<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=George+030390</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=George+030390"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/George_030390"/>
		<updated>2026-04-11T05:24:36Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Set-Draw-preferences/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C4/Set-Draw-preferences/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Set-Draw-preferences/Khasi"/>
				<updated>2017-06-13T16:54:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|Time&lt;br /&gt;
|Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' '''Setting Preferences''' in '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban buh ia ki preferences:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Properties''',Create '''Versions''', View in '''color/grayscale/black-and-white'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka: '''Ubuntu Linux''' version '''10.04''' kum ka '''operating system''' bad '''LibreOffice Suite''' version '''3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file &amp;quot;3D ObjectsChart&amp;quot; kaba ngi la dep ban save ha shuwa. Bad leit sha ka page 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
|Shu buh ngi kwah ban add descriptions ia kane ka file ban leh reference hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, Na ka '''Main menu''', select '''File''' bad click  '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka '''Properties''' dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''General''' tab. Baroh ka thup jingtip kiba iadei bad ka file la kynthup lang hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Buh jingkynmaw ba:  ngi lah ban peit tang iaka file details hange. Phin ym lah ban pynkylla ei ei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Next, click ha ka '''Description''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi lah ban thoh ia ka '''Title, Subject, Keywords''' bad '''Comments''' kat kum ka jingdonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Kane ka thup jingtip ngi lah ban pyndonkam kum ka reference hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Title''' field, To ngin type: &amp;quot;3D Objects Chart”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Subject''' field, ngin type: &amp;quot;3D Objects Comparisons&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Keywords''', ngin type: &amp;quot;3D bad 3D Effects&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Ha kaba khatduh, ha ka '''Comments''' field, ngin type: &amp;quot;Learning about File Properties&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|Ka long  kaba bha ban practice ban thoh thup jingtip kaba iadei bad ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|Ban bynrap ia ka '''properties'''  kaba don ha ka'''Description''' tab, shubuh phi kwah ban buh ia ka properties jong lade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, phi kwah ban tip: ka date ha kaba ka document la shna,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|Editor jong ka document,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|Client ia uba la pynkreh ia ka document bad kiwei kiwei de&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka don ia ki features kiba iarap ia phi ban customize ia kane ka information.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17&lt;br /&gt;
|Ha ka  '''Properties''' dialog-box, click '''Custom Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|Hangne, phin iohi lai tylli ki fields: '''Name, Type''' bad '''Value'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|To ngin click ia ka '''Add''' button kaba don hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Phin iohi mynta ka drop-down boxes ha man la ka field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|To ngin click ha ka '''Name''' drop-down bad select ia ka option '''Date Completed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Type''' drop-down, ngin select '''Date Time'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|Ka '''Value''' field, kan pyni ia ka date bad time&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Ngin ym pynkylla ia ka date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Time''' field, to ngin thoh 10:30:33.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Mynta phi la tip ia ka date ha kaba ka document la shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|To ngin add sa kawei ka '''field''' mynta. Click '''Add'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka list ba ar jong ka drop-down boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Name''' drop-down, to ngin select '''Checked by'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Ia ka '''Type''' field, to ngin select''' Text'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Value''', type ia ka text “ABC”. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''. Kane kadei kumno phi add ia la ka jong ka properties ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pule kumno ban delete ia ka '''property''' kaba la dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', click ha ka '''File''' bad select '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Properties''' dialog-box, click '''Custom Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia ka first property '''Checked by'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Remove Property''' button ba sha kamon. Ka property la dep ban delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Phi lah ban save bun tylli ki versions jong ka '''Draw''' file ruh! Ia kane ka feature la khot ka '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Phi lah ban add objects ha ka sngi ba nyngkong bad '''save''' ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
|Ha ka sngi ba bud phi lah ban modify ia ka drawing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Shubuh phi kwah ioh copy jong ka original drawing bad ka modified drawing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
|To ngin save ia ka file da kaba pyndonkam ia ka '''Versions''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Na ka  '''Main menu''', leit sha ka '''File''' bad click '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka '''Versions''' dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Save New Version''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka '''Insert Version Comment''' dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
|To ngin type ia ka comment &amp;quot;Version One&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
|Click  '''OK''' bad sa click '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pynkylla ia ka text ha ka title- &amp;quot;Geometry in Two D Shapes and Three D Shapes&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka rong jong ka text sha ka rong blue.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|To ngin '''save''' ia ka file da kaba pyndonkam ia ka '''Versions''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Na ka '''Main menu''', leit sha ka '''File''' bad click ha ka '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Save New Version''' button. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|Ka '''Insert Version Comment''' dialog kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
|Type ia ka comment &amp;quot;Version Two&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:36&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Mynta don artylli ki versions kiba la listed  - &amp;quot;Version One&amp;quot; and &amp;quot;Version Two&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
|Ngi tip ba ka '''Version One''' kadei ka file kaba rong iiong ha ka title font.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|Bad '''Version Two''' kadei ka file kaba rong blue ha ka title font.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|To ngin select '''Version One''' bad click  '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka version title font kaba rong iong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Phi lah ban enable automatic saving  ia ka versions, manla ka por ba phi close ia ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, click ha ka '''File''' bad sa click ha ka '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|Mynta,  ka check-box option  ka ong &amp;quot;Always save a version on closing&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Check ia kane ka box,Kane kan pyntikna ba man ka por phi close ia ka '''Draw file''', Ka version ba thymmai kan sa saved. Click '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Phi lah ban buh ia ka viewing preferences na ka bynta ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Phi lah ban peit ia ka drawing ha ka '''Color, Gray scale''' lane '''Black and White'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|By default, ngin view ia ka '''Draw file''' ha ka rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka view sha ka '''Gray Scale.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''View''', click '''Color/Grayscale''' bad select '''Gray Scale'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ki objects mynta la pyni ha ka  grey.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pynkylla ia ka view sha ka '''Black bad White'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
|Na ka '''Main Menu''', select '''View''', click '''Color/Grayscale''' bad select '''Black and White'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ki objects mynta la displayed ha ka  black bad white.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:25&lt;br /&gt;
|phi lah ban switch biang ia ka view sha ka rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, click ha ka '''View''', click '''Color/Grayscale''' bad select '''Color'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|ka drawing ka displayed  biang ha ka rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang kumno ban buh ia ki preferences harum ha ka '''Draw''':&lt;br /&gt;
Properties jong ka Draw file&lt;br /&gt;
Shna ia ka versions jong ka Draw file&lt;br /&gt;
View ia ka drawing ha ka color/grayscale/black-and-white.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Peit ia kane ka video kaba la don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka: “contact at spoken hyphen tutorial dot org”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:54&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang da u George Bruce Warjri. Khuble shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi"/>
				<updated>2017-06-13T15:36:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha '''Spoken Tutorial''' halor ka  '''3D Objects''' da ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phin pule kumno ban create '''3D objects''' da kaba pyndonkam ia ki option harum:&lt;br /&gt;
'''Extrusion'''&lt;br /&gt;
'''3D Toolbar'''&lt;br /&gt;
'''3D Rotation Object'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|Phin pule kumno ban '''edit''' bad apply '''3D''' effects sha ki '''objects''' bad create special effects da kaba pyndonkam iaki '''Duplication'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia kane ka tutorial, phi hap ban tip ia ka '''Basic''' bad '''Intermediate''' level tutorials ha ka '''Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndonkam da ka: '''Ubuntu Linux''' version '''10.04''' kum  ka '''operating system''' bad '''LibreOffice Suite''' version '''3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka geometry chart kaba pyni ia ka '''2D''' shape bad  kaba ia ryngkat  ia ka'''3D''' form. Ban ai nuksa, u square u dei ha ka 2D object, u cube u dei ha ka 3D form.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ka new ''Draw''' file hangne,  kaba kyrteng  ka&amp;quot;3D Objects Chart&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|Shuwa ba ngin sdang ia ka drawing, to ngin enable ia ki '''grids''' bad ia ki '''guide lines'''. Ngi la dep ban pule ha ka tutorials kaba ha shuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|Na ka '''Main menu''', click ha ka '''View''', select '''Grid''' bad '''Display Grid'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Nangta sa click ha ka '''View''', select '''Guides''' bad '''Display Guides'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Nga kwah ban buh baroh artylli ki '''ruler'''s sha u centimeters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Buh ia u '''mouse pointer''' ha u horizontal ruler. Mynta, right-click bad select '''Centimeter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:38&lt;br /&gt;
|Buh ia u '''mouse pointer''' ha u vertical ruler. Kumjuh, right-click bad select '''Centimeter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin draw ia ka text-box halor jong ka'''page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka text: &amp;quot;'''Geometric shapes in 2D bad 3D'''&amp;quot;, hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|To ngin divide ia ka '''page''' ha artylli ki vertical halves da kaba pyndonkam ia u '''snap line'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Click  ha u vertical ruler bad drag ia ka sha ka '''Draw page'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|U vertical dotted line u paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Buh ia u dotted line ha ka page ha kata ka rukom ba ka page kan divide ha artylli ki halves. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| ka To ngin insert ia text-box sha kaliang kadiang bad type &amp;quot;'''2D Shapes'''&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|To ngin draw sa kawei ka text-box sha kaliang kamon bad type &amp;quot;'''3D Shapes'''&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|To ngin enable ia ka '''3D toolbars'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click ha  '''View''', select '''Toolbars''' bad '''3D-Objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|Kumjuh, click on '''View''', select '''Toolbars''' and '''3D-settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Ka '''3D-Objects''' bad '''3D-Settings''' tool-boxes la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Mynta nynkong ngin draw ia ka '''2D shapes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Ngin ia draw ia u rectangle, u square, u circle bad u triangle bad buh ia ki hapoh kawei jong kawei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Ka rukom ban ioh ia ka '''3D object''', da kaba pyndomkam ia ka '''2D object''' la ju khot '''Extrusion'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
|Ha ka jingshisha, ka surface la shu tan shabar ban shna ia ka '''3D object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Nyngkong, to ngin pynkylla ia rong jong ka rectangle sha ka &amp;quot;Turquoise 1&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|To ngin shna copy jong ka rectangle. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|To ngin drag ia ka copied rectangle bad buh iaka sha kaliang kamon  ha shiteng jong ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Mynta, Katba ka dang select, right-click ban view ia ka '''context menu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Mynta, click '''Convert''' bad select '''To 3D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Ka '''2D''' rectangle la converted sha ka cuboid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|To ngin type &amp;quot;'''Rectangle'''&amp;quot; hapoh jong ka rectangle shape.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Tangba, ngim lah ban type text hapoh jong ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|Ban type text, ngi donkam ban pyndonkam da ka'''Text tool'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Text tool''' bad draw ia ka text-box hapoh jong ka cuboid. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
|Type ia ka text &amp;quot;Cuboid&amp;quot;' hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Ka text-box bad ka cuboid la khein kum artylli  ki kiwei pat ki objects.  kumta, ngin group noh ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ngi lah ban ai rong bad convert ia ka square, circle bad ka triangle sha ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Ngi la pyndonkam da ka'''extrusion''' ban shna ia ka chart jong ka '''2D''' bad '''3D''' figures.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|Sangeh ia kane ka jighikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|Add ia new '''page''' sha ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Draw ia ka square bad type ia ka text &amp;quot;'''Square'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
|Convert square bad ka text '''3D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|Ia nujor bad ka text ba na ka '''2D''' square text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|Hint: Pyndonlkam da ka'''3D Settings toolbar''' ban shna ia ka'''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka ai ruh ia ka ready-made '''3D''' shapes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
|Phi lah ban insert ia kine ki shapes da kaba pyndonkam ia ka'''3D Objects toolbar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka new page ha ka'''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka shape na ka '''3D-Objects toolbar''', kum ka '''Shell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Nangta draw ia ka ha ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka ailad ruh ban shna ia ka '''3D objects''' da kaba pyndonkam ia ka body rotation ha ka '''2D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|To ngin draw ia ka '''2D''' shape, kum ka circle, ha ka '''Draw page''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Right-click ia ka '''context menu''' bad select '''Convert'''. Nangta  jied  '''To 3D Rotation Object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Peit kaei kaban jia ia ka circle. Mynta ka la long ha ka'''3D object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Fontwork Gallery''' icon ba ha ka '''Drawing toolbar'''  ha ka bottom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|To ngin select '''Favorite 16''' bad click ha ka '''OK''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Ka text '''Fontwork''' ka la displayed ha ka'''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban re-size ia kane ka text kat kum ka jingdonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Mynta, shubuh phi kwah  ban ai da kiwei ka text ha kato ka jaka.  Kumno ban leh ia kata?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
|Shu double-click hapoh jong ka text &amp;quot;'''Fontwork'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Mynta,phin sa lah ban iohi ia ka kyntien'''Fontwork''' ha ka rong iong hapoh jong ka text baheh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Select ia kane ka text bad type &amp;quot;Spoken Tutorials&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30&lt;br /&gt;
|Mynta, click hano hano ha ka '''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
|Ka kyntien &amp;quot;'''Spoken Tutorials'''&amp;quot; mynta kan display ha ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Ban bud, To ngin pule kumno ban apply effects ha ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
|To ngin apply effects sha kaspherical shape.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|Te, to ngin select ia ka bad right-click ia ka context menu. Mynta select '''3D Effects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
|Phin iohi bun tylli ki options hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka demo purpose, to ngin pynkylla sha ka'''Depth''' parameter sha ka 3cm.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Segments''', to ngin pynkylla sha ka'''Horizontal''' to 12.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Normal''', to ngin select '''Flat''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Peit ia ka appearance jong ki object ha ka'''preview window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha ka'''Assign''' icon ha ka top right-hand corner jong ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Ban bud, click ha ka'''X mark''' ha ka top left-hand corner ban exit ia ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Peit ia ka shape jong ngi  mynta.  Ka effects kaba ngi la select ka la apply ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi. Shna ia kum kajuh ka dur kumba la pyni ha ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka'''3D Effects''' dialog-box ban ioh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:49&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban shna ia ki special effects da kaba pyndonkam ia ka '''Duplication''' bad ka '''2D''' bad '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka new '''page''' bad draw ia ka rectangle  ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka effect da kaba pyndonkam ia ka '''Duplication''' ha ka'''2D''' rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Na ka'''Main menu''', select '''Edit''' bad click '''Duplicate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|Ka '''Duplicate''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|To ngin thoh harum ia ki values - '''Number of copies''' = 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Placement''', '''X Axis''' = 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|'''Y Axis''' = 20&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|'''Angle''' = 0 degrees.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Ngin buh ia ka '''Enlargement Width''' and '''Height''' sha ka default.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|Ngin pynkylla ia ka'''Start''' sha ka rong Yellow, '''End''' sha ka rong Red.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Click '''OK''',Peit ia ka great special effects kaba ngi la ioh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ioh bun tylli ki effects da kaba pynkylla ia ki angles bad kiwei ki values.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la nang kumno ban shna ia ki 3D objects da kaba pyndonkam ia ki options harum:&lt;br /&gt;
'''Extrusion'''&lt;br /&gt;
'''3D toolbar'''&lt;br /&gt;
'''3D Rotation Object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Ngi la nang ban edit '''3D objects''' bad apply '''3D effects''' ia ki '''objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Ngi la nang ruh kumno ban shna special effects da kaba pyndonkam ia ka ''Duplication'''.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Peit ia kane ka video kaba la don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team: Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka: “contact at spoken hyphen tutorial dot org”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang da u George Bruce Warjri. Khublei Shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi"/>
				<updated>2017-06-13T15:33:00Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha '''Spoken Tutorial''' halor ka  '''3D Objects''' da ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phin pule kumno ban create '''3D objects''' da kaba pyndonkam ia ki option harum:&lt;br /&gt;
'''Extrusion'''&lt;br /&gt;
'''3D Toolbar'''&lt;br /&gt;
'''3D Rotation Object'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|Phin pule kumno ban '''edit''' bad apply '''3D''' effects sha ki '''objects''' bad create special effects da kaba pyndonkam iaki '''Duplication'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia kane ka tutorial, phi hap ban tip ia ka '''Basic''' bad '''Intermediate''' level tutorials ha ka '''Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndonkam da ka: '''Ubuntu Linux''' version '''10.04''' kum  ka '''operating system''' bad '''LibreOffice Suite''' version '''3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka geometry chart kaba pyni ia ka '''2D''' shape bad  kaba ia ryngkat  ia ka'''3D''' form. Ban ai nuksa, u square u dei ha ka 2D object, u cube u dei ha ka 3D form.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ka new ''Draw''' file hangne,  kaba kyrteng  ka&amp;quot;3D Objects Chart&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|Shuwa ba ngin sdang ia ka drawing, to ngin enable ia ki '''grids''' bad ia ki '''guide lines'''. Ngi la dep ban pule ha ka tutorials kaba ha shuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|Na ka '''Main menu''', click ha ka '''View''', select '''Grid''' bad '''Display Grid'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Nangta sa click ha ka '''View''', select '''Guides''' bad '''Display Guides'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Nga kwah ban buh baroh artylli ki '''ruler'''s sha u centimeters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Buh ia u '''mouse pointer''' ha u horizontal ruler. Mynta, right-click bad select '''Centimeter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:38&lt;br /&gt;
|Buh ia u '''mouse pointer''' ha u vertical ruler. Kumjuh, right-click bad select '''Centimeter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin draw ia ka text-box halor jong ka'''page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka text: &amp;quot;'''Geometric shapes in 2D bad 3D'''&amp;quot;, hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|To ngin divide ia ka '''page''' ha artylli ki vertical halves da kaba pyndonkam ia u '''snap line'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Click  ha u vertical ruler bad drag ia ka sha ka '''Draw page'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|U vertical dotted line u paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Buh ia u dotted line ha ka page ha kata ka rukom ba ka page kan divide ha artylli ki halves. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| ka To ngin insert ia text-box sha kaliang kadiang bad type &amp;quot;'''2D Shapes'''&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|To ngin draw sa kawei ka text-box sha kaliang kamon bad type &amp;quot;'''3D Shapes'''&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|To ngin enable ia ka '''3D toolbars'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click ha  '''View''', select '''Toolbars''' bad '''3D-Objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|Kumjuh, click on '''View''', select '''Toolbars''' and '''3D-settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Ka '''3D-Objects''' bad '''3D-Settings''' tool-boxes la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Mynta nynkong ngin draw ia ka '''2D shapes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Ngin ia draw ia u rectangle, u square, u circle bad u triangle bad buh ia ki hapoh kawei jong kawei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Ka rukom ban ioh ia ka '''3D object''', da kaba pyndomkam ia ka '''2D object''' la ju khot '''Extrusion'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
|Ha ka jingshisha, ka surface la shu tan shabar ban shna ia ka '''3D object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Nyngkong, to ngin pynkylla ia rong jong ka rectangle sha ka &amp;quot;Turquoise 1&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|To ngin shna copy jong ka rectangle. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|To ngin drag ia ka copied rectangle bad buh iaka sha kaliang kamon  ha shiteng jong ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Mynta, Katba ka dang select, right-click ban view ia ka '''context menu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Mynta, click '''Convert''' bad select '''To 3D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Ka '''2D''' rectangle la converted sha ka cuboid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|To ngin type &amp;quot;'''Rectangle'''&amp;quot; hapoh jong ka rectangle shape.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Tangba, ngim lah ban type text hapoh jong ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|Ban type text, ngi donkam ban pyndonkam da ka'''Text tool'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Text tool''' bad draw ia ka text-box hapoh jong ka cuboid. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
|Type ia ka text &amp;quot;Cuboid&amp;quot;' hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Ka text-box bad ka cuboid la khein kum artylli  ki kiwei pat ki objects.  kumta, ngin group noh ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ngi lah ban ai rong bad convert ia ka square, circle bad ka triangle sha ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Ngi la pyndonkam da ka'''extrusion''' ban shna ia ka chart jong ka '''2D''' bad '''3D''' figures.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|Sangeh ia kane ka jighikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|Add ia new '''page''' sha ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Draw ia ka square bad type ia ka text &amp;quot;'''Square'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
|Convert square bad ka text '''3D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|Ia nujor bad ka text ba na ka '''2D''' square text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|Hint: Pyndonlkam da ka'''3D Settings toolbar''' ban shna ia ka'''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka ai ruh ia ka ready-made '''3D''' shapes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
|Phi lah ban insert ia kine ki shapes da kaba pyndonkam ia ka'''3D Objects toolbar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka new page ha ka'''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka shape na ka '''3D-Objects toolbar''', kum ka '''Shell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Nangta draw ia ka ha ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka ailad ruh ban shna ia ka '''3D objects''' da kaba pyndonkam ia ka body rotation ha ka '''2D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|To ngin draw ia ka '''2D''' shape, kum ka circle, ha ka '''Draw page''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Right-click ia ka '''context menu''' bad select '''Convert'''. Nangta  jied  '''To 3D Rotation Object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Peit kaei kaban jia ia ka circle. Mynta ka la long ha ka'''3D object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Fontwork Gallery''' icon ba ha ka '''Drawing toolbar'''  ha ka bottom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|To ngin select '''Favorite 16''' bad click ha ka '''OK''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Ka text '''Fontwork''' ka la displayed ha ka'''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban re-size ia kane ka text kat kum ka jingdonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Mynta, shubuh phi kwah  ban ai da kiwei ka text ha kato ka jaka.  Kumno ban leh ia kata?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
|Shu double-click hapoh jong ka text &amp;quot;'''Fontwork'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Mynta,phin sa lah ban iohi ia ka kyntien'''Fontwork''' ha ka rong iong hapoh jong ka text baheh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Select ia kane ka text bad type &amp;quot;Spoken Tutorials&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30&lt;br /&gt;
|Mynta, click hano hano ha ka '''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
|Ka kyntien &amp;quot;'''Spoken Tutorials'''&amp;quot; mynta kan display ha ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Ban bud, To ngin pule kumno ban apply effects ha ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
|To ngin apply effects sha kaspherical shape.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|Te, to ngin select ia ka bad right-click ia ka context menu. Mynta select '''3D Effects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
