<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Frankie.nongrum&amp;*</id>
		<title>Script | Spoken-Tutorial - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Frankie.nongrum&amp;*"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Special:Contributions/Frankie.nongrum"/>
		<updated>2026-04-09T14:54:29Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi"/>
				<updated>2017-04-04T12:22:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Ubuntu Linux Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngin sa pule shaphang ka&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux Desktop&amp;amp;nbsp;'''halor ka&amp;amp;nbsp;'''gnome&amp;amp;nbsp;'''environment&lt;br /&gt;
Katto katne ki application ha ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Desktop'''&lt;br /&gt;
Ban pynkylla ia ka theme jong ka desktop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS'''&amp;amp;nbsp;version&amp;amp;nbsp;'''14.04'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|Ha ki katto katne ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux''', ka '''desktop '''ka long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ki tab '''Applications, Places'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''System''' kiba hajrong na kyndong shaphang kadiang jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba thymmai jong ka '''Ubuntu Linux, '''ka dur jong ka '''desktop '''ka long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
|Phin sa iohi ia u '''launcher '''ha ka liang kadiang jong ka screen. Lada u '''launcher u long '''rieh kumba la pyni hangne, te phi lah ban pynpaw biang ia u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kata, pynkynriah ia u mouse sha kadiang duh jong ka screen. U '''launcher '''yn sa paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Pynkynriah ia u mouse shawei pat bad u '''launcher '''un shah buhrieh biang sa shisien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|Kumno ngi lah ban pynlong ia u '''launcher ba un paw beit'''? Click ha ka wheel icon ha kyndong kaba sha ka liang kamon duh jong ka '''desktop '''screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha '''System Settings'''&amp;amp;nbsp;bad nangta ha ka&amp;amp;nbsp;'''Appearance.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
|Ha ka&amp;amp;nbsp;'''Appearance''', click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Behavior'''&amp;amp;nbsp;tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|Hangne, pynkylla ia ka '''Auto-hide the Launcher'''&amp;amp;nbsp;sha ka '''OFF '''position. Mynta, u '''launcher '''un sa paw beit man ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Khang noh ia kane ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|Phin iohi, ki la don lypa katto katne ki icon ha u '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia u '''Dash home '''icon hajrong jong u '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|Ban plie ia u '''Dash home, '''click ha jong u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|Hajrong eh, phin iohi ia ka jaka '''search bar''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
|Mynta, kumno ngin wad ia ka application? Ka long kaba suk!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang ban wad ia ka '''Calculator'''&amp;amp;nbsp;application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Te, ha ka jaka '''search bar&amp;amp;nbsp;''', type&amp;amp;nbsp;'''C a l c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Peit hangne, baroh ar, ka '''LibreOffice Calc'''&amp;amp;nbsp;bad ka&amp;amp;nbsp;'''Calculator la pynmih.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Calculator&amp;amp;nbsp;'''icon. Ka '''Calculator&amp;amp;nbsp;'''application mynta ka plie ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
|Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu ngi hap ban click ha ka '''Applications -&amp;gt; Accessories -&amp;gt; Calculator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Ka''' Calculator '''ka iarap ban khein ia ka jingkhein jong ka arithmetic, scientific lane financial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang ia ki jingkhein kiba kham suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|Type&amp;amp;nbsp;'''5 asterix 8'''&amp;amp;nbsp;bad nion ia u '''equal to&amp;amp;nbsp;'''sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka ban nion ia u '''equal to'''&amp;amp;nbsp;sign, phi lah ruh ban nion ia u '''Enter&amp;amp;nbsp;'''key ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|Ia ka jubab la pyni ha ka '''Calculator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh ngi lah ban leh baroh ki jait jingkhein da kaba pyndonkam da ka '''Calculator '''application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Mynta khang ia kane ka '''Calculator '''da kaba click ia u close button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|To ngin peit sa kiwei pat ki application kiba donkam jong ka '''Ubuntu Linux OS'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kata, ngin leit biang sha u '''Dash home.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|Da kawei pat ka rukom ban plie ia u '''Dash home '''ka dei da kaba nion ia u '''Windows '''key ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|Nangta ha ka '''Search bar, '''type '''gedit. '''Ka '''Text Editor '''icon ka paw. Click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application&amp;gt;&amp;gt;Accessories&amp;gt;&amp;gt;gedit.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|Kaei kaba phi iohi mynta ha ka screen, ka dei ka '''gedit Text Editor '''window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
|To ngan type khyndiat ki dak hangne. Type '''&amp;quot;Hello World&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
|Ban save ia ka file, nion ia u '''Ctrl&amp;amp;nbsp;'''bad u&amp;amp;nbsp;'''S'''&amp;amp;nbsp;key ha kajuh ka por na ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Da kawei pat ka rukom, leit ha ka '''File''' bad nangta click ha u '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Mynta, ka dialog box kaba kyrteng “'''Save as”'''&amp;amp;nbsp;ka plie. Ka pan ia ka '''filename&amp;amp;nbsp;'''bad ka jaka hangno dei ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|To ngin type ia ka kyrteng kum '''&amp;quot;hello.txt&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|Bad na ka bynta ka jaka to ngin jied '''Desktop b'''ad click ha u '''Save '''button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia ka '''gedit '''window mynta bad sa check la ia ka file jong ngi la dep save ne em ha ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|Mynta ha ka '''Desktop '''phin sa iohi ia ka file '''&amp;quot;hello.txt&amp;quot;. '''Kane ka mut ia ka text file jong ngi la dep save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia kane ka file da kaba click arsien ha ka. Peit, ka text file jong ngi ka la plie ryngkat bad ka jingthoh kaba ngi lah dep type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|Ka internet ka don shibun ki jingtip halor ka '''gedit Text Editor. '''Ka don ruh ki spoken tutorial halor kane ka phang ha ka link kaba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia kane ka '''Text Editor '''bad to ngin peit ia kawei pat ka application, ka '''Terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha u '''Dash home&amp;amp;nbsp;'''da kaba nion ia u '''Windows'''&amp;amp;nbsp;key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Mynta type '''terminal '''ha ka jaka ka '''search bar'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Terminal '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application &amp;gt;&amp;gt; Accessories &amp;gt;&amp;gt; Terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|Ka '''terminal '''window ka plie ha ka screen. Kynmaw ba ki shortcut key ban plie ia ka '''terminal '''ki dei '''Ctrl+Alt+T.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|'''Terminal ki''' khot ia ka '''command line. '''Kane ka dei namarba phi lah ban command ia ka computer nangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|Ha ka jingshisha ka kham khlain ban ia ka '''GUI.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|To ngan phai biang sha ka '''Terminal '''window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin type ia i command iba suk ban sngewthuh ia ka '''terminal. '''Type ‘'''ls'''’ bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka list jong baroh ki file bad ki folder ha ka directory kaba ngi don mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
|Hangne ka pyni lut ia ki '''file''' bad ki '''folder '''na ka '''Home '''folder. Ngin sa peit kham shiphang ha kane ka jinghikai kaei ka '''Home '''folder kadei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|Ngin ym pynlut por shuh shaphang ka '''terminal''' mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Khang noh ia ka '''terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|La batai bniah bha shaphang ki '''terminal command '''ha ka '''Linux '''spoken tutorial series ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit sha kawei pat ka application, katta ka dei ka '''Firefox Web Browser.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Sa shisien nion ia u '''Windows'''&amp;amp;nbsp;key ha ka keyboard, ban plie ia u '''Dash home. '''Type '''Firefox '''ha ka '''search bar.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Firefox Web Browser '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim, ngi hap ban click ha ka '''Application -&amp;gt; Internet -&amp;gt; Firefox Web Browser.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|U '''Firefox Web Browser '''la pyndonkam''' '''ban plie ia ka world wide web. Mynta ngi lah ban iohi ba u '''Firefox browser u la plie.&amp;amp;nbsp;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha ka '''spoken-tutorial'''&amp;amp;nbsp;site. Na ka bynta kata, leit sha u address bar lane nion ia u '''F6 '''ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Mynta nga nion ia u '''F6 '''bad ngi la don ha u address bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|Nion ia u '''backspace '''ban pyndam ia kino kino ki text kiba paw ha u address bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin type '''&amp;quot;[http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org]&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|Katba ngi type, u '''Firefox '''u lah ban ai jingmut ia ki katto katne ki address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|Phi lah ban jied kawei na kine lane type ia ka address kaba pura bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|U '''Firefox '''yn sa pyniasoh sha ka website ba la jied ne type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial Homepage&amp;amp;nbsp;'''ka plie ha u browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia kane bad leit noh sha kawei pat ka application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|To ngin leit biang sha u '''Dash home '''bad type '''office '''ha ka '''search bar.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|Phin sa iohi bunjait ki '''LibreOffice '''component kum ka '''Calc, Impress, Writer '''bad ka '''Draw.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application &amp;gt;&amp;gt; Office.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Ki tutorial kiba kham bniah na ka bynta baroh kine ki component ki don ha ka '''Spoken Tutorial&amp;amp;nbsp;'''website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit bniah ia ka option '''Video'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|Leit ha u '''Dash home '''bad type '''video.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|Ha ka list kaba pyni, ngi don ia kawei ka application kaba donkam, ka '''Videos.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|Ia ka '''Videos la '''pyndonkam ban plié ne tem ia ki video lane ki jingrwai. Da ka default, ka plie tang ia ki '''open format '''video files.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application &amp;gt;&amp;gt; Sound &amp;amp; Video.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah ban iohi bunjait ki application bad hangne kadei ka application '''Movie Player. C'''lick ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia ka sample file na u pendrive jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|Mynta, nga phrung ia u pendrive ha ka '''usb slot '''ha ka machine jong nga. Ka pendrive folder ka la plie hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
|Lada kam plie hi, ngi lah ban plie ia ka na ka '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|Wad ia u pendrive icon sha trai jong u '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
|Lada ngi click ha u, un pyni ia ki file bad ki folder kiba don ha u pendrive.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
|Mynta ngan jied ia ka movie file ban plie kata ka dei ka '''big-buck-bunny.ogv'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
|Hangne ka dei ka file jong nga bad ngan double click ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|Kan plie ha ka V'''ideos da ka default.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|To ngin pynsangeh ne khang noh ia ka movie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''u pendrive un sa paw ha ka '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba thymmai, nion ia u '''Ctrl, Windows&amp;amp;nbsp;b'''ad&amp;amp;nbsp;'''D'''&amp;amp;nbsp;keys ban leit beit beit sha ka '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka Ubuntu, ki key ba donkam ban leit sha ka Desktop ki shait dei lehse '''Ctrl, Alt, D '''lane '''Windows '''keys bad '''D.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam u dei ban pynkhreh ban pyniaid ia kine ki jingkylla naka version sha ka version.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|To mynta ngin nion ia u '''Ctrl, Windows '''bad u '''D key '''ban leit sha '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin ia peit shuh shuh ia ki tiar kiba donkam ha kane ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka '''folder '''icon kaba don ha u '''launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|To ngin click ha ka. Ka '''Home '''folder ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux''', ngi hap ban click ha ka Places''' &amp;gt;&amp;gt; Home Folder.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
|Uwei pa uwei u nongpyndonkam u don la ka jong ka '''Home '''folder ha ka '''Ubuntu Linux'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ong ba ka '''Home '''folder ka dei ka ing jong ngi ha kaba ngi lah ban buh ia ki file bad ki folder jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|Lymda ngi ai jingbit, kiwei kim lah ban iohi ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
|Khambun ki jingtip halor ki file permissions ki don ha ka '''Linux '''spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang shadien. Ha ka '''Home''' folder jong ngi, ngi lah ban iohi ia kiwei ki folders, kum ki…&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
|'''Desktop, Documents, Downloads, '''bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Linux, '''baroh ki dei ki file. To ngin plie ia ka '''Desktop '''folder da kaba double click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah ban iohi ia kajuh ka '''&amp;quot;hello.txt&amp;quot;&amp;amp;nbsp;'''file kaba ngi la dep save na ka '''text editor'''. Te, kane ka folder bad ka '''Desktop '''ki dei ki juh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
|To ngan khang noh ia kane mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
|Phim ia ngiah ban iohi ia ka juh shi ka juh ka theme ha ka '''Desktop'''. To ngi pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|Leit sha u '''Dash Home '''bad type '''system settings''' ha ka jaka ka '''search bar '''. Nangta sa click haka '''system settings '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:24&lt;br /&gt;
|Ha kawei pat ka rukom, click ha ka wheel icon ba shalor kamon jong ka desktop screen. Click ha ka '''system settings '''nangta ha ka '''Appearance'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:35&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban leit ha ka '''System -&amp;gt;Preferences -&amp;gt;Appearance.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:42&lt;br /&gt;
|Ka '''Appearance '''window ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
|Hangne hapoh ka '''Theme '''tab, ngi don bun ki theme kiba la dep install lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:50&lt;br /&gt;
|Jied ia kine ki theme katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:54&lt;br /&gt;
|Hamar ba phi click halor jong ka, phi lah ban iohi ba ki jingkylla ki la long ha '''desktop jong phi'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:00&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi khambha ia ka da kaba nion '''Ctrl+Windows+D'''&amp;amp;nbsp;keys ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:08&lt;br /&gt;
|Tang kane na ka bynta kane ka jinghikai. To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la dep pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Desktop''',&lt;br /&gt;
* U&amp;amp;nbsp;'''launcher'''&amp;amp;nbsp;bad katto katne ki icons kiba ngi iohi ha u.&lt;br /&gt;
* katto katne ki applications kiba donkam kum ka&amp;amp;nbsp;'''Calculator, Text Editor, Terminal, Firefox Web Browser, Movie Player&amp;amp;nbsp;'''bad'''&amp;amp;nbsp;'''LibreOffice Suite components&lt;br /&gt;
* Ka&amp;amp;nbsp;'''Home'''&amp;amp;nbsp;folder bad ban pynkylla ia ka theme jong ka&amp;amp;nbsp;'''Desktop'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:36&lt;br /&gt;
|Ki video ha ki link kiba harum ki batai kyllum ia ka Spoken Tutorial Project. Sngewbha peit ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:42&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong ia ki workshop bad ai certificate ruh ia kiba pass ha ki online test. Na ka bynta ki jingtip bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:53&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India. Khambun ki jingtip halor kane ka mishon ki don ha ka link kaba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:04&lt;br /&gt;
|Ia ka script jong kane ka jinghikai la pynkylla da manga hi bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:12&lt;br /&gt;
|Nga dei I Frankie Nongrum, na Shillong. Khublei shibun&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi"/>
				<updated>2017-04-04T12:22:10Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka '''Ubuntu Linux Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial ngin sa pule shaphang ka&lt;br /&gt;
 '''Ubuntu Linux Desktop&amp;amp;nbsp;'''halor ka&amp;amp;nbsp;'''gnome&amp;amp;nbsp;'''environment&lt;br /&gt;
 Katto katne ki application ha ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Desktop'''&lt;br /&gt;
 Ban pynkylla ia ka theme jong ka desktop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux OS'''&amp;amp;nbsp;version&amp;amp;nbsp;'''14.04'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
