Difference between revisions of "OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/Khasi"

From Script | Spoken-Tutorial
Jump to: navigation, search
Line 122: Line 122:
 
|-
 
|-
 
|| 04:08
 
|| 04:08
|| Now, let me switch to '''functionTester''' tab.
+
|| Mynta, to ngan phai sha ka '''functionTester''' tab.
Mynta, to ngan phai sha ka “functionTester” tab.
+
 
|-
 
|-
 
|| 04:13
 
|| 04:13
Line 162: Line 161:
 
|-
 
|-
 
|| 05:13
 
|| 05:13
|| Go back to '''Modeling perspective'''
+
|| Leit phai biang sha '''Modeling prespective'''
Leit phai biang sha “Modeling prespective”
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:16
 
|| 05:16
|| Now let me switch to the slides.
+
|| Mynta to ngan phai sha ki slides.
Mynta to ngan phai sha ki slides.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:19
 
|| 05:19
|| '''for''' loop is used to iterate statements a given number of times.
+
|| '''for''' loop la pyndonkam ban iterate ka statement jong u number ba ai ha ka por.
“for” loop la pyndonkam ban iterate ka statement jong u number ba ai ha ka por.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:24
 
|| 05:24
||It can be used in '''algorithm''' and '''equation''' sections.
+
||Lah ban pyndonkam ha ka '''algorithm''' bad '''equation''' sections.
Lah ban pyndonkam ha ka “algorithm” bad “equation” sections.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:29
 
|| 05:29
||'''Syntax''' for '''for''' loop is as shown with an example.
+
||'''Syntax''' na ka bynta ka '''for''' loop ka dei kumba lah pyni ha ka nuksa.
“Syntax” n aka bynta ka “for” loop ka dei kumba lah pyni ha ka nuksa.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:34
 
|| 05:34
|| To demonstrate how to use '''for''' loop let me go back to '''OMEdit'''.
+
|| Ban pyni kumno ban pyndonkam ka '''for''' loop to ngin ia phai biang sha ka '''OMEdit'''.
Ban pyni kumno ban pyndonkam ka “for” loop to ngin ia phai biang sha ka “OMEdit”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:40
 
|| 05:40
|| Click on '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' tab.
+
||Klik ha '''polynomialEvaluatorUdingVectors''' tab.
Klik ha “polynomialEvaluatorUdingVectors” tab.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:45
 
|| 05:45
|| In the '''assignment''' statement for '''fx''', we are accessing the elements of vector '''a'''.
+
||Ha ka '''assignment''' statement n aka bynta ka '''fx''', ngi lah access ia ki elements jong u vecotor '''a'''.
Ha ka “assignment” statement n aka bynta ka “fx”, ngi lah access ia ki elements jong u vecotor “a”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:52
 
|| 05:52
||This can also be done using a '''for''' loop.
+
||Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ka '''for''' loop.
Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ka “for” loop.
+
 
|-
 
|-
 
|| 05:55
 
|| 05:55
||Now, let us see how to include a '''for''' loop in the '''algorithm''' section.
+
||Mynta, to ngin ia peit kumno ban kynthup ka '''for''' loop ha ka '''algorithm''' section.
Mynta, to ngin ia peit kumno ban kynthup ka “for” loop ha ka “algorithm” section.
+
 
|-
 
|-
 
|| 06:01
 
|| 06:01
|| Firstly, '''Comment''' the assignment statement for '''fx''' by inserting double slash at the beginning and end.
+
|| Nyngkong eh, '''Comment''' ka assignment statement na ka bynta ka '''fx''' da kaba thep artylli ki slash ha kaba sdang bad kaba kut.
Nyngkong eh, “Comment” ka assignment statement n aka bynta ka “fx” da kaba thep artylli ki slash ha kaba sdang bad kaba kut.
+
 
|-
 
|-
 
|| 06:10
 
|| 06:10
||Save this function by pressing '''Ctrl+S'''.
+
||Save kane ka function da kaba press '''Ctrl+S'''.
Save kane ka function da kaba press “Ctrl+S”.
+
 
|-
 
|-
 
||  06:15
 
||  06:15
|| The '''for''' loop to be inserted has been provided in a text file named '''for-loop.txt'''.
+
|| Ka '''for''' loop ka ban thep ka lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng '''for-loop.txt'''.
Ka “for” loop ka ban thep ka lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng “for-loop.txt”.
+
 
|-
 
|-
 
||  06:23
 
||  06:23
||It is available on our website. I have opened this file using '''gedit'''.
+
||Lah ban ioh na ka website ka jong ngi. Nga lah dep plie kane ka file da kaba pyndonkam '''gedit'''.
Lah ban ioh n aka website ka jong ngi. Nga lah dep plié kane ka file da kaba pyndonkam “gedit”.
+
 
|-
 
|-
 
||  06:29
 
||  06:29
 
||Windows users may use '''notepad''' or any other text editor to open it.
 
