&gt;
| Jied ia u tab Students. txt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:14&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin jied ia ki details ba dang sah bad shna copy ia kane. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
| Na ka Main Menu, jied Edit bad copy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:24&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndonkam da u keyboard shortcut Ctrl+C ban copy ia ki content.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ki text ba la copy  ki dang paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
| Kine ki text ruh la buh ha ka clipboard. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:38&lt;br /&gt;
| Jied ia u tab Untitled Document 1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:42&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor hadien ka laiñ kaba lai bad ñion enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
| Mynta right click na ka context menu bad jied paste. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:52&lt;br /&gt;
| Ia ka content la paste ha ki jaka ba la bhah. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
| Kane ka long ka rukom  ba suk bad treikam bha ban cut, copy bad paste ia ki content ha ka gedit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:04&lt;br /&gt;
| Kaba bud to ngin peit ia u Undo bad Redo options. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| Gedit text editor ka shah ban undo ia ki jingkylla ki ba la leh ha ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
| Haka jingshisha ka pyndam iaki jingpynkylla bala leh ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:18&lt;br /&gt;
| Kane ka myntoi haba phi leh bakla and phi kwah ban undo biang ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23&lt;br /&gt;
| U keyboard shortcut na ka bynta Undo u dei Ctrl+Z. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:27&lt;br /&gt;
| U ba long marpyrshah ia u Undo u dei u Redo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| U Redo command u leh khongpong ia ka jingleh u Undo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
| U keyboard shortcut ia u Redo u dei Shift+Ctrl+Z. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:41&lt;br /&gt;
| Mynta phai biang sha ka gedit text editor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
| Right-click bad jied undo. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| Ka text kaba ngi la copy bad paste kam paw shuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:52&lt;br /&gt;
| Ka action copy paste la pynkylla biang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
| To ngin pynkylla sa shisien. Mynta ñion lang u  Ctrl+Z. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:04&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia u cursor ba u leit biang sha bakut ka laiñ ba lai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:09&lt;br /&gt;
| Ka kam ba mynne lah pynkylla biang  mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:13&lt;br /&gt;
| Right Click bad jied biang Undo. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
| Ki lai tylli ki laiñ kiba paste kham mynne ruh kim paw shuh. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndonkam da  u Undo icon na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:28&lt;br /&gt;
| Kane ka dei kumno ban undo ia ki kam ba leh haduh mynta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Mynta, kumno ba ngin ioh biang ia ka text? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:38&lt;br /&gt;
| Basuk! Right Click bad jied Redo. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:42&lt;br /&gt;
| To ngin redo ia ka jingleh jong ngi sa shisien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| Ha kane ka por press Shift+Ctrl+Z&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban pyndonkam da ka Undo icon na U Toolbar. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:55&lt;br /&gt;
| Ngi la ioh biang ia ka text. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:57&lt;br /&gt;
| Bad mynta, ngi lah ban iohi tang ia ki student details na ka Student.txt file ki lah copy ha ka gedit window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
| Babud ngin ia peit ia ka Search bad Replace option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:10&lt;br /&gt;
|Ka long kaba eh ban wad ia ka kyntien ba long thik ha ka file, kaba don da ki spah tylli ki lain jong ki text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:17&lt;br /&gt;
| Ka search function ka iarap ban wad kawei lane ki kyntien ba isyriem ha ka document baroh kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| To ngin leit biang sha ka gedit text editor..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:28&lt;br /&gt;
| Shah ngan plie ia ka document school.txt ia kaba nga la dep shna mynshwa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:34&lt;br /&gt;
| Ka School.txt file ka don ha ka codefile link ryngkat bad kane ka tutorial.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:40&lt;br /&gt;