|Ha ki katto katne ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux''', ka '''desktop '''ka long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ki tab '''Applications, Places'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''System''' kiba hajrong na kyndong shaphang kadiang jong ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba thymmai jong ka '''Ubuntu Linux, '''ka dur jong ka '''desktop '''ka long kumne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
|Phin sa iohi ia u '''launcher '''ha ka liang kadiang jong ka screen. Lada u '''launcher u long '''rieh kumba la pyni hangne, te phi lah ban pynpaw biang ia u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
|Ban leh ia kata, pynkynriah ia u mouse sha kadiang duh jong ka screen. U '''launcher '''yn sa paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
|Pynkynriah ia u mouse shawei pat bad u '''launcher '''un shah buhrieh biang sa shisien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:07&lt;br /&gt;
|Kumno ngi lah ban pynlong ia u '''launcher ba un paw beit'''? Click ha ka wheel icon ha kyndong kaba sha ka liang kamon duh jong ka '''desktop '''screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
|Mynta, click ha '''System Settings'''&amp;amp;nbsp;bad nangta ha ka&amp;amp;nbsp;'''Appearance.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
|Ha ka&amp;amp;nbsp;'''Appearance''', click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Behavior'''&amp;amp;nbsp;tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
|Hangne, pynkylla ia ka '''Auto-hide the Launcher'''&amp;amp;nbsp;sha ka '''OFF '''position. Mynta, u '''launcher '''un sa paw beit man ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
|Khang noh ia kane ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
|Phin iohi, ki la don lypa katto katne ki icon ha u '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia u '''Dash home '''icon hajrong jong u '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
|Ban plie ia u '''Dash home, '''click ha jong u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
|Hajrong eh, phin iohi ia ka jaka '''search bar''' .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
|Mynta, kumno ngin wad ia ka application? Ka long kaba suk!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang ban wad ia ka '''Calculator'''&amp;amp;nbsp;application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|Te, ha ka jaka '''search bar&amp;amp;nbsp;''', type&amp;amp;nbsp;'''C a l c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|Peit hangne, baroh ar, ka '''LibreOffice Calc'''&amp;amp;nbsp;bad ka&amp;amp;nbsp;'''Calculator la pynmih.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:11&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Calculator&amp;amp;nbsp;'''icon. Ka '''Calculator&amp;amp;nbsp;'''application mynta ka plie ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
|Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu ngi hap ban click ha ka '''Applications -&amp;gt; Accessories -&amp;gt; Calculator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
|Ka''' Calculator '''ka iarap ban khein ia ka jingkhein jong ka arithmetic, scientific lane financial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
|To ngin pyrshang ia ki jingkhein kiba kham suk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
|Type&amp;amp;nbsp;'''5 asterix 8'''&amp;amp;nbsp;bad nion ia u '''equal to&amp;amp;nbsp;'''sign.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka ban nion ia u '''equal to'''&amp;amp;nbsp;sign, phi lah ruh ban nion ia u '''Enter&amp;amp;nbsp;'''key ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
|Ia ka jubab la pyni ha ka '''Calculator.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
|Kumjuh ruh ngi lah ban leh baroh ki jait jingkhein da kaba pyndonkam da ka '''Calculator '''application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|Mynta khang ia kane ka '''Calculator '''da kaba click ia u close button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|To ngin peit sa kiwei pat ki application kiba donkam jong ka '''Ubuntu Linux OS'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kata, ngin leit biang sha u '''Dash home.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
|Da kawei pat ka rukom ban plie ia u '''Dash home '''ka dei da kaba nion ia u '''Windows '''key ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
|Nangta ha ka '''Search bar, '''type '''gedit. '''Ka '''Text Editor '''icon ka paw. Click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application&amp;gt;&amp;gt;Accessories&amp;gt;&amp;gt;gedit.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|Kaei kaba phi iohi mynta ha ka screen, ka dei ka '''gedit Text Editor '''window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
|To ngan type khyndiat ki dak hangne. Type '''&amp;quot;Hello World&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
|Ban save ia ka file, nion ia u '''Ctrl&amp;amp;nbsp;'''bad u&amp;amp;nbsp;'''S'''&amp;amp;nbsp;key ha kajuh ka por na ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
|Da kawei pat ka rukom, leit ha ka '''File''' bad nangta click ha u '''Save.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|Mynta, ka dialog box kaba kyrteng “'''Save as”'''&amp;amp;nbsp;ka plie. Ka pan ia ka '''filename&amp;amp;nbsp;'''bad ka jaka hangno dei ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
|To ngin type ia ka kyrteng kum '''&amp;quot;hello.txt&amp;quot;.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|Bad na ka bynta ka jaka to ngin jied '''Desktop b'''ad click ha u '''Save '''button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
|To ngin khang noh ia ka '''gedit '''window mynta bad sa check la ia ka file jong ngi la dep save ne em ha ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
|Mynta ha ka '''Desktop '''phin sa iohi ia ka file '''&amp;quot;hello.txt&amp;quot;. '''Kane ka mut ia ka text file jong ngi la dep save.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|To ngin plie ia kane ka file da kaba click arsien ha ka. Peit, ka text file jong ngi ka la plie ryngkat bad ka jingthoh kaba ngi lah dep type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|Ka internet ka don shibun ki jingtip halor ka '''gedit Text Editor. '''Ka don ruh ki spoken tutorial halor kane ka phang ha ka link kaba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia kane ka '''Text Editor '''bad to ngin peit ia kawei pat ka application, ka '''Terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha u '''Dash home&amp;amp;nbsp;'''da kaba nion ia u '''Windows'''&amp;amp;nbsp;key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|Mynta type '''terminal '''ha ka jaka ka '''search bar'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
|Click ha ka '''Terminal '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application &amp;gt;&amp;gt; Accessories &amp;gt;&amp;gt; Terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|Ka '''terminal '''window ka plie ha ka screen. Kynmaw ba ki shortcut key ban plie ia ka '''terminal '''ki dei '''Ctrl+Alt+T.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
|'''Terminal ki''' khot ia ka '''command line. '''Kane ka dei namarba phi lah ban command ia ka computer nangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|Ha ka jingshisha ka kham khlain ban ia ka '''GUI.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
|To ngan phai biang sha ka '''Terminal '''window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin type ia i command iba suk ban sngewthuh ia ka '''terminal. '''Type ‘'''ls'''’ bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi ia ka list jong baroh ki file bad ki folder ha ka directory kaba ngi don mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
|Hangne ka pyni lut ia ki '''file''' bad ki '''folder '''na ka '''Home '''folder. Ngin sa peit kham shiphang ha kane ka jinghikai kaei ka '''Home '''folder kadei. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
|Ngin ym pynlut por shuh shaphang ka '''terminal''' mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Khang noh ia ka '''terminal.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|La batai bniah bha shaphang ki '''terminal command '''ha ka '''Linux '''spoken tutorial series ha kane ka website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit sha kawei pat ka application, katta ka dei ka '''Firefox Web Browser.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
|Sa shisien nion ia u '''Windows'''&amp;amp;nbsp;key ha ka keyboard, ban plie ia u '''Dash home. '''Type '''Firefox '''ha ka '''search bar.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|Click ha u '''Firefox Web Browser '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim, ngi hap ban click ha ka '''Application -&amp;gt; Internet -&amp;gt; Firefox Web Browser.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
|U '''Firefox Web Browser '''la pyndonkam''' '''ban plie ia ka world wide web. Mynta ngi lah ban iohi ba u '''Firefox browser u la plie.&amp;amp;nbsp;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
|To ngin leit sha ka '''spoken-tutorial'''&amp;amp;nbsp;site. Na ka bynta kata, leit sha u address bar lane nion ia u '''F6 '''ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
|Mynta nga nion ia u '''F6 '''bad ngi la don ha u address bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|Nion ia u '''backspace '''ban pyndam ia kino kino ki text kiba paw ha u address bar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin type '''&amp;quot;[http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org]&amp;quot;'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|Katba ngi type, u '''Firefox '''u lah ban ai jingmut ia ki katto katne ki address.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
|Phi lah ban jied kawei na kine lane type ia ka address kaba pura bad nion '''Enter.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|U '''Firefox '''yn sa pyniasoh sha ka website ba la jied ne type.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
|Ka '''Spoken Tutorial Homepage&amp;amp;nbsp;'''ka plie ha u browser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
|To ngin khang ia kane bad leit noh sha kawei pat ka application.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|To ngin leit biang sha u '''Dash home '''bad type '''office '''ha ka '''search bar.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|Phin sa iohi bunjait ki '''LibreOffice '''component kum ka '''Calc, Impress, Writer '''bad ka '''Draw.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application &amp;gt;&amp;gt; Office.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
|Ki tutorial kiba kham bniah na ka bynta baroh kine ki component ki don ha ka '''Spoken Tutorial&amp;amp;nbsp;'''website.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin peit bniah ia ka option '''Video'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|Leit ha u '''Dash home '''bad type '''video.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|Ha ka list kaba pyni, ngi don ia kawei ka application kaba donkam, ka '''Videos.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
|Ia ka '''Videos la '''pyndonkam ban plié ne tem ia ki video lane ki jingrwai. Da ka default, ka plie tang ia ki '''open format '''video files.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban click ha ka '''Application &amp;gt;&amp;gt; Sound &amp;amp; Video.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah ban iohi bunjait ki application bad hangne kadei ka application '''Movie Player. C'''lick ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
|To ngan plie ia ka sample file na u pendrive jong nga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:39&lt;br /&gt;
|Mynta, nga phrung ia u pendrive ha ka '''usb slot '''ha ka machine jong nga. Ka pendrive folder ka la plie hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
|Lada kam plie hi, ngi lah ban plie ia ka na ka '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|Wad ia u pendrive icon sha trai jong u '''launcher.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
|Lada ngi click ha u, un pyni ia ki file bad ki folder kiba don ha u pendrive.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
|Mynta ngan jied ia ka movie file ban plie kata ka dei ka '''big-buck-bunny.ogv'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:10&lt;br /&gt;
|Hangne ka dei ka file jong nga bad ngan double click ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|Kan plie ha ka V'''ideos da ka default.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|To ngin pynsangeh ne khang noh ia ka movie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''u pendrive un sa paw ha ka '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:27&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba thymmai, nion ia u '''Ctrl, Windows&amp;amp;nbsp;b'''ad&amp;amp;nbsp;'''D'''&amp;amp;nbsp;keys ban leit beit beit sha ka '''Desktop.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka Ubuntu, ki key ba donkam ban leit sha ka Desktop ki shait dei lehse '''Ctrl, Alt, D '''lane '''Windows '''keys bad '''D.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam u dei ban pynkhreh ban pyniaid ia kine ki jingkylla naka version sha ka version.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
|To mynta ngin nion ia u '''Ctrl, Windows '''bad u '''D key '''ban leit sha '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin ia peit shuh shuh ia ki tiar kiba donkam ha kane ka '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
|Phin iohi ia ka '''folder '''icon kaba don ha u '''launcher'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
|To ngin click ha ka. Ka '''Home '''folder ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux''', ngi hap ban click ha ka Places''' &amp;gt;&amp;gt; Home Folder.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
|Uwei pa uwei u nongpyndonkam u don la ka jong ka '''Home '''folder ha ka '''Ubuntu Linux'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban ong ba ka '''Home '''folder ka dei ka ing jong ngi ha kaba ngi lah ban buh ia ki file bad ki folder jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|Lymda ngi ai jingbit, kiwei kim lah ban iohi ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:33&lt;br /&gt;
|Khambun ki jingtip halor ki file permissions ki don ha ka '''Linux '''spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
|To ngin phai biang shadien. Ha ka '''Home''' folder jong ngi, ngi lah ban iohi ia kiwei ki folders, kum ki…&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
|'''Desktop, Documents, Downloads, '''bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:50&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Linux, '''baroh ki dei ki file. To ngin plie ia ka '''Desktop '''folder da kaba double click ha ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
|Hangne ngi lah ban iohi ia kajuh ka '''&amp;quot;hello.txt&amp;quot;&amp;amp;nbsp;'''file kaba ngi la dep save na ka '''text editor'''. Te, kane ka folder bad ka '''Desktop '''ki dei ki juh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
|To ngan khang noh ia kane mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
|Phim ia ngiah ban iohi ia ka juh shi ka juh ka theme ha ka '''Desktop'''. To ngi pynkylla ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
|Leit sha u '''Dash Home '''bad type '''system settings''' ha ka jaka ka '''search bar '''. Nangta sa click haka '''system settings '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:24&lt;br /&gt;
|Ha kawei pat ka rukom, click ha ka wheel icon ba shalor kamon jong ka desktop screen. Click ha ka '''system settings '''nangta ha ka '''Appearance'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:35&lt;br /&gt;
|Ha ki version kiba rim jong ka '''Ubuntu Linux, '''ngi hap ban leit ha ka '''System -&amp;gt;Preferences -&amp;gt;Appearance.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:42&lt;br /&gt;
|Ka '''Appearance '''window ka plie.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
|Hangne hapoh ka '''Theme '''tab, ngi don bun ki theme kiba la dep install lypa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:50&lt;br /&gt;
|Jied ia kine ki theme katkum ka jingkwah jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:54&lt;br /&gt;
|Hamar ba phi click halor jong ka, phi lah ban iohi ba ki jingkylla ki la long ha '''desktop jong phi'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:00&lt;br /&gt;
|Phi lah ban iohi khambha ia ka da kaba nion '''Ctrl+Windows+D'''&amp;amp;nbsp;keys ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:08&lt;br /&gt;
|Tang kane na ka bynta kane ka jinghikai. To ngin batai kyllum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai ngi la dep pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Desktop''',&lt;br /&gt;
* U&amp;amp;nbsp;'''launcher'''&amp;amp;nbsp;bad katto katne ki icons kiba ngi iohi ha u.&lt;br /&gt;
* katto katne ki applications kiba donkam kum ka&amp;amp;nbsp;'''Calculator, Text Editor, Terminal, Firefox Web Browser, Movie Player&amp;amp;nbsp;'''bad'''&amp;amp;nbsp;'''LibreOffice Suite components&lt;br /&gt;
* Ka&amp;amp;nbsp;'''Home'''&amp;amp;nbsp;folder bad ban pynkylla ia ka theme jong ka&amp;amp;nbsp;'''Desktop'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:36&lt;br /&gt;
|Ki video ha ki link kiba harum ki batai kyllum ia ka Spoken Tutorial Project. Sngewbha peit ia ki.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:42&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial Project team ka pynlong ia ki workshop bad ai certificate ruh ia kiba pass ha ki online test. Na ka bynta ki jingtip bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:53&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial Project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India. Khambun ki jingtip halor kane ka mishon ki don ha ka link kaba harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:04&lt;br /&gt;
|Ia ka script jong kane ka jinghikai la pynkylla da manga hi bad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:12&lt;br /&gt;
|Nga dei I Frankie Nongrum, na Shillong. Khublei shibun&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi"/>