||Windows users may use '''notepad''' or any other text editor to open it.
U nongpyndonkam ka Windows ruh u lah ban pyndonkam ka “notepad” lane kano kano ka text editor ban plié i aka .
+
U nongpyndonkam ka Windows ruh u lah ban pyndonkam ka '''notepad''' lane kano kano ka text editor ban plie ia ka .
 
|-
 
|-
 
||  06:35
 
||  06:35
 
|| Let me go to '''gedit'''.
 
|| Let me go to '''gedit'''.
To ngan leit sha ka “gedit”.
+
To ngan leit sha ka '''gedit'''.
 
|-
 
|-
 
||  06:38
 
||  06:38
|| Copy all the statements by pressing '''Ctrl+C'''.
+
|| Copy baroh ka statements da kaba press '''Ctrl+C'''.
Copy baroh ka statements da kaba press “Ctrl+C”.
+
 
|-
 
|-
 
||  06:44
 
||  06:44
||Go back to '''OMEdit'''
+
||Leit phai biang sha ka '''OMEdit'''
Leit phai biang sha ka “OMEdit”
+
 
|-
 
|-
 
||  06:46
 
||  06:46
|| Press '''Enter'''. Paste all the statements by pressing '''Ctrl + V'''.
+
||Press '''Enter'''. Paste baroh ki statements da kaba press '''Ctrl + V'''.
Press “Enter”. Paste baroh ki statements da kaba press “Ctrl + V”.
+
 
|-
 
|-
 
||  06:53
 
||  06:53
||Save this function by pressing '''Ctrl + S'''.
+
||Save kane ka function da kaba press '''Ctrl + S'''.
Save kane ka function da kaba press “Ctrl + S”.
+
 
|-
 
|-
 
||  06:57
 
||  06:57
|| Now, let me explain each statement of this loop.
+
|| Mynta, to ngan batai man la ka statement jong kane ka loop.
Mynta, to ngan batai man la ka statement jong kane ka loop.
+
 
|-
 
|-
 
||  07:02
 
||  07:02
||This statement assigns '''fx '''an initial value of zero before the loop starts.
+
||Kane ka statement assigns '''fx''' kum ka initial value jong u zero shuwa ba ka loop kan sdang.
Kane ka statement assigns “fx” kum ka initial value jong u zero shuwa b aka loop kan sdang.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:09
 
|| 07:09
|| Here, '''i''' serves as a loop counter.
+
|| Hangne, '''i''' ka trei kum ka loop counter.
Hangne, “i” ka trei kum ka loop counter.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:12
 
|| 07:12
||The loop runs until value of '''i''' is '''3'''.
+
||Ka loop ka iaid haduh b aka value jong '''i''' udei u '''3'''.
Ka loop ka iaid haduh b aka value jong “i” udei u “3”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:16
 
|| 07:16
||It is not necessary to declare '''i''' before it is used.
+
||Kam da long kaba donkam ban declare '''i''' shuwa ban pyndonkam ia ka.
Kam da long kaba donkam ban declare “i” shuwa ban pyndonkam i aka.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:21
 
|| 07:21
||Let me scroll down a bit.
+
||To ngan scroll i aka shapoh khyndiat.
To ngan scroll i aka shapoh khyndiat.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:24
 
|| 07:24
|| This statement iteratively adds terms of the polynomial '''f(x)'''.
+
|| Kane ka statement iteratively ka adds terms jogn ka polynomial '''f(x)'''.
Kane ka statement iteratively ka adds terms jogn ka polynomial “f(x)”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:30
 
|| 07:30
||Polynomial '''f(x)''' has been discussed while discussing '''polynomialEvaluator''' function.
+
||Polynomial '''f(x)''' lah dep ia kren katba ngi dang ia kren '''polynomialEvaluator''' function.
Polynomial “f(x)” lah dep ia kren katba ngi dang ia kren “polynomialEvaluator” function.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:37
 