|Phin iohi bun tylli ki options hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka demo purpose, to ngin pynkylla sha ka'''Depth''' parameter sha ka 3cm.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Segments''', to ngin pynkylla sha ka'''Horizontal''' to 12.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Normal''', to ngin select '''Flat''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Peit ia ka appearance jong ki object ha ka'''preview window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha ka'''Assign''' icon ha ka top right-hand corner jong ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Ban bud, click ha ka'''X mark''' ha ka top left-hand corner ban exit ia ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Peit ia ka shape jong ngi  mynta.  Ka effects kaba ngi la select ka la apply ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi. Shna ia kum kajuh ka dur kumba la pyni ha ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka'''3D Effects''' dialog-box ban ioh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:49&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban shna ia ki special effects da kaba pyndonkam ia ka '''Duplication''' bad ka '''2D''' bad '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka new '''page''' bad draw ia ka rectangle  ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka effect da kaba pyndonkam ia ka '''Duplication''' ha ka'''2D''' rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Na ka'''Main menu''', select '''Edit''' bad click '''Duplicate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|Ka '''Duplicate''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|To ngin thoh harum ia ki values - '''Number of copies''' = 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Placement''', '''X Axis''' = 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|'''Y Axis''' = 20&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|'''Angle''' = 0 degrees.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Ngin buh ia ka '''Enlargement Width''' and '''Height''' sha ka default.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|Ngin pynkylla ia ka'''Start''' sha ka rong Yellow, '''End''' sha ka rong Red.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Click '''OK''',Peit ia ka great special effects kaba ngi la ioh!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ioh bun tylli ki effects da kaba pynkylla ia ki angles bad kiwei ki values.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la nang kumno ban shna ia ki 3D objects da kaba pyndonkam ia ki options harum:&lt;br /&gt;
'''Extrusion'''&lt;br /&gt;
'''3D toolbar'''&lt;br /&gt;
'''3D Rotation Object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Ngi la nang ban edit '''3D objects''' bad apply '''3D effects''' ia ki '''objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Ngi la nang ruh kumno ban shna special effects da kaba pyndonkam ia ka ''Duplication'''.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Peit ia kane ka video kaba la don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team: Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka: “contact at spoken hyphen tutorial dot org”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang da u George Bruce Warjri. Khublei Shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T17:00:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban '''import''' bad '''export''' baroh ki '''vector''' bad '''bitmap''' lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    '''Ubuntu Linux''', '''version 10.04''' bad '''LibreOffice Suite''', '''version 3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka '''JPEG''' file jong ka '''WaterCycle''' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
''''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban '''import''' ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import '''vector''' lane ki dur '''bitmap''', click ha ka '''Insert tab''' bad jied '''Picture'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin jied  '''Water Cycle.jpeg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click '''Open''', ia ka dur yn sa thep lang ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka '''Link box''' , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', jied ''''Edit''' bad sa click '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click '''Break Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. '''Click Yes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la weng. Mynta, click ha ka '''Close button'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka '''WaterCycle''' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, jied ia ka Draw file '''WaterCycle.odg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 &lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin jied ia ka slide one da ka '''WaterCycle''' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka '''Link check-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka '''Draw''' kamut ban pynkylla ia ka '''Draw''' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka '''Draw''' file kan pynkylla sha ka '''PDF''', '''HTML''', '''JPEG''' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka '''RouteMap''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka '''Draw''' '''WaterCycle''' diagram sha ka '''JPEG''' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file '''WaterCycle'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka '''WaterCycle''' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To ngin thoh ia ka kyrteng '''WaterCycleDiagram''' ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad jied '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka '''Draw''' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	|To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka '''dialog-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka '''WaterCycle''' diagram la save kum ka '''JPEG''' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka '''Draw''' file la pynkylla sha ka '''JPEG''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka '''Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka '''Picture toolbar''' ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka '''WaterCycle''' Draw file sha ka '''JPEG''' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	 &lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial Project team''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka '''spoken tutorials'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka '''online test'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at '''spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka '''Talk to a Teacher project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka '''National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U '''George Bruce Warjri'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|Khublei shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T16:59:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban '''import''' bad '''export''' baroh ki '''vector''' bad '''bitmap''' lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    '''Ubuntu Linux''', '''version 10.04''' bad '''LibreOffice Suite''', '''version 3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka '''JPEG''' file jong ka '''WaterCycle''' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
''''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban '''import''' ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import '''vector''' lane ki dur '''bitmap''', click ha ka '''Insert tab''' bad jied '''Picture'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin jied  '''Water Cycle.jpeg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click '''Open''', ia ka dur yn sa thep lang ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka '''Link box''' , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', jied ''''Edit''' bad sa click '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click '''Break Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. '''Click Yes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la weng. Mynta, click ha ka '''Close button'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka '''WaterCycle''' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, jied ia ka Draw file '''WaterCycle.odg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 &lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin jied ia ka slide one da ka '''WaterCycle''' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka '''Link check-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka '''Draw''' kamut ban pynkylla ia ka '''Draw''' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka '''Draw''' file kan pynkylla sha ka '''PDF''', '''HTML''', '''JPEG''' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka '''RouteMap''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka '''Draw''' '''WaterCycle''' diagram sha ka '''JPEG''' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file '''WaterCycle'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka '''WaterCycle''' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To ngin thoh ia ka kyrteng '''WaterCycleDiagram''' ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad jied '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka '''Draw''' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	|To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka '''dialog-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka '''WaterCycle''' diagram la save kum ka '''JPEG''' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka '''Draw''' file la pynkylla sha ka '''JPEG''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka '''Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka '''Picture toolbar''' ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka '''WaterCycle''' Draw file sha ka '''JPEG''' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	 &lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial Project team''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka '''spoken tutorials'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka '''online test'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at '''spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka '''Talk to a Teacher project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka '''National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U '''George Bruce Warjri'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Khublei shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T16:58:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban '''import''' bad '''export''' baroh ki '''vector''' bad '''bitmap''' lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    '''Ubuntu Linux''', '''version 10.04''' bad '''LibreOffice Suite''', '''version 3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka '''JPEG''' file jong ka '''WaterCycle''' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
''''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban '''import''' ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import '''vector''' lane ki dur '''bitmap''', click ha ka '''Insert tab''' bad jied '''Picture'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin jied  '''Water Cycle.jpeg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click '''Open''', ia ka dur yn sa thep lang ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka '''Link box''' , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', jied ''''Edit''' bad sa click '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click '''Break Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. '''Click Yes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la weng. Mynta, click ha ka '''Close button'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka '''WaterCycle''' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, jied ia ka Draw file '''WaterCycle.odg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 &lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin jied ia ka slide one da ka '''WaterCycle''' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka '''Link check-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka '''Draw''' kamut ban pynkylla ia ka '''Draw''' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka '''Draw''' file kan pynkylla sha ka '''PDF''', '''HTML''', '''JPEG''' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka '''RouteMap''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka '''Draw''' '''WaterCycle''' diagram sha ka '''JPEG''' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file '''WaterCycle'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka '''WaterCycle''' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To ngin thoh ia ka kyrteng '''WaterCycleDiagram''' ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad jied '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka '''Draw''' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	|To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka '''dialog-box'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka '''WaterCycle''' diagram la save kum ka '''JPEG''' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka '''Draw''' file la pynkylla sha ka '''JPEG''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka '''Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka '''Picture toolbar''' ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka '''WaterCycle''' Draw file sha ka '''JPEG''' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	 &lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial Project team''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka '''spoken tutorials'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka '''online test'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at '''spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka '''Talk to a Teacher project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka '''National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U '''George Bruce Warjri'''.&lt;br /&gt;
|Khublei shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T16:49:10Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban '''import''' bad '''export''' baroh ki '''vector''' bad '''bitmap''' lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    '''Ubuntu Linux''', '''version 10.04''' bad '''LibreOffice Suite''', '''version 3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka '''JPEG''' file jong ka '''WaterCycle''' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
''''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban '''import''' ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import '''vector''' lane ki dur '''bitmap''', click ha ka '''Insert tab''' bad jied '''Picture'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin jied  '''Water Cycle.jpeg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click '''Open''', ia ka dur yn sa thep lang ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka '''Link box''' , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', jied ''''Edit''' bad sa click '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la weng. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, jied ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 &lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin jied ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To ngin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad jied Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	|To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	 &lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka '''Talk to a Teacher project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka '''National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U '''George Bruce Warjri'''.&lt;br /&gt;
|Khublei shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T16:47:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban '''import''' bad '''export''' baroh ki '''vector''' bad '''bitmap''' lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    '''Ubuntu Linux''', '''version 10.04''' bad '''LibreOffice Suite''', '''version 3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka '''JPEG''' file jong ka '''WaterCycle''' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
''''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban '''import''' ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import '''vector''' lane ki dur '''bitmap''', click ha ka '''Insert tab''' bad jied '''Picture'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin jied  '''Water Cycle.jpeg'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click '''Open''', ia ka dur yn sa thep lang ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka '''Link box''' , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', jied ''''Edit''' bad sa click '''Link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la weng. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, jied ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 &lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin jied ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To ngin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad jied Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	|To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	 &lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U George Bruce Warjri.&lt;br /&gt;
|Khublei shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T16:26:05Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban '''import''' bad '''export''' baroh ki '''vector''' bad '''bitmap''' lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    '''Ubuntu Linux''', '''version 10.04''' bad '''LibreOffice Suite''', '''version 3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka '''JPEG''' file jong ka '''WaterCycle''' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
''''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban import ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import vector lane ki dur bitmap, click ha ka Insert tab bad jied Picture. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin jied  '''Water Cycle.jpeg.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click Open, ia ka dur yn sa thep lang ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka Link box , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:29 	|To ngin click  ha u Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:32 	Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:37 	Click Keep Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:40 	Ka dur la insert kum ka link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:44 	Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:48 	Leit sha ka Main menu, jied Edit bad sa click Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:53 	Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:57 	Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:06 	Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:09 	Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:14 	Ka link la weng. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:20 	Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:25 	Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:31 	To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:39 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:42 	Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:44 	Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:48 	Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:52 	Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:55 	Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:00 	Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:05 	Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:13 	Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:18 	Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:21 	Na ka list, jied ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:28 	Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:30 	Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:34 	Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:38 	Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:41 	To ngin jied ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:46 	Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:51 	Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:55 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:57 	Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:05 	Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:07 	Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:12 	Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:17 	Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:29 	Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:39 	Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:47 	to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:51 	Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:58 	To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:01 	Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:05 	Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:11 	Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:16 	Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:18 	To gnin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:24 	Na ka Places panel, browse bad jied Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:29 	Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:38 	Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:42 	Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:43 	Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:47 	To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:53 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:55 	Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:02 	Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:08 	Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:18 	Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:22 	Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:26 	Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:31 	Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:37 	Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:47 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:50 	Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:56 	Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:05 	Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:09 	Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:12 	. Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:17 	Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:20 	Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:23 	    Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:28 	Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:35 	Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:40 	La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:48 	Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
08:01 	Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U George Bruce Warjri.&lt;br /&gt;
Khublei shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T16:24:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban '''import''' bad '''export''' baroh ki '''vector''' bad '''bitmap''' lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    '''Ubuntu Linux''', '''version 10.04''' bad '''LibreOffice Suite''', '''version 3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka '''JPEG''' file jong ka '''WaterCycle''' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
''''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka '''Draw file''' jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban import ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import vector lane ki dur bitmap, click ha ka Insert tab bad jied Picture. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
0|1:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin jied  '''Water Cycle.jpeg.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click Open, ia ka dur yn sa thep lang ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka Link box , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:29 	|To ngin click  ha u Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:32 	Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:37 	Click Keep Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:40 	Ka dur la insert kum ka link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:44 	Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:48 	Leit sha ka Main menu, jied Edit bad sa click Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:53 	Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:57 	Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:06 	Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:09 	Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:14 	Ka link la weng. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:20 	Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:25 	Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:31 	To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:39 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:42 	Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:44 	Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:48 	Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:52 	Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:55 	Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:00 	Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:05 	Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:13 	Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:18 	Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:21 	Na ka list, jied ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:28 	Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:30 	Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:34 	Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:38 	Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:41 	To ngin jied ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:46 	Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:51 	Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:55 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:57 	Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:05 	Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:07 	Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:12 	Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:17 	Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:29 	Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:39 	Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:47 	to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:51 	Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:58 	To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:01 	Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:05 	Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:11 	Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:16 	Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:18 	To gnin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:24 	Na ka Places panel, browse bad jied Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:29 	Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:38 	Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:42 	Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:43 	Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:47 	To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:53 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:55 	Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:02 	Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:08 	Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:18 	Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:22 	Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:26 	Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:31 	Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:37 	Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:47 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:50 	Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:56 	Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:05 	Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:09 	Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:12 	. Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:17 	Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:20 	Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:23 	    Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:28 	Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:35 	Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:40 	La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:48 	Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
08:01 	Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U George Bruce Warjri.&lt;br /&gt;
Khublei shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-18T16:09:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban '''Import and Export''' ki dur ha ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban '''import''' ia ki dur ha ka '''Draw page''' bad ban '''save''' ia ka '''Draw file''' ha kaba pher ba pher  ki '''file format'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:16 	Ngi lah ban import bad export baroh ki vector bad bitmap lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:23 	Hangne, ngi pyndonkam da ka:    Ubuntu Linux, version 10.04 bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:32 	To ngin ple ia ka file 'RouteMap'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:35 	Na ka bynta kane ka jinghikai, ka 'JPEG' file jong ka 'WaterCycle' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:46 	To ngin import ia kane ka dur ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:49 	To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:52 	Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban import ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:57 	To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:01 	Ban import vector lane ki dur bitmap, click ha ka Insert tab bad jied Picture. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:08 	Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:10 	Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:14 	To mynta ngin jied  'Water Cycle.jpeg.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:17 	Lada ngi click Open, ia ka dur yn sa thep lang ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:24 	Lada ngi check ia ka Link box , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:29 	To ngin click  ha u Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:32 	Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:37 	Click Keep Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:40 	Ka dur la insert kum ka link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:44 	Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:48 	Leit sha ka Main menu, jied Edit bad sa click Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:53 	Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:57 	Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:06 	Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:09 	Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:14 	Ka link la weng. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:20 	Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:25 	Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:31 	To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:39 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:42 	Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:44 	Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:48 	Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:52 	Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:55 	Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:00 	Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:05 	Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:13 	Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:18 	Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:21 	Na ka list, jied ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:28 	Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:30 	Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:34 	Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:38 	Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:41 	To ngin jied ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:46 	Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:51 	Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:55 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:57 	Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:05 	Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:07 	Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:12 	Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:17 	Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:29 	Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:39 	Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:47 	to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:51 	Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:58 	To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:01 	Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:05 	Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:11 	Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:16 	Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:18 	To gnin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:24 	Na ka Places panel, browse bad jied Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:29 	Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:38 	Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:42 	Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:43 	Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:47 	To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:53 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:55 	Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:02 	Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:08 	Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:18 	Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:22 	Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:26 	Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:31 	Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:37 	Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:47 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:50 	Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:56 	Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:05 	Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:09 	Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:12 	. Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:17 	Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:20 	Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:23 	    Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:28 	Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:35 	Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:40 	La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:48 	Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