				<updated>2017-03-14T12:29:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:04&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngin sa nang kumno ban pyndonkam ia ka '''Ubuntu Software Center'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Ban download, install, update bad ban uninstall ia ki software ha ka Ubuntu Operating System.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Kaei ka '''Ubuntu Software Center'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Ka dei ka tiar kaba ailad ia phi ban pyniaid ia ki software ha ka '''Ubuntu OS'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam ia ka ha ka ban wad, download, install, update ne uninstall ia ka software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Ka Ubuntu Software Center ka ai ruh ia ki reviews bad ratings na ka bynta kawei pa kawei ka software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Ha kane rukom phi lah ban ioh ia ki jingtip shaphang ka software ha shwa ba phin pyndonkam ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| Ka buh ruh ia ki record jong ka software histori.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| Ha kane ka spoken-tutorial, ngi pyndonkam da ka Ubuntu Software Center ha ka '''Ubuntu version 11.10'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ban iaid shakhmat bad kane ka tutorial,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| Phi dei ban don ka jingpyniasoh bad ka internet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Phi donkam ban dei u '''System Administrator'''&amp;amp;nbsp;ne don ka&amp;amp;nbsp;'''Administrator rights'''&amp;amp;nbsp;ban install ia ka software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| Na ka Launcher, click ha ka '''Ubuntu Software Center'''&amp;amp;nbsp;icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Ka '''Ubuntu Software Center'''&amp;amp;nbsp;window ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| Ki'''All Software''',&amp;amp;nbsp;'''Installed'''&amp;amp;nbsp;bad '''History'''&amp;amp;nbsp;button kin paw hajrong shaphang kadiang jong ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Ka '''Search field'''&amp;amp;nbsp;kan paw ha ka dong kaba hajrong shaphang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:23&lt;br /&gt;
| Lah phiah ia ka '''Ubuntu Software Center'''&amp;amp;nbsp;ha ki ar-tylli ki panel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ka panel kaba sha kadiang ka pyni ia ka list jong ki software categories.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Ka panel kaba sha kamon ka pyni ia ka '''What’s New'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Top Rated'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;What’s New&amp;quot; panel ka pyni ia ka list jong ki software kiba dang shu pynmih thymmai. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| Ka &amp;quot;Top Rated&amp;quot; panel ka pyni ia ka list jong ki software kiba don ia ka user ratingba bun bad kiba ju shah download man ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| To ngin browse ia ki software da ki category.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| Na ka panel kaba sha kadiang, click ha ka '''internet.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| Ka list jong ki Internet software bad ki top rated software na ka category internet la pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba katto katne ki software ki don ka circle bad u tick mark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| Kane ka mut ba kine ki software ki dei kiba lah dep install ha ka computer jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| Ban peit shuh shuh ia ki software ha ka internet category, click ha '''All '''icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Baroh ki software kiba don na ka bynta ka category internet, kin don ha ka list ha ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban pynbeit ia ki software katkum ka kyrteng, katkum ka top rated ne katkum ki bathymmai shwa nyngkong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| To ngin click ha ka drop-down kaba don ha ka dong kaba hajrong shaphang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Na ka list, jied '''By Top Rated.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| Ka internet software la pynbeit katkum ka ratings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| Ban khmih ia ka list kaba pura jong ki software kiba lah dep install ha ka computer jong phi,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Click ia u '''Installed '''button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Ka software category kan sa paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Click ha u button laidong uba rit hakhmat jong ka '''Sound and Video.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Ka list jong ki software kiba lah dep install ha ka computer, na ka bynta ka Sound and Video, kan paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| To ngin click ha '''All Software '''na ka drop-down, sa jied '''Provided da ka Ubuntu.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| Baroh ki software ba la ai da Ubuntu ki paw ha ka list.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia install ia ka '''VLC media player.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| Ha ka Search box hajrong sha ka liang ka kamon jong ka window, type '''vlc'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| Ka VLC media player ka la paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| Mynta, click '''Install.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| Ka Authentication dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| Nangta sa type ia ka system password.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| Sa Click '''Authenticate.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Peit ha u '''progress bar'''kaba pyni ba ka ia ka VLC dang install mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| Ka jingshim ia ka por ban install ka shong ha ka jingbun bad jingheh ka size jong ka package ba dang install mynta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Ia ka jingiaid la kdew da u button hajrong.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| Phi lah plie kiwei pat ki application wat lada phi dang install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| Mar ia dep install ia ka VLC, phin iohi iwei I tick mark pyrshah ka VLC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| Ia ka '''Remove'''button phi lah ban iohi ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Lada phi kwah ban uninstall ia ka VLC, shu click ha u '''Remove'''button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| Kumjuh, phi lah ban wad bad install kiwei pat ki package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin peit ia ka '''History'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| Kane ka ailad ia ngi ban peit baroh ki jingpynkylla kaba ngi lah dep kaba kynthup ruh ia ka installation,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Updates bad ka jingweng ia ki software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Click ha '''History. '''Ka History dialog box ka paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| Phi lah ban peit ia ka history da ka '''All Changes, Installations, Updates''' bad''' Removals'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| Click ha '''All Changes'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Ka list jong baroh ki jingpynkylla ba la dep, kata kamut, installations, updates bad kijingweng kan pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban update ia ki software ba la dep install na ka por sha ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| Phi lah ban ioh shuh &amp;lt;nowiki&amp;gt;ia ki jingtip shaphang ka ‘Ubuntu’ bad ka 'Ubuntu Software Center' ha ka Ubuntu Website. &amp;lt;Pause&amp;gt;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Da kane ngi la poi sha ka bakut jong kane ka jinghikai halor ka Ubuntu Software Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| Ha kane ka tutorial ngi lah ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia ka 'Ubuntu Software Center'&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
| Ngi la ioh jinghikai ruh kumno ban download, install, update bad un-install ia ki software ha ka Ubuntu Operating System.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| Hangne ka assignment na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Download bad install ia ka '''Thunderbird '''da kaba pyndonkam da ka 'Ubuntu Software Center'&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video kaba don ha ka link harum:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Ka batai kyllum shaphang ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka internet kaba stet, phi lah ban download shwa bad sa peit pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ka Spoken Tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
| Ai certificate ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka jingtip kaba bniah, thoh sha [mailto:contact@spoken-tutorial.org contact@spoken-tutorial.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial Project ka dei shibynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17&lt;br /&gt;
| Lah ioh jingkyrshan na ka National Mission on Education lyngba kaICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ka jingtip kaba bniah halor kane ka Mission la kynthup ha:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| Spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| Ia Kane ka jinghikai la translate da I “ Frankie Nongrum”. Khublei na ka bynta ka jingiasnohktilang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi"/>
				<updated>2017-03-14T12:20:54Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor kumno ba ngin pyndonkam ia ka '''Synaptic package manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai ngin sa ioh jingtip kumno ban install ia ki application ha ka Ubuntu da kaba pyndonkam da ka '''Synaptic Package Manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu 10.04'''&amp;amp;nbsp;bad ka&amp;amp;nbsp;'''gnome environment desktop'''&amp;amp;nbsp;ban batai ia kane ka jinghikaiia kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
| Phi donkam ban don ia ka administrative rights ban ioh pyndonkam ia ka '''Synaptic package manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| Ka internet connection ruh ka dei ban trei kam bha. Te, nyngkong to ngin plie ia ka '''Synaptic package manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Na ka bynta kane leit sha ka '''System-&amp;gt;Administration'''&amp;amp;nbsp;bad nangta click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Synaptic Package manager.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Hangne ka authentication dialog box kan paw ban pan ia ka '''Password.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ngin type ia ka password bad sa nion ia u Enter key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Ha ka por ba ngi pyndonkam ia ka '''synaptic package manager'''&amp;amp;nbsp; ha sien kaba nyngkong, ka introduction dialogue box kan paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| Kane ka dialogue box ka don ki jingbatai halor kumno ban pyndonkam ia ka '''synaptic package manager'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Mynta ngin configure shwa ia ka '''Proxy''' bad ka''' Repository '''ha''' synaptic package manager'''&amp;amp;nbsp;na ka bynta ban install ia ki application ne ki package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, ngi hap ban pynkylla shwa sha ka '''synaptic package manager'''&amp;amp;nbsp;window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Leit sha ka '''Setting '''bad sa click '''Preferences.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:44&lt;br /&gt;
| Don bun ki tab ha ka '''Preference '''Window kiba paw ha ka screen. Click ha ka '''Network '''ban configure ia ki proxy setting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| Don artylli ki option hapoh ka Proxy Server - '''Direct Connection'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''Manual Proxy'''&amp;amp;nbsp;'''Connection. '''Nga pyndonkam da ka '''Manual Proxy Configuration '''kumba''' '''pyni hangne. Phi lah ban jied ia ka option kaba phi kwah bad click ha u '''Authentication'''&amp;amp;nbsp;button. '''HTTP Authentication '''window''' '''kan paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Sngewbha sa pynrung ia ka '''Username'''&amp;amp;nbsp;bad ka&amp;amp;nbsp;'''Password'''&amp;amp;nbsp;lada donkam bad sa click ha u '''OK. '''Mynta sa click ha u “'''Apply'''”''' '''ban''' '''buh ia ka jingpynkylla. Click ha u '''OK '''ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Sa shisien leit biang ha ka '''setting '''bad click ha ka '''Repositories'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| Ka''' Software Sources'''&amp;amp;nbsp;window kan sa paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Don bun ki jaka ba phi lah ban download ia ka Ubuntu software. Click ha u '''Download '''na ka drop down menu bad sa nion sah ia u mouse button ban iohi ia ka list jong ka repositories.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05&lt;br /&gt;
| '''Other..'''&amp;amp;nbsp;ka pyni ia ka list jong ki server ba don ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Click ha u '''Cancel '''ban khang ia kane ka window. Nga pyndonkam da ka '''Server for India'''&amp;amp;nbsp; kumba la pyni hangne. Click ha u '''Close '''ban khang noh ia ka '''Software Sources'''&amp;amp;nbsp;window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:26&lt;br /&gt;
| Ban ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia kane, mynta ngan sa install ia ka '''vlc player '''kum ka nuksa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Lada phi dang shu pyndonkam nyngkong eh ia ka synaptic package manager, phi donkam ban reload ia ki package. Ban leh ia kane, click ha '''Reload '''button jong u Toolbar. Kane ka lah ban shim por khyndiat ki sekon. Hangne ngi iohi ba ki package ki dang shah transfer lyngba ka internet bad shah update ruh ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
| Lada ka process jong ka reload ka la dep, to ngin leit sha ka quick search box uba don ha u tool bar bad type '''vlc.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| Hangne ngin iohi baroh ki '''vlc package.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Ban jied ia ka '''vlc package''', sngewbha click ha ka checkbox bad jied ia ka option '''Mark for installation '''na ka menu bar kaba paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Ka dialog box kaba pyni baroh ki list jong ka repository packages kaka paw&lt;br /&gt;
 paw. Click ha u '''Mark '''button ban mark baroh ki dependencies package.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Leit ha u tool bar bad click ha u '''Apply''' button&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| Ka summary window ka ka paw&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
paw kaba pyni ia ki jingtip kiba bniah jong ka package kaba ngi mut ban install. Click ha u '''Apply '''button ban sdang ia ka installation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Ka process jong ka installation ka shim por katkum ki jingbun bad ki size jong ki package kiba ngin sa installkiba ngin sa install. Kumba hashuwa, kane kan kham shim por &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
.Kumba hashuwa, kane kan kham shimpor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| Ka '''Downloading Package File'''&amp;amp;nbsp;window kan sa khang hi mar ia dep ka installation. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Mynta ngin iohi ki jingkylla ki dang treikam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ka '''vlc '''la dep install mynta. Khang noh ia ka “Synaptic Package Manager” window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia peit ba lada ia ka '''vlc player '''la dep install.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| Ban leh ia kane, to ngin leit ha Applications-&amp;gt;Sound &amp;amp; Video. Hangne ngi iohi ba ka '''vlc player''' ka lahla&lt;br /&gt;
 don ha ka list. Kane ka mut ba ia ka ‘vlc’ la dep install ha ka rukom kaba dei. Kumjuh, ngi lah ban install ia kiwei pat ki application da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
| To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To ngin ia batai kyllum ha kane ka jinghikai, ngi la nang :kumno ban pynshna ia ki Proxy bad Repository ha ka Synaptic Package Manager. Kumno ban install ia ki application ne ki package da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project, la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT. Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah bud ia ka link: [http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| I a kane ka script la translate da i Frankie Nongrum bad nga dei na Shillong signing off. Khublei shibun ia baroh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi"/>
				<updated>2017-02-07T17:00:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: Created page with &amp;quot;Linux/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi-timed ----  Time	Narration ----  00:00	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka Ubuntu Software Center. ----  00:04	Ha...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Linux/C2/Ubuntu-Software-Center/Khasi-timed&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Time	Narration&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:00	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka Ubuntu Software Center.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:04	Ha kane ka tutorial, ngin sa ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia ka Ubuntu Software Center.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:09	Ban download, install, update bad ban uninstall ia ki software ha ka Ubuntu Operating System.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:16	Kaei ka Ubuntu Software Center?&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:18	Ka dei ka tiar kaba ailad ia phi ban pyniaid ia ki software ha ka Ubuntu OS.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:23	Phi lah ban pyndonkam ia ka ha ka ban wad, download, install, update ne uninstall ia ka software.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:30	Ka Ubuntu Software Center ka ai ruh ia ki reviews bad ratings na ka bynta kawei pa kawei ka software.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:36	Ha kane rukom phi lah ban ioh ia ki jingtip shaphang ka software ha shwa ba phin pyndonkam ia ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:41	Ka buh ruh ia ki record jong ka software histori.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:45	Ha kane ka spoken-tutorial, ngi pyndonkam da ka Ubuntu Software Center halor ka Ubuntu version 11.10.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:52	Ban iaid shakhmat bad kane ka tutorial,&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:54	Phi dei ban don ka jingpyniasoh bad ka internet.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:56	Phi donkam ban dei u System Administrator ne don ka Administrator rights ban install ia ka software.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:04	Na ka Launcher, click ha ka Ubuntu Software Center icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:08	Ka Ubuntu Software Center window kan sa paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:12	U  All Software, Installed bad u History button kin paw hajrong shaphang kadiang jong ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:19	Ka Search field kan paw ha ka dong kaba hajrong shaphang kamon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:23	Lah phiah ia ka Ubuntu Software Center ha ki ar-tylli ki panel.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:28	Ka panel kaba sha kadiang ka pyni ia ka list jong ki software categories.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:33	Ka panel kaba sha kadiang ka pyni ia ka What’s New bad Top Rated.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:38	Ka &amp;quot;What’s New&amp;quot; panel ka pyni ia ka list jong ki software kiba dang shu pynmih thymmai.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