|| 07:37
|| This statement indicates the end of '''for''' loop.
+
|| Kane ka statement ka pyni ba kaba kut jong ka '''for''' loop.
Kane ka statement ka pyni ba kaba kut jong ka “for” loop.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:41
 
|| 07:41
|| Now, this function is complete.
+
||Mynta, kane ka function ka lah dep.
Mynta, kane ka function ka lah dep.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:44
 
|| 07:44
||To test this function let us use the class '''functionTester'''.
+
||Ban test kane ka function to ngin ia pyndonkam ka class '''functionTester'''.
Ban test kane ka function to ngin ia pyndonkam ka class “functionTester”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:49
 
|| 07:49
||I have made no changes to this function to this '''class'''.
+
||Ngam khlem leh kano kano ka jingkylla ha kane ka function jong kane ka '''class'''.
Ngam khlem leh kano kano ka jingkylla ha kane ka function jong kane ka “class”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:54
 
|| 07:54
|| let me simulate this class by pressing '''Simulate''' button in the toolbar.
+
||To ngan simulate kane ka class da kaba press '''Simulate''' button ha ka toolbar.
To ngan simulate kane ka class da kaba press “Simulate” button ha ka toolbar.
+
 
|-
 
|-
 
|| 07:49
 
|| 07:49
|| Select '''z''' in '''variables browser'''.
+
|| Jied '''z''' ha '''variables browser'''.
Jied “z” ha “variables browser”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:03
 
|| 08:03
||Note that the value of '''z''' remains the same after changes are made to the function.
+
||Kynmaw ba ka value jong u '''z''' u neh katjuh hadien ka jingkylla lah dep leh ha ka function.
Kynmaw b aka value jong u “z” u neh katjuh hadien ka jingkylla lah dep leh ha ka function.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:10
 
|| 08:10
||Let me de-select '''z''' and delete the result.
+
||To ngan nym jied '''z''' bad delete ia ka result.
To ngan nym jied “z” bad delete i aka result.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:14
 
|| 08:14
|| Go back to '''Modeling perspective'''
+
|| Leit phai boang sha '''Modeling prespective'''
Leit phai boang sha “Modeling prespective”
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:17
 
|| 08:17
|| Now let me go back to the slides once again.
+
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.
Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:21
 
|| 08:21
|| '''while''' loop is used to iterate statements until a given condition is satisfied.
+
|| '''while''' loop la pyndonkam ha ka oterate statements haduh ba ka condition ba lah ai ka biang.
“while” loop la pyndonkam ha ka oterate statements haduh b aka condition ba lah ai ka biang.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:27
 
|| 08:27
||'''while''' loop cannot be used in '''equation''' section.
+
||'''while''' loop kam lah ban pyndonkam ha ka '''equation''' section.
“while” loop kam lah ban pyndonkam ha ka “equation” section.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:31
 
|| 08:31
||'''for ''' loop is more frequently used in Modelica as compared to '''while'''.
+
||'''for''' loop ka kham pyndonkam bha ha ka Modelica ban ia nujor bad ka '''while'''.
“for” loop ka kham pyndonkam bha ha ka Modelica ban ia nujor bad ka “while”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:37
 
|| 08:37
|| Let us discuss '''Arrays''' now.
+
|| To ngin ia kren ia ka '''Arrays''' mynta.
To ngin ia kren i aka “Arrays” mynta.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:40
 
|| 08:40
||'''Arrays''' are used to represent '''multi-dimensional''' data.
+
||'''Arrays''' la pyndonkam ban ieng ia ka  '''multi-dimensional''' data.
“Arrays” la pyndonkam ban ieng i aka  “multi-dimensional” data.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:44
 
|| 08:44
||They can be constructed using '''vector''' notation.
+
||Ki lah ban shna da kaba pyndonkam '''vector''' notation.
Ki lah ban shna da kaba pyndonkam “vector” notation.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:48
 
|| 08:48
|| '''Syntax''' for '''array''' declaration and '''indexing''' is as shown.
+
|| '''Syntax''' na ka bynta '''array''' declaration bad '''indexing''' ka dei kumba lah pyni.
“Syntax” n aka bynta “array” declaration bad “indexing” ka dei kumba lah pyni.
+
 