08:01 	Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U George Bruce Warjri.&lt;br /&gt;
Khublei shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-08T16:01:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:01 	Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban Import and Export ki dur ha ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:06 	Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban import ia ki dur ha ka Draw page bad ban save ia ka Draw file ha kaba pher ba pher  ki file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:16 	Ngi lah ban import bad export baroh ki vector bad bitmap lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:23 	Hangne, ngi pyndonkam da ka:    Ubuntu Linux, version 10.04 bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:32 	To ngin ple ia ka file 'RouteMap'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:35 	Na ka bynta kane ka jinghikai, ka 'JPEG' file jong ka 'WaterCycle' drawing la dep ban shna bad save ha ka &lt;br /&gt;
Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:46 	To ngin import ia kane ka dur ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:49 	To ngin khang noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:52 	Nyngkong, jied ia ka page ha ei ba phi kwah ban import ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:57 	To ngin insert ka page thymmai bad jied ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:01 	Ban import vector lane ki dur bitmap, click ha ka Insert tab bad jied Picture. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:08 	Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:10 	Ka Insert picture dialog-box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:14 	To mynta ngin jied  'Water Cycle.jpeg.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
00:17 	Lada ngi click Open, ia ka dur yn sa thep lang ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:24 	Lada ngi check ia ka Link box , ia ka dur ruh yn sa  linked da ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:29 	To ngin click  ha u Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:32 	Ka message kan pyni kaba ong ba ia ka dur  kan buh tang kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:37 	Click Keep Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:40 	Ka dur la insert kum ka link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:44 	Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:48 	Leit sha ka Main menu, jied Edit bad sa click Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:53 	Ka Edit Links dialog-box kan sa ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
01:57 	Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:06 	Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:09 	Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:14 	Ka link la weng. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:20 	Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:25 	Lada phi pyndkut ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:31 	To ngin delete ia kane ka dur mynta. Jied ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:39 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:42 	Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:44 	Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:48 	Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:52 	Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
02:55 	Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:00 	Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:05 	Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:13 	Na ka Main menu, click Insert bad jied File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:18 	Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:21 	Na ka list, jied ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:28 	Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:30 	Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:34 	Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:38 	Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:41 	To ngin jied ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:46 	Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:51 	Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:55 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
03:57 	Ka confirmation dialog-box kan ple, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:05 	Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:07 	Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:12 	Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:17 	Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba pher ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:29 	Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:39 	Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:47 	to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:51 	Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
04:58 	To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:01 	Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:05 	Nangta, na ka Pages panel, jied ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:11 	Na ka  Main menu, click File bad jied Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:16 	Ka Export dialog-box kan sa ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:18 	To gnin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:24 	Na ka Places panel, browse bad jied Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:29 	Ha ka File type field, ngin jied ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:38 	Check  ia ka selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:42 	Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:43 	Ka JPEG Options dialog-box kan ple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:47 	To ngin buh ia ka default options kaba la jied ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:53 	Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
05:55 	Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:02 	Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:08 	Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:18 	Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:22 	Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:26 	Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:31 	Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:37 	Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:47 	Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:50 	Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
06:56 	Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:05 	Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:09 	Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:12 	. Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:17 	Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:20 	Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:23 	    Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:28 	Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:35 	Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:40 	La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
07:48 	Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
08:01 	Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U George Bruce Warjri.&lt;br /&gt;
Khublei shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/File:Khasi_translation_on_Import_and_Export_Images_by_GEORGE_B_WARJRI.pdf</id>
		<title>File:Khasi translation on Import and Export Images by GEORGE B WARJRI.pdf</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/File:Khasi_translation_on_Import_and_Export_Images_by_GEORGE_B_WARJRI.pdf"/>
				<updated>2017-05-08T15:33:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-08T14:08:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban Import and Export ki dur ha ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban import ia ki dur ha ka Draw page bad ban save ia ka Draw file ha ki file format ba bun rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban import bad export baroh ki vector bad bitmap lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    Ubuntu Linux, version 10.04 bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file 'RouteMap'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka 'JPEG' file jong ka 'WaterCycle' drawing la dep ban shna bad save ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khong noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, select ia ka page ha ei ba phi kwah ban import ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad select ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import vector lane ki dur bitmap, click ha ka Insert tab bad select Picture.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin select  'Water Cycle.jpeg.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click Open, ia ka dur yn sa buh lang marmet ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka Link box hangne, te ka dur yn sa  linked na ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan paw kaba ong ba ia ka dur  kan stored tang kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka Main menu, select Edit bad sa click Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la pynkynriah. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pynkdiah ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Select ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad select File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, select ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan paw, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba bunjait ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, select ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad select Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To gnin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad select Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin select ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka Selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia ka default options kaba la select ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U George Bruce Warjri.&lt;br /&gt;
Khublei shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-05-08T14:03:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ban Import and Export ki dur ha ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban import ia ki dur ha ka Draw page bad ban save ia ka Draw file ha ki file format ba bun rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban import bad export baroh ki vector bad bitmap lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    Ubuntu Linux, version 10.04 bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file 'RouteMap'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka 'JPEG' file jong ka 'WaterCycle' drawing la dep ban shna bad save ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khong noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, select ia ka page ha ei ba phi kwah ban import ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad select ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import vector lane ki dur bitmap, click ha ka Insert tab bad select Picture.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin select  'Water Cycle.jpeg.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click Open, ia ka dur yn sa buh lang marmet ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka Link box hangne, te ka dur yn sa  linked na ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan paw kaba ong ba ia ka dur  kan stored tang kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka Main menu, select Edit bad sa click Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la pynkynriah. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pynkdiah ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Select ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad select File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, select ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan paw, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba bunjait ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, select ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad select Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To gnin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad select Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin select ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka Selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia ka default options kaba la select ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U G.&lt;br /&gt;
Khublei shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Import-and-Export-Images/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T07:18:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 	 |Pdiangsngewbhaia phi shaka '''spoken tutorial''' halor ban Import and Export ki dur ha ka LibreOffice Draw. |- |00:06 	 |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiangsngewbhaia phi shaka '''spoken tutorial''' halor ban Import and Export ki dur ha ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban import ia ki dur ha ka Draw page bad ban save ia ka Draw file ha bunjait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban import bad export baroh ki vector bad bitmap lane ki dur raster ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    Ubuntu Linux, version 10.04 bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file 'RouteMap'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jinghikai, ka 'JPEG' file jong ka 'WaterCycle' drawing la dep ban shna bad save ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin import ia kane ka dur ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin khong noh ia kane ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Nyngkong, select ia ka page ha ei ba phi kwah ban import ia ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ka page thymmai bad select ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01 	&lt;br /&gt;
|Ban import vector lane ki dur bitmap, click ha ka Insert tab bad select Picture.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Bad click ia ka File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert picture dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin select  'Water Cycle.jpeg.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi click Open, ia ka dur yn sa buh lang marmet ha ka Draw file jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24 	&lt;br /&gt;
|Lada ngi check ia ka Link box hangne, te ka dur yn sa  linked na ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin click  ha u Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Ka message kan paw kaba ong ba ia ka dur  kan stored tang kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37 	&lt;br /&gt;
|Click Keep Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Ka dur la insert kum ka link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44 	&lt;br /&gt;
|Ia ka Link lah ruh ban weng suh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka Main menu, select Edit bad sa click Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Links dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|Kane ka dialog-box kan lists ia baroh ki link ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Click Break Link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw kan display ia ka message pyntikna. Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Ka link la pynkynriah. Mynta, click ha ka Close button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20 	&lt;br /&gt;
|Tangba, phin kynmaw ba ka dur kan dang don ha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:25 	&lt;br /&gt;
|Lada phi pynkdiah ia ka link, ka dur kan automatically pyndait lang ha ka Draw file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31 	&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia kane ka dur mynta. Select ia ka dur bad press ia u Delete button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Shna ar tylli ki Draw files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44 	&lt;br /&gt;
|Insert ka dur ha kawei ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48 	&lt;br /&gt;
|Buh ia ka dur ha kawei pat ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52 	&lt;br /&gt;
|Ia nujor baroh artylli ki file sizes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55 	&lt;br /&gt;
|Ha ka file kaba phi linked ia ka dur, pynkylla ia ka size jong ka dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00 	&lt;br /&gt;
|Check lada ka jingkylla ka paw ne em ha original file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, to ngin import ia ka 'WaterCycle' diagram beit beit ha kane ka file kum ka Draw image.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click Insert bad select File.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert File dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21 	&lt;br /&gt;
|Na ka list, select ia ka Draw file &amp;quot;WaterCycle.odg&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28 	&lt;br /&gt;
|Click Open.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 	&lt;br /&gt;
|Ka Insert slides/objects dialog-box ka paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34 	&lt;br /&gt;
|Click ha u plus sign hajan ka file path.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka list jong ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka slide one da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban insert ia ka page lane ki object kum ka link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, shu click ia ka Link check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57 	&lt;br /&gt;
|Ka confirmation dialog-box kan paw, kaba pan ba ki objects kidei ban iahap bad ka format  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05 	&lt;br /&gt;
|Click Yes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Ka slide la insert ha ka file, ha ka page thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12 	&lt;br /&gt;
|Kaban bud, ngin ia pule kumno ban export ia ki dur na ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 	&lt;br /&gt;
|Ban export ia ka file ha ka 'Draw' kamut ban pynkylla ia ka 'Draw' file lane page jong ka Draw file lane u object ha ka Draw file sha kaba bunjait ka file format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29 	&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Ka 'Draw' file kan pynkylla sha ka 'PDF', 'HTML', 'JPEG' lane ka bitmap file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39 	&lt;br /&gt;
|Ka file formats PDF, Flash bad HTML kan iai export ia baroh ki 'Draw' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47 	&lt;br /&gt;
|to ngin pynrit ia ka 'RouteMap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 	&lt;br /&gt;
|Hato phi ju mutdur kumno ngi pynkylla ia ka 'Draw' 'WaterCycle' diagram sha ka 'JPEG' format?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58 	&lt;br /&gt;
|To ngan pyni ha phi kumno  la leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01 	&lt;br /&gt;
|Ple ia ka file 'WaterCycle.'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Nangta, na ka Pages panel, select ka page da ka 'WaterCycle' diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Na ka  Main menu, click File bad select Export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16 	&lt;br /&gt;
|Ka Export dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18 	&lt;br /&gt;
|To gnin thoh ia ka kyrteng &amp;quot;WaterCycleDiagram&amp;quot; ha ka Filename field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24 	&lt;br /&gt;
|Na ka Places panel, browse bad select Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29 	&lt;br /&gt;
|Ha ka File type field, ngin select ka option JPEG. Tangba phi lah ban save ia ka 'Draw' file ha kano kano ka format kaba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38 	&lt;br /&gt;
|Check  ia ka Selection check-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|Click Save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43 	&lt;br /&gt;
|Ka JPEG Options dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47 	&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia ka default options kaba la select ha kane ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55 	&lt;br /&gt;
|Ka Draw page jong ka 'WaterCycle' diagram la save kum ka 'JPEG' ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02 	&lt;br /&gt;
|Hangne, tang kawei ka page na ka 'Draw' file la pynkylla sha ka 'JPEG' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08 	&lt;br /&gt;
|Lada phi save ha ka PDF, Flash lane HTML formats te baroh ki pages ha ka'Draw' file kin sa shah export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban edit ia ki dur basniew ha ka 'Draw'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22 	&lt;br /&gt;
|Ki dur basniew lah ban format da kaba pyndonkam ia ka Format menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka Picture toolbar ban edit ia kine ki dur.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31 	&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai halor ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi la pule kumno ban import bad export ia ki dur bad ban save Draw objects ha bun jait ki file formats.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50 	&lt;br /&gt;
|Individual objects lane ka group jong ki selected objects lah ban export.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56 	&lt;br /&gt;
|Pynkylla tang ia ki lyoh bad ia ki lum na ka 'WaterCycle' Draw file sha ka 'JPEG' format.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12 	&lt;br /&gt;
| Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20 	&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23 	    &lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong  ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:01 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U GEORGE B.WARJRI.&lt;br /&gt;
Khuble shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Flow-Charts-Connectors-Glue-Points/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Flow-Charts-Connectors-Glue-Points/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Flow-Charts-Connectors-Glue-Points/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T07:10:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 	 |Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka Flowcharts, Glue Points bad Beizer curves da ka LibreOffice...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka Flowcharts, Glue Points bad Beizer curves da ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang kumno ban draw Beizer curves bad Flowcharts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14 	&lt;br /&gt;
|Phin sa nang kumno ruh ban connect Flowcharts da kaba pyndonkam ia u Connectors bad Glue points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    &lt;br /&gt;
Ubuntu Linux, version 10.04 bad&lt;br /&gt;
LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin pule shaphang u Bezier Curves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33 	&lt;br /&gt;
|Bezier Curves la ju pyndonkam bha ha kaba leh computer graphics ban pynlong ia u curves ba wandur .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia kine ki curves ban experiment ia ki shape bad size jong ki curves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45 	&lt;br /&gt;
|Baroh ki curves ki don ka point ba sdang bad point ba kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50 	&lt;br /&gt;
|Ki points ha u curve la niew kum u Nodes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54 	&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha ka 'Routemap' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58 	&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha ka Commercial Complex na Home.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03 	&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, Ngin hap ban leit sha kamon na ka Parking Lot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08 	&lt;br /&gt;
|Kynmaw, Ha shuwa ngi la dep grouped ia ki drawing. Te, to ngin ungroup ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14 	&lt;br /&gt;
|Mynta, na ka Drawing toolbar, click Curve bad select Curve.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20 	&lt;br /&gt;
|Ha ka Draw page, click ha u start point jong u route – kane kadei ka Home.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27 	&lt;br /&gt;
|Buh ia u left-mouse-button pressed bad drag haduh Play Ground.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32 	&lt;br /&gt;
|Phin sa iohi ia u straight line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36 	&lt;br /&gt;
|Pynlait ia u mouse button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39 	&lt;br /&gt;
|Mynta, move ia u pointer sha ka Commercial Complex.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43 	&lt;br /&gt;
|U line un curve katba u mouse  u dang moves.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47 	&lt;br /&gt;
|Double-click ha ka end point, Kata kamut, ka Commercial Complex.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52 	&lt;br /&gt;
|Ngi la dep draw ia u curve!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55 	&lt;br /&gt;
|Peit ba u curve transition un long ba jem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin edit ia ki points ha une u curve da kaba pyndonkam ia u Edit Points toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05 	&lt;br /&gt;
|Click ha u curve.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07 	&lt;br /&gt;
|Ban ple ia u Edit Points toolbar, right-click ha u curve bad choose Edit Points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14 	&lt;br /&gt;
|Lada ki blue boxes ki paw ha ki end-points jong u curve, ngi lah ban edit ia u curve.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21 	&lt;br /&gt;
|Click ha u start point jong u curve.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia u dotted line ryngkat u control point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29 	&lt;br /&gt;
|Mynta phi lah ban drag ia  u dotted line ban pynduna lane pynheh ia u curve, katba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:35 	&lt;br /&gt;
|Double-click ha kano ka kano ka bynta jong ka Draw page, shisien ba phi la pynkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:41 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam da u Edit Points toolbar ban insert, move lane delete ia ki points ha u curve ban shna ia u curve ba kham jem.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50 	&lt;br /&gt;
|Hangne ka don ka assignment barit ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54 	&lt;br /&gt;
|Draw ia u Bezier curve bad treikam ia baroh ki options&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59 	&lt;br /&gt;
|ha kaba pyndonkam da u Edit Points toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pule kumno ban shna Flowcharts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05 	&lt;br /&gt;
|To ngin add thymmai 2 tylli ki page sha ka file RouteMap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10 	&lt;br /&gt;
|U Draw u ai la ka jong ka option ha ka Drawing toolbar na ka bynta ka  Flowcharts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17 	&lt;br /&gt;
|Kane ka flowchart ka pyni baroh ki stages ha ka Spoken Tutorial process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22 	&lt;br /&gt;
|To ngin create ia kane ka flowchart.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26 	&lt;br /&gt;
|Na ka Drawing toolbar, click ha ka Flowcharts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30 	&lt;br /&gt;
|Click ha u triangle barit  bad select Flowchart: Process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37 	&lt;br /&gt;
|Buh ia u cursor ha ka Draw page, nion ia u left-mouse-button bad drag shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44 	&lt;br /&gt;
|Phi la dep ban draw ia u Process box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:47 	&lt;br /&gt;
|Ka Process box  ka pyni ia ki steps lane ki event ha baroh ki process.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54 	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban insert text ha flowchart objects ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59 	&lt;br /&gt;
|To ngin double-click ha ka Process box bad type ia ka text &amp;quot;Create the Tutorial Outline to chunk content into 10-minute scripts&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13 	&lt;br /&gt;
|Formatting options jong ka Flowcharts ki iasynriem ia jong kiwei pat ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin align ia ka text hapoh jong ka Process box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24 	&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27 	&lt;br /&gt;
|Right-click ban peit ia ki Context menu bad click Text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32 	&lt;br /&gt;
|Ka Text dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35 	&lt;br /&gt;
|Ha ka Text dialog-box, peit ia ka box &amp;quot;Resize shape to fit text width&amp;quot;. Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka Process box ka la kylla ia ka shape ban ia biang bad ka text!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ym leh shuh ia kane da kaba press  Ctrl+Z keys ha kajuh ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55 	&lt;br /&gt;
|Sa shisien biang, to ngin select ia ka text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka Main menu bad select Format bad click Text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05 	&lt;br /&gt;
|Ka Text dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08 	&lt;br /&gt;
|To ngin check ia ki option &amp;quot;Word wrap text in shape&amp;quot;. Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15 	&lt;br /&gt;
|Ka text ka la adjust da lade ban ia biang bad ki shape jong ka Process box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:21 	&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, to mynta ngin draw sa uwei u Process box hapoh jong uba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka text &amp;quot;Create Scripts&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin draw ia u Decision box bad insert ia ka text &amp;quot;Review Okay?&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:42 	&lt;br /&gt;
|U Decision box u pyni ia ka rai ki hap ban shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46 	&lt;br /&gt;
|Ka kdew ia ngi sha khmat kat kum ka jingmih jong ka rai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52 	&lt;br /&gt;