| Download bad sa pyndonkam ia kato ka text document. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
| Ha kane ka document, nga kwah ban wad ia kawei ka  kyntien. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
| Ban leh kumta,na ka Main Menu, click ha ka search bad nangta find. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:53&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh , ngi lah ban ñion lang ia u  Ctrl+F key. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| Lane pyndonkam da ka Search for text icon na u toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
| Ka find box ka plie ha ka khlieh shaka ka mon, hakyndong jong ka window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:07&lt;br /&gt;
| Ha ka find box, type ia ka kyntien school.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
| Khmih thuh ba ka kyntien school kala highlight ha ka rong stem ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Ka kyntien school kaba lap nyngkong ka highlight ha ka rong brown.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
| Mynta buh ia u cursor ha ka Find box bad right click ia u mouse. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
| Na ka list option ka ba paw, click ha ka Match Case.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
| Tang kawei ka kyntien ka iahap iaka case option. Kata ka long capital S ha ka kyntien school. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:41&lt;br /&gt;
| Buh biang ia u cursor ha ka Find Box bad right click ia u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Uncheck ia u match case option. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| Mynta, na ka Main menu, click Search bad nangta ha ka Replace.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:56&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban ñion lang u  Ctrl+H key . Lane, pyndonkam da ka Search for and replace text icon na u toolbar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
| Ka Replace dialog box ka paw.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:11&lt;br /&gt;
| Ha ka field Search for, type “schools” bad nion Enter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:17&lt;br /&gt;
| Ha ka box Replace with, type “colleges”. Check ia ka Match entire word only na ka check box&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
| Ngi iohi, baroh ki kyntien schools la highlight ha ka rong stem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:31&lt;br /&gt;
| Click ha u Replace button. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
| Kane kan bujli iaki kyntien ba nynkong schools sha colleges. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39&lt;br /&gt;
| Click ha u button Replace all ban bujli baroh ki kyntien schools sha  colleges.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:46&lt;br /&gt;
| Click ha u button close ban khang ia  ka window.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:50&lt;br /&gt;
| Ka gedit text editor ka pynlah ruh ban wad  katba ngi type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:56&lt;br /&gt;
| Nion Ctrl bad F ha ka juh ka por ban plie ia ka Find box. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| Mynta, ha ka Find box, sdang ban type “Students”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:06&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba katba ngi type ia u dak S ba nyngkong, u corsor u highlight ia baroh ki dak s ha ka document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:14&lt;br /&gt;
| Khatduh eh, baroh ki kyntien Students ki  la highlight haba ngi la dep type. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:20&lt;br /&gt;
| Kaba bud ngin peit kumno ban print ia ka file school.txt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
| Jied File na u menu bar bad nangta print.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ruh ban click ha u icon Print na u Toolbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:35&lt;br /&gt;
| Ka Print dialog box ka paw. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:38&lt;br /&gt;
| Lada ka printer la pyndait ha ka Machine, kan pynpaw hapoh ka Printer details. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:44&lt;br /&gt;
| Ki tabs bad ki selection ha ka window kin long katkum ki default configuration settings. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:50&lt;br /&gt;
| Ban print iaka document, click ha ka button print kaba don hatrai shaka liang ka mon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:55&lt;br /&gt;
| Lada ka printer configuration ka biang, te ka document kan sa print.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:00&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka  tutorial. To ngi batai lyngkot.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:05&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial, ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Cut ,  copy bad paste&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Undo bad Redo&lt;br /&gt;
* Search bad replace  text &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Bad print options.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:16&lt;br /&gt;