|-
 
|-
 
|| 08:55
 
|| 08:55
|| To understated more about '''array''' construction and '''indexing'''.
+
|| Ban sngewthuh kham bun shaphang ka jingshna ka '''array''' bad '''indexing'''.
Ban sngewthuh kham bun shaphang ka jingshna ka “array” bad “indexing”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:00
 
|| 09:00
||Let us write a '''class''' named '''matrixAdder''' which adds '''myMatrix''' and '''adder matrices''' to give '''mySum'''. '''myMatrix''' and '''adder matrices''' are as shown.
+
||To ngin ia thoh ka '''class''' ba kyrteng '''matrixAdder''' kaba adds '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' ba ai '''mySum'''. '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' kumba lah pyni.
To ngin ia thoh ka “class” ba kyrteng “matrixAdder” kaba adds “myMatrix” bad “adder matrices” baa i “mySum”. “myMatrix” bad “adder matrices” kumba lah pyni.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:14
 
|| 09:14
|| Now, let me switch to '''OMEdit''' to demonstrate '''matrixAdder''' class.
+
||Mynta, to ngan phai sha ka '''OMEdit''' ban pyni '''matrixAdder''' class.
Mynta, to ngan phai sha ka “OMEdit” ban pyni “matrixAdder” class.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:19
 
|| 09:19
||It is already open in '''OMEdit'''.
+
||Ka lah dep plie lypa ha '''OMEdit'''.
Ka lah dep plié lypa ha “OMEdit”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:23
 
|| 09:23
|| Click on '''matrixAdder''' tab.
+
|| Klik ha '''matrixAdder''' tab.
Klik ha “matrixAdder” tab.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:26
 
|| 09:26
||Open it in '''Text view'''.
+
||Plie ia ka ha '''Text view'''.
Plié i aka ha “Text view”.
+
 
|-
 
|-
 
||09:29
 
||09:29
|| '''myMatrix''' is a '''Real''' parameter array.
+
|| '''myMatrix''' ka dei ka '''Real''' parameter array.
“myMatrix” ka dei ka “Real” parameter array.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:33
 
|| 09:33
|| Numbers in square bracket represent size of this '''array'''.
+
|| Numbers ha ki brackets ba sawdong ka dei i aka size jong kane ka '''array'''.
Numbers ha ki brackets ba sawdong ka dei i aka size jong kane ka “array”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:39
 
|| 09:39
||The size of first dimension is '''3'''.
+
||Ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka dei '''3'''.
Ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka dei “3”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:42
 
|| 09:42
||Similarly, the size of second dimension is '''2'''.
+
||Kumjuh ruh, ka size jong ka dimension kaba ark a dei '''2'''.
Kumjuh ruh, ka size jogn ka dimension kaba ark a dei “2”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:46
 
|| 09:46
|| '''myMatrix''' array is constructed using three vectors of two elements each.
+
|| '''myMatriz''' array la shna da kaba pyndonkam lai tylli ki vectors jong artylli ki elements.
“myMatriz” array la shna da kaba pyndonkam lai tylli ki vectors jong artylli ki elements.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:53
 
|| 09:53
|| '''{1,2}''' represents the first vector.
+
|| '''{1,2}''' ka thew i aka ka vector ba nyngkong.
“{1,2}” ka thew i aka ka vector ba nyngkong.
+
 
|-
 
|-
 
|| 09:57
 
|| 09:57
|| '''{3,4}''' is the second one and
+
||'''{3,4}''' ka dei kaba ar bad
“{3,4}” ka dei kaba ar bad
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:00
 
|| 10:00
|| '''{5,6}}''' represents the third vector.
+
||'''{5,6}''' ka thew ia ka vector kaba lai.
“{5,6}” ka thew i aka vector kaba lai.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:04
 
|| 10:04
||Size of each of this vectors is equal to size of second dimension of this array.
+
||Ka size jong man la kane ka vector ka equal ia ka size kaba ar jong ka dimension jong kane ka array.
Ka size jong man la kane ka vector ka equal i aka size kaba ar jong ka dimension jong kane ka array.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:11
 
|| 10:11
||Hence, the size of second dimension of myMatrix is '''2'''.
+
||Na kata, ka size jong ka dimension kaba ar jong ka myMatrix ka dei '''2'''.
Na kata, ka size jong ka dimension kaba ar jong ka myMatrix ka dei “2”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:16
 