|To mynta ngin draw sa uwei u Process box hapoh jong ka Decision box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:58 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka text &amp;quot;Record Video&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04 	&lt;br /&gt;
|Nangta , ngi donkam sa uwei pat u  Decision box hangne bad ka text &amp;quot;Review Okay?&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12 	&lt;br /&gt;
|To ngin copy ia u Decision box, ba ngi la dep shna , bad buh i u hane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18 	&lt;br /&gt;
|Te, select ia u Decision box bad press Ctrl+C keys hajuh kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25 	&lt;br /&gt;
|Mynta, press  Ctrl+V keys hajuh kapor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29 	&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia kane ka box hapoh jong ka Process box barim.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35 	&lt;br /&gt;
|Mynta, thoh ia ka text &amp;quot;Review Okay&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40 	&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut, to ngin draw ia u flowchart-connector bad type 'A' hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48 	&lt;br /&gt;
|U flowchart-connector u connect  artylli ki parts jong u flowchart.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53 	&lt;br /&gt;
|To ngin shu ia ka part ba nyngkong jong u flowchart kan dei ha kawei page&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:58 	&lt;br /&gt;
|bad ka part ba ar ha kawei pat ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:02 	&lt;br /&gt;
|Ngin draw ia u flowchart-connector ha kaba kut jong u flowchart jong ka page ba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08 	&lt;br /&gt;
|Nangta ngin draw ia u juh u connector ha kaba sdang jong ka page ba ar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13 	&lt;br /&gt;
|Ha shuwa ban connect ia ki objects, to ngin pule shaphang u Connector Lines bad Glue Points ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21 	&lt;br /&gt;
|Connectors ki dei ki lines lane arrows ha kaba u kut jong u la pyndait lane buh lang bad u object.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|Glue points- kumba ka kyrteng ka paw kumta yn long u points uba glue ia u connectors sha ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35 	&lt;br /&gt;
|Baroh ki objects ki don ia u glue points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:39 	&lt;br /&gt;
|Hynrei ki long bym lah iohi;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41 	&lt;br /&gt;
|Ki kylla bym lah iohi lada ia u connector la select na ka Drawing toolbar lane lad ia u mouse pointer la pynkynriah halor ki object.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51 	&lt;br /&gt;
|Glue points kim dei kijuh kum u handles.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54 	&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam ia u handles ban re-size ia ki object.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58 	&lt;br /&gt;
|Glue points la pyndonkam ban glue ia u connector sha ki object.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin connect ia ki objects ha ka flowchart da kaba pyndokam ia u connectors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:07 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka Drawing toolbar bad select Connector.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12 	&lt;br /&gt;
|Click ha ka triangle ba iong barit ban iohi ia jingiapher babun jait ki Connectors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18 	&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka option Straight Connector uba kut da u Arrow.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23 	&lt;br /&gt;
|Haba phi select ia u Connector, phin iohi ia u cross marks ha baroh ki objects ha ka Draw page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31 	&lt;br /&gt;
|Kine kidei ki glue points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin draw ia u line na u glue point jong u process box  uba nyngkong ban glue point ia kaba bud jong u process box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44 	&lt;br /&gt;
|Ngin connect ia baroh ki flowchart objects, na jrong shapoh, da kaba pyndonka da u connectors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52 	&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba baroh ki line kin mih hi da lade hajan jong u glue point, shano shano ba phi buh ia u cursor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin connect ia u Process bad u Decision boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08 	&lt;br /&gt;
|Na ka Drawing toolbar, select ka option Connector Ends da u Arrow.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14 	&lt;br /&gt;
|Na u Process box, to ngin connect ia u Decision box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:19 	&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, to ngin connect ia u Decision box bad uba bud u Process box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:25 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ban add text sha u connector.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:29 	&lt;br /&gt;
|Ha u connector na u Decision box sha u Process box, to ngin type: &amp;quot;No&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35 	&lt;br /&gt;
|Ban select ia u connector, shu  nion double-click .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39 	&lt;br /&gt;
|Ka end control-points kan long active&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:43 	&lt;br /&gt;
|bad ka text cursor kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:46 	&lt;br /&gt;
|To ngin type ia ka text &amp;quot;No&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49 	&lt;br /&gt;
|To ngin leh ia kajuh sa shisien naka bynta uwei pat u connector.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54 	&lt;br /&gt;
|Ngi la dep shna ka simple flowchart!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin save ia ka flowchart jng ngi da kaba press Ctrl+S keys.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban connect ia ki objects da kaba pyndonkam ia u lines bad arrows kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08 	&lt;br /&gt;
|Hynrei kum ha kane ka bynta, Phi hap ban kyllum noh ia ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei namar ba ki arrows kim ju iadait lang bad ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16 	&lt;br /&gt;
|Kumno u connectors u pher na u Lines bad Arrows?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21 	&lt;br /&gt;
|Connectors kidei ki lines lane arrows&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24 	&lt;br /&gt;
|ha kaba ki end-points kila iadait lang dalade hi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:28 	&lt;br /&gt;
|sha u glue points jong ki object.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31 	&lt;br /&gt;
|Lines bad Arrows, ha kawei ka bynta, kim ju iadait  dalade hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36 	&lt;br /&gt;
|Sangeh ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45 	&lt;br /&gt;
|Color ia u process boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:48 	&lt;br /&gt;
|Draw  ia u connector da u dak  'A'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:51 	&lt;br /&gt;
|Kadei ban long ka object ba nyngkong ha kane ka flowchart.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:55 	&lt;br /&gt;
|Kadei ban long kumne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59 	&lt;br /&gt;
|Te ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:02 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, Phi la tip shaphang ki:&lt;br /&gt;
Flowcharts&lt;br /&gt;
Connectors&lt;br /&gt;
Glue points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13 	&lt;br /&gt;
|Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:17 	&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:22 	&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:24 	&lt;br /&gt;
| Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:28 	&lt;br /&gt;
|Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:32 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:40 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:45 	&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:53 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:05 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U GEORGE B.WARJRI. Khuble shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Edit-Curves-and-Polygons/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Edit-Curves-and-Polygons/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Edit-Curves-and-Polygons/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T06:57:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 	 |Pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial  halor kumno ban leh Editing Curves bad Polygons ha ka LibreOffice Draw. |-...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial  halor kumno ban leh Editing Curves bad Polygons ha ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang kumno ban edit Curves bad Polygons ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi hap don jingtip shaphang ka LibreOffice Draw. Lada ym don, ban tip kham bniah ia ka jinghikai, sngewbha  leit sha ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    &lt;br /&gt;
Ubuntu Linux, version 10.04 bad&lt;br /&gt;
LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka  'Routemap' drawing sa shisein.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37 	&lt;br /&gt;
|Ha shuwa, ngi la pule ban draw curves bad polygons. Mynta,  to ngin pule kumno ban edit ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42 	&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka shape jong ka School Campus.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48 	&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam ia ka Edit Points toolbar ban leh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52 	&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click View, select Toolbars bad click Edit Points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00 	&lt;br /&gt;
|Ka Edit Points toolbar kala  paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin select ia u polygon School Campus.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09 	&lt;br /&gt;
|Click ia u Points icon ha ka Edit Points tool bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12 	&lt;br /&gt;
|Ha ka object, u  green selection handles yn kylla sha u blue edit points. Kane kan pyni ba phi don ha ka  Edit point mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23 	&lt;br /&gt;
|Ha ka Edit Points toolbar, click ha ka Insert points icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29 	&lt;br /&gt;
|Move sha ka Draw page. U cursor yn kylla sha u plus sign.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35 	&lt;br /&gt;
|Buh ia u plus sign ha ka left side outline jong ka School Campus polygon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:41 	&lt;br /&gt;
|Press ia u left mouse-button bad  drag sha kadiang. Pynlait ia u button. Phi la dep ban insert ia u point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51 	&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha u point ba la dep insert. Ka options ha ka Edit Points toolbar ka la ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00 	&lt;br /&gt;
|Click ha ka Symmetric Transition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03 	&lt;br /&gt;
|Ki dotted control line ki paw hadein jong u point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07 	&lt;br /&gt;
|To ngin drag ia u control line shabar ban pynkylla ia ka shape jong ka campus. Ka shape ka la kylla!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16 	&lt;br /&gt;
|Ban exit na ka Edit Points toolbar, click Points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21 	&lt;br /&gt;
|Mynta, To ngin pynheh ia ka campus sha kaliang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26 	&lt;br /&gt;
|To ngin move kyrpang tang ia ka point ba khatduh ba hajrong sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30 	&lt;br /&gt;
|Select ia ka School Campus polygon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34 	&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka Edit Points toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38 	&lt;br /&gt;
|U blue edit points u paw ha ka object. To ngin select  ia kane ka point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45 	&lt;br /&gt;
|Ha ka Edit Points toolbar, click Move points.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba ki selected point ki kylla dark blue.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin drag ia u point sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58 	&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da u grid ban buh ia u objects katkum ka jingdonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03 	&lt;br /&gt;
|Ngi la pynkylla ia ka shape jong ka School Campus sa shisein!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09 	&lt;br /&gt;
|Pynsangeh ia kane ka jinghikai bad leh ia kane  ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12 	&lt;br /&gt;
|Draw ia u curve bad apply baroh ki options na ka Edit Points toolbar ha ka. Kynmaw, phi donkam  ban practice bha khnang ban triem ban leh  ia ka Edit Points toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25 	&lt;br /&gt;
|Ha kaba khatduh, to ngin group baroh ki objects ha ka map. Press Ctrl + A key ha ka keyboard and right-click ia ka Context menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35 	&lt;br /&gt;
|Mynta  select Group. Baroh ki objects kila group lang mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43 	&lt;br /&gt;
|Ia ka map la dep  shna mynta! Phi lah ban airong ia ka buildings; ai surok da kaba pyndonkam u lines, ai traffic signals bad kiwei pat ki jingdonkam lada donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka sample coloured routemap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00 	&lt;br /&gt;
|Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. Ha kane ka jinghikai, ngi la nang kumno ban edit Curves bad Polygons.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei sa kawei pat ka assignment ia phi.. Shna ia ka map kumba la pyni ha kane ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project. Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:37  &lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U GEORGE B.WARJRI.&lt;br /&gt;
Khuble shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Polygons-and-Curves/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Polygons-and-Curves/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Polygons-and-Curves/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T06:52:10Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 	 |Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor kumno ban shna Curves bad Polygons ha ka LibreOffice Draw. |- |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01 	&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor kumno ban shna Curves bad Polygons ha ka LibreOffice Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07 	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban treikam da ki Polygons bad Curves  ha ka Draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14	&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phi hap don jingtip shaphang ka LibreOffice Draw. Lada ym don, ban tip kham bniah ia ka jinghikai, sngewbha  leit sha ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25 	&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    Ubuntu Linux, version 10.04 bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34 	&lt;br /&gt;
|Kaei ka polygons? Ka jingmut poly kamut ba bun. Ka dur ba bun ki dong la khot  polygon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43 	&lt;br /&gt;
|Ngin pule kumno ban draw ia ka map kumba la pyni ha kane ka slide. Kane ka map ka pyni ia ka lynti na Ȉing sha skul.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53 	&lt;br /&gt;
|Ha kaba kut jong kane ka jinghikai, phin sa lah ban shna ia kum kijuh ki diagram da lade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00 	&lt;br /&gt;
|To ngi leit sha ka Draw. Nga la ai kyrteng ia ka file kum ka &amp;quot;RouteMap&amp;quot; bad save ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09 	&lt;br /&gt;
|Ha kaba nyngkong, to ngin ple ia u Grid view. Ban leh ia kane, click ha u View, select Grid bad jied Display Grid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19 	&lt;br /&gt;
|Ha shuwa ba ngin draw , to ngin buh lypa ia ka Page margins bad ka Page orientation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26 	&lt;br /&gt;
|Buh ia u cursor ha ka Draw page bad  right-click ia ka Context menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:33 	&lt;br /&gt;
|Select Page bad click Page Setup.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36 	&lt;br /&gt;
|Ka Page Setup dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40 	&lt;br /&gt;
|Click ha ka Format drop-down bad select A4. Select Orientation kum ka Portrait.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49 	&lt;br /&gt;
|Sha Kadiang, Kamon,  Hajrong bad Hapoh jong ki margins kadei 1. Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57 	&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia ka default font size da 24.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02 	&lt;br /&gt;
|Ha ka  Main menu, select Format bad Character.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06 	&lt;br /&gt;
|Ka Character dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10 	&lt;br /&gt;
|Click ia ka Font tab bad ha ka Size field, tan shapoh bad  select 24. Click OK.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18 	&lt;br /&gt;
|Kane kan pyntikna ba ka jingthoh ba ngi thoh hapoh ki shapes lah ban iohi shai bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin sdang da kaba draw ia ka Ȉing&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28 	&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia u square ban pyni ia ka Ȉing bad  jait &amp;quot;Home&amp;quot; hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin draw ia ka Park sha kamon jong ka Ȉing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42 	&lt;br /&gt;
|Ka park  ka long odd- shaped rectangle; ka lynter sha kadiang ka kham heh ban sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51 	&lt;br /&gt;
|Hangne ngin pyndonkam da u polygon. Ban draw ia u polygon, leit sha ka Drawing toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58 	&lt;br /&gt;
|Click ia u  Curve bad nangta click ha u khnam ba baiong ba rit ha pyrshah u  icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04 	&lt;br /&gt;
|Mynta, jeid ia u Polygon filled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:08 	&lt;br /&gt;
|Buh ia u cursor ha ka  Draw page. Nion sha kadiang ia u mouse button  bad tan ia u cursor shapoh. Pynlait ia u  mouse button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18 	&lt;br /&gt;
|Ngi la draw ia u lain babeit.  Tan ia u mouse sha kamon haduh ba ka dur kan da long kum ka right triangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26 	&lt;br /&gt;
|Click sha kadiang jong u mouse button bad tan ia u mouse  shajrong. Mynta, click arsien  sha kadiang ha u mouse button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35 	&lt;br /&gt;
|Phi la dep ban draw ia u  polygon. To ngin type &amp;quot;Park&amp;quot; hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41 	&lt;br /&gt;
|Hadien jong ka Park, ka don sa ka Commercial Complex. Kane ruh ka long odd-shaped polygon. To ngin draw!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50 	&lt;br /&gt;
|Leit sha ka Drawing toolbar. Click ha u khnam ba baiong ba rit hadien jong u Curve icon bad click ha u  Polygon filled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00 	&lt;br /&gt;
|Buh ia u cursor ha ka Draw page. Nion sha kadiang ia u mouse button bad tan shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07 	&lt;br /&gt;
|Mynta, pynlait ia u mouse button. Phin iohi ia u lain babeit. Pynkhih ia u mouse sha kadiang haduh ba ka dur kan da long kum ka triangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19 	&lt;br /&gt;
|Click sha kadiang jong u mouse-button bad tan ia u mouse shajrong. Mynta, nion shapoh ia u Shift key bad  tan ia u cursor shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31 	&lt;br /&gt;
|Click arsien  sha kadiang jong u mouse-button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35 	&lt;br /&gt;
|Phi la dep ban draw sa uwei pat u polygon. To ngin type ia ka text &amp;quot;Commercial Complex&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45 	&lt;br /&gt;
|Kine harum ki long ki steps barim, to ngin draw ia ka parking lot. Na ka Drawing toolbar, to ngin jied Polygon filled. Bad buh ia u cursor ha ka Draw page bad draw ia ka polygon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02 	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin type ia ka text &amp;quot;Parking Lot&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:08 	&lt;br /&gt;
|Kynmaw, phi lah ban draw ia u polygon uba bun ki dong  katba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14 	&lt;br /&gt;
|Pynsangeh ia ka jinghikai bad pyrshang ia kane ka  assignment. Draw ia u polygons uba san dong, hynriew dong bad ba shiphew dong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23 	&lt;br /&gt;
|Ka Residential Complex ka long sha kamon jong ka iing bad ka long rectangular shape.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30 	&lt;br /&gt;
|Na ka Drawing toolbar, select Rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35 	&lt;br /&gt;
|Nangta, buh ia u mouse ha ka Draw page bad tan ban draw ia ka rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41 	&lt;br /&gt;
|Ngin ai kyrteng da ka &amp;quot;Residential Complex&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45 	&lt;br /&gt;
|Kam don  Play Ground ha kane ka kyntoit. Kane ka long ha dur ba jrong jong ka rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:53 	&lt;br /&gt;
|Na ka Drawing toolbar, select Polygon 45 degree Filled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59 	&lt;br /&gt;
|Buh ia u cursor ha ka Draw page. Click bad tan na kadiang jong u mouse-button shapoh bad sa pyllait.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07 	&lt;br /&gt;
|Click bad pynkhih ia u mouse sha kamon bad sa pynlait. Mynta, click bad tan ia u mouse sha jrong ban pyndep ia ka rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17 	&lt;br /&gt;
|Click arsien sha kadiang ia u mouse-button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21 	&lt;br /&gt;
|Phi la dep ban draw sa uwei pat u polygon!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25 	&lt;br /&gt;
|To ngin type ia ka text &amp;quot;Play Ground&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|06:30 	&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin draw ia ka Lake hajan ka playground.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35 	&lt;br /&gt;
|Na ka Drawing toolbar, select Freeform Line filled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:40 	&lt;br /&gt;
|Ha ka Draw page, nion sha kadiang ia u mouse-button bad pynshad ia u mouse da pyrdet. Pynlait na kadiang jong u mouse.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:52 	&lt;br /&gt;
|Ngi la dep ban draw ia ka lake. To ngin type &amp;quot;Lake&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:58 	&lt;br /&gt;
|Ka building ba khatduh ha kane ka jaka kadei ka School.' Ka School campus ka long ha ka dur jong u polygon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:07 	&lt;br /&gt;
|To ngin draw ia ka  map mynta. Kumjuh ruh na ka Drawing toolbar, to ngin select Polygon 45 degree filled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17 	&lt;br /&gt;
|Hadien pat, to ngin buh ia u cursor ha ka Draw page bad draw ia u polygon. Ha kaba kut,  click arsien  ha u mouse haba  la dep ia u polygon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 	&lt;br /&gt;
|To ngin type &amp;quot;School Campus&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:34 	&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia ka text-box bad type ia ka text &amp;quot;School Main Gates&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44 	&lt;br /&gt;
|Ngin pynshad ia ka text-box bad  buh ia ka ha ka jaka ba dei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48 	&lt;br /&gt;
|Mynta, na ka Main menu, select Modify bad click Rotate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54 	&lt;br /&gt;
|Buh jingmut ba u handle u kylla sha ka rong saw. Kane ka pyni ba ngi don ka  Rotate mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02 	&lt;br /&gt;
|Hato phi lah ban iohi ia jingkhun barit ryngkat u khnam ha baroh ar liang ? Ngi pyndonkam ia kane ban pynshad ia ka box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09 	&lt;br /&gt;
|To ngin buh ia u cursor halor jong u handle ba khatduh  shajrong sha kamon ha kyndong jong ka text-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:17 	&lt;br /&gt;
|Ka Rotation curve kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21 	&lt;br /&gt;
|Nion sha kadiang ia u mouse-button. Tan ia u curve da pyrdet haduh ban da la buh ha ka jaka badei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30 	&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha kano kano ka bynta jong ka Draw page ban exit na ka 'Rotate' mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36 	&lt;br /&gt;
|To ngin pyni ruh ia ka side entrance sha ka school.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41 	&lt;br /&gt;
|Kumba ka long ha ka step ba ha shuwa, to ngin draw ia ka text-box, enter ia ka text &amp;quot;School Side Entrance&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50 	&lt;br /&gt;
|Mynta,  to ngin draw ia ka directions da u arrows. Na ka їing, ngi hap ban kylla sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57 	&lt;br /&gt;
|Na ka Drawing toolbar, to ngin select Line Ends da u Arrow.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02 	&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha ka Draw page bad draw ia u lain.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08 	&lt;br /&gt;
|Nangta ngin iaid lyngba ka Residential Complex bad leit sha kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14 	&lt;br /&gt;
|To ngin draw sa uwei pat u lain uban pyni ia ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:19 	&lt;br /&gt;
|Nangta pat, hadien jong ka Play Ground shim sha kamon, iaid shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:25 	&lt;br /&gt;
|Nangta pat shim sha kamon sa shisien ban poi sha ka School’s main gate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32 	&lt;br /&gt;
|Ngi la draw ia u lain ba nyngkong. Phi lah ban iohi ba don artylli ki curves bad polygons ba lah ban draw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41 	&lt;br /&gt;
|Kaba nygkong ngi pyndonkam da ka Filled option bad ia kiwei pat ngim donkam fill. Haba ngi pyndonkam Filled option, u curve u filled ia ki color.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:52 	&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ruh ba kawei pa kawei ka options ha ka Curve toolbar ka don bun jait u mouse operation ban draw ia u curve.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02 	&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment i phi. Draw ia u curves bad u polygons da kaba pyndonkam baroh ki options ha ka Curve toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10 	&lt;br /&gt;
|Buh jingmut, kumno ba ka shape jong u cursor bad u mouse operations ki kylla man ba select ia u curve lane ia u polygon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20 	&lt;br /&gt;
|Pyntikna lada phi ne em ban pynkylla ia u fill color ha ka option Filled.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:25 	&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. Kan batai kylllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31 	&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45 	&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:51 	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04 	&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:14 	&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U GEORGE B.WARJRI.&lt;br /&gt;
Khuble shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Working-with-Objects/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Working-with-Objects/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Working-with-Objects/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T06:43:08Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot; {| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 |Pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial  halor kumno ban leh '''Working with Objects''' ha ka “LibreOffice Draw”...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial  halor kumno ban leh '''Working with Objects''' ha ka “LibreOffice Draw”.w”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
|Ban pynbeit ia u objects da kaba pyndonkam da u '''Grids''' bad '''Guide lines'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
||Pyndonkam da u '''snap functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14 &lt;br /&gt;
||Customize '''lines''' bad '''arrowheads'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
||Phin sa pule ruh kumno ban leh : * Duplicate objects&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
||Ban Re-size  ia ki objects thik pa thik&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|| Ban sam ia ki objects ban Combine, merge, subtract bad intersect objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka:    Ubuntu Linux, version 10.04 kum ka '''operating system'''  bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
||Kiei ki '''Grids'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
||'''Grids''' ki iarap ban pynbeit ia u objects, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|thik  ha ka '''Draw''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
||To ngin ple ia ka file '''RouteMap''' kaba la dep saved ha ka '''Desktop'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53 &lt;br /&gt;
||Ha ka jinghikai ba la dep, ngi la pyndonkam kato kane ia ki '''grids'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin pule shaphang ki  '''grids'''kham bniah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
||Na ka '''Main menu''', select '''View''' bad click ia u '''Grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
||Nangta  click ha u '''Display Grid.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
||Ka '''Draw''' page la pyndap da u number jong u horizontal bad vertical dotted lines. Kine ki form ia u '''grid.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
||Kine ki '''grid'''s kidei tang ia kaban display. Kim dei ia kaban print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
||Ngi lah ban customize ia ka size jong ki '''grids''', kata kamut, ban shna ia kiba rit lane baheh katba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
||Na ka '''Main menu''', select '''Tools''' bad click '''Options'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ia ki '''Options''' dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:38&lt;br /&gt;
||Click '''LibreOffice Draw''' bad select '''Grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
||Hapoh jong ka '''Resolution''', thoh ia ki values ba harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46&lt;br /&gt;
||''' Horizontal – 7 cm'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
||'''Vertical – 5 cm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53 &lt;br /&gt;
||'''Subdivision''' u rai ia ki number jong ki jaka ba thylli ha u '''grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
||To ngin thoh ia ki '''Subdivision''' values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
||'''Horizontal – 3'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
||'''Vertical – 4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
||To ngin eh shuwa ia u '''Synchronize axes''' option unchecked.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
||Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|Peit ia ka '''Draw''' page mynta. Peit ia ka size jong man ka box ha u '''grid'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
||To ngin niew ia ki spaces kibba la buh ha u '''Subdivision'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