| Kane ka Assisgnment naka bynta jong phi - &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:19&lt;br /&gt;
| Plie ia ka file School.txt ha ka gedit..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:23&lt;br /&gt;
| Copy ia ka paragraph banyngkong bad paste ha ka document bathymmai.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:27&lt;br /&gt;
| Save ia ka document kum SchoolNew.txt..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:32&lt;br /&gt;
| Type ka heading  “About School” ha ka line nynkong. Undo ia ka jingpynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:38&lt;br /&gt;
| Peit ia ka jingkylla ha ka content jong ka file..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:42&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka batai lyngkot ia ka Spoken Tutorial project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:49&lt;br /&gt;
| Ka team spoken tutorial project ka pynlong ki workshop bad ai certificates.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:54&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:58&lt;br /&gt;
| Hato phi don jingkylli halor kane ka Spoken Tutorial? Sngewbah peit ia ka site&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:03&lt;br /&gt;
| Jied ka minit bad second ha kaba phi don ka jingkylli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:07&lt;br /&gt;
| Batai lyngkot ia ka jingkylli jong phi. Kin don na ka team jong ngi kin jubab ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:13&lt;br /&gt;
| Ia ka spoken tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Government of India. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:20&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link.. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:25&lt;br /&gt;
| Ia kane ka script la pynkylla sha ka ktien Khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong. Khublei ba phi lah peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Working-with-Linux-Process/Khasi</id>
		<title>Linux/C2/Working-with-Linux-Process/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux/C2/Working-with-Linux-Process/Khasi"/>
				<updated>2017-08-31T08:34:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Hezekiah2016: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''Working with Linux Processes'''. |- |00:05 | Nga pyndonkam ka '''Ubuntu...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka '''Working with Linux Processes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam ka '''Ubuntu 10.04'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
| Ngi ngeit ba phi la tip kumno ban plie sdang ïaka Linux operating system bad phi don katto katne ka jingtip ba malu mala shaphang ki '''commands'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
| Lada phi sngewkwah tip shuh shuh, kadon ha kawei pat ka spoken tutorial, haka website http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:28&lt;br /&gt;
| Bad kynmaw ruh ba ka Linux ka long ''case sensitive''. Baroh ki '''commands''' bala pyndonkam ha kane ka tutorial ki long haki ''lower case'' tad ynda ong da kumwei.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|Ban sngewthuh kaei ka '''process''', to ngan ai ïa phi ka jingbatai ba lyngkot. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|Kano kano kaba run haka Linux kadei ka '''process'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|Ka '''shell''' kaba run bad kaba shim ïaki command jong ngi kadei ka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51&lt;br /&gt;
|Ki command kiba ngi type ha u terminal ki dei ki process ynda la run ïaki. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|Ka video kaba phi peit ïa kane ka tutorial kadei ka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00&lt;br /&gt;
|U browser uba run ha kaba phi la plie ïaka spoken tutorial website u dei u process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|Ki '''Shell scripts''' kiba dang run kidei ki process bad nangta ter ter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|Lah ban batai ïa ka process kum ka program kaba dang pyntreikam. Kata kamut kaba dang run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Ki Process ki long kum ma ngi. La kha ïaki, ki ïap, Ki don ki kmie kpa bad ki khun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|To ngin pule shwa shaphang ka '''shell process'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|ïa ka shell process la sdang da ka '''Linux kernel''' shisien ba ngi login sha ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|Kat ha kane ka por, ka lah biang ba ngin tip ba ka 'Linux kernel' kadei ka matpdeng jong ka Linux operating system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Ka kynthup ïa ki tiar kiba donkam eh kiba pynlong ïaka Linux ba kan run. Ka '''shell''' ka shna lane ka pynkha sha baroh kiwei ki user command processes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