|| 10:16
||The number of vectors is equal to the size of first dimension. Hence, the size of first dimension is equal to '''3'''.
+
||Ka number jong ka vectors ka ia katjuh bad ka size jong ka dimension kaba nyngkong. Na kata, ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka equal sha u '''3'''.
Ka number jong ka vectors ka ia katjuh bad ka size jong ka dimension kaba nyngkong. Na kata, ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka equal sha u “3”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:25
 
|| 10:25
|| '''adder''' matrix is constructed in a similar fashion.
+
|| '''adder''' matrix la shna ha ka juh ka rukom.
“adder” matrix la shna ha ka juh ka rukom.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:29
 
|| 10:29
|| To add this two arrays or matrices we need to access elements from two dimensions.
+
||Ban add kine ki artylli ki array lane matrices ngi donkam ban access ki elements n aka two dimensions.
Ban add kine ki artylli ki array lane matrices ngi donkam ban access ki elements n aka two dimensions.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:35
 
|| 10:35
||Hence '''a''' '''nested for''' loop is required.
+
||Na kata '''a''' '''nested for''' loop ka donkam.
Na kata “a” “nested for” loop ka donkam.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:40
 
|| 10:40
|| This '''for''' loop runs through the first dimension.
+
|| Kane ka '''for''' loop ka iaid lyngba ka dimension kaba nyngkong.
Kane ka “for” loop ka iaid lyngba ka dimension kaba nyngkong.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:44
 
|| 10:44
|| Similarly this '''for''' loop runs through the second dimension.
+
|| Kumjuh ruh kane ka '''for''' loop ka iaid lyngba ka dimension kaba ar.
Kumjuh ruh kane ka “for” loop ka iaid lyngba ka dimension kaba ar.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:49
 
|| 10:49
||Let me scroll down a bit.
+
||To ngan scroll shapoh khyndiat.
To ngan scroll shapoh khyndiat.
+
 
|-
 
|-
 
|| 10:52
 
|| 10:52
|| Corresponding elements of '''myMatrix''' and '''adder matrices''' are added to yield '''mySum'''
+
|| Corresponding elements jong ka '''myMatrix''' bad '''adder matrices''' la pyndap ban pynmih '''mySum'''
Corresponding elements jong ka “myMatrix” bad “adder matrices” la pyndap ban pynmih “mySum”
+
 
|-
 
|-
 
|| 11:00
 
|| 11:00
|| This statements represent the end of each '''for''' loop. The class is now complete.
+
||Kane ka statements ka thew ia kaba kut jong man ka '''for''' loop. Ka class mynta ka lah dep.
Kane ka statements ka thew ia kaba kut jong man ka “for” loop. Ka class mynta ka lah dep.
+
 
|-
 
|-
 
|| 11:07
 
|| 11:07
|| Let me simulate it by clicking on '''Simulate''' button.
+
|| To ngan simulate ia ka da kaba klik ha '''Simulate''' button.
To ngan simulate i aka da kaba klik ha “Simulate” button.
+
 
|-
 
|-
 
|| 11:11
 
|| 11:11
||Close the pop up window if it appears.
+
||Khang ia ka pop up window lada ka paw.
Khang i aka pop up window lada ka paw.
+
 
|-
 
|-
 
|| 11:15
 
|| 11:15
||Let me expand '''variables''' column.
+
||To ngan pynheh ia ka '''variables''' column.
To ngan pynheh i aka “variables” column.
+
 
|-
 
|-
 
|| 11:18
 
|| 11:18
||Select '''adder[1,1]''', '''myMatrix[1,1]''', and '''mySum[1,1]'''.
+
||Jied '''adder[1,1]''', '''myMatrix[1.1]''', bad '''mySum[1,1]'''.
Jied “adder[1,1]”, “myMatrix[1.1]”, bad “mySum[1,1]”.
+
 
|-
 
|-
 
|| 11:25
 
|| 11:25
||Note that '''adder[1,1]''' plus '''myMatrix[1,1]''' gives '''mySum[1,1]''' which means that the result is accurate.
+
||Kynmaw ba ka '''adder[1,1]''' plus '''myMatrix[1,1]''' ka ai '''mySum[1,1]''' kaba mut b aka result ka long accurate.
Kynmaw b aka “adder[1,1]” plus “myMatrix[1,1]” ka ai “mySum[1,1]” kaba mut b aka result ka long accurate.
+
 