01:42	Ka &amp;quot;Top Rated&amp;quot; panel ka pyni ia ka list jong ki software kiba don ia ka high user rating bad kiba ju shah download man ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:51	To ngin browse ia ki software da ki category.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:55	Na ka panel kaba sha kadiang, click ha ka internet.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:58	Ka list jong ki Internet software bad ki top rated software na ka category internet kan sa pyni.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:05	Phin iohi ba katto katne ki software ki don ka circle bad u tick mark.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:10	Kane ka mut ba kine ki software ki dei kiba lah dep install ha ka computer jong phi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:15	Ban peit shuh shuh ia ki software ha ka internet category, click ha All icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:21	Baroh ki software kiba don na ka bynta ka category internet, kin don ha ka list ha ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:26	Phi lah ruh ban pynbeit ia ki software katkum ka kyrteng, katkum ka top rated ne katkum ki bathymmai shwa nyngkong.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:32	To ngin click ha ka drop-down kaba don ha ka dong kaba hajrong shaphang kamon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:36	Na ka list, jied By Top Rated.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:40	Ka internet software la pynbeit katkum ka ratings.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:45	Ban khmih ia ka list kaba pura jong ki software kiba lah dep install ha ka computer jong phi,&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:50	Click ia u Installed button.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:53	Ka software category kan sa paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:56	Click ha u button laidong uba rit hakhmat jong ka Sound and Video.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:02	Ka list jong ki software kiba lah dep install ha ka computer, na ka bynta ka Sound and Video, kan paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:08	To ngin click ha All Software na ka drop-down, sa jied Provided da ka Ubuntu.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:14	Baroh ki software ba la ai da Ubuntu ki paw ha ka list.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:19	Mynta, to ngin ia install ia ka VLC media player.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:24	Type vlc ha ka Search box kaba hajrong sha ka liang ka kamon jong ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:29	Ka VLC media player kan sa paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:33	Mynta, click  Install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:35	Ka Authentication dialog box kan sa paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:38	Nangta sa type ia ka system password.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:42	Sa Click Authenticate.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:44	Peit ha u progress bar kaba pyni ba ia ka VLC dang install mynta.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:50	Ka jingshim ia ka por ban install ka shong katkum jingheh ka size jong ka package ba dang install mynta.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:57	Ia ka progress lah kdew da u button hajrong.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:02	Phi lah ban plie kiwei pat ki application wat lada phi dang install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:07	Mar ia dep install ia ka VLC, phin iohi iwei I tick mark pyrshah ka VLC.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:13	Ia ka Remove button phi lah ban iohi ha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:17	Lada phi kwah ban uninstall ia ka VLC, shu click ha u Remove button.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:23	Kumjuh, phi lah ban wad bad install kiwei pat ki package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:29	Mynta, ngin pyshang peit ia ka History&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:31	Kane ka ailad ia ngi ban iohi baroh ki jingpynkylla kaba ngi lah dep kaba kynthup ruh ia ka installation,&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:37	Updates bad ka jingweng noh ia ki software.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:40	Click ha History. Ka History dialog box kan paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:45	Phi lah ban peit ia ka history da ka All Changes, Installations, Updates bad Removals&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:51	Click ha All Changes.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:53	Ka list jong baroh ki jingpynkylla ba lah dep, kata kamut, installations, updates bad removals kan pyni.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:01	Phi lah ruh ban update ia ki software ba la dep install na ka por sha ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:07	Phi lah ban ioh shuh  ia ki jingtip shaphang ka ‘Ubuntu’ bad ka 'Ubuntu Software Center' ha ka Ubuntu Website. &amp;lt;Pause&amp;gt;&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:17	Da kane ngi la poi sha ka bakut jong kane ka tutorial halor ka Ubuntu Software Center.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:21	Ha kane ka tutorial ngi lah ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia ka 'Ubuntu Software Center'&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:26	Ngi la ioh jinghikai ruh kumno ban download, install, update bad un-install ia ki software ha ka Ubuntu Operating System.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:36	Hangne ka assignment na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:39	Download bad install ia ka Thunderbird da kaba pyndonkam da ka 'Ubuntu Software Center'&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:46	Peit ia ka video kaba don ha ka link kaba hapoh:&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:49	Ka batai kyllum shaphang ka Spoken Tutorial Project.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:52	Lada phim don ka internet kaba stet, phi lah ban download shwa bad sa peit pat.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:57	Ka Spoken Tutorial Project Team:&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:59	Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ka Spoken Tutorial.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:02	Ka ai certificate ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:06	Na ka bynta ka jingtip kaba bniah, thoh sha contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:12	Spoken Tutorial Project ka dei shibynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:17	Lah ioh jingkyrshan na ka National Mission on Education lyngba ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:24	Na ka bynta ka jingtip kaba bniah halor kane ka Mission la kynthup ha:&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:28	Spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:35	Ia Kane ka tutorial lah noh synniang da ka DesiCrew Solutions Pvt. Ltd.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nga dei I Frankie Nongrum na Shillong, Meghalaya.  Khublei shibun&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Ubuntu-Desktop-14.04/Khasi"/>
				<updated>2017-02-07T16:53:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: Created page with &amp;quot;Linux/C2/Ubuntu-Desktop/Khasi-timed ----  Time	Narration ----  00:01	Nga pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka Ubuntu Linux Desktop. ----  00:06	Ha kane ka tu...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Linux/C2/Ubuntu-Desktop/Khasi-timed&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Time	Narration&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:01	Nga pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka Ubuntu Linux Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:06	Ha kane ka tutorial ngin sa nang shaphang ka&lt;br /&gt;
	Ubuntu Linux Desktop halor ka gnome environment&lt;br /&gt;
	Katto katne ki application hapoh ka Ubuntu Desktop&lt;br /&gt;
	Ban pynkylla ia ka theme jong ka desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:18	Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka Ubuntu Linux OS version 14.04&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:25	Ha ki katto katne ki version kiba rim jong ka Ubuntu Linux, ka dur jong ka desktop ka long kumne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:32	Phi lah ban iohi ia ki Applications, Places bad System tab ha ka dong kaba hajrong shaphang kadiang jong ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:40	Ha ka version kaba thymmai jong ka Ubuntu Linux, ka dur jong ka desktop ka long kumne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:46	Phin sa iohi ia u launcher shaphang kadiang jong ka screen. Lada ia u launcher lah buhrieh kumba lah pyni hangne, phi lah ban pynpaw biang ia u kumba lah pyni hangne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:55	Ban leh ia kata, tan ia u mouse sha kadiang duh jong ka screen. U launcher yn sa paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:02	Tan ia u mouse shawei pat bad u launcher yn sa buhrieh biang.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:07	Kumno ngi lah ban pynpaw ia u launcher man ka por? Click ha ka wheel icon ha ka dong kaba sha ka liang kamon duh jong ka desktop screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:16	Mynta, click ha System Settings bad nangta ha ka Appearance.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:22	Ha ka Appearance, click ha Behavior tab.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:26	Hangne, sa pynkylla ia ka Auto-hide the Launcher sha ka OFF position. Mynta, u launcher yn sa paw beit man ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:35	Sa khang noh ia kane ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:37	Peit, phin lap ba lah dep don lypa ki icon ha u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:41	Phin iohi ia u Dash home icon hajrong jong u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:45	Ban plie ia u Dash home, click halor jong u.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:48	Hajrong eh, phin iohi ia ka search bar field.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:52	Mynta, kumno ngin wad ia ka application? Ka long kaba suk!&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:58	To ngin pyrshang ban wad ia ka Calculator application.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:02	Te, ha ka search bar field, sa type C a l c.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:06	Peit hangne, phin sa iohi ia ka LibreOffice Calc bad ka Calculator.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:11	Click ha ka Calculator icon. Ka Calculator application kan sa plie ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:19	Ha ka version kaba rim ngi hap ban click ha Applications -&amp;gt; Accessories -&amp;gt; Calculator.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:27	Ka Calculator ka iarap ban khein ia ka jingkhein jong ka arithmetic, scientific lane financial.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:33	To ngin pyrshang ia ki jingkhein kiba kham suk.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:37	Type 5 asterix 8 bad nion ia u equal to sign.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:42	Ha ka jaka ban nion ia u equal to sign, phi lah ruh ban nion ia u Enter key na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:48	Phin sa iohi ia ka jubab ha ka Calculator.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:50	Ngi lah ban leh baroh ki jait jingkhein da kaba pyndonkam ia ka Calculator application.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:58	Mynta phi lah ban khang ia ka Calculator da kaba click ia u close button.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:03	To ngin peit sa kiwei pat ki application kiba donkam jong ka Ubuntu Linux OS.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:08	Na ka bynta kata, ngin leit biang sha u Dash home.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:12	Da kawei pat ka rukom ban plie ia u Dash home ka dei da kaba nion ia u Windows key na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:18	Nangta ha ka Search bar, type gedit. Ka Text Editor icon kan paw. Sa click halor jong ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:25	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha ka Application&amp;gt;&amp;gt;Accessories&amp;gt;&amp;gt;gedit.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:33	Kaei kaba phi iohi mynta ha ka screen, ka dei ka gedit Text Editor window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:38	To ngin type khyndiat ki text hangne. Type &amp;quot;Hello World&amp;quot;.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:43	Ban save ia ka file, nion ia u Ctrl bad u S key ha kajuh ka por na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:49	Da kawei pat ka rukom, leit ha ka File bad click ha u Save.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:54	Mynta, ka dialog box kaba kyrteng “Save as” kan plie. Kan sa pan ia ka filename bad ka jaka hangno ban save.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:03	To ngin type ia ka kyrteng kum &amp;quot;hello.txt&amp;quot;.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:09	Na ka bynta ka jaka ngin jied Desktop and click ha u Save button.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:14	To ngin khang noh ia ka gedit window bad sa check lada ia ka file la dep save ne em ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:22	Mynta ha ka Desktop phin sa iohi ia ka file &amp;quot;hello.txt&amp;quot;. Kane ka mut ka text file jong ngi lah dep save&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:30	To ngin plie ia kane ka file da kaba double click halor jong ka. Ka file kan sa plie ryngkat bad ka jingthoh kaba ngi lah dep type.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:39	Ka internet ka don bun jait ki jingtip halor ka gedit Text Editor. Ka don ruh ka spoken tutorial halor kane ka phang ha ki link kiba hapoh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:49	To ngin khang noh ia kane ka Text Editor bad ngin peit noh sa ia kawei pat ka application kaba kyrteng ka Terminal.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:55	To ngin leit sha u Dash home da kaba nion ia u Windows key.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:59	Mynta sa type terminal hapoh ka search bar field.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:03	Click ha u Terminal icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:06	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha Application &amp;gt;&amp;gt; Accessories &amp;gt;&amp;gt; Terminal.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:13	Ka terminal window kan plie ha ka screen. U shortcut key ban plie ia ka terminal ka dei Ctrl+Alt+T.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:22	Terminal u dei u command line. Namarba ngi lah ban command ia ka computer nangne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:29	Ha ka jingshisha ka kham bha ban ia ka GUI.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:33	To ngin phai biang sha ka Terminal window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:35	To ngin pyrshang ban type I command iba suk ban sngewthuh shaphang ka terminal. Type ‘ls’ bad nion Enter.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:44	Phi lah ban iohi ia ka list jong baroh ki files and folder ha ka current directory.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:49	Hangne ka pyni lut ia ki file bad ki folder na ka Home folder. Ngin sa peit shaphang ka Home folder sa kham katto katne por. &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:59	Ngin ym pynlut shuh ka por shaphang ka terminal mynta.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:02	Khang noh ia ka terminal.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:05	Lah batai bniah bha shaphang ka terminal hapoh ka Linux spoken tutorial series ha kane ka website.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:12	Mynta ngin peit sa ia kawei pat ka application, katta ka mut ka Firefox Web Browser.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:17	Sa shisien nion biangz &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
ia u Windows key na ka keyboard, ban plie ia u Dash home. Type Firefox hapoh ka search bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:25	Click ha u Firefox Web Browser icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:29	Ha ka version kaba rim, ngi hap ban click ha ka Application -&amp;gt; Internet -&amp;gt; Firefox Web Browser.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:35	Ngi pyndonkam da u Firefox Web Browser ban plie ia ka world wide web. Mynta ngi iohi ba lah plie ia u Firefox browser. &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:45	To ngin leit sha ka spoken-tutorial site. Na ka bynta kane, leit ha u address bar lane nion ia u F6 na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:52	Mynta nga nion ia u F6 bad ngi poi ha u address bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:58	Nion ia u backspace ban pyndam ia kino kino ki text kiba paw ha u address bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:03	Mynta ngin type &amp;quot;http://spoken-tutorial.org&amp;quot;.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:13	Katba ngi dang type, u Firefox u lah ban batai lypa ia ki katto katne ki address.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:18	Phi lah ban jied kawei na kine lane type ia ka address kaba pura bad sa nion ia u Enter.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:24	U Firefox yn sa pyniasoh bad ka website ba la jied ne type.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:27	Ka Spoken Tutorial Homepage kan sa plie  ha u browser.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:31	To ngin khang noh bad ngin peit noh sa ia kawei pat ka application.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:35	To ngin leit biang sha u Dash home bad type office ha ka search bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:41	Phin sa iohi bun ki LibreOffice component kum ka Calc, Impress, Writer bad ka Draw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:48	Ha version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha Application &amp;gt;&amp;gt; Office.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:55	Ki tutorial kiba kham bniah na ka bynta baroh kine ki component la kynthup ha ka Spoken Tutorial website.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:01	Mynta ngin wad bniah ha ka Video option&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:04	Leit ha u Dash home bad type video.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:07	Ha ka list kaba pyni, ngi ioh ia kawei ka application kaba donkam, kata ka dei ka Videos.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:13	ia ka Videos ngi pyndonkam ban plie is ki video lane jingrwai. Ban plie tang ia ki open format video files ka dei kaba la dep jied lypa da ka computer.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:22	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha ka Application &amp;gt;&amp;gt; Sound &amp;amp; Video.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:28	Hangne ngi iohi bun ki application bad hangne ka application Movie Player. Sa click ha ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:36	To ngin plie ia ka sample file na u pendrive jong nga.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