||Horizontally ki don 1, 2, 3 spaces bad vertically ki don 1, 2, 3, 4 spaces.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
||To ngin pule shaphang ki '''Guides'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
||Kiei ki '''Guides'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|'''Guides''' kidei ki lines ba iarap lane ki extensions jong ki dong jong ki objects &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|ba la pyni tang lada pynkhih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
|to ngin enable ia u guidelines. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', select '''View''' bad select ka option '''Guides'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Mynta, click ka option '''Display Guides.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Na ka''' Main menu''', click '''Tools''' bad '''Options'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
||Ka '''Options''' dialog-box appears.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:06&lt;br /&gt;
|Na ka left panel, click ha ka triangle barit baiong hajan jong ka '''LibreOffice Draw'''. Click '''View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
||Na ka right panel, select '''Guides when moving'''. Kane kadei ka lynti ban phin iohi ia ki '''guides''' ha man ba pynkhih  kiobjects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:23&lt;br /&gt;
||Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27 &lt;br /&gt;
||Mynta , to ngin pynkynriah ia ka park khyndiat sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
|Haba la pynkynriah ia ka park, ka extension lines jong ki edges jong ka object la lah ban iohi. Kine kidei ki '''Guidelines'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Kaei ka '''Snap Lines'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|'''Snap Lines''' ki iarap ban buh ia ar ne bun ki objects hajan jong ka area ba la buh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|'''Snap lines''' bad '''Snap points''' la shna da ki nongpyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|'''Snap lines''' ki iaid vertically bad horizontally bad ki paw kum ki dashed lines.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ple ia ki''' Snap Lines''' option ha shuwa ban create '''snap lines.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Draw''' page. Right-click ia ka '''context menu''' bad select''' Snap Lines'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
||Mynta, check baroh lai tylli ki options:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16&lt;br /&gt;
|'''Snap Lines Visible''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
|'''Snap to Snap Lines''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|'''Snap Lines to Front'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
||'''Snap lines''' kiba ngi la shna, ngi la lah ban iohi mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
||To ngin peit kaei ka area, ban pyndonkam ia u '''Snap Lines''', hapoh ki objects jong ka mapkiba dei ban(as shown in the slide).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|Pynkhih ia u '''mouse''' cursor halor  vertical ruler.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|Press ia u left-mouse-button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:41&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ba u cursor ba la pynwandur kum u knap ba don arliang .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
||Drag ia u '''mouse''' shajan ka '''Draw''' page. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ia ki dotted line.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
||Wat ym pynlait ia u mouse-button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
||Katba dang bat ia u left-mouse-button, drag ia u dotted line sha ka '''page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
||Mynta, pynlait ia u mouse-button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
||Hato phi lah ban iohi ia u line?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:06&lt;br /&gt;
||Kane kadei ka '''Snap Line'''. Ban shna ia ka bottom most limit, shu drag ia u line sha ka bottom jong ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13&lt;br /&gt;
||To ngin shna ia lai tylli shuh shuh ki '''Snap Lines''' ban pyni kaei ka area hapoh ka map kaba la buh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
||Ngi la dep shna ia u horizontal bad vertical''' Snap Lines.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
||Mynta phi lah ban buh ia ki objects ryngkat bat kine ki '''Snap Lines.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban shna kham bun ki '''Snap Lines''' katba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
||U horizontal bad vertical '''Snap Lines''' ki treikam kum u 'X' bad 'Y' axes ha ka  graph.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
|Hapoh jong kine artylli ki axes, phi lah ban buh ia ki objects thik pa thik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam ia u '''Snap function''' ryngkat ki '''grid lines''' ban buh ia ki objects thik pa thik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban: * '''Snap sha ka Grid'''-  buh ia ki object thik pa thik ha ki '''grid points'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
|'''Snap to Snap lines''' – buh ia ki object thik pa thik  ha u '''snap line'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|'''Snap to Page margin''' – u buh ia ki object thik pa thik ha ka page margin.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
||Sangeh ia kane ka jonghikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
||Peit ha baroh ki '''Grid options'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
||Check kaei kaba jia ia ki objects haba phi '''snap sha u Grid, snap lines''' bad '''page margins'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
||Mynta to ngin add sa kawei ka lake, thik ha ka shape jong kane ka lake, marjan ia ka''' School Campus'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
||Ban leh ia kane, to ngin pyndonkam da ka '''Duplicate''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
||To ngin select ia ka '''Lake'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|06:45&lt;br /&gt;
||Leit sha ka '''Main menu''', select '''Edit''' bad click ha ka ''Duplicate'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
||Ka '''Duplicate''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Number of copies''', thoh ia ka value 1 bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
||Ka '''Lake''' la duplicated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
||To ngin drag ia ka '''lake''' bad  buh ia ka hajan ka '''school.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
||Ki objects lah ban pynheh pynrit thik .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
||To ngin pyndonkam  da ka jingthew kaba biang bad ban pynkylla ia ka dur jong ka '''House''' kumba la pyni ha ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
||To ngin ai kajuh ka height bad width bad pynphai ia ki dong bad pynshad pyllun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
||Nyngkong, select '''Home''', right-click ia ka '''context menu''' bad select '''Position and Size.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
||Ka'''Position and Size'''  dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35&lt;br /&gt;
||Click ia ka '''Position and Size''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
||Hapoh jong ka '''Size''', thoh ia ka value '''3''' ha baroh ka '''Width''' bad '''Height''' fields.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
|Nangta  click ia u '''Rotation''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Angle''' field, thoh ia ka value '''10'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|Ha ka  '''Slant Angle''' field, thoh '''5 degrees'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|Ngi la dep ban re-designed ia ka iing!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:05&lt;br /&gt;
|Sangeh  ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|# Dro ia bunjait ki shapes da kaba pyndonkam ia u '''Drawing''' tool bar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|# Check lada phi lah ne em ban apply '''Corner radius''' ia baroh ki shapes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin space ia ka right edges of some objects evenly.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam  da ka '''Distribution''' option ban ioh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
| Ngi dei ban select kumno kumno lai tylli ki objects  ban pyndonkam da ka '''Distribution''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32&lt;br /&gt;
|Nyngkong, select ia ka '''Residential Complex''', ka '''Parking Lot''' bad ka '''Commercial Complex'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:39&lt;br /&gt;
||To ngin group da kaba tan da u '''Select arrow''' ban kah baroh ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
||Mynta, right-click bad select '''Distribution'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
||Hapoh jong ka '''Horizontal''', select '''Right'''.  Click '''OK.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56&lt;br /&gt;
||Ka right edges jong ki objects yn sa sam katjuh .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
||Ka '''Distribution''' option kam sam ia ki objects horizontally lane vertically.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:07&lt;br /&gt;
||Ka '''Horizontal Distribution''' option ka sam ia-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
||ka right bad left edges&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
||Ka horizontal centers bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:14&lt;br /&gt;
||Ka spacing jong ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
||Ka '''Vertical''' option ka sam ia- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:21&lt;br /&gt;
|Ka top bad bottom edges &lt;br /&gt;
 Ka vertical centers bad &lt;br /&gt;
 Ka spacing jong ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:26&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin shna ia la u jong u line style na bynta kane ka map.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
||Na  ka '''Main menu''', select '''Format''' bad click '''Line'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
||Ka '''Line''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
||Click ha ka '''Line Styles''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:41&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Line Styles''', select ka option '''Three dashes and three dots.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47&lt;br /&gt;
||Eh noh ia ka '''Type''' field kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
||Ha u '''Number''', ngin thoh '''10''' bad '''5'''; '''Length''' da  '''8%'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
||Click '''Add'''. Thoh ia ka kyrteng &amp;quot;My Line Style&amp;quot;. Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:06&lt;br /&gt;
||Click biang '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
||To ngin select ia une u arrow. Right-click bad select '''Line'''. U '''Line''' dialog-box yn sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
||Click ia u '''Line''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:16&lt;br /&gt;
||Click ha u '''Style''' drop-down box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
||Mynta ka la pyni ia ka new style kaba la dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:22&lt;br /&gt;
||Select ia ka bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:26&lt;br /&gt;
||Ngi la dep ban shna ia u new line style!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
||To ngin draw ia ka stadium barit sha kadiang jong ka '''School Campus'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:34&lt;br /&gt;
||Na ka '''Drawing toolbar''', click''' Basic Shapes''' bad select ia ka '''Circle'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:40&lt;br /&gt;
||To ngin buh ia ka ha ka '''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:44&lt;br /&gt;
||Ka outline jong ka circle kadei jong ka style '''My Line Style'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:49&lt;br /&gt;
||To ngin type “Stadium” hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin pule kumno ban combine, merge, subtract bad intersect ia ki objects. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
||Kaei ka jingiapher hapden ka Grouping bad combining objects?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|Lada ia ki objects la grouped, bun tylli ki objects la shu buh kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|| Lada ia ki objects la combined, kin mih ki object  ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:13&lt;br /&gt;
||Ngin pyndonkam lai tylli ki objects ban pyni ia kine ki option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:18&lt;br /&gt;
||Nyngkong, to ngin add ia ka new page ha ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:23&lt;br /&gt;
||To ngin draw ia ka circle na ka '''Drawing toolbar'''- click '''Basic Shapes''' bad select '''Circle'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:32&lt;br /&gt;
||Move ia u '''mouse''' ha ka '''Draw''' page bad tan shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
|To ngin draw ia u object ba ar  '''Diamond'''.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:38&lt;br /&gt;
||Na ka '''Drawing toolbar''', click '''Basic Shapes''' bad select  '''Diamond'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:43&lt;br /&gt;
||Move  ia u cursor  sha ka '''Draw''' page, tan ia ka shapoh.  Bad na ka menu bar, select '''Area Style / Filling''' drop down button bad select color '''Red 3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:55&lt;br /&gt;
|Draw ia u object ba lai, u Rectangle, bad airong ia ki object da ka '''Green 6'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:02&lt;br /&gt;
|Select ia lai tylli ki objects da kaba bat shapoh ia u '''Shift''' key bad click ha kawei pa kawei ka object.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:11&lt;br /&gt;
||Right-click ia ka '''Context menu''' bad click '''Combine'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:14&lt;br /&gt;
|Ka object ba thymmai la dep shna!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:18&lt;br /&gt;
|Buh jingkynmaw ba ka object ba thymmai ka shim ia ka rong jong ka object kaba khatduh bad kaba na shadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:24&lt;br /&gt;
|To ngin '''undo''' ia kane da kaba press ia u '''CTRL+Z''' keys hajuh ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|Select ia ka figures sa shisien bad right-click ia ka '''context menu'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:35&lt;br /&gt;
|Select '''Shapes''' bad click '''Merge'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:38&lt;br /&gt;
||Sa kawei ka shape thymmai la dep ban shna!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:41&lt;br /&gt;
|Kymmaw ba lada bunsien phi experiment bad kine ki functions, phin nang kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:48&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:51&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai , phi la nang kumno ban pyndonkam ia u '''Grids''', '''Guides''' bad '''snap lines''' ban align ia ki objects thik pa thik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:59&lt;br /&gt;
|Phi la nang ruh kumno ban '''Duplicate, Resize'''  ia ki objects bad '''distribute''' ia ki objects.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:06&lt;br /&gt;
|Ngi la dep ruh ban shna ia ki new line styles bad nang ruh kumno ban form ia ki new objects da kaba pyndonkam ia  ia ki- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:12&lt;br /&gt;
|'''Combine, Merge, Subtract, Intersect'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:17&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
| Kan batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:23&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, sa shu download bad peit pat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:28&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project team: Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.    Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:37&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, leit sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:43&lt;br /&gt;
| “Spoken Tutorial” project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:48&lt;br /&gt;
| La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:55&lt;br /&gt;
| Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka:&lt;br /&gt;
spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:06&lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai la noh synniang da U GEORGE B.WARJRI.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:10&lt;br /&gt;
|Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Basics-of-Layers-Password-Encryption-PDF/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C3/Basics-of-Layers-Password-Encryption-PDF/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C3/Basics-of-Layers-Password-Encryption-PDF/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T06:38:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 | Pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial  halor ka LibreOffice Draw - Basics jong ki Layers bad Password Encryption P...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial  halor ka LibreOffice Draw - Basics jong ki Layers bad Password Encryption PDF'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule ia ka basics jong ki '''layers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
|Phin sa nang ruh kumno ban iada ia ka '''Draw''' file  da kaba pyndonkam ia u '''password encryption''',  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|'''export''' kum ka '''PDF'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi pyndonkam da ka: Ubuntu Linux, version 10.04 bad LibreOffice Suite, version 3.3.4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file 'Route Map'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
|Kiei ki '''Layers'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
|'''Layers''' kidei ki sheets ba lah ban iohi lyngba, ba la buh halor jong kawei pa kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|Don lai tylli ki layers ha man ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;Layout&amp;quot; layer ka mih hi by '''default'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
|dei hangne ba ngi shna ba bun ia ki graphics.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;Controls&amp;quot; layer la pyndonkam ha kaba store ia ki control elements kum ki '''button'''s bad '''form'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
|Ka &amp;quot;Dimension&amp;quot; layer la pyndonkam ban pyni ia ki dimension lines lane measurement lines na ka bynta ki drawing ba kham eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, ka drawing jong ka house kadei ban don ia ka measurements ba biang jong ka walls, positions jong ka electrical wiring bad kumta ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|To ngin print lai tylli ki maps kaba pyni ia ka lynti na ka 'House' sha ka 'School'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|To ngin khot ia kine kum ki '''Map 1, Map 2''' and '''Map 3'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|'''Map 1''' ka pyni ia ka landmarks jong ka area.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Map 2''', to ngin pyni ia ki objects lait noh ia artylli ki 'Lakes', ka 'Stadium' bad ka 'Commercial Complex'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Map 3''', to ngin pyni ia ki objects lait noh tang ia ka 'Park'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|Hato ngi donkam ne em ban shna  la ka jong ia lai tylli ki map ban pyni ia kine?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
|Em. Ka '''Draw''' ka ai nuksa ban leh ia kane da ka jingiarap jong ki '''Layers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|Da kane ka rukom, kan don tang kawei ka map file ba bun tylli ki layers kiba lum jingtip.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban print lane view ia ka combination jong ki '''layers''' da kaba pyndonkam kawei ka '''Draw''' page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|To ngin add kato katne ki layers sha ka '''RouteMap'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Layout''' layer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Right-click bad select '''Insert Layer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
|Ka '''Insert layer''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Name''' field, type: '''Layer four'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|Phi lah ban add kano kano ka title bad description kaba iadei bad ka drawing jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|Check ia ki boxs '''“Visible”''' bad '''“Printable”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|Click '''OK''' ban exit ia ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Click ha ka &amp;quot;Layout&amp;quot; layer sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Draw''' page, select ia ka map bad ungroup ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:44&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin select ia ki '''Lakes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Press ia u '''Shift''' key bad select ia ka '''Stadium''' bad ia ka '''Commercial complex'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Da dep pat sa, right-click bad select '''Cut'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|Nangta sa click ha ka '''“Layer four”''' layer bad paste ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
|Ȉa ki la paste ha kajuh ka jaka kumba ha ka '''Layout''' layer.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Layer Four''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
|Right-click ban peit iaka '''context menu''' bad select '''Modify Layer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:12&lt;br /&gt;
|Ka '''Modify Layer''' dialog-box  kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|Uncheck ia ka box '''“Visible”'''. Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:18&lt;br /&gt;
|Ki Objects ha ka '''Layer Four''' kin ym paw shuh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|Ki objects ki don tangba kin ym paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|Click '''Layout''' layer. Lada phim iohi ia u tab press left-arrow button haduh ba ka '''Layout''' layer kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
|Ngi don ia ka '''Map 2'''! Ha kajuh ka rukom, ngin shna ia ka '''Map 3''' kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Pynsangeh ia kane ka jinghikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Shna ia artylli ki lynti na '''Home''' sha ka '''School Campus'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
|Ha kane ka '''RouteMap''' drawing, shna kawei pa kawei ka lynti ba la ka jong ka layer khnang ba ngin lah ban print artylli la ka jong ka map, kawei pa kawei ka pyni tang kawei ka lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|To ngin pule kumno ban '''export''' ia ki file kum ka '''PDF''' bad kumjuh ban ai '''password protect''' ha ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
|Nyngkong, lto ngin '''save''' ia ka '''Draw''' file '''“RouteMap”''' kum ka 'PDF'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Na ka main menu, select '''File''' bad click '''“Export kum ka PDF”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
|Ka '''PDF''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Nyngkong, to ngin select ia ka '''“General”''' options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''“General”''' Tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Range''', to ngin select '''All''' namar ba ngi la pynkylla ia baroh ki pages ha ka '''Draw''' file sha ka 'PDF'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Images''', ngin select '''“JPEG compression”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka common format kaba pyndonkam ha kaban pynrit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha ka '''Initial View''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Ngin buh ia ka default value ban pyni ha ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha ka '''Links''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|Ngi la dep ban insert  links ha ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, to ngin buh ia ka default values jong ka '''Links'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin assign ia u '''password''' ban '''protect''' ia ka 'PDF' document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, click ha ka '''“Security”''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Set open password''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:10&lt;br /&gt;
|Ka '''Set Open Password''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
|Ha ka field '''“Password”''',  type kano kano ka password kaba phi kwah ban protect ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
|Ngan set ia ka password da ka “Protect101”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|Ha ka field '''Confirm''', Ngan type biang ia u password- “Protect101”. Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|Ka ban bud, to ngin set ia ka permission password ban print lane modify ia ka document.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:37&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Set permission password''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
|Ha ka field '''Password''', type ia ka password kaba phi la jied.  Ngan type '''ProtectAgain0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
|Ha ka field '''Confirm''', Ngan retype ia ka password '''ProtectAgain0'''  bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:57&lt;br /&gt;
|Buh jingkynmaw ba ka permissions ban leh '''Printing''' bad '''Changes''' ki la active mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|Ka long kaba bha ban practice ban ai set password da kaba duna duh hynriew character, kumjuh ruh ia ki numbers bad special characters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:14&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Printing''', select ka option '''Not Permitted'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
|Ka 'PDF' kan print tang ia ka '''password''' kaba dei, Nalor jong kata kan ym lah print.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:25&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Changes''', select ia ka option '''Not Permitted'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
|Ka Password lah ban edit tang lada u password  ba dei la ai, nalor kata kan ym lah pynkylla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin click ia ka '''Export''' button ba don shatrai duh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
|Ka '''Export''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Na ka left panel, hapoh '''Places''', click ha ka location ha kaba phi kwah ban save ia ka file. Ngan jied da ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Hapoh '''File type''', click '''PDF - Portable Document Format.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Bad click ha u '''Save''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
|Ka '''Draw''' file la pynkylla sha ka '''PDF''' file bad saved ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:07&lt;br /&gt;
|To ngin kylliang sha ka Desktop mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:09&lt;br /&gt;
|Ha ka Desktop, double-click on the '''RouteMap PDF''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
|Ka '''Enter password''' dialog-box ka ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
|Ha ka &amp;quot;Password&amp;quot; field, to ngin type ia ka password ba bakla '''Protect111'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:23&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Unlock Document''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
|Phin kynmaw ba ka ''password''' field la pyndam bad ngi hap ban ai biang ia u password sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Password''' field, to ngin type ia ka password  badei &amp;quot;Protect101&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:40&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Unlock Document''' button. ka'''PDF''' file kan ple.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
|Ngi la pynkylla ia ka '''Draw''' file sha ka '''PDF''' bad la dep ban leh '''password-protected''' ia ka!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
|Hangne ngi la dep pule  ia ka: * basics jong ki '''layers'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|* Kumno ban pynkylla ia ka '''Draw''' file sha ka '''PDF''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
|* Kumno ban iada da kaba pyndonkam ia ka  '''password encryption.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:08&lt;br /&gt;
|kane kadei ka assignment ia phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Shna sa kawei ka '''PDF''' jong ka &amp;quot;RouteMap&amp;quot; file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Ha ka '''PDF''' dialog-box, pynkylla ia ka '''“Initial View”''' options.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:17&lt;br /&gt;
|Peitngor kaei kaban jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|Check baroh ki options na ka bynta ka '''“User Interface”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|Ai '''permission passwords'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
|Print ia kane ka '''PDF'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|Peit ia kane ka video kaba la don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka: “contact at spoken hyphen tutorial dot org”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U GEORGE B.WARJRI.Khuble shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Working-with-3D-objects/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T06:34:11Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:01 |Ngi pdiang sngewbha ia phi sha '''Spoken Tutorial''' halor ka  '''3D Objects''' da ka '''LibreOffice Draw'''. |- |00:05 |Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha '''Spoken Tutorial''' halor ka  '''3D Objects''' da ka '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, phin pule kumno ban create '''3D objects''' da kaba pyndonkam ia ki option harum:&lt;br /&gt;
'''Extrusion'''&lt;br /&gt;
'''3D Toolbar'''&lt;br /&gt;
'''3D Rotation Object'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16&lt;br /&gt;
|Phin pule kumno ban '''edit''' bad apply '''3D''' effects sha ki '''objects''' bad create special effects da kaba pyndonkam iaki '''Duplication'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Ban pyndonkam ia ka tutorial, phi hap ban tip ia ka '''Basic''' bad '''Intermediate''' level tutorials ha ka '''Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndonkam da ka: '''Ubuntu Linux''' version '''10.04''' kum ka '''operating system''' bad '''LibreOffice Suite''' version '''3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|To ngin create ia ka geometry chart kaba pyni ia ka '''2D''' shape bad  kaba ia ryngkat  ia ka'''3D''' form. Ban ai nuksa, u square kadei ha ka 2D object, u cube kadei ha ka 3D form.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
|Ngi don kaba thymmai ka'''Draw''' file hangne,  kyrteng ka &amp;quot;3DObjectsChart&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|Shuwa ba ngin sdang ia ka drawing, to ngin enable ia ki '''grids''' bad ia ki '''guide lines'''. Ngi la dep ban pule ha ka previous tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|Na ka '''Main menu''', click ha ka '''View''', select '''Grid''' bad '''Display Grid'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
|Nangta sa click ha ka '''View''', select '''Guides''' bad '''Display Guides'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:23&lt;br /&gt;
|Nga kwah ban buh baroh artylli ki '''ruler'''s sha u centimeters.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|Buh ia u '''mouse pointer''' ha u horizontal ruler. Mynta, right-click bad select '''Centimeter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:38&lt;br /&gt;