|-
 
|-
 
|| 11:35
 
|| 11:35

Revision as of 17:36, 30 June 2018

Editing OpenModelica/C2/Arrays-in-Modelica/English-timed

Time Narration
00:01 Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha Arrays.
00:05 Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban declare array variables, kumno ban shna arrays, kumno ban pyndonkam for bad while loops bad kumno ban pyndonkma OMShell.
00:20 Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: OpenModelica 1.9.2
00:26 Phi lah ban pyndonkam kino kino ki operating system harum ban practice kane ka jinghikai.
00:32 Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai: phi donkam ka jingsngewthuh jong arrays ha kano kano ka program.
00:40 Phi donkam ban tip kumno ban define ka class ha Modelica. Ka jinghikai Prerequisite lah kdew ha ka website jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki.
00:50 Vector ka dei ka one dimensional array.
00:53 Ka don kawei ka index.
00:55 Syntax na kabynta ka vector declaration lah pyni harum.
00:50 Ka nuksa ba lah pyni ka declare ia u variable a ha kaba ka size ka dei 2.
01:05 U vector lah banshna da kaba kynthup ia ki elements ha ki curly braces.
01:11 Kane ka nuksa ka define ia u vector parameter a bad 2 bad 3 kum ki elements.
01:19 Ban access ki elements jong u vector, ka long kaba donkam ban sngewthuh indexing.
01:25 Syntax na ka bynta vector indexing kumba lah pyni.
01:29 Vector indexing ka sdang naduh 1 bad Indices ka dei ban dei integers.
01:35 To ngin ia shna ka function ba kyrteng polynomialEvaluatorUsingVectors.
01:41 Kane ka function ka dei ka extension jong polynomialEvaluator function kaba ngi lah ia kren ha ki jinghikai ba hashuwa.
01:49 Ngin ia bujli ki parameters a,b' bad c jong polynomialEvaluator bad u vecotr a.
01:58 Sngwebha download bad kave baroh ka files ba lah ban ioh n aka link Code Files jong ngi.
02:05 Na ka bynta ka jing suk ka jong ngi, polynomialEvaluator function lah ruh ban ioh.
02:12 Mynta to ngin ia phai sha OMEdit ban pyni kane ka function.
02:17 OMEdit ka lah plié mynta ha ka Welcome prespective.
02:21 Nga lah dep plié baroh ki files kiba donkam.
02:25 Kynmaw ba ki classes harum lane ka functions mynta ki lah plié ha ka OMEdit: functionTester, matrixAdder, polynomialEvaluator bad polynomialEvaluatorUsingVectors.
02:42 Mynta, ban view ia ki to ngan clik arsien ha man la ki icon.
02:49 To ngan phai sha ka OMEdit window sha ka liang kadiang n aka bynta ka jing I kaba biang.
02:56 Leit sha polynomialEvaluator tab..
03:00 Plie ia ka ha Text View.
03:03 Na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha kane ka function, peit i aka jinghikai kaba lah dep.
03:09 To ngan leit sha polynomialEvaluatorUsingVectors. Plie i aka ha Text View.
03:16 Input bad output variables ki dei ki juh kum ha ka polynomialEvaluator function.
03:23 Parameters a,bbad c jong polynomialEvaluator lad bujli bad ka vector a.
03:32 Size jong kane ka vector ka dei 3.
03:36 Ki elements jong kane ka vector la kynthup ha ki curly braces kumba lah pyni.
03:42 Ki elements lah pyniaphiah da u comma.
03:46 Ha ka assignment statement ka elements jong ka vector a la accessed da kaba pyndonkam ki indices jong ki.
03:54 a[1] u dei u element ba nygkong jong u vectora.
03:59 Kumjuh ruh, element baa r bad element b alai jong ka vector ala accessed ruh kumjuh.
04:08 Mynta, to ngan phai sha ka functionTester tab.
04:13 Plie i aka ha Text View.
04:16 Kane ka class ka iasyriem bad ka functionTester class kumba lah iakren ha ka jinghikai ba lah dep.
04:24 zu dei u Real variable.
04:27 polynomialEvaluatorUsingVectorsfunction la khot bad ka input argument jong 10 units.
04:35 Ka value la returned da kane ka function la equated sha u z.
04:40 Mynta to ngan Simulate kane ka class.
04:43 Klik ha Simulate button.
04:46 Khang iaka pop up window.
04:49 Jied z ha ka variables browser.
04:53 Kynmaw b aka value jong u z u equal sha u f(x) ha x = 10.
05:00 Kane ka plot ka dei kajuh kumba kumba ngi lah ia khmih ha ka case jong ka polynomialEvaluator function.
05:07 Mynta to ngan nym jied z bad delete i aka result.
05:13 Leit phai biang sha Modeling prespective
05:16 Mynta to ngan phai sha ki slides.
05:19 for loop la pyndonkam ban iterate ka statement jong u number ba ai ha ka por.
05:24 Lah ban pyndonkam ha ka algorithm bad equation sections.
05:29 Syntax na ka bynta ka for loop ka dei kumba lah pyni ha ka nuksa.
05:34 Ban pyni kumno ban pyndonkam ka for loop to ngin ia phai biang sha ka OMEdit.
05:40 Klik ha polynomialEvaluatorUdingVectors tab.
05:45 Ha ka assignment statement n aka bynta ka fx, ngi lah access ia ki elements jong u vecotor a.
05:52 Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ka for loop.
05:55 Mynta, to ngin ia peit kumno ban kynthup ka for loop ha ka algorithm section.
06:01 Nyngkong eh, Comment ka assignment statement na ka bynta ka fx da kaba thep artylli ki slash ha kaba sdang bad kaba kut.
06:10 Save kane ka function da kaba press Ctrl+S.
06:15 Ka for loop ka ban thep ka lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng for-loop.txt.
06:23 Lah ban ioh na ka website ka jong ngi. Nga lah dep plie kane ka file da kaba pyndonkam gedit.
06:29 Windows users may use notepad or any other text editor to open it.