08:39	Mynta, nga phrung ia u pendrive ha ka usb slot ha ka machine jong nga. Ka pendrive folder kan sa plie hi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:48	Lada kam plie hi, ngi lah ban plie pat na launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:54	Wad ia u pendrive icon hapoh jong u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:58	Lada ngi click halor jong u, kan sa pyni ia ki file bad ki folder kiba don ha u pendrive.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:04	Mynta ngan jied ia ka movie file ban plie kaba kyrteng ka big-buck-bunny.ogv.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:10	Hangne ka file jong nga bad ngan double click ia ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:14	Kan plie ha ka Videos.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:18	To ngin khang noh ia ka movie.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:22	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, u pendrive u paw ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:27	Ha ka version kaba thymmai, nion ia u Ctrl, Windows and D keys ban leit sha Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:35	Ban leit sha Desktop ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu, ngi lah ban pyndonkam da u Ctrl, Alt, D lane Windows keys bad D.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:45	U nongpyndonkam u dei ban lah ban pyndondonkam na kawei ka version sha kawei pat.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:51	To ngin nion ia u Ctrl, Windows bad u D key ban leit sha Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:57	Mynta ngin peit shuh shuh ia kiwei pat kiba don ha Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:01	Peit ia ka folder icon kaba don ha u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:04	To ngin click halor jong u. Ka Home folder kan sa plie.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:09	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban leit na Places &amp;gt;&amp;gt; Home Folder.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:15	Uwei pa uwei u nongpyndonkam u don la ka jong ka Home folder ha ka Ubuntu Linux.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:20	Ngi lah ban ong ba ka Home folder ka dei ka ing jong ngi ha kaba ngi lah ban thep ia ki file bad ki folder jong ngi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:27	Kiwei kim lah ban iohi ia ki hynrei tang lada ngi ai jingbit.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:33	Ka jingtip kaba kham bniah halor ka file permissions ka don ha ka Linux spoken tutorials.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:39	To ngin phai biang shadien. Ha ka Home folder jong ngi, ngi lah ban iohi shuh sa ia kiwei pat ki folders, kum…&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:45	Desktop, Documents, Downloads, bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:50	Ha ka Linux, baroh ki dei ki file. To ngin plie ia ka Desktop folder da kaba double click halor jong ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:57	Hangne ngi lah ban iohi biang ia kajuh ka &amp;quot;hello.txt&amp;quot; file kaba ngi la dep save na ka text editor. Na kata ka daw, kane ka folder bad ka Desktop ka dei ka juh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:08	To ngin khang noh ia kane mynta.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:10	Nga tharai phi la ngiah ban iohi ia ka juh shi ka juh ka theme ha ka Desktop jong phi. To ngi pynkylla noh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:15	Leit sha u Dash Home bad type system settings ha ka search bar field. Nangta sa click halor ka system settings icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:24	Ha kawei pat ka rukom, click halor jong ka wheel icon kaba don halor shaphang kamon jong ka desktop screen. Sa click halor ka system settings nangta sa click halor u Appearance.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:35	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban leit na System -&amp;gt;Preferences -&amp;gt;Appearance.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:42	Kan sa plie ia ka Appearance window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:44	Hangne hapoh ka Theme tab, ngi don bun ki theme kiba la dep install lypa.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:50	Jied ia kine ki theme katkum ka jongkwah jong phi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:54	Mar ia click halor jong ka, phi lah ban iohi ia ka jingkylla ha dur jong ka desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:00	Phi lah ban iohi kham bniah da kaba nion ia u Ctrl+Windows+D keys ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:08	Da kumne ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:12	Ha kane ka tutorial ngi la ioh jinghikai shaphang&lt;br /&gt;
	Ka Ubuntu Desktop,&lt;br /&gt;
	U launcher bad katto katne ki icons kiba ngi iohi halor jong u.&lt;br /&gt;
	katto katne ki applications kiba donkam kum ka Calculator, Text Editor, Terminal, Firefox Web Browser, Movie Player bad LibreOffice Suite components&lt;br /&gt;
	Ka Home folder bad ban pynkylla ia ka theme jong ka Desktop&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:36	Ki video ha ki link kiba hapoh ki batai kyllum halor Spoken Tutorial Project. Sngewbha peit ia ki.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:42	Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshop bad ai certificate ruh ia kiba pass ia ka online test. Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:53	Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Govt of India. Ka jingtip kaba kham bniah halor kane ka mishon ka don ha ki link kiba hapoh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
13:04	Ia ka script jong kane ka tutorial la ai da ma nga I bah Frankie Nongrum na Shillong bad ka Spoken Tutorial Team.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
13:12	Khublei shibun&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/File:Linux-ubuntu-desktop-khasi-frankie.pdf</id>
		<title>File:Linux-ubuntu-desktop-khasi-frankie.pdf</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/File:Linux-ubuntu-desktop-khasi-frankie.pdf"/>
				<updated>2017-02-07T16:46:54Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Linux/C2/Ubuntu-Desktop/Khasi-timed&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Time	Narration&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:01	Nga pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka Ubuntu Linux Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:06	Ha kane ka tutorial ngin sa nang shaphang ka&lt;br /&gt;
	Ubuntu Linux Desktop halor ka gnome environment&lt;br /&gt;
	Katto katne ki application hapoh ka Ubuntu Desktop&lt;br /&gt;
	Ban pynkylla ia ka theme jong ka desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:18	Ban record ia kane ka tutorial, nga pyndonkam da ka Ubuntu Linux OS version 14.04&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:25	Ha ki katto katne ki version kiba rim jong ka Ubuntu Linux, ka dur jong ka desktop ka long kumne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:32	Phi lah ban iohi ia ki Applications, Places bad System tab ha ka dong kaba hajrong shaphang kadiang jong ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:40	Ha ka version kaba thymmai jong ka Ubuntu Linux, ka dur jong ka desktop ka long kumne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:46	Phin sa iohi ia u launcher shaphang kadiang jong ka screen. Lada ia u launcher lah buhrieh kumba lah pyni hangne, phi lah ban pynpaw biang ia u kumba lah pyni hangne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:55	Ban leh ia kata, tan ia u mouse sha kadiang duh jong ka screen. U launcher yn sa paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:02	Tan ia u mouse shawei pat bad u launcher yn sa buhrieh biang.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:07	Kumno ngi lah ban pynpaw ia u launcher man ka por? Click ha ka wheel icon ha ka dong kaba sha ka liang kamon duh jong ka desktop screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:16	Mynta, click ha System Settings bad nangta ha ka Appearance.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:22	Ha ka Appearance, click ha Behavior tab.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:26	Hangne, sa pynkylla ia ka Auto-hide the Launcher sha ka OFF position. Mynta, u launcher yn sa paw beit man ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:35	Sa khang noh ia kane ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:37	Peit, phin lap ba lah dep don lypa ki icon ha u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:41	Phin iohi ia u Dash home icon hajrong jong u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:45	Ban plie ia u Dash home, click halor jong u.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:48	Hajrong eh, phin iohi ia ka search bar field.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:52	Mynta, kumno ngin wad ia ka application? Ka long kaba suk!&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
01:58	To ngin pyrshang ban wad ia ka Calculator application.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:02	Te, ha ka search bar field, sa type C a l c.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:06	Peit hangne, phin sa iohi ia ka LibreOffice Calc bad ka Calculator.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:11	Click ha ka Calculator icon. Ka Calculator application kan sa plie ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:19	Ha ka version kaba rim ngi hap ban click ha Applications -&amp;gt; Accessories -&amp;gt; Calculator.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:27	Ka Calculator ka iarap ban khein ia ka jingkhein jong ka arithmetic, scientific lane financial.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:33	To ngin pyrshang ia ki jingkhein kiba kham suk.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:37	Type 5 asterix 8 bad nion ia u equal to sign.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:42	Ha ka jaka ban nion ia u equal to sign, phi lah ruh ban nion ia u Enter key na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:48	Phin sa iohi ia ka jubab ha ka Calculator.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:50	Ngi lah ban leh baroh ki jait jingkhein da kaba pyndonkam ia ka Calculator application.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
02:58	Mynta phi lah ban khang ia ka Calculator da kaba click ia u close button.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:03	To ngin peit sa kiwei pat ki application kiba donkam jong ka Ubuntu Linux OS.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:08	Na ka bynta kata, ngin leit biang sha u Dash home.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:12	Da kawei pat ka rukom ban plie ia u Dash home ka dei da kaba nion ia u Windows key na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:18	Nangta ha ka Search bar, type gedit. Ka Text Editor icon kan paw. Sa click halor jong ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:25	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha ka Application&amp;gt;&amp;gt;Accessories&amp;gt;&amp;gt;gedit.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:33	Kaei kaba phi iohi mynta ha ka screen, ka dei ka gedit Text Editor window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:38	To ngin type khyndiat ki text hangne. Type &amp;quot;Hello World&amp;quot;.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:43	Ban save ia ka file, nion ia u Ctrl bad u S key ha kajuh ka por na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:49	Da kawei pat ka rukom, leit ha ka File bad click ha u Save.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
03:54	Mynta, ka dialog box kaba kyrteng “Save as” kan plie. Kan sa pan ia ka filename bad ka jaka hangno ban save.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:03	To ngin type ia ka kyrteng kum &amp;quot;hello.txt&amp;quot;.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:09	Na ka bynta ka jaka ngin jied Desktop and click ha u Save button.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:14	To ngin khang noh ia ka gedit window bad sa check lada ia ka file la dep save ne em ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:22	Mynta ha ka Desktop phin sa iohi ia ka file &amp;quot;hello.txt&amp;quot;. Kane ka mut ka text file jong ngi lah dep save&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:30	To ngin plie ia kane ka file da kaba double click halor jong ka. Ka file kan sa plie ryngkat bad ka jingthoh kaba ngi lah dep type.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:39	Ka internet ka don bun jait ki jingtip halor ka gedit Text Editor. Ka don ruh ka spoken tutorial halor kane ka phang ha ki link kiba hapoh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:49	To ngin khang noh ia kane ka Text Editor bad ngin peit noh sa ia kawei pat ka application kaba kyrteng ka Terminal.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:55	To ngin leit sha u Dash home da kaba nion ia u Windows key.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
04:59	Mynta sa type terminal hapoh ka search bar field.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:03	Click ha u Terminal icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:06	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha Application &amp;gt;&amp;gt; Accessories &amp;gt;&amp;gt; Terminal.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:13	Ka terminal window kan plie ha ka screen. U shortcut key ban plie ia ka terminal ka dei Ctrl+Alt+T.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:22	Terminal u dei u command line. Namarba ngi lah ban command ia ka computer nangne.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:29	Ha ka jingshisha ka kham bha ban ia ka GUI.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:33	To ngin phai biang sha ka Terminal window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:35	To ngin pyrshang ban type I command iba suk ban sngewthuh shaphang ka terminal. Type ‘ls’ bad nion Enter.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:44	Phi lah ban iohi ia ka list jong baroh ki files and folder ha ka current directory.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:49	Hangne ka pyni lut ia ki file bad ki folder na ka Home folder. Ngin sa peit shaphang ka Home folder sa kham katto katne por. &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
05:59	Ngin ym pynlut shuh ka por shaphang ka terminal mynta.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:02	Khang noh ia ka terminal.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:05	Lah batai bniah bha shaphang ka terminal hapoh ka Linux spoken tutorial series ha kane ka website.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:12	Mynta ngin peit sa ia kawei pat ka application, katta ka mut ka Firefox Web Browser.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:17	Sa shisien nion biangz &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
ia u Windows key na ka keyboard, ban plie ia u Dash home. Type Firefox hapoh ka search bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:25	Click ha u Firefox Web Browser icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:29	Ha ka version kaba rim, ngi hap ban click ha ka Application -&amp;gt; Internet -&amp;gt; Firefox Web Browser.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:35	Ngi pyndonkam da u Firefox Web Browser ban plie ia ka world wide web. Mynta ngi iohi ba lah plie ia u Firefox browser. &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:45	To ngin leit sha ka spoken-tutorial site. Na ka bynta kane, leit ha u address bar lane nion ia u F6 na ka keyboard.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:52	Mynta nga nion ia u F6 bad ngi poi ha u address bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
06:58	Nion ia u backspace ban pyndam ia kino kino ki text kiba paw ha u address bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:03	Mynta ngin type &amp;quot;http://spoken-tutorial.org&amp;quot;.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:13	Katba ngi dang type, u Firefox u lah ban batai lypa ia ki katto katne ki address.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:18	Phi lah ban jied kawei na kine lane type ia ka address kaba pura bad sa nion ia u Enter.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:24	U Firefox yn sa pyniasoh bad ka website ba la jied ne type.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:27	Ka Spoken Tutorial Homepage kan sa plie  ha u browser.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:31	To ngin khang noh bad ngin peit noh sa ia kawei pat ka application.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:35	To ngin leit biang sha u Dash home bad type office ha ka search bar.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:41	Phin sa iohi bun ki LibreOffice component kum ka Calc, Impress, Writer bad ka Draw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:48	Ha version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha Application &amp;gt;&amp;gt; Office.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:55	Ki tutorial kiba kham bniah na ka bynta baroh kine ki component la kynthup ha ka Spoken Tutorial website.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:01	Mynta ngin wad bniah ha ka Video option&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:04	Leit ha u Dash home bad type video.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:07	Ha ka list kaba pyni, ngi ioh ia kawei ka application kaba donkam, kata ka dei ka Videos.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:13	ia ka Videos ngi pyndonkam ban plie is ki video lane jingrwai. Ban plie tang ia ki open format video files ka dei kaba la dep jied lypa da ka computer.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:22	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban click ha ka Application &amp;gt;&amp;gt; Sound &amp;amp; Video.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:28	Hangne ngi iohi bun ki application bad hangne ka application Movie Player. Sa click ha ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:36	To ngin plie ia ka sample file na u pendrive jong nga.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