|Buh ia u '''mouse pointer''' ha u vertical ruler. Kumjuh, right-click bad select '''Centimeter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin draw ia ka text-box halor jong ka'''page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:49&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka text: &amp;quot;'''Geometric shapes in 2D bad 3D'''&amp;quot;, inside it.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|To ngin divide ia ka '''page''' ha artylli ki vertical halves da kaba pyndonkam ia u '''snap line'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Click  ha u vertical ruler bad drag ia ka sha ka '''Draw page'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|U vertical dotted line un sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Buh ia u dotted line ha ka page ha kata ka rukom ba ka page kan divide ha artylli ki halves. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| ka To ngin insert ia text-box sha kaliang kadiang bad type &amp;quot;'''2D Shapes'''&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|To ngin draw sa kawei ka text-box sha kaliang kamon bad type &amp;quot;'''3D Shapes'''&amp;quot; hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|To ngin enable ia ka '''3D toolbars'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Na ka Main menu, click ha  '''View''', select '''Toolbars''' bad '''3D-Objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
|Kumjuh, click on '''View''', select '''Toolbars''' and '''3D-settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:53&lt;br /&gt;
|Ka '''3D-Objects''' bad '''3D-Settings''' tool-boxes la display.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|Mynta nynkong ngin draw ia ka '''2D shapes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Ngin ia draw ia u rectangle, u square, u circle bad u triangle bad buh ia ki hapoh kawei jong kawei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Ka rukom ban ioh ia ka '''3D object''', da kaba pyndomkam ia ka '''2D object''' la ju khot '''Extrusion'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
|Ha ka jingshissha, ka surface la shu tan shabar ban shna ia ka '''3D object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Nyngkong, to ngin pynkylla ia rong jong ka rectangle sha ka &amp;quot;Turquoise 1&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
|To ngin shna copy jong ka rectangle. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|To ngin drag ia ka copied rectangle bad buh iaka ha kaliang kamon shiteng jong ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|Mynta, Katba ka dang selelct, right-click ban view ia ka '''context menu'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha ka '''Convert''' bad select '''To 3D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
|Ka '''2D''' rectangle la converted sha ka cuboid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|To ngin type &amp;quot;'''Rectangle'''&amp;quot; hapoh jong ka rectangle shape.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|Tangba, ngim lah ban type text hapoh jong ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|Ban type text, ngi donkam ban pyndonkam da ka'''Text tool'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Text tool''' bad draw ia ka text-box hapoh jong ka cuboid. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:10&lt;br /&gt;
|Type ia ka text &amp;quot;Cuboid&amp;quot;' hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14&lt;br /&gt;
|Ka text-box bad ka cuboid la khein kum artylli  ki seperate objects.  kumta, ngin group noh ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ngi lah ban ai rong bad convert ia ka square, circle bad ka triangle sha ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Ngi la pyndonkam da ka'''extrusion''' ban shna ia ka chart jong ka '''2D''' bad '''3D''' figures.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|Sangeh ia kane ka jighikai bad leh ia kane ka assignment.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|Add ia new '''page''' sha ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Draw ia ka square bad type ia ka text &amp;quot;'''Square'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
|Convert square bad ka text '''3D'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|Ia nujor bad ka text ba na ka '''2D''' square text.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|Hint: Pyndonlkam da ka'''3D Settings toolbar''' ban shna ia ka'''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:58&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka ai ruh ia ka ready-made '''3D''' shapes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
|Phi lah ban insert ia kine ki shapes da kaba pyndonkam ia ka'''3D Objects toolbar'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|To ngin insert ia ka new page ha ka'''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:13&lt;br /&gt;
|To ngin select ia ka shape na ka '''3D-Objects toolbar''', kum ka '''Shell'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|Nangta draw ia ka ha ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:24&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka ailad ruh ban shna ia ka '''3D objects''' da kaba pyndonkam ia ka body rotation ha ka '''2D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:33&lt;br /&gt;
|To ngin draw ia ka '''2D''' shape, kum ka circle, ha ka'''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|Right-click ia ka '''context menu''' bad select '''Convert'''. Nangta  jied  '''To 3D Rotation Object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Peit kaei kaban jia ia ka circle. Mynta ka la long ha ka'''3D object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Fontwork Gallery''' icon ba ha ka '''Drawing toolbar'''  ha ka bottom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|To ngin select '''Favorite 16''' bad click ha ka '''OK''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Ka text '''Fontwork''' ka la displayed ia ka'''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:09&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban re-size ia kane ka text kat kum ka jingdonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Mynta, shubuh phi kwah  ban ai da kiwei ka text ha kato ka jaka.  Kumno ban leh ia kata?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
|Shu double-click hapoh jong ka text &amp;quot;'''Fontwork'''&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
|Mynta,phin sa lah ban iohi ia ka kyntien'''Fontwork''' ha ka rong iong hapoh jong ka text baheh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:26&lt;br /&gt;
|Select ia kane ka text bad type &amp;quot;Spoken Tutorials&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30&lt;br /&gt;
|Mynta, click hano hano ha ka '''Draw page'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:33&lt;br /&gt;
|Ka kyntien &amp;quot;'''Spoken Tutorials'''&amp;quot; mynta kan display ha ka page.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Ban bud, To ngin pule kumno ban apply effects ha ka '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
|To ngin apply effects sha kaspherical shape.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|Te, to ngin select ia ka bad right-click ia ka context menu. Mynta select '''3D Effects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
|Phin iohi bun tylli ki options hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka demo purpose, to ngin pynkylla sha ka'''Depth''' parameter sha ka 3cm.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Segments''', to ngin pynkylla sha ka'''Horizontal''' to 12.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Normal''', to ngin select '''Flat''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:14&lt;br /&gt;
|Peit ia ka appearance jong ki object ha ka'''preview window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha ka'''Assign''' icon ha ka top right-hand corner jong ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:26&lt;br /&gt;
|Ban bud, click ha ka'''X mark''' ha ka top left-hand corner ban exit ia ka dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Peit ia ka shape jong ngi  mynta.  Ka effects kaba ngi la select ka la apply ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka assignment ia phi. Shna ia kum kajuh ka dur kumba la pyni ha ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka'''3D Effects''' dialog-box ban ioh ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:49&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban shna ia ki special effects da kaba pyndonkam ia ka '''Duplication''' bad ka '''2D''' bad '''3D objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:55&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka new '''page''' bad draw ia ka rectangle  ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|To ngin shna ia ka effect da kaba pyndonkam ia ka '''Duplication''' ha ka'''2D''' rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
|Na ka'''Main menu''', select '''Edit''' bad click '''Duplicate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
|Ka '''Duplicate''' dialog-box kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12&lt;br /&gt;
|To ngin thoh harum ia ki values - '''Number of copies''' = 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:18&lt;br /&gt;
|Hapoh ka '''Placement''', '''X Axis''' = 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|'''Y Axis''' = 20&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
|'''Angle''' = 0 degrees.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|We will keep the '''Enlargement Width''' and '''Height''' as default.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|Ngin pynkylla ia ka'''Start''' sha ka rong Yellow, '''End''' sha ka rong Red.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:57&lt;br /&gt;
|Click '''OK''',Peit ia ka great special effects kaba ngi la ioh!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
|Phi lah ban ioh bun tylli ki effects da kaba pynkylla ia ki angles bad kiwei ki values.&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la nang kumno ban shna ia ki 3D objects da kaba pyndonkam ia ki options harum:&lt;br /&gt;
'''Extrusion'''&lt;br /&gt;
'''3D toolbar'''&lt;br /&gt;
'''3D Rotation Object'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|Ngi la nang ban edit '''3D objects''' bad apply '''3D effects''' ia ki '''objects'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27&lt;br /&gt;
|Ngi la nang ruh kumno ban shna special effects da kaba pyndonkam ia ka ''Duplication'''.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Peit ia kane ka video kaba la don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:35&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:39&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team: Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
|Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:53&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka: “contact at spoken hyphen tutorial dot org”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:10&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang d U GEORGE B.WARJRI. Khublei Shibun&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Set-Draw-preferences/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Draw/C4/Set-Draw-preferences/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Draw/C4/Set-Draw-preferences/Khasi"/>
				<updated>2017-04-20T06:25:22Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{|border=1 |Time |Narration  |- |00:01 |Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' '''Setting Preferences''' in '''LibreOffice Draw'''. |- |00:06 |Ha kane ka jinghika...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|Time&lt;br /&gt;
|Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' '''Setting Preferences''' in '''LibreOffice Draw'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin pule shaphang kumno ban set ia ki preference ba harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Properties''',Create '''Versions''', View in '''color/grayscale/black-and-white'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|Hangne, Ngi pyndonkam da ka: '''Ubuntu Linux''' version '''10.04''' kum ka '''operating system''' bad '''LibreOffice Suite''' version '''3.3.4'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|To ngin ple ia ka file &amp;quot;3D ObjectsChart&amp;quot; kaba ngi la dep ban saved. Bad sa leit sha ka page 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
|Shubuh ngi kwah ban add descriptions ia kane ka file ban leh reference hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, Na ka '''Main menu''', select '''File''' bad click  '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:50&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka '''Properties''' dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''General''' tab. Baroh ka thup jingtip kiba iadei bad ka file la kynthup lang hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Buh jingkynmaw ba:  ngi lah ban peit tang iaka file details hange. Phin ym lah ban pynkylla ei ei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Next, click ha ka '''Description''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi lah ban thoh ia ka '''Title, Subject, Keywords''' bad '''Comments''' kat kum ka jingdonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|Kane ka thup jingtip ngi lah ban pyndonkam kum ka reference hadien&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Title''' field, To ngin type: &amp;quot;3D Objects Chart”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
||Ha ka '''Subject''' field, ngin type: &amp;quot;3D Objects Comparisons&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Keywords''', ngin type: &amp;quot;3D bad 3D Effects&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42&lt;br /&gt;
|Ha kaba khatduh, ha ka '''Comments''' field, to ngin type: &amp;quot;Learning about File Properties&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|Ka long  kaba bha ban practice ban thoh thup jingtip kaba iadei bad ka '''Draw''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
|Ban bynrap ia ka '''properties'''  kaba don ha ka'''Description''' tab, shubuh phi kwah ban set ia la ka jong ka properties.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, phi kwah ban tip kumno ba : ka date ha kaba ka document la shna,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|u editor jong ka document,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|u client ia uba ngi pynkreh ia ka docucument bad kiwei kiwei de&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|'''Draw''' ka don ia ki features kiba iarap ia phi ban customize ia kane ka information.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17&lt;br /&gt;
|Ha ka  '''Properties''' dialog-box, click '''Custom Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23&lt;br /&gt;
|Hangne, phin iohi lai tylli ki fields: '''Name, Type''' bad '''Value'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|To ngin click ia ka '''Add''' button ha traiduh sha kamon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|Phin iohi mynta ka drop-down boxes ha man la ka field.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
|To ngin click ha ka '''Name''' drop-down bad select ia ka option '''Date Completed'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Type''' drop-down, ngin ia select '''Date Time'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
|Ka '''Value''' field, kan pyni ia ka date bad time&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:55&lt;br /&gt;
|To ngin ym pynkylla ia ka date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Time''' field, to ngin thoh 10:30:33.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Mynta phi la tip ia ka date ha kaba ka document la shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:09&lt;br /&gt;
|To ngin add sa kawei ka '''field''' mynta. Click '''Add'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:14&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka list ba ar jong ka drop-down boxes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Name''' drop-down, to ngin select '''Checked by'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
|Ia ka '''Type''' field, to ngin select''' Text'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:29&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Value''', type ia ka text “ABC”. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''. Kane kadei kumno phi add ia la kajong ka properties ha ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pule kumno ban delete ia ka '''property''' kaba la dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Main menu''', click ha ka '''File''' bad select '''Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Properties''' dialog-box, click '''Custom Properties'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|To ngin delete ia ka first property '''Checked by'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Remove Property''' button sha kamon. Ka property la dep ban delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Phi lah ban save bun tylli ki versions jong ka '''Draw''' file ruh! Ia kane ka feature la khot ka '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
|Ban ai nuksa, Phi lah ban add objects ha ka sngi ba nyngkong bad '''save''' ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
|Ha ka sngi ba bud phi lah ban modify ia ka drawing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Shubuh phi kwah ioh copy jong ka original drawing bad ka modified drawing.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:31&lt;br /&gt;
|To ngin save ia ka file da kaba pyndonkam ia ka '''Versions''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Na ka  '''Main menu''', leit sha ka '''File''' bad click '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka '''Versions''' dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Save New Version''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka '''Insert Version Comment''' dialog-box.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
|To ngin type ia ka comment &amp;quot;Version One&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
|Click  '''OK''' bad sa click '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pynkylla ia ka text ha ka title- &amp;quot;Geometry in Two D Shapes and Three D Shapes&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka rong jong ka text sha ka rong blue.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|To ngin '''save''' ia ka file da kaba pyndonkam ia ka '''Versions''' option.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|Na ka '''Main menu''', leit sha ka '''File''' bad click ha ka '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Save New Version''' button. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|Ka '''Insert Version Comment''' dialog kan paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
|Type iaka comment &amp;quot;Version Two&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:36&lt;br /&gt;
|Click '''OK'''.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Mynta don artylli ki versions kiba la listed  - &amp;quot;Version One&amp;quot; and &amp;quot;Version Two&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46&lt;br /&gt;
|Ngi tip ba ka '''Version One''' kadei ka file kaba rong iong ha ka title font.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|Bad '''Version Two''' kadei ka file kaba rong blue ha ka title font.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54&lt;br /&gt;
|To ngin select '''Version One''' bad click  '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka version da ka rong iong title font.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Phi lah ban enable automatic saving  ia ka versions, manla ka por ba phi close ia ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, click ha ka '''File''' bad sa click ha ka '''Versions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|Mynta,  ka check-box option  ka thoh &amp;quot;Always save a version on closing&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
|Check ia kane ka box,Kane kan pyntikna ba man ka por phi close ia ka '''Draw file''', Ka version ba thymmai kan sa saved. Click '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Phi lah ban buh ia ka viewing preferences na ka bynta ka '''Draw file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Phi lah ban peit ia ka drawing ha ka '''Color, Gray scale''' lane '''Black and White'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
|By default, ngin view ia ka '''Draw file''' ha ka rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|To ngin pynkylla ia ka view sha ka '''Gray Scale.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:53&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''View''', click '''Color/Grayscale''' bad select '''Gray Scale'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ki objects mynta la pyni ha ka  rong grey.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pynkylla ia ka view sha ka '''Black bad White'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:08&lt;br /&gt;
|Na ka '''Main Menu''', select '''View''', click '''Color/Grayscale''' bad select '''Black and White'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ki objects mynta la displayed ha ka  black bad white.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:25&lt;br /&gt;
|phi lah ban switch ia ka view sha kaba don rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:29&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, click ha ka '''View''', click '''Color/Grayscale''' bad select '''Color'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|ka drawing ka displayed  biang ha ka rong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:43&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:45&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang kumno ban buh ia ki preferences harum ha ka '''Draw''':&lt;br /&gt;
Properties jong ka Draw file&lt;br /&gt;
Shna ia ka versions jong ka Draw file&lt;br /&gt;
View ia ka drawing ha ka color/grayscale/black-and-white.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
|Peit ia kane ka video kaba la don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Lada phim don u bandwidth ba biang, phi lah ban download bad peit pat hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Ka ju pynlong workshops da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
|Ban tip kham bniah, leit sha ka: “contact at spoken hyphen tutorial dot org”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:29&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:33&lt;br /&gt;
|La noh synniang da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|Ki jingtip ba kham bniah halor kane ka mission ki don  ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:54&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jinghikai la noh synniang da U GEORGE B.WARJRI. Khuble shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Math/C3/Set-Operations-Factorials-Cross-reference-equations/Khasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Math/C3/Set-Operations-Factorials-Cross-reference-equations/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/LibreOffice-Suite-Math/C3/Set-Operations-Factorials-Cross-reference-equations/Khasi"/>
				<updated>2017-01-30T09:44:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{|border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00	 |Ngi pdiang sngewbha is phi sha ka Spoken tutorial halor ka LibreOffice Math. |- |00:04	  |Ha Kane ka jinghikai, ngin nang k...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00	&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha is phi sha ka Spoken tutorial halor ka LibreOffice Math.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:04	&lt;br /&gt;
 |Ha Kane ka jinghikai, ngin nang kumno ban &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07	 &lt;br /&gt;
|Thoh ia ki Set operations &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10	&lt;br /&gt;
|Thoh ia ki Factorials bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12	&lt;br /&gt;
|Cross reference equations da ki number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:16	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta Kane, To ngin plie  nyngkong ia ka nuksa 'Writer' document kaba ngi la dep shna lypa ha ka jinghikai &amp;quot;MathExample1.odt&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29	&lt;br /&gt;
|Hangne, to ngin leit sha kaba kut jong ka document bad nion Control, Enter ban leit sha ka page ba thymmai &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37	&lt;br /&gt;
| Bad thoh “Set Operations: ” bad nion Enter arsien &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42	&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin khot ia ka Math&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45	&lt;br /&gt;
|Ha shuwa ban iaid shakmat, to ngin pynheh ia ka Font-size sha ka 18 point.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:51	&lt;br /&gt;
|Pynkylla ia ka Alignment sha kadiang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|To ngin peit mynta kumno ban thoh Set operations &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:00	&lt;br /&gt;
|Ka Math ka don la ki jong ki mark up ba  mihkhmat ia ki Sets kiba la lum kum ki element ba  bun jait&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07	&lt;br /&gt;
|To ngin thoh saw tylli (4) ki nuksa sets, ha ka Formula Editor window, kumba la pyni ha ka    screen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14	&lt;br /&gt;
|Set A bad ki 5 elements,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18	&lt;br /&gt;
|Set B,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19	&lt;br /&gt;
|Set C,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21	&lt;br /&gt;
|Bad ki Set D ryngkat ki elements.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26	&lt;br /&gt;
|Peitbha ba ban thoh ia ki brackets jong ki sets, ngi lah ban pyndonkam ia ka mark up: lbrace bad rbrace.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35	&lt;br /&gt;
|Mynta , ngi lah ban thoh ia ki set operations kum ki  unions bad intersections.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:42	&lt;br /&gt;
|Ha kaba nyngkong, to ngin thoh ia u union operation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:46	&lt;br /&gt;
|Ki mark-up n aka bynta  u B union C kidei ki juh kumba ngi pule ;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|Bad ki jiingmih jong ki set ki long 1, 2, 6, 4 bad  5 kaba khynthup lang baroh ki element ha baroh artylli ki sets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04	&lt;br /&gt;
|Ka  markup naka bynta ka intersection operation kadei ka kajuh kumba ngi la pule.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10	&lt;br /&gt;
|Ka intersection kadei tang ki common elements jong artylli ki the sets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|02:16	&lt;br /&gt;
|Te, ka jingmih jong u B intersection D kadei 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:23	&lt;br /&gt;
|Bad ngi lah ruh ban thoh: set C u dei u  subset jong u set A, kumba baroh ki element ha u 'C' ki long ha u set A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:35	&lt;br /&gt;
|Ka mark up na ka bynta une u dei C subset A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:42	&lt;br /&gt;
|Phin sa nang ban thoh bun ki set operations da kaba wadbniah ia ki Elements window, da kaba click ha u icon ba lai hangtei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51	&lt;br /&gt;
|Leit ha ka View &amp;gt; Elements &amp;gt; Set Operations.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59	&lt;br /&gt;
|To ngin save ia ka jingtriekam mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02	&lt;br /&gt;
|Click ha ka File &amp;gt; Save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:06	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin thoh ia ki Factorial functions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|Ngin buh ia ki numbers  1 haduh 3 na ka bynta ki lai tylli ki formula kiba ngin thoh sa khyndiat por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19	&lt;br /&gt;
|Kine kin iarap ban leh cross reference ia ki shano shano hapoh ka  Writer document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25	&lt;br /&gt;
|To ngin peit ia ka new page da kaba click lai sein suki suki, shabar jong ka Writer gray box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Nion Control, Enter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:36	&lt;br /&gt;
|Thoh: “Factorial Function: ” bad nion Enter arsein.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42	&lt;br /&gt;
|Mynta, ngi lah ban tip kumno ban khot Math.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45	&lt;br /&gt;
|Tangba, Kadon da kawei ka rukom ban wanrah ia ka Math object sha ka Writer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:51	&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, shu thoh ‘f n’ ha ka Writer document bad nion F3. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59	&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi mynta ia ka  Math object  ba thymmai  kaba ong E u ia ryngkat ia u  m c squared&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
|Bad ryngkat kita u number one (1), hapoh u parentheses, sha kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:14	&lt;br /&gt;
|Ka jingmut- ngi lah ban leh cross reference ia ka formula bad u number 1, hano hano ha kane document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:22&lt;br /&gt;
|Ngin pule bniah kumno ban leh ia kane hadien habud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27	&lt;br /&gt;
|Ia mynta, to ngin click arsienha ka Math object.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32	&lt;br /&gt;
|Bad leh ia ka formatting. Font size 18 bad 'Left' Alignment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40	&lt;br /&gt;
|ka biang, to ngin thoh ia ka nuksa jong u Factorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44	&lt;br /&gt;
|Ka mark up ‘fact’ ka mihkhmat ia u factorial symbol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50	&lt;br /&gt;
|Te, to ngin thoh halor ka formula ba la don la ka jong ngi:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:55	&lt;br /&gt;
|5 Factorial = 5 into 4 into 3 into 2 into 1 = 120.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07	&lt;br /&gt;
|Peitbha ia ki mark up hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09	&lt;br /&gt;
|To ngi thoh ia u formula ba bud ha ka  Math object ba thymmai hanne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14	&lt;br /&gt;
|Na bynta kane, to ngin click nyngkong shabar jong kane ka Writer gray box lai sien suki suki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23	&lt;br /&gt;
|Nion ia u down-arrow key ar lane lai sien ban leit sha kaba kut jong ka page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30	&lt;br /&gt;
|Bad type ‘f n’ bad press F3 ban wanrah ia ka Math object kaba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:37	&lt;br /&gt;
|Sa shisien, ngin pynbud ia ka formatting&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:46	&lt;br /&gt;
|bad ngin thoh halor ka formula ba la don da ki factorial definition:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52	&lt;br /&gt;
|n factorial ka ia ryngkat bad u sien jong u  k = 1 shaduh n jong u k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|Peitbha ia ki mark-up ‘prod’ kiba pyni ia ki sien, ba ia synriem bad u sigma jong ka summation .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin pynithuh ia ka Math object  ba lai kum kiba nyngkong bad ba ar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20	&lt;br /&gt;
|Bad thoh halor ka factorial definition kum ki artylli ki conditional formulae,kumba la pyni ha screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30	&lt;br /&gt;
|Peitbha  ia  ka mark up ‘binom’ kaba pyni ia ka vertical stack jong artylli ki elements bad ka  iarap ban kham pynbha ia ka alignment .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42	&lt;br /&gt;
|To ngin peit mynta kumno ban leh cross reference ia kine ki formulae.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47	&lt;br /&gt;
|Na bynta kane, to ngin leit sha ka new page&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51	&lt;br /&gt;
|Bad thoh : &amp;quot;An example of factorial is provided here:&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:59	&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin click ha u  Insert menu bad ha u Cross reference.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06	&lt;br /&gt;