U nongpyndonkam ka Windows ruh u lah ban pyndonkam ka notepad lane kano kano ka text editor ban plie ia ka .

06:35 Let me go to gedit.

To ngan leit sha ka gedit.

06:38 Copy baroh ka statements da kaba press Ctrl+C.
06:44 Leit phai biang sha ka OMEdit
06:46 Press Enter. Paste baroh ki statements da kaba press Ctrl + V.
06:53 Save kane ka function da kaba press Ctrl + S.
06:57 Mynta, to ngan batai man la ka statement jong kane ka loop.
07:02 Kane ka statement assigns fx kum ka initial value jong u zero shuwa ba ka loop kan sdang.
07:09 Hangne, i ka trei kum ka loop counter.
07:12 Ka loop ka iaid haduh b aka value jong i udei u 3.
07:16 Kam da long kaba donkam ban declare i shuwa ban pyndonkam ia ka.
07:21 To ngan scroll i aka shapoh khyndiat.
07:24 Kane ka statement iteratively ka adds terms jogn ka polynomial f(x).
07:30 Polynomial f(x) lah dep ia kren katba ngi dang ia kren polynomialEvaluator function.
07:37 Kane ka statement ka pyni ba kaba kut jong ka for loop.
07:41 Mynta, kane ka function ka lah dep.
07:44 Ban test kane ka function to ngin ia pyndonkam ka class functionTester.
07:49 Ngam khlem leh kano kano ka jingkylla ha kane ka function jong kane ka class.
07:54 To ngan simulate kane ka class da kaba press Simulate button ha ka toolbar.
07:49 Jied z ha variables browser.
08:03 Kynmaw ba ka value jong u z u neh katjuh hadien ka jingkylla lah dep leh ha ka function.
08:10 To ngan nym jied z bad delete ia ka result.
08:14 Leit phai boang sha Modeling prespective
08:17 Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides sa shisien.
08:21 while loop la pyndonkam ha ka oterate statements haduh ba ka condition ba lah ai ka biang.
08:27 while loop kam lah ban pyndonkam ha ka equation section.
08:31 for loop ka kham pyndonkam bha ha ka Modelica ban ia nujor bad ka while.
08:37 To ngin ia kren ia ka Arrays mynta.
08:40 Arrays la pyndonkam ban ieng ia ka multi-dimensional data.
08:44 Ki lah ban shna da kaba pyndonkam vector notation.
08:48 Syntax na ka bynta array declaration bad indexing ka dei kumba lah pyni.
08:55 Ban sngewthuh kham bun shaphang ka jingshna ka array bad indexing.
09:00 To ngin ia thoh ka class ba kyrteng matrixAdder kaba adds myMatrix bad adder matrices ba ai mySum. myMatrix bad adder matrices kumba lah pyni.
09:14 Mynta, to ngan phai sha ka OMEdit ban pyni matrixAdder class.
09:19 Ka lah dep plie lypa ha OMEdit.
09:23 Klik ha matrixAdder tab.
09:26 Plie ia ka ha Text view.
09:29 myMatrix ka dei ka Real parameter array.
09:33 Numbers ha ki brackets ba sawdong ka dei i aka size jong kane ka array.
09:39 Ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka dei 3.
09:42 Kumjuh ruh, ka size jong ka dimension kaba ark a dei 2.
09:46 myMatriz array la shna da kaba pyndonkam lai tylli ki vectors jong artylli ki elements.