|To ngin plie ïa u terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ïa u command prompt ha u terminal haka dur jong u dollar saiñ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka kamram jong ka shell process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin type kano kano ka lehse, “date” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Hamar ba ngi leh ïa kane, ka shell process kan shna ïaka process bala khot ka 'date'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|Mynta, namar ka shell process kala pynkha ïaka 'date' process, ngi lah ban ong ba ka 'shell process' kadei ka '''parent''' jong ka 'date process' bad ka 'date process' kadei ka '''child''' jong ka 'shell process'. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|Shisien ba ka 'date' process kala pyni ïaka tarik bad ka por jong ka system, kan sa ïap noh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Ka shell ka lah ban pynkha sa kawei pat ka shell process. Ban pynkha ïaka process lane ban shna ka process la khot ruh ïaka ka '''spawning''' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|Ban spawn sa kawei ka shell process, shu leit sha u terminal bad type “sh” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Ngin sa ïohi ïa u prompt ba thymmai uba paw ha u terminal. Mynta ka original shell jong ngi, to ngin khot ïaka ka 'shell 1', kala pynkha ïaka '''child shell''' lane ka 'sub shell', to ngin khot ïaka ka 'shell 2'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13&lt;br /&gt;
|Mynta phi lah ban run ïaka command ha u command prompt ba thymmai ruh. to ngin run ïaka 'ls' command ha une u command prompt ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
|Mynta ha u command prompt, type “ls” bad ñion Enter. Ngi lah ban iohi ïaka list jong ki file bad ki directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:32&lt;br /&gt;
|Mynta la shna ïaka process bathymmai kaba kyrteng 'ls'. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|Hangne, 'shell 2' kadei ka parent jong ka 'ls', katba ka 'shell 1' kadei ka grandparent jong ka 'ls'. 'ls' kadei ka child jong ka 'shell 2', katba ka 'shell 2' kadei ka child jong ka 'shell 1'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Ban pynïap ïaka 'shell 2', shu type ha u prompt thymmai “exit” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|Kane kan pynïap ïaka 'shell 2' bad ngin ioh biang ïa u original command prompt jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
|Ban bteng ïaka jingpyni nuksa hapdeng jong ngi bad ki process, ngi tip ba iwei pa iwei na ngi ngi don ki jinglong kiba pynithuh ïa ngi. Kita ki jinglong ki lah ban long ka kyrteng jong ngi, ka kyrteng ki kmie-kpa jong ngi, ka sngikha, u PAN card number. Ter ter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ki process kidon ïaki jinglong kum PID(Process ID), PPID(Parent Process ID), Start time, ter ter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|ïa baroh kine ki jinglong la sumar da ka kernel haka process table.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
|ïa kawei pa kawei ka process la pynher ka jingithuh da u unique integer bala khot u PID. Ïa u PID la buh da ka kernel haka por ba kha ka process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
|U PID jong ka parent process kaba spawn ïaka process thymmai, lehse, ka 'P1' la khot ka PPID jong ka 'P1' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
|Ban peit ïaka PID jong ka shell kaba mynta, Ha u prompt type “echo space dollar dollar” bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Ynsa pyni ïa u number. Une u dei u PID jong ka shell kaba mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
|Kawei ka command kaba ngin sa pyndonkam bha haka por ba ngi ïakren shaphang ki process kadei ka '''ps''' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
|'''ps''' lane ''process status'' kadei ka command kaba pyni ïaki process kiba run haka system. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
|To ngin peit kan jia aiu lada ngi run ïa kane ka command khlem kano kano ka jingjied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Mynta, ha u command prompt type “ps” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Kumne ngi lah ban iohi ïaka list jong baroh ki process ba long trai da u user uba run ïaka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ïohi ïaka kyrteng jong ka process hapoh ka CMD heading. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:58&lt;br /&gt;
|Shuh shuh ïa kane, phi lah ban iohi ïa u PID, TTY lane u console hakaba ka process ka run, ka TIME &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