08:39	Mynta, nga phrung ia u pendrive ha ka usb slot ha ka machine jong nga. Ka pendrive folder kan sa plie hi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:48	Lada kam plie hi, ngi lah ban plie pat na launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:54	Wad ia u pendrive icon hapoh jong u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
08:58	Lada ngi click halor jong u, kan sa pyni ia ki file bad ki folder kiba don ha u pendrive.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:04	Mynta ngan jied ia ka movie file ban plie kaba kyrteng ka big-buck-bunny.ogv.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:10	Hangne ka file jong nga bad ngan double click ia ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:14	Kan plie ha ka Videos.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:18	To ngin khang noh ia ka movie.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:22	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, u pendrive u paw ha ka Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:27	Ha ka version kaba thymmai, nion ia u Ctrl, Windows and D keys ban leit sha Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:35	Ban leit sha Desktop ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu, ngi lah ban pyndonkam da u Ctrl, Alt, D lane Windows keys bad D.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:45	U nongpyndonkam u dei ban lah ban pyndondonkam na kawei ka version sha kawei pat.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:51	To ngin nion ia u Ctrl, Windows bad u D key ban leit sha Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
09:57	Mynta ngin peit shuh shuh ia kiwei pat kiba don ha Desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:01	Peit ia ka folder icon kaba don ha u launcher.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:04	To ngin click halor jong u. Ka Home folder kan sa plie.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:09	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban leit na Places &amp;gt;&amp;gt; Home Folder.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:15	Uwei pa uwei u nongpyndonkam u don la ka jong ka Home folder ha ka Ubuntu Linux.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:20	Ngi lah ban ong ba ka Home folder ka dei ka ing jong ngi ha kaba ngi lah ban thep ia ki file bad ki folder jong ngi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:27	Kiwei kim lah ban iohi ia ki hynrei tang lada ngi ai jingbit.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:33	Ka jingtip kaba kham bniah halor ka file permissions ka don ha ka Linux spoken tutorials.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:39	To ngin phai biang shadien. Ha ka Home folder jong ngi, ngi lah ban iohi shuh sa ia kiwei pat ki folders, kum…&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:45	Desktop, Documents, Downloads, bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:50	Ha ka Linux, baroh ki dei ki file. To ngin plie ia ka Desktop folder da kaba double click halor jong ka.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10:57	Hangne ngi lah ban iohi biang ia kajuh ka &amp;quot;hello.txt&amp;quot; file kaba ngi la dep save na ka text editor. Na kata ka daw, kane ka folder bad ka Desktop ka dei ka juh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:08	To ngin khang noh ia kane mynta.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:10	Nga tharai phi la ngiah ban iohi ia ka juh shi ka juh ka theme ha ka Desktop jong phi. To ngi pynkylla noh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:15	Leit sha u Dash Home bad type system settings ha ka search bar field. Nangta sa click halor ka system settings icon.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:24	Ha kawei pat ka rukom, click halor jong ka wheel icon kaba don halor shaphang kamon jong ka desktop screen. Sa click halor ka system settings nangta sa click halor u Appearance.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:35	Ha ka version kaba rim jong ka Ubuntu Linux, ngi hap ban leit na System -&amp;gt;Preferences -&amp;gt;Appearance.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:42	Kan sa plie ia ka Appearance window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:44	Hangne hapoh ka Theme tab, ngi don bun ki theme kiba la dep install lypa.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:50	Jied ia kine ki theme katkum ka jongkwah jong phi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11:54	Mar ia click halor jong ka, phi lah ban iohi ia ka jingkylla ha dur jong ka desktop.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:00	Phi lah ban iohi kham bniah da kaba nion ia u Ctrl+Windows+D keys ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:08	Da kumne ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:12	Ha kane ka tutorial ngi la ioh jinghikai shaphang&lt;br /&gt;
	Ka Ubuntu Desktop,&lt;br /&gt;
	U launcher bad katto katne ki icons kiba ngi iohi halor jong u.&lt;br /&gt;
	katto katne ki applications kiba donkam kum ka Calculator, Text Editor, Terminal, Firefox Web Browser, Movie Player bad LibreOffice Suite components&lt;br /&gt;
	Ka Home folder bad ban pynkylla ia ka theme jong ka Desktop&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:36	Ki video ha ki link kiba hapoh ki batai kyllum halor Spoken Tutorial Project. Sngewbha peit ia ki.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:42	Ka Spoken Tutorial Project team ka ju pynlong ia ki workshop bad ai certificate ruh ia kiba pass ia ka online test. Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12:53	Ia ka Spoken Tutorial Project lah bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Govt of India. Ka jingtip kaba kham bniah halor kane ka mishon ka don ha ki link kiba hapoh.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
13:04	Ia ka script jong kane ka tutorial la ai da ma nga I bah Frankie Nongrum na Shillong bad ka Spoken Tutorial Team.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
13:12	Khublei shibun&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/File:Linux-ubuntu-desktop-khasi-frankie.pdf</id>
		<title>File:Linux-ubuntu-desktop-khasi-frankie.pdf</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/File:Linux-ubuntu-desktop-khasi-frankie.pdf"/>
				<updated>2017-02-07T16:35:38Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi"/>
				<updated>2017-02-07T14:59:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Linux/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi-timed&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
Time	Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:00	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor kumno ba ngin pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:06	Ha kane ka tutorial ngin sa ioh jinghikai kumno ban install ia ki application ha ka Ubuntu da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:17	Nga pyndonkam da ka Ubuntu 10.04 bad ka gnome environment desktop ban batai ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:24	Phi donkam ban don ia ka administrative rights ban ioh pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:29	Ka internet connection ruh ka dei ban trei kam bha. Nyngkong eh ngin plie ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:36	Na ka bynta kane leit sha ka System-&amp;gt;Administration bad nangta click ha ka Synaptic Package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:47	Hangne ka authentication dialog box kan paw ban pan ia ka Password.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:55	Ngin type ia ka password bad sa nion ia u Enter key&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:06	Ha ka por ba ngi pyndonkam ia ka synaptic package manager  ha sien kaba nyngkong, ka introduction dialogue box kan paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:13	Kane ka dialogue box ka don ki jingbatai halor kumno ban pyndonkam ia ka synaptic package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:20	Mynta ngin configure shwa ia ka Proxy bad ka Repository ha synaptic package manager na ka bynta ban install ia ki application ne ki package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:29	Ban leh ia kane, ngi hap ban pynkylla shwa sha ka synaptic package manager window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:36	Leit sha ka Setting bad sa click Preferences.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:44	Don bun ki tab ha ka Preference Window kiba paw ha ka screen. Click ha ka Network ban configure ia ki proxy setting.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:55	Don artylli ki option hapoh ka Proxy Server - Direct Connection bad Manual Proxy Connection. Nga pyndonkam da ka Manual Proxy Configuration kumba pyni hangne. Phi lah ban jied ia ka option kaba phi kwah bad click ha u Authentication button. HTTP Authentication window kan paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:21	Sngewbha sa enter ia ka Username bad ka Password lada donkam bad sa click ha u OK. Mynta sa click ha u “Apply” ban buh ia ka jingpynkylla. Sa click ha u OK ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:38	Sa shisien leit biang ha ka setting bad click ha ka Repositories.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:46	Ka Software Sources window kan sa paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:51	Don bun ki jaka ba phi lah ban download ia ka Ubuntu software. Click ha u Download na ka drop down menu bad sa nion sah ia u mouse button ban iohi ia ka list jong ka repositories.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:05	Other.. ka pyni ia ka list jong ki server ba don ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:12	Click ha u Cancel ban khang ia kane ka window. Nga pyndonkam da ka Server for India  kumba la pyni hangne. Click ha u Close ban khang noh ia ka Software Sources window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:26	Ban ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia kane, mynta ngan sa install ia ka vlc player kum ka nuksa.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:34	Lada phi dang shu pyndonkam nyngkong eh ia ka synaptic package manager, phi donkam ban reload ia ki package. Ban leh ia kane, click ha Reload button jong u Toolbar. Kane ka lah ban shim por khyndiat second. Hangne ngi iohi ba ki package dang transfer lyngba ka internet bad update ruh ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:59	Lada ka process jong ka reload ka lah dep, to ngin leit sha ka quick search box uba don ha u tool bar bad type vlc.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:14	Hangne ngin iohi baroh ki vlc package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:19	Ban jied ia ka vlc package, click ha ka checkbox bad jied ia ka option Mark for installation na ka menu bar kaba paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:34	Ka dialog box kaba pyni baroh ki list jong ka repository packages kan sa paw. Click ha u Mark button ban mark baroh ki dependencies package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:46	Leit ha u tool bar bad click ha u Apply button&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:52	Ka summary window kan sa paw kaba pyni ia ki jingtip kiba bniah jong ka package kaba ngi mut ban install. Click ha u Apply button ban sdang ia ka installation.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:05	Ka process jong ka installation kan shim por katkum ka size jong ka package kaba ngi install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:25	Ka Downloading Package File window kan sa khang hi mar ia dep ka installation. &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:43	Mynta ngin iohi ki jingkylla ki dang treikam.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:00	Ngi iohi ba ka vlc la dep install mynta. Khang noh ia ka “Synaptic Package Manager” window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:09	Mynta, to ngin pynshisha ba ia ka vlc player la dep install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:15	Ban leh ia kane, to ngin leit ha Applications-&amp;gt;Sound &amp;amp; Video. Hangne ngi iohi ba ka vlc player ka lah don ha ka list. Kane ka mut ba ia ka ‘vlc’ lah dep install ha ka rukom kaba dei. Kumjuh, ngi lah ban install ia kiwei pat ki application da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:36	Ha kane ka tutorial, ngi la ioh jinghikai kumno ban configure ia ka Proxy bad Repository ha ka Synaptic Package Manager. Kumno ban install ia ki application ne ki package da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:51	Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka  '''Talk to a Teacher''' project, kaba la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT.Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah bud ia ka link: http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
07:19	Ia kane ka script la noh synniang da ma nga I Bah Frankie Nongrum na  Shillong Khublei Shibun&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi"/>
				<updated>2017-02-07T14:58:34Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Linux/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
From Script | Spoken-Tutorial&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
Time	Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:00	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor kumno ba ngin pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:06	Ha kane ka tutorial ngin sa ioh jinghikai kumno ban install ia ki application ha ka Ubuntu da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:17	Nga pyndonkam da ka Ubuntu 10.04 bad ka gnome environment desktop ban batai ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:24	Phi donkam ban don ia ka administrative rights ban ioh pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:29	Ka internet connection ruh ka dei ban trei kam bha. Nyngkong eh ngin plie ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:36	Na ka bynta kane leit sha ka System-&amp;gt;Administration bad nangta click ha ka Synaptic Package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:47	Hangne ka authentication dialog box kan paw ban pan ia ka Password.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:55	Ngin type ia ka password bad sa nion ia u Enter key&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:06	Ha ka por ba ngi pyndonkam ia ka synaptic package manager  ha sien kaba nyngkong, ka introduction dialogue box kan paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:13	Kane ka dialogue box ka don ki jingbatai halor kumno ban pyndonkam ia ka synaptic package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:20	Mynta ngin configure shwa ia ka Proxy bad ka Repository ha synaptic package manager na ka bynta ban install ia ki application ne ki package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:29	Ban leh ia kane, ngi hap ban pynkylla shwa sha ka synaptic package manager window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:36	Leit sha ka Setting bad sa click Preferences.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:44	Don bun ki tab ha ka Preference Window kiba paw ha ka screen. Click ha ka Network ban configure ia ki proxy setting.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:55	Don artylli ki option hapoh ka Proxy Server - Direct Connection bad Manual Proxy Connection. Nga pyndonkam da ka Manual Proxy Configuration kumba pyni hangne. Phi lah ban jied ia ka option kaba phi kwah bad click ha u Authentication button. HTTP Authentication window kan paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:21	Sngewbha sa enter ia ka Username bad ka Password lada donkam bad sa click ha u OK. Mynta sa click ha u “Apply” ban buh ia ka jingpynkylla. Sa click ha u OK ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:38	Sa shisien leit biang ha ka setting bad click ha ka Repositories.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:46	Ka Software Sources window kan sa paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:51	Don bun ki jaka ba phi lah ban download ia ka Ubuntu software. Click ha u Download na ka drop down menu bad sa nion sah ia u mouse button ban iohi ia ka list jong ka repositories.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:05	Other.. ka pyni ia ka list jong ki server ba don ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:12	Click ha u Cancel ban khang ia kane ka window. Nga pyndonkam da ka Server for India  kumba la pyni hangne. Click ha u Close ban khang noh ia ka Software Sources window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:26	Ban ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia kane, mynta ngan sa install ia ka vlc player kum ka nuksa.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:34	Lada phi dang shu pyndonkam nyngkong eh ia ka synaptic package manager, phi donkam ban reload ia ki package. Ban leh ia kane, click ha Reload button jong u Toolbar. Kane ka lah ban shim por khyndiat second. Hangne ngi iohi ba ki package dang transfer lyngba ka internet bad update ruh ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:59	Lada ka process jong ka reload ka lah dep, to ngin leit sha ka quick search box uba don ha u tool bar bad type vlc.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:14	Hangne ngin iohi baroh ki vlc package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:19	Ban jied ia ka vlc package, click ha ka checkbox bad jied ia ka option Mark for installation na ka menu bar kaba paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:34	Ka dialog box kaba pyni baroh ki list jong ka repository packages kan sa paw. Click ha u Mark button ban mark baroh ki dependencies package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:46	Leit ha u tool bar bad click ha u Apply button&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:52	Ka summary window kan sa paw kaba pyni ia ki jingtip kiba bniah jong ka package kaba ngi mut ban install. Click ha u Apply button ban sdang ia ka installation.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:05	Ka process jong ka installation kan shim por katkum ka size jong ka package kaba ngi install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:25	Ka Downloading Package File window kan sa khang hi mar ia dep ka installation. &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:43	Mynta ngin iohi ki jingkylla ki dang treikam.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:00	Ngi iohi ba ka vlc la dep install mynta. Khang noh ia ka “Synaptic Package Manager” window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:09	Mynta, to ngin pynshisha ba ia ka vlc player la dep install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:15	Ban leh ia kane, to ngin leit ha Applications-&amp;gt;Sound &amp;amp; Video. Hangne ngi iohi ba ka vlc player ka lah don ha ka list. Kane ka mut ba ia ka ‘vlc’ lah dep install ha ka rukom kaba dei. Kumjuh, ngi lah ban install ia kiwei pat ki application da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:36	Ha kane ka tutorial, ngi la ioh jinghikai kumno ban configure ia ka Proxy bad Repository ha ka Synaptic Package Manager. Kumno ban install ia ki application ne ki package da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:51	Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka  '''Talk to a Teacher''' project, kaba la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT.Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah bud ia ka link: http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