09:53 {1,2} ka thew i aka ka vector ba nyngkong.
09:57 {3,4} ka dei kaba ar bad
10:00 {5,6} ka thew ia ka vector kaba lai.
10:04 Ka size jong man la kane ka vector ka equal ia ka size kaba ar jong ka dimension jong kane ka array.
10:11 Na kata, ka size jong ka dimension kaba ar jong ka myMatrix ka dei 2.
10:16 Ka number jong ka vectors ka ia katjuh bad ka size jong ka dimension kaba nyngkong. Na kata, ka size jong ka dimension kaba nyngkong ka equal sha u 3.
10:25 adder matrix la shna ha ka juh ka rukom.
10:29 Ban add kine ki artylli ki array lane matrices ngi donkam ban access ki elements n aka two dimensions.
10:35 Na kata a nested for loop ka donkam.
10:40 Kane ka for loop ka iaid lyngba ka dimension kaba nyngkong.
10:44 Kumjuh ruh kane ka for loop ka iaid lyngba ka dimension kaba ar.
10:49 To ngan scroll shapoh khyndiat.
10:52 Corresponding elements jong ka myMatrix bad adder matrices la pyndap ban pynmih mySum
11:00 Kane ka statements ka thew ia kaba kut jong man ka for loop. Ka class mynta ka lah dep.
11:07 To ngan simulate ia ka da kaba klik ha Simulate button.
11:11 Khang ia ka pop up window lada ka paw.
11:15 To ngan pynheh ia ka variables column.
11:18 Jied adder[1,1], myMatrix[1.1], bad mySum[1,1].
11:25 Kynmaw ba ka adder[1,1] plus myMatrix[1,1] ka ai mySum[1,1] kaba mut b aka result ka long accurate.
11:35 To ngan nym jied ia ki bad delete ia ka result.
11:40 To ngan leit phai biang sha ki slides.
11:43 Kum ka assignment: thoh ia ka function ba kyrteng “vectorReversal” ban reverse i aka order jong ki elements ha ka vector.
11:51 Kumjuh ruh thoh i aka function “matrisReversal” ban pynkylla ia ka order jong ki elements ha man la ki row jong ka matrix.
12:00 Thoh “functionTester” class ban test kine artylli ki functions.
12:05 Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.
12:09 Sngewbha peit ia ka video ba lah ban ioh n aka link harum: org /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.
12:15 Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials. Ka ai certificates. Sngewbha thoh sha ngi.
12:21 Lada phi don ka jong kylli kaba iadei bad kane ka spoken tutorial, sngewbha wan jngoh sha ka website harum.
12:28 Ngin lum ki coding jong ka nuksa ba lah dep leh jong ki kot kiba pawnam.
12:33 Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh ia kane. Sngewbha wan jngoh ha ka website ba harum.
12:39 Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha OpenModelica. Sngewbha wan jngoh ia ka website bah arum na ka bynta ka jingtip ba kham bun.
12:48 Spoken Tutorial Project la kyrshan da ka NMEICT, MHRD, jong ka Sorkar India.
12:55 Ngi ai khublei ia ka kynhun kaba shna jong ka “OpenModelica” ka jing kyrshan ka jong ki
13:00 khublei ba lah iasnoh lang ha kane ka jing hikai Ma nga I John Nongkynrih.

Contributors and Content Editors

John123, Mousumi