|Ha ka new pop-up, to ngin jied Text ha ka Type list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12	&lt;br /&gt;
|Hadien jied ia ka item ba nyngkong ha ka Selection list ba pyni ia u factorial formula ba nyngkong ba ngi thoh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07.21&lt;br /&gt;
|Mynta jied ia ka Reference ha ka ‘Insert reference to’ list bad click ha ka Insert shisien bad khang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07.31&lt;br /&gt;
|Te, u number wei (1) ha ka parentheses u paw hadien jong ki text jong ngi. Bad ngi la dep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07.39	&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang da kaba shu click ha une u number&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07.43	&lt;br /&gt;
|Bad peitbha  ba u cursor u la kynthih sha ka jaka kaba ngi thoh ia ka formula ba nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07.51	&lt;br /&gt;
|Te, kane kadei kumno ba ngi lah ban leh cross reference Math formulae shano shano hapoh ka Writer document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07.58	&lt;br /&gt;
|To ngin save ia ka kam jong ngi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08.01	&lt;br /&gt;
|Hangne  don katto katne ki reference links n aka bynta ka Math:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06	&lt;br /&gt;
|Download Guide ha ka 'libreoffice.org documentation' link.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban leit sha ka website n aka bynta ki jingtip ba khambun halor ka Math.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|Bad ha kaba khatduh, hangne kadei ka assignment n aka bynta jong phi. Pyndonkam ia ka Writer document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25	&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka nuksa  Sets ha kane ka jinghikai: Pyntikna  ba lada  u A union ( B union C) u iaryngkat sha u (A union B) union C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40	&lt;br /&gt;
|Thoh ia kaba mih jong u A minus B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:43	&lt;br /&gt;
|Bad leh cross reference ia ka factorial formulae kaba ar bad kaba lai ha ka Writer document.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:51	&lt;br /&gt;
|Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai halor ki sets, Factorials bad Cross Referencing ha ka LibreOffice Math.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:59	&lt;br /&gt;
|Ban batai kyllum, ngi la pule kumno ban:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:03	&lt;br /&gt;
|* Thoh Set operations&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05&lt;br /&gt;
|Thoh Factorials bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|* Cross reference equations da ki numbering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:11	&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial project kadei ka bynta jong ka Talk to a Teacher project, ba la iarap da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23	&lt;br /&gt;
|Kane ka project la pyniaid da ka http://spoken-tutorial.org.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:27	&lt;br /&gt;
|Khambun ki jingtip halor kane lah ban ioh naka link harum. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32	&lt;br /&gt;
|Kane ka script la pynkylla da  U George Bruce Warjri , Ngan pynkut noh Khublei ia ka jingiashim bynta&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Mapping-components-in-KiCad/Khasi</id>
		<title>KiCad/C2/Mapping-components-in-KiCad/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Mapping-components-in-KiCad/Khasi"/>
				<updated>2017-01-20T06:06:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Paralok baieid&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Mapping components bad ki footprints ha ka KiCad'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka spoken tutorial, ngin sa nang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Ban buh ia kito ki bynta kiba iadei bad ka '''footprint'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Khyndiat ka jingtip shaphang ka electronic circuit ka long kaba donkam naka bynta kane ka jinghikai &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam u dei ban tip ruh kumno ban disain '''circuit schematic''' ha ka '''KiCad'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|Bad leh '''electric rule check''' bad '''netlist generation'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jinghikai ba kham iadei leit sha ka: http://spoken hyphen tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
| Ngi ia pyndonkam da ka '''Ubuntu 12.04''' kum ka operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| bad ka '''KiCad 2011 hyphen 05 hyphen 25'” na ka bynta kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka KiCad -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Leit shalor na kyndong sha kadiang  jong ka Ubuntu desktop screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|Click  ha u icon ba nyngkong kaba mut u '''Dash home'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka ban wad, thoh &amp;quot;KiCad&amp;quot; bad  nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|Kane kan plie iaka '''KiCad main window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|Ban plie 'EEschema', leit sha ka panel hajrong bad sa klik ha ka '''EEschema''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Ka '''Info''' dialog-box (jingbatai) kan paw kaba ong ba kam lap ia ka schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Click  ha u '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Ngan pyndonkam da ka circuit schematic jong ka '''Astable multivibrator''' ba la dep shna lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, ngan leit sha ka '''File''' menu, bad click  '''Open'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|Ngan wanrah ia kane ka window sha ka jaka ba lah ban iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Jeid ia ka folder ba don ka file ba la save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| bad sa click '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka circuit schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Ngan pynheh (zoom in) da kaba pyndonkam da u scroll  button jong u  '''mouse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Ngi la dep pynmih lypa ia ka “net list” na ka bynta kane ka circuit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka rukom leh mapping ia kito ki bynta (components) kiba la pyndonkam ha ka schematic bad ki footprints.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| '''Footprint''' u dei u layout ba shisha jong kito ki bynta kiba la buh ha ka '''Printed Circuit Board'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Ban sdang leh mapping ia  ki bynta(components)-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|Leit sha ka panel ba hajrong jong ka 'EEschema' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Click ha u '''Run Cvpcb''' button.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Kane kan plie ia ka '''Cvpcb''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Kan plie ruh ia ka dialog-box titled '''Component Library Error'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Sa click ha  u ''OK''' button ban khang iaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Peit ba kan plie iaka'project1.net' file. Sngewbha kynmaw ba ngi la dep lypa ban pynmih ia ka file '''Netlist generation tutorial'''. &lt;br /&gt;
        &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Ia ka 'Cvpcb' window la phiah ha artylli ki panels.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Ka lynter (column) ba nyngkong sha kadiang jong ka panel ka pyni  ia ki number ba ia bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|Ka lynter (column) ba ar ka pyni ia ki '''reference id''' jong kito ki bynta (components) kiba pyndonkam ha ka schematic.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Ka lynter (column) ba lai ka pyni ia ka jingshongdor jong kito ki bynta ba iadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Ka panel ba sha kamon  ka pyni ia ki list jong ki '''footprints''' ba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia buh ne pynrung noh ia kito ki bynta ryngkat ki kiba iadei ki footprints jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka list jong ki footprints ba don na ka bynta kito ki bynta ba la jied kata ka mut 'C1' ha ka bynta ka mon jong ka 'Cvpcb' window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ka '''footprint''' kaba iadei bad ki bynta ba la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Ha ka panel ba halor jong ka 'Cvpcb' window click ha ka '''View selected footprint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka footprint window ka ba pyni ia ki dur jong ka footprint ba la jeid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban iohi ia ki dur ba bun jait jong ka footprints da kaba click ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|Ngan khang noh ia ka footprint window mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kaba nyngkong 'C1', ngin ia jeid da ka footprint 'C1' na ka panel ba sha kamon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ban ai ia ka 'C1' footprint ia ka bynta ba nyngkong, click arsein ha ka footprint.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Kumba phi iohi, ia ka  'C1' footprint la buh sha ka bynta kaba nyngkong ha ka list  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ia ka bynta kaba ar 'C2', ngin ia jeid ia ka footprint 'C1' da kaba click arsien ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ia ka bynta kaba bud 'D1', ngi jeid da ka '''LED hyphen 3MM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|Ia u jingbyndait 'P1', ngin jeid da ka '''SIL hyphen 2''' na ka panel ba sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Ngan tan shapoh ia ka panel ba sha kamon ban jeid ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
|Ia ka 'R1', ngi jeid 'R3'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|Ia ka 'R2', ngi jeid 'R3'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Ia ka'R3', ngi jeid'R3'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Ia ka 'U1' kata ka dei  'LM555', ngi jeid '''DIP hyphen 8 underscore 300 underscore ELL''' kaba dei ka '''IC footprint''' kaba don phra pin.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin buh /save ia ka '''netlist''' da kaba click ia u '''Save netlist bad footprint files''' button u ba don ha jrong duh jong ka panel jong ka 'Cvpcb' window.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Kane kan plie '''Save Net and Component List''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|Ngan pynrit  '''resize''' ia ka window ban iohi kham bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Save''' ban save ia ka file. Kane kan save ia ka file bad kumjuh ruh kan khang ia ka 'Cvpcb' window da lade hi.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
|Mynta, ka netlist la pynthymmai da ka footprints information (lum jingtip jong ka footprints).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
|Hangne ka rukom leh mapping ia ki bynta ne components ka la dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka 'EEschema' window. Mynta khang ia kane ka window&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh khang iaka KiCad main window&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
|ban buh lane pynbeit ia ki componentbad ki footprints kiba iadei da kaba pyndonkam da ka 'Cvpcb' window.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwith kaba biang, sa shu download bad peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|*Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|*Ka ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
|Ban tip bniah, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
Contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, ka sorkar India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission lah ban ioh na ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jingthoh (script) la noh synniang da u George B. Warjri&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|Nga dei u John na '''Meghalaya''', ngan pynkut noh. Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Designing-circuit-schematic-in-KiCad/Khasi</id>
		<title>KiCad/C2/Designing-circuit-schematic-in-KiCad/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Designing-circuit-schematic-in-KiCad/Khasi"/>
				<updated>2016-12-31T05:19:54Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border = 1  |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Paralok baieid, Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''“Designing circuit schematic ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Paralok baieid, Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''“Designing circuit schematic ha ka  Kicad”'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:08&lt;br /&gt;
|  To ngin peit ia ki kyndon (lain) kumno ban leh  'PCB' designing  .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
| Ka bynta ba nyngkong ka long ban shna '''schematic''' na ka bynta ka circuit ba la buh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ka bynta kaba ar ka long ban pynmih (generate) '''netlist'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| Ka bynta ba lai ka long ban leh mapping (map) ia ki components kiba iadei bad ka footprints. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|Bad ka bynta kaba saw ka long ban shna '''board layout''' ia ka circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngin ia pule ia ki bynta ba nyngkong, kata ka long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Ban shna ia ka '''schematic''' na ka bynta ka circuit ba la buh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da ka '''Ubuntu 12.04''' kum ka '''operating system'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
| Bad da ka '''KiCad''' version: '''2011 hyphen 05 hyphen 25'” na ka bynta kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| Khyndiat ka jingtip shaphang ka electronic circuit ka long kaba donkam ha kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ka '''Astable multivibrator''' kum ka circuit ba shu ai nuksa ha kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka KiCad -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|Leit hajrong sha kadiang duh jong ka Ubuntu desktop screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
|Click  ha u icon ba nyngkong kata kaba mut u '''Dash home'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|Ha ka search bar, thoh: 'KiCad' bad nion (press) '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Ka '''KiCad main window''' kan sa paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| Da kynmaw ba ha ka Ubuntu 12.04, ka menu bar jong ka KiCad ka paw ha ka panel ba hajrong jong ka Ubuntu desktop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka project, click ia ka '''File''' bad nangta pat sa clcik '''New'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Ai ia ka kyrteng jong ka project. Kum ka nuksa, &amp;quot;project1&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba kane ka  project kan shah saved da ka '.pro' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
| To ngan pynheh ia ka window khnang ban iohi kham bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| kynmaw ba hangno ba la saved ia ka project jong phi bad  pynkylla ia ka directory lada donkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|Bad sa Click  '''Save'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Ia ka Circuit schematics la shna ha ka KiCad da kaba pyndonkam ia ka '''EESchema'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Peit ngan pyni ha phi kumno ban sdang ia ka 'EESchema' ha ka  KiCad.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
| U tab ba nyngkong ha ka panel ba hajrong jong ka KiCad main window la ju khot  'EESchema' lane '''schematic editor'''.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
|Haba click ia u  'EESchema' tab kane kan plie ia ka schematic editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
|Ka '''Info''' dialog-box kan paw kaba ong ba kam lap ia ka schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
|Bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
|To ngin shna hangne ia ka circuit schematics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| Leit sha ka panel ba sha kamon jong ka 'EESchema' window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| Bad sa click '''Place a component''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Mynta, click ha kaba suda (blank) jong ka 'EESchema' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Kine ki '''component selection''' window kin sa plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin buh ia u '''555 timer IC schematic''' ha ka EESchema window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Name''' field jong ka component selection window, thoh &amp;quot;555&amp;quot; bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni ia ka jubab ba ngi wad kum ka '''LM555N'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|Jied ia kane ka jubab ba mih bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
|Ka component’s schematic kan paw ha ka EESchema window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|Kan sa iateh bad u cursor jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Buh ia u component ha ka centre jong ka screen da kaba click shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Ban pynheh bad pynrit, ban iohi kham bha, pyndonkam da u scroll button jong u '''mouse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Buh ia u cursor ha ki component kaba phi kwah ban pyheh bad pynrit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
|Phi lah ruh ban pyndonkam ia u 'F1' bad 'F2' keys ban pynheh bad pynrit hajuh ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Phi lah ban iohi lane ban ym iohi ia ka 'VCC'' bad 'GND' kata kaba mut ka ground terminal jong ka '555 IC'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| Lada phim iohi ia ka, leit sha ka panel ba sha kadiang jong ka EESchema window,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| click ha u '''Show hidden pins''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin buh ia u resistor ha ka EESchema window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|Ia ka '''Place a component''' option lah dep ban jied lypa da ma ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|Te, sa shu click beit ha u EESchema bad phin iohi ia ki '''component selection''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Name''' field, thoh 'r' bad sa click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| Ka '''Resistor schematic'''kan ka paw ha u EESchema uban sa iateh bad u cusor jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
|Buh ia u resistor sha jan jong u EESchema da kaba click shisien.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
|Ngi donkam sa artylli ki resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ioh artylli ki resistors da kaba pyndonkam ia u '''Place a component''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
|Hynrei, namar ngi la da don lypa ia u resistor, to ngin peit kumno ban copy ia ki component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| Ban bud ia ki component, click na kamon jong ki cpmponent bad sa jied '''Copy Component'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|Ka copy jong ki component kan sa iateh bad u cursor jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
|Buh ia u resistor sha jan jong u EESchema da kaba click shisien.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
|Ia kane lah ban leh kham sted da kaba pyndonkam da u shotcut'c'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, buh ia u cursor ha ki component bad sa nion 'c'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Kumjuh biang kan sa iateh lang bad u cursor jong phi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
|Click shisien ban buh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|  Ka list jong ki shortcuts lah ban ioh da kaba nion '''Shift''' bad '''?''' (question mark) key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
|Kine ki long ki list jong ki keyboard shortcuts.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
|Khang ia kane ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
|Click ha u EESchema window ban plie ia ka '''component selection''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
|Nangta pat, ngi donkam artylli u capacitors, electrolytic bad ceramic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| Thoh &amp;quot;cp1&amp;quot; ban add electrolytic capacitor bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Thoh 'c' ban add ceramic capacitor bad click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
|Ngi donkam ruh ia ka  '''Light Emitting Diode''', ba ju tip kum ka 'LED'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10&lt;br /&gt;
|Ha ka component selection window, thoh: &amp;quot;led&amp;quot; bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi donkam ia ka bor lait kata kaba mut ka 'Vcc' bad ki '''Ground terminals'''.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| Ha ka panel ba sha kamon jong ka EESchema, click ia u '''Place a power port''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|Click shisien ha u  EESchema ban plie ia ki component selection window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''List All''' button bad phin iohi ia ka list jong bun jait ki power notations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
|Jied '''+5V''' (plus 5 volt) bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
|Buh ia ki component da kaba click shisien ha ka EESchema window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ban ioh ka ground terminal,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
|Jied '''ground''' from the list and click on '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
|To ngan jied da ki '''ground terminal'''...&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ruh ia u '''connector''' ban pyndait ia ka bor ding (power supply) ba na shabar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
|Click ha u EESchema ban pie ia ki component selection window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| Click ha ka '''List All''' button bad phin iohi ia ka list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|Jied '''conn''' option bad sa click '''OK'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|Tan shapoh bad jied  '''CONN_2''' na ka list bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| Artylli ki terminal connector kin sa paw. Kine kin sa iateh  bad u '''mouse pointer'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
|Click shisien ban buh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin buh ryhtih ia ki components da kaba pynkhih ia ki sha ka jaka kaba biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|Ngin pyndonkam da ki  shortcut key 'm' ban pynkynriah ia ki components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|Ban pynkhih ia u component, buh ia u  mouse-pointer ha u component, shu ong u 'resistor', bad sa nion 'm'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
| Ngin buh ia une u  resistor sha kamon jong ka '''IC 555''' da kaba click ha u  EESchema.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam da ki (keyboard) shortcut key 'r' ban pynshad ia u 'LED' bad pynbeit ia u da k aba pyn-ieng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin peit kumno ban pyniadait lane '''wire''' ia ki components kat kum ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| To ngin sdang ia ki jingpyniadaitjong ki components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Ha ka panel ba sha kamon jong ka EESchema, click ha u  '''Place a wire''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
|Mynta ngin pyndait ia artylli ki resistors.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
| Ngin pyndait ia u wire da kaba click ha uno uno u '''node'''s jong artylli ki resistors. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin pyndait ia u 7th pin jong ka '''IC 555''' sha u wire ba pyndait ia artylli ki resistor.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|Click ha u 7th pin jong ka '''IC 555''' bad nangta ha u  wire ba pyndait ia artylli ki resistors.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| Buh jingmut ba kane kan sa pynkylla hi kum ka lad kaba paw kum u node.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
|Nga lah dep lypa ban ipyndait ia u component bad saved ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Mynta ngan plie bad pyndonkam da ka schematic ba la dep shna lypa ban bate ia ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| Ngan leit sha ka '''File''' menu bad click '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
|Ka '''Confirmation''' window kan plie. Click '''Yes'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|Ngan jied da ka 'project1.sch' na ka jaka ba la buh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:18&lt;br /&gt;
| To ai ba ngan '''resize''' kane ka window kaba nyngkong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
|Bad nangta ngan sa click '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
|Ngan click '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
|Kane ka dei ka schematic ba la dep shna ha shuwa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah ban iohi kumno ban  ai jingbatai  ia ki component&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
|Ki jingbatai ba pynrung ha ki dur ne ki dak  ki ai ia ka jingithuh bapher ia man la ki component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
|Annotating kan kylliang ia ki dak jingkylli jong ki components da ki numbers kiba pher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50&lt;br /&gt;
|Hajrong jong ka panel jong ka EESchema, click ha ka '''“Annotate schematic”''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:58&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''Annotate Schematic''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:02&lt;br /&gt;
|Ha kane ka window, buh ia ka configuration kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:05&lt;br /&gt;
|  Click ha ka '''Annotation''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|Kane kan maham ia phi ba kan  annotate tang ia ki un-annotated components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:13&lt;br /&gt;
|Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Close''' button jong ka '''Annotate Schematic''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:20&lt;br /&gt;
|Da kynmaw ba ki dak jingkylli  ha ki components la dep bujli da ki unique numbers.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:30&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''File'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:37&lt;br /&gt;
| Bad jied da ka '''Save Whole Schematic Project''' ban save ia kane ka schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''File''' bad jied '''Quit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:48&lt;br /&gt;
| Kane kan khang ia ka EESchema window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:50&lt;br /&gt;
|Mynta, leit sha ka '''KiCad''' main window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:53&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''File''' bad jied '''Quit'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:56&lt;br /&gt;
| Kane ka pynkut ia ka jimthmu jong ka jinghikai ha kaban shna ia ka'''circuit schematic''' da ka KiCad.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:01&lt;br /&gt;
| To ngin batai kyllum ia kaei kaba ngi la nang ha kane ka jinghikai &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:07&lt;br /&gt;
|* Kumno ban pyndonkam ia ka EESchema ha ka KiCad ban shna circuit schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:11&lt;br /&gt;
|* Annotation jong ka circuit schematic. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:15&lt;br /&gt;
| Pyndep ia kine ki assignment harum-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:17&lt;br /&gt;
|Buh ia ki component 'Inductor' ha ka EESchema da kaba pyndonkam da ka component selection window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:24&lt;br /&gt;
|Pyniar ia ki shortcut keys 'a', 'x' and 'y'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:31&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:35&lt;br /&gt;
|Kan batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:37&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwith kaba biang, sa shu download bad peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:43&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:45&lt;br /&gt;
|* Ka ai ki jingai jinghikai (workshops) da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:48&lt;br /&gt;
|* Ka ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka onlain (online) test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:52&lt;br /&gt;
|Ban tip bniah, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
Contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:59&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:03&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:09&lt;br /&gt;
|Shibun ki jingtip kiba iadei bad kane ka jingthmu ka don ha ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:13&lt;br /&gt;
|spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:20&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jingthoh (script) la noh synniang da u George B. Warjri.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:25&lt;br /&gt;
|Nga dei u John na '''Meghalaya''', ngan pynkut noh. Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Electric-rule-checking-and-Netlist-generation/Khasi</id>
		<title>KiCad/C2/Electric-rule-checking-and-Netlist-generation/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Electric-rule-checking-and-Netlist-generation/Khasi"/>
				<updated>2016-12-30T10:43:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border = 1  |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Paralok baieid, |- | 00:03 | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Electric rule check...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Paralok baieid,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:03&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Electric rule check and Netlist generation in KiCad'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|Ban buh ia ki values jong ki component&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|Ban leh '''electric rule check''' bad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|Ban pynmih  '''netlist ''' ia ka '''schematic''' ba la dep shna.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndonkam da ka '''Ubuntu 12.04''' kum ka operating system  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|Bad da ka '''KiCad''' version: '''2011 hyphen 05 hyphen 25'” na ka bynta kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
| Khyndiat ka jingtip shaphang ka electronic circuit ka long kaba donkam ha kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam u hap ban tip ruh:* kumno ban design '''circuit schematic''' ha ka '''KiCad'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jinghikai kiba iadei, sngewbha leit sha ka: '''spoken hyphen tutorial.org'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka KiCad -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
|Leit hajrong sha kadiang duh jong ka Ubuntu desktop screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Click ha u icon ba nyngkong kaba mut '''Dash home'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
|Ha ka search bar , thoh &amp;quot;KiCad&amp;quot; bad  nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''KiCad main window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
|Click ha u '''EEschema''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| Ka '''Info''' dialog-box  ka paw kaba ong ba kam lap ia ka schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Bad Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Ngin jied ia ka file 'project1.sch' ba la dep shna lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
| Leit ha ka '''File''' menu bad sa click '''Open'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