07:19	Ia kane ka script la noh synniang da ma nga I Bah Frankie Nongrum na  Shillong Khublei Shibun&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi"/>
				<updated>2017-02-07T14:56:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;nowiki&amp;gt;&amp;lt;nowiki&amp;gt;Insert non-formatted text here&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Linux/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
From Script | Spoken-Tutorial&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
Time	Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:00	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor kumno ba ngin pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:06	Ha kane ka tutorial ngin sa ioh jinghikai kumno ban install ia ki application ha ka Ubuntu da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:17	Nga pyndonkam da ka Ubuntu 10.04 bad ka gnome environment desktop ban batai ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:24	Phi donkam ban don ia ka administrative rights ban ioh pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
00:29	Ka internet connection ruh ka dei ban trei kam bha. Nyngkong eh ngin plie ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:36	Na ka bynta kane leit sha ka System-&amp;gt;Administration bad nangta click ha ka Synaptic Package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:47	Hangne ka authentication dialog box kan paw ban pan ia ka Password.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
00:55	Ngin type ia ka password bad sa nion ia u Enter key&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:06	Ha ka por ba ngi pyndonkam ia ka synaptic package manager  ha sien kaba nyngkong, ka introduction dialogue box kan paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:13	Kane ka dialogue box ka don ki jingbatai halor kumno ban pyndonkam ia ka synaptic package manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:20	Mynta ngin configure shwa ia ka Proxy bad ka Repository ha synaptic package manager na ka bynta ban install ia ki application ne ki package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:29	Ban leh ia kane, ngi hap ban pynkylla shwa sha ka synaptic package manager window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:36	Leit sha ka Setting bad sa click Preferences.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:44	Don bun ki tab ha ka Preference Window kiba paw ha ka screen. Click ha ka Network ban configure ia ki proxy setting.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
01:55	Don artylli ki option hapoh ka Proxy Server - Direct Connection bad Manual Proxy Connection. Nga pyndonkam da ka Manual Proxy Configuration kumba pyni hangne. Phi lah ban jied ia ka option kaba phi kwah bad click ha u Authentication button. HTTP Authentication window kan paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:21	Sngewbha sa enter ia ka Username bad ka Password lada donkam bad sa click ha u OK. Mynta sa click ha u “Apply” ban buh ia ka jingpynkylla. Sa click ha u OK ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:38	Sa shisien leit biang ha ka setting bad click ha ka Repositories.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:46	Ka Software Sources window kan sa paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
02:51	Don bun ki jaka ba phi lah ban download ia ka Ubuntu software. Click ha u Download na ka drop down menu bad sa nion sah ia u mouse button ban iohi ia ka list jong ka repositories.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:05	Other.. ka pyni ia ka list jong ki server ba don ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:12	Click ha u Cancel ban khang ia kane ka window. Nga pyndonkam da ka Server for India  kumba la pyni hangne. Click ha u Close ban khang noh ia ka Software Sources window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:26	Ban ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia kane, mynta ngan sa install ia ka vlc player kum ka nuksa.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:34	Lada phi dang shu pyndonkam nyngkong eh ia ka synaptic package manager, phi donkam ban reload ia ki package. Ban leh ia kane, click ha Reload button jong u Toolbar. Kane ka lah ban shim por khyndiat second. Hangne ngi iohi ba ki package dang transfer lyngba ka internet bad update ruh ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
03:59	Lada ka process jong ka reload ka lah dep, to ngin leit sha ka quick search box uba don ha u tool bar bad type vlc.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:14	Hangne ngin iohi baroh ki vlc package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:19	Ban jied ia ka vlc package, click ha ka checkbox bad jied ia ka option Mark for installation na ka menu bar kaba paw.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:34	Ka dialog box kaba pyni baroh ki list jong ka repository packages kan sa paw. Click ha u Mark button ban mark baroh ki dependencies package.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:46	Leit ha u tool bar bad click ha u Apply button&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
04:52	Ka summary window kan sa paw kaba pyni ia ki jingtip kiba bniah jong ka package kaba ngi mut ban install. Click ha u Apply button ban sdang ia ka installation.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:05	Ka process jong ka installation kan shim por katkum ka size jong ka package kaba ngi install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:25	Ka Downloading Package File window kan sa khang hi mar ia dep ka installation. &lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
05:43	Mynta ngin iohi ki jingkylla ki dang treikam.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:00	Ngi iohi ba ka vlc la dep install mynta. Khang noh ia ka “Synaptic Package Manager” window.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:09	Mynta, to ngin pynshisha ba ia ka vlc player la dep install.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:15	Ban leh ia kane, to ngin leit ha Applications-&amp;gt;Sound &amp;amp; Video. Hangne ngi iohi ba ka vlc player ka lah don ha ka list. Kane ka mut ba ia ka ‘vlc’ lah dep install ha ka rukom kaba dei. Kumjuh, ngi lah ban install ia kiwei pat ki application da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:36	Ha kane ka tutorial, ngi la ioh jinghikai kumno ban configure ia ka Proxy bad Repository ha ka Synaptic Package Manager. Kumno ban install ia ki application ne ki package da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
06:51	Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka  '''Talk to a Teacher''' project, kaba la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT.Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah bud ia ka link: http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
07:19	Ia kane ka script la noh synniang da ma nga I Bah Frankie Nongrum na  Shillong Khublei Shibun&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</id>
		<title>Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/Linux-Old/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi"/>
				<updated>2017-02-07T14:47:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: Created page with &amp;quot;Linux/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi-timed From Script | Spoken-Tutorial Time	Narration 00:00	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor kumno ba ngin pyndonka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Linux/C2/Synaptic-Package-Manager/Khasi-timed&lt;br /&gt;
From Script | Spoken-Tutorial&lt;br /&gt;
Time	Narration&lt;br /&gt;
00:00	Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor kumno ba ngin pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
00:06	Ha kane ka tutorial ngin sa ioh jinghikai kumno ban install ia ki application ha ka Ubuntu da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
00:17	Nga pyndonkam da ka Ubuntu 10.04 bad ka gnome environment desktop ban batai ha kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
00:24	Phi donkam ban don ia ka administrative rights ban ioh pyndonkam ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
00:29	Ka internet connection ruh ka dei ban trei kam bha. Nyngkong eh ngin plie ia ka Synaptic package manager.&lt;br /&gt;
00:36	Na ka bynta kane leit sha ka System-&amp;gt;Administration bad nangta click ha ka Synaptic Package manager.&lt;br /&gt;
00:47	Hangne ka authentication dialog box kan paw ban pan ia ka Password.&lt;br /&gt;
00:55	Ngin type ia ka password bad sa nion ia u Enter key&lt;br /&gt;
01:06	Ha ka por ba ngi pyndonkam ia ka synaptic package manager  ha sien kaba nyngkong, ka introduction dialogue box kan paw.&lt;br /&gt;
01:13	Kane ka dialogue box ka don ki jingbatai halor kumno ban pyndonkam ia ka synaptic package manager.&lt;br /&gt;
01:20	Mynta ngin configure shwa ia ka Proxy bad ka Repository ha synaptic package manager na ka bynta ban install ia ki application ne ki package.&lt;br /&gt;
01:29	Ban leh ia kane, ngi hap ban pynkylla shwa sha ka synaptic package manager window.&lt;br /&gt;
01:36	Leit sha ka Setting bad sa click Preferences.&lt;br /&gt;
01:44	Don bun ki tab ha ka Preference Window kiba paw ha ka screen. Click ha ka Network ban configure ia ki proxy setting.&lt;br /&gt;
01:55	Don artylli ki option hapoh ka Proxy Server - Direct Connection bad Manual Proxy Connection. Nga pyndonkam da ka Manual Proxy Configuration kumba pyni hangne. Phi lah ban jied ia ka option kaba phi kwah bad click ha u Authentication button. HTTP Authentication window kan paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
02:21	Sngewbha sa enter ia ka Username bad ka Password lada donkam bad sa click ha u OK. Mynta sa click ha u “Apply” ban buh ia ka jingpynkylla. Sa click ha u OK ban khang ia ka window.&lt;br /&gt;
02:38	Sa shisien leit biang ha ka setting bad click ha ka Repositories.&lt;br /&gt;
02:46	Ka Software Sources window kan sa paw ha ka screen.&lt;br /&gt;
02:51	Don bun ki jaka ba phi lah ban download ia ka Ubuntu software. Click ha u Download na ka drop down menu bad sa nion sah ia u mouse button ban iohi ia ka list jong ka repositories.&lt;br /&gt;
03:05	Other.. ka pyni ia ka list jong ki server ba don ha baroh kawei ka pyrthei.&lt;br /&gt;
03:12	Click ha u Cancel ban khang ia kane ka window. Nga pyndonkam da ka Server for India  kumba la pyni hangne. Click ha u Close ban khang noh ia ka Software Sources window.&lt;br /&gt;
03:26	Ban ioh jinghikai kumno ban pyndonkam ia kane, mynta ngan sa install ia ka vlc player kum ka nuksa.&lt;br /&gt;
03:34	Lada phi dang shu pyndonkam nyngkong eh ia ka synaptic package manager, phi donkam ban reload ia ki package. Ban leh ia kane, click ha Reload button jong u Toolbar. Kane ka lah ban shim por khyndiat second. Hangne ngi iohi ba ki package dang transfer lyngba ka internet bad update ruh ha ka juh ka por.&lt;br /&gt;
03:59	Lada ka process jong ka reload ka lah dep, to ngin leit sha ka quick search box uba don ha u tool bar bad type vlc.&lt;br /&gt;
04:14	Hangne ngin iohi baroh ki vlc package.&lt;br /&gt;
04:19	Ban jied ia ka vlc package, click ha ka checkbox bad jied ia ka option Mark for installation na ka menu bar kaba paw.&lt;br /&gt;
04:34	Ka dialog box kaba pyni baroh ki list jong ka repository packages kan sa paw. Click ha u Mark button ban mark baroh ki dependencies package.&lt;br /&gt;
04:46	Leit ha u tool bar bad click ha u Apply button&lt;br /&gt;
04:52	Ka summary window kan sa paw kaba pyni ia ki jingtip kiba bniah jong ka package kaba ngi mut ban install. Click ha u Apply button ban sdang ia ka installation.&lt;br /&gt;
05:05	Ka process jong ka installation kan shim por katkum ka size jong ka package kaba ngi install.&lt;br /&gt;
05:25	Ka Downloading Package File window kan sa khang hi mar ia dep ka installation. &lt;br /&gt;
05:43	Mynta ngin iohi ki jingkylla ki dang treikam.&lt;br /&gt;
06:00	Ngi iohi ba ka vlc la dep install mynta. Khang noh ia ka “Synaptic Package Manager” window.&lt;br /&gt;
06:09	Mynta, to ngin pynshisha ba ia ka vlc player la dep install.&lt;br /&gt;
06:15	Ban leh ia kane, to ngin leit ha Applications-&amp;gt;Sound &amp;amp; Video. Hangne ngi iohi ba ka vlc player ka lah don ha ka list. Kane ka mut ba ia ka ‘vlc’ lah dep install ha ka rukom kaba dei. Kumjuh, ngi lah ban install ia kiwei pat ki application da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
06:36	Ha kane ka tutorial, ngi la ioh jinghikai kumno ban configure ia ka Proxy bad Repository ha ka Synaptic Package Manager. Kumno ban install ia ki application ne ki package da kaba pyndonkam da ka Synaptic Package Manager.&lt;br /&gt;
06:51	Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka  '''Talk to a Teacher''' project, kaba la kyrshan da ka National Mission on Education through ICT.Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah bud ia ka link: http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
07:19	Ia kane ka script la noh synniang da ma nga I Bah Frankie Nongrum na  Shillong Khublei Shibun&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/K3b/C2/Creating-and-burning-CD-DVD-using-K3b/Khasi</id>
		<title>K3b/C2/Creating-and-burning-CD-DVD-using-K3b/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/K3b/C2/Creating-and-burning-CD-DVD-using-K3b/Khasi"/>
				<updated>2016-12-07T10:10:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: Created page with &amp;quot; {| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |00:01 |Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial'''&amp;amp;nbsp;halor ka&amp;amp;nbsp;'''Creating and burning CD/DVD'''&amp;amp;nbsp;da...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial'''&amp;amp;nbsp;halor ka&amp;amp;nbsp;'''Creating and burning CD/DVD'''&amp;amp;nbsp;da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''K3b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, phin sa nang kumno ban '''burn'''&amp;amp;nbsp;ia ki files ha ka&amp;amp;nbsp;'''CD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Phin sa nang ruh:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* Ban pynkylla ia ki settings&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:17&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* Ban save ia ka project bad&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* ban ai kyrteng ia ka CD.&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
|Kaei kaba phi lah ban leh bad ka '''k3b'''?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
|Ia ka''' K3b'''&amp;amp;nbsp;lah pyndonkam ban shna bad ban '''burn'''&amp;amp;nbsp;ia ki files ha ka 'CD/DVD'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
|Burning files ka dei ban copy ia ki files na ka&amp;amp;nbsp;'''desktop'''&amp;amp;nbsp;ha ka 'CD/DVD'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
|Ka''' k3b'''&amp;amp;nbsp;ka lah ban kyrshan baroh ki file formats ban burn -&amp;amp;nbsp;'''audio, video'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''data'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi pyndonkam da ka '''k3b'''&amp;amp;nbsp;2.0.2 ha ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;12.04.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|Phi donkam ban pynthikna ba phi lah thep shwa ia ka&amp;amp;nbsp;'''CD/DVD'''&amp;amp;nbsp;ha ka&amp;amp;nbsp;'''drive''', na ka bynta kane ka tutorial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
|Nga lah dep kynthup lang ia ka audio file ha ka folder&amp;amp;nbsp;'''Myk3bCD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:09&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep shna bad save ia kane ka folder ha ka&amp;amp;nbsp;'''Ubuntu Desktop'''&amp;amp;nbsp;kham ha shwa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
|Nga lah dep kynthup ia ka audio file&amp;amp;nbsp;'''&amp;quot;Learningk3b&amp;quot;'''&amp;amp;nbsp;ha kane ka folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:21&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka audio file katkum ka jingsngewbit ka jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|Nyngkong eh, click&amp;amp;nbsp;ha '''Dash Home'''&amp;amp;nbsp;uba dei u budam uba pyllun uba don hajrong shaphang kadiang ha kyndong jong ka computer&amp;amp;nbsp;'''desktop '''jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Ka&amp;amp;nbsp;'''Search'''&amp;amp;nbsp;box kan sa paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|Mynta, sa type: &amp;quot;k3b&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|Ka&amp;amp;nbsp;'''k3b'''&amp;amp;nbsp;icon kan sa paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|Sa click halor jong ka ban plie ia ka '''application'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|To ngin shna bad&amp;amp;nbsp;'''burn'''&amp;amp;nbsp;ia ka&amp;amp;nbsp;'''CD'''&amp;amp;nbsp;da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''k3b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, click ha ka&amp;amp;nbsp;'''New Project'''&amp;amp;nbsp;icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
|Na ka drop-down kaba paw, sa jied ia ka&amp;amp;nbsp;'''New Data Project.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:01&lt;br /&gt;
|Sa jied pat ia ka '''Home'''&amp;amp;nbsp;folder ha ka panel kaba hajrong shaphang kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin sa iohi ia ki files and folders ha ka&amp;amp;nbsp;'''Home'''&amp;amp;nbsp;folder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|Hadien pat, sa click ha '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Phi lah ban jied kano kano ka folder lane ka file kaba phi don ha ka machine jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane ka jingbatai, ngan jied ia ka folder&amp;amp;nbsp;'''Myk3bCD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:26&lt;br /&gt;
|Nangta, ngan sa right-click ha ka '''Myk3bCD'''&amp;amp;nbsp;folder&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:31&lt;br /&gt;