|Kata kamut ka por baroh bala pyndonkam naduh bala sdang ïaka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Haka machine jong nga, ka pyni ar tylli ki process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|Kawei kadei bash, ka shell process kaba ngi dang pyndonkam. Kawei pat kadei 'ps' process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Sa kawei kaba ngi donkam ban kynmaw hangne kadei ba u PID jong ka shell process u dei u juh kumba la pyni da ka 'echo space dollar dollar' command. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|Lada ngi spawn ïaka sub-shell, to ngin peit kan jia aiu. Ha u terminal type “sh” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|Mynta, ha u prompt ba thymmai uba paw ha ka laiñ thymmai, type “ps” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban iohi 3  tylli ki process haka list . ïa U process 'sh' lah thep lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Peit biang hangne ba  U PID jong ka bash process u dei u juh kum uba mynne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|U 'ps' u wan ryngkat bad shibun ki jingjied kumba ngin sa ïapeit hadien. Ka jingjied ba nyngkong kaba ngin peit, kan pyni shuh ïaki jinglong naka bynta ki process kiba la list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
|Mynta ha u prompt type “ps space minus f” bad ñion Enter. Kane kan list biang lai tylli ki process kumba haka khep ba mynne.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Bash, sh bad ps -f.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Tang kawei ka jingïapher ka long ba mynta la list khambun ki attribute. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|U UID u ai ïaka ''user name'' jong u user uba la sdang ïaka process. Bad ruh u pyni ïa u PPID kata u PID jong ka parent process kaba la shna ïa ka process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:47&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, peit ba ka 'bash' process kadei ka parent jong ka 'sh' process , te u PID jong ka bash u dei u juh kum u PPID jong ka 'sh' process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, namar ka 'sh' process kadei ka parent jong ka 'ps' process, u PID jong ka 'sh' process u dei u juh kum u PPID jong ka 'ps -f' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:17&lt;br /&gt;
|U 'C' u ieng naka bynta ''processor utilization''. U ne udei u integer value ba mynta jong ka percent usage jong u processor halor ka jingim jong ka process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|Kan sa pyni kum 0, ha kane ka khep namar ka jingpyndonkam ka long kaba duna bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
|Ka 'STIME' field ka ai ïaka por ha kaba la sdang ïaka process, ïa kiba bud, ngi lahdep peit haka por ba ngi run ïaka 'ps'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Ki Process ki don ar jaid : Kaba nyngkong kadei '''User processes'''. Ïa kine la sdang da ki user. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|Kumka nuksa, 'ps' lane namar kata ka daw jan baroh ki command kiba ngi run ha u terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:54&lt;br /&gt;
|Uba ar u dei '''system processes'''. Kito ki process kiba la sdang da ka system bunsien haka por ba sdang ka system lane user login. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05&lt;br /&gt;
|Ka 'bash' ka long ka nuksa jong ka system process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
|Hateng ngi kwah ban peit lut ïa baroh ar ki process - system processes bad ruh user processes. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|Nangta ngi pyndonkam ïaka jingjied  'minus e'  lane  'minus capital A' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Leit sha u terminal bad type ha u prompt “ps space minus e” bad ñion Enter. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ïaka list jong ki process kaba heh bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Ban ioh ïaka jingpyni ba bun page, shu type ha u prompt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
|“ps space minus e space vertical bar space more” bad ñion Enter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:52&lt;br /&gt;
|Kumba ngi lah peit mynne, 'more' kan pynlong tang ban pyni ïaki process kat ban rung ha kawei ka window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58&lt;br /&gt;
|Katba ngi ñion Enter, ngi dang ïaid lyngba ka list jong ki process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|Ka process kaba nyngkong ha kane ka list ka long sngewtynnad bha. La khot ïaka ka 'init' process. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
|Kadei ka process nakaba baroh kiwei pat ki process la spawn. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
|Ka don u PID jong u 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
|Ban wan phai sha u prompt ñion 'q'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|Te, ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ka process, shell process, ka jingspawn ïaki process, process attribute bad ki jaid process ba pher bapher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:37&lt;br /&gt;
| Ngi la pule ruh ïa ki jingpyndonkam jong ka command 'ps' command. Kane ka wallam ïa ngi sha kaba kut jong kane ka tutorial &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorials ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project, bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:55&lt;br /&gt;
| Khambun ka jingtip halor kane, kadon haka link harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:07&lt;br /&gt;
| ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la ïasnohlang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hezekiah2016</name></author>	</entry>

	</feed>