|Jied 'project1.sch' na ka jaka ba la buh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Mynta ngin buh ia ka values jong ki components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| To ngin  buh ia ka value ha u 'R2' component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
|Buh ia u cursor halor u 'R', ba iadei bad u ''''R2' resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Click sha kamon bad jied '''Field Value'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka'''Edit Value Field''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|Thoh &amp;quot;1M&amp;quot; bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
|Kumba phi iohi, '1M' (i.e. 1 mega ohm) value lah buh ha u  '''resistor 'R2'.'''  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| Nga la dep ban buh ia ki values sha kiwei pat ki components ha kajuh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:29&lt;br /&gt;
|Nangta pat hap ban leh '''electric rules check''' ha kane ka circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Leit ha ka panel ba hajrong jong ka 'EEschema' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| Click ha u '''Perform electric rules check''' button&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Kane kan plie ia ka '''EEschema Erc''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|Click ha u'''Test Erc''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| Mynta ngi lah ban iohi artyli ki '''error'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|Artylli ki errors kiba ong ba ki '''terminal'''s kim don bor ding.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Close''' button.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Ha ka '''schematic''', ki '''error node'''s  la pynkdew da u khnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| To ngin pyndait ia u '''power Flag''' hangne. Te, nangta ka KiCad kan tip ba ngi la pyndait bor ding hangne. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
|Sha kamon jong ka panel, click ha u '''Place a power port''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Mynta, click ha ka 'EEschema' window ban plie ia ka '''component selection''' window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|  Click ha u '''List All''' button bad phin iohi ia ka list jong ka power notations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
|  Jied ia ka '''PWR_underscore FLAG''' bad sa click '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Ngin buh ia u  '''Power flag''' hajan jong ka ''''VCC' terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|Click ha u '''EEschema''' ban buh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|Ngi donkam artylli ki '''power flag'''s namar ba don artylli ki errors ba kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
|Buh ia u cursor ha ka ka power flag bad sa nioh ban 'c' copy ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
|  Buh ia u power flag hajan ka '''ground terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin pyndait ia ka power flag bad ki wires. Leit sha ka panel ba sha kamon bad click '''Place a wire''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
|Mynta, pyndait ia ka '''power flag''' sha ka '''VCC terminal'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, pyndait ia ka '''power flag''' sha ka '''ground terminal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|Mynta ngin pyniad ia ka '''Schematic ERC check''' sa shisien ban pyntikna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane, click ha u '''Perform electric rules check''' ba ha panel ba hajrong duh jong ka 'EEschema' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka'EEschema Erc' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Test Erc''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|Mynta ngi lah ban iohi ba ym don jingbakla shuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
|Sa click '''Close'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin peit kumno ban generate '''Netlist'''.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| '''Netlist''' ka ai jingtip shaphang ka list jong ki components bad '''node'''s  ba pyndaitlang ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|  Ngin peit ia ka jingpyndonkam jong ka netlist katba ngi dang iaid shakhmat ha kane ka jinghikai..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|Ban pynmih netlist, leit ha ka panel ba hajrong duh. Click ha u '''netlist generation''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''Netlist''' window.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|Kane ka window ka don ia u '''tab'''s  kaba ailad ia phi ban pynmih netlist ha kiba bunjait ki rukom..&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| Ia ka '''KiCad''' ngi pyndonkam da u '''Pcbnew''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|  Buh ia ka '''Default format''' option checked/ti bad click ha u '''Netlist'''  button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| Buh jingmut ba ka saves ia ka netlist file da ka kyrteng 'project1.net'&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|Buh jingmut ruh ba ka netlist ba la pynmih, ka file kan saved da ka '.net' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Save''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Peit ngan '''resize''' ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Save''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:06&lt;br /&gt;
| '''Netlist''' file ka don ki jingtip shaphang ki components, ha ka circuit, ba donkam ha ka'''printed circuit board''' design.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
|   Ngin peit ia ka jingpyndonkam jong ka '''netlist''' file ha kawei pat ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''File''' menu bad jied '''Save Whole Schematic Project''' ban save ia  ka schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''File''' menu bad jied '''Quit''' ban khang ia ka 'EEschema' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|Ha ka KiCad main window,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''File''' menu bad jied '''Quit'''. Kane kan khang ia ka '''KiCad main window'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi la tip kumno&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
|Ban buh ia ki values jong ki components&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
|Ban peit bad pynbeit ia ki '''error'''s ha ka circuit schematic&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
||* Ban pynmih ia ka '''netlist''' jong ka circuit. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
|   Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
|Kan batai kyllum shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwith kaba biang, phi lah ban shu download bad peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
|   Ka Spoken Tutorial project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|*Ka ai jinghikai (workshops) da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|*Ka ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka onlain (online) test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
|Ban tip bniah, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
|''''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
|Shibun ki jingtip halor kane ka jingthmu ka don ha ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
|spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jingthoh (script) la noh synniang da u George B. Warjri.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
|Nga dei u John from Meghalaya,  ngan pynkut noh. Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Mapping-components-in-KiCad/Khasi</id>
		<title>KiCad/C2/Mapping-components-in-KiCad/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Mapping-components-in-KiCad/Khasi"/>
				<updated>2016-12-30T10:34:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | Paralok baieid |- | 00:02 | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Mapping components bad...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Paralok baieid&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Mapping components bad ki footprints ha ka KiCad'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka spoken tutorial, ngin sa nang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
|Ban buh ia kito ki bynta kiba iadei bad ka '''footprint'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Khyndiat ka jingtip shaphang ka electronic circuit ka long kaba donkam naka bynta kane ka jinghikai &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam u dei ban tip ruh kumno ban disain '''circuit schematic''' ha ka '''KiCad'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
|Bad leh '''electric rule check''' bad '''netlist generation'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jinghikai ba kham iadei leit sha ka: http://spoken hyphen tutorial.org. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
| Ngi ia pyndonkam da ka '''Ubuntu 12.04''' kum ka operating system&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| bad ka '''KiCad 2011 hyphen 05 hyphen 25'” na ka bynta kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka KiCad -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
|Leit shalor na kyndong sha kadiang  jong ka Ubuntu desktop screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
|Click  ha u icon ba nyngkong kaba mut u '''Dash home'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka ban wad, thoh &amp;quot;KiCad&amp;quot; bad  nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
|Kane kan plie iaka '''KiCad main window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|Ban plie 'EEschema', leit sha ka panel hajrong bad sa klik ha ka '''EEschema''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
|Ka '''Info''' dialog-box (jingbatai) kan paw kaba ong ba kam lap ia ka schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
|Click  ha u '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Ngan pyndonkam da ka circuit schematic jong ka '''Astable multivibrator''' ba la dep shna lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:30&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, ngan leit sha ka '''File''' menu, bad click  '''Open'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|Ngan wanrah ia kane ka window sha ka jaka ba lah ban iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Jeid ia ka folder ba don ka file ba la save.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
| bad sa click '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka circuit schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|Ngan pynheh (zoom in) da kaba pyndonkam da u scroll  button jong u  '''mouse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Ngi la dep pynmih lypa ia ka “net list” na ka bynta kane ka circuit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:07&lt;br /&gt;
|To ngin ia peit ia ka rukom leh mapping ia kito ki bynta (components) kiba la pyndonkam ha ka schematic bad ki footprints.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| '''Footprint''' u dei u layout ba shisha jong kito ki bynta kiba la buh ha ka '''Printed Circuit Board'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Ban sdang leh mapping ia  ki bynta(components)-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|Leit sha ka panel ba hajrong jong ka 'EEschema' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Click ha u '''Run Cvpcb''' button.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Kane kan plie ia ka '''Cvpcb''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| Kan plie ruh ia ka dialog-box titled '''Component Library Error'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Sa click ha  u ''OK''' button ban khang iaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| Peit ba kan plie iaka'project1.net' file. Sngewbha kynmaw ba ngi la dep lypa ban pynmih ia ka file '''Netlist generation tutorial'''. &lt;br /&gt;
        &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Ia ka 'Cvpcb' window la phiah ha artylli ki panels.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Ka lynter (column) ba nyngkong sha kadiang jong ka panel ka pyni  ia ki number ba ia bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|Ka lynter (column) ba ar ka pyni ia ki '''reference id''' jong kito ki bynta (components) kiba pyndonkam ha ka schematic.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Ka lynter (column) ba lai ka pyni ia ka jingshongdor jong kito ki bynta ba iadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Ka panel ba sha kamon  ka pyni ia ki list jong ki '''footprints''' ba don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin ia buh ne pynrung noh ia kito ki bynta ryngkat ki kiba iadei ki footprints jong ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka list jong ki footprints ba don na ka bynta kito ki bynta ba la jied kata ka mut 'C1' ha ka bynta ka mon jong ka 'Cvpcb' window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit ia ka '''footprint''' kaba iadei bad ki bynta ba la jied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| Ha ka panel ba halor jong ka 'Cvpcb' window click ha ka '''View selected footprint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka footprint window ka ba pyni ia ki dur jong ka footprint ba la jeid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
|Ngi lah ruh ban iohi ia ki dur ba bun jait jong ka footprints da kaba click ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|Ngan khang noh ia ka footprint window mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kaba nyngkong 'C1', ngin ia jeid da ka footprint 'C1' na ka panel ba sha kamon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Ban ai ia ka 'C1' footprint ia ka bynta ba nyngkong, click arsein ha ka footprint.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
|Kumba phi iohi, ia ka  'C1' footprint la buh sha ka bynta kaba nyngkong ha ka list  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ia ka bynta kaba ar 'C2', ngin ia jeid ia ka footprint 'C1' da kaba click arsien ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ia ka bynta kaba bud 'D1', ngi jeid da ka '''LED hyphen 3MM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:50&lt;br /&gt;
|Ia u jingbyndait 'P1', ngin jeid da ka '''SIL hyphen 2''' na ka panel ba sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| Ngan tan shapoh ia ka panel ba sha kamon ban jeid ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
|Ia ka 'R1', ngi jeid 'R3'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|Ia ka 'R2', ngi jeid 'R3'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Ia ka'R3', ngi jeid'R3'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|Ia ka 'U1' kata ka dei  'LM555', ngi jeid '''DIP hyphen 8 underscore 300 underscore ELL''' kaba dei ka '''IC footprint''' kaba don phra pin.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin buh /save ia ka '''netlist''' da kaba click ia u '''Save netlist bad footprint files''' button u ba don ha jrong duh jong ka panel jong ka 'Cvpcb' window.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|  Kane kan plie '''Save Net and Component List''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
|Ngan pynrit  '''resize''' ia ka window ban iohi kham bha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Save''' ban save ia ka file. Kane kan save ia ka file bad kumjuh ruh kan khang ia ka 'Cvpcb' window da lade hi.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
|Mynta, ka netlist la pynthymmai da ka footprints information (lum jingtip jong ka footprints).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
|Hangne ka rukom leh mapping ia ki bynta ne components ka la dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|  Leit sha ka 'EEschema' window. Mynta khang ia kane ka window&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh khang iaka KiCad main window&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
|ban buh lane pynbeit ia ki componentbad ki footprints kiba iadei da kaba pyndonkam da ka 'Cvpcb' window.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
|Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwith kaba biang, sa shu download bad peit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
|*Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
|*Ka ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
|Ban tip bniah, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
Contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, ka sorkar India&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:29&lt;br /&gt;
| Khambun ki jingtip halor kane ka mission lah ban ioh na ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jingthoh (script) la noh synniang da u George B. Warjri&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|Nga dei u Rupak Rokade na '''IIT Bombay''', ngan pynkut noh. Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Designing-printed-circuit-board-in-KiCad/Khasi</id>
		<title>KiCad/C2/Designing-printed-circuit-board-in-KiCad/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/KiCad/C2/Designing-printed-circuit-board-in-KiCad/Khasi"/>
				<updated>2016-12-29T10:36:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;George 030390: Created page with &amp;quot;{| border = 1  |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |  Paralok baieid, |- | 00:02 |  Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Designing printed...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Paralok baieid,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
|  Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''spoken tutorial''' halor ka '''Designing printed circuit board da ka KiCad'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07'''&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
|Kumno ban design  '''printed circuit board''' ha ka '''KiCad'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:12&lt;br /&gt;
|Hangne ngi pyndonkam da ka '''Ubuntu 12.04''' kum ka operating system  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|Bad da ka '''KiCad''' version: '''2011 hyphen 05 hyphen 25'” na ka bynta kane ka jingbatai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|Khyndiat ka jingtip shaphang ka electronic circuit ka long kaba donkam ha kane ka jingbatai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam u hap ban tip ruh:* kumno ban design '''circuit schematic''' ha ka '''KiCad'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:35&lt;br /&gt;
|Ban leh '''electric rule check'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Ban leh '''netlist generation'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|Ban leh mapping ia ki components jong ka '''footprints'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki jinghikai kiba iadei, sngewbha leit sha ka:&lt;br /&gt;
http://spoken hyphen tutorial.org &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia ka KiCad -&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|Leit hajrong sha kadiang duh jong ka Ubuntu desktop screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Click ha u icon ba nyngkong kaba mut '''Dash home'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Ha ka search bar (jaka wad), thoh &amp;quot;KiCad&amp;quot; bad  nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''KiCad main window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|Ban plie ia ka 'EEschema', leit sha ka panel ba hajrong bad sa click ia u '''EEschema''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
|Ka '''Info''' dialog-box  kan paw kaba ong ba kam lap ia ka schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
|Sa Click  '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:28&lt;br /&gt;
|Hangne, ngan pyndonkam da ka circuit schematic jong ka '''Astable multivibrator''' ba la dep shna lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kane, ngan leit sha ka '''File''' menu, bad sa click '''Open'''.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
|Jeid ia ka folder ba don ka file ba lah dep saved.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
|Jied ia ka 'project1.sch' bad sa click '''Open'''.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
|Ngan '''resize'''  ia ka window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|Te, mynta ngan click  '''Open'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:06&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka circuit schematic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|Ngan pynheh (zoom in) da kaba pyndokam da u scroll button jong u  '''mouse'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep pynmih lypa ia ka “net list” na ka bynta kane ka circuit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:16&lt;br /&gt;
|bad ngi lah dep leh mapping ia ki components ryngkat bad ki footprints. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
|Nangne pat ngi hap ban shna ia ka '''printed circuit board''' layout.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|Ban sdang ia kane , click ia ka '''Run PCBnew''' button kaba don ha u panel hajrong jong ka 'EEschema' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka 'PCBnew' window.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|Ka '''info''' dialog-box kan paw kaba ong ba kam lap ia ka’project1.brd’.   &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
|Sa Click '''OK''' ban khang ia kane ka dialog-box.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|Mynta phi lah ban '''import''' ia ka '''footprints''' da kaba Click ia ka '''Read netlist''' button kaba don ha ka panel hajrong jong ka 'PCBnew' window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Hangne ka '''Netlist''' window kan plie. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|Buh ia ka default settings kumba ka long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Sa Click ia u '''Browse Netlist Files''' button.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''Select Netlist''' window.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
|Mynta ngan '''resize''' ia kane ka window khnang ban iohi bha. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:20&lt;br /&gt;
|Jied ia ka '''project1.net''' file na ka directory ba phi kwah bad sa click '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|Click ia u '''Read Current Netlist''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|Kane kan pyni jingmaham (warning) da kaba ong 'project1.cmp' khlem lap.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
|Click on '''OK'''.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|Mynta khang ia ka '''Netlist''' window da kaba click ia u '''Close''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ba baroh ki '''footprints''' la rah (imported) bad buh hajrong sha ka liang kadiang duh ha ka '''PCBnew''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Mynta ngi donkam ban buh ia baroh ki footprints hapdeng jong ka 'PCBnew' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, click ia ka '''Manual and Automatic move and place of modules''' button kaba don ha ka panel ba hajrong jong ka'PCBnew' window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08. &lt;br /&gt;
| Mynta, click sha kamon (right-click) shisien hapdeng jong ka 'PCBnew' window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Glob Move and Place'''. Nangta sa click ia ka '''Move All Modules'''.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|Kane kan plie ia ka '''Confirmation''' window. Sa click '''Yes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
|Ngan pynheh da u skroll button jong u '''mouse'''  ban iohi bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
|Phi lah lane ym lah iohi ia ki waiar balieh (white wires) kiba pyniasoh bad ki'''terminal'''s  jong ki footprints&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|Lada phim iohi ia ki, sa click '''Show or Hide board ratsnest''' button kaba don ha ka panel sha liang kadiang jong ka  PCBnew window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|Ia ki white wires la khot ruh kum ki '''airwires'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|Mynta ngin pynbeit ia ki modules khnang ba tang khyndiat tylli ki airwires kin cross  iwei ia iwei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
|Mynta,  sa click sha kamon ia ka  '''IC 555 footprint'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Footprint''' options  bad sa click '''Move'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ia ka footprint la teh lang bad u cursor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba kata ka bynta ka iaid katkum  ka grid kaba la pyni na shadien (background).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Mynta, sa click shisien ban buh ia kata ka bynta kat shaba sngew donkam. Ngan buh ia kata hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|Lah ban pynkylla ia ka grid spacing da kaba pyndonkam da ka'''Grid''' options drop-down menu kaba don ha ka panel ba hajrong jong ka 'PCBnew' window.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Ia mynta, ngin iaid beit da ka default value, kata ka dei ka '''Grid 1.270'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|Ban pyniaid ia ki components, phi lah ruh ban pyndonkam da u shortcut key 'M'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, ngan pyni ha phi kumno ban pyniaid (move) ia u '''capacitor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Kdew ia u korsor (cursor) ha u  capacitor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|Nion (press)  'M'. U  module un sa iateh bad u cursor. Phi lah ban pyniaid kat shaba phi donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
|Ban buh ia ki component click shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Ban pynshad (rotate) ia ki component  press 'R'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, peit ngan pynshad (rotate) ia u  '''resistor'''.  Buh ia u cursor ha u resistor  bad nion 'R'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, phi lah ban pynbeit ia baroh ki component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|Nga la dep ban pynbeit ia ki footprints khnang ban ioh duna ka jingiatyngkhuh hapdeng ki airwires. Phi lah ban iohi hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
|Mynta, ngi donkam ban pynkylla ia kine ki airwires sha kita ki '''track'''s ba shisha .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:46&lt;br /&gt;
|  Hapoh kane ka '''Layer''' tab sha kamon jong ka  'PCBnew' window, jied '''Back''' layer, lada khlem jied. Ka '''Back''' layer kan pyni da ka  rong jyrngam (green).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
|Ka layer ba la jied yn kdew da u khnamrit rong blue.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:06&lt;br /&gt;
|Ban shna tracks, jied '''Add tracks and vias''' button, kaba don ha ka panel ba  na kamon jong ka  'PCBnew' window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin click uwei na ki nodes jong u  'R1'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
|Nangta, ngin sa nion arsien ha u node jong u  'R2' ha kaba u wire donkam ban pyniadait lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ngin pyndait sa uwei u wire hapdeng u '''Resistor R3''' bad u  '''capacitor C1'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
|To ngin click uwei na ki nodes jong u 'R3'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|Click shisein ban pynkylla ia ka lynti jong u wire&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|Te ngin sa click arsien ia u  node jong u  'C1' ha kaba ia u wire donkam ban pyndait lang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|Ka track ba jyrngam (green) ba lah dep thaw ka kdew ia ka copper path kaba lah shna ha ka  '''printed circuit board'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59. &lt;br /&gt;
|Lah ruh ban pynkylla ia ka track width (kynian). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
|Ia kane lah ban leh da kaba click ia ka '''Design Rules''' menu option ha ka menu bar jong ka 'PCBnew' window. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
|Click ia ka '''Design Rules'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|'''Design Rules Editor''' kan plie ha kaba phi lah ban pynkylla ia ka track width.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
|Ngin pynkylla ia ka track width sha ka '''1.5'''. Ban leh ia kane , Click arsien ia ka value jong ka '''Track Width'''. Sa type &amp;quot;1.5&amp;quot; bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
|Ban shna ia ka '''track''', ngi lah ruh ban pyndonkam ia u  'X 'key jong ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|Peit ngan pyni ia phi kane. Buh ia u korsor halor jong uwei na ki nodes jong ka'''LED D1'''. Sa nion ia u dak 'X'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| Nangta, ngin click arsien halor u node jong u  'R3' ha kaba ia u wire donkam ban pyndait lang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|Phin iohi ba ka kynian (width) jong ka track ka sdang ban heh. Da kane ka lynti, phi lah ban pyndep ia ka design jong ka board.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
|Ngi la dep ban leh ia ka design na ka bynta kane ka board hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
|Peit ngan plie ia ka design board ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
|Ngi donkam ruh ban dro ia ka PCB edges (ki dong) ban pyndep ia kane ka design.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, ngi donkam ban jied ia ka  '''PCB Edges''' option na ka '''Layer''' tab sha ka liang kamon jong ka  'PCBnew' window. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
|Mynta, click ia ka '''Add graphic line or polygon''' button kaba don ha ka  panel  sha ka liang  kamon jong ka '''layout editor''' window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia shna ia ka rectangle (dur ba don sawliang) ha sawdong kane ka  '''Printed circuit Board'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
|Click hajrong sha ka liang ka diang jong ka layout.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u korsor beit beit (horizontally) sha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
|Click shisein ban pynphai ia ka lynti jong u line&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
|Pyniaid ia u korsor najrong shapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh, ngi lah ban pyndep ia ka rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:11&lt;br /&gt;
|Peit ngan pyndep ia kane ka rectangle.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
|Pynkut ia ka rectangle da kaba click arsein ia ka liang kadiang jong u mouse-button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin click ia ka  '''File''' menu bad sa click '''Save''' option. Sngwebha peit bha ba kane ka file dei ban save da ka extension '.brd'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
|Kane ka pyndep ia ka board layout na ka bynta ka Astable multivibrator circuit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:44&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la nang ban design'''printed circuit board''' ha ka'''KiCad''' da kaba pyndonkam da ka 'PCBnew'.   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50 &lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:54&lt;br /&gt;
| Kan batai kyllum shaphang ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:56&lt;br /&gt;
|Lada phim don ia ka bandwith kaba biang, sa shu download bad peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:00&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
|*Ka ju ai ki jingai jinghikai (workshops) da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
|*Ka ju ai certificates ruh ia kito kiba pass ia ka onlain (online) test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
|Ban tip bniah, sngewbha thoh sha ka:&lt;br /&gt;
contact at spoken hyphen tutorial dot org. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:19&lt;br /&gt;
|La kyrshan ia kane da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:25&lt;br /&gt;
|Shibun ki jingtip kiba iadei bad kane ka jingthmu ka don ha ka:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:29&lt;br /&gt;
|spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:35&lt;br /&gt;
|Ia kane ka jingthoh (script) la noh synniang da u Abhishek Pawar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:38&lt;br /&gt;
|Nga dei U George B. Warjri na '''IIT Bombay''', ngan pynkut noh. Khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>George 030390</name></author>	</entry>

	</feed>