|Bad sa jied ia ka '''Add to Project'''&amp;amp;nbsp;option.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:35&lt;br /&gt;
|Mynta, phi lah ban iohi ia ka folder bal ah dep jied ha ka panel kaba hapoh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:41&lt;br /&gt;
|Hadien kane, to ngin shna ia ka folder ha ka&amp;amp;nbsp;'''CD'''&amp;amp;nbsp;bad sa pynkynriah ia ka '''Myk3bCD&amp;amp;nbsp;'''folder hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
|Right-click ha ka panel kaba hapoh shaphang kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|Na ka list jong ki option kaba paw, sa jied&amp;amp;nbsp;'''New Folder'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:58&lt;br /&gt;
|Ngin sa iohi ia ka dialog box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|Sa type: &amp;quot;FolderOne&amp;quot; ha ka text box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:05&lt;br /&gt;
|Sa click&amp;amp;nbsp;'''OK'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
|Na ka panel kaba hapoh, sa jied&amp;amp;nbsp;'''Myk3bCD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|Hadien kata, sa jied ia ka file&amp;amp;nbsp;'''Writer1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|Sa tan ia ka file&amp;amp;nbsp;'''Writer1 '''ba lah dep jied bad pynhap&amp;amp;nbsp;ha ka&amp;amp;nbsp;'''FolderOne'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:21&lt;br /&gt;
|Ban pynshisha ba ngi lah dep copy ia ka file&amp;amp;nbsp;'''Writer1''', to ngin click ha ka '''FolderOne'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
|Hangne, ngin sa lah ban iohi ia ka file&amp;amp;nbsp;'''Writer1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Mynta pat, na ka panel kaba hapoh, click ha ka&amp;amp;nbsp;'''Burn'''&amp;amp;nbsp;icon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
|Ka&amp;amp;nbsp;'''Data Project – k3b'''&amp;amp;nbsp;window kan sa paw.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:44&lt;br /&gt;
|Hadien pat, to ngin pynkylla ia ka settings ha kane ka '''Data Project – k3b'''&amp;amp;nbsp;window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50&lt;br /&gt;
|Sa jied ia ka '''Writing'''&amp;amp;nbsp;tab bad hangne hapoh ka&amp;amp;nbsp;'''Writing Mode''', ngin sa jied '''Auto'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:56&lt;br /&gt;
|Ngin shem ba ka '''Auto'''&amp;amp;nbsp;ka dei ka '''default'''&amp;amp;nbsp;setting.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin jied ia ka '''Filesystem'''&amp;amp;nbsp;tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|La dep buh lypa '''Linux/Unix+Windows'''&amp;amp;nbsp;kum ka default.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|Nangta, ngim donkam ban pynkylla ei ei hangne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:16&lt;br /&gt;
|Mynta pat, to ngin leit ha ka&amp;amp;nbsp;'''Misc'''&amp;amp;nbsp;tab.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|Bad hangne, hapoh ka&amp;amp;nbsp;'''Multisession''', sa jied&amp;amp;nbsp;'''Auto'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:24&lt;br /&gt;
|Mynta pat, sa jied&amp;amp;nbsp;'''Burn'''&amp;amp;nbsp;ban burn ia ki data ha ka &amp;amp;nbsp;'''CD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Ka burning process kan sa sdang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
|Hangne, ngi lah ban iohi ia ka progress status bar hapoh ka&amp;amp;nbsp;'''window'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|Shisien ba lah dep burn, ka 'CD' kan sa mih hi da lade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
|Mynta ki files lah dep copy ha ka&amp;amp;nbsp;'''CD'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|Nangta ngi lah poi sha kaba kut jong ka burning process.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
|Mynta pat ngin '''burn'''&amp;amp;nbsp;bad&amp;amp;nbsp;'''save '''ia ki&amp;amp;nbsp;audio files ha kawei pat ka 'CD'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|Nyngkong eh, ngi dei ban pynthikna ba ngi lah dep thep ia ka '''CD'''&amp;amp;nbsp;ka ba thymmai bad khang ia ka '''drive'''&amp;amp;nbsp;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|Kum hashwa, leit sha ka '''New Project'''&amp;amp;nbsp;bad jied ia ka '''New Audio CD Project'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:09&lt;br /&gt;
|Hangne, sa browse ha ka&amp;amp;nbsp;'''Myk3bCD'''&amp;amp;nbsp;folder na ka panel kaba hajrong shaphang kadiang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
|Mynta, ngin jied ia ka audio file&amp;amp;nbsp;'''&amp;quot;Learningk3b&amp;quot;'''&amp;amp;nbsp;haka panel kaba hajrong shaphang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
|Hadien, tan bad pynhap ia ka audio file haka panel kaba hapoh shaphang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
|To ngin ia khmih ba lada ngi lah dep tan bad pynhap ia ka file kaba dei ne em.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:35&lt;br /&gt;
|Phi lah ban khmih ia ka jingbniah jong ka file hangne haka panel kaba hapoh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane file, ngi lah ban iohi ba ki '''Artist, Title'''&amp;amp;nbsp;and&amp;amp;nbsp;'''File name'''&amp;amp;nbsp;lah pyni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:47&lt;br /&gt;
|Mynta pat, to ngin hikai ban '''burn'''&amp;amp;nbsp;ia kane ka audio.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:52&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, na ka main toolbar, sa click&amp;amp;nbsp;'''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka '''Save As – k3b'''&amp;amp;nbsp;window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|Hangne,sa type ia ka kyrteng jong ka project ha ka text box.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
|Sa type&amp;amp;nbsp;'''MyWork'''. Mynta, sa click&amp;amp;nbsp;'''Save'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:12&lt;br /&gt;
|Mynta, sa click&amp;amp;nbsp;'''Burn'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:15&lt;br /&gt;
|Kan sa plie ia ka '''Audio Project – k3b'''&amp;amp;nbsp;window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|Hangne, ngin sa pyndonkam ia ka default tab settings.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
|Hynrei, phi lah ban pynkylla ia ka tab katkum ka jingdonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:30&lt;br /&gt;
|Mynta, sa click&amp;amp;nbsp;'''Burn '''biang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
|Ngin sa iohi ia ka progress status window.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
|Bad ka&amp;amp;nbsp;'''CD'''&amp;amp;nbsp;kan sa mih hadien ba lah dep burn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:43&lt;br /&gt;
|Kane ka mut ba lah dep ban save bad ban burn ia ka audio file.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
|Kane ka wan lam sha kaba kut jong kane ka jinghikai halor ka '''Creating and burning CD/DVD'''&amp;amp;nbsp;da kaba pyndonkam da ka&amp;amp;nbsp;'''k3b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:57&lt;br /&gt;
|Ha kane ka tutorial, ngi lah ioh jinghikai shaphang ka '''k3b'''&amp;amp;nbsp;interface.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:02&lt;br /&gt;
|Ngi lah ioh jinghikai ruh ban: * Leh manual selection of files&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:07&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* Burn ia ka 'CD' bad ki file format bapher bapher&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* save ia ka project bad &amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* Ban ai kyrteng ia ka 'CD'.&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:15&lt;br /&gt;
|Kane ka assignment na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:17&lt;br /&gt;
|Ban''' Burn'''&amp;amp;nbsp;artylli ki audio files ha ka 'CD'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:21&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba lah buh haka link kaba hapoh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Ka ai jingtip kyllum ruh ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28&lt;br /&gt;
|Lada phim don ka internet kaba stet, phi lah ban download shwa bad ban peit hadien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
|Ka Spoken Tutorial project team:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:35&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* Ka pynlong ki workshops da kaba pyndonkam daka spoken tutorials&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;* Ka ai certificates ia kito kiba pass ia ka online test.&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:42&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah, sngewbha thoh sha: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial'''&amp;amp;nbsp;Project ka dei shibynta jong ka&amp;amp;nbsp;'''Talk to a Teacher'''&amp;amp;nbsp;project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
|Lah kyrshan da ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:00&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah shuh shuh lah buh ha ka:&amp;amp;nbsp;[http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:10&lt;br /&gt;
|Nga dei I Frankie Nongrum na Shillong, Meghalaya Khublei shibun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php/K3b/C2/Introduction-to-K3b/Khasi</id>
		<title>K3b/C2/Introduction-to-K3b/Khasi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php/K3b/C2/Introduction-to-K3b/Khasi"/>
				<updated>2016-12-07T09:45:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Frankie.nongrum: Created page with &amp;quot;{| border=1 |Time ||Narration  |- |00:01 ||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka “Spoken Tutorial” halor jingpynithuh sha phi ia ka “K3b”. |- |00:06 ||Ha kane ka tutorial,...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|Time&lt;br /&gt;
||Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha iaphi sha ka “Spoken Tutorial” halor jingpynithuh sha phi ia ka “K3b”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
||Ha kane ka tutorial, phin sa nang bad tip shaphang&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
||Ka '''K3b''' interface bad ki toolbars.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
|| Phin sa nang ruh ban download bad install ia ka “K3b” ha ka “Ubuntu Linux” Operating System bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
||Ban “Burn” ka sample file da kaba pyndonkam ia ka “K3b”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:24&lt;br /&gt;
||Kaei kata ka “K3b”?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
||Ka “K3b” ka dei ka '''CD/DVD''' burning software.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|| Ka lah ruh ban leh ia ki kam ba kham suk kum ban burn ia ka “CD” haduh ki kam kiba kham eh kum ban burn ia ki “eMovix CDs”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
|Ka lah ruh ban thaw ia ki data, audio bad video “CD/DVD” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
||Ka “K3b” ka lah ruh ban kyrshan ia baroh ki data formats kum ki “.html”, “.txt” bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
||Ka lah ban kyrshan baroh ki audio bad video formats kum ki “mp3, MPEG” bad kiwei kiwei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
||Na bynta ka jingtip kaba kham bniah halor ka “K3b”, phi lah ban peit ha ka ''''www.k3b.org''''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
|| Hangne, ngi pyndonkam da ka “K3b”2.0.2 ha ka “Ubuntu Linux”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|| Phi donkam ban pynthikna ba phi lah dep thep shwa ia ka “CD” lane ka “DVD” haka drive naka bynta kane ka tutorial.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
|| Lada phim pat install ia ka “K3b”, phi lah ban pyndonkam da ka “Ubuntu Software Centre”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta ka jingbniah halor ka '''Ubuntu Software Centre''', sngewbha peit ia ka '''spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta jong kane ka tutorial, ngi lah shna ia ka folder ba ngi khot '''&amp;quot;Myk3bCD&amp;quot;''' kaba don ha '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:50&lt;br /&gt;
|| Ngi lah dep save 4 tylli ki ''' Writer''', kawei ka '''Impress''' bad 2 tylli ki '''Calc''' files ha kane ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
|| Ha ka por ba phi practice, phi lah ban pyndonkam kano kano ka folder lane kano kano ka file katkum ka jingkwah ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin plie ia ka '''K3b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
|| Nyngkong eh, click ha ka '''Dash Home''' uba dei u budam uba pyllun uba don shaphang kadiang bad shajrong jong ka Computer '''desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
|| Ka ''' Search''' box kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
|| Mynta pat, sa type '''k3b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
|| Ka '''K3b''' '''icon''' kan sa paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:22&lt;br /&gt;
|| Sa click pat halor kata ban plie ia ka '''application'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
|| Ka '''&amp;quot;K3b&amp;quot;''' '''window''' kan sa plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|| To ngin ithuh shwa ha lade bad ka '''K3b''' interface.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
|| Ka '''K3b''' interface ka don '''main menu''' kaba kynthup bun ki jingjied.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|Ia ki Shortcut icons lah kynthup hapoh '''main menu''' kum ki-&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
||'''New Project, Open, Save, Format''' bad '''Filter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
||Ia ka '''K3b''' lah phiah ha ki ar tylli ki panel kiba kongsan, ka panel kaba hajrong bad hapoh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
|| Ka Panel kaba hajrong la phiah shuh shuh sha ki ar bynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
|| Ka panel kaba sha kadiang ka pyni ia ka main folders kiba don ha ka computer jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
||Bad ka panel kaba sha kamon ka pyni ia ki sub-folder kiba marjan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13&lt;br /&gt;
|| Ka panel kaba hapoh ka pyni ia ki shortcut icons ki '''process''' kiba ju pyndonkam barabor ha '''K3b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pynrung ia ki shortcut icon jong ki process kiba ngi ju pyndonkam barabor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
|| To ngin pynrung ka shortcut icon na ka bynta ban thaw thymmai ia ki video '''CD project.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|| Buh ia u cursor ha panel kaba hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
|| Right-click na ka bynta ka context menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
|| Click ha ka '''New Video CD Project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
|| Ka shortcut icon na ka bynta ka '''New Video CD Project''' ban sa paw ha ka panel.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin '''burn''' ia ka '''Data CD'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
|| Ha ka bottom pane, double-click halor ka '''New Data Project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban leit ha '''New Project''' bad sa click ha ka drop-down list.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
|| Sa jied ia ka '''New Data Project.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
|| Na ka panel kaba sha kadiang, jied '''Home''' bad '''Desktop'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|| Mynta, jied pat ia ka '''&amp;quot;Myk3bCD&amp;quot;''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
|| Nangta kan sa plie lut baroh ki file bad ki folder ha ka panel kaba hajrong bad sha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
|| To ngin jied ia ka data file kaba ngin burn.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|| To ngin jied pat ia ka file '''Writer4''' na kane ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|| Tan bad pynhap ia ka file '''Writer4''' ha ka panel kaba hapoh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
|| Pynthikna ba phi lah thep shwa ia ka '''CD''' lane ka '''DVD''' ha ka drive shwa ban iaid shaphrang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
|| Sa click '''Burn'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
|| Sa click '''Burn''' biang sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|| Ka '''window''' kan sa paw bad 3 tylli ki tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|| To ngin buh beit da ka default settings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:59&lt;br /&gt;
|| Nangta sa click '''Default Settings'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngin sa iohi pat ia ka burning status bad ka progress status.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|| Ynda lah dep burn, ka '''CD''' kan sa eject hi dalade.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|| Haw to, kam dei kaba suk?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
||Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial halor ka '''K3b'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka tutorial, ngi ioh jinghikai shaphang ka '''K3b''' interface bad ki toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
|| Ngi lah ioh ruh ia ka jinghikai kumno ban gin download bad install ia ka '''K3b''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
|| Ban pyndonkam bun feature ha ka '''K3b''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|| Ban burn ia ka file ha ka '''CD'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
|| Hangne ka assignment na ka bynta jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
||'''Burn''' ia ka Audio file ha ka '''CD'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
|| Sa peit ia ka video kiba la buh ha ka link kaba hapoh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
|| Ka hikai pynlyngkot ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
|| Lada phim don ka internet kaba stet, phi lah ban download shwa bad nangta sa peit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
|| Ka Spoken Tutorial project team:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
||* Lah pynlong ia ka workshop da kaba pyndonkam da ka spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
||* Lah ai certificate ruh ia kito kiba pass ia ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|| Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah, sngewbha thoh sha: contact@spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
||Ka '''Spoken Tutorial''' project ka dei shibynta jong ka  '''Talk to a Teacher''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
||Lah ioh jingkyrshan na ka National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
||Na ka bynta ka jingtip kaba kham bniah: http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
|| Nga dei I Frankie Nongrum na Shillong, Meghalaya Khublei Shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Frankie.nongrum</name></author>	</entry>

	</